lika

Lika för alla? En studie kring tonårsföräldrar och deras tonåringar i Västerås Eva Broms 1

2

Innehållsförteckning Förord 5 Författarens förord 8 Kort sammanfattning av studiens resultat 7 1. Ordnade förhållanden? 10 2. Uppdrag och syfte 11 2.1 Studiens syfte 11 3. Metod 13 3.1 Urval 13 3.2 Enkätformulär 15 3.3 Referensgrupper 15 4. Lika för alla? 17 4.1 Familjerna i studien 17 5. Ekonomin i tonårshushåll 19 5.1 Månadsinkomst 20 5.2 Utgiftsproblem 25 5.3 Svårigheter att klara löpande utgifter 27 5.4 Hur mycket och vad avstår man ifrån? 29 5.4.1 Hur mycket och vad har tonåringen avstått ifrån 30 5.4.2 Hur mycket och vad har föräldern avstått ifrån 33 5.4.3 Hur mycket och vad har hela hushållet avstått ifrån 35 5.5 Hur bedömer man sin ekonomiska standard i förhållande till andra? 35 5.6 Månadspeng 38 Sammanfattning 39 6. Tid och aktiviteter i tonårsfamiljer 40 6.1 Vad vet vi om tonåringars tid med föräldrar? 40 6.2 Bor tonåringen hos föräldern som har svarat? 41 6.3 Vaken tid tillsammans med tonåringen 41 6.4 Aktivitet med tonåring 46 6.4.1 Måltider 48 6.4.2 Hushållsaktiviteter 48 6.4.3. Delaktig i tonåringens fritidsaktiviteter 49 6.4.4 Prata och gräla om regler och pengar 53 6.4.5 Övriga aktiviteter 54 6.5 Den vuxnes egen tid 54 6.5.1 Egna fritidsaktiviteter 54 6.5.2 Socialt umgänge 58 Sammanfattning 56 7 Tonåringens nätverk 58 7.1 Tonåringars sociala relationer 58 7.2 Tonåringens organiserade fritidsaktiviteter 59 7.3 Hur påverkar den vuxnes nätverk inblicken i tonåringens nätverk? 61 3

7.4 Mäns och kvinnors nätverk 62 7.5 Tonåringarnas kontakt med andra vuxna 62 7.6 Kontakt med tonåringens nätverk 64 7.6.1 Kontakt med tonåringens vänner 65 7.6.2 Kontakt med tonåringens vänners föräldrar 66 7.6.2 Kontakt med tonåringens lärare 67 7.6.3 Vet vart tonåringen är på fritiden 68 Sammanfattning 69 8 Föräldrars syn på tonåringars förhållande till alkohol och droger 70 8.1 Vad vet vi om tonåringar och droger? 70 8.2 Vid vilken ålder är det okej för tonåringen att dricka alkohol? 70 8.4 När ska tonåringen få smaka alkohol hemma? 72 8.5 Har tonåringen druckit sig berusad? 74 8.5 Föräldrar med egna erfarenheter av missbruk 75 Sammanfattning 77 9 Förälderns oro och känsla av förtroende 78 9.1 Förtroende 78 9.2 Brottslighet, alkohol och narkotika 79 9.3 Tonåringens ålder 82 9.4 Nätverk och förtroende 83 9.5 Andra problem eller svårigheter 84 Sammanfattning 85 1 0 Vilket stöd behöver föräldrar? 87 10.1 Samarbete med den andre föräldern 87 10.1 Tidigare stöd från samhället 90 10.2 Behöver inget stöd 90 10.1 Önskat stöd 93 10.5 Andra samband 94 10.6 Separation på grund av missbruk eller psykisk sjukdom 95 Sammanfattning 96 1 1 Södermalm och Västerås 97 11.1 Tonåringens och förälderns gemensamma tid och nätverk 102 11.2 Inställning till alkohol 102 11.3 Förtroende 103 11.4 Stöd 104 Sammanfattning 104 1 2 Slutdiskussion 106 Referenser 108 4

Förord Denna studie om hur tonårsföräldrar i Västerås upplever sin föräldraroll är den andra i sitt slag, initierad av riksorganisationen Sveriges Makalösa Föräldrar. Den första genomfördes år 2005 och utgick från tonårsföräldrar på Södermalm i Stock- holm. Det har varit intressant att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i upplevelser, förutsättningar och villkor mellan olika familjetyper i Västerås men också mellan de två miljöer som Södermalm och Västerås representerar. Att vara tonårsförälder innebär många gånger en känsla av att balansera på slak lina. Det svänger mycket under de här åren och samtidigt som förälderns uppgift är att skydda, mildra och svalka ska man också våga släppa taget och låta sitt barn ge sig iväg på egen hand, göra sina egna erfarenheter och sina egna misstag. Då behöver man andra i samma situation. Att ha ett nätverk av andra tonårs- föräldrar som man kan prata med, jämföra vilka gränser och regler som kan vara rimliga och få information om tonårsvärlden från andra håll än bara genom sin egen tonåring har under arbetets gång med rapporten framträtt som ett stort behov. Det kostar så lite och betyder så mycket! Det stöd jag har fått i processen med att färdigställa den här rapporten har varit av helt avgörande betydelse och jag vill tacka Sveriges Makalösa Föräldrar för att jag återigen har fått förtroendet att utföra detta uppdrag. TACK också till Helen Rydberg för hennes oändliga tålamod och Tapio Salonen för hans mer eller mindre varsamma, men nödvändiga, knuffar framåt! Torna Hällestad den 4 juni 2006 Eva Broms 5

6

Kort sammanfattning av studiens resultat Att undersöka hur tonårsföräldrar upplever sin situation och sin roll som förälder har varit denna studies huvudsakliga syfte. För att få en större kunskap om vilket stöd som skulle behövas, t.ex. för att minska utsatthet när det gäller alkohol och droger, krävs en större kunskap om vilka speciella förutsättningar som finns i olika typer av familjer. Många av de föräldrar som har tonåringar idag är uppväxta med att begreppet ”familj” helt enkelt betyder mamma, pappa och barn. Nu för tiden är familje- begreppet betydligt mer varierat. Ett särskilt intresse har därför ägnats åt de relativt nya familjebildningar som blir allt vanligare; familjer med bara en vuxen och, med ett gammalt ord, styvfamiljer. Även de speciella omständigheter som finns kring att själv vara född i ett annat land och en annan kultur och att vara förälder till en tonåring som växer upp i det svenska samhället har varit intressant att undersöka. Variationen bland de tonårsföräldrar som svarat på enkäten är stor, både när det gäller utbildning, ekonomi och ursprung. Studiens resultat visar att det finns stora skillnader i många avseenden mellan familjerna. De traditionella familjerna, alltså familjer med tonåringens båda biologiska för- äldrar, är den grupp som i störst utsträckning har minst problem med ekonomin. I dessa familjer behöver tonåringen sällan avstå något p.g.a. ekonomiska begräns- ningar. Det vanligaste som tonåringarna behövt avstå ifrån av ekonomiska orsa- ker är kläder. Föräldrar i denna typ av familj ägnar generellt något mer tid tillsammans med sin tonåring än andra föräldrar. Det är också vanligare att tonåringarna har möj- lighet att ägna sig åt olika typer av organiserade fritidsaktiviteter. Många föräldrarna är också, på ett eller annat sätt, delaktiga i tonåringens fritidsaktiviteter. Man känner också att kontakten med tonåringarnas vänner och deras föräldrar är tillredsställnde. Däremot är det många föräldrar som inte tycker att kontakten med lärarna i skolan är tillfredsställande. De flesta föräldrar är restriktiva när det gäller tonåringarnas alkoholvanor men i de traditionella familjerna är det något vanligare att man tycker att det är okej att han/hon får smaka alkohol hemma redan vid 13-14 års ålder, Behovet av stöd utifrån är minst vanligt bland dessa föräldrar men det som flest tycker att de har behov av är föräldrautbildning och stöd från skolan. 7

Kort sammanfattning av studiens resultat De ombildade familjerna, styvfamiljerna, har en kärvare ekonomisk situation än de traditionella parfamiljerna. Detta hänger troligen samman med att det finns fler barn i dessa familjer. I många ombildade familjer finns svårigheter att klara löpande utgifter och inte sällan saknas ekonomiska marginaler. Detta innebär att det är vanligt att tonåringen tvingas avstå från olika saker. Det vanligaste är klä- der och nöjen men även sportutrustning och kursavgifter kan vara svårt att klara ekonomiskt. Det kan också vara svårt att klara kostnader för organiserade fritidsaktiviteter. Föräldrarna i dessa familjer spenderar något mindre tid tillsammans med ton- åringen än föräldrar i det traditionella familjerna men är ändå i hög utsträckning delaktiga i fritidsaktiviteter. Många föräldrar i de ombildade familjerna tycker att kontakten med tonåring- arnas vänner och deras föräldrar är otillräcklig medan man i stor utsträckning är mycket nöjd med kontakterna med skolan. Ungefär hälften av föräldrarna är otillfredsställda med samarbetet med den andre biologiska föräldern. De flesta känner sig ganska säkra på att tonåringen vänder sig till dem vid olika typer av problem. I dessa familjer är man mer restriktiv än i de traditionella familjerna när det gäller tonåringens alkoholvanor men är mer osäker på om han/ hon skulle berätta att de använt alkohol. Många föräldrar skulle önska stöd i form av föräldrautbildning, ekonomiskt stöd och stöd från skolan. Det finns även ett ganska stort behov av samarbetssamtal, stödsamtal, avlastning i hemmet och mötesplatser för vuxna. För familjer med ensamstående föräldrar är den ekonomiska situationen ofta svår att hantera. Ungefär hälften av familjerna har svårigheter att klara de löpande utgifterna och ännu fler har ingen kontantmarginal. De flesta tonåringarna i dessa familjer måste avstå en eller flera saker av ekonomiska skäl. Familjer med en- samstående mödrar är mest ekonomiskt utsatta. En tredjedel av tonåringarna har tvingats avstå från tre eller fler av enkätens alternativ. Många kan inte delta i fritidsaktiviteter och sport-/ träningsutrustning är ofta omöjligt att klara av. Se- mester, både i Sverige och utomlands, är för många omöjligt att klara av ekonomiskt. Trots att man är ensam vuxen tillbringar man dock mycket tid tillsammans med tonåringen medan det är mindre vanligt än i parfamiljer att man deltar i fritidsaktiviteter tillsammans. Många föräldrar, framförallt mödrarna, tycker inte att de har tillräcklig kontakt med tonåringarnas nätverk i form av kompisar, deras föräldrar och lärare. Man är dock relativt säker på att tonåringen berättar om det finns problem av olika slag. De ensamstående fäderna är överlag något mer osäkra än mödrarna särskilt när det gäller frågan om de skulle få veta av tonåringen att han/hon använt alkohol eller narkotika. Ensamstående föräldrar är liksom parföräldrarna i hög utsträckning restriktiva när det gäller alkohol. De flesta tycker inte att det är okej förrän vid 18 års ålder men en del fäder tycker att det är okej att dricka redan vid 16 års ålder. 8

Kort sammanfattning av studiens resultat I familjer med en ensam vuxen är behovet av stöd utifrån betydligt större än i parfamiljer. Särskilt ensamstående mödrar är i behov av stöd, både ekonomiskt och när det gäller avlastning. Många behöver också samtals- och rådgivnings- stöd i olika former. Familjer med föräldrar födda utomlands framstår i studien som övelag den grupp som lever under de tuffaste villkoren. Av de ensamstående föräldrarna i denna grupp är det mer än hälften som inte klarar sina löpande utgifter och många både tonåringar och föräldrar som avstått från tre eller fler av enkätens alternativ. Många av dessa föräldrar spenderar mycket tid tillsammans med sin tonåring men är inte delaktiga i fritidsaktiviteter. Kontakten med tonåringens nätverk är generellt sämre än för andra föräldrar och många svarar att de inte tror att tonår- ingen har förtroendefulla relationer med andra vuxna. Det är också vanligare att man är osäker på om tonåringen skulle berätta om olika typer av problem och svårigheter som kan uppstå. Stöd från skolan är det som flest efterfrågar och av de ensamstående föräld- rarna är det många som förutom ekonomisk hjälp önskar semesterverksamhet, mötesplatser för vuxna, stödsamtal och avlastning i hemmet. Överlag framträder en bild av föräldrar som skulle behöva mer kontakt med den värld tonåringarna lever i. De flesta föräldrar som är födda utanför Sverige är betydligt mer restriktiva när det gäller alkohol än andra föräldrar. Många har inte svarat på frågorna om när det är okej att dricka, förmodligen för att man inte tycker att alkohol är accep- tabelt överhuvudtaget. 9

1. Ordnade förhållanden? Kommer ni ihåg när Prussiluskan upptäcker att stackars Pippi inte bor med sin mamma och sin pappa i en vanlig familj som alla andra i den lilla staden? Indig- nerad, upprörd och mycket energisk tar sig Prussiluskan an Pippis onormala liv och hittar en plats åt Pippi på ett barnhem för att hon ska få en ordnad tillvaro. Vi vet ju alla att detta välvilliga bidrag inte var vad Pippi behövde men hon kunde hålla med på en punkt: ”Det är bra för barn med en ordnad tillvaro, särskilt om de har ordnat den själva.” Behovet att ordna sin egen tillvaro gäller inte bara Pippi utan de allra flesta män- niskor. Man vill faktiskt styra över sitt liv efter eget huvud, lust och personlighet. Finns det möjligheter för alla att göra detta? Har föräldrar idag möjligheter att ordna det som man vill för sig själv och sina barn? Trots att begreppet ”en familj” nuförtiden inte alls behöver betyda mamma- pappa-barn så är det ändå denna typ av familj som betraktas som norm och ofta är utgångspunkt för aktiviteter, stöd, politiska beslut etc. Nuförtiden skulle Prussiluskan haft fullt upp med att försöka rädda och nor- malisera tillvaron för alla de som inte lever i, vad hon skulle tycka, en riktig familj. Nuförtiden kan ju en familj se ut nästan hur som helst... Nu när mor-ror-far-är-rar-familjen är ett minne blott är frågan om hur mycket nytta vi vuxna har av de erfarenheter och referensramar vi själva växte upp med på 50- och 60-talen. Den kunskap och det förhållningssätt vi har med oss från vår egen uppväxt är ofta inte helt relevant när vi, med nya familjemönster, möter dagens verklighet för barnen och tonåringarna. Det är heller inte säkert att det finns någon familj som ser ut som den egna i närheten att byta erfarenheter med. För en del barn finns det bara en vuxen som både ska vara rar och kunna ro och för andra finns det en hel massa reservmammor och bonuspappor som ror och är rara. För många föräldrar blir det en svår konst att hålla båtarna flytande såpass nära varandra att barnen kan hoppa emellan utan att hamna i sjön... Och denna navigationskonst är för de allra flesta inte något vi automatiskt har med oss i vårt bagage från uppväxten. Detta är en kunskap som vi måste skapa i den här generationen och i den här tiden. Det behövs helt enkelt mer kunskap om hur det verkligen ser ut i olika familjer. Vilka speciella svårigheter finns i familjer med en ensamstående förälder? Vilka problem stöter styvfamiljerna på? Är det alltid enkelt att leva i en traditionell parfamilj? Vilka positiva sidor finns i familjemönster med bara en vuxen? För att söka mera kunskap om dessa frågor har Sveriges Makalösa Föräldrar tagit initiativet till denna studie om tonårsfamiljers villkor och vardag. 10

2. Uppdrag och syfte Denna studie grundar sig på en enkätundersökning som gjordes av riksorganisationen Sveriges Makalösa Föräldrar under hösten 2005. Makalösa Föräldrar är en stöd- och intresseorganisation för ensamstående för- äldrar. Syftet med föreningen är dels att samla och sprida kunskap och information om villkoren för ensamstående föräldrar och deras barn och dels att på olika sätt stärka dessa föräldrar och deras barn. Föreningen har sitt huvudsäte på Söder- malm i Stockholm och det finns 21 lokalföreningar på 10 platser runt om i Sverige. I Västerås finns en lokalavdelning med nätverk för ensamstående föräldrar. I samband med det drogpreventiva projekt som denna studie är en del av fick lokal- avdelningen möjlighet att utvidga aktiviteterna. Kafé, lägerverksamhet, öppen förskola och självhjälpsgrupper är några exempel. Mer information om aktiviteter finns på hemsidan: www.makalosa.org/vasteras. Lokalföreningen har sedan hösten 2005 även ett kansli med anställd personal vilket innebär större möjligheter att utveckla verksamheterna. 2 . 1 Studiens syfte Det huvudsakliga syftet med studien har varit att belysa tonårsföräldrars situation och upplevelser av sin föräldraroll. Särskilt intressant för Makalösa Föräldrars del har varit att undersöka om villkoren för tonåringar och tonårsföräldrar skiljer sig åt beroende på om det finns en eller två vuxna i familjen. I familjer med ensamstående föräldrar individualiseras ofta de speciella svårigheter som finns, kunskap saknas om de bakomliggande orsakerna till problemen och den ensamstående föräldern upplever ofta att man inte räcker till. Intentionen har därför varit att söka kunskap och få en mer samlad bild av de specifika förutsättningar och villkor som ensamstående tonårsföräldrar har. Förhoppningar har varit att föräldrarna som grupp ska bli mer synlig- och tyd- liggjord och att kunskapen kring dessa familjer generellt ska öka. Fler och fler barn och tonåringar lever idag också i styvfamiljer vilket innebär att många parter är inblandade i familjens liv och vardag. Detta ställer ofta speciella krav på samarbete mellan tonåringens biologiska föräldrar. Vilka möjligheter, förutsättningar och villkor finns kring att vara tillfreds med sin roll som förälder? I vilken utsträckning har detta att göra med familjetyp, kön, ekonomi, utbildning, etnicitet, tid och nätverk? Studiens syfte är att undersöka en del av de skillnader som kan finnas i dessa avseenden. Stämmer de föreställ- ningar som ofta uttrycks i diskussion och debatt? Frågeställningarna som undersökningen baserats på har handlat om teman kring tonårsföräldrars situation: ekonomi, tid tillsammans med tonåringen, sociala nät- 11

verks betydelser, tonåringars alkoholvanor och vilket stöd som tonårsföräldrarna har eller efterfrågar. Förutom dessa teman har en rad bakgrundsdata även medta- gits. Frågeformuläret presenteras i bilaga 1. Behov av stöd och hjälp varierar självklart beroende på olikheter i förhållanden och villkor för olika familjer. Förhoppningarna har varit att studien ska aktuali- sera frågor kring detta samt att öka kunskapen kring hur detta stöd kan anpassas. Mycket av den hjälp som tonårsföräldrar erbjuds idag baseras till stor del på att det finns två föräldrar i familjen. Även om det finns många gemensamma erfarenheter av att vara tonårsförälder oavsett i vilken familjetyp man lever i tillkommer ofta svårigheter för den ensamstående föräldern. Om man har fler barn kan det vara svårt, rent praktiskt, att delta i möten, föräldravandringar etc. Samarbetet med den andre föräldern kan vara dåligt eller obefintligt och man är ofta ensam om att vara den som tonåringen ska frigöra sig från. Även i de ombildade familjerna finns speciella villkor och svårigheter att tam- pas med. Många parter är inblandade och ska komma överens, relationer kan ofta kompliceras och under kort tid förändras drastiskt. Vi ska dock komma ihåg att många familjer med ensamstående föräldrar och många familjer med ombildade relationer fungerar, inte bara bra, utan även bättre än vad som varit fallet om föräldern valt att stanna i den ursprungliga relationen. Det kan dock konstateras att kunskapen behöver öka och fördjupas för att analyserna av behov av stöd och hjälp för denna målgrupp ska vara relevanta och verkningsfulla. En liknande studie genomfördes under 2004 bland tonårsföräldrar på Södermalm i Stockholm. Denna studie visade att många av skillnaderna mellan föräldrar framfö- rallt handlade om kön och inte familjetyp. Föräldrar i de traditionella familjerna och de ensamstående mödrarna var de som i störst utsträckning tycktes vara trygga i sin föräldraroll och också ha mest kontakt med tonåringarnas värld och nätverk. De ensamstående mödrarna lever dock med avsevärt knappare ekonomiska resurser. Syftet med denna studie har också varit att undersöka om de olika miljöer som en stad i Västerås storlek och socioekonomiska sammansättning å ena sidan och Södermalms typiska innerstadsmiljö å andra sidan innebär skillnader mellan hur tonårsföräldrar upplever sin situation. Undersökningsgruppen på Södermalm bestod till stora delar av svenskfödda, högutbildade föräldrar med, jämförelsevis, höga inkomster. I Västerås är de för- äldrar som ingått i studien av betydligt mer blandad karaktär. Inkomst och utbildningsnivåerna skiftar i hög utsträckning och en stor del av föräldrarna är födda utanför Sverige med allt vad det innebär av olika kulturer, synsätt och möj- ligheter att vara en del av samhälle och system. Påverkar dessa skilda livsmiljöer tonårsföräldrar generellt och i så fall på vilket sätt? Är de stora skillnader mellan könen som visade sig i Södermalmsstudien överförbara till föräldragruppen i Västerås eller går skiljelinjerna på andra ställen i denna sammansättning av föräldrar? 12

3. Metod I detta kapitel redogörs för denna studies uppläggning och genomförande. Den baseras på en enkätundersökning bland ett representativt urval av föräldrar till tonåringar i åldern 13 – 17 år i Västerås hösten 2005. Riksorganisationen Sveri- ges Makalösa föräldrar har varit initiativtagare och ansvarig för undersökningen. Med stöd av projektmedel från Socialstyrelsen har Konsult och Service/Utred- ning och Statistik i Västerås stad varit ansvariga för insamlingsarbetet. Analys av insamlat data och presentation av denna rapport har genomförts av Eva Broms, Framtidsverkstäder AB (www.framtidsverkstad.se). 3 . 1 Urval Västerås valdes ut som en lämplig kommun för att skildra hur tonårsföräldrar upplever sin situation i relation till tonåringen. Denna studie är en replikation, d.v.s. uppföljning av en tidigare studie, i stadsdelen Södermalm i Stockholm år 2004. Av den studien framgick att Södermalm knappast kan anses vara represen- tativ för tonårsföräldrars situation i allmänhet i landet. Andelen ensamstående föräldrar är extremt högt och utbildningsnivå, etnisk bakgrund etc. särskiljer sig tydligt från landet i stort. Västerås valdes ut i denna aktuella studie för att mer representera hur profilen på tonårsföräldrar ser ut i stort. Tabell 3.1 visar några grundläggande data för att belysa detta faktum. Tabell 3.1 Jämförelse mellan Västerås och riket år 2004 Genom- Andel (%) Andel (%) barn som bor med Antal snittligt barn med Båda Styv- Ensam- separationer antal barn utländsk ursprungliga förälder stående per 100 barn per familj bakgrund föräldrar förälder Västerås 1,82 18 71 5 24 3,59 Riket 1,83 15 74 5 22 3,26 Källa:Kommuntabell1, SCB 2005.Barn och deras familjer 2004. 1 I den åldersgruppen som varit aktuell i denna studie, tonåringar mellan 13 och 17 år och deras föräldrar, övervägdes om ett stratifierat eller representativt urval skulle göras. Totalt fanns det september 2005 drygt 9 000 tonåringar i denna ålders- grupp i Västerås. Bedömningen gjordes att om ett tillräckligt stort representativt urval gjordes skulle storleken på inkomna svar för bl.a. tonårsföräldrar som är 13

ensamstående bli tillräckligt stor. Urvalet gjordes utifrån Västerås stads Kommun- invånarregister (KIR) som är ett hushållsregister som uppdateras löpande. Detta register innehåller sedvanliga folkbokföringsdata, t.ex. namn, personnummer, kön, civilstånd, adress, födelseland och medborgarskap. I KIR finns även, för denna undersökning nödvändiga, personkopplingar mellan barn och föräldrar. Tabell 3.2 Population, urval och bortfall i studien efter tonåringens ålder Ålder, tonåring Total Urvalspopulation Bortfall Undersöknings- population population n n % n % n % 13 år 1 849 329 17,8 106 32,2 217 66,0 14 år 1 845 306 16,6 107 35,0 192 62,7 15 år 1 934 467 24,1 152 32,5 310 66,4 16 år 1 714 371 21,6 131 35,3 234 63,1 17 år 1 752 327 18,7 126 38,5 195 59,6 Okänt 14 16 Summa 9 094 1 800 19,8 636 35,3 1 164 64,7 Ett slumpmässigt urval på sammanlagt 1 800 föräldrar till barn i åldersgruppen 13-17 år drogs och enkäter skickades ut 21 september 2005 i form av postenkäter. Detta motsvarade var femte ungdom i denna åldersgrupp. En första påminnelse gick ut i oktober till drygt 1 000 personer. En andra påminnelse gick ut till ca 750 personer. 15 november 2005 sattes som sista svarsdatum. Sammanlagt 18 personer hörde av sig och meddelade att de, av olika anledningar, inte ville delta i undersökningen. Därutöver förekom 3 postreturer. Jämfört med Södermalms- studien har denna studie i Västerås haft ett betydligt större urval, 1 800 jämfört med 1 000 föräldrar i Södermalmsstudien. Den främsta anledningen var att få med, statistiskt sett, tillräckligt många ensamstående föräldrar i studien. Som framgår av tabell 3.2 inkom slutligen 1 164 enkätsvar från utvalda tonårs- föräldrar i Västerås. Detta motsvarar nästan två tredjedelar (65 procent) av den ursprungliga urvalsgruppen. Bortfallet på 35 procent har granskats bl.a. utifrån tonåringens kön och ålder. Någon skillnad mellan tonåringens kön fanns inte, däremot varierar bortfallet något efter tonåringens ålder. De allra yngsta har en något högre svarsfrekvens medan föräldrar till 17-åringar i högre grad avstått från att svara. Bortfallets storlek blev tämligen förväntat. En målsättning sattes ur- sprungligen till 1 200 inkomna svar, vilket nästan uppfylldes. Den tillfredsstäl- lande svarsfrekvensen på ca två tredjedelar kan hänga samman med undersökning- ens syfte och karaktär, med intresse på tonårsföräldrars situation och att det är en frivilligorganisation som Sveriges Makalösa Föräldrar som står bakom studien. 14

