Södertörns högskola | Institutionen för kommunikation, medier och itB-uppsats 7,5 hp | Retorik B | Höstterminen 2010Snacki...
InnehållsförteckningInledning................................................................................................
InledningVårt behov av berättelserUnder ett par dygn i oktober 2010 följde hela världen hur 33 chilenska gruvarbetare hiss...
Jag vill undersöka vilka kännetecken snackisar har, vilken funktion de fyller som berättelser ochhur de utvecklas över tid...
deras djupare liggande karaktärsdrag.När Gyllenroy Lockhart, den tvålfagre läraren i försvar mot svartkonster som blivit e...
Även om Harry Potters värld skiljer sig från läsarnas på många sätt finns det ändå rikamöjligheter till igenkänning. Bara ...
själv.Akt ettBerättarnaPå samma sätt som vi alla skapar berättelser för att förstå oss själva och världen finns det en hel...
Först dagen efter insåg jag att Lars Ohlys bröstpump blivit en snackis. Mängder av människorhade bloggat om Lars Ohlys utt...
till nästa steg och lånar drag från de två tidigare stadierna.Den vanliga uppdelningen i gammelmedia och internet är missv...
sånt sätt att publiken känner sig illa till mods. Men vad som är decórum är inte allmängiltigt, utanberoende av vem politi...
pappans rätt till sin tid med sina barn mot upprörda anklagelser om att politikerna vill ´slita   barnen från mammas bröst...
Exemplen med snackisarna om Ohly, Sahlin och Bodström visar också att omtolkningen kaninnebära en förstärkning av huvudper...
dåvarande finansminister Kjell Olof Feldt klottrade ned vid sin bänk i Riksdagen, ovetande om atten pressfotograf på läkta...
mer än kvinnor med liknande arbetsuppgifter? Jag vet i alla fall att jag aldrig bloggat om   frågan tidigare och antaglige...
exempel på hur snackisar kan fungera agendasättande.Denna effekt väger tungt eftersom den politiska kampen i stor utsträck...
inblandad. Ändå vågar jag påstå att rådet att vara personlig var ett bra råd. För den politiker sominte företräder något a...
Snackisens cykelEn snackis utvecklas enligt en cykel i tre akter där övergångarna markeras av vändpunkter iberättelsen.En ...
vägrade och Ask som gick med på att göra det gav upphov till snackisar.Hur ska då den politiker agera som blir provocerad ...
igenom möjliga områden där hon kan finna argument. Hellspong (2004) hävdar att det är viktigtatt välja en topik som passar...
[2010-10-01]Kalle Lindberg (2010C)Ohlys bröstpump blev min räddning [Blogg]. 2010-09-15.http://hammerhanborg.com/sv/Aktuel...
brostpump/87F6DB79-E834-6849-4510-3D05D4D0C59D[2010-10-01]RadioprogramTankesmedjan (2010) Vem är värst i kungafamiljen. 20...
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Snackisar - så funkar de

1,260

Published on

En uppsats i retorik där jag undersöker vilka kännetecken snackisar har, vilken funktion de fyller som berättelser och hur de utvecklas över tid. På så sätt försöker jag besvara följande fråga: Hur kan aktörer på den politiska arenan använda snackisar för att påverka politiken?

Published in: Education
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
1,260
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
6
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Snackisar - så funkar de

  1. 1. Södertörns högskola | Institutionen för kommunikation, medier och itB-uppsats 7,5 hp | Retorik B | Höstterminen 2010Snackisar– så funkar deAv: Karl LindbergHandledare: Orla Vigsö
  2. 2. InnehållsförteckningInledning.......................................................................................................................................... 3 Vårt behov av berättelser ............................................................................................................. 3 Snackisar – en definition av företeelsen ...................................................................................... 3 Syfte och frågeställning ............................................................................................................... 3Teori och metod............................................................................................................................... 4 Alla berättelser har samma beståndsdelar.................................................................................... 4 Omständigheterna formar berättelsen .......................................................................................... 5 Berättelser är en arena för maktkamp .......................................................................................... 5Akt ett .............................................................................................................................................. 7 Berättarna..................................................................................................................................... 7 Min roll ........................................................................................................................................ 7 Reaktionen ................................................................................................................................... 7 Nätet – en definition av arenan .................................................................................................... 8 Decórum – vad är passande för en politiker?............................................................................... 9Akt två ........................................................................................................................................... 10 Motreaktionen............................................................................................................................ 10 Snackisar har en cykel ............................................................................................................... 11 Behovet av en berättelse ............................................................................................................ 11 Min eftertanke............................................................................................................................ 12 Snackisar är karnevaliska........................................................................................................... 12Akt tre............................................................................................................................................ 13 Kampen...................................................................................................................................... 13 Metadiskussion .......................................................................................................................... 13 Tes, antites och syntes ............................................................................................................... 14 Värdet av uppmärksamhet ......................................................................................................... 14 Snackisar kan fungera agendasättande....................................................................................... 14 Snackisar påverkar politikers ethos ........................................................................................... 15 Mina funderingar ....................................................................................................................... 15 Sociala medier innebär en maktförskjutning ............................................................................. 16Slutsatser och möjligheter ............................................................................................................. 16 Snackisens kännetecken............................................................................................................. 16 Snackisens funktion ................................................................................................................... 16 Snackisens cykel........................................................................................................................ 17 Så kan man använda snackisar................................................................................................... 17 Att göra något kontroversiellt .................................................................................................... 17 Att provocera fram en snackis ................................................................................................... 17 Att lyfta fram något en politiker sagt eller gjort ........................................................................ 18 Att definiera motståndaren och dennes agenda ......................................................................... 