Your SlideShare is downloading. ×
0
Använda bilder
Använda bilder
Använda bilder
Använda bilder
Använda bilder
Använda bilder
Använda bilder
Använda bilder
Använda bilder
Använda bilder
Använda bilder
Använda bilder
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Använda bilder

306

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
306
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide
  • Vi är inga jurister
  • Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk En idé eller rena fakta skyddas inte, utan det är själva ”formen” som åtnjuter upphovsrättsligt skydd. Upphovsrätten är med andra ord inte ett idéskydd utan ett formskydd. För att ett verk skall vara upphovsrättsligt skyddat krävs det att det når upp till ett visst mått av självständighet och originalitet. Verket måste vara ett uttryck för upphovsmannens individualitet och vara resultatet av ett skapande arbete. Det får inte vara rent mekaniskt producerat. Verket måste uppnå ”verkshöjd”. Ekonomisk rätt Upphovsrätten omfattar grundläggande ekonomiska rättigheter. Upphovsmannen har en ensamrätt att förfoga över sitt eget verk genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten. Verket görs tillgängligt för allmänheten när det överförs till allmänheten, när det framförts offentligt, när exemplar av verket har visas offentligt liksom när verket sprids till allmänheten genom t.ex. försäljning, uthyrning eller utlåning. Från dessa rättigheter finns det inskränkningar i upphovsrätten med hänsyn till privata och allmänna intressen, t.ex. en rätt att citera ur verk och en rätt att kopiera ett verk för privat bruk. Upphovsmannens ensamrätt att tillåta eller förbjuda utnyttjande verket har ett ekonomiskt värde och kan upplåtas eller helt överlåtas. I förlagsbranschen sker en upplåtelse att trycka och ge ut en bok oftast genom ett så kallat förlagsavtal.  Ideell rätt Upphovsmannens ensamrätt omfattar utöver de ekonomiska rättigheterna även en idell rätt (droit moral). Den ideella rätten kan inte helt avstås av upphovsmannen. Den kan bara efterges i begränsad omfattning. Den ideella rätten består av rätten att bli namngiven som upphovsman i samband med sitt verk, namnangivelserätten, och rätten till respekt för verket, respekträtten. Den ideella rätten ska alltid respekteras och beaktas oavsett om upphovsrätten är inskränkt genom någon bestämmelse i upphovsrättslagens andra kapitel eller inte.   Inskränkningar i upphovsrätten I andra kapitlet upphovsrättslagen regleras ett antal inskränkningar i upphovsmannens ekonomiska rättigheter. Inskränkningarna är av olika slag: - rena inskränkningar; inskränkningar som ger en rätt att fritt nyttja verket. Vid rena inskränkningar krävs inget tillstånd från, eller ersättning till, upphovsmannen. Rätten att citera är en ren inskränkning.  tvångslicenser; inskränkningar som ger rätt att utnyttja ett verk utan att först be om tillstånd men som kräver skälig ersättning till upphovsmannen. Upphovsmannen är alltså tvungen att acceptera annans utnyttjande av verket men har en rätt till ersättning. Ett exempel är rätten att framställa skolboksantologier.  