3 . 2 Enkätformulär Eftersom denna studie är en uppföljande och jämförande studie med den under- sökning som genomfördes 2004 på Södermalm, Stockholm (Broms 2005) har i princip samma enkätformulär använts (se bilaga 1). De enda justeringar som gjort är några förtydliganden kring några bakgrundsvariabler, t.ex. frågan om var för- äldern är född. Då urvalsgruppen i Västerås är betydlig mer blandad då det gäller etnicitet än gruppen på Södermalm och då skillnader mellan invandrarfamiljer och svenska familjer kunde förutspås lades denna fråga till. Enkätformuläret kan anses inför denna studie i Västerås vara väl utprovat. 3 . 3 Referensgrupper I samband med att resultaten från enkätundersökningen började bli tydliga gjordes en sammanställning av dessa och tonårsföräldrar från Västerås bjöds in för att samtala fritt kring vad som framkommit. Tre grupper inbjöds till detta varav två genomfördes; ensamstående mödrar och föräldrar i parfamiljer. Gruppen med ensamstående fäder ställdes in p.g.a. att den blev för liten i slutänden. Föräldrar som lever i parfamilj visade sig vara de som i högst utsträckning tackade ja till inbjudan. Samtalen i grupperna fördes fritt men med de preliminära resultaten som ut- gångspunkt. Alla föräldrarna uttryckte att den här typen av samtal borde föras mycket oftare. Man var mycket intresserad av att veta hur andra tonårsfamiljer hade det, hur andra föräldrar satte gränser och vilka regler som gällde. Flera av föräldrarna hade två eller fler barn och överraskande många ”var inne på” sin tredje tonåring och beskrev detta yngsta barn som betydligt mer sociala, kompisberoende och ”svårkontrollerade” än de tidigare. Ingen hade egentligen några stora problem men uttryckte en oro och en nervositet kring det intensiva sociala behovet. Ett annat samtalsämne som diskuterades livligt var ”internet”. Hur mycket skulle tonåringen få ”sitta vid datorn”? ”Hur kunde man ha koll på vad som händer i denna värld”? Även här fanns en liten oro för alla kontakter med, för föräldrarna, okända bekantskaper. De flesta var dock överens om att det förde mycket positivt med sig också men att det var en smula obegripligt hur relationer kunde uppstå och utvecklas bara via datorn. Vikten av organiserade fritidsaktiviteter var ett annat ämne som diskuterades. De flesta hade barn som höll på med någon typ av idrott och lovprisade dessa aktiviteter och intressen. Flera föräldrar berättade dock att när aktiviteten hade övergått till att bli mer elitinriktad så hade tonåringen slutat med sina aktiviteter. Detta inträffade, enligt många, vid en olämplig tidpunkt i tonåringens utveckling, nämligen i 13 –14-årsåldern, Flera av de ensamstående mödrarna berättade om en stor ensamhet i föräldra- ansvaret för tonåringen och hur viktigt det var att ha andra att prata och diskutera med. De efterlyste också ”information om information”. ”Det borde finnas ett telefonnummer man kan ringa och få reda på vart det finns möjlighet att vända 15

sig i olika situationer”. Några berättade om att de, av en slump, hade fått reda på att de kunde få hjälp och stöd i olika sammanhang. En av mammorna tyckte att familjecentralen i hennes område fungerade så och att det var fantastiskt bra. I princip alla föräldrarna som deltog i samtalen skulle önska att det fanns fler och mer permanenta forum där liknande diskussioner kunde föras. Ingen uttryckte någon större överraskning över studiens resultat utan tyckte att det bekräftade deras egen upplevelse. 16

4. Lika för alla? Hur är det att vara tonåring i Västerås? En stad som växer och andas en hel del optimism inför framtiden. Befolkningen ökar, högskolan lockar och närheten till Stockholm attraherar. I en undersökning som gjordes 2004 så önskade Västeråsborna att kommu- nens engagemang framförallt borde öka när det gäller trygghetsfrågor och vård av psykiskt sjuka och drogberoende. På sjätte plats kom att man önskade att kommunen skulle satsa mer på kultur- och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Det som man i lägst utsträckning önskade att kommunen skulle satsa mera på var integration och mångfald. Beror det på att det inte behövs? Är villkoren rimliga för alla i Västerås? Kan man svara entydigt på frågan om hur det är att vara tonår- ing i staden? Eller? . 4 . 1 Familjerna i studien En introducerande översikt av de sammanlagt 1.154 tonårsföräldrar som medver- kat i denna studie presenteras i tabell 4.1. I drygt hälften av de studerade hus- hållen finns endast en tonåring i åldern 13 – 17 år. I ca en tredjedel av hushållen finns ytterligare ett, oftast yngre, syskon. I 40 procent av hushållen fanns åtmins- tone två tonåringar i familjen. Av de föräldrar som separerat från tonåringens andre förälder hade ungefär en tredjedel vid undersökningstillfället enskild vårdnad av tonåringen. Vanligast var detta bland de ensamstående mödrarna (36 procent). Eftersom frågeenkäten skickats till den förälder som tonåringen är skriven hos bor de flesta tonåringarna hos denna förälder minst halva tiden. 75 – 80 procent av ensamstående mödrar och föräldrar i ombildade familjer har tonåringen boende hos sig tre veckor eller mer per månad. För ensamstående fäder är denna andel 65 procent. Knappast någon betalar underhåll för tonåringen medan ensamstående mödrar och föräld- rar I ombildade familjer är ca 63 procent som erhåller underhållsstöd. Bland en- samstående fäder är detta mera sällsynt, 44 procent. 17

Tabell 4.2 Beskrivning av studiens hushåll efter kön och familjekonstellation. I procent. Familjetyp Respondentens kön Totalt Kvinna Man n % n % n % Parrelation Traditionell familj 553 78 150 22 703 100 Ombildad familj 163 82 36 18 199 100 Ensamstående Mödrar 209 100 – – 209 100 Fäder – – 43 100 43 100 Total 925 80 229 20 1154 100 Drygt hälften av samtliga tonårsföräldrar arbetar heltid och 5 procent är syssel- satta i ett eget företag. Knappt tre fjärdedelar av föräldrarna som svarat på enkä- ten arbetar, hel-eller deltid. Mödrarna arbetar i högre utsträckning deltid (22 procent) jämfört med fäderna (4 procent). Ensamstående fäder är de som i högst utsträckning arbetar heltid (61 procent) och ensamstående mödrar lägt (46 procent). 5 procent är studerande och 6 procent är arbetssökande. Utbildningsnivån hos föräldrarna är skiftande. Var tionde förälder har enbart grundskoleutbildning, 43 procent gymnasieutbildning och 39 procent högskole- eller universitetsutbildning. 7 procent har angett ”annan utbildning” vilken oftast kan vara någon typ av eftergymnasial eller yrkesutbildning. Ensamstående mödrar är den grupp där flest har enbart grundskoleutbildning (18 procent) Drygt 15 procent av föräldrarna är födda utomlands. I denna grupp är det mindre vanligt att föräldrarna har heltidsarbete, många studerar och är arbetssökande. T.ex. är 18 procent av föräldrar i par där båda är födda utomlands arbetssökande, jämfört med 5 procent av parföräldrar födda i Sverige. Utbildningsnivån är också generellt lägre i denna grupp. Nästan en tredjedel av utlandsfödda parföräldrar har enbart grundskoleutbildning. Bland ensamstående föräldrar som är födda utomlands är motsvarande andel 17 procent. Som vi ser så det en grupp med stora variationer som svarat på frågeenkäten. Detta indikerar att livsvillkor, förutsättningar och möjligheter för de tonåringar som växer upp i familjerna ser väldigt olika ut. Men hur skiljer det sig åt? 18

5. Ekonomin i tonårshushåll Ekonomin är en av de faktorer som på ett tydligt vis sätter gränser eller öppnar för möjligheter i vardagen. Tidigare forskning i Sverige har visat att det finns mycket starka samband mellan hushållens välfärd i olika avseenden, t.ex. hälsa, utbildning, boende och upplevelse av trygghet, och familjernas ekonomiska situation (Fritzell & Lundberg 2000, Socialstyrelsen 2001). En hyfsad ekonomisk situation är en förutsättning men inte en garanti för familjers välfärd. Flera tidigare studier har under senare år uppmärksammat barnfamiljernas ekonomiska utveckling (se Socialdepartementet 2004 för en aktuell översikt). Barn- familjer, ungdomar och invandrade hushåll är grupper som under senare år inte har följt med i den allmänna ekonomiska uppgången i Sverige det senaste decen- niet. (Socialdepartementet 2004, Jansson et al 2004, SCB 2004b). Barnfamiljernas ekonomiska standard föll under 1990-talets lågkonjunktur men har under senare år återhämtat sig något. För ensamstående föräldrar har den ekonomiska utvecklingen i stort fortsatt att vara bekymmersam. Medan hushållen erhållit en reell inkomsthöjning (disponibel inkomst per konsumtionsenhet räknat i fasta priser) på 11-12 procent mellan åren 1991 och 2002 har inkomstutvecklingen för ensam- hushåll med barn endast uppgått till 0,7 procent (SCB 2004b:7). I detta kapitel kommer vi att spegla tonårshushållen i Västerås och deras ekonomiska situation på flera olika sätt. I enkäten ställdes både frågor om familjernas faktiska inkomstsituation och frågor om hur de uppfattar sin hushållsekonomi utifrån frågeställningar som handlar om kontantbuffert, svårigheter att klara lö- pande utgifter och en allmän bedömning av hushållets ekonomiska standard i förhållande till andra hushåll. Flera av dessa frågor baseras på tidigare etablerade frågor som regelbundet används i större undersökningar, vilket medger jämförel- ser mellan studiens urvalshushåll och tonårsfamiljer i stort i Sverige. Vi vet att ensamstående föräldrar, framförallt mödrar, ofta har en svår ekonomisk situation. Vi vet också att invandrade familjer i stor utsträckning har det tufft, inte bara ekonomiskt, utan även med att överhuvudtaget hitta eller skapa sig en plats i samhället och i de sociala nätverken. I detta kapitel kommer vi att närmare studera hur de ekonomiska villkoren skiljer sig åt utifrån familjetyp, kön och etnicitet. De frågor som ställts i enkäten handlar dels om familjens faktiska månads- inkomst men framför allt om huruvida familjerna har problem med utgifter och om, och i så fall vad, man tycker sig ha behövt avstå ifrån. Olikheterna mellan hushåll speglar sig bl.a. i kommentarerna till den fråga i enkäten som handlade om hur mycket och vad tonåringen hade behövt avstå ifrån det senaste året p.g.a. ekonomi: alltifrån ”Man får ju alltid snåla och tänka efter” till ”Han får nästan allt han vill. Vi har inte problem med ekonomin.” fanns med i kommentarerna. 19

5 . 1 Månadsinkomst Hushållens inkomster är en grundläggande resursram. En god och trygg löpande ekonomi ger förutsättningar för att uppfylla de krav och önskemål som familjens medlemmar har. Detta gäller inte minst i familjer med tonårsbarn där förvänt- ningar om deltagande i fritidsaktiviteter och kamratumgänge har sina tydliga ekonomiska ramar. Men att försöka kartlägga hushålls faktiska ekonomi i en enkät- undersökning av detta slag är inte okomplicerat. Normalt baseras studier om hus- hålls ekonomier på årliga uppgifter från olika officiella myndighetsregister, t.ex. Riksskatteverket och Försäkringskassan. Fördelen med detta är att de samlas in brett och på ett konsekvent sätt år efter år. Nackdelar finns också i form av att man enbart mäter registrerade inkomster och inte obeskattade inkomster och andra transfereringar som sker informellt. I denna studie har vi istället utgått från hushåll- ens självskattade inkomster, vilket kvalitetsmässigt kan ha både för- och nackdelar. Till skillnad från registerdata kan föräldrarna beräkna alla sina förekommande inkomster, oavsett om dessa finns i officiella register. En nackdel kan vara ifall föräldrarna glömmer bort inkomster eller avsiktligen väljer att ange för låga eller för höga inkomster. Någon kvalitetskontroll av de självskattade uppgifterna är inte möjlig att göra inom ramen för denna studie. I denna enkätstudie i Västerås ställdes en, till synes, enkel fråga om hushållets inkomst; Hur stor är hushållets disponibla månadsinkomst? Vad som räknas som disponibel inkomst angavs som lön minus skatt plus bidrag och andra inkomster, t.ex. sjukpension, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, under- hållsbidrag, socialbidrag och studielån. Istället för fasta svarsalternativ ombads tonårsföräldern ange den sammanlagda disponibla inkomsten som antal kronor per månad. Resultatet presenteras i tabell 5.1. Tabell 5.1 Hushållens självskattade disponibla inkomster per månad. Kronor per månad Antal Procent -9999 32 2,7 10000-14999 122 10,5 15000-19999 121 10,4 20000-24999 125 10,7 25000-29999 154 13,2 30000-34999 205 17,6 35000-39999 129 11,1 40000- 151 13,0 Bortfall 125 10,7 Summa 1164 100,0 Nästan 90 procent av föräldrarna har svarat på denna inkomstfråga, vilket måste anses vara överraskande många. Den höga svarsfrekvensen kan troligen hänga samman med föräldrarnas generellt positiva inställning till denna slags studie och 20

dess syfte, men också vara ett utslag av frågans enkla konstruktion. En stor sprid- ning kan noteras från under 10 000 kr per månad till barnfamiljer med en disponibel inkomstnivå på över 40 000 kronor per månad. Man kan naturligtvis fråga sig hur sanningsenligt och korrekt som föräldrarna förmått svara. I hushåll med en förutsägbar och stabil ekonomi kanske det är lättare medan det i hushåll med stora svängningar över tid är det möjligtvis svårare. Eftersom vi använder dessa uppgifter för att jämföra mellan olika profiler av tonårsfamiljer kan dessa fel- källor sannolikt vara jämnt spridda och inte nämnvärt påverka resultaten. För att kunna jämföra olika familjers inkomster måste man självklart relatera detta till deras försörjningsbörda, d.v.s. hushållets storlek och sammansättning beräk- nat efter antal vuxna och barn i hushållet. Det finns olika vedertagna sätt att vikta olika hushåll i en s.k. ekvivalensskala, så att man kan jämföra mellan olika hushåll- skonstellationer. I denna studie har vi utgått från en skala som aktualiserats i en nyligen presenterad utredning om förbättrad statistik om hushållens inkomster (SoU 2002:73). Denna skala används numera i den officiella inkomststatistiken och benämns ”svensk konsumtionsenhetsskala”. Denna KE-skala bygger på en korg av varor och tjänster som anses motsvara en nödvändig baskonsumtion. I tabell 5.2 framgår den använda viktningen. Den första föräldern viktas med faktor 1.0, en andra vuxen 0.58 och varje barn 0.48. Tabell 5.2 Ekvivalensskala efter hushållets sammansättning. Hushållskonstellation Antal hushåll Ekvivalensskala Samboende föräldrar, 1 barn 129 2.06 2 barn 430 2.54 3 barn 236 3.02 4 barn 83 3.50 5 barn 23 3.96 6 barn 5 4.46 7 barn 2 4.94 8 barn 1 5.42 Ensamstående förälder,1 barn 71 1.48 2 barn 110 1.96 3 barn 44 2.44 4 barn 11 2.92 5 barn 3 3.40 6 barn 1 3.88 7 barn 0 4.36 8 barn 2 4.84 Utifrån detta sätt att ta hänsyn till hushållens storlek och sammansättning kan sedan hushållens månatliga disponibla inkomster jämföras mellan olika hushåll- skonstellationer. Detta sker genom att beräkna inkomster per konsumtionsenhet (k.e.) genom att dividera hushållets värde på ekvivalensskalan med inkomstvärdet. Detta kan exemplifieras av en ensamstående förälder med två barn som har en 21

disponibel inkomst per månad på 15 000 kr. Detta hushåll erhåller en disponibel inkomst per konsumtionsenhet på 7 653 kr (15 000/1.96). För att ett hushåll med två vuxna och tre barn skall komma upp till samma disponibla inkomst per k.e. krävs en sammanlagd disponibel inkomst på 23 112 kr (23 112/3.06 = 7 653 kr). Medianvärdet för samtliga hushålls disponibla inkomster per k.e. var 10 236 kr per månad. De tonårsfamiljer med högsta bruttoinkomster per k.e. återfinns bland de traditionella kärnfamiljerna. De hade i genomsnitt ca 14 procent eller 3 000 kr högre bruttoinkomster än hushållen i stort. De ombildade parfamiljerna låg kring medianvärdet för samtliga barnfamiljer medan de ensamstående föräld- rarna hade en betydligt lägre inkomstnivå. Dessa hushåll hade i genomsnitt en fjärdedel lägre disponibel inkomster per k.e än tonårsfamiljerna i stort. I belopp innebär detta en lägre inkomstnivå på ca 2 600 kr varje månad för de ensamstå- ende barnfamiljerna. Tabell 5.3 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet efter familjetyp och antal barn i hushållet. Kronor per månad Hushåll Antal Disponibel inkomst Index per k.e. 100 = medianvärde samtliga hushåll Samtliga hushåll 1 025 10 236 100 Familjetyp, traditionellt par 620 11 653 114 ombildad par 181 10 194 100 ensamstående mor 187 7 653 75 ensamstående far 37 7 653 75 Föräldrars bakgrund svenskt par 602 11 811 115 mixat par 106 11 811 115 utländskt par 82 6 888 67 svensk ensamst. 156 7 787 76 utl. ensamstående 68 7 404 72 De ensamstående barnfamiljerna har således generellt en betydligt sämre hus- hållsekonomi än barnfamiljer med två vuxna även när man tagit hänsyn till hushållets storlek och sammansättning. Föräldrarnas härkomst slår också genom i deras inkomster. Familjer med båda föräldrarna födda utanför Sverige har generellt sett en betydligt sämre hushållsekonomi. Detta hänger med all sannolikhet samman med deras bristande grad av etablering på såväl den svenska arbetsmark- naden som i de offentliga trygghetssystemen (tillgång till arbetslöshetsförsäk- ring, sjukersättning etc.). Ett annat tydligt resultat är att den disponibla inkomsten sjunker markant med antalet barn i hushållet. Detta oavsett om det gäller samboende eller ensamstå- ende föräldrar. Av diagram 5.1 framgår att inkomstskillnaden mellan parhushåll 22

ensamföräldrar är mindre ju fler barn som finns i hushållet. Medianinkomsten per k.e. för parhushåll med enbart ett barn (14 563 kr) är dubbelt så hög som för t.ex. ensamstående föräldrar med två eller fler barn men även för parhushåll med fyra eller fler barn. Diagram 5.1. Disponibel inkomst per konsumtionsenhet efter antal vuxna och barn i hushållet. Kronor per månad. 15000 12000 9000 En vuxen Två vuxna 6000 3000 0 1 2 3 4 Antal barn Frågan är då hur inkomstspridningen i stort ser ut bland barnfamiljerna i Väs- terås? Hur många familjer har så pass låga inkomster att de inte klarar en nödvän- dig konsumtionsnivå och hur ser det ut med andelen mer välbärgade barnfamiljer i denna undersökning? Ser vi till spridningen i disponibel inkomst per k.e. har närmare en fjärdedel av samtliga tonårsfamiljer en disponibel inkomst per k.e. som understiger 7 500 kr/månad. Tabell 5.4 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Kronor per månad. Kronor per månad Antal Andel hushåll % – 4 999 62 6 5 000 – 7 499 172 17 7 500 – 9 999 241 24 10 000 – 12 499 233 23 12 500 – 14 999 176 17 15 000 – 141 14 Summa 1 025 100 23

För att fånga inkomstskillnader bland barnfamiljerna har vi valt att dela in dem i tre inkomstklasser: 1. Låg inkomst. Inkomst per k.e. som är under 60 procent av medianinkomsten för samtliga barnfamiljer i studien (upp till 6 141 kr/månad). 2. Medelinkomst. Inkomst per k.e. mellan 60-140 procent av medianinkomst (6 142–14 330 kr/månad). 3. Hög inkomst. Inkomst per k.e. över 140 procent av medianinkomst (minst 14 331 kr/månad). 60 procent av medianinkomst utgör numera ett vedertaget sätt att definiera fattiga hushåll i EU-sammanhang (se t.ex. Socialdepartementet 2004). Men istället för att relatera medianinkomst till samtliga hushåll i landet under ett år har vi i denna studie relaterat medianinkomsten till samtliga barnfamiljer som svarat på denna fråga. Tabell 5.5 Fördelning av disponibel inkomst per k.e. för olika hushållstyper. Hushållstyp Månadsinkomst, andel i % Summa Låg Medel Hög % n Samtliga 10 70 20 100 1 018 2 vuxna, 1 barn 6 36 58 100 110 2 barn 5 68 27 100 383 3 barn 9 80 11 100 209 4 barn – 27 68 4 100 95 Summa parhushåll 9 67 24 100 797 1 vuxen, 1 barn 5 86 9 100 66 2 barn 15 82 3 100 101 3 barn 26 71 3 100 38 4 barn – 38 62 0 100 16 Summa ensamstående 15 80 5 100 221 Par, båda svenskfödda 4 69 27 100 597 varav en utlandsfödd 6 67 27 100 106 båda utlandsfödda 38 54 9 100 80 Ensamstående, svenskfödd 2 84 5 100 156 utlandsfödd 28 68 4 100 68 Var tionde tonårsfamilj har en disponibel inkomst som faller under fattigdoms- strecket på högst 60 procent av samtliga hushålls medianinkomst. En del av dessa hushåll har en så pass låg disponibel inkomst (långt under detta fattigdomsstreck) att det finns anledning att anta att den dåliga ekonomin ställer till problem i deras vardagsliv, vilket vi återkommer närmare om i kommande avsnitt. Ensamstående 24

föräldrar har generellt sett en sämre ekonomi än parhushåll. Andelen fattiga ensam- föräldrar är 15 procent jämfört med 9 procent bland parhushållen. Det finns också ett tydligt samband mellan antal barn och inkomstnivå; ju fler barn i hushållet desto sämre ekonomi. Bland familjer med tre barn eller fler hade mer än en fjär- dedel en inkomstnivå som underskred fattigdomsgränsen. Ett tredje mönster som framträder klart är att föräldrar som är utrikes födda har en klart sämre löpande ekonomi än svenskfödda föräldrar, en tredjedel jämfört med endast ca 6 procent bland familjer med enbart svenskfödda föräldrar. I omvänd ordning är parfamiljer med endast ett barn överrepresenterade bland höginkomsttagarna, liksom parhushåll med svensk bakgrund. Sammanfattningsvis avtäcks stora skillnader i tonårsfamiljernas ekonomiska situation i denna studie. Det är framför allt två resultat som är värda att lyfta fram särskilt. För det första att de ensamstående föräldrarna är den familjetyp som tydligast avviker med markant lägre inkomster. Det ligger i sakens natur att hus- håll med två föräldrar har större möjligheter att klara av en dräglig inkomststandard medan ensamstående föräldrar har större svårigheter att få ekvationen mellan inkomster och tid att gå ihop. De familjepolitiska stöd som särskilt riktar sig till ensamförsörjande föräldrar förmår således inte kompensera dessa skillnader. För det andra att många invandrarfamiljer med tonårsbarn har en betydligt sämre ekonomisk situation än andra barnfamiljer. 5 . 2 Utgiftsproblem Ett vanligt sätt att undersöka en familjs ekonomiska status är att ta reda på om hushållet, på en vecka, kan skaffa fram 15 000 kronor. Statistiska Centralbyrån har sedan mitten av 1970-talet, i de årliga levnadsnivåundersökningarna, formu- lerat frågan på följande sätt: ”Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram 15 000 kr, skulle du klara det?” Av samtliga hushåll i Sverige med barn i åldern 13–17 år svarade nästan en femtedel nej på denna fråga 2001/2002 (SCB 2004a:134). I storstäderna anger en fjärdedel av barnfamiljerna att de inte kan skaffa fram detta belopp inom en vecka. I vår studie är motsvarande andel 26 procent. Tabell 5.6 Saknar kontantmarginal i urvalet och riket. I procent. Familjetyp Urval Riket1 % % Sammanboende föräldrar 17 14 Ensamboende föräldrar, 58 44 - ensamstående moder 59 48 - ensamstående fader 51 28 1 Avser familjer med barn 0–17 år (SCB 2004a:134) 25