18 Att få upp sin fråga på medias dagordning ................................................................................ 18 Att vända en snackis .................................................................................................................. 18KÄLLFÖRTECKNING ................................................................................................................ 19 Artiklar....................................................................................................................................... 19 Bloggar ...................................................................................................................................... 19 Böcker........................................................................................................................................ 19 E-postmeddelanden.................................................................................................................... 20 Pressrelease................................................................................................................................ 20 Radioprogram ............................................................................................................................ 21 Youtubeklipp ............................................................................................................................. 21 2
  3. 3. InledningVårt behov av berättelserUnder ett par dygn i oktober 2010 följde hela världen hur 33 chilenska gruvarbetare hissades uppur den gruva där de suttit fängslade i två månader. När Chiles president höll sitt tal efter denlyckade räddningsaktionen sa han att dramat hade ändrat världens bild av både gruvarbetarna ochChile.Det var inga överord.Berättelsen om gruvarbetarna förändrades onekligen underhand. Från början var det ännu entragisk historia om arbetare som fallit offer i en verksamhet där profit gått före säkerhet. Enillustration av att Chile fortfarande är ett fattigt land i en eftersatt världsdel. Men sedan visade detsig att gruvarbetarna levde. Ett hopp tändes. Så bestämde sig Chile för att göra allt för att få utdem levande och bilden av landet förändrades. Den tidigare bilden av ett delat land med storaekonomiska klyftor ersattes gradvis med bilden av ett enat land där alla strävade mot ettgemensamt mål.Efter ett tag lyckades man upprätta kontakt med arbetarna och de förvandlades från ett anonymtkollektiv till individer med tydliga karaktärsdrag. Världen fick stifta bekantskap med den talföreledaren ”SuperMario” som krävde bättre säkerhetsrutiner i landets gruvor, Jonny som hade tvåkvinnor som väntade på honom och andra personligheter.Vi är ständigt omgivna av berättelser. Vi använder dem både för att förstå oss själva och för attgöra andra människors handlingar begripliga.Johansson (2005) menar att våra sociala och personliga identiteter är konstruerade somberättelser. Hon förklarar att vi använder berättelser för att göra våra egna erfarenhetermeningsfulla, bedöma andras handlingar, formulera etiska regler och göra världen begriplig.En form av berättelser är nätsnackisar, när en politiker eller annan känd person gjort eller sagtnågot opassande som ger upphov till en stor mängd kommentarer på internet. Valrörelsen 2010innehöll flera nätsnackisar. Ett par av dem var när Mona Sahlin hade med sig en exklusivhandväska till ett fototillfälle och när Thomas Bodström vägrade lämna kissprov till SverigesRadio.Snackisar – en definition av företeelsenMen vad är då en nätsnackis? För att kunna föra de resonemang som intresserar mig har jag gjorten egen, hyfsat snäv, definition av begreppet. Nätsnackisen är kopplad till något opassande somen politiker gör eller säger och den äger i första hand rum på nätet. Det är en begränsning, menockså en möjlighet att betona det karaktäristiska i nätkulturen. I fortsättningen kommer jag attanvända begreppet snackis i denna betydelse.Denna definition innebär att mycket av det som brukar kallas snackisar faller utanför. Dels sådanadär syftet inte är politiskt utan kommersiellt och dels sådana som inte rör något opassande.En snackis uppstår när någon kommenterar vad någon annan sagt eller gjort, försöker tolkabetydelsen av detta samt sätta in det i ett sammanhang. Snackisar är därför till sitt innehåll enmodern form av skvaller och har drag av en muntlig kultur.Syfte och frågeställning 3
  4. 4. Jag vill undersöka vilka kännetecken snackisar har, vilken funktion de fyller som berättelser ochhur de utvecklas över tid. På så sätt hoppas jag kunna besvara följande fråga: Hur kan aktörer påden politiska arenan använda snackisar för att påverka politiken?Teori och metodAlla berättelser har samma beståndsdelarFör att kunna svara på frågan hur en snackis fungerar och hur den går att använda behöver jagförst titta närmare på vad en berättelse är och vilken funktion den fyller. För att göra det lättare attta till sig de begrepp jag presenterar väljer jag att illustrera dem med exempel ur en av vår tidsmest spridda berättelser, den om Harry Potter.Berättelser kan se ut på många olika sätt, men det finns några beståndsdelar som de alla hargemensamt. Beståndsdelar som krävs för att en berättelse ska fungera. Förändring, konflikt,premiss, karaktär, handling och peripeti är ord som Ödeen (1995) använder för att beskriva vadsom utmärker berättelsen.Förändringen, rörelsen från ett tillstånd till ett annat, är själva grunden och förutsättningen förberättandet. Förändringarna föder ångest och ur ångesten föds ett behov av att skapa ordning urkaos. För att berättandet ska få sin dramatiska karaktär så måste det inte bara erkännaförändringen utan också bejaka den. Därför bejakar allt dramatiskt berättande förändring.Harry förvandlas från pojke till man genom att utstå en serie prövningar. Till sin hjälp har han enmentor, Albus Dumbledore, som förklarar vad han ska lära sig av prövningarna.Konflikten är det nav kring vilket berättandet vrider sig. Men konflikten utgör också ett tillståndav kaos som måste undanröjas. Allt berättande är retoriskt i den meningen att det syftar till attpåverka och övertala. Allt berättande syftar till att skapa ordning ur kaos, det vill säga attstrukturera verkligheten på ett för åhörarna begripligt, logiskt och meningsfullt sätt.I berättelsen om Harry Potter står konflikten mellan ont och gott i centrum. Harry och hansvänner kämpar mot den onda trollkarlen Voldemort och hans dödsätare.Premissen är ett verktyg som berättare använder för att göra världen begriplig. En typisk premisskan se ut som i Molières den girige ”girighet leder till fattigdom”. Premissen innehåller en moral.Det som ska bevisas är en moralisk sanning.I böckerna och filmerna om Harry Potter är premissen att vi definieras av våra val. Ingen är baraond eller god, utan det handlar om vilka sidor av vår personlighet vi väljer att bejaka.Karaktären står både för en person i en berättelse och för dennes egenskaper. Karaktären uttrycksi handling. Karaktären definieras inte genom en uppsättning statiska karaktärsdrag, utan genomförändring i karaktären.Berättaren presenterar Hermione genom att låta henne skratta överlägset åt Rons misslyckadeförsök att trolla och visa prov på sin egen överlägsna förmåga med en trollformel som förmår lagaHarrys glasögon.Handlingens uppgift är att lyfta fram karaktären och göra den synlig. En handling kan vara hurspännande som helst, men om den inte involverar levande och originellt tecknade personer förmården inte engagera oss.Efter det första mötet tycker Ron och Harry att Hermione är en plugghäst med attitydproblem.Men när ett troll angriper henne tvekar de inte att komma till hennes försvar. När sedan lärarnaklagar på att de utsatt sig för fara tar Hermione på sig skulden. På så sätt synliggör handlingen 4
