Bibliotek Ikt På Gunnesboskolan

1,260 views
1,161 views

Published on

In Swedish

Published in: Education
1 Comment
2 Likes
Statistics
Notes
  • Hej där och ursäkta om jag stör!

    Med anledning av min nyligen publicerade lärarhandledning ”Informationssökning med datorstöd i årskurs 9”, så bifogas nedan en presentation av ett lärande arbetssätt.

    Här kan du t.ex. få svar på, hur och varför denna bok och dess föregångare ”Ett lärande arbetssätt med datorstöd” skulle kunna vara en viktig hjälp i dagens skolundervisning.

    Välkommen att också besöka min hemsida!
    Adressen är http://stefansvedberg.hemsida24.se/


    Hälsningar
    Stefan Svedberg
    fil.lic.










    Lärarhandledning
    Den i fjol publicerade lärarhandledningen ”Ett lärande arbetssätt med datorstöd”, finns utgiven på förlaget Vulkan. Tanken är nu som då, att också ett nyligen publicerat praktikexempel ”Informationssökning med datorstöd i årskurs 9 – ett IT-projekt med inriktning att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt” ska kunna ”integreras i utbildningen för att ge blivande lärare den IT-kompetens som läraryrket kräver” (se t.ex. ”En hållbar utbildning”, SOU 2008:109).
    Det har visat sig att skolan är i behov av en radikal förändring såväl innehålls- som metodmässigt (se P.S. nedan). Ren katederundervisning ersätts av informationssökning, informationsbearbetning, kritisk granskning, reflektion och diskussioner enligt läroplanens intentioner. Dagens elever måste tidigt lära sig att lära, för att kunna växa till medvetna, sociala och kunskapande människor i det framtida samhället. Enligt utredningen om den nya lärarutbildningen bör därför IT som utbildningsresurs genomsyra all lärarutbildning[1].
    Den nyligen publicerade uppföljaren ”Informationssökning med datorstöd – att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt i årskurs 9” är tänkt att visa, hur ett lärande arbetssätt fungerar och där datorn tillåts spela en central roll i undervisningen. Min förhoppning är, att boken ska kunna underlätta förståelsen för och tillämpningen av ett lärande arbetssätt. Den kan beställas av förlaget Books-on-demand på adressen order@books-on-demand.com eller av undertecknad.
    E-mejl: stefansvedberg@live.se



    P.S. Enligt fakta och siffror från Skolverkets IT-undersökning (2009) så är det endast en femtedel av Sveriges grundskole- och gymnasielärare, som har fått utbildning i källkritik[2].
    ___________________________________________________________________________
    [1] I en nordisk rapport uppmärksammas ett möjligt samband mellan å ena sidan tillgången på datorer med Internet-anslutning och pedagogisk effekt å den andra. En rapport från OECD visar klart, att det är elevers tillgång till datorer samt hur vana de är att använda datorer som påverkar resultaten i skolan (Myndigheten för skolutveckling 07-10-30).
    [2] 'IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning'

    Författarpresentation


    Stefan Svedberg är filosofie licentiat i pedagogik. Han har under 30 års tid varit verksam som mellanstadielärare och speciallärare i grundskolan. Två av sina tidigare forskningsprojekt har han beskrivit i boken ”Informationssökning med IT i ett pedagogiskt sammanhang” (1997). Våren 2001 blev han klar med sin licentiatuppsats ”Informationssökning med IT-stöd - fyra delstudier i grundskolans årskurs 6”. Han har tidigare publicerat artiklar i tidskrifterna Didaktisk Tidskrift och Human IT. I boken ”Ett lärande arbetssätt med datorstöd”(2008), som finns utgiven på Vulkan, har han sammanfattat sina erfarenheter inom området lärande och IKT.