Att veta att det inte finns möjlighet att skaffa fram pengar på kort varsel innebär självklart en oro. Många föräldrar vittnar om att detta betyder en ständig och gnagande källa till oro för att något oförutsett ska hända. Skillnaden mellan familjer med en vuxen och två vuxna i urvalet från Västerås är markant. I nedanstå- ende diagram ser vi att nästan 60 procent av de ensamstående föräldrarna och bara 18 procent av de sammanboende har svarat att de inte skulle klara av att skaffa fram 15 000 kronor med en veckas varsel. Även mellan de ensamstående föräldrarna finns en liten skillnad. 59 procent av mödrarna och 51 procent av fäderna har ej denna möjlighet. Skillnaden är också stor mellan mödrar och fäder totalt. 28 procent av möd- rarna och 18 procent av fäderna har svarat nej på frågan. De ombildade familjerna har betydligt svårare än de traditionella att skaffa fram en kontantbuffert. 30 procent av dessa, jämfört med 13 procent av de traditionella familjerna kan inte skaffa 15 000 kronor på en vecka. Diagram 5.2 Andel föräldrar som inte skulle klara av att skaffa fram 15 000 kronor på en vecka. Fördelat efter familjekonstellation och kön. I procent. Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram 15 000 kronor, skulle du klara det? 70 60 50 Mödrar totalt Fäder totalt 40 Trad. Fam. 30 Ombildad fam. Ensamst. mor 20 Ensamst. far 10 0 Nej Förälderns ursprung har stor betydelse för möjligheten att skaffa fram 15 000 kronor på en vecka. Svårast är det för en utlandsfödd ensamstående förälder. Något enklare för en svenskfödd ensamstående och ytterligare lite enklare för utlandsfödda par medan svenska par och mixade par har större möjligheter till detta. 26

Diagram 5.3 Andel föräldrar som inte skulle klara av att skaffa fram 15 000 kronor på en vecka. Fördelat efter förälderns ursprung. I procent. Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram 15 000 kronor, skulle du klara det? 80 70 60 Svenskt par 50 Mixat par 40 Utländskt par 30 Ensamst sv 20 Ensamst utl 10 0 Nej 5 . 3 Svårigheter att klara löpande utgifter Ytterligare ett sätt att studera den ekonomiska situationen är att ta reda på om hushållet har haft svårt att klara de löpande utgifterna någon gång under de senaste 12 månaderna.Även denna frågeställning förekommer i de regelbundna stu- dierna om svenska folkets levnadsförhållanden. Bland tonårsföräldrar i hela riket svarade 21 procent att de haft sådana svårigheter det senaste året (SCB 2004a:134). I nedanstående tabell ser vi att en betydligt högre andel av ensamstående fäder i Västerås har haft problem med detta jämfört med hela riket. Något färre av en- samstående mammor i Västerås har uppgett att de haft detta problem jämfört med riket. Tabell 5.7 Svårigheter med löpande utgifter det senaste året i Västerås och i riket. I procent. Familjetyp Urval Riket1 Västerås % % Samtliga föräldrar 23 21 Sammanboende föräldrar 17 17 Ensamboende föräldrar, 47 49 - ensamstående mor 48 52 - ensamstående far 42 32 1 Avser familjer med barn 0–17 år (SCB 2004a:134) 27

Att klara hushållets löpande utgifter är betydligt svårare i hushåll med en vuxen än i parhushåll. I nästan tre gånger så många ensamförälderfamiljer som i parhushåll har man haft svårt att klara detta. Diagram 5.4 Andel föräldrar som haft svårigheter att någon gång under de senaste 12 månaderna klara de löpande utgifterna. Fördelat efter familjekonstellation. I procent. Har det under de senaste 12 månaderna hänt att hushållet haft svårt att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar? 60 50 40 Trad. Fam Ombildad fam. 30 Ensamst. mor Ensamst. far 20 10 0 Ja Allra svårast är det för ensamstående mödrar att klara de löpande kostnaderna. Det är även skillnad mellan de traditionella familjerna, där bara 14 procent har haft problem med detta, och de ombildade familjerna där det är nästan dubbelt så vanligt med denna typ av bekymmer. En liten skillnad finns också mellan kvinnor och män generellt men det som gör störst skillnad är om det finns en eller två vuxna i familjen. Även förälderns ursprungsland spelar roll för hur svårt man har att klara de löpande utgifterna. Det är betydligt svårare för utlandsfödda men återigen så ser vi att antalet vuxna i familjen gör den största skillnaden 28

Diagram 5.5 Andel föräldrar som haft svårigheter att någon gång under de senaste 12 månaderna klara de löpande utgifterna. Fördelat efter förälderns ursprung. I procent. Har det under de senaste 12 månaderna hänt att hushållet haft svårt att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar? 60 50 40 Svenskt par Mixat par 30 Utländskt par Ensamst sv 20 Ensamst utl 10 0 Ja Sammataget är det alltså en fjärdedel av alla hushåll och hälften av enförälder- hushåll som någon gång haft svårt att klara de löpande utgifterna. Barns knappa ekonomiska villkor har allt mer uppmärksammats under senare år (Salonen 2003, Lytsy 2004, Socialdepartementet 2004, Hjort 2004). Dessa visar ett tydligt samband mellan materiella förutsättningar och nödvändiga vardagslivsvillkor. För tonåringar handlar detta mycket om att kunna gör det ”alla andra” gör, d.v.s. ha möjlighet att ingå i de sociala sammanhang som finns just i deras närmiljö. Nästa fråga i studien; om, och i så fall vad, man i familjen har tvingas avstå ifrån handlar om i vilken utsträckning man har möjlighet till detta. 5 . 4 Hur mycket och vad avstår man ifrån? På frågan om hushållet under de senaste 12 månaderna varit tvungna att avstå från något p.g.a. att det fattats ekonomiska resurser har många svarat ja. Det skiljer sig dock mycket åt ifråga om vad man har behövt avstå ifrån. Någon har t.ex. svarat att tonåringen behövt avstå från en häst och en annan har svarat att det saknas pengar till glasögon och astmamedicin. En förälder har skrivit: ”Jag för- söker snåla på det man kan, t.ex. kläder till mig själv”. Detta är nog typiskt för det flesta föräldrar, man vill ogärna att barnen ska behöva avstå från saker som är viktiga för dem utan man avstår då hellre från saker själv. Frågan i enkäten var uppdelad i tre delar, vad tonåringen avstått ifrån, vad föräldern avstått ifrån och vad hela hushållet avstått ifrån. I följande tabell ser man hur svaren fördelar sig utifrån förälderns kön och familjekonstellation. 29

Tabell 5.8 Har hushållet varit tvungna att avstå från något p.g.a. att det har fattats ekonomiska resurser. I procent. Sammanboende Ensamstående Förälders kön Totalt Trad. fam Ombild. fam S:a Mor Far S:a Mor Far S:a n=708 n=199 n=907 n=207 n=43 n=252 n=925 n=229 n=1159 Tonåring avstått Inte något 75 64 72 39 49 41 63 73 66 Kläder 12 15 13 42 33 40 25 15 19 Kursavg 3,5 8,5 5 20 14 19 7 5 8 Sport- el träningsutrustn 7 13 8 33,5 19 31 13 8 13 Bio 7 14 9 32 21 30 13 8 13 Teater/ konsert 6 10 7 25 14 23 14 10 11 Andra fritids.aktiviteter 5 8,5 5,5 21 21 21 11 5 9 Annat 7 10 8 19 12 18 12 9 10 Vuxen avstått Inte något 73 57 69 27 44 30 53 61 61 Tandvård 11 23 13,5 43 28 40,5 19 15 19 Kläder 15 23 17 60 46,5 58 32 27 26 Kursavgift 5 9,5 6 29 16 27 16 5 10 Sportutrustning 8 16 10 35 19 32 19 9 14,5 Bio 7 17 9 38 26 36 19 11 15 Teater, konsert 11 16 12 40 26 37 22 12 17 Restaurang 15 27 17,5 49 30 46 34 26 24 Annat 6 8,5 6 14 9 13 12 7 8 Hushållet avstått Inte något 62 50 59 21 42 24 49 62 52 Hemförsäkring 2 2,5 2 8 9 8 4 3 3,5 Dagstidning 5,5 15 7,5 37 30 36 14 11 14 Internet 2 5,5 3 16 14 16 5 4 6 Semester Sverige 11 24 14 50 33 47 22 16 21 Sermester utomlands 30 42 32 67,5 51 65 41 32 39 Kapitalvaror hem 15 21 16,5 53 44 51 25,5 18 24 Bil 7,5 13 9 23 19 23 12 12 12 Annat 3 5 3,5 9 0 7 5 2 4 5.4.1 Hur mycket och vad har tonåringen avstått ifrån Hur många av enkätens sju alternativ som tonåringen behövt avstå ifrån beror till största delen på om familjen har en eller två vuxna. I parfamiljer är det nästan tre fjärdedelar som inte behövt avstå någonting medan det bara är 40 procent av tonåringarna i en familj med en ensamstående förälder. I familjerna med en en- samstående vuxen måste var tionde tonåring avstå från fem eller fler av alternativen alternativ medan detta i parfamiljer är mycket ovanligt. Bara var femtionde tonåring behöver avstå såpass många av alternativen. 30

I de ombildade familjerna är det vanligare att tonåringarna måste avstå från fler av alternativen än i de traditionella. Dubbelt så många (15 procent) av tonår- ingarna i de ombildade familjerna behöver avstå från tre eller fler av alternativen. I familjer med en ensamstående mor är det färre än hälften som inte tvingats avstå från någonting och en tredjedel som behövt avstå från tre alternativ eller fler. I familjer med ensamstående fäder är det inte lika många men ändå så många som en fjärdedel. Det vanligaste för tonåringar att behöva avstå ifrån är kläder och det näst vanligaste är sport- och träningsutrustning samt bio. Tonåringars olika intressen påverkar ju självklart en del av hur mycket han/hon vill ha. En häst är ju svårt för de allra flesta föräldrar att klara av ekonomiskt och detta är ju vanligtvis inte något som ”alla andra har”. När det handlar om att man inte ekonomiskt kan klara internetuppkoppling eller mobiltelefon påverkar detta sannolikt både tonåringens och förälderns känsla av att ha vad som anses ”normalt”. Skillnaderna mellan hur mycket tonåringar behövt avstå ifrån är markanta utifrån familjekonstellation och många ensamstående föräldrar berättar dessutom att det inte bara känns svårt att alltid behöva säga nej utan även att barnet eller tonåringen är så van vid att det inte finns pengar att det inte ens är lönt att önska. (Hjort 2004, Lytsy 2004). Diagram 5.6 Förälders uppfattning om tonåringen avstått eller inte avstått någonting de senaste 12 månaderna. Fördelat efter familjekonstellation. I procent. Hur många av enkätens alternativ har din tonåring tvingats avstå ifrån under de senaste 12 månaderna p.g.a. att det saknats ekonomiska resurser? 80 70 60 50 Trad. Fam. Ombildad fam. 40 Ensamst. mor 30 Ensamst. far 20 10 0 Ej avst ngt Avst 1-2 Avst 3 De tonåringar som tvingas avstå från flest av enkätens alternativ är de som lever med en ensamstående utlandsfödd förälder. 40 procent av tonåringarna i denna typ av familj tvingas avstå från tre eller fler av alternativen jämfört med 25 procent av svenska ensamstående föräldrar. 31

I en familj med två svenska föräldrar är det tre fjärdedelar av tonåringarna som inte behövt avstå någonting medan det bara är hälften av tonåringar i familjer med utlandsfödda föräldrar. Diagram 5.7 Förälders uppfattning om tonåringen avstått eller inte avstått någonting de senaste 12 månaderna. Fördelat efter förälderns ursprung. I procent. Hur många av enkätens alternativ har din tonåring tvingats avstå ifrån under de senaste 12 månaderna p.g.a. att det saknats ekonomiska resurser? 90 80 70 60 Svenskt par 50 Mixat par Utländskt par 40 Ensamst sv 30 Ensamst utl 20 10 0 Ej avst ngt Avst 1-2 Avst 3 Det vanligaste är att tonåringen avstår från kläder. Det näst vanligaste är bio och sport- eller träningsutrustning. I nedanstående tabell ser vi bl.a. att hälften av alla tonåringar till en ensamstå- ende utlandsfödd förälder avstått från kläder, en tredjedel har avstått från sport- eller träningsutrusning etc. Tabell 5.9 Förälders uppfattning om vad tonåringen avstått under de senaste 12 månaderna. Fördelat efter förälderns ursprung. I procent. Svenskt par Mixat par Utländskt par Ensamstående Ensamstående svensk utl.född n=680 n=115 n=96 n=169 n=38 Tonåring avstått Kläder 11 11 24 34 51 Kursavg 3 4 12 16 24 Sport- el träningsutrustn 7 7 19 28 36 Bio 6 9 27 27 33 Teater/ konsert 5 8 22 21 26 Andra fritidsaktiviteter 4 5 15 18 25 Annat 8 7 8 18 17 32

Vad som kan vara värt att poängtera är att möjligheterna för tonåringen att syssla med olika fritidsaktiviteter skiljer sig åt beroende på i vilken familj man lever. I referensgrupperna med tonårsföräldrar var det många som pratade både om hur mycket man uppskattade att tonåringen hade organiserade fritidsaktiviter men också om hur mycket allting runt omkring kostade. Detta kan också vara intressant att komma ihåg då vi, i ett senare kapitel, belyser vad som kan påverka för- äldrarnas möjligheter att ha inblick i sina tonåringars nätverk och hur mycket kunskap de har om vad tonåringarna gör på sin lediga tid. En förälder har i kommentar till frågan skrivit ”Kan sällan följa med på kompisarnas aktiviteter”. Att inte kunna se till att detta är möjligt upplever förmodli- gen de flesta föräldrar som svårt och plågsamt. 5.4.2 Hur mycket och vad har föräldern avstått ifrån Om valmöjligheten finns väljer de flesta föräldrar att avstå saker själva i stället för att låta barnen göra det.. Ofta väljer föräldrar bort förhållandevis nödvändiga behov till förmån för tonåringens, till synes, mindre nödvändiga behov. Hur mycket den vuxne tvingats avstå ifrån av ekonomiska skäl skiljer sig markant åt beroende på om det finns en eller två vuxna i familjen. Tre gånger så många föräldrar i familjer med en vuxen har tvingats avstå från någonting jäm- fört med föräldrar i parfamiljer. Hälften av föräldrarna i familjer med en vuxen, jämfört med var sjunde i parfamiljer har behövt avstå från tre eller fler av enkät- ens alternativ. Tabell 5.10 Har hushållet varit tvungna att avstå från något p.g.a. att det har fattats ekonomiska resurser. I procent. En förälder Två föräldrar Ej avst ngt 30 69 Avst 1-2 23 17 Avst 3- 48 14 I de traditionella familjerna, som är den familjekonstellation som i lägst utsträck- ning behöver avstå från något, är det ingen skillnad mellan hur mycket tonåringen och hur mycket föräldern avstått. I de ombildade familjerna är det betydligt vanligare att föräldern tvingats avstå från mer än tonåringen. Var femte förälder har avstått från ett eller två alternativ och lika många har avstått från tre eller flera. En ännu större skillnad finns i familjerna med en ensamstående förälder. Drygt var fjärde ensamstående mamma och knappt varannan ensamstående pappa har inte behövt avstå något. Så många som hälften av alla ensamstående mödrar och en tredjedel av de ensamstående fäderna har avstått från tre eller fler av alternativen. Hela 20 procent av de ensamstående mödrarna har avstått från sex eller sju av enkätens alternativ. 33

Diagram 5.8 Föräldrar som avstått eller inte avstått någonting de senaste 12 månaderna. Fördelat efter familjekonstellation. I procent. Hur många av enkätens alternativ har du tvingats avstå ifrån under de senaste 12 månaderna p.g.a. att det saknats ekonomiska resurser? 80 70 60 50 Trad.fam. Ombildad fam. 40 Ensamst. mor 30 Ensamst. far 20 10 0 Ej avst ngt Avst 1-2 Avst 3- För föräldrar totalt är kläder och restaurangbesök det som flest avstår ifrån. En fjärdedel av föräldrarna totalt har avstått från detta. Tandvårdens kostnader har debatterats en hel del på sistone och oroväckande är att så många som var femte förälder i studien har avstått från detta. I de traditionella familjerna har 11 procent och i de ombildade familjerna 23 procent uppgett att de avstått från tandvård. För ensamstående mödrar och ensamstående föräldrar födda utomlands är tand- vården ännu mer eftersatt. 43 procent respektive 47 procent av dessa har tvingats avstå tandläkarbesök av ekonomiska skäl. Mellan ensamstående föräldrar skiljer det sig inte åt så mycket beroende på ursprungsland. Något fler svenskfödda ensamstående föräldrar har inte behövt av- stå någonting och något fler utlandsfödda har tvingats avstå från tre eller fler av alternativen. För ett svenskt par och ett utländskt par är skillnaden betydligt större. Drygt 70 procent av svenskfödda föräldrar och bara 45 procent av utlandsfödda har inte avstått något. En tiondel av svenskfödda och nästan en tredjedel av utlandsfödda parföräldrar har avstått från tre eller fler av alternativen. 34

Diagram 5.9 Hur mycket föräldrar avstått de senaste 12 månaderna. Fördelat efter förälderns ursprung. I procent. Hur många av enkätens alternativ har du tvingats avstå ifrån under de senaste 12 månaderna p.g.a. att det saknats ekonomiska resurser? 80 70 60 Svenskt par 50 Mixat par 40 Utländskt par Ensamst sv 30 Ensamst utl 20 10 0 Ej avst ngt Avst 1-2 Avst 3 5.4.3 Hur mycket och vad har hela hushållet avstått ifrån Skillnaden mellan olika typer av familjer när det gäller hur mycket hela hushållet har avstått ifrån är stor. 59 procent av parfamiljer och bara 24 procent av ensam- stående familjer har inte avstått ifrån någonting alls. Semester utomlands är det som flest föräldrar har angett som det hela familjen har avstått ifrån. Det näst mest vanliga är kapitalvaror till hemmet. Vad som är anmärkningsvärt är att mer än en tredjedel av de ensamstående föräldrarna avstår från dagstidning. 5 . 5 Hur bedömer man sin ekonomiska standard i förhål- lande till andra? Den uppfattning föräldrarna har om sin ekonomiska situation stämmer väl över- ens med hur de har beskrivit sina villkor tidigare. De flesta föräldrar är måna om att skapa uppväxtvillkor för sina barn som innebär att de har möjlighet att ingå i de sammanhang som finns i närheten och att de inte ser sig själv som avvikande eller udda mot sin vilja. När man relaterar sin situation till andras så utgår man vanligtvis från denna närmsta omgivning och därför kan det vara svårt att bedöma sin ekonomi i förhållande till andra i Sverige. För många tonåringar är det i vissa faser väldigt viktigt att kunna vara och göra det som alla andra gör vilket de ofta klargör mycket tydligt för föräldrarna. Som vi tidigare har sett skiljer sig de ekonomiska villkoren mycket åt mellan parfamiljer och ensamföräldrar. Detta stämmer väl med hur de själva upplever 35

det. 13 procent av parföräldrar upplever att deras ekonomiska situation är sämre än andras medan nästan 60 procent av ensamföräldrarna upplever det så. Tabell 5.11 Hushållens bedömning av sin egen ekonomiska standard jämfört med de flesta andra i Sverige. Fördelat efter en eller två vuxna i familjen. I procent. 1 förälder 2 föräldrar Sämre 58 13 Lika 27 41 Bättre 11 45 Diagram 5.10 Hushållens bedömning av sin egen ekonomiska standard jämfört med de flesta andra i Sverige. Fördelat efter familjekonstellation. I procent. Hur bedömer du den ekonomiska standarden i ditt hushåll jämfört med de flesta andra i Sverige? 70 60 50 Trad. Fam 40 Ombildad fam. Ensamst. mor 30 Ensamst. far 20 10 0 Sämre Lika Bättre Framförallt ensamstående mödrar uttrycker i hög grad att deras ekonomiska standard är sämre än andras. Mer än 60 procent upplever detta och det är nästan en fjärdedel som tycker att standarden är mycket sämre än andras. Bland ensamstå- ende fäder är det drygt 40 procent som tycker sig ha en sämre standard än andra Mellan svenska och utomlandsfödda ensamstående föräldrar är det en liten skillnad mellan hur många som tycker de har en sämre standard än andra men bland de svenskfödda är det 13 procent som tycker de har det bättre medan det bland ensamstående föräldrar födda utomlands bara är 6 procent. Mellan parfamiljerna är skillnaden betydligt större. Knappt var tionde svensk- född förälder och 42 procent av de utlandsfödda tycker att de har en sämre standard. Som förväntat skiljer sig hushållens upplevda ekonomiska standard på samma sätt som i kapitlets tidigare frågeställningar kring ekonomi, d.v.s. bruttoinkomst per ke, kontantbuffert och svårigheter att klara löpande utgifter (se tabell 5.9). 36

Bedömningen av det egna hushållets ekonomiska standard följer tydligt hushållets angivna bruttoinkomster. Mer än hälften av hushållen med en månadsinkomst understigande 10 000 kr anser att de har en mycket eller lite sämre ekonomisk standard än de flesta andra hushåll. Tabell 5.9 Hushållens bedömning av sin egen ekonomiska standard jämfört med de flesta andra i Sverige. I procent. Bedömning av hushållets Balansmått1 ekonomiska standard sämre lika bättre Totalt 23 38 37 +14 Familjekonstellation: Parhushåll 13 41 45 +32 -traditionell parhushåll 11 41 47 +36 -ombildad parhushåll 19 42 38 +19 Ensamstående 58 27 11 -47 -ensam moder 61 26 9 -52 -ensam fader 44 30 23 -21 Bruttoinkomst per ke. kr - 4999 58 31 10 -48 5000 - 7499 57 29 13 -44 7500 - 9999 28 52 19 -9 10000-12499 10 47 40 +30 12500-14999 6 36 58 +52 15000- 1 15 84 +83 Kontantbuffert? - Ja 9 40 50 +41 - Nej 61 32 4 -57 Svårt klara löpande utgifter? - Ja 62 28 9 -53 - Nej 11 42 47 +36 Sysselsättning Heltidsarbete 15 40 44 +29 Deltidsarbete 19 43 36 +17 Studier 40 33 24 -16 Arbetssökande 43 37 19 -24 Pension 64 23 13 -51 Sjukskriven 48 32 20 -28 Eget företag 6 31 64 +58 1 Balansmåttet har beräknats genom att relatera andel hushåll med sämre standard med andel hushåll med bättre standard. 37

5 . 6 Månadspeng Många av föräldrarna som deltog i någon av referensgrupperna i Västerås var intresserade av vad andra tonåringar hade i månadspeng och om andra föräldrar kopplade denna till någon typ av arbetsuppgifter. Det månadspengen i högst utsträckning är kopplad till är tonåringens ålder. Från 15–16 år är det vanligt att han/hon disponerar barnbidraget själv och det är ovanligt att månadspengen är högre än detta belopp. Tabell 5.10 Tonåringarnas månadspeng fördelat utifrån ålder. I procent. 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år n = 201 n = 165 n = 277 n = 204 n = 158 Månadspeng kronor/månad 0 5 2 4 4 4 1–-249 45 24 12 6 6 250–499 34 44 28 13 10 500-949 11 22 33 35 29 950 3 6 16 32 35 951– 3 2 8 9 16 Summa 100 100 100 100 100 Förutom åldern är månadspengens i hög grad kopplad till föräldrarnas inkomst. Tabell 5.11 Tonåringarnas månadspeng fördelat utifrån förälderns inkomst. I procent. Låginkomsttagare Medelinkomsttagare Höginkomsttagare n = 90 n = 629 n = 185 Månadspeng kronor/månad 0 9 4 1 1–-249 20 18 18 250–499 22 27 27 500–949 29 26 27 950 13 19 16 951– 7 6 11 Summa 100 100 100 Familjetypen påverkar i betydligt mindre utsträckning hur mycket tonåringen får i månadspeng. 38

Tabell 5.12 Tonåringarnas månadspeng fördelat utifrån familjekonstellation. I procent. Traditionell Ombildad Ensamstående Ensamstående familj familj mor far n = 623 n = 180 n = 179 n = 47 Månadspeng kronor/månad 0 3 3 7 3 1–-249 19 19 17 14 250–499 27 23 22 35 500–949 28 26 23 22 950 16 19 23 19 951– 7 9 8 8 Summa 100 100 100 100 Ca 60 procent av föräldrarna totalt, oavsett familjekonstellation, har svarat att månadspengen helt eller delvis är kopplade till arbetsuppgifter i hemmet. I familjer med lägst inkomster är det mest ovanligt att denna koppling finns. I denna grupp är det bara 40 procent som ställer detta krav. Sammanfattning De tonåringar som lever i en svensk traditionell parfamilj har de bästa ekonomiska förutsättningarna. Ensamstående föräldrarna är den familjetyp som tydligast avviker med markant lägre inkomster. Många invandrarfamiljer med tonårsbarn har en betydligt sämre ekonomisk situation än andra barnfamiljer. Samma sak gäller för hur lätt eller svårt det är att klara de löpande utgifterna och i vilken utsträcknng det finns en kontantbuffert i familjen. Vi ser också en stor skillnad mellan könen. Betydligt fler mödrar än fäder har problem med att klara löpade utgifter och att skaffa fram en kontantbuffert. Detta innebär bland annat att familjer med ensamstående föräldrar och i synnerhet utlandsfödda tvingas avstå från betydligt mer än parfamiljer. För tonåringar- nas del innebär det i viss utsträckning att de inte kan delta i olika aktiviteter som andra. Resultaten stämmer väl överens med andra studier. Då konjunkturen i Sverige förbättrades under slutet av 1990-talet ledde inte detta till någon förbätttring för, framförallt, ensamstående mödrar. Detta kan relateras till att kvinnolöner generellt är lägre än mäns, kvinnor har oftare ansvar för familjeförsörjning och att kvinnorna har huvudansvaret för barnens försörjning (Gähler 2001:21). Den grupp som är allra mest utsatt är tonåringar som lever med en utlandsfödd ensamstående mamma. 39