  5. 5. deras djupare liggande karaktärsdrag.När Gyllenroy Lockhart, den tvålfagre läraren i försvar mot svartkonster som blivit en kändisgenom att skryta om sina bedrifter, möter en verklig fara avslöjar han sitt sanna jag.Peripetin, eller vändpunkten, är då huvudpersonen tvingas till insikt om sig själv och får takonsekvenserna av sin insikt. En del anser att en berättelse innehåller två vändpunkter.En vändpunkt för Harry Potter är när han inser att kampen mellan honom och Voldemort bara kansluta på ett sätt – genom att den ene dödar den andre.Omständigheterna formar berättelsenÄven om människor alltid har använt sig av berättelser med dessa gemensamma beståndsdelar såhar formerna för berättelserna förändrats över tid.Ong (1990) beskriver hur skrivkonsten förändrade förutsättningarna för vårt berättande. I denmuntliga kulturens berättelser kan huvudpersonen uppleva äventyr utan att påverkas. Men i enroman förvandlas huvudpersonen så att hon i slutet av berättelsen är en annan än den hon var ibörjan.Både Odysseus och Harry Potter möter en lång rad prövningar, men medan Odysseus aldrigutvecklas förvandlas Harry Potter från en osäker pojke som är omedveten om sina magiskatalanger till en ung man med ett självförtroende som gör att han både vågar utmana sin fiende ochtala om för nära och kära hur han känner för dem.Men enligt Ong förändrade skrivkonsten inte bara förutsättningarna för vårt berättande utan ävenvårt sätt att tänka. Skrivandet och skriften skiljer sig från talet genom att inte utan vidare vällaupp ur det omedvetna. Den process som innebär att talat språk överförs till skrift styrs avmedvetet uttänkta och formulerade regler. Med hjälp av skrivkonsten blir det möjligt att läggakraft på att tänka nytt istället för att försäkra sig om att existerande kunskap inte ska gå förlorad.När Harry, Ron och Hermione ska lösa ett mysterium går de ofta till skolbiblioteket. Där har detillgång till trollkarlsvärldens samlade vetande. De slipper vara utelämnade till den kunskap somde själva lyckats memorera under sina lektioner i försvar mot svartkonster och kan dra nytta avandras nedtecknade tankar och problemlösningar.De har även tillgång till än mer avancerade teknologier för sin problemlösning. De kan tillexempel dra ut en tanketråd ur hjärnan för att visualisera den för sig själva och andra, vandra runti egna och andras minnesbilder eller diskutera problem med någon som inte är fysiskt närvarandegenom att dennes ansikte blir synligt i en eldstad. Dessa teknologier är precis som skrivkonsten,eller internet, inte bara yttre hjälpmedel utan påverkar tänkandet och förvandlar medvetandet påså sätt att de ger dem nya möjligheter att lösa mysterierna.Berättelser är en arena för maktkampAtt berättelser förändras när samhället förändras betyder att vi måste se dem mot bakgrund av deolika konflikter som driver samhällsutvecklingen framåt. Men också att vi bör se dem somverktyg i den kamp mellan de rivaliserande intressen som utgör vår historia. Först då kan vi sehur dessa intressen får röst inne i berättelserna.Dentith (1995) presenterar några av den ryske språkforskaren Mikhail Bakhtins centrala begrepp;kronotop, heteroglosia, polyfonisk och karnevalisk.Kronotop är ett begrepp som framhäver att en berättelse måste förstås mot bakgrund av den tidoch plats där den skapas. Av det följer att förändringar i språket är förbundna med förändringar isociala relationer. 5
  6. 6. Även om Harry Potters värld skiljer sig från läsarnas på många sätt finns det ändå rikamöjligheter till igenkänning. Bara en sån sak som att det i berättelsen finns en konflikt mellandem som hävdar att alla är lika mycket värda och dem som menar att renblodiga trollkarlar ochhäxor är mer värda än de med blod uppblandat från mugglare, de icke trollkunniga. Här är det lättatt läsa in en parallell till den konflikt mellan antirasister och rasister som präglade den tid ochplats där J K Rowling skrev berättelsen om Harry Potter.Heteroglosia står för att det inom varje nationellt språk finns en mängd olika språk som drar det iolika riktningar. Det är språk som används av olika klasser, yrkeskategorier och generationer ochvid olika tillfällen. Heteroglosia är en decentraliserande kraft och kan ses som en kamp mellanolika tolkningar av en historisk händelse. Romanen är inte bara en spegling av den tid och platsdär den skrivs, utan också ett försök att ingripa i den heteroglosia där den lever och rör sig.När Rita Skeeter från the Daily Prophet intervjuar Harry använder hon ett kvällstidningsspråksom gör att Harry varken känner igen orden hon lägger i hans mun eller den tolkning av hanskänslor som hon serverar läsarna.Polyfonisk är ett begrepp som Bakhtin använder för att beskriva Dostojevskijs romaner. Hanmenar att dessa skiljer sig från tidigare romaner genom att berättarrösten inte sitter inne med enenda sanning. Istället utgör romanerna en dialog mellan de olika karaktärernas röster vars bilderav verkligheten alla är lika relevanta. Mot detta invänder Dentith att det är svårt att tänka sig enromanförfattare som inte inordnar sina karaktärers ord i en hierarki.Harry Potter har ingen tydlig egen bild av sin far James, eftersom Voldemort dödade Harrysföräldrar när han var nyfödd. Istället får Harry förlita sig på andras bilder. Problemet är att deskiljer sig åt radikalt. Någon beskriver James som en hjälte och någon annan som en pennalist.Karnevalisk är ett begrepp som beskriver hur folklig kultur innehåller en inversion, enomkastning av maktrelationerna, där de maktlösa under karnevalen får tillfälle att häcklamakthavarna. Den karnevaliska kulturen är också starkt kopplad till det kroppsliga, med fokus påfödelse och död, och då framför allt kroppens öppningar som mun, vagina och anus samtextremiteter som näsa och penis. Särskilt intressanta är de kroppsdelar som förenar kroppen medandra kroppar och omvärlden.Pappan Vernon och sonen Dudley i Harry Potters fosterfamilj är groteskt feta och ständigtsysselsatta med att stoppa in mat i sina munnar. De har makt över Harry, men eftersom desamtidigt är rädda för att bli utsatta för hans trollkonster kan maktrelationen när som helst kastasom.Dentith problematiserar Bakhtins uppfattning att karnevalen är ett tillfälle för de maktlösa attutmana makten och för fram ståndpunkten att det lika gärna kan vara så att makthavarna använderkarnevalen för att säkra sin ställning genom att låta en maktlös majoritetsgrupps frustrationdrabba en maktlös minoritetsgrupp. Dentiths påpekande fungerar samtidigt som en påminnelseom att varken eliten eller folket är homogena enheter utan innehåller olika grupper som kan haeller uppfatta sig ha konkurrerande intressen.Det är inte bara berättelserna som förändras med samhället utan även hur vi förstår berättelser ärberoende av hur det samhälle vi lever i ser ut.Robertson (2005) hävdar att de betydelser vi utvinner ur berättelserna formas i ett samhällepräglat av maktrelationer.För läsare i målgruppen skolungdomar är det inte svårt att uppfatta skildringen av skolmiljön påHogwarts som en berättelse om det frustrerande i att tvingas vistas i en miljö där man ständigtriskerar att utsättas för verbala och fysiska attacker och där makten att definiera vem man är,nörd, pluggis, blatte, brat eller snygging, för de flesta ligger hos några andra istället för hos en 6
  7. 7. själv.Akt ettBerättarnaPå samma sätt som vi alla skapar berättelser för att förstå oss själva och världen finns det en heldel människor som har som jobb att skapa berättelser. Vi har författare, journalister ochkommunikatörer. Bland dessa människor finns författare som skriver manus till alla deHollywoodfilmer som inte bara på ett spännande sätt ska skildra hur en ensam hjälte offrar sig föratt rädda den amerikanska livsstilen, utan också ge invånarna i USA en berättelse som skildrarvilka de är, vad de har gemensamt och vilken speciell självpåtagen roll deras nation spelar ivärlden.Här finns också copywriters som har till uppgift att berätta hur olika produkter kan förändra våraliv, och gestalta det på ett så övertygande sätt att vi är beredda att betala för den berättelse deladdat produkten med.Min rollDessutom finns det de som jobbar med att skapa berättelser om politiska partier och derasföreträdare. Under valrörelsen hösten 2010 var jag en av dem. Jag arbetade som pressekreterare åtVänsterpartiets ledare Lars Ohly. Mitt jobb var att avgöra vilka intervjuer han skulle ge och vilkastudiebesök han skulle göra för att på bästa sätt förmedla den bild Vänsterpartiet ville ge av sigsjälvt, sin politik och sin främsta företrädare.Inför viktiga intervjuer och debatter tipsade jag Lars Ohly om exempel, jämförelser,formuleringar och människoöden som kunde illustrera den berättelse han ville förmedla tillväljarna. Och efteråt gav jag honom respons på vad som fungerat bra och vad han kunde förbättratill nästa tillfälle.Efter partiledarutfrågningen i P1 den 24 augusti 2010 påpekade jag, Lindberg (2010A) att hansframtoning kunde bli mer offensiv om han flyttade tyngdpunkten från principer till förslag ochmänniskor. Jag skrev: ”En människa som du gärna får ha med mer i svaren är du själv. På frågor om föräldraförsäkringen skulle du till exempel kunna svara: När jag fick barn tog jag ut halva föräldraledigheten. Jag tycker att alla pappor ska göra det. Det är inte bara en principiell jämställdhetsfråga. Det är bra för barnen, för papporna och för mammorna.”I nästa större medieframträdande, partiledarutfrågningen i SVT med Anna Hedenmo och MatsKnutson, fick Lars Ohly frågor om just föräldraförsäkringen. Han svarade ungefär som jagföreslagit. På en följdfråga från Anna Hedenmo om ifall inte delad föräldraledighet försvåradeamning svarade han att det knappast var något olösligt problem och att hans dåvarande fru löstdet genom att använda bröstpump.Direkt efter utfrågningen skickade jag, Lindberg (2010B) ett e-post-meddelande med rubriken”några reflektioner om utfrågningen” till Lars Ohly där jag gratulerade honom till en lysandeinsats. Jag skrev bland annat: ”Bra med exempel som innehåller dig själv. Svaren där du fick in dina chefer på SJ och din pappaledighet visar att du inte bara är politiker.”Reaktionen 7