Avtalslicenser En avtalslicens förutsätter till skillnad från en tvångslicens ett avtal med upphovsmannen. Vid vissa massutnyttjanden av verk är det inte rimligt att få tillstånd från varje upphovsman individuellt. Det anses på olika områden ändå viktigt att verken ska kunna utnyttjas. Upphovsrätten kan då förvaltas kollektivt. Är upphovsmannens ensamrätt oinskränkt? Nej, det finns nyttjanden som lagstiftaren ansett att allmänheten bör ha rätt till och därför har ensamrätten inskränkts i några avseenden. Det finns idag tre olika typer av inskränkningar i upphovsrättslagen: fria nyttjanden (t.ex. citat), avtalslicenser (t.ex. avtal mellan Bonus Presskopia och kommunerna) och tvångslicenser (t.ex. samlingsverk för undervisningsbruk). När och hur mycket får man citera? Citaträtten ger dig en rätt att låna delar ur ett verk, utan att inhämta tillstånd eller betala ersättning. Det finns dock ett antal kriterier som måste vara uppfyllda för att citat ska vara tillåtet:Citat kan endast ske ur verk som offentliggjorts med upphovsmannens samtycke. Man kan alltså aldrig hävda citaträtt ur ett verk som t.ex. getts ut utan författarens samtycke. Citat får endast ske om det är att anse som ett hjälpmedel, d.v.s. om man genom citatet vill belysa, understryka eller kritisera något. Att använda citat som ”utsmyckning” eller krydda faller inte under citaträtten.Citatet får inte vara för långt – enligt lagen bestäms omfattningen av ändamålet med citatet. Det innebär att det i vissa fall kan vara tillåtet att citera ett längre stycke medan det i andra fall endast är tillåtet med en mening eller två. Det kan ibland vara svårt att avgöra om den lånade texten omfattas av citaträtten. I tveksamma fall bör upphovsmannen kontaktas för att ge sitt godkännande. Källa ska alltid anges när citaträtten åberopas.  För återgivning av konstverk (fotografier, illustrationer etc) finns andra regler i upphovsrättslagen, mer om detta nedan. Får man ”citera” en bild? Citatregeln i upphovsrättslagen gäller inte för konstverk vilket betyder att man inte kan låna en bild med hänvisning till den bestämmelsen. Återgivning av konstverk (fotografier, illustrationer etc) regleras istället i en särskild bestämmelse som säger att återgivning av offentliggjort konstverk får ske i a) vetenskaplig framställning som inte framställts i förvärvssyfte, b) kritisk framställning, dock ej i digital form och c) i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse. Det finns, precis som i citatregeln, en rad förutsättningar som måsta vara uppfyllda för att du fritt ska kunna återge t.ex. ett fotografi. Bilden måste anges i anslutning till texten. Det betyder att tyngdpunkten ska ligga på texten och bilden belyser något som framgår av texten. Vidare måste återgivningen ske i enlighet med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. God sed innebär i stort sett samma sak som anges ovan för citatregeln. Det kan vara tillåtet att återge flera bilder men även här måste man kunna motivera omfattningen och dessutom visa att bilderna är hjälpmedel för texten, inte utsmyckning som ska göra materialet mer underhållande. Källa ska anges. Citat av bilder Fråga:   Får man citera ett fotografi eller andra avbildningar? Svar: Bilder får citeras i vetenskapliga framställningar, t.ex. examensarbeten eller i konsthistorisk forskning, samt i kritiska framställningar, t.ex. teater- eller bildkonstkritik. Bilden måste ha samband med texten och citatet måste vara befogat för att förklara eller illustrera framställningen. Det är dock inte möjligt att samla in bilder till en publikation genom att hänvisa till citaträtten. Återgivning av konstverk och byggnader 23 § Offentliggjorda konstverk får återges 1. i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställts i förvärvssyfte, 2. i anslutning till texten i en kritisk framställning, dock inte i digital form och 3. i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse, dock inte om verket har skapats för att återges i en sådan publikation.