6. Tid och aktiviteter i tonårsfamiljer I det grönländska språket lär det finnas 25 olika ord för snö vilket berättar att snö är en central fråga för en grönländares liv. Det skulle vara intressant att veta hur många ord för ”tid” det finns i vårt samhälle idag! Ställtid, egentid, kvalitetstid, fritid, arbetstid, halvtid, heltid, deltid, tidsfattigdom, realtid, reflektionstid.... När det handlar om umgänge med tonåringar så kanske jourtid är ett relevant begrepp. Man kan ha jour ett antal dagar utan att det händer något men rätt som det är dyker det upp något. Ofta i bilen, framför TV:n eller precis innan läggdags. När som helst utom då man som förälder, möjligen, hade planerat in umgängestid. Detta betyder att den s.k. kvantitetstiden ofta underskattas till förmån för ett mer populärt begrepp: kvalitetstid. När det gäller tid har enkätens frågor handlat dels om hur mycket vaken tid för- äldern spenderar med sin tonåring och dels vilka aktiviteter man ägnar sig åt tillsammans. Den vakna tiden som inte ägnas åt ”någonting särskilt” kan handla om att äta tillsammans, titta på TV, skjutsning till kompisar eller aktiviteter etc. Gemensamma aktiviteter kan vara alltifrån att hjälpa till med läxor till att vara starkt engagerad i tonåringens intressen och fritidsaktiviteter. Det finns många olika faktorer för hur mycket man umgås och vad man gör tillsammans i en familj. I detta kapitel undersöks hur mycket tid föräldrar spenderar med sina tonåringar och vad man ägnar sig åt tillsammans? Är det så att ensamföräldrarna har mindre tid med sina tonåringar? Gör mammor och pappor olika saker tillsammans med sina barn? Skiljer sig typen av aktiviteter åt beroende på ekonomi, sysselsättning eller utbildningsnivå? Som vi såg i det förra kapitlet så skiljer sig de ekonomiska villkoren för familjerna åt mycket. Är det även så att tillgång till tid skiljer sig åt mellan olika typer av familjer? Vilka olika faktorer påverkar hur man använder sin tid med familjen? Vilka aktiviteter sysslar man med? Ett relativt nytt begrepp, tidsfattigdom, an- vänds allt oftare i det allmänna samtalet och det pratas ofta om den ojämlika fördelningen av tid. 6 . 1 Vad vet vi om tonåringars tid med föräldrar? En ständigt aktuell fråga för de flesta föräldrar är hur man ska kunna klara att förena arbete och familj. Fyra av fem föräldrar önskar att de kunde spendera mer tid med barnen. Dock visar det sig att de allra flesta barn mellan 10 och 18 år tycker att föräldrarna har lagom mycket tid för dem. Bara ungefär var tionde tycker att föräldrarna har för lite tid (Östberg, SOU 2001:55). 40

13–17-åringar spenderar 4 timmar per dygn tillsammans med någon eller båda sina föräldrar. Även om båda föräldrarna arbetar heltid så skiljer det sig mycket mellan hur mycket tonåringen spenderar med sin mamma och sin pappa. (ca 1 timme per dygn med mamman, 45 minuter med pappan samt 2 tim 15 minuter med båda samtidigt). För 13–17-åringar med ensamstående mödrar gäller att de spenderar ca 3 tim per dygn med henne. Den tid de spenderar med pappan finns inte med i undersök- ningen (Östberg, SOU 2001:55). I denna studie kommer vi framförallt att analysera hur mycket tid föräldern spenderar med sin tonåring och vilka aktiviteter man ägnar sig åt men också något kring hur mycket tid föräldern har för egna aktiviteter. 6 . 2 Bor tonåringen hos föräldern som har svarat? De flesta föräldrar som har svarat på enkäten har tonåringen boende hos sig mer än halva tiden. I hälften av de ombildade familjerna bor tonåringen på heltid och i 40 procent av dessa familjer bor hon/han två – fyra veckor per månad d.v.s minst hälften av tiden. Drygt hälften av de ensamstående mödrarna och knappt hälften av de ensamstående papporna har tonåringen boende hos sig alltid. Hos 35 procent av mödrarna och 40 procent av fäderna bor tonåringen två – fyra veckor per månad. Hur mycket av tiden tillbringar tonåringen och föräldern tillsammans och vad gör man? Finns det skillnader beroende på familjekonstellation, vart föräldrarna kommer ifrån, ekonomisk situation, utbildningsnivå och tonåringens ålder? Många tonåringar med växelvis boende bor hos vardera föräldern en eller två veckor i taget till skillnad mot mindre barn som växlar boende betydligt oftare. Om föräldrarna bor nära varandra byter tonåringarna ofta boende lite som det passar och följer inte i lika hög grad som mindre barn på förhand reglerade sche- man för boendet. Hur väl detta fungerar handlar också till stor del om hur samarbetet och relationen mellan föräldrarna ser ut (Alfvén och Hofsten, 2004). Den gemensamma vårdnaden och det växelvisa boendet är nuförtiden betydligt vanligare än tidigare. Kritik har dock uttryckts, att det finns risk för att detta i många fall bara fungerar ”på pappret” och att många tonåringar ändå vistas eller bor mest hos modern som då inte får underhållsbidrag från pappan och i många fall minskat bostadsbidrag. 6.3 Vaken tid tillsammans med tonåringen I begreppet ”vaken tid” inryms alltifrån att bara titta på TV, äta eller utföra hushålls- aktiviteter tillsammans till att engagera sig i eller ägna sig åt gemensamma fritidsaktiviteter. 41

Förälderns kön Totalt spenderar fäder mindre av sin vakna tid tillsammans med tonåringen än modern. Detta stämmer väl med andra undersökningar som visar dels att kvinnor står för en högre andel av hemarbete och dels att tonåringar spenderar mer tid med modern än med fadern i hemmet (Persson, 2004). Nästan 35 procent av fä- derna (jämfört med 25 procent av mödrarna) spenderar mindre än 1,5 tim per dag med sin tonåring. Ca 30 procent av mödrarna och 24 procent av fäderna spenderar mer än 4 tim per dag med tonåringen. I familjer med en vuxen är skillnaden mellan könen avsevärt mindre. Bland ensamstående mödrar och fäder ser vi knappt någon skillnad. En eller två föräldrar I parhushåll tillbringar föräldrarna mer tid med tonåringen än i familjer med en vuxen. Fler ensamföräldrar än parföräldrar spenderar mindre än 1,5 tim/dag med tonåringen medan det är lika vanligt bland ensamföräldrar som bland parföräldrar att spendera mer än 4 timmar per dag. Familjekonstellation De flesta föräldrarna tillbringar 1,5 – 4 timmar om dagen tillsammans med sin tonåring. Bland parfamiljerna är det vanligare att föräldrar i de ombildade familjerna tillbringar mindre vaken tid med sin tonåring än i de traditionella familjerna. Knappt en fjärdedel i de ombildade familjerna spenderar mer än 4 timmar per dag med tonåringen. Diagram 6.1 Antal timmar per dag som föräldern tillbringar med sin tonåring. Fördelat efter familjekonstellation. I procent. Hur många timmar per dag spenderar du med din tonåring? 50 45 40 35 Trad. fam 30 Omb. Fam Ens.mor 25 Ens.far 20 Mödrar tot Fäder tot 15 10 5 0 >1,5 tim 1,5-4 tim <4 tim 42

Att föräldrar i de ombildade familjerna tillbringar mindre tid med sin tonåring än andra var inte konstigt tyckte de föräldrar som deltog i gruppintervjuer. ”Gå in i en ny relation? Hur i allsin dar skulle man hinna det???” var det en ensamstå- ende mamma som sa. Att föräldrar i de ombildade familjerna spenderar mindre tid med sina tonåringar kan ju självklart vara att de har fått fler barn. Den nya partnern kan ha med sig barn in i boet och om föräldern och styvföräldern får gemensamma barn så blir tonårsföräldern även en småbarnsförälder med allt vad det innebär. Många barn till skilda föräldrar har berättat att de har haft goda relationer till båda sina föräldrar efter skilsmässan och att ett växelvis boende har fungerat mycket bra fram till att någon av föräldrarna har fått en ny partner. Relationen med för- äldern har då försämrats eller förändrats. Från känslan av att alltid komma i första hand hamnar man plötsligt i andra eller kanske t.o.m. i tredje hand. Detta har för en del betytt att man successivt har frångått det växelvisa boendet till förmån för boende enbart med den ene föräldern. Viktigt att påpeka är, att det också finns många, helt motsatta upplevelser d.v.s. att det har haft stor positiv betydelse för tonåringen med en ny vuxen (Öberg, 2003). Förälderns utbildningsnivå Bland föräldrar med grundskoleutbildning är det nästan 40 procent som umgås mindre än 1,5 timme per dag med tonåringen jämfört med 25 procent av föräldrar med gymnasieutbildning eller högskoleutbildning. Bland dessa är det vanligast att man spenderar 1,5 - 4 timmar per dag med tonåringen. Förälderns sysselsättning Om föräldern jobbar hel- eller deltid tycks inte nämnvärt påverka hur mycket vaken tid man tillbringar med sin tonåring. Diagram 6.2 Antal timmar per dag som föräldern tillbringar med sin tonåring. Fördelat efter förälderns utbildningsnivå. I procent. Hur många timmar per dag spenderar du med din tonåring? 50 45 40 35 30 Grundskola Gymnasium 25 Högskola 20 Annan 15 10 5 0 >1,5 tim 1,5-4 tim <4 tim 43

Inkomstnivå Även inkomstnivån har betydelse för hur mycket tid man spenderar med sin ton- åring. Runt en tredjedel av föräldrarna tillbringar mer än 4 timmar per dag oavsett inkomstsnivå men bland de andra finns en tydlig skillnad mellan hög- och lågin- komsttagare. Ju lägre inkomstnivå desto vanligare att tillbringa mindre än 1,5 timme om dagen med tonåringen. Diagram 6.3 Antal timmar per dag som föräldern tillbringar med sin tonåring. Fördelat efter förälderns inkomstnivå. I procent. Hur många timmar per dag spenderar du med din tonåring? 60 50 40 Låginkomst 30 Medelinkomst Höginkomst 20 10 0 >1,5 tim 1,5-4 tim <4 tim Tonåringens ålder och kön Tonåringens ålder spelar stor roll för hur mycket tid förälder och barn spenderar tillsammans. 40 –50 procent av föräldrarna spenderar 1,5-4 timmar per dag tillsammans med sin tonåring oavsett ålder. Totalt sett så spenderar man mer tid ju yngre tonåringen är. Ett undantag är 13-åringarna som man spenderar mindre tid med än ett år senare då tonåringen har fyllt 14. För de föräldrar som spenderar mest tid, mer än 4 timmar per dag, med sina tonåringar ökar den gemensamma tiden mellan 13 och 15 år, sjunker markant vid 16 års ålder, för att sedan öka igen vid 17 års ålder. En förklaring till detta kan vara att tonåringar, efter en mer eller mindre intensiv frigörelseperiod ofta kommer in i en period som präglas av funderingar kring existensiella frågor som man gärna vill prata om med föräldrarna (Östberg, 2003). 44

Diagram 6.4 Antal timmar per dag som föräldern tillbringar med sin tonåring. Fördelat efter tonåringens ålder. I procent. Hur många timmar per dag spenderar du med din tonåring? 60 50 40 >1,5 tim 30 1,5-4 tim <4 tim 20 10 0 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år Det är också stora skillnader mellan hur mycket tid man spenderar med flickor eller pojkar. Drygt 30 procent av föräldrarna spenderar mindre än 1,5 timme per dag med sin 13 årige pojke jämfört med 20 procent av föräldrar till en 13 årig flicka. Vid 14 och 15 år är det en mindre skillnad mellan könen för att sedan öka igen. Föräldrars ursprung Ungefär en tredjedel av föräldrarna tillbringar mer än 4 timmar per dag med sin tonåring oavsett ursprungsland. Det är dock vanligare att föräldrar med utländskt ursprung tillbringar mindre än 1,5 timme om dagen med tonåringen. Diagram 6.5 Antal timmar per dag som föräldern tillbringar med sin tonåring. Fördelat efter förälderns ursprung. I procent. Hur många timmar per dag spenderar du med din tonåring? 50 45 40 Sv.par 35 30 Mix 25 Utl.par 20 15 Ens.sv 10 Ens. utl 5 0 0-1,5 tim 1,5-4 tim >4 tim 45

Sammanfattningsvis spenderar fäder totalt mindre av sin vakna tid tillsammans med tonåringen än modern. Detta gäller dock i mindre utsträckning för ensamstå- ende föräldrar där skillnaden mellan könen är betydligt mindre. I parhushåll med traditionella familjer spenderar föräldrarna mer tid med ton- åringen än i familjer med en vuxen. I de ombildade familjerna är det dock vanligare att man spenderar mindre tid med tonåringen än i familjerna med en ensam- stående vuxen. Det är vanligare att föräldrar med lägre utbildning tillbringar mindre tid med tonåringen än de med högre utbildning. Ungefär samma förhållande gäller för inkomstnivå. Totalt sett så spenderar man mer tid tillsammans ju yngre tonåringen är med undantag för13-åringarna. Man spenderar också generellt mer tid med flickor än med pojkar. 6 . 4 Aktivitet med tonåring Vad sysslar man då med när man tillbringar tiden tillsammans med sin mer eller mindre tillgängliga tonåring? Det kan vara ”aktiviteter” som att gräla om pengar, äta middag eller läsa läxor. Många är på ett eller annat sätt delaktig i tonåringens aktiviteter eller har gemensamma fritidsintressen. Vad som är värdefullt i um- gänget skiftar ofta från tid till annan och från person till person. Tabell 6.1 Förälderns aktivitet under den gemensamma vakna tiden med tonåringen. Fördelat efter familjekonstellation och kön. I procent. Tid tillsammans Sammanboende Ensamstående Föräldrar totalt Totalt med tonåring Trad.fam Omb.fam S:a Mor Far S:a Mödrar Fäder Föräldrar n=708 n=199 n=907 n=209 n=43 n=252 n=925 n=229 n=1159 Middag Oftast 82 81 82 71 67 71 80 76 79 Ibland 17 17 17 24 33 26 18 22 19 Aldrig 0 1 0 1 0 1 1 0 1 Lagar mat Oftast 6 6 6 12 7 12 8 6 7 Ibland 73 69 72 68 65 67 73 62 71 Aldrig 19 21 20 16 26 18 15 30 19 Städar Oftast 7 6 7 12 16 13 9 7 8 Ibland 68 63 67 56 65 57 65 66 65 Aldrig 24 27 24 27 19 25 25 26 25 TV Oftast 21 25 22 24 28 25 23 23 23 Ibland 73 70 73 70 67 69 72 70 72 Aldrig 4 3 4 1 0 1 3 3 3 46

Tid tillsammans Sammanboende Ensamstående Föräldrar totalt Totalt med tonåring Trad.fam Omb.fam S:a Mor Far S:a Mödrar Fäder Föräldrar n=708 n=199 n=907 n=209 n=43 n=252 n=925 n=229 n=1159 Dator Oftast 2 5 3 3 12 5 2 7 3 Ibland 51 35 48 39 61 43 44 59 47 Aldrig 44 54 46 51 26 46 49 31 46 Läxläsn Oftast 22 17 21 18 14 18 20 16 20 Ibland 65 64 65 56 65 57 62 70 63 Aldrig 12 14 12 22 16 21 15 10 14 Delaktig i tonårings frit.akt Oftast 28 23 27 14 23 16 23 25 24 Ibland 50 46 49 42 37 41 48 46 47 Aldrig 19 25 20 34 33 33 23 25 23 Gemensamma frit.akt Oftast 10 7 9 5 14 7 9 8 9 Ibland 60 53 59 40 44 41 53 62 55 Aldrig 28 34 29 46 37 44 34 26 33 Bio Oftast 2 2 2 1 7 2 2 4 2 Ibland 46 47 46 32 37 33 43 45 43 Aldrig 51 46 50 59 49 58 52 47 51 Teater, konsert, utställn Oftast 2 1 1 1 2 1 1 2 1 Ibland 44 30 41 20 14 19 38 31 36 Aldrig 52 62 54 72 77 73 58 62 58 Sportar Oftast 8 6 7 3 14 5 5 9 7 Ibland 44 33 42 30 30 30 39 45 39 Aldrig 46 56 48 58 51 57 52 42 50 Spel el. lek Oftast 5 7 5 7 5 7 6 6 6 Ibland 71 63 69 53 56 54 66 68 66 Aldrig 21 24 22 32 33 32 24 21 24 Promenerar Oftast 7 7 7 11 5 10 7 5 8 Ibland 55 56 55 46 44 46 53 50 53 Aldrig 36 34 36 39 49 41 35 42 37 Pratar/grälar regler/pengar Oftast 13 16 14 24 21 23 16 14 16 Ibland 66 68 67 57 56 57 65 66 65 Aldrig 19 13 18 15 16 15 17 17 17 Pratar/Umgås Oftast 42 44 42 49 40 47 46 34 44 Ibland 55 52 54 44 58 46 49 62 53 Aldrig 1 2 1 3 0 2 2 1 2 Umgås m. släkt o vänner Oftast 18 20 18 11 16 12 18 17 17 Ibland 79 74 78 81 72 80 79 76 78 Aldrig 1 3 2 6 7 2 3 4 3 47

6.4.1 Måltider Gemensamma middagar fungerar ofta som en fast punkt och som tillfälle för småprat och diskussioner. Frukosten tenderar för många att bli lite hastigare. De allra flesta föräldrar, 80 procent, äter alltid middag tillsammans med sin tonåring och de övriga äter middag tillsammans ibland. Det är något vanligare att man äter tillsammans i parfamiljer och totalt sett äter mödrarna oftare än fäderna middag tillsammans med tonåringen. Ensamstående fäder är de som i lägst ut- sträckning har svarat att de alltid äter middag tillsamans med tonåringen. 6.4.2 Hushållsaktiviteter Att laga mat och att städa tillsammans kan också vara ett sätt att umgås.Totalt är det betydligt fler fäder (30 procent) än mödrar (15 procent) som aldrig lagar mat tillsammans. Tonåringar till ensamstående mödrar är de som oftast hjälper till med matlagningen. När det gäller städning så är det ingen skillnad mellan mödrar och fäder totalt, en fjärdedel städar aldrig tillsammans. I hushåll med ensamstående föräldrar är det vanligare att man oftast städar tillsammans (13 procent jämfört med 7 procent i parfamiljer). I de referensgrupperna som gjordes med tonårsföräldrar i Västerås var det i högst utsträckning papporna som poängterade hur viktigt det var att tonåringen hjälpte till hemma. Tonåringar tycker ju vanligtvis inte att hushållsarbete bör prioriteras mest av allt och i ”Undersökningar av levnadsförhållanden” (SCB 2001/2002) är det bara 15 procent av en grupp ungdomar mellan 13–17 år som har uppgett att det i deras familjer är ”mycket noga” att man hjälper till hemma. I familjer med lågutbildade föräldrar är det vanligare att tonåringen oftast hjälper till med städning och matlagning än i familjer med högutbildade föräldrar. I 20 procent av familjerna med grundskoleutbildning så hjälper tonåringen oftast till med att städa medan bara 6 procent av tonåringar till gymnasieutbildade eller högskoleutbildade föräldrar oftast hjälper till. Det är också betydligt vanligare i familjer där föräldrarna har utländskt ursprung att tonåringen hjälper till med städningen. Tonåringar till föräldrar med låg inkomst hjälper i högre utsträckning till med städningen medan det inte är lika stor skillnad när det gäller matlagningen. Flickor hjälper oftare till hemma än pojkar. 5 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna städar oftast tillsammans med sin förälder. 48

Diagram 6.6 Förälderns och tonåringens gemensamma tid för matlagning Fördelat efter förälderns utbildningsnivå. I procent. Hur ofta lagar du mat tillsammans med din tonåring? 80 70 60 50 Grundskola 40 Gymnasium 30 Högskola 20 10 0 Aldrig Ibland Oftast Diagram 6.7 Förälderns och tonåringens gemensamma tid för städning För- delat efter förälderns utbildningsnivå. I procent. Hur ofta utför du hushållsaktiviteter tillsammans med din tonåring? 80 70 60 50 Grundskola 40 Gymnasium 30 Högskola 20 10 0 Aldrig Ibland Oftast Förälderns sysselsättning Förälderns sysselsättningsgrad spelar en viss roll kring hur mycket man städar och lagar mat tillsammans. De som arbetar heltid städar oftare men lagar mat mer sällan tillsammans med tonåringen medan det är tvärtom för deltidsarbetande för- äldrar. 6.4.3 Delaktig i tonåringens fritidsaktiviteter Om man på ett eller annat sätt är delaktig i tonåringens fritidsaktiviteter bidrar detta ofta till flera olika positiva ”sidoeffekter”. Förutom att man har tillfälle att umgås med sitt eget barn får man också en inblick i en del av tonåringens nätverk. Kanske lär man känna en del av tonåringens kamrater och ibland även deras för- 49

äldrar. Ofta känns det tryggt för föräldern att kunna prata med andra föräldrar och veta att man har någon att ringa om något skulle inträffa. I referensgrupperna med tonårsföräldrarna i Västerås var det flera som berättade att de, ”samlade” och sparade så många telefonnummer som möjligt till tonåringens kompisar. OM ton- åringen inte kom hem i tid eller man blev orolig av någon annan anledning så kändes detta som en trygghet. I perioder då tonåringen vill öka avståndet mellan sig och föräldern kan ett gemensamt engagemang fungera som en bro mellan den vuxne och tonåringen. Många föräldrar tycker att de hamnar i en negativ spiral periodvis, med tjat, för- maningar, gränssättning o.s.v och då kan det vara befriande att ha andra angelä- genheter att prata om. Familjekonstellation Nästan tre fjärdedelar av både mödrar och fäder har svarat att de oftast eller ibland är delaktiga i tonåringens fritidsaktiviteter. Att vara delaktig i aktiviteterna kan betyda alltifrån att bara vara ”chaufför” till att vara involverad i aktiviteterna på ett mer aktivt sätt. I familjer med två föräldrar, särskilt i de traditionella familjerna, är det vanligare än i ensamförälderhushåll att vara delaktig. En tredjedel av ensamföräldrarna och en femtedel av parföräldrarna är aldrig delaktiga. Totalt sett så är mödrar och fäder lika delaktiga men bland ensamstående föräld- rar så är det vanligare att fäderna har svarat oftast på frågan. Diagram 6.8 I vilken utsträckning föräldern deltar i tonåringens fritidsaktiviteter. Fördelat efter familjekonstellation. I procent. Hur ofta är du delaktig i din tonårings fritidsaktiviteter? 60 50 40 Trad. Fam. Ombildad fam. 30 Ensamst. mor 20 Ensamst. far 10 0 Oftast Ibland Aldrig Knappt två tredjedelar av föräldrarna är inte bara delaktiga utan har ett gemensamt fritidsintresse med sin tonåring. Detta är betydligt vanligare bland fäderna än bland mödrarna. 50

Diagram 6.9 I vilken utsträckning föräldern aldrig utför gemensamma fritidsaktiviteter med tonåringen. Fördelat efter familjekonstellation. I procent. Hur ofta är du delaktig i din tonårings fritidsaktiviteter? 50 45 40 35 30 Trad. Fam. Ombildad fam. 25 Ensamst. mor 20 Ensamst. far 15 10 5 0 Aldrig Förälderns sysslesättning, utbildning och ekonomi Hel- eller deltidsarbete tycks inte spela så stor roll för om man är delaktig i fritidsaktiviteterna eller inte. Drygt 20 procent är aldrig delaktiga och bara något fler av de som arbetar deltid är oftast delaktiga. De som studerar är i högst ut- sträckning aldrig delaktiga (ca en tredjedel) och bland dem som driver eget före- tag är det bara något färre. Utbildningsnivå Förälderns utbildningsnivå innebär en större skillnad. 31 procent av grundskoleutbildade är aldrig delaktiga jämfört med 23 respektive 21 procent av de som har gymnasie eller högskoleutbildning. Diagram 6.10 I vilken utsträckning föräldern deltar i tonåringens fritidsaktiviteter. Fördelat efter förälderns utbildningsnivå. I procent. Hur ofta är du delaktig i din tonårings fritidsaktiviteter? 60 50 40 Grundskola 30 Gymnasium Högskola 20 10 0 Oftast Ibland Aldrig 51