  8. 8. Först dagen efter insåg jag att Lars Ohlys bröstpump blivit en snackis. Mängder av människorhade bloggat om Lars Ohlys uttalande i övervägande negativa ordalag.En moderat lokalpolitiker i Eslöv, Falk (2010) skrev så här: ”Samtliga partier i Vänsterexperimentet har som bekant kongressbeslut på att kvotera föräldraförsäkringen i olika stor utsträckning. Detta är av naturliga skäl något som föräldrar i allmänhet tycker är en dålig idé, då föräldrarna själva bäst vet vad som är lämpligast för deras familj. Ytterst få människor vill att politiker ska bestämma över deras privatliv. En politiker som absolut vill lägga sig i är Ohly som tycker att alla barn antingen ska sluta amma vid sju månader, eller så ska mammor tvingas använda bröstpump för att pappor ska kunna förse sina barn med bröstmjölk via nappflaska från sju månaders ålder.”En kriminalförfattare i Stockholm, Bryn (2010) sammanfattade sin reaktion med orden: ”Ohly är en idiot”Ohlys uttalande hade blivit en snackis där premissen var att om väljarna ger makten till Lars Ohlyså kommer han att ta ifrån dem makten att bestämma över sina egna liv.Samtidigt som jag jobbade som pressekreterare åt Vänsterpartiet reflekterade jag över retoriken ivalrörelsen på företaget HammerHanborgs valblogg. Så här skrev jag, Lindberg (2010C) när detstod klart att Lars Ohlys svar i utfrågningen blivit en snackis: ”Att skriva är inte bara ett bra sätt att strukturera sina tankar, utan också en utmärkt metod för att generera nya idéer. När jag började blogga om retoriken i valrörelsen var en förhoppning att jag samtidigt skulle snubbla över ett lämpligt uppsatsämne. Efter att ha avverkat aspekter som faran med kannibalism, vårt behov av konflikter och viljan att vinna, började jag dock misströsta. Inget enskilt ämne kändes tillräckligt spännande för en hel uppsats i retorik. Men så blev bröstpumpen en ”snackis”. Fascinerad följde jag debatten efter att Lars Ohly använt ordet i SVT:s utfrågning.”Nätet – en definition av arenanOm snackisen är en företeelse så är nätet arenan som den utspelar sig på.Jag hänvisade tidigare till hur Ong (1990) visat att teknologiskiften förvandlar vårt tänkande. Omdet stämmer bör internet ha förändrat vårt medvetande på ett liknande sätt som skrivkonsten.Den muntliga kulturen begränsade tanken, eftersom det utan tillgång till ett skriftsystem ärriskabelt att överge en mödosamt uppbyggd tankegång, att analysera.Skrivkonsten skapar enligt Ong förutsättningarna för resonemang som inte direkt kan ifrågasättaseller bestridas på samma sätt som det muntligt framförda, eftersom nedskrivna resonemang haravskilts från sin författare. På internet kan vi åter bestrida resonemang direkt genom att användabloggars och nättidningars kommentarfält, länka vår bloggpost till andras poster eller tipsa om,diskutera och kommentera artiklar, bloggposter och Youtubeklipp på Facebook eller Twitter.Samtidigt kan vi innan vi formulerar vår egen tanke eller åsikt snabbt ta reda på vad andra tänktoch tyckt. Denna tillgång till en mängd olika tolkningar påverkar sannolikt hur vi själva kommeratt formulera oss. Vi kan använda Bakhtins begrepp och säga att internet utmärks av heteroglosia,en mängd olika språk inom ett språk, en centrifugal kraft.Det är för tidigt att fastslå hur internet har förändrat vårt tänkande, men en hypotes är att det blivitlättare att samarbeta när vi tänker, att analysera tillsammans. Man skulle kunna använda Hegelsmodell för dialektisk utveckling som den beskrivs av Ljungdal (1985) och säga att den muntligakulturen är tesen, skriftkulturen antitesen och internetkulturen syntesen som både tar utvecklingen 8
  9. 9. till nästa steg och lånar drag från de två tidigare stadierna.Den vanliga uppdelningen i gammelmedia och internet är missvisande eftersom många mediasom hade en stark position före internet har det även nu, som exempelvis SVT och Aftonbladet.Nätet har gjort att fler röster blir hörda men det har inte avskaffat maktrelationerna i media. Detfinns fortfarande röster som är viktigare än andra. Röster som har större möjligheter att sättadagordningen och att få genomslag för sin tolkning av händelser.Ett möjligt sätt att beskriva internet är som nästa utvecklingssteg i litteraturen. Det är inte orimligtatt likna nätet vid en roman, samtidigt som det överskrider romanens form. Snackisen är ämnetoch de som kommenterar den är karaktärerna i romanen. Vi får då tänka oss en sån där ryskroman där karaktärerna är så många att det behövs en lista för att hålla reda på dem. Om vi serinternet som vår tids litteratur bör det gå att använda samma begrepp som Bakhtin använde för attförstå romanen för att förstå internet.Precis som det finns många karaktärer i romanen finns det många aktörer på internet. Därför ärdet relevant att använda Bakhtins term polyfoni. Bakhtin menar att Dostojevskij förnyaderomanen genom att ta ifrån berättarrösten tolkningsföreträdet. Men det finns ju ändå en författaresom kontrollerar både berättelsen och karaktärerna. Bachtin (2007) beskriver Dostojevskijsromaner på ett sätt som passar lika bra för att framhäva det som kännetecknar internet: ”en mångfald av oberoende röster och medvetanden, en verklig polyfoni av fullt giltiga röster.”Samtidigt kan vi påminna oss Dentiths kritik av detta begrepp och konstatera att det även påinternet finns en hierarki. Även om många fler röster än tidigare kan göra sig hörda har en delbättre förutsättningar att tränga igenom bruset än andra.Bakthin menar att romanen underminerar och parodierar språket. I förlängningen underminerarden därmed även de maktrelationer i samhället som språkets heteroglosia är ett uttryck för. Dettaär en tanke som ligger nära Ödeens uppfattning att användandet av berättelser är ett bejakande avförändring.Tar vi sedan in även Bakthins begrepp kronotop påminns vi om att förändringar i språket ärförbundna med förändringar i sociala relationer. Vi måste därför studera snackisen i den socialarelation den ingår, nämligen relationen mellan folket och eliten samt diskutera hur denna relationförändrats.Språket har förändrats i utvecklingen från muntlig kultur över skriftkultur till internetkultursamtidigt som de sociala relationerna har förändrats i utvecklingen från bondesamhälle överindustrisamhälle till informationssamhälle. Ett gemensamt drag i denna förändring är denförsvagade auktoriteten. För inte så länge sedan skulle det vara otänkbart att som Sveriges Radiosprogram Tankesmedjan (2010) prata om hur kungen är ’slampig’ och drottningen sitter på ’enhög med judeguld’. Ett resultat av denna försvagade auktoritet är att politiker förlorar makt.För bara några år sedan skapade väljarna sig en uppfattning i en politisk fråga utifrån deninformation de fick via TV-nyheterna. Idag sker samma beslutsprocess istället till stor del pånätet. Då var väljaren hänvisad till de få auktoriteter som fick uttala sig i TV. Idag har hon flerkällor att välja på. Då var hon en passiv mottagare. Idag kan hon om hon vill själv delta idebatten. Detta gör att uppdelningen mellan folk och elit blivit mer flytande.Decórum – vad är passande för en politiker?En snackis innebär ett avslöjande av att en politiker gör något opassande. Men för att veta omnågot är opassande måste vi ju veta vad som anses vara passande för en politiker. Här kommerbegreppet decórum in vilket står för det passande. Att bryta mot decórum är att uppträda på ett 9