  • För att använda andras bilder i ett studentarbete måste man ha tillstånd. (Enligt lagen får offentliggjorda konstverk återges i en vetenskaplig text som inte har framställts i förvärvssyfte. Denna tillåtelse gäller endast om återgivningen sker i den omfattningen som överensstämmer med god sed och som motiveras av ändamålet.) Bild hämtad från en vetenskaplig artikel vanligtvis förlaget som har den ekonomiska upphovsrätten till bilden, författaren har dock kvar den ideella upphovsrätten. I de flesta andra fall är det författaren eller fotografen/konstnären själv som har upphovsrätten. När man ber om tillstånd bör man informera vad bilden ska användas till och av vem, och ange arbetets titel. Tillståndet behöver inte ha någon särskild form för att vara giltigt, men kan det vara bra att få det skriftligt. T.ex. ett e-postmeddelande som du kan spara som bevis. Om du inte kan få tag i någon upphovsrättsinnehavare kan du inte heller lagligt använda bilden. Från Borås: http://www.hb.se/wps/portal/!ut/p/c0/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3hXX49QSydDRwMDf0s3AyNjR0sPT8fAIEdTE_3g4jL9gmxHRQC5pP-_/ Du kan inte använda en bild, diagram eller foto hur som helst utan du måste ha upphovsmannens tillstånd. Skaparen av ett verk har alltid kvar sin ideella upphovsrätt. Det är de ekonomiska rättigheterna som kan överlåtas till ett förlag. Du bör kontakta både upphovsmannet och förlaget för att få tillstånd att använda verket. Samma regler gäller för bilder du hittar på Internet. Upphovsmannen har samma rättigheter oberoende av media. Om du ändå vill använda en bild som du har hittat på Internet och kan inte hitta uppgifter om upphovsman använd hänvisa då till "okänd konstnär/fotograf" och skriv i din inledning att du har inte hittat upphovsmannen men om någon anser sig ha rätten till någon av bilderna är de välkomna att kontakta författaren. Du kan också välja att inte publicera bilderna i din elektroniska utgåva. Då kan du i den skriva t.ex att " bilderna saknas på grund av upphovsrättslagen i den elektroniska utgåvan ".
  • Enligt 3 § i Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk När och hur ska upphovsmannens namn anges? Upphovsmannen har en grundläggande rätt att bli namngiven i samband med att hans verk framställs eller offentliggörs – detta är en del av den ideella rätten. Denna rätt är begränsad till vad som gäller enligt god sed – det betyder att det finns tillfällen då namnangivelse inte anses nödvändig. T.ex. anges inte upphovsmännen bakom en psalm under gudstjänsten eller dopet, men hans namn står angivet i psalmboken intill verket. Kom ihåg att upphovsmannens rätt att bli namngiven gäller även vid de inskränkningar som är tillåtna enligt upphovsrättslagen. Hur – i vilken omfattning – upphovsmannen ska bli namngiven styrs även det av vad som anses som god sed. Ett riktmärke är branschpraxis – hur namnges upphovsmän på liknande produkter och i liknande sammanhang? T.ex. anges författarens namn på bokens omslag och upphovsmännen bakom en film anges oftast i eftertexter.
  • Kan den ideella rätten överlåtas? Nej, den ideella rätten (namnangivelserätten och respekträtten) kan aldrig överlåtas utan bara efterges. Det förutsätter att eftergiften är begränsad till sin art och omfattning. Ett generellt avstående från t.ex. namnangivelserätten är således inte bindande för en författare eller konstnär. Finns ingen exakt standard för hur det ska göras men upphovsmannen måste alltid anges Upphovsmannen skall omnämnas i skälig omfattning . Namn eller pseudonym skall uppges. Namnet på verket . Om verket saknar namn faller naturligtvis kravet. Länk till verket . Om det är praktiskt möjligt bör man länka till verket. Bearbetade Verk . För bearbetade verk bör man berätta hur den ursprungliga verket har bearbetats. Bevara hänvisningar till upphovsrätt. Om en upphovsman använder (c) Andersson måste man behålla denna text.
  • Målet med ett erkännande är dels att följa lagens krav på ange upphovsmannen samt att följer upphovsmannens önskemål och till sist att agera som en form av stöd till användare som vill använda verket själva.