Ekonomi Även familjens inkomstsnivå påverkar graden av delaktighet i fritidsaktiviteterna. Ju högre inkomst föräldern har ju vanligare är det att man är delaktig. Av låginkomsttagarna är det ca en tredjedel som aldrig är delaktiga medan det bland höginkomsttagarna endast är 16 procent. Skillnaderna är alltså ungefär desamma här som när det gäller utbildningsgrad. Diagram 6.11 I vilken utsträckning föräldern deltar i tonåringens fritidsaktiviteter. Fördelat efter förälderns inkomstnivå. I procent. Hur ofta är du delaktig i din tonårings fritidsaktiviteter? 60 50 40 Låginkomsttagare 30 Medelinkomsttagare Höginkomsttagare 20 10 0 Oftast Ibland Aldrig Förälderns ursprung Förälderns ursprung spelar roll för hur ofta man är delaktig i tonåringens fritidsaktiviteter. En tredjedel av föräldrar med utländskt ursprung är aldrig delaktiga i sin tonårings fritidsaktiviteter. Vid referensgrupperna med tonårsföräldrarna diskuterades olika förklaringar på att det ser ut så här. En förklaring kan vara att svenska föräldrar har en mer utpräglad tradition av att vara”curlingförälder”. Man var ganska överens om att denna curlingmentalitet kunde gå till överdrift och att tonåringar lätt blev lite bortskämda och initiativlösa. Flera föräldrar som var engagerade i barnens aktiviteter, t.ex. fotbollsklubbar o.dyl. berättade att det kunde vara svårt för föräldrar som inte pratar svenska att förstå allt som ska göras i en klubb. Lottförsäljning, möten, resor etc. Dessutom var alla mycket överens om att det är ”fruktansvärt dyrt” numera med de flesta aktitiviteter. ”Bara utrustningen kostar en förmögenhet”. 52

Diagram 6.12 I vilken utsträckning föräldern deltar i tonåringens fritidsaktiviteter. Fördelat efter förälderns ursprung. I procent. Hur ofta är du delaktig i din tonårings fritidsaktiviteter? 60 50 Sv. par 40 Mix 30 Utl par Ens. sv 20 Ens. utl 10 0 Oftast Ibland Aldrig Tonåringens ålder och kön Ju äldre tonåringen blir desto vanligare är det att föräldern inte är delaktig i fritidsaktiviteterna. Drygt var tionde förälder till 13-åringar är aldrig delaktig medan var tredje förälder till 16-17-åringar aldrig är det. Det finns en liten men tydlig skillnad mellan pojk- och flickföräldrarnas delaktighet i fritidsaktiviteterna. Var femte förälder till pojkar och var fjärde till flickor är aldrig delaktiga. Då föräldern och tonåringen har ett gemensamt fritidsintresse som man utövar tillsammans påverkar varken tonåringens ålder eller kön. 6.4.4 Prata och gräla om regler och pengar I samtalgrupperna med tonårsföräldrar i Västerås upptogs en stor del av tiden till att prata om regler, gränsdragning och pengar. Många undrade ”hur andra gjorde”; Stämde det att ”alla andra” fick vara ute längre på kvällarna? Fick ”alla andra” dyra märkesjeans eller senaste mobiltelefonen? Vad som konstaterades under sam- talets gång var att föräldrarna hade gemensamma erfarenheter av skillnader mellan första, andra och tredje barnet. Det äldsta barnet i en familj hade ofta varit ett ”lugnt” hemmabarn medan andra eller särskilt tredje barnet var ”supersocialt”, hade ”hundratals” kompisar och helst ville umgås med dessa varenda dag i veckan. I frågeenkäten handlade en fråga just om hur ofta man pratade eller grälade om regler och pengar. Resultatet visar att 20 procent av föräldrar till flickor och 15 procent av pojkföräldrar aldrig gör det. Ju äldre tonåringen blir desto mindre tja- tar och grälar man om de här sakerna. 80 procent av föräldrarna har svarat att de gör det oftast eller ibland men det är betydligt vanligare att ensamstående föräldrar har svarat ”oftast” på frågan. Vi ser också att grundskoleutbildade och låginkomsttagare oftare pratar och grälar om regler och pengar än högutbildade och höginkomsttagare. 53

6.4.5 Övriga aktiviteter Som vi kan se i tabellen på sidan xx så ägnar många föräldrar och tonåringar sig åt en mängd olika gemensamma aktiviteter. En del skillnader beroende på familjekonstellation kan vara intressanta att uppmärksamma: • Fäder sitter oftare än mödrar vid datorn tillsammans med tonåringen. I ombildade familjer är detta minst vanligt. • I parfamiljer läser man ofta läxor tillsammans medan det är mindre vanligt i ensamförälderhushållen,mer än en femtedel av de ensmstående mödrarna läser aldrig läxor med tonåringen. • I parfamiljer går man oftare på bio och teater, konserter och utställningar. • Mödrar sportar något mer sällan än fäder med tonåringen. • I ensamstående och ombildade familjer är det något vanligare att man pratar/grälar om regler och pengar. • Ensamstående föräldrar umgås mindre med släkt och vänner än föräld- rar i parfamiljer. • Delaktighet i tonåringars fritidsaktivitet påverkas generellt inte särskilt mycket av föräldrarnas ursprungsland. • Föräldrar med utländskt ursprung tillbringar dock mer tid med tonår- ingen vid datorn, promenerar mera och umgås mera sällan med släkt och vänner. Särskilt ensamstående fäder med utländskt ursprung (10 procent) har svarat att de aldrig gör det. 6.5 Den vuxnes egen tid Många föräldrar drömmer under småbarnsåren om att kunna få lite mer egen tid då barnen blir större. När barnen blir tonåringar så kan föräldern behöva ha egen tid eller tid tillsammans med andra vuxna både för att fylla på sin energi men också kunna prata om föräldrarollen som från och till kräver mycket av den vuxne under de turbulenta tonåren. Vad man som vuxen ägnar sig åt har ju naturligvis att göra med intresse men även med tid och ekonomi. Enkätens frågor kring detta handlar om ifall man ägnar sig åt någon typ av fritidssysselsättning, sport eller hobby, om man umgås med vänner och släkt, om den vuxne deltar i föreningsarbete samt om det finns utrymme för social tid på arbetsplatsen. Hur ser det då ut för föräldarna i studien? 6.5.1 Egna fritidsaktiviteter Av alla föräldrar som svarat är det så många som en fjärdedel som har uppgett att de inte har någon tid alls för egen fritidssysselsättning eller hobby. Totalt så har fäder mer tid för egna fritidsaktiviteter än mödrar. 38 procent av de ensamstående föräldrarna och 21 procent av parföräldrarna har ingen egen tid alls till egna fritidsaktiviteter. Minst tid för detta använder de en- 54

samstående mödrarna där 40 procent inte har någon egen fritidssysselsättning. Mest tid har föräldrar i de traditionella familjerna men det är ändå så många som nästan var femte som inte har någon tid för egen fritidssysselsättning. Den allra största skillnaden ser vi dock mellan föräldrar med höga eller låga inkomster.Nästan hälften av låginkomsttagarna och bara 12 procent av höginkomst- tagarna använder ingen tid alls för egna fritidsaktiviteter. Diagram 6.13 Antal timmar föräldern spenderat på egen fritidssysselsättning, sport eller hobby under en vecka. Fördelat efter familjekonstellation. I procent. Hur mycket tid spenderade du på egen fritidssysselsättning, sport eller hobby under förra veckan? 90 80 70 60 Trad. Fam. 50 Ombild. Fam. 40 Ensam mor 30 Ensam far 20 10 0 0 tim 1 tim el. mer Inkomstnivå Förälderns inkomstnivå påverkar i hög grad hur mycket man ägnar sig åt egna fritidsaktiviteter. Detta indikerar att det inte bara har med tid att göra utan även ekonomiska möjligheter. Diagram 6.14 Antal timmar föräldern spenderat på egen fritidssysselsättning, sport eller hobby under en vecka. Fördelat efter inkomstsnivå. I procent. Hur mycket tid spenderade du på egen fritidssysselsättning, sport eller hobby under förra veckan? 100 80 6.5.2 Socialt umgänge Låginkomsttagare 60 Medelinkomsttagare 40 Höginkomsttagare 20 0 0 tim 1 tim el. mer 55

Som vi tidigare har nämnt kan det finnas ett stort behov för föräldrar att umgås och träffa andra vuxna under barnens tonårstid. Totalt har bara 6 procent av föräldrarna uppgett att de inte har något socialt umgänge. Bland ensamstående föräldrar är det något fler och framförallt bland ensamstående fäder är det många (12 procent) som har svarat att de inte spenderar någon tid alls med släkt eller vänner. Diagram 6.15 Antal timmar föräldern spenderat på socialt umgänge under en vecka. Fördelat efter familjekonstellation. I procent. Hur mycket tid spenderade du på socialt umgänge under förra veckan? 40 35 30 25 Trad. Fam. Ombild. Fam. 20 Ensam mor 15 Ensam far 10 5 0 0 tim 1-2 tim 3-5 tim > 6 tim En förhoppning kring föräldrarna som ägnar lite tid åt socialt umgänge kan vara att de ägnar mer tid åt egna fritidssysselsättningar. När vi undersöker hur detta förhåller sig så ser man dock att mer än hälften av de föräldrar som inte har något socialt umgänge med vänner eller släkt inte heller ägnar någon tid åt egen fritidssysselsättning. Sammanfattning Många föräldrar i studien tillbringar en stor del av den vakna tiden tillsammans med sin tonåring. Ungefär tre fjärdedelar av föräldrarna totalt spenderar mer än 1,5 timme om dagen tillsammans med sin tonåring. Totalt spenderar fäder mindre av sin vakna tid tillsammans med tonåringen än mödrar. Nästan 35 procent av fäderna (jämfört med 25 procent av mödrarna) spenderar mindre än 1,5 tim per dag med sin tonåring. I parhushåll totalt spenderar föräldrarna mer tid med tonåringen än i familjer med en vuxen. I ombildade familjer ägnar man dock mindre tid tillsammans än i traditionella familjer. Både utbildnings- och inkomstnivå inverkar på hur mycket tid föräldern spenderar med tonåringen. Ju högre nivåer på detta desto mer tid tillsammans. 56

Yngre tonåringar tillbringar mer av sin vakna tid med föräldern och totalt sett så umgås flickorna mer med sina föräldrar än pojkar. Den mest självklara tiden på dygnet som man tillbringar tillsammans är runt middagen och de flesta gör det oftast. När det gäller hushållssysslor så är det betydligt fler mödrar som lagar mat tillsammans med tonåringen medan fäderna är lika bra på att få hjälp med städ- ningen som mödrarna. I hushåll med ensamstående föräldrar är det vanligare än i parfamiljer att man oftast städar tillsammans. I familjer med lågutbildade föräldrar eller föräldrar med utländskt ursprung är det vanligare att tonåringen oftast hjälper till med hushållssysslorna. Flickor hjälper betydligt oftare till hemma än pojkar. De flesta (tre fjärdedelar) av både mödrar och fäder tar del i tonåringens fritidsaktiviteter. Det är vanligast i de traditionella familjerna. Så många som en tredjedel av ensamföräldrarna. Förälderns utbildningsnivå och inkomstsnivå påverkar i hög grad hur delaktig man är i fritidsaktiviterna. Ju högre nivåer desto större delaktighet. En tredjedel av föräldrar med utländskt ursprung är aldrig delaktiga i sin tonårings fritidsaktiviteter. Prat och gräl om regler eller pengar är en vanlig gemensam sysselsättning i tonårs- familjer. 20 procent av föräldrar till flickor och 15 procent av pojkföräldrar gör det aldrig och ju äldre tonåringen blir desto mindre behöver man ägna sig åt detta. Av föräldrar med låg inkomst och låg utbildning är det ännu färre som aldrig gör det. Att kunna ägna sig åt egna fritidsaktiviteter brukar vara något som de flesta vill ägna sig åt då och då men det visar sig att 38 procent av de ensamstående föräldrarna och 21 procent av parföräldrarna inte har någon tid till detta. Särskilt för de ensamstående mödrarna är det ovanligt att ha någon egen fritidsaktivitet. Totalt har bara 6 procent av föräldrarna uppgett att de inte har något socialt um- gänge. Bland ensamstående föräldrar är det något fler och framförallt bland en- samstående fäder är det många (12 procent) som har svarat att de inte umgås överhuvudtaget med släkt eller vänner. 57

7 Tonåringens nätverk Tonårskompisar. En källa till föräldrars glädje eller fasa? Eller både och. Om föräldern känner tonåringens vänner sedan de var små känner sig de flesta ofta ganska trygga med umgänget. Det är skönt att träffa och prata med kompisarna och ibland får man mer information från ett snabbt samtal mellan ungdomarna i baksätet på bilen vid någon hämtning eller lämning än vad man fått av sin egen tonåring på en månad. En del av fostran av det uppväxande släktet är ju dock att de ska bli självstän- diga och i det ingår att skaffa sig egna nätverk. När barnen börjar på gymnasiet brukar man som förälder ofta tappa greppet lite grann och det blir omöjligt att känna till alla deras bekanta och kompisar. Balansgången för föräldern är ofta att ha en viss inblick i tonårsvärlden utan att upplevas som alltför kontrollerande och begänsande. Detta kan underlättas om man sysslar med gemensamma aktiviteter eller om man som förälder är delaktig i tonåringens fritidssysselsättningar på ett eller annat sätt. Hur fungerar då de sociala nätverken i tonårsfamiljer? Vilka är de gemensamma nätverken och hur fungerar de? Har föräldern kontakt med tonåringens kompisar och deras föräldrar? Hur ser kontakten med skolan ut? En del av frågorna i denna studie tar upp frågor kring just detta och vilka gemensamma nätverk som finns och hur de fungerar. Hur detta fungerar och används kan ha betydelse för vad man som förälder oroar sig över och vad man behöver stöd och hjälp med i sin föräldraroll. Finns det märkbara skillnader kring dessa frågor utifrån ekonomi, utbildning, familjekonstellation, kön eller etnicitet? 7 . 1 Tonåringars sociala relationer För många tonåringar förändras det sociala nätverket ganska drastiskt under tonårs- tiden. Från att till stor del ha varit anknuten till familjens nätverk sker ofta en utvidgning till ett betydligt mer varierat nätverk. En del föräldrar beskriver utvecklingen som ”explosionsartad”. ”Det är kompisar, kompisar och ännu mer kompisar, jag fattar inte att man kan hinna med att träffa så många andra män- niskor!!!” var det en förälder i referensgrupperna som uttryckte. Under tonåren byter man ofta skola en eller flera gånger och föräldern lär inte känna de nya klasskamraterna på samma sätt som i låg- och mellanstadiet. Dilemmat för för- äldern kan vara att man vill ha en viss koll på nätverket men att det samtidigt ingår i mognadsprocessen för tonåringen att hitta sina egna sammanhang och sin egen identitet. Detta ser naturligtvis olika ut för olika tonåringar. ”En del ungdomar är orienterade mot hemmet och den privata sfären, andra mot lokaler och platser i offentliga miljöer medan åter andra är mer inriktade mot organiserad verksamhet i föreningar och klubbar utanför hemmet.” (Lieberg, 2002). 58

Ungdomar tillbringar en större del av sin tid än man skulle kunna tro i hemmet. Tonåringar mellan 15–17 år vistas så mycket som 6 tim/dygn av sin vakna tid i hemmet. (Lieberg, 2002). Dessutom ökar ”hemmaorienteringen” bland ungdomar. Särskilt pojkarna tillbringar mer tid än tidigare i hemmet. 57 procent av pojkarna och 40 procent av flickorna har hemmet som huvudsaklig fritidsarena om man inkluderar umgänge med kompisar i hemmen. Grovt kan man dela in ungdomar i fyra olika grupper utifrån vart de orienterar sig. En tredjedel är hemmaorienterade, en tredjedel kamratorienterade (även denna grupp tillbringar mycket tid i hemmiljö), en fjärdedel är föreningsorienterade och en tiondel uteorienterade. De sistnämnda tillbringar mycket av sin fritid på gator, torg eller i offentliga lokaler och fritidsklubbar tillsammans med kamrater (Aagre, 2002). Stora skillnader finns mellan ungdomar i och utanför storstäderna när det gäl- ler detta. Mest hemmaorienterade är de som bor utanför storstäderna. Förälderns och tonåringens gemensamma nätverk kan ha stor betydelse för hur man upplever och klarar av sin roll som tonårsförälder. Om föräldern har inblick i tonåringens nätverk, känner kamrater och deras föräldrar, har god kontakt med skola och lärare etc. känner man sig ofta tryggare. Man vet vilka regler andra familjer har, det finns andra vuxna att prata med om man känner sig orolig och förhoppningsvis har tonåringen andra vuxna att vända sig till om han eller hon vill prata med någon annan än sin förälder. Det vi särskilt kan belysa i denna studie är hur mycket kontakt tonårsföräldrarna säger sig ha med delar av tonåringens nätverk. Hur mycket kontakt har man med tonåringens vänner och deras föräldrar, lärare etc.? 7 . 2 Tonåringens organiserade fritidsaktiviteter Många tonåringar deltar i organiserade fritidsaktiviteter vilket kan underlätta inblicken i tonåringens ”värld” för föräldern. I referensgrupperna med tonårs- föräldrar i Västerås var det många föräldrar som pratade om hur detta med organiserade fritidsaktiviteter hade inverkan på hur lätt eller svårt det kunde vara att vara förälder. De flesta föräldrarna hade barn som sysslade med sport av något slag. En mamma sa: ”Jag kan knappt beskriva hur ovärderligt det har varit för mig att ungarna har haft sin träning. Det har betytt att jag har träffat ungarnas kompisar och deras föräldrar. Vi har ordnat fester och sålt lotter, turats om att köra till och från matcher och träningar och jag tror att det har påverkat min känsla av trygghet oerhört mycket”. Det pratades också mycket om hur dyrt det var med de flesta sportaktiviteter och att det inte var helt lätt att lösa det ekonomiskt. Ett annat bekymmer som togs upp var att flera av barnen hade slutat med ”sin” sport i 13– 14-årsåldern och att föräldrarna upplevde det som att det var i denna åldern som ”agnarna skildes från vetet”; det satsades inte på de som inte var jätteduktiga och många tappade lusten. 59

I undersökningen ser vi att totalt 70 procent av föräldrarna har svarat ja på frågan om tonåringen deltar i minst en organiserad fritidsaktivitet per vecka. Den vanligaste aktiviteten är någon typ av idrott (55 procent) och därefter kommer musik eller teater (12 procent). En tredjedel av tonåringarna har alltså ingen organiserad fritidsaktivitet och skillnaden är stor beroende på i vilken familjetyp tonåringen lever. 74 procent av tonåringarna i parfamiljer och 57 procent av de i familjer med ensamstående föräldrar deltar i minst en aktivitet per vecka. Tabell 7.1 I vilken utsträckning tonåringen deltar i organiserad fritidsaktivitet. Fördelat efter familjekonstellation. I procent. Aktivitet/vecka Trad.fam Ombildad fam Ensamst. mor Ensamst. far Ingen aktivitet 22 % 37 % 44 % 37 % Enbart idrott 48 % 42 % 36 % 42 % Enbart annan aktivitet 16 % 14 % 10 % 14 % Minst två aktivitetstyper 15 % 7% 9% 7% Skillnaden är markant mellan de traditionella och de ombildade familjerna. 37 procent av tonåringarna i de ombildade familjerna deltar inte i någon organiserad fritidsaktivitet jämfört med 22 procent i de traditionella familjerna. I familjer med en ensamstående mor är andelen tonåringar som inte deltar i någon organiserad fritidsaktivitet ännu större; 44 procent. Förälderns utbildnings- och inkomstnivå Det finns även ett samband mellan förälderns utbildningsnivå och tonåringarnas organiserade fritidsaktivitet. Nästan hälften av tonåringarna till föräldrar med grundskoleutbildning (45 %) har ingen organiserad fritidsaktivitet alls. Det är också betydligt vanligare att tonåringar till universitets- eller högskoleutbildade föräldrar har minst två aktivitetstyper. Tabell 7.2. I vilken utsträckning tonåringen deltar i organiserad fritidsaktivitet. Fördelat efter förälderns utbildningsnivå. I procent. Aktivitet/vecka Grundskola Gymnasieskola Universitet/högskola Ingen aktivitet 45 % 33 % 21 % Minst två aktivitetstyper 4% 8% 18 % Med tanke på de skilda ekonomiska förutsättningar som finns i olika familjer är det inte överraskande att se att detta i hög grad inverkar på hur stora möjligheter som finns för tonåringen att delta i aktiviteter som kostar pengar, vilket de flesta organiserade aktiviteter gör. I nedanstående tabell ser vi att graden av organiserade aktiviteter även följer förälderns inkomstnivå. 60

Tabell 7.3 I vilken utsträckning tonåringen deltar i organiserad fritidsaktivitet. Fördelat efter förälderns inkomstnivå. I procent. Aktivitet/vecka Låginkomsttagare Medelinkomsttagare Höginkomsttagare Ingen aktivitet 42 % 32% 19 % Minst två aktivitetstyper 12 % 10 % 18 % Förälderns ursprung Som vi såg i det tidigare avsnittet om tid är det vanligare att föräldrar med ut- ländskt ursprung inte är delaktiga i sina tonåringars fritidsaktiviteter. I familjer där båda föräldrarna är födda utomlands är det en tredjedel av föräldrarna som aldrig deltar. Är det även så att tonåringar till utlandsfödda föräldrar i mindre utsträckning deltar i organiserade fritidsaktiviteter? I nedanstående tabell ser vi att det är vanligare att tonåringar till föräldrar födda utomlands men även tonåringar till ensamstående svenska föräldrar i betydligt lägre utsträckning deltar i organiserade fritidsaktiviteter. Däremot är det vanligast bland ensamstående föräldrar med utländsk härkomst att deras tonår- ingar deltar i minst två typer av aktiviteter. Tabell 7.4 I vilken utsträckning tonåringen deltar i organiserad fritidsaktivitet. Fördelat efter förälderns ursprung. I procent. Aktivitet/vecka Sv par Mix par Utl par Sv ensamst Utl ensamst Ingen aktivitet 23 % 30 % 39 % 45 % 39 % Enb idrott 49 % 40 % 38 % 40 % 33 % Enb annan aktivitet 16 % 16 % 12 % 11 % 10 % Minst två aktivitetstyper 13 % 15 % 12 % 4% 19 % 7 . 3 Hur påverkar den vuxnes nätverk inblicken i tonåringens nätverk? Tonåringens typ av nätverk, vilka han/hon umgås med och vad de gör påverkar den vuxnes möjlighet att ha inblick. Men även andra omständigheter kan inverka. Om familjen bor kvar där man har bott sedan barnen var små då kontakterna med barnens vänner och deras föräldrar ofta är mer intensiva är chansen ofta större att man som förälder känner åtminstone några av tonåringskompisarna och deras föräldrar. Under högstadietiden är det många ungdomar som i sin frigörelsesträvan och behov av integritet, aktivt motarbetar försök från föräldrarnas sida att engagera sig i skolan eller på olika sätt delta i gemensamma aktiviteter. Då tonåringen börjar på gymnasiet med helt nya klasskamrater och kanske i en annan del av staden, är det många föräldrar som upplever att det inte finns några ”givna” möj- 61

ligheter till kontakt med barnens värld. Kontakterna med skolan blir också uttun- nade p.g.a. ungdomarnas förmåga att sköta det själv. Om man då bor kvar där man har bott under uppväxtåren så har man ofta kvar kontakter. Man känner eller känner till familjerna och, de nu stora, barnen sedan tidigare vilket ger en naturlig inblick och kunskap om delar av nätverken. Det vanligaste är fortfarande att barnen bor kvar eller bor mest hos modern vid en skilsmässa och att fadern byter boende. Det betyder att modern oftare på ett självklart sätt har kvar sitt nära nätverk medan fadern lätt tappar den vardagliga kontakten med både barnets kamrater och deras föräldrar. 7 . 4 Mäns och kvinnors nätverk Människors nätverk ser olika ut beroende på en mängd olika faktorer, alltifrån miljön man är uppväxt i till individuella intressen. Generellt kan man dock se att det finns skillnader i kvinnors och mäns sätt att skapa och upprätthålla sociala nätverk. Den typen av nätverk som kan kallas ”tillskrivet” nätverk och som består av släkt, familj väljer vi ju inte. Men det förvärvade nätverket, det vi själva ska- par, är också påverkat av olika faktorer. Utbildning, typ av arbete, ekonomi, ideo- logi och tradition påverkar hur detta ser ut. Detta, i sin tur, påverkar hur lätt eller svårt det är att hantera sin och sina barns situation. Finns det personer man kan be om hjälp och stöd i olika lägen? Finns det någon som kan hjälpa till rent praktiskt? Finns det föräldrar till tonåringens vänner i närheten som man kan diskutera deras förehavanden med? I en undersökning uppgav föräldrar tre skäl till att nätverket hade förändrats och för en fjärdedel var det förändringar i den egna livssituationen t. ex. byte av jobb, flytt eller skilsmässa (Gunnarsson, 2000). I samma studie jämfördes mödrars och fäders nätverk och visade att mammornas nätverk visserligen endast var marginellt större än pappornas men var mer lokalt förankrade och bestod av tätare kontakttillfällen. Pappornas nätverk domineras av släktingar och vänner medan kontakter med grannar och arbetskamrater är glesare. Lågutbildade pappor har ofta mindre och mer släktinriktade nätverk än högutbildade pappor. De senares nätverk är ofta större och mer varierat och består till större del av ”övriga vänner” (Gunnarsson, 2000). 7 . 5 Tonåringens kontakt med andra vuxna En fråga i enkäten handlade om huruvida föräldern vet eller tror att tonåringen har förtroendefulla kontakter med vuxna utanför hemmet. I en tid då barnet frigör sig alltmer från föräldrarna kan det vara tryggt både för föräldern och tonåringen om det finns någon eller några andra vuxna att vända sig till. Tre fjärdedelar av föräldrarna har svarat att det finns någon annan vuxen utan- för hemmet som tonåringen har förtroende för och kan vända sig till. Det vanligaste är att tonåringen har kontakt med någon släkting, därefter någon på skolan eller någon som är knuten till tonåringens fritidsaktivitet. Det är också många som svarat att tonåringen har kontakt med någon av föräldrarnas vänner. Av de som svarat ”annan vuxenrelation” är det många som angett att kompisarnas för- 62