    Jörgen Lindh är docent i informatik vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Han har forskat om datorer i utbildningen under 30 år. Jörgens avhandling 'Datorstödd undervisning i skolan - möjligheter och problem' publicerades 1993. Numera intresserar han sig främst för hur IKT används för att organisera undervisning på ett mera flexibelt sätt, både ifråga om tid och rum. Även hur olika verktyg, exempelvis datorspel, används i undervisningen tilldrar sig hans intresse.


    Referenser
    Jag tycker det är en bra bok där första halvan ger en bra översikt av
    forskningen och den andra halvan mycket ett konkret förslag på en struktur
    som man kan använda sig av. Såsom meningsfullhet och intresse hos
    eleverna, lärarhandledning för eleverna i deras lärprocess, de
    strukturerade samtalen mellan elever, bedömningsförfarande m.m. Här har i
    Malmö har vi också fördjupat oss i Leif Strandberg som har skrivit
    'Vygotskij i praktiken' och vi har haft honom på besök här flera gånger.
    Han, ni och flera andra bekräftar varandra och ett synsätt på lärande som
    vi alla kämpar med att få ut.

    Vi ska nu ha hand om en del av en IKT-fortbildning på den nya skolan
    'Malmö Idrottsgymnasium'. Vi ska föreslå skolledarna att boken skulle
    kunna vara kurslitteratur för lärarna där. Om inte annat så ska vi som ska
    fungera som handledare referera till boken.

    Charlotte Christoffersen
    IT-pedagog, Pedagogiska Centralen
    Malmö Stad

    Pedagogiska Centralen
    Rönnbladsgatan 1b
    212 16 Malmö”

    För mig är boken ett utmärkt exempel på hur man kan arbeta med IT i skolan.
    Det är just genom integrerade arbetssätt där frågor om IT inte står för sig själva,
    utan kopplas till innehållsliga mål i skolans läroplan som det kan bli riktigt vettigt
    och intressant. Att arbeta med informationssökning, källkritik och att koppla ihop
    det med värdegrundsfrågor är ett bra exempel på hur detta kan göras.

    Universitetslektor
    Karin Fogelberg
    E-post: karin.fogelberg@jmg.gu.se
    Telefon: +46 (0)31 786 4944 (arb)
    Fax: +46 (0)31 786 4950
       Reply 
    Are you sure you want to  Yes  No
    Your message goes here
No Downloads
Views
Total views
1,260
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
1
Likes
2
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Bibliotek Ikt På Gunnesboskolan