  10. 10. sånt sätt att publiken känner sig illa till mods. Men vad som är decórum är inte allmängiltigt, utanberoende av vem politikern är och vilket parti hon företräder. Det som vore otänkbart för ettpartis politiker kan vara okej för ett annat. Därför blir det aldrig något problem förSverigedemokraterna när komikern Soran Ismail (2010) strax före valet 2010 lägger upp en filmpå Youtube som visar hur partiets pressekreterare deltar i ett gatuslagsmål en sen natt utanförMcDonalds på Kungsgatan i Stockholm.Decórum ser olika ut för manliga och kvinnliga politiker. Lars Ohly hade kanske kunnat kommaundan med sitt uttalande om bröstpumpens fördelar om han varit kvinna och därmed den ifamiljen som använt bröstpumpen på sin egen kropp. Men annars är decórum mer begränsandeför kvinnor än män. Det passar sig inte att en kvinnlig minister går tillbaka till arbetet redan ettpar veckor efter att hon blivit förälder. Men för en man är det inget problem.Decórum är också beroende av tid och plats. Ett exempel på tidens och platsens betydelse är närBirgit Friggebo fick kritik för sin urringning på Nobelfesten. Att det var opassande hängersamman dels med att händelsen inträffade före feminismens genombrott och dels att det var på enNobelfest. Motsvarande kritik riktades mot Hanna Löfqvist, en av Vänsterpartiets toppkandidateri valet till EU-parlamentet 2010, för den trånga blus hon bar på en bild i partiets valmaterial. Menhär fanns även kommentatorer som menade att hennes val av blus saknade relevans. Skillnadenberor både på tid och plats. Dels har vi idag en större feministisk medvetenhet, och dels handladedet inte om att välja kläder till ett så högtidligt tillfälle som en Nobelfest.Akt tvåMotreaktionenOm den första akten för snackisen Lars Ohlys bröstpump var när den etablerades genom attkommentatorer uppmärksammade uttalandet så inleddes den andra akten när den ursprungligatolkningen av hans uttalande började ifrågasättas.Redan dagen efter utfrågningen skrev bloggaren Mymlan (2010): ”Den här debatten om amning och bröstpumpar som uppstått efter partiledarutfrågningen av Lars Ohly är så jäkla osaklig och dum att jag inte kan låta bli att tycka till. Vad vi talar om är inte amningens vara eller inte vara, och det är synd att en så viktig fråga som delad föräldraledighet = ökat pappaansvar överskuggas av raljerande om bröstpumpar och amning. Det handlar inte ens om att individer ska få bestämma själva. Jag brukar kalla mig liberal. Som sådan har jag också alltid tyckt att myndigheterna inte ska lägga sig i hur föräldrar delar upp föräldraförsäkringen. Men jag har ändrat mig. För det handlar inte ens om det. Diskussionen om föräldraförsäkringen handlar inte om huruvida föräldrar ska få bestämma själva eller staten ska styra. Jag har kommit fram till att det inte är det minsta liberalt, snarare ultrakonservativt, att slåss för bevarandet av föräldraförsäkringen som den ser ut idag.”Ett annat exempel på den andra akten i bröstpumpsnackisen är ett inlägg på Aftonbladet debattdagen därefter av Rebecka Edgren Aldén (2010), redaktionschef på M-Magasin som även bloggarom familjeliv och jämställdhet på Skriet från kärnfamiljen. Hon skriver: ”Efter söndagens partiledarutfrågning har Lars Ohly (V) blivit utskälld för sitt yttrande om bröstpumpen som hans fru tog till när han skulle vara hemma med barnen. Många fnös att han minsann inte vet hur det känns att använda bröstpump. Jag applåderar Lars Ohlys mod att yttra sig i denna minerade fråga. För alltför ofta ställs 10
  11. 11. pappans rätt till sin tid med sina barn mot upprörda anklagelser om att politikerna vill ´slita barnen från mammas bröst´. So go, Ohly! Vi behöver fler män i debatten om amning och föräldraförsäkring!”Denna diskussion mellan företrädare för olika tolkningar av Lars Ohlys uttalande kan vi se somett exempel på den heteroglosia som enligt Dentith (1990) är en decentraliserande kraft.Snackisar har en cykelMymlans blogginlägg visar att snackisen kan användas till att omdefiniera vad debatten handlarom och hur olika ståndpunkter ska tolkas ideologiskt. Mymlans blogginlägg är också ett exempelpå hur snackisar kan ha en inbyggd cykel. Det börjar med att den som gjort eller sagt det som gettupphov till snackisen hånas. Sedan kommer kommentarer som ifrågasätter hånet ochproblematiserar debatten. Till slut kan den som givit upphov till snackisen bli hyllad.Denna cykel uppstår inte alltid. Än så länge har till exempel ingen hyllat den nyblivnevänsterpartistiske riksdagsledamoten Christina Höj Larsen som var på toaletten när hon borde havarit i kammaren och röstat i valet av talman.Inget hindrar heller att de olika skedena i cykeln överlappar varandra. Så gjorde till exempelsatirprogrammet Elfte timmen i SVT sitt inslag om bröstpumpen, där en förvånad reporter påplats i ett apotek kunde konstatera att det inte blivit någon rusning efter bröstpumpar trots LarsOhlys köpråd, långt efter det att Mymlan och andra bloggare fört fram sin alternativa tolkning avLars Ohlys uttalande.Behovet av en berättelseEn vanlig analys både under valrörelsen och efter valet var att flera av partierna hade problem attlocka väljare eftersom de saknade de stora berättelserna om vad de vill åstadkomma. Ordförandeni den kriskommission som Socialdemokraterna tillsatte efter valet, Shekarabi (2010) skriver såhär: ”Under det senaste decenniet har vi saknat en idé om vilket samhälle vi vill bygga. Vi saknar en berättelse om Sverige som förenar olika grupper i samhället.”Partierna var fega, vågade inte ta ut svängarna och säga något kontroversiellt. Deras berättelserdög inte enligt journalisterna. Därför blev snackisarna viktiga. Snackisarna var journalisternasförsök att lösa problemet att de berättelser partierna försökte lansera inte uppfyller kraven påberättelser. Det var genom snackisarna som journalister och andra kommentatorer hjälpte väljarnaatt skapa sig en bild av vad politikerna vill.När Mona Sahlin tog med sig en exklusiv handväska till ett fototillfälle med övriga partiledareoch språkrör i Riksdagen blev det en berättelse om hur politiker lever på en helt annan statusnivåän deras väljare. Och när Thomas Bodström vägrade lämna kissprov när han intervjuades avSveriges Radio blev det en berättelse om hur politiker inte själva vill leva efter de lagar som destiftar för sina undersåtar.Men även dessa snackisar kom in i en andra akt. Så här skrev jag om dem när jag bloggade undervalrörelsen, Lindberg (2010C): ”Bodström misstänkliggörs inledningsvis, enligt logiken att den som inte vill lämna kissprov måste ha något att dölja. Sedan jämförs han med Ask, som villigt lämnar kissprov, och hans vägran blir ett bevis på personlig integritet. Sahlin kritiseras först för sin dyra accessoar. Men kritiken övergår snart i frågan varför det är fritt fram att kritisera Sahlin för hennes dyra handväska, medan Reinfeldt slipper stå till svars för sin än dyrare klocka.” 11
  12. 12. Exemplen med snackisarna om Ohly, Sahlin och Bodström visar också att omtolkningen kaninnebära en förstärkning av huvudpersonens ethos, men att den inte behöver göra det. Sahlin gårfrån hycklande till självsäker och Bodström från att vara opålitlig till att besitta integritet. Ohlysförvandling är inte lika tydlig eftersom en del kommentatorer koncentrerar sig på sakfrågan. Meni de kommentarer som berör hans insats finns ändå de som låter honom göra en resa frånbesserwisser till modig.Min eftertankeOm jag i snackisens första akt var missnöjd över att jag inte insett att Lars Ohlys uttalande skulleväcka så starka reaktioner blev jag nu i den andra akten förundrad över hur dessa reaktionerlyckades mobilisera en motreaktion från dem som var för individuell föräldraförsäkring. LarsOhlys uttalande hade satt igång en process som förde in jämställdhetsfrågan på mediasdagordning. Något som varken han eller Vänsterpartiet hade lyckats med dittills i valrörelsen.Jag fick också anledning att fundera över vad det var i detta uttalande som gjorde det till materialför en snackis. Jag kom fram till att en förklaring var att man kunde uppfatta det som att hantalade om för människor hur de skulle organisera sina liv. En annan beståndsdel var AnnaHedenmos starka ifrågasättande av Lars Ohlys kommentar. Med sitt ifrågasättande bidrog honmed den konflikt som är en nödvändig ingrediens i varje berättelse. Slutligen kom jag fram till attdet var betydelsefullt att uttalandet handlade om kroppar och kroppsvätskor.Snackisar är karnevaliskaDetta med kroppar och kroppsvätskor för oss in på snackisens karnevaliska funktion, som är att taned någon på jorden. Det sker genom att man visar att vi alla är en del av det naturliga kretsloppdär vi föds, äter, skiter, fortplantar oss och dör. Denna medeltida litterära tradition byggerdessutom på sin egen tids kollektiva kroppsuppfattning. Kroppen är något vi delar.Effekten av det karnevaliska beskriver Bakhtin (2007) så här: ”I motsats till den officiella festen firade karnevalen en tillfällig befrielse från den förhärskande ordningen, ett upphävande av alla hierarkiska förhållanden, privilegier, normer och förbud.”Nedtagandet av politiker innebär att vi visar att de inte är en egen upphöjd sort av människor utantvärtom är precis som vi andra. Samtidigt är det ett