äldrar är viktiga vuxna för tonåringen. Totalt är det dock ungefär en fjärdedel av föräldrarna som har svarat nej eller att man inte vet om tonåringen har någon annan vuxen att vända sig till. Det finns ingen skillnad på hur mödrar eller fäder har svarat och heller inte på hur familjer med en eller två vuxna har svarat totalt sett. Det finns heller ingen skillnad mellan föräldrar till pojkar och flickor. Däre- mot finns det en del andra faktorer som inverkar. Familjekonstellation I de traditionella familjerna och i familjer med ensamstående mödrar är det vanligast att föräldern är osäker på om tonåringen har någon annan vuxen att vända sig till. I de ombildade familjerna är man mer säker på att det finns någon annan vuxen och bland de ensamstående fäderna är det bara 14 procent som svarat nej eller vet ej på frågan. Diagram 7.1 Andel föräldrar som tror eller vet att tonåringen inte har någon vuxen utanför hemmet att anförtro sig åt. Fördelat efter familjekonstellation. I procent. Finns det vuxna utanför hemmet som din tonåring kan prata med om sådant som han/hon bekymrar sig för? 30 25 20 Trad Omb 15 Ens.mor 10 Ens.far 5 0 Nej/Vet ej En förklaring till att föräldrar i de ombildade familjerna är mer säkra än föräldrar i traditionella familjer på att tonåringen har en förtroendefull relation till någon vuxen utanför hemmet kan vara att man avser den andre föräldern. I dessa familjer är det så många som 56 procent som har uppgett att det finns någon släkting till hands. Skillnaden mellan ensamstående mödrar och fäder kan kanske delvis förklaras med hur man tycker att samarbetet med den andre föräldern fungerar. Det ligger nära till hands att tro att tonåringen inte har en bra relation till den andre föräldern om man själv tycker att samarbetet fungerar dåligt. En tredjedel av de ensamstående mödrarna och bara en femtedel av de ensamstå- ende fäderna tycker att samarbetet med den andre föräldern fungerar dåligt eller inte alls. 63

Tonåringens ålder spelar inte någon större roll för hur man har svarat. Föräldrar till 16-åringar är i något högre utsträckning än andra tveksamma till om det finns någon annan vuxen som tonåringen kan vända sig till. Något fler föräldrar till just 16-åringar har även uppgett att samarbetet med den andre föräldern fungerar dåligt. Familjens ekonomi tycks ha en viss betydelse för huruvida föräldern vet eller tror att tonåringen har kontakt med någon annan vuxen. Familjer med höga inkomster är mer säkra på att tonåringen har andra vuxna att vända sig till. Förälderns utbildningsnivå spelar också en viss roll. De föräldrar med enbart grundskoleutbildning är mer osäkra på att det finns andra vuxna tillgängliga för tonåringen. Föräldrars ursprung Föräldrar med utländsk härkomst (ca en tredjedel) jämfört med en fjärdedel av föräldrar födda i Sverige har svarat nej eller vet ej på frågan om tonåringen har en förtroendefull kontakt med någon vuxen utanför hemmet. De som är mest säkra på att tonåringen har andra vuxna att vända sig till är ensamstående föräldrar som är födda i Sverige. Tabell 7.5 I vilken utsträckning föräldern har svarat att tonåringen inte har någon förtrondefull relation till någon annan vuxen utanför hemmet. Fördelat efter förälderns ursprung. I procent. Finns det andra vuxna utanför hemmet Svenskt Mix Utländskt Svensk Utländsk som din tonåring kan prata med om par par par ensamstående ensamstående sådant som bekymrar honom eller henne? Nej 8% 9% 26 % 8% 19 % 7 . 6 Kontakt med tonåringens nätverk Hur ser då den vuxnes inblick i tonåringens värld ut? Många av de föräldrar som deltog i referensgrupperna berättade att de hade prioriterat möjligheten för tonår- ingarna att ta hem kompisar. Trots att det innebar att man ibland inte ens hade sitt sovrum ifred eftersom ”datorn står i sovrummet” eller att bröd och mjölk stän- digt var slut så tyckte man att det var värdefullt och mestadels trevligt att ha denna kontakt med tonåringens kompisar. Av olika anledningar har inte alla denna möjlighet. Små lägenheter, mindre barn med annan dygnsrytm, att man bor långt ifrån ”händelsernas centrum” kan vara några anledningar. De frågor om den vuxnes inblick i tonåringens nätverk som ställts i enkäten handlar om hur mycket kontakt den vuxne har med tonåringens vänner, tonåring- ens vänners föräldrar och lärare i skolan men också om man vet var tonåringen håller hus på sin fritid. Totalt är nästan tre fjärdedelar nöjda med kontakten med tonåringens vänner och med lärare på skolan och drygt hälften är nöjda med tonårsvännernas föräldrar. 64

7.6.1 Kontakt med tonåringens vänner Totalt tycker nästan en tredjedel av föräldrarna att de har otillräcklig eller ingen kontakt alls med sin tonårings vänner. Något fler fäder än mödrar tycker att de har otillräcklig eller ingen kontakt alls med tonåringens vänner. Mer än en tredjedel av ensamstående mödrar och föräldrar i de ombildade föräldrarna tycker inte att de har tillräcklig kontakt med tonårsvännerna. Diagram 7.2 Andel föräldrar som har otillräcklig eller ingen kontakt med tonåringens vänner. Fördelat efter familjekonstellation. I procent. Har du kontakt med din tonårings vänner? 40 35 30 25 Trad Omb 20 Ens.mor 15 Ens.far 10 5 0 Ej tillräckligt/Inte alls Förälderns inkomst- och utbildningsnivå Både inkomstnivå och utbildningsnivå spelar roll för föräldrarnas kontakt med tonåringens vänner. Ju högre utbildnings- och inkomstnivå desto mer nöjd är för- äldern med kontakten. En av flera möjliga föklaringar kan vara att man med högre inkomster har möj- lighet att bo på ett sätt som medger umgänge hemma. Tonåringens ålder och kön Föräldrar till flickor och pojkar tycker att de i lika hög grad har en bra relation med kompisarna. Tre fjärdedelar av 13- och 14-åringars föräldrar är nöjda med kontakten men bland 15- och 16-åringarnas föräldrar är det knappt två tredjedelar som är helt nöjda. Vid 17 år så ökar andelen nöjda föräldrar en del. Förälderns ursprung I de parfamiljer där båda föräldrarna är födda utomlands är det så många som 40 procent som inte har kontakt med tonåringens vänner. I andra parfamiljer är det betydligt färre (23 – 29 procent) som är missnöjda. 28 procent av de ensamstående, 65

utlandsfödda föräldrarna är inte nöjda vilket är något färre än bland svenskfödda ensamstående föräldrar. 7.6.2 Kontakt med föräldrarna till tonåringens vänner Fler föräldrar tycker inte att de har tillräcklig kontakt med tonårsvännernas för- äldrar. I de traditionella familjerna är man mest nöjd. Det är större skillnad mellan hur mödrar och fäder har svarat på denna fråga. 51 procent av fäderna och 43 procent av mödrarna är inte tillfreds med kontakten. Diagram 7.3 Andel föräldrar som har otillräcklig eller ingen kontakt med tonåringens vänners föräldrar. Fördelat efter familjekonstellation. I procent. Har du kontakt med din tonårings vänners föräldrar? 60 50 40 Trad. Fam Ombildad fam. 30 Ensamst. mor 20 Ensamst. far 10 0 Otillräckligt/inte alls Inkomst och utbildningsnivå Även här visar det sig att utbildnings- och inkomstnivå har betydelse för hur man tycker att kontakten är med tonårsvännernas föräldrar. Ju högre nivå desto mer nöjda föräldrar. Bara drygt 40 procent av föräldrar med grundskoleutbildning tycker att de har tillräcklig kontakt med andra föräldrar. Tonåringens ålder och kön Kontakten med andra föräldrar påverkas inte av om man har en flicka eller en pojke men åldern har naturligt nog en betydelse. Ju äldre tonåringen blir desto mindre kontakt har man med kompisarnas föräldrar. Tonåringarna blir mer själv- ständiga och utvidgar sitt eget nätverk, byter skola och därmed klasskamrater vars föräldrar man inte känner sedan tidigare. 66

Förälderns ursprung Många föräldrar med utländskt ursprung är långt ifrån tillfreds med sin kontakt med tonårsvännernas föräldrar. I parfamiljerna är det så många som 67 procent som inte tycker att de har tillräckligt mycket kontakt och en tredjedel, både i parfamiljer och ensamstående har uppgett att de inte har någon kontakt alls med andra föräldrar. Sambandet mellan hur mycket man har kontakt med tonårsvännerna och deras föräldrar är mycket starkt.De flesta som har kontakt med tonåringens kompisar har också svarat att de även har kontakt med föräldrarna. 7.6.3 Kontakt med tonåringens lärare Totalt tycker 70 procent av föräldrarna att de har mycket eller tillräckligt bra kontakt med tonåringens lärare. Mödrar är något mer nöjda än fäder, föräldrar i parfamiljer något mer nöjda än ensamföräldrar och höginkomsttagare lite mer tillfreds än lågin- komsttagare. Men skillnaderna är små. Även då man undersöker hur föräldrarnas ursprung inverkar så är skillnaden betydligt mindre än de vi såg i kontakterna med tonåringarnas vänner och deras föräldrar. De allra flesta tycker att kontakten är tillräckligt bra men få anser att den är mycket bra. Det är något vanligare i familjer med bara en förälder att man inte har någon kontakt alls med lärarna. I de ombildade familjerna är det nästan en fjärdedel som tycker att kontakten är mycket bra. Många ensamstående fäder (65 procent) tycker att de har en tillräckligt bra kontakt med lärarna men bara drygt 10 procent tycker att den är mycket bra. Fler ensamstå- ende mödrar (20 procent) är mycket nöjda men det är också så många som en tredjedel som tycker att de har otillräcklig eller ingen kontakt alls. Diagram 7.4 Andel föräldrar som har otillräcklig eller ingen kontakt med tonåringens lärare. Fördelat efter familjekonstellation och kön. I procent. Föräldrar som har otillräcklig eller ingen kontakt med tonåringens lärare. 70 60 50 Trad. Fam 40 Ombildad fam. 30 Ensamst. mor Ensamst. far 20 10 0 Mycket bra Tillräckligt bra Inte tillräcklig/inte alls 67

7.6.4 Vet vart tonåringen är på fritiden Nästan alla föräldrar har svarat att de alltid eller för det mesta vet vart tonåringen är på fritiden. Mer än hälften vet för det mesta vart tonåringen befinner sig och 40-45 procent vet alltid vart tonåringen är. Endast totalt 2 procent får otydliga svar eller vet aldrig var tonåringen befinner sig på fritiden. Föräldrar i parfamiljer svarar i något högre utsträckning än ensamföräldrar att de alltid vet vart tonåringen är. I de familjer där båda föräldrarna är födda utomlands är det så många som 60 procent som svarar att de alltid vet vart tonåringen är på fritiden. Fler av det fåtal föräldrar som har svarat att de aldrig vet vart tonåringen är på fritiden eller tycker att de får otydliga svar har också svarat att de inte har någon kontakt med tonåringens vänner. Det är dock bara 10 procent av föräldrarna som inte har någon kontakt med tonårsvännerna som har svarat att de aldrig vet. Ekonomi Det är vanligast i familjer med låga inkomster att man alltid vet vart tonåringen är men det är också i dessa familjer där flest har svarat att de aldrig vet. Diagram 7.5 I hur hög utsträckning föräldern vet vart tonåringen befinner sig på sin fritid. Fördelat efter inkomstnivå. I procent. Vet du vart din tonåring befinner sig på fritiden? 60 50 40 Låginkomst 30 Medelinkomst Höginkomst 20 10 0 Alltid För det mesta Otydliga svar/Nej Tonåringens ålder och kön Tonåringens ålder har betydelse framförallt för om föräldern alltid eller för det mesta vet vart han/hon är på sin fritid. Ju yngre tonåringen är desto vanligare är det att föräldern alltid vet var han/hon är. Undantag från detta är att föräldrar i högre utsräckning alltid vet vart 14-åringar befinner sig än 13-åringar. Det är 68

också vanligare att föräldrar till 14-16-åringar aldrig vet vart de är än föräldrar till de yngre, 13-åringarna och de äldre, 17-åringarna. Fler föräldrar till flickor (51 procent) än till pojkar (37 procent) har svarat att de alltid vet vart tonåringen är. Sammanfattning Många föräldrar är inte helt nöjda med sin kontakt med tonåringens nätverk. Runt tre fjärdedelar av föräldrarna totalt sett är nöjda med hur mycket kontakt de har med tonåringarnas vänner och lärarna i skolan. Lika många tror eller vet att tonår- ingen har förtroende för och kan prata med någon annan vuxen utanför hemmet. Bara lite mer än hälften tycker att de har tillräcklig kontakt med andra föräldrar. Traditionella svenska familjer, höginkomsttagare och högutbildade föräldrar är de som i störst utsträckning har kontakter med tonåringens nätverk. I dessa familjer är man mer än andra säkra på att tonåringen har andra vuxna att vända sig till, man har mer kontakt med tonåringarnas kamrater och deras föräldrar och mer kontakt med skolan. Det är också i dessa familjer som tonåringarna i störst ut- sträckning deltar i organiserade fritidsaktiviteter. Ensamföräldrar och föräldrar födda utomlands framträder som grupper där kontakterna och förmodligen en känsla av trygghet saknas. Föräldrar med utländskt ursprung har i betydligt lägre grad än övriga kontakter med tonåringens vänner och deras föräldrar. Det är också vanligare att tonåring- arna i dessa familjer inte deltar i någon organiserad fritidsaktivitet och heller inte har någon annan vuxen utanför hemmet att vända sig till. I de parfamiljer där båda föräldrarna är födda utomlands är det så många som 40 procent som inte har kontakt med tonåringens vänner och 67 procent som inte tycker att de har tillräckligt mycket kontakt med andra föräldrar. Nästan alla föräldrar vet eller tror sig veta vart tonåringen är på sin fritid. Detta stämmer dåligt med den diskussion som ofta hörs om föräldrar som släpper sina tonåringar vind för våg, och som inte bryr sig om vad de gör och inte sätter gränser. 69

8 Föräldrars syn på tonåringars förhål- lande till alkohol och droger Orden ”tonåringar” och ”droger” förekommer så ofta tillsammans i samtal, debatt, information och i massmedia att det kan betraktas som ett begrepp: ”tonår- ingar och droger”. Till min glädje upptäckte jag att man får fler träffar på internet då man söker på ”tonåringar” och ”kärlek” men även väldigt många (7.350 på kombinationen tonåringar och droger). 8 . 1 Vad vet vi om tonåringar och droger? Svenska ungdomar dricker mer alkohol än andra europeiska ungdomar. Under 1990-talet ökade alkoholkonsumtionen bland niondeklassare och trots att kon- sumtionen har sjunkit under 2000-talet så uppger 71 procent av pojkarna och 74 procent av flickorna att de dricker alkohol. Andelen ungdomar som dricker alkohol minst en gång i månaden ökar drastiskt i årskurs 8 och 9 jämfört med i årskurs 7. Det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och narkotikamissbruk. 35 procent av ungdomar i den högsta alkoholkonsumtionsgruppen har även använt narkotika (CAN, 2003). Det finns också generellt ett samband mellan föräldrars inställning till alkoholkonsumtion och hur mycket alkohol tonåringen konsumerar. Av de elever i års- kurs 9 vars föräldrar tycker att det är naturligt att tonåringen är nyfiken och vill pröva på att dricka alkohol har ungefär hälften blivit berusade fyra gånger eller mer. Bland dem som har mer restriktiva föräldrar är det mindre än en femtedel som blivit berusade så många gånger (CAN, 2003) I denna studie belyser vi dels föräldrarnas inställning till när det är rimligt att deras barn ska få smaka och nyttja alkohol och dels vad de vet eller tror sig veta om sina ungdomars konsumtion. 8.3 Vid vilken ålder är det okej för tonåringen att dricka alkohol? Det finns ett mycket klart samband mellan föräldrars inställning till alkohol och ungdomars alkoholkonsumtion. Många föräldrar tror i all välmening att det är bra om tonåringen får smaka alkohol hemma vid en relativ tidig ålder för att ”avdra- matisera” förhållandet till alkohol och för att tonåringen ska få stilla sin nyfiken- het inom hemmets fyra väggar. 70

Hur ser då Västerås tonårsföräldrars inställning till alkohol och droger ut? Finns det faktorer som familjekonstellation, ekonomi, utbildning, kön etc. som inverkar på vilken attityd man har till tonåringarnas konsumtion? De flesta föräldrarna (84 procent) tycker att inte att tonåringen ska få dricka alkohol förrän det är legalt vid 18 års ålder. 7 procent tycker att 17 år är en lämplig åldersgräns och bara 2 procent tycker att det är okej att tonåringen dricker före 17-års ålder. På frågan i enkäten om när föräldrarna tycker att det är okej att tonåringen dricker alkohol visar det sig att parföräldrar är något mer restriktiva än ensamstå- ende föräldrar. Mödrar visar sig vara lite mer toleranta än fäder. 8 procent av mödrarna, jämfört med 3 procent av fäderna tycker att det är okej att tonåringen dricker alkohol vid 17 års ålder. Av de ensamstående fäderna är det 14 procent som tycker att tonåringen får dricka före 18 års ålder och 12 procent tycker att 16 år är en lämplig åldersgräns. Av de ensamstående mödrarna är det 10 procent som tycker att 17 år är okej men inte någon som tycker att det är okej därförinnan. Mellan parfamiljerna är det ingen skillnad 9 procent av både traditionella familjer och ombildade familjer tycker att tonåringen kan få dricka före 18 års ålder och 7 av dessa anser att 17 år är okej. Diagram 8.1 Vid vilken ålder föräldrar tycker att det är okej att tonåringen dricker alkohol. Fördelat efter familjekonstellation. I procent. Vid vilken ålder tycker du att det är okej att din tonåring dricker alkohol? 100 90 80 70 Trad 60 Omb 50 Ens.mor 40 Ens.far 30 20 10 0 15 år 16 år 17 år 18 år Föräldrar med höga inkomster och utbildning tenderar att vara något mer liberala än andra. Många föräldrar har inte angett någon åldersgräns alls och då enkäten hade skickats ut var det flera som hörde av sig och tyckte att alternativet att man inte tyckte det var okej överhuvudtaget att dricka alkohol saknades i frågeformuläret. Nedan- stående diagram visar att nästan 25 procent av föräldrar som är födda utomlands inte har angett någon åldersgräns. 71

Diagram 8.2 Vid vilken ålder föräldrar tycker att det är okej att tonåringen dricker alkohol. Fördelat efter förälderns ursprung. I procent. Vid vilken ålder tycker du att det är okej att din tonåring dricker alkohol? 30 25 20 Svenskt par Mixat par 15 Utländskt par Ensamst sv 10 Ensamst utl 5 0 15 år 16 år 17 år Ej svar 8.4 När ska tonåringen få smaka alkohol hemma? Trots att bara var tionde förälder tycker att det är okej att tonåringen dricker alkohol före 18 års ålder tycker nästan var tredje att tonåringen kan få smaka alkohol hemma innan dess. Totalt är fäderna mer toleranta än mödrarna. 4 procent av fäderna och 2 procent av mödrarna tycker att tonåringen kan få smaka alkohol hemma före 14 års ålder. Ensamstående mödrar och föräldrar i de traditionella familjerna är mer toleranta än övriga och föräldrar i de ombildade familjerna är mest restriktiva. Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar inte deras inställning i denna fråga medan det visar sig att föräldrar med höga inkomster i betydligt högre utsträckning än andra tycker att tonåringen kan få smaka alkohol före 18års ålder. Fler föräldrar till 13-åringar än till 14-åringar tycker att tonåringen kan få smaka alkohol hemma. 14 år brukar av många anses vara den ålder som är mest turbu- lent, vilket kan förklara att det är så få som tycker att denna ålder är lämplig för att bli bjuden på alkohol. 72

Diagram 8.3 Vid vilken ålder föräldrar tycker att det är okej att tonåringen får smaka alkohol hemma. Fördelat efter familjekonstellation och kön. I procent Vid vilken ålder kommer din tonåring att få smaka alkohol hemma? 16 14 12 10 Trad fam Omb. Fam 8 Ensamst. mor 6 Ensamst. far 4 2 0 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år Ej svar Det skiljer sig alltså åt ganska mycket mellan när föräldrarna tycker att det är lämpligt att dricka och när det är okej att smaka alkohol hemma. Redan vid 13 år tycker några att det är okej att bjuda på alkohol hemma medan det dröjer ända till 16 års ålder som några, få, tycker det är okej att dricka. Diagram 8.4 Relation mellan när föräldrar tycker att det är okej att tonår- ingen dricker alkohol och när tonåringen får smaka alkohol hemma. Fördelat efter tonåringens ålder. I procent. Relation mellan när tonåringen får dricka alkohol och när det är okej att smaka hemma. 90 80 70 60 50 Dricka alkohol 40 Smaka hemma 30 20 10 0 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år Ej svar 73

8 . 5 Har tonåringen druckit sig berusad? På denna fråga svarar totalt 14 procent nej och 7 procent vet inte. Nästan dubbelt så många ensamtående föräldrar (var femte) jämfört med var tionde i parfamiljer svarar att deras tonåring någon gång druckit sig berusad. Av de ensamstående fäderna är det en tredjedel som svarat ja. I de traditionella familjerna är det 85 procent som svarat bestämt nej. Föräldrar i de ombildade familjerna och de ensamstående mödrarna har i högre utsträckning än andra svarat att de inte vet. Av de föräldrar som säger sig veta att deras tonåringar har druckit sig berusade någon gång uppges att detta har skett vid de åldrar som visas i nedanstående diagram. Diagram 8.5 Förälderns vetskap om vid vilken ålder tonåringen har druckit sig berusad. Fördelat efter familjekonstellation. I procent. Har din tonåring druckit sig berusad? Vid vilken ålder? 16 14 12 10 Trad fam Omb. Fam 8 Ensamst. mor 6 Ensamst. far 4 2 0 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år De föräldrar som i högst utsträckning har svarat nej på frågan är föräldrar, födda utomlands, i parfamiljer. Nästan 90 procent har svarat nej medan det i familjer med ensamstående föräldrar födda utomlands är 74 procent. Förälderns tid och aktivitet med tonåringen Det finns ett klart samband mellan hur mycket tid man spenderar med sin tonår- ing och i vilken utsträckning man har svarat bestämt nej på frågan om tonåringen varit berusad. Av de föräldrar som spenderar minst 4 timmar om dagen med sin tonåring är det bara 7 procent som svarat ja medan det bland dem som spenderar mindre än 1,5 timme om dagen är 20 procent som svarat ja. Det är också dubbelt så många av de som spenderar lite tid med tonåringen som svarat att de inte vet (8 procent).Av 74

de som spenderar mycket tid är motsvarande andel 3 procent. Bland de föräldrar som är delaktiga och har gemensamma fritidsaktiviteter med tonåringen, är det dels betydligt vanligare att man har svarat nej på frågan om tonåringen varit berusad men det är även betydligt färre som svarat att de inte vet jämfört med de som aldrig varken är delaktiga i eller har gemensamma fritidsaktiviteter. Om tonåringen har en förtroendefull kontakt med två eller fler vuxna utanför hemmet så verkar det också som att föräldern i lägre utsträckning inte vet huruvida tonåringen varit berusad eller inte. I nedanstående tabell ser vi också att förälderns vetskap om vart tonåringen befinner sig på sin fritid spelar stor roll för om de bestämt vet att deras tonåring inte varit berusad. Vad som ska poängteras är att det är mycket få föräldrar som som svarat att de aldrig vet vart tonåringen är på sin fritid. Tabell 8.1 Andel föräldrar som svarat bestämt nej på frågan om tonåringen varit berusad i relation till om de vet vart tonåringen befinner sig på sin fritid. I procent. Vet vart tonåringen befinner sig på sin fritid Ja, alltid Ja, för det mesta Nej eller får otydliga svar Föräldrar som svarat bestämt nej 92 % 72 % 35 % på frågan om tonåringen varit berusad. Vi ser alltså att förälderns inblick och delaktighet i tonåringens nätverk spelar stor roll angående i vilken utsträckning man vet att tonåringen inte varit berusad. Vad som ska påpekas är, att det är betydligt vanligare att föräldern har mer inblick i de yngre tonåringarnas nätverk och de spenderar mer tid ju yngre de är. Detta spelar naturligtvis en stor roll för hur resultatet faller ut men det kan inte ensamt förklara de stora skillnader som framträder. 8 . 5 Föräldrar med egna erfarenheter av missbruk En liten grupp föräldrar har uppgett att de sammanbor med någon som dricker för mycket (2 procent) eller att de har separerat p.g.a. missbruk eller psykisk sjukdom ( ja eller delvis, 8 procent). En spekulation kring detta kan vara att man då blir extra restriktiv vad gäller drogvanor för sitt barn. När det gäller gruppen som har svarat att de lever tillsammans med någon som dricker för mycket så är denna så liten att det inte går att dra några slutsatser av resultatet. 75