  1. 1. SAMARBETE BIBLIOTEK – IKT JONAS HÄLLEBRAND, IKT-PEDAGOG, GUNNESBOSKOLAN, LUND
  2. 2. Innehåll Gunnesboskolan Handlingsplaner Resurser Informationsökning IKT Framtiden
  3. 3. GUNNESBOSKOLAN
  4. 4. GUNNESBOSKOLAN LÄRA@LÄRA – PORTFOLIO
  5. 5. Lära@lära • SALOTUGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT • MÅL OCH UTVÄRDERING • REFLEKTION • DOKUMENTATION
  6. 6. handlingsplaner informationsökning IKT http://www.lund.se/gunnesboskolan Klicka sedan på Bibliotek &IKT
  7. 7. http://www.lund.se/gunnesboskolan
  8. 8. bibliotek biblioteket – läromedel 100% skolbibliotekarie läromedel skön- och facklitteratur läsecirklar tekniska hjälpmedel lärarresurs
  9. 9. informationsökning handlingsplan börjar i år 4 katalogsökning “googla” eller söka? vem kan man tro på? vad bör man göra? resurser på Internet
  10. 10. IKT-pedagog! Varför det? IKT som läromedel koppling till skolbibliotek kontakt tekniker – pedagoger ekonomi / investeringstankar omvärldsbevakning planering med IKT i fokus fortbildning av personal IKT-undervisning av elever enligt handlingsplan
  11. 11. IKT-handlingsplan NÄR ELEVERNA LÄMNAR GUNNESBOSKOLAN SKALL DE kunna söka och värdera information på Internet kunna etik på Internet känna till möjliga faror
  12. 12. IKT-handlingsplan NÄR ELEVERNA LÄMNAR GUNNESBOSKOLAN KAN DE dokumenterar sina idéer för andra (ordbehandling) presentera olika typer av data (kalkylprogram) förstå bildens kraft (bild och redigeringsprogram) använda bildspel för att stödja deras presentationer
  13. 13. men hur har ni råd? hur mycket tid för att söka? 1h per vecka? 2h per vecka? mer? 1h x 70 pedagoger = 70h! per vecka
  14. 14. Hårdvara i nätverket Drygt 135 datorer. PC och Mac PC Mac Stationär Mac Bärbar 57 Macar varav 10 + 22 st bärbara. (vagnen + lärardatorer) Server och PC driftas från stan... 10 st nätverk-skrivare, varav 2 st färg. Digitalkameror och DV-kameror Projektorer
  15. 15. En titt framåt...
  16. 16. Digital kompetens... innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT- färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet
  17. 17. Fortbildning av pedagoger inom IKT Ordbehandling Presentationer Digital storytelling Podcasting Videocasting http://www.pim.skolutveckling.se
  18. 18. DE UNGAS INTERNET PROJECT WEB 2.0 DATE CLIENT NU! DIGITAL IMIGRANTS
  19. 19. Ultrabilliga portabla PC en skoldator för under 3000 SEK
  20. 20. iPod musikspelare i undervisningen HTTP://WWW.EDU.TIDAHOLM.SE/FORSEN/LARAL/PIS/
  21. 21. En-till-En En dator till alla pedagoger och elever 7-9
  22. 22. frågor?
  23. 23. http://ikt-pedagog.blogspot.com Jonas Hällebrand • mobil: +46 70 314 00 81 • joha88@utb.lund.se • jonas.hallebrand@mac.com • www.lund.se/gunnesboskolan
  24. 24. Lund Digital Kompetens • EU-kommissionen definierar åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande... en av dem är Digital Kompetens • Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och KK-stiftelsen arbetade under våren 2008 med att definiera begreppet... • Stefan Skimutis, Skolverket, pekar på att frågor om kompetens ofta knyts till utvärdering och bedömning, och att det är viktigt att digital kompetens inte reduceras till datakörkort utan handlar om arbets- och kommunikationsformer.
  25. 25. Lund Digital Kompetens – en klassfråga? “Under diskussionerna framgick att många tror att den digitala kompetensen kan bli en viktig klassfråga. Skolan har därför ett ansvar att se till att alla verkligen får möjlighet att utveckla de kunskaper, färdigheter och attityder som är nödvändiga. Men det kräver att lärarna verkligen klarar av detta. Bland annat är det viktigt att IT-användningen inte ses som en snabb genväg till lärande, utan som ett nytt sätt att lära sig och att kunna hantera omvärlden.” Stefan Pålsson, Journalist http://www.kollegiet.com/
  26. 26. Lund Den avgörande frågan är hur IT-användningen kan bli en del av undervisningen utan att undergräva skolans integritet. Eftersom allt tyder på att digitala förmågor utvecklas i samarbete med andra, under lärarens vägledning, finns ju egentligen inga avgörande hinder. Men det kräver förstås att lärarna förstår hur tekniken både kan förbättra och fördjupa lärandet, om den används på ett pedagogiskt genomtänkt sätt. Roger Säljö, Professor Pedagogisk Psykologi GU
  27. 27. Lund Det är viktigt att komma ihåg att den digitala kompetensen även är ett mål i sig själv. Inte minst är det ju en avgörande beståndsdel i ett samtida bildningsbegrepp! Sören Thomell, Centrum för flexibelt lärande
  28. 28. Sveriges blivande lärare ska bli bättre på informationsteknik. Högskoleminister Lars Leijonborg lyfter nu IKT-kompetens som ett prioriterat område när lärarutbildningen görs om. idg.se, 12 maj 2008
  29. 29. Framtiden är här redan! Vi kan inte blunda längre! Vi måste agera!

×