försök att återgå till det tidigare stadium ihistorien där kroppen var något kollektivt. Detta förstärker tendensen hos det karnevaliska attmotsätta sig den dikotomiska uppdelningen av människor i elit och folk.Men det snackisen avslöjar begränsar sig inte till att politikerna liknar väljarna. Den rymmerockså avslöjanden av hur politikerna ser på väljarna och vad de vill göra med dem. Snackisenavslöjar alltså något som vi redan menar oss veta, men som politikerna inte vill tillstå. I fallet medbröstpumpen är det att Vänsterpartiet vill bestämma över medborgarna och minska derasutrymme för egna val.Snackisens funktion är att avslöja det dolda, att politiker är människor, vad de egentligen menarmed sina begrepp, att de inte delar allmänhetens livsvillkor. Genom att på detta sätt avmystifieraeliten minskar de både elitens auktoritet och avståndet mellan folk och elit.Men den som ser snackisen bara som ett tecken på hur makt flyttas från eliten till folket gör detallt för lätt för sig. I själva verket kan snackisen, precis som karnevalen enligt Dentith (1995), likagärna fylla funktionen som säkerhetsventil och på så sätt garantera elitens makt. Om vi då och dåfår skratta åt våra makthavare så sitter de säkrare.Ett tydligt exempel på snackisens funktion av att avslöja hyckleri är väl fotografiet av orden som 12
  13. 13. dåvarande finansminister Kjell Olof Feldt klottrade ned vid sin bänk i Riksdagen, ovetande om atten pressfotograf på läktaren i samma ögonblick förevigade dem, Sandström (2010): ”Löntagarfonder är ett djävla skit. Nu har vi baxat dem ända hit.”Detta exempel visar också att det karnevaliska i snackisar i första hand ligger i nedtagandet ochinte i det kroppsliga. Nedtagandet är en nödvändig beståndsdel, medan det kroppsliga kanförekomma i överförd betydelse. Exempelvis kan snackisen avslöja girighet som då kopplar tillglupskhet.Det kroppsliga står också för att det snackisen avslöjar måste vara något som uppfattas som lågt,futtigt och nära. Därför kan Mona Sahlins köp av Toblerone med statens kontokort bli en snackismedan misstanken om att ett företag där utrikesminister Carl Bildt sitter i styrelsen gjort sigskyldigt till folkmord inte kan bli det.Akt treKampenDen tredje akten i snackisen består av kampen mellan de två konkurrerande tolkningarna av detpolitikern sagt eller gjort. Här blir det tydligt att snackisarna har förbindelser med andra merövergripande berättelser.I fallet med bröstpumpen hängde den första tolkningen, att Ohly vill frånta föräldrarna rätten attsjälva bestämma hur de ska ta hand om sina barn, ihop med den berättelse som Kristdemokraternagjort till sin i valrörelsen. Det var berättelsen om verklighetens folk. Den handlade om hurpolitiker och andra tyckare i en åsiktselit i Stockholm tagit ifrån folket ute i landet makten överderas egna liv. Den andra tolkningen hängde samman med den berättelse om läpparnasbekännelse som Feministiskt Initiativ lanserade. Den handlade om hur manliga makthavare sa sigvara för idén om ett jämställt samhälle inte för att de ville göra något för att förverkliga det, utanbara för att avvärja det hot mot deras makt som kvinnors krav på likabehandling kan utgöra.MetadiskussionDen tredje akten kan också innehålla en diskussion på metanivå om effekten av snackisen. Ettexempel är diskussionen om huruvida Schymans pengabränning var effektiv pr eller inte. Jagdeltog själv i den diskussionen med följande blogginlägg, Lindberg (2010D): ”Sommarens mest effektiva PRgrepp var Gudrun Schymans pengabränning i Almedalen. Bålet följdes av en mängd ilskna reaktioner på facebook, bloggar och tidningssidor. Experter på PR menade att Gudrun Schyman riskerade att skada sitt eget varumärke. Biståndsarbetare tyckte att hennes tilltag var ett hån mot världens fattiga. Nu, när det har gått ett par veckor, kanske känslorna har lagt sig tillräckligt för att vi ska kunna föra en mer sansad diskussion om Gudrun Schymans tilltag. Lyckades hon få upp kvinnolönerna på den politiska dagordningen, eller skymde den kontroversiella metoden budskapet och skadade avsändarens trovärdighet? Min reflektion är att debatten efter Schymans aktion blir en del av budskapet, på samma sätt som alla kommentarer till Anna Odells och Lars Vilks konstverk blir en del av dessa konstverk. Och att denna debatt ställer flera intressanta frågor om hur långt vi har kommit när det gäller jämställdhet. Varför var det mest män som angrep Gudrun Schymans aktion i Almedalen? Är det för att vi män har så svårt att hålla tillbaka reflexen att tala om för kvinnor hur de ska göra och inte göra? Och hur många blogginlägg har dessa herrar tidigare skrivit om orättvisan i att vi män tjänar 13
  14. 14. mer än kvinnor med liknande arbetsuppgifter? Jag vet i alla fall att jag aldrig bloggat om frågan tidigare och antagligen inte skulle ha gjort det nu heller om det inte hade varit för att hundra tusen kronor gick upp i rök i Visby. Vi killar kanske gör bäst i att inse att vi har blivit slagna av en tjej och att alla våra kommentarer, oavsett om vi hissar eller dissar Gudrun Schymans tilltag, bara bidrar till att bevisa vårt nederlag.”Tes, antites och syntesSnackisens olika akter motsvarar vändpunkterna i en berättelse. I den första akten sätts snackisenigång genom att huvudpersonen konfronteras med att kommentatorer för fram en negativ tolkningav något hon sagt eller gjort. I den andra akten fördjupas berättelsen genom att andrakommentatorer föreslår en alternativ positiv tolkning. Och i den tredje fasen avgörs kampenmellan de två konkurrerande tolkningarna.Snackisens vändpunkter går att se i termer av tes, antites och syntes. Den första peripetinetablerar då tesen och den andra antitesen, medan syntesen är den bild vi har av berättelsenshuvudperson när snackisen klingat av.Värdet av uppmärksamhetNär snackisen om bröstpumpen klingat av kunde man se flera olika effekter. En var att Lars Ohlyfått stor uppmärksamhet. Huruvida denna uppmärksamhet var positiv för Vänsterpartiet kan manha olika uppfattningar om. Men generellt kan man säga att uppmärksamhet som inte är odelatpositiv är mer värdefullt för ett litet parti som tjänar på att vinna ett fåtal nya anhängare även omde gör det till priset av en mängd nya fiender än för ett stort parti som måste gå hem hos enbredare målgrupp och därför inte har råd att stöta sig med väljare.Ett exempel på hur små partier medvetet utnyttjar detta faktum är Sverigedemokraternas valfilm.Partiet gjorde sin reklamfilm så provocerande att TV4 i ett första skede valde att inte visa den.Partiet kunde då dels räkna hem sympatier från en minoritet som såg händelsen som ett bevis påatt en politiskt korrekt tyckarelit till varje pris försökte hindra folket från att få tillgång tillsanningen om invandringen och dels få stor uppmärksamhet för sin prioriterade valfråga.”Lars Ohlys bröstpump är veckans nätsnackis” konstaterade ett analysföretag, Meltwater (2010) ien pressrelease 10:e september. De skrev: ”Lars Ohlys besked om bröstpump som lösningen på eventuella amningsproblem vid lika delad föräldraledighet är en glödhet snackis på sociala medier som bloggar, Facebook och Twitter. Det visar en undersökning från analystjänsten Meltwater Buzz” Och de fortsätter: ”Skrällen bland partiledarna stod Lars Ohly för när han började tala om bröstpumpen i SVT:s partiledarutfrågning i söndags. Uttalandet tog oöverträffad skruv och har resulterat i hundratals inlägg på diskussionsforum, bloggar och mikrobloggar. Faktum är att Lars Ohly ända sedan uttalandet i söndags kväll är den mest förekommande partiledaren i sociala medier”Snackisar kan fungera agendasättandeEn annan effekt var att frågan om jämställdhet i allmänhet och föräldraförsäkring i synnerhethamnade högre upp på medias dagordning. Eftersom det var en av de frågor som Vänsterpartietvalt att prioritera i sin valkampanj gynnade det partiet.Att debattörer och bloggare som var för individuell föräldraförsäkring utnyttjadeuppmärksamheten kring bröstpumpen till att få upp jämställdheten på medias agenda är ett 14