Däremot ser man tydliga tendenser bland de som separerat p.g.a. missbruk eller psykisk sjukdom. Av de ensamstående mödrarna är det 12 procent som uppgett att separationen helt har haft med detta att göra och bland de ensamstående fäderna är det 5 procent. I de ombildade familjerna är det 10 procent som separerat p.g.a. detta. De föräldrar som svarat att separationen helt eller delvis har berott på missbruk eller psykisk sjukdom och som tycker det är okej att tonåringen dricker alkohol före 18 års ålder är så få att man inte kan dra några slutsatser av resultatet. Vad man dock kan se är att det är en större andel (16 procent) som inte har svarat på frågan, vilket förmodligen kan tolkas som att de inte tycker att det är okej att dricka alkohol överhuvudtaget. Även på frågan om när tonåringen kommer att få smaka alkohol hemma ser vi att en större andel av de som separerat p.g.a. missbruk eller psykisk sjukdom inte har svarat på frågan. Det är också en mindre andel som vill bjuda på alkohol före 17 års ålder. Diagram 8.6 Vid vilken ålder föräldrar uppger att tonåringen kommer att få smaka alkohol hemma. Fördelat efter om föräldern separerat p.g.a. missbruksproblem eller psykisk sjukdom. I procent. Vid vilken ålder kommer din tonåring att få smaka alkohol hemma? 80 70 60 50 Ja 40 Devis Nej 30 20 10 0 16 år el. tidigare 17 år 18 år Ej svar Vetskapen om huruvida tonåringen har druckit sig berusad skiljer sig inte åt mellan de som har eller inte har separerat p.g.a. missbruk eller psykisk sjukdom. De som delvis har separerat p.g.a. detta har dock i större utsträckning svarat att de inte vet. 76

Sammanfattning De flesta föräldrarna (84 procent) tycker inte att tonåringen ska få dricka alkohol förrän det är legalt vid 18 års ålder. 7 procent tycker att 17 år är en lämplig ålders- gräns och bara 2 procent tycker att det är okej att tonåringen dricker före 17 års ålder. Utifrån familjekonstellation ser vi att mödrar är något mer toleranta än fäder och att parföräldrar är något mer restriktiva än ensamstående föräldrar. I gruppen av ensamstående fäder är det vanligare att man tycker att tonåringen får dricka före 18 års ålder och så många som 12 procent tycker att 16 år är en lämplig åldersgräns. Föräldrar med höga inkomster är lite mer liberala än andra, både när det gäller när det är okej att dricka och när man bjuder tonåringen på alkohol hemma. En fjärdedel av föräldrar som är födda utomlands har inte angett någon ålders- gräns alls vilket indikerar att de inte tycker att man ska dricka alkohol överhuvud- taget. Nästan dubbelt så många ensamtående föräldrar (var femte) jämfört med var tionde i parfamiljer har svarat ja på frågan om deras tonåring någon gång druckit sig berusad. Av de ensamstående fäderna är det ännu fler som svarat ja. Av de ensamstående fäderna är det en tredjedel som svarat ja. I de traditionella familjerna är det 85 procent som svarat bestämt nej. Den vuxnes inblick och delaktighet i tonåringens nätverk spelar stor roll för hur man svarat på frågorna om alkohol. De föräldrar som spenderar mycket tid och/ eller är delaktig i fritidsaktiviteter är i betydligt högre utsträckning än andra säkra på att tonåringen inte varit berusad. Samma sak gäller för om föräldern vet vart tonåringen befinner sig på fritiden och som uppgett att tonåringen har andra vuxna att vända sig till. I gruppen av föräldrar som har separerat helt eller delvis p.g.a. missbruk eller psyksisk sjukdom är det betydligt vanligare att man inte uppgett någon ålders- gräns för när det är lämpligt att tonåringen dricker eller smakar alkohol. Detta får tolkas som att man inte tycker det är okej överhuvudtaget. 77

9 Förälderns oro och känsla av förtroende Alltid finns det något att oroa sig för. Tonåringen är ute på kvällarna, har så mycket kompisar att man inte ens kan namnet på dem, läser nog inte läxorna ordentligt, lyssnar inte på vad man säger... Eller är inte ute och springer om kvällarna, sitter mest vid datorn... Har han inga kompisar??? Hon blir väl inte mobbad? Att vara två föräldrar gör livet oftast lite enklare. I bästa fall kan man åtminstone turas om att oroa sig. Men att det finns någon annan som, med kärlek som grund, bryr sig om, engagerar sig, gläds och oroar sig är inte alla föräldrar förunnat. En del frågor i enkäten handlar om hur man upplever förtroendet från tonår- ingen. Känner man sig trygg med att tonåringen vänder sig till mig om det verkligen skulle finnas något att oroa sig för? Skulle tonåringen anförtro sig åt föräld- ern om han/hon råkar ut, eller utsätter sig för något? Berättar tonåringen vart han/ hon håller hus på sin fritid? Pratar tonåringen med föräldern om hur han/hon mår, hur det är i skolan o.s.v.? Finns det skillnader mellan pojkar och flickor? Upplever mödrar och fäder i lika hög grad förtroende från tonåringens sida? Finns det skillnader beroende på om tonåringen bor med en eller båda sina föräldrar? Har förtroendet något att göra med hur mycket tid familjen spenderar tillsammans eller vad man gör på sin fritid? Även om det finns stora skillnader mellan hur mycket kontakt föräldrarna har med tonåringens nätverk så visar det sig att de flesta föräldrar har ganska bra uppfattning om vart tonåringen befinner sig på sin fritid. Bara 2 procent av alla föräldrar vet inte eller får otydliga svar från tonåringen. Det visar sig alltså att även många föräldrar vars tonåringar inte ägnar sig åt någon organiserad fritidsaktivitet ändå vet, eller tror sig veta, vart tonåringen befinner sig på fritiden. Även de tonåringar som ägnar sig åt organiserade fritidsaktiviteter har ofta ”det offentliga rummet” som umgängesrum på ett eller annat sätt. Caféer, fritidsgårdar, gator och torg är för många ungdomar en viktig mötesplats. I hem med gott om utrymme och möjligheter till umgänge samlas ofta kompisar som”äter familjen ur huset”. För många föräldrar som önskar att de kunde öppna sitt hem för tonår- ingarna saknas helt enkelt de praktiska möjligheterna. Det är för trångt, det finns mindre syskon med annan dygnsrytm eller man bor för långt ifrån. 9 . 1 Förtroende En förhoppning från de allra flesta tonårsföräldrar är säkert att barnen vänder sig till dom om han/hon råkar ut för problem eller svårigheter. Samtidigt så vet vi att tonåringar oftast inte berättar allt för sina föräldrar. Det kan vara för att de inte vill oroa eller för att de hittar på något som de vet inte är tillåtet. Samtidigt är det en naturlig del i utvecklingen att skapa sig en egen identitet. För tonårsföräldern innebär det en balansgång; att vara tydliga med gränssättning men ändå hålla 78

kommunikationsmöjligheterna öppna för förtroenden av mer eller mindre trev- liga slag. På frågan om föräldrarna tror att tonåringen skulle vända sig till dem svarar de på följande sätt: Tabell 9.1 Andel föräldrar som tror att tonåringen skulle vända sig till dem för att få stöd och hjälp. Tror du att din tonåring vänder sig Föräldrar som svarat till dig för att få stöd och hjälp om ”ja” eller ”ja troligtvis” han/hon råkat ut för följande? Procent Trafikolycka 98 Rånad 96 Missh/sex.trak 93 Misslyckats i skolan 91 Hivsmittats 84 Är/gjort ngn gravid 84 Mår psyk. dåligt 82 Saknar kamrater 82 Dricker alkohol 74 Inbl i brottslighet 70 Anv. narkotika 63 Nästan alla föräldrar tror alltså att tonåringen skulle vända sig till dem om de råkat ut för en olycka eller blivit rånade medan bara 63 procent av föräldrarna tror att tonåringen skulle söka stöd om de använder narkotika. De flesta föräldrar anser att det är troligare att tonåringen vänder sig till dom om de har råkat ut för något, en olycka eller att de blivit rånade eller sexuellt trakasserade än om de gjort något olagligt, har varit inblandade i brottslighet, använt alkohol eller narkotika. Det är dock skillnad på hur säker man är även när det gäller sådant tonår- ingen kan råka ut för eller bli drabbad av. 92 procent av föräldrarna är helt säkra på att tonåringen skulle söka stöd hos dem om de råkat ut för en olycka eller blivit rånade medan bara 77 procent är helt säkra på detta om tonåringen blivit sexuellt trakasserad. Många, men inte alla, tror att tonåringen vänder sig till dom om de är eller har gjort någon gravid, smittats av HIV/Aids, mår dåligt eller saknar kamrater. 9 . 2 Brottslighet, alkohol och narkotika Sammanlagt tror hälften av föräldrarna att tonåringen skulle vända sig till dem om de varit inblandade i brottslighet eller använt alkohol eller narkotika. Det är totalt sett ingen skillnad mellan hur mödrar och fäder har svarat medan föräldrar till flickor känner sig något mer säkra än föräldrar till pojkar. Familjekonstellation Ensamstående föräldrar, både mödrar och fäder är något mer osäkra. Drygt hälf- ten av ensamföräldrarna har svarat nej eller är osäkra medan knappt hälften av föräldrar i parfamiljer har svarat så. 79

Diagram 9.1 Andel föräldrar som inte tror att tonåringen skulle vända sig till dem för att få stöd och hjälp om han/hon varit inblandad i något brottsligt eller olovligt. Fördelat efter familjekonstellation. I procent. Skulle din tonåring vända sig till dig för att få stöd och hjälp om han/hon varit inblandad i brottslighet, dricker alkohol eller använder narkotika? 60 50 Trad 40 Omb 30 Ens.mor 20 Ens.far 10 0 Nej/Osäker/Vet ej Utbildnings- och inkomstsnivå Utbildnings- och inkomstsnivå spelar ingen roll för hur föräldrarna har svarat på frågan om tonåringarnas förtroende i detta avseende. Den lilla skillnad man kan se är att föräldrar med medelinkomster är något mer osäkra än andra. Tonåringens ålder Föräldrar till 14- och 17-åringar är mest osäkra på om tonåringen skulle vända sig till dem om de varit inblandade i något brottsligt eller gjort något olovligt medan föräldrar till 16-åringar är mest säkra. Diagram 9.2 Andel föräldrar som inte tror att tonåringen skulle vända sig till dem för att få stöd och hjälp om han/hon varit inblandad i något brottsligt eller olovligt. Fördelat efter tonåringens ålder. I procent. Skulle din tonåring vända sig till dig för att få stöd och hjälp om han/hon varit inblandad i brottslighet, dricker alkohol eller använder narkotika? 60 55 50 45 Nej/Osäker/Vet ej 40 35 30 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 80

Det som föräldrarna är mest tveksamma till är om tonåringarna skulle vända sig till dem om de använt narkotika. Att prova på alkohol är mer accepterat i samhäl- let och betraktas av många som ”ett naturligt inslag” i tonårstiden medan narkotika är betydligt mer oaccepterat. Diagram 9.3 Andel föräldrar som inte tror att tonåringen skulle vända sig till dem för att få stöd och hjälp om han/hon använt alkohol eller narotika. Föräldrar totalt. I procent. Skulle din tonåring vända sig till dig för att få stöd och hjälp om han/hon använt alkohol eller narkotika? 40 35 30 25 Alkohol 20 Narkotika 15 10 5 0 Vet ej/Kanske inte/Nej Förälderns ursprung Förälderns ursprung inverkar inte totalt på hur man upplever förtroendet från ton- åringen utan även här är skillanden större mellan parfamilj och ensamstående familj. Däremot ser det annorlunda ut när det gäller alkohol. Föräldrar födda utomlands och särskilt ensamstående föräldrar är osäkra eller har svarat att tonår- ingen inte skulle berätta om de använt alkohol. Diagram 9.4 Andel föräldrar som inte tror att tonåringen skulle vända sig till dem för att få stöd och hjälp om han/hon använt alkohol. Förde- lat utifrån förälderns ursprung. I procent. Skulle din tonåring vända sig till dig för att få stöd och hjälp om han/hon använt alkohol eller narkotika? 40 35 30 Sv.par 25 Mix 20 Utl.par 15 Ens.sv 10 Ens. utl 5 0 Vet ej/Kanske inte/Nej 81

Detsamma gäller om tonåringen varit inblandad i brottslighet av något slag. Diagram 9.5 Andel föräldrar som inte tror att tonåringen skulle vända sig till dem för att få stöd och hjälp om han/hon varit inblandad i något brottsligt. Fördelat utifrån förälderns ursprung. I procent. Skulle din tonåring vända sig till dig för att få stöd och hjälp om han/hon varit inblandad i något brottsligt? 35 30 25 Sv.par 20 Mix Utl.par 15 Ens.sv Ens. utl 10 5 0 Vet ej/Kanske inte/Nej 9 . 3 Tonåringens ålder Tonåringens ålder spelar stor roll för hur säkra eller osäkra föräldrarna känner sig på hans/hennes förtroende. Föräldrar till 14-åringar är de som är mest restriktiva med att bjuda på alkohol hemma och denna ålder anses av många vara den ”jobbigaste” och mest utsatta åldern för tonåringen. Detta är också den tid då föräldrarna är minst säkra på att få förtroende från sina barn. Fler tycker att det är okej för en 13-åring än för en 14-åring att få smaka alkohol hemma. Ökningen av hur många som druckit sig berusade är dramatisk just mellan 13 och 14 år (CAN, 2003). Många tonåringar tar ett rejält kliv bort från sina föräldrar i 14- och 15-års åldern och beskrivs av många föräldrar som ganska besvärliga. ”Mycket energi och lite vett”. De börjar i högstadiet med nya och oftast betydligt större krav än i mellanstadiet samtidigt som hormonerna svajar. Många upphör också med idrotts- aktiviteter som de har hållit på med i många år i den här åldern. Enligt riksidrotts- förbundet är det under tonåren man tappar de flesta medlemmarna och många är kritiska kring att det alltför tidigt blir fokus på elitidrott (www.rf.se). Utsattheten i denna ålder visar sig bl.a. då man på Internet, söker på ordet ”fjortis” , ett begrepp som ofta används om 14-åriga flickor. Mängden träffar på porrsidor är chockerande. 82

Förälderns känsla av förtroende ökar efter att tonåringen har passerat 14 års ålder. Det mest intensiva behovet av att skapa avstånd mellan sig och föräldern minskar och i 16–17-års åldern får många tonåringar ett ökat behov av att prata på ett om existensiella frågor och identitet.Om relationen i grunden är god är chansen att tonåringen då, delvis, vänder sig till föräldern igen. 9 . 4 Nätverk och förtroende Om tonåringen deltar i någon organiserad fritidsaktivitet eller inte tycks inte spela någon större roll för hur föräldrarna uppfattar förtroendet från tonåringens sida. Av de föräldrar vars tonåring inte deltar i organiserade fritidsaktiviteter är ändå drygt hälften av förädrarna ganska säkra på att tonåringen skulle berätta om de varit inblandade i något brottsligt eller olovlig. De som är allra mest säkra är föräldrar till tonåringar som sysslar med någon annan typ av aktivitet än idrott. Av dem är 56 procent säkra. Hur mycket av sin vakna tid som föräldern och tonåringen tillbringar tillsamans har betydelse för förtroendet. Föräldrar som spenderar mer än fyra timmar per dag tillsammans med tonåringen är mer säkra på tonåringens förtroende än de som spenderar mindre tid tillsammans Tabell 9.2 Andel föräldrar som tror eller vet att tonåringen skulle vända sig till dem för att få stöd och hjälp om han/hon varit inblandad i något brottsligt eller olovligt. Fördelat efter hur mycket tid föräldern och tonåringen spenderar tillsammans. I procent. Hur mycket tid spenderar du med din tonåring per dag? < 1,5 tim 1,5 –4 tim > 4 tim Total Skulle tonåringen vända sig till Ja 48 % 47 % 60 % 51 % dig om han/hon varit inblandad i något brottsligt eller använt Nej 52 % 53 % 40 % 49 % alkohol eller narkotika? Total 100 % 100 % 100 % 100 % Sambandet mellan hur nöjd föräldern är med kontakten med tonåringens vänner och känslan av förtroende är också starkt. Av de föräldrar som har mycket eller tillräckligt bra kontakt tror 56 procent att tonåringen skulle vända sig till dem. Av de föräldrar som har svarat att de inte har någon kontakt alls med tonårs- vännerna är ändå 44 procent ganska säkra att tonåringen skulle vända sig till dem I gruppen av föräldrar som har svarat att de har kontakt men inte tillräcklig är det flest som inte tror att tonåringen skulle vända sig till dem. Bara 37 procent känner förtroendet. 83

Diagram 9.6 Andel föräldrar som vet eller tror att tonåringen skulle vända sig till dem för att få stöd och hjälp om han/hon varit inblandad i något brottsligt eller olovligt. Fördelat efter förälderns kontakt med tonåringens vänner. I procent. Skulle din tonåring vända sig till dig för att få stöd och hjälp om han/hon varit inblandad i något brottsligt eller olovligt? Ingen kontakt m tonåringens vänner Ja el. Ej tillr. kontakt m troligtvis tonåringens vänner Mkt/tillr bra kontakt m tonåringens vänner 0 20 40 60 80 100 Samma mönster ser vi då det handlar om föäldrarnas kontakt med tonåringens vänners föräldrar. De föräldrar som har uppgett att det finns andra vuxna som tonåringen har bra kontakt med känner sig mer säkra än andra på att tonåringen berättar om de har varit inblandade i brottslighet eller andra olovliga saker. 58 procent av de föräld- rar som inte tror att det finns någon annan vuxen är osäkra medan bara 44 procent av de som har uppgett att det finns två eller fler andra vuxna är osäkra. 9 . 5 Andra problem eller svårigheter Hur ser då förtroendet ut i mindre ”dramatiska” situationer än just inblandad i olaglighet? Många föräldrar totalt känner sig säkra på att tonåringen berättar om de misslyckas i skolan, mår psykiskt dåligt eller saknar kamrater. Överlag ser vi här en viss skillnad mellan mödrar och fäder. 84

Tabell 9.3 Andel föräldrar som vet eller tror att tonåringen skulle vända sig till dem för att få stöd och hjälp vid olika svårigheter eller problem. Fördelat efter familjekonstellation och förälderns kön. I procent. Tonåringens svårigheter Föräldrar som tror eller vet att tonåringen skulle vända sig till dem eller problem Mödrar Fäder Trad. Ombild Ensamst Ensamst. Totalt % % fam % fam % mor % far % % Misslyckats i skolan 91 88 94 90 87 81 91 Mår psyk. dåligt 85 75 86 77 78 75 82 Saknar kamrater 84 75 85 82 80 65 83 Hivsmittas 84 82 87 83 76 77 84 Är/Har gjort ngn gravid 84 80 86 82 79 80 83 Inbl i brottslighet 81 79 83 78 76 70 80 Dricker alkohol 75 72 76 72 72 66 74 Anv. Narkotika 63 63 64 61 59 58 63 När det handlar om frågor som har att göra med hur tonåringen mår, eller känslor kring hur man har det så är mödrarna betydligt mer säkra på att tonåringen vill prata om detta än fäderna. Fler fäder känner sig säkra på att tonåringen skulle berätta om de varit inblandade i något brottligt än att de skulle tala om att de mår psykiskt dåligt eller saknar kamrater. Det finns indikationer på att depression och psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är vanligare än man hittills trott (www.cbu.dataphone.se/Barnrapporten). Enkätundersökningar bland elever i årskurs 9 i Stockholms län visar att 9-13 procent har en måttlig till svår depression. Bland 16- och 17-åringar är det ännu vanligare, särskilt bland flickor där 19 procent har depressiva symptom. Då ungdomar sällan söker vård själva är det ofta viktigt med förtroendet mellan tonår- ingen och föräldern och att föräldern har möjlighet att upptäcka varningssignaler för att kunna hjälpa. Sammanfattning Nästan alla föräldrar känner sig säkra på att tonåringen skulle vända sig till dem om de råkat ut för en olycka, blivit rånad eller sexuellt trakasserad. Däremot är bara hälften av föräldrarna säkra eller ganska säkra på att tonåringen skulle vända sig till dem om de varit inblandade i brottslighet eller använt alkohol eller narkotika. Det är totalt sett ingen skillnad mellan hur mödrar och fäder har svarat medan föräldrar till flickor känner sig något mer säkra än föräldrar till pojkar. Ensamstående föräldrar är mer osäkra än parföräldrar. Det som alla föräldrar är mest tveksamma till är om tonåringen skulle berätta om de använt narkotika. 85

Förälderns ursprung har totalt sett ingen betydelse när det gäller detta förutom frågan kring alkohol där dessa föräldrar är lika osäkra på att tonåringen skulle berätta om de använt alkohol som om de hade använt narkotika. Det ligger nära till hands att anta att i många av dessa familjer är det lika tabubelagt med alkohol som med narkotika. Om tonåringen deltar i organiserad fritidsaktivitet spelar ingen stor roll för hur föräldern uppfattar förtroendet från tonåringen. Däremot tror föräldrar som tycker att de har mycket bra kontakt med tonåringens vänner i högre utsträcknng än andra att tonåringen berättar om de har varit inblandade i något olagligt eller olovligt. Också de föräldrar som spenderar mest tid med sin tonåring är mest säkra på tonåringens förtroende. När det handlar om frågor som har att göra med hur tonåringen mår, eller känslor kring hur man har det så är mödrarna betydligt mer säkra på att tonår- ingen vill prata med dem om detta än fäderna. En relativt liten grupp tonåringar kan befaras befinna sig i en lite mer riskabel situation än andra. Generellt kan man säga att det är föräldrar som inte tycker att de har en tillfredsställande kontakt med tonåringens nätverk. Sammantaget verkar följande faktorer ha en stark inverkan på hur föräldrarna uppfattar förtroendet från tonåringen: Föräldrar som spenderar lite tid tillsammans med sin tonåring, har otillfreds- ställande kontakt med tonåringens vänner och deras föräldrar, tycker att det är okej att tonåringen dricker alkohol före 18 års ålder samt har uppgett att det inte finns några andra vuxna som tonåringen kan vända sig till. 86

10 Vilket stöd behöver föräldrar? ”Alltid, alltid oro för ekonomi”, ”Aldrig, aldrig semesterresor” ”Hur gör andra föräldrar?” ”Hur ska man bemöta den, ibland, jobbiga tonårstiden?” ”Hur hjälps vi åt för att hålla koll?” ”Lätt att känna sig ensam och låst”. Så har några av föräldrarna som svarat på enkäten uttryckt sig kring frågorna om vilket stöd man skulle önska att man fick eller hade haft. Då man läser kommentarerna så blir det tydligt hur olika villkoren kan se ut för olika föräldrar och i olika situationer. Några har barn med aneroxi, någon har inga släktingar eller vänner i staden. Många oroar sig konstant för ekonomin, många har önskat att någon enda gång kunna åka på en gemensam semester. Någon för- älder har behövt stöd för att hjälpa sin flicka då pappan förgripit sig på henne, en annan drömmer om hjälp med att bära tunga kassar. Om samarbetet med den andre föräldern fungerar bra, oavsett om man lever tillsammans eller inte, är detta ofta ovärderligt. Att det finns någon annan som också sätter barnen i främsta rummet och som man kan dela, inte bara problemen med utan också glädjen. Om inte samarbetet fungerar tillfredsställande blir vardagen ofta betydligt tyngre och svårare för både barnen och föräldrarna. Många barn till skilda föräldrar har berättat att den största svårigheten i skilmässosituationen har varit då föräldrarna inte har varit sams (Öberg, G. 2002). Men hur ser det ut och hur skiljer sig behoven åt beroende på familjekonstellation, utbildning, ekonomi och annat? I denna studie kan vi bidra med att belysa vilket stöd i sin föräldraroll man har haft tidigare men framförallt vilket stöd man skulle behöva eller hade behövt. 10.1 Samarbete med den andre föräldern Totalt sett så är mödrarna något mer nöjda än fäderna med samarbetet med den andre föräldern. Bland de ensamstående föräldrarna är dock bilden en annan. Knappt 40 procent av mödrarna och 56 procent av fäderna tycker att samarbetet är mycket eller tillräckligt bra. I de ombildade familjerna är knappt hälften nöjda. För 16 procent av de ensamstående fäderna och 11 procent av mödrarna så finns det ingen annan förälder. Att en separation oftast gör det lite mer komplicerat att samarbeta kring barnen är inte överraskande men det finns även andra faktorer som påverkar samarabetet. 87