  • Transcript

    1. Använda bilder i studentarbeten  Frågor i KIB-labb  FAQ-inlägg  Svårt när man inte är jurist...Namn Efternamn 5 november 2012 1
    2. Kort om upphovsrätt för bilder  Träder i kraft automatiskt så fort ett verk är skapat  Verkshöjd  Gäller i 70 år efter upphovsmannens död  Två delar: Ideell rätt och ekonomisk rätt  Inskränkningar i upphovsrätten: Citaträtt, avtalslicenser, tvångslicenserNamn Efternamn 5 november 2012 2
    3. Vem ska jag fråga om tillstånd när jag vill använda en bild i mitt studentarbete? Måste alltid ha tillstånd Förlaget kan ha den ekonomiska rätten medan författaren eller fotografen/konstnären alltid har kvar den ideella rätten Informera om vad bilden ska användas till och av vem Spara t.ex. ett e-postmeddelande som bevis Får du inte tag i någon upphovsrättsinnehavare kan du inte heller lagligt använda bildenNamn Efternamn 5 november 2012 3
    4. Hur anger jag källan till en bild jag fått tillstånd att använda?  Har du fått lov att använda en bild måste du som regel alltid ange källa  “Då exemplar av ett verk framställes eller verket göres tillgängligt för allmänheten, skall upphovsmannen angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver.” 3 § i lagen om upphovsrätt (1960:729)  Dvs. det finns ingen exakt standard för hur det ska göras  Titta på hur upphovsmannen namnges i liknande sammanhangNamn Efternamn 5 november 2012 4
    5. Hur anger jag källan till en bild med fri licens?Det finns ingen exakt standard för hur det ska göras menupphovsmannen måste alltid anges.För material med Creative Commons-licens rekommenderas attman i erkännandet tar med följande uppgifter:Upphovsmannen skall omnämnas i skälig omfattning. Namneller pseudonym skall uppges.Namnet på verket. Om verket saknar namn faller naturligtviskravet.Länk till verket. Om det är praktiskt möjligt bör man länka tillverket. Namn Efternamn 5 november 2012 5
    6. Hur anger jag källan till en bild med fri licens?  Bearbetade Verk. För bearbetade verk bör man berätta hur det ursprungliga verket har bearbetats.  Bevara hänvisningar till upphovsrätt. Om en upphovsman använder (c) Andersson måste man behålla denna text. Exempel på hur en hänvisning till en CC-bild kan se ut: http://www.creativecommons.se/hur-funkar-det/for-att-anvanda-cc-material/Namn Efternamn 5 november 2012 6
    7. Exempel på hur mankan referera till en bildVill man använda sig av en bildmed Creative Commons-licensbehöver man inte ta kontakt medupphovsmannen eftersom licensentydligt anger vilka rättigheter ochbegränsningar som gäller.Licensen finns i tre versioner: UCT New Science Lecture Theatre / Ian Barbour / CC BY 2.0
    8. Vad är Creative commons?  Creative commons är ett licenssystem främst för internet, som man kan använda sig av för att underlätta för andra att använda det material man gjort, t ex bilder.  För mer information: creativecommons.se Some rights reserved by MickipediaNamn Efternamn 5 november 2012 8
    9. Hur hittar jag Creative commons bilder?  CC-search  Wikimedia commons  Flickr  Google avancerad bildsökningNamn Efternamn 5 november 2012 9
    10. Har jag via biblioteket tillgång till bilder jag kan använda i mitt studentarbete?  AnatomyTV  images.MD (titta under varje bild – där finns länk till licensen som beskriver vad man får göra och inte göra med bilden)Namn Efternamn 5 november 2012 10
    11. Andra bilddatabaser  Centre for Bioscience ImageBank Bild och text får laddas ner och användas i undervisningssyfte på KI. Upphovsman och databasens namn måste anges vid användning av materialet.  CDC Public Health Image Library Det mesta av materialet i PHIL får användas i undervisningssammanhang. Om man använder materialer elektroniskt ska man göra en länk till webbsidan. Man ska också ange upphovsman samt CDS Public health Image Library som källa.Namn Efternamn 5 november 2012 11
    12. En Creative Commons licens kanbara användas påupphovsrättsskyddat material ochett av de grundläggande kraven äratt man alltid måste erkännaupphovsmannenNamn Efternamn 5 november 2012 12

    ×