  15. 15. exempel på hur snackisar kan fungera agendasättande.Denna effekt väger tungt eftersom den politiska kampen i stor utsträckning är just en kamp omvems planhalva man ska spela på. I valet 2010 ville regeringen prata om statsfinanser ochoppositionen om välfärden. Regeringen vann både kampen om dagordningen och valet.Snackisar påverkar politikers ethosEn tredje effekt var att snackisen bidrog till att förändra Lars Ohlys ethos.Hellspong (2004) förklarar att den klassiska retoriken kräver att den gode talaren ska ha treegenskaper: frónesis, gott omdöme eller handlingsklokhet, areté, dygd eller god karaktär, ocheunóia, välvilja mot publiken.Kjeldsen (2008) vill komplettera dessa tre kategorier för ethos med en fjärde: Autencitet.Begreppet betyder att framstå som sann och äkta, att verka vara sig själv.Snackisen rör just skillnaden mellan vem politikern egentligen är och den roll hon har sompolitiker, skillnaden mellan människan Lars Ohly och politikern Lars Ohly. Autenciteten kräveratt du är intim och personlig, men att leva upp till detta krav innebär samtidigt en risk att levereramaterial till snackisar. Autenciteten kräver också att politikern framstår som spontan ochkonsekvent.Kravet på autencitet innebär att det ethos som en politiker förväntas ha har förändrats. Tidigareräckte det med att vara seriös. Nu måste politikern även vara mänsklig.Efter valrörelsen 2006 konstaterade Vänsterpartiets ledning att det var ett problem att Lars Ohlyframstod som arg. Man antog en ny informationsplan med målet att partiledaren istället skulleframstå som glad, Marmorstein (2008). Resultatet blev dock inte riktigt det tänkta, utan Lars Ohlyblev istället för glad ofta beskriven som flinande. Samtidigt var den gamla bilden av den argepartiledaren inte helt borttvättad. I och med snackisen förstärks bilden av en engageradpartiledare, en egenskap som kunde förena ilskan och glädjen samtidigt som den fördjupadebilden av Lars Ohlys areté, hans karaktär, av att stå på de svagas sida eftersom han försvararbarns rätt till båda sina föräldrar. Även Lars Ohlys autencitet förstärktes då han framstår somprincipfast när han för fram ett förslag om individuell föräldraförsäkring trots att han vet att enmajoritet av väljarna är emot det och inte ens de andra två partierna i det rödgröna samarbetet stårbakom det. När han dessutom hänvisar till sina egna personliga val får det honom att verkakonsekvent. Även detta stärker hans autencitet.Autenciteten kom på valnatten att förstärkas ytterligare då Lars Ohly på SVT:s valvaka vägradedela sminkloge med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, Rapport (2010). Krafteni denna bild ligger i dess relation till en större berättelse om hur politiker idag blivit vindflöjlarsom utformar sina åsikter utifrån taktiska överväganden om motståndarnas positioner ochresultaten av opinionsundersökningar istället för att som på den gamla goda tiden utgå från enideologisk kompass.Samtidigt går det inte att komma ifrån att det ifrågasättande och förlöjligande som det innebär attvara föremål för en snackis försvagar en politikers frónesis. Påståendena att Lars Ohly vill ta ifrånfamiljer rätten att fatta egna beslut måste också sägas försvaga hans aréte.Mina funderingarSamtidigt kunde jag som pressekreterare inte undgå att fundera över om snackisen på det helataget gynnat eller missgynnat Vänsterpartiet och Lars Ohly. Hade det varit bättre om jag aldrigkommit med rådet att svara personligt på frågor om föräldraförsäkringen? Denna fråga har ingetsjälvklart och tydligt svar. Jag har dessutom svårt att besvara den objektivt eftersom jag själv är 15
  16. 16. inblandad. Ändå vågar jag påstå att rådet att vara personlig var ett bra råd. För den politiker sominte företräder något av de största partierna är det inget alternativ att vara opersonlig eftersom honbehöver uppmärksamheten som det personliga anslaget kan ge.En parallell är konststudenten Anna Odell vars fejkade självmordsförsök var så provocerande attdet blev en snackis. Genom att välja detta sätt att få uppmärksamhet för sig själv, sin konst ochsituationen i psykvården skaffade hon sig många kritiker. Men eftersom alternativet var att inte fånågon uppmärksamhet alls så var det värt priset.Sociala medier innebär en maktförskjutningSnackisen är en inversion därför att den vänder samhällspyramiden upp och ned. De maktlösa kanskratta åt makthavarna. Inversionen är ett effektivt retoriskt grepp för att synliggöramaktrelationer som vi är hemmablinda för. Ett exempel är romanen Egalias döttrar, om ettsamhälle där männen är förtyckta, som genom en inversion av könsrollerna inte bara synliggjordedem utan också fick läsarna att skratta åt dem.Snackisen är en inversion även på så sätt att makten över dagordningen förflyttas från denpolitiska sfären till de sociala medierna. Det är kommentatorerna som väljer vilka av politikernasutspel de ska nappa på, men när en fråga blir en snackis kan övriga politiker inte ignorera den.Slutsatser och möjligheterSnackisens känneteckenSnackisen måste uppfylla vissa krav för att fungera. Det måste finnas en dramaturgi. Utankonflikt kommer man ingen vart. Snackisen måste innehålla något som retar upp någon och på såsätt skapar en konflikt. Det räcker inte med att folk skrattar, de måste bli arga också. Snackisenska avslöja något som är dolt, men som alla egentligen redan vet om den person den rör. Den skaröra något känsligt, gärna tabubelagt såsom sex, kroppsvätskor eller pengar.Snackisen utgör nästa utvecklingssteg i litteraturen. Det första var den litteratur som baseras påden muntliga traditionen och det andra den som förutsätter en skriftlig kultur. I Illiadenförvandlas huvudpersonen aldrig. Ingen utveckling sker. I romanen förvandlas huvudpersonen engång. I den ideala snackisen förvandlas huvudpersonen två gånger.Snackisens funktionDet personliga är politiskt, hette det på sjuttiotalet. Det sammanfattar på ett bra sätt sprängkrafteni snackisar, nämligen att de upplöser gränsen mellan det personliga och det politiska genom att gepolitikerns privatliv en politisk betydelse.Snackisar bidrar till byggandet av berättelsen om politikern, partiet och politiken genom att pekapå en handling, till exempel att köpa Toblerone med statens kontokort, som framhäver karaktären,till exempel, opålitlig i allmänhet och oförmögen att sköta ekonomi i synnerhet. Även ompolitiker har svårt att skapa de stora berättelserna kan de åtminstone förhålla sig till dem genomatt skapa små berättelser som passar in i de stora.Snackisen är en arena för kamp. Det gäller kampen om vilken fråga som ska vara högst upp pådagordningen, vem som ska definiera vad en politiker eller ett parti vill och kampen mellan folkoch elit om hur makten ska fördelas. Att använda snackisar är att bejaka en förändring sominnebär att makt flyttas från politiker till andra aktörer. 16
  17. 17. Snackisens cykelEn snackis utvecklas enligt en cykel i tre akter där övergångarna markeras av vändpunkter iberättelsen.En snackis förutsätter att huvudpersonen är engagerande. Samtidigt kan något en okänd ellerointressant politiker gör eller säger ändå bli en snackis om det parti hon företräder eller politiker iallmänhet tillåts fungera som karaktär i snackisen. Men en huvudperson som inte är tillräckligtengagerande gör det svårare att få till en vändning. En del snackisar når aldrig fram tillvändpunkten då huvudpersonen inte är tillräckligt engagerande.Så kan man använda snackisarVisst kan aktörer på den politiska arenan använda snackisar. Det finns en rad olika möjligheter attse till att snackisen gynnar den egna personen, sakfrågan eller det egna partiet. Olika aktörer harolika möjligheter. Här är listan över de möjligheter jag har identifierat.Tre aktörer medverkar till att skapa snackisen. Vi har politikern som gör eller säger något,journalisten som reagerar på det och kommentatorn som tolkar detta och sätter det i ettsammanhang. Dessa tre kategorier av aktörer kan agera enligt flera olika mönster. Det innebär attdet finns flera olika sätt att utnyttja snackisen.Att göra något kontroversielltEn politiker kan göra eller säga något kontroversiellt i hopp om att det ska bli en snackis. Dåkrävs det att journalister och kommentatorer tycker att det är tillräckligt intressant. Ett exempel pådetta är när Gudrun Schyman under Almedalsveckan 2010 eldade upp pengar för attuppmärksamma skillnaden i lön mellan män och kvinnor. Här finns dels en risk att journalisternainte nappar för att syftet framstår som alltför uppenbart och dels en risk att kommentatorernaifrågasätter att det syfte politikern anger är det verkliga. I detta fall menade en del att detegentliga syftet var att ge uppmärksamhet till Feministiskt Initiativ eller till reklambyrån StudioTotal vars ägare skänkt de 100 000 kronor Gudrun Schyman eldade upp.Sverigedemokraternas uttåg ur Storkyrkan vid Riksdagens öppnande är ett annat exempel på närpolitiker själva skapar en snackis. Till skillnad från pengabränningen framstår den dock inte somplanerad. Därmed minskar risken för att den ska framstå som beräknande och bli negativ förpolitikerna själva.Att skapa en snackis kan fungera för en aktör som i utgångsläget har en majoritet emot sig.Genom att mobilisera motståndarna till angrepp får hon anhängarna att gå ut till försvar. Att enmajoritet tar avstånd är inget problem så länge hon vinner nya anhängare. Tvärtom kan det göraanhängarna mer engagerade genom att fienden blir tydlig.För ett litet parti är det avgörande att få upp sin fråga på dagordningen. Därför är det rationellt attsticka ut hakan och låta sig bli hånad om resultatet är att man får upp en fråga där det egna partiethar hög trovärdighet på medias dagordning.Att framstå som beräknande är negativt för en politikers ethos. Därför är det riskfyllt för enpolitiker att själv på ett planerat sätt skapa en snackis.Att provocera fram en snackisEn journalist kan provocera fram en snackis genom att försätta en politiker i en valsituation somhon inte kan komma ur utan att göra ett val som riskerar att framstå som kontroversiellt. Ettexempel är när journalister på Sveriges Radio uppmanade först Thomas Bodström och sedanBeatrice Ask att lämna urinprov för att bevisa att de inte använt narkotika. Både Bodström som 17
  18. 18. vägrade och Ask som gick med på att göra det gav upphov till snackisar.Hur ska då den politiker agera som blir provocerad in i en snackis? Vad skulle Lars Leijonborg hagjort när han fick frågan om han rakade pungen? Gjorde Peter Eriksson och Lars Ohly rätt när dei satirprogrammet Elfte timmen valde att svara på Peter Settmans fråga om huruvida de vek ellerknögglade toalettpappret innan de torkade sig med det? Dessa frågor har inget självklart svar utanberor på vilket ethos politikern har och om hon företräder ett stort eller ett litet parti.Att lyfta fram något en politiker sagt eller gjortEn kommentator kan lyfta fram något en politiker sagt eller gjort och framställa det somkontroversiellt. Ett exempel på det var när Martin Gelin lyfter fram Edvard Unsgaardsfacebookuppdatering om hur invandrare som städade undan bajs i hans trappuppgång var ettexempel på hur arbetslinjen bör fungera.Att definiera motståndaren och dennes agendaSnackisen är en möjlighet att definiera vad motståndaren vill. Snackisen öppnar en möjlighet förpolitiker att tolka motståndarens intentioner genom att påstå att motståndaren genom att handlaeller tala på ett visst sätt avslöjat sitt sanna jag eller sin dolda agenda.Att få upp sin fråga på medias dagordningDe aktörer som vill aktualisera en fråga, exempelvis jämställdheten, behöver en förevändning. Enpolitiker kan genom en snackis skapa den förevändningen. En annan möjlighet är hitta ett offer.En tredje möjlighet är att skapa en händelse. Som när en företrädare för Sverigedemokraternapåstod sig ha blivit överfallen av politiska motståndare som ristat in ett hakkors i hans ansikte.Men då är misstänksamheten större. Alla tre metoderna innebär risker för politikerns ethos ochtrovärdighet.Att vända en snackisHur kan man då agera när snackisen är ett faktum? Ett sätt är att försöka vända snackisen. Det gårinte att göra det genom att påstå att allt är frid och fröjd. Att som kungen hävda att det är dags attvända blad vänder ingen snackis. Det framgångsrika sättet att vända snackisar är istället att pekapå ett problem som är mer angeläget att lösa än det ursprungliga. Detta påminner om kravet på enkaraktär i en berättelse. Hon måste sakna något och drivas av viljan att vinna detta. Det gälleralltså att visa fram något som publiken uppfattar att karaktären ”våra politiker” saknar.När det blev känt att Moderaternas nya partisekreterare Sofia Arkelsten låtit sig bjudas på en resaav oljebolaget Shell väckte det starka reaktioner. Den ursprungliga tolkningen var här attproblemet med våra politiker är att de brister i omdöme. Den möjliga vändningen består i attpåstå att det är ett större problem att de saknar kontakt med verkligheten. Det är detta Carl Bildtoch Fredrik Reinfeldt gör då de går ut och pratar om hur viktigt det är att riksdagsledamöter inteisolerar sig i Riksdagen. De tar snackisen in i dess andra fas genom att föreslå att det kritiseradebeteendet ska ses som ett tecken på en åtråvärd egenskap istället för som ett tecken på en ickeönskvärd dito.Det dramaturgiska behovet av en vändpunkt innebär också en öppning för aktörer i den politiskadebatten som kan utnyttja möjligheten att få ut sitt budskap.Den som vill försöka vända en snackis behöver alltså börja genom att inventera politikensproblembilder. Dessa är knutna till politikens berättelser om problem och lösningar. Dennainventering liknar den talaren gör när hon söker argument genom att använda topikläran och går 18
  19. 19. igenom möjliga områden där hon kan finna argument. Hellspong (2004) hävdar att det är viktigtatt välja en topik som passar publiken. I det här sammanhanget gäller det att hitta en berättelse omett problem som publiken uppfattar som relevant. Wolrath Söderberg (2003) definierar retoriksom konsten att finna allt det som kan övertyga. Med den synen på retorik är Aristoteles antikalära mycket användbar för den som i internetåldern vill vända en snackis.KÄLLFÖRTECKNINGArtiklarBuskas, E, (2010) Taktik och toabesök. Aftonbladet 2010 10 05http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7899130.ab[2010-12-04]Edgren Aldén, R. (2010) Pappan viktigare för barnet än amningen. Aftonbladet 10 09 07[2010-10-01]http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/jamstalldhet/article7738613.abLaestadius Larsson, A. (2010) Inte utan min bröstpump. Svenska Dagbladet 2010-09-09.[2010-10-01]http://www.svd.se/nyheter/inrikes/inte-utan-min-brostpump_5291265.svdMarmorstein, E (2008) Nu ska han bli gladare. Aftonbladet 08 06 06http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2623844.ab[2010-12-04]Sandström, B (2010) Fonderna som ingen ville hahttp://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/80/refaat.html[2010-12-04]Shekarabi, A. (2010) S ska uppdatera sin identitet. Allt i politiken 2010-11-01.[2010-11-15]http://www.aip.nu/default.aspx?page=3&kronika=2022BloggarAnnika Bryns blogg (2010). Ohly och bröstpumpen – lika bra som amning? [Blogg]. 2010-09-06.http://annikabryn.blogs.se/2010/09/06/ohly-och-broestpumpen-lika-bra-som-amning-9318412/[2010-11-15]Jonas Falk (m). (2010) Bröstpump om Ohly får bestämma. [Blogg]. 2010-09-06.http://jonas.nu/blogg/?p=674[2010-11-15]Mymlan. (2010). Med eller utan bröstpump [Blogg]. 2010-09-06.http://mymlanthereal.wordpress.com/2010/09/06/med-eller-utan-brostpump/ 19
  20. 20. [2010-10-01]Kalle Lindberg (2010C)Ohlys bröstpump blev min räddning [Blogg]. 2010-09-15.http://hammerhanborg.com/sv/Aktuellt--press/Valbloggen-2010/Blogg-arkiv/Dates/2010/9/Ohlys-brostpump-blev-min-raddning/[2010-11-30]Kalle Lindberg (2010D)Gudrun Schyman fick valuta för pengarna [Blogg]. 2010-07-11.http://hammerhanborg.com/sv/Aktuellt--press/Valbloggen-2010/Blogg-arkiv/Dates/2010/7/Gudrun-Schyman-fick-valuta-for-pengarna/[2010-11-30]BöckerBachtin, M, (2007) Rabelais och skrattets historia. Gråbo: AnthroposDentith, S, (1995) Bakhtinian thought – An introductory reader. London: RoutledgeHellspong, L, (2004) Konsten att tala – Handbok i praktisk retorik. Lund: StudentlitteraturJohansson, A, (2005) Narrativ teori och metod – Med livsberättelsen i fokus. Lund:StudentlitteraturKjeldsen, J, (2008) Retorik idag. Introduktion till modern retorikteori. Lund: StudentlitteraturLjungdal A, (1985) Marxismens världsbild. Stockholm: NorstedtsOng, W. (1990) Muntlig och Skriftlig kultur – Teknologiseringen av ordet. Göteborg: Antrophos.Robertson, A (2005) Narrativanalys. I Bergström, G & Boréus, K. (red.) Textens mening ochmakt – Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: StudentlitteraturWolrath Söderberg, M (2003) Finns det genvägar till klokhet? – Retorik som konsten attöverväga. Lund: StudentlitteraturÖdeen, M, (1995) Dramatiskt berättande – Om konsten att strukturera ett drama. Stockholm:CarlssonE-postmeddelandenLindberg, K (2010A) Synpunkter på partiledarutfrågningen iP1 [E-postmeddelande från KarlLindberg till Lars Ohly] 2010-08-24[2010-10-01]Lindberg, K (2010B) Några reflektioner om utfrågningen [E-postmeddelande från Karl Lindbergtill Lars Ohly] 2010-09-05[2010-10-01]PressreleaseMeltwater. (2010). Lars Ohlys bröstpump är veckans nätsnackis. 2010-09-10http://www.bolagsfakta.se/pressreleaser/visa/pressrelease/278340/lars-ohlys- 20
  21. 21. brostpump/87F6DB79-E834-6849-4510-3D05D4D0C59D[2010-10-01]RadioprogramTankesmedjan (2010) Vem är värst i kungafamiljen. 2010-11-29http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3718&artikel=42097942010-11-[2010-11-29]YoutubeklippIsmail (2010) Mitt svar till Erik Almqvist: Del 1http://www.youtube.com/watch?v=fEefhMTX_7Y[2010-12-03]Rapport (2010) Lars Ohly vägrar sminka sig tillsammans med Jimmie Åkesson – 19 sept. 2010http://www.youtube.com/watch?v=6kVlbJopM2c[2010-12-03] 21

×