Ekonomi I familjer med låga eller medelinkomster tycker knappt 40 procent att samarbetet med den andre föräldern är bra medan det i familjer med höga inkomster är 55 procent som är helt nöjda. Omvänt så är nästan en fjärdedel av föräldrarna med låga inkomster och bara 7 procent av de med höga inkomster missnöjda. Samma mönster syns om man utgår från hur det ser ut i familjer med utgiftsproblem. Av dessa svarar nästan 25 procent att samarbetet fungerar ganska dåligt eller inte alls medan det i familjer som inte har utgiftsproblem bara är 10 procent som är så pass missnöjda. Vårdnadsform Av de ensamstående föräldarna och föräldrar i de ombildade familjerna är det många som har enskild vårdnad om sina tonåringar. Av dessa så är bara 12 procent helt nöjda med samarbetet och en fjärdedel tycker att det fungerar ganska eller tillräckligt bra. Förälderns och tonåringens gemensamma tid De föräldrar som tillbringar mindre än 1,5 timme per dag tillsammans med sin tonåring är mest missnöjda med sitt samarbete med den andre föräldern. De som är mest nöjda är de föräldrar som tillbringar 1,5 – 4 timmar per dag. Av de som spenderar mer än 4 timmar per dag med tonåringen är det förhållandevis många, 16 procent som svarat att samarbetet fungerar dåligt eller inte alls. En förklaring till att det ser ut så kan vara att anledningen till att man tillbringar så mycket tid med sin tonåring just är att den andre föräldern inte finns tillhands. Diagram 10.1 Andel föräldrar som tycker att samarbetet med den andre föräld- ern fungerar dåligt eller inte alls. Fördelat efter hur mycket tid man spenderar tillsammans med tonåringen. I procent. Hur fungerar samarbetet med den andre föräldern? 20 18 16 14 12 0-1,5 tim 10 1,5-4 tim 8 >4 tim 6 4 2 0 Dåligt eller inget samarbete 88

Föräldrar som separerat p.g.a. missbruk eller psykisk sjukdom Så många som 63 procent av de föräldrar som separerat p.g.a. av missbruk eller psykisk sjukdom som tycker att samarbetet med den andre föräldern fungerar dåligt eller inte alls. Nätverk Av föräldrarna som tycker att de har ett bra samarbete med den andre föräldern är det 45 procent som också har svarat att de alltid vet vart tonåringen befinner sig på sin fritid. Av de föräldrar som inte har ett bra samarbete är det bara 12 procent som alltid vet vart tonåringen är. Detta samband kan ha flera förklaringar. En är att det dåliga samarbetet inverkar på kommunikationen med tonåringen men det kan också vara så att tonåringens ovilja att berätta vart han/hon är kräver extra mycket samarbete mellan föräldrarna. Förtroende och inställning till alkohol Vi ser också tydliga samband mellan samarbetet med den andre föräldern och i hur hög grad man känner sig säker på att tonåringen skulle berätta om han/hon använt alkohol, narkotika eller varit inblandad i något brottsligt. Tabell 10.1 Andel föräldrar som tror eller vet att tonåringen skulle vända sig till dem om han/hon använt alkohol eller narkotika eller varit inblandad i något brottsligt. Fördelat utifrån samarbete med den andre föräldern. I procent Skulle din tonåring vända sig till dig för att få stöd om han/hon varit inblandad i något brottsligt eller använt alkohol eller narkotika? Ja eller troligtvis Vet inte/kanske inte/nej Bra samarbete med andre föräldern 50 33 Tillräckligt el. ganska bra samarbete 34 46 Ganska dåligt/inte alls 12 17 Vi ser också att samarbetet med den andre föräldern har samband med inställ- ningen till alkohol. 89

Tabell 10.2 Vid vilken ålder föräldern tycker att det är okej att tonåringen dricker alkohol. Fördelat utifrån samarbete med den andre föräld- ern. I procent Vid vilken ålder tycker du att det är okej att din tonåring dricker alkohol? 15 år 16 år 17 år 18 år Ej svar Bra samarbete med andre föräldern 25 35 39 42 42 Tillräckligt el. ganska bra samarbete 75 30 51 39 28 Ganska dåligt/inte alls 0 25 6 15 16 Gruppen föräldrar som tycker att 15 eller 16 år är okej för att dricka alkohol är mycket liten vilket gör det svårt att dra några slutsatser av. Men vi ser ändå ett tydligt samband. Av de föräldrar som inte tycker att tonåringen ska få dricka alkohol förrän vid 18 år eller de som inte har svarat så är det 40 - 50 procent som har ett bra samarbete med den andre föräldern. Av de föräldrar som tycker att det är okej att dricka vid 17 år så är det 39 procent som har ett bra samarbete. Egna erfarenheter av missbruk Av de föräldrar som bor tillsammans med någon som dricker för mycket eller som har separerat p.g.a. missbruk eller psykisk sjukdom så är det många som har uppgett att samarbetet med den andre föräldern fungerar dåligt eller inte alls. Samarbetet med den andre föräldern är en viktig grundförutsättning för hur man upplever sin roll som förälder. Hur detta fungerar kan vara en bidragande faktor till hur mycket stöd från annat håll som behövs. 10.1 Tidigare stöd från samhället Många föräldrar har tidigare fått stöd och hjälp utanför familjen. 35 procent av föräldrar i de ombildade familjerna och av de ensamstående mödrarna och 23 procent av de ensamstående fäderna har någon gång deltagit i familjeterapi eller i rådgivningssamtal. För föräldrar i de traditionella familjerna är det bara knappt 10 procent som behövt detta. När det gäller föräldrautbildning så är det jämnare fördelat utifrån familjekonstellation. 13 procent totalt av föräldrarna har gått någon typ av föräldrautbildning men bland föräldrarna i de ombildade familjerna är det så många som 17 procent. 10.2 Behöver inget stöd Familjesituationen avgör till stor del om man tycker sig behöva något stöd utan- för familjen eller inte. I enkäten har föräldarna angett vilket stöd de hade velat ha om de fick önska helt fritt. Drygt hälften av samtliga föräldar tycker att de varken tidigare har varit eller nu är i behov av stöd överhuvudtaget. Något fler fäder än mödrar totalt har inte behövt något stöd. 90

Diagram 10.2 Andel föräldrar som inte behöver någon typ av stöd. Fördelat efter familjekonstellation. I procent. Föräldrar som inte behöver någon typ av stöd. 70 60 50 Trad. Familj 40 Ombildad fam. Ensamst. mor 30 Ensamst. far 20 10 0 Inget behov 60 procent av föräldrarna i de traditionella familjerna behöver inte något stöd medan det bara är 37 procent av de ensamstående mödrarna. Av de sistnämnda är det så många som en fjärdedel som har önskat 3 eller fler olika typer av stöd- insatser. Av de ensamstående fäderna är det bara drygt var tionde som önskat så många insatser. Ekonomi I familjer med knapp ekonomi är behovet av stöd avsevärt större än i familjer med en god ekonomi. Bland höginkomsttagare är det 63 procent och bland lågin- komsttagarna 46 procent som inte tycker sig behöva något stöd alls. Av de föräldrar som uppgett att de någon gång under det senaste året har haft svårt att klara de löpande utgifterna är det 60 procent som har önskat en eller flera typer av stöd. Så många som en fjärdedel är i behov av tre eller fler stödinsatser. Diagram 10.3 Andel föräldrar som inte behöver någon typ av stöd. Fördelat efter utgiftsproblem i familjen. I procent. Föräldrar som inte behöver någon typ av stöd. 70 60 50 40 Utgiftsproblem Ej utgiftsproblem 30 20 10 0 Inget behov av stöd 91

Utbildning Förälderns utbildningsnivå har en viss betydelse för hur mycket stöd man önskar. En smula överraskande är att en större andel av de som har högskoleutbildning önskar sig stöd än de med grundskole- eller gymnasieutbildning. De föräldrar med låg utbildning som önskar stöd är dock i behov av desto mer. Av de som önskar sig stöd så är det dock fler som är i behov Tabell 10.3 Antal önskade stödinsatser. Fördelat utifrån förälderns utbild- ningsnivå. I procent. Önskade stödinsatser Grundskola Gymnasieskola Universitet/Högskola Inget stöd 60 56 53 En stödinsats 9 22 26 Två stödinsatser 11 10 11 Tre el. fler stödinsatser 20 13 10 Förälderns ursprung Vi har tidigare sett att ensamstående föräldrar och föräldrar med utländskt ursprung lever under betydligt knappare omständigheter än andra föräldrar. Detta avspeglar sig i behovet av stöd. 56 procent av föräldrar med utländsk ursprung i parfamiljer och 36 procent av de ensamstående behöver inget stöd alls. Vi ser i diagrammet nedan att för ensamstående föräldrar med utländskt ursprung är behovet betydligt större än för andra. Nästan 35 procent önskar tre eller flera stödinsatser. Vi kan dock utläsa att det som i störst utsträckning avgör hur mycket stöd man är i behov av är om man är ensamstående eller lever i parfamilj. Diagram 10.4 Föräldrar som behöver någon typ av stöd. Fördelat efter förälderns ursprung och familjekonstellation. I procent. Hur många typer av stöd föräldern önskat. 35 30 25 Sv par 20 Mix par Utl par 15 Ens sv Ensamst utl. 10 5 0 1stöd 2 stöd 3 el fler stöd 92

Det finns många faktorer som påverkar om och hur mycket stöd föräldern har önskat. Föräldrar till flickor önskar i något högre utsträckning stöd än föräldrar till pojkar. Fäder är i mindre behov än mödrar. De föräldrar som spenderar mest tid med sin tonåring är i minst behov av stöd. De föräldrar som har enskild vård- nad har större behov än de med gemensam. Vi ska i det följande avsnittet undersöka vilka olika typer av stöd som önskas. 10.3 Önskat stöd Ungefär hälften av föräldrarna skulle, om de fick önska fritt, behöva någon eller några typer av stöd. I samlingstabellen på sidan x kan man se vilken typ av stöd som önskas utifrån faktorer som förälderns kön, familjekonstellation, ekonomi, förälderns ursprung, vårdnadsform och utbildning. Den lilla gruppen föräldrar som separerat p.g.a. missbruk eller psykisk sjukdom har också tagits med eftersom detta är en utsatt grupp. Det visar sig att deras behov och önskemål om stöd avviker markant från öv- riga föräldrars och är större i alla avseenden. Det som totalt flest föräldrar önskat är föräldrautbildning därefter kommer stöd från skolan. Många har också önskat avlastning i hemmet och ekonomiskt stöd. I parfamiljerna önskar man i högst utsträckning föräldrautbildning. Ensamstå- ende mödrar har mest behov av ekonomiskt stöd, och ensamstående fäder önskar i första hand stöd från skolan. Skillnader mellan vad och hur mycket mödrar och fäder önskar sig är påfallande stor i vissa avseenden. Mödrar önskar sig föräldrautbildning och ekonomiskt stöd i betydligt högre utsträckning än fäder. 11 procent av mödrarna och bara 4 procent av fäderna är i behov av detta. Skillnaden mellan könen bland de ensamstående är stor när det gäller de flesta typerna av stöd. Mödrarna önskar sig mer stöd i nästan alla former medan en ganska låg andel ensamstående fäder har önskat sig något. Undantaget är stöd från skolan, föräldrautbildning och semesterverksamhet vilket många fäder har önskat. För föräldrar, födda utomlands, är behovet av stöd mycket stort, framförallt för ensamstående. När det gäller ekonomiskt stöd är skillnaden inte så stor jämfört med svenska ensamstående föräldrar men resultatet visar att man i stor utsträck- ning behöver stöd från skolan, mötesplatser för vuxna, stödsamtal och kontaktperson. Detta stämmer väl med det vi såg i kapitlet om nätverk. Många ensamstå- ende föräldrar med utländskt ursprung framstår som väldigt ensamma i sitt för- äldraskap. I parfamiljer där båda föräldrarna är födda utomlands är det som 40 procent som inte har kontakt med tonåringens vänner och 67 procent som inte tycker att de har tillräckligt mycket kontakt med andra föräldrar. Även semesterverksamhet är något som dessa föräldrar önskar i stor utsträckning. 93

Kommentarerna från föräldrarna kring stöd från skolan har framförallt handlat om fyra olika områden. Man vill både ha, och kunna ge, mer information. Dels hur det går för ens eget barn och dels om hur det fungerar i skolan och i klassen. Många har påpekat att det är viktigt att få information så snart det uppstår problem, inte när det redan har ”spårat ur”. Ett annat tema som tas upp i kommentarerna är mobbingproblematik. Många föräldrar efterfrågar både information och bättre hantering och stöd när det upp- står svårigheter kring detta. Stöd och hjälp med själva skolarbetet är också en vanlig kommentar. Både för att man själv inte har kunskaperna som krävs för att hjälpa sitt barn med detta men också om barnet har dyslexi eller annan inlärningssvårighet. Det fjärde temat som tas upp handlar om behovet av att få prata om och lära sig mera om den speciella tonårsproblematiken. Många skulle vilja veta mer om vad det är som händer med barnen i tonåren och få tips om hur man hanterar det hela på bästa sätt men man vill också få tillfälle att själv informera skolan och lärarna om sitt barn. Kommentarerna kring behovet av föräldrautbildning har till övervägande del handlat om behov av kunskap om tonårsproblem. Vad händer? Hur gör man? Vart kan man vända sig? Hur gör andra? I referensgrupperna som genomfördes med tonårs- föräldrar var detta en fråga som diskuterades mycket. Hur gör ni? Är det likadant hemma hos er som hemma hos oss? Hur länge sitter er tonåring vid datorn? Även föräldrar med gedigna sociala nätverk och med god kontakt med tonåringens kompisar och deras föräldrar hade ett stort behov av att prata om detta. Behovet av denna typ av samtal avspeglade sig också i de kommentarer som handlade om mötesplatser för vuxna. Forum för att bara ”prata av sig” eller diskutera gränssättning, regler och andra tonårsrelaterade frågor efterfrågas. Många har skrivit att de, vid en skilsmässa, skulle ha behövt prata med andra föräldrar med erfarenhet av separation. ”Vem ringer man för att ha som bollplank utan att för den skull hamna i register?” Många av kommentarerna kring ekonomiskt stöd handlade om att kunna unna sig semester eller utflykter med barnen eller hjälp till fritidsaktiviteter. Att helt enkelt bara få vardagen att gå ihop och ha råd att köpa kläder eller betala klass- resor etc. är det flera som har nämnt. Separation eller sjukdom har många angett som alltför stora påfrestningar ekonomiskt för att man kan hantera det utan hjälp. 10.4 Andra samband Det föräldrar som är ensamma om vårdnaden är i högre utsträckning behov av stöd än de som har gemensam vårdnad. Så många som 29 procent av de med enskild vårdnad är i behov av tre eller fler stödinsatser. Föräldrar som spenderar mycket tid med sin tonåring är i lägre utsträckning i behov av stöd. 60 procent av de som tillbringar mer än 4 timmar om dagen med tonåringen önskar inget stöd medan det av dem som spenderar 1,5 timme eller mindre är knappt hälften som inte behöver något stöd. 94

Med tanke på att en hel del av det önskade stödet handlat om att samtala med andra om sin tonåring och om föräldrarollen skulle man kunna tro att de föräldrar som har uppgett att tonåringen inte har någon annan vuxen att vända sig till utan- för hemmet i högre utsträckning skulle vara i behov av stöd. Det visar sig dock att detta inte påverkar förälderns behov av stödinsatser. Däremot så är det stor skillnad på behov av stöd mellan föräldrar som vet vart tonåringen är på sin fritid och de som inte vet. Tabell 10.4 Andel föräldrar som önskar olika typer av stöd. Fördelat efter i vilken utsträckning man vet vart tonåringen är på sin fritid. I procent Önskade stödinsatser Vet alltid vart Vet för det mesta Vet ej/får otydliga svar tonåringen är vart tonåringen är om vart tonåringen är n=504 n=628 n=23 Inget stöd 61 51 35 En stödinsats 20 23 22 Två stödinsatser 9 12 13 Tre el. fler stödinsatser 10 14 30 Gruppen föräldrar som inte vet eller får otydliga svar kring vart tonåringen är på sin fritid är mycket liten, endast 23 personer. Av dessa är det en tredjedel som har varit eller är i behov av tre eller fler stödinsatser. I gruppen föräldrar som alltid vet vart tonåringen befinner sig är det minst vanligt att man tycker sig ha behövt något stöd utifrån. Även de föräldrar som har uppgett att deras tonåringen inte, eller antagligen inte, skulle vända sig till dem om de varit inblandade i något brottsligt eller använt alkohol eller narkotika är i större utsträckning i behov av stöd än andra.15 procent av dessa föräldrar har önskat tre eller fler typer av stöd. Samma förhållande gäller mellan föräldrar som uppgett att deras tonåring varit berusad eller att de inte vet och de som svarat bestämt nej på frågan.20 procent av de vars tonåring druckit sig berusad, 18 procent av de som inte vet är i behov av tre eller fler stödinsatser medan det bara är 10 procent av de som har svarat nej. 10.5 Separation på grund av missbruk eller psykisk sjukdom De föräldrar som separerat på grund av missbruk eller psykisk sjukdom visar sig ha betydligt större behov av stöd än övriga föräldrar. Det är totalt sett är en förhål- landevis liten grupp och kan därför vara svårt att dra alltför långtgående slutsatser. Då det är en utsatt grupp där både barn och föräldrar troligen ofta lever, eller har levt, i en besvärlig och pressad situation är det dock önskvärt att undersöka den här gruppens behov lite närmare. 95

Bland föräldrarna totalt varierar behoven av önskemål i hög grad. I gruppen av föräldrar som separerat p.g.a. missbruk eller psykisk sjukdom finns emellertid ett stort behov i fråga om det mesta. Avlastning i hemmet, föräldrautbildning, stöd- samtal, egenterapi och semesterverksamhet önskas till exempel av ungefär en tredjedel av dessa föräldrar. 40 procent önskar ekonomiskt stöd. Personligt skydd önskas av 9 procent jämfört med 1 procent totalt. Detta indikerar att situationen i dessa familjer är orimlig. Tabell 10.5 Andel föräldrar som inte önskat eller önskar något stöd. Fördelat efter i om separationen berott på missbruk eller psykisk sjukdom. I procent Önskade stödinsatser Har separationen med missbruk eller psykisk sjukdom att göra? Ja Nej Delvis Inget stöd 20 47 33 En stödinsats 29 20 28 Två stödinsatser 8 13 13 Tre el. fler stödinsatser 43 20 28 Sammanfattning Att ha en gott samarbete med den andre föräldern kring tonåringen betyder för de flesta en större trygghet i föräldrarollen. De flesta föräldrar, 80 procent tycker att samarbetet fungera bra eller tillräck- ligt bra med bara hälfen av dessa är helt nöjda. Totalt är mödrar något lite mer nöjda med samarbetet än fäder medan det bland ensamstående föräldrar är en stor skillnad. Här är fäderna i betydligt högre ut- sträckning nöjda än mödrarna. Dålig ekonomi och ensam vårdnad påverkar samarbetet negativt. Vi ser också att de föräldrar som har ett bra samarbete med den andre föräldern i betydligt högre utsträckning också ingår i den grupp om svarat att de vet vart tonåringen är på sin fritid och att de också känner sig mer säkra på att tonåringen vänder sig till dem om de varit inblandade i brottslighet eller något annat olovligt. Behovet av stöd visar sig vara större hos föräldrar som separerat. Ensamstå- ende mödrar är de som i högst utsträckning har svarat att de behöver någon typ av stöd. Av föräldrar som separerat, oavsett om de är ensamstående eller har bildat ny familj är det mindre än hälften som inte tycker sig behöva något stöd utifrån överhuvudtaget. Dålig ekonomi ökar behovet av stöd betydligt trots att ekonomiskt stöd inte är det som är vanligast att önska. Att få avlastning i hemmet, stöd från skolan eller föräldrautbildning är det som flest har behov av. Föräldrar med högre utbildnng önskar mer stöd än de med lägre utbildning. Detta kan eventuellt förklaras med att de som har hög utbildning i högre grad vet vad och vart de kan få stöd. 96

Av ensamstående föräldrar med utländskt ursprung är det förhållandevis många som önskar sig flera stödinsatser. Trots att det har visat sig att dessa föräldrar lever under betydligt knappare ekonomiska omständigheter än andra är det inte främst ekonomiskt stöd som efterfrågas. Stöd från skolan, mötesplatser för vuxna, stödsamtal och att ha någon kontaktperson är det som dessa föräldrar saknar mest. Föräldrar som inte tycker att de får klara besked om vart tonåringen är på sin fritid och som inte känner sig säkra på att tonåringen skulle vända sig till dem vid problem är också i större utsträckning i behov av stöd än andra föräldrar. Detta gäller även de föräldrar vars tonåring har druckit sig berusad. Den lilla grupp föräldrar som har separerat p.g.a. missbruk eller psykisk sjukdom efterfrågar mer stöd än andra. Att rikta speciella och efterfrågade stödinsatser till denna grupp skulle troligen underlätta livet och skapa bättre livsbetingelser för både barn och föräldrar. 97

Samlingstabell 1. Önskat stöd utifrån förälderns kön, familjekonstellation, vårdnadsform, utbildningsnivå, ekonomi och om föräldrar separerat helt eller delvis p.g.a. missbruk. I procent. Önskat stöd Förälderns Familjekonstellation Vårdnad Utbildning Utgifts- Förälderns ursprung Sep pga Tot kön problem missbr el psyk. sjukd. Mor Far Trad Omb. Ens. Ens. Ensk. Gem Grund- Gymn Hög- Ja Nej Sv. Mix Utl. Sv. Utl. HeltDelvis fam. fam mor far skola skola par par par ens. ens. n= n= n= n= n= n= n= n= n= n= n= n= n= n= n= n= n= n= n= n= 925 229 710 199 210 43 150 399 116 498 449 271 875 680 115 96 169 81 49 40 Avlastning i 10 8 7 14 19 5 23 11 8 9 12 14 9 7 14 14 13 24 35 8 10 hemmet Stöd från 15 13 13 16 17 19 19 17 26 13 13 19 13 11 9 25 17 28 20 23 14 skolan Föräldra- 19 12 17 21 17 19 20 20 17 17 20 18 18 18 18 19 18 16 31 20 18 utbildning Ekonomiskt 11 4 3 17 23 14 27 14 11 10 8 26 5 5 8 9 20 24 41 23 10 stöd Samarbets- 8 5 4 14 13 5 7 12 8 7 8 11 6 7 7 2 14 7 12 15 7 samtal Stödsamtal 9 8 6 13 17 5 16 12 14 10 7 15 7 8 4 10 12 20 27 23 9 Egenterapi 7 3 4 9 12 5 11 8 3 6 7 9 6 5 4 7 10 11 29 13 7 Mötesplatser 8 7 5 14 12 5 12 10 8 7 8 12 6 7 7 6 10 15 20 18 8 för vuxna Semester- 7 4 2 11 16 12 17 10 11 7 5 16 4 3 4 12 11 24 27 23 7 verksamhet Juridisk hjälp 3 2 1 5 6 0 5 4 5 2 3 6 2 1 2 6 5 6 10 3 3 Annat 3 2 2 3 4 0 5 2 5 3 2 3 2 2 3 1 5 1 6 2 2 Kontaktperson 3 4 1 7 9 5 11 5 10 4 2 7 3 2 1 8 5 16 22 8 4 Anhöriggrupp 2 1 1 3 4 0 4 2 6 2 1 4 1 1 1 2 4 3 16 8 2 Personligt 1 1 0 2 2 0 3 1 3 1 0 3 1 1 0 2 2 3 8 3 1 skydd 98

11 Södermalm och Västerås Tiden som tonårsförälder innebär för många en hel del förändringar och omställningar både i vardagsliv och i hjärtat. Det barn man har haft nära sig så länge vänder sig åt ett annat håll och vill ofta gå sina egna vägar på sitt eget sätt. Balansgången att låta dem göra detta och samtidigt skydda dem från både tänk- bara och otänkbara faror är inte helt enkel. Oavsett bakgrund, livsstil och kultur har säkert många tonårsföräldrar gemensamma erfarenheter och upplevelser. Men som vi vet och också sett i tidigare kapitel finns stora variationer i vilka möjligheter och förutsättningar som finns i olika familjer. Ett syfte med att göra denna studie var att utforska vilka likheter och skillnader som visar sig mellan föräldrar från Södermalm och från Västerås. Det första som kan konstateras är att undersökningsgrupperna från de två orterna ser olika ut. På Södermalm bestod föräldragruppen i sin helhet till stor del av svenskfödda, högutbildade föräldrar med, jämförelsevis, höga inkomster. I Väs- terås är föräldragruppen betydligt mer varierad. Inkomst- och utbildningsnivåerna skiftar i hög utsträckning och en betydligt större andel av föräldrarna är födda utanför Sverige. Trots att familjerna på Södermalm alltså generellt hade en betydligt högre inkomsts- nivå än familjerna i Västerås är det ingen skillnad mellan i hur hög utsträckning familjerna har haft svårt att klara löpande utgifter det senaste året. Det som skiljer orterna åt i detta avseende är, att i Västerås ser situationen för ensamstående möd- rar och fäder ungefär likadan ut. På Södermalm var olikheterna mellan ensamstå- ende mödrar och fäder mycket stor. Även olikheterna mellan mödrar och fäder totalt var betydligt större på Södermalm än i Västerås. Sammantaget var det en tredjedel av föräldrarna på Södermalm som någon gång under det senaste året haft svårt att klara de löpande utgifterna medan det bara är en fjärdedel i Västerås. Tabell 11.1 Svårigheter med löpande utgifter det senaste året i Västerås, på Södermalm, och i riket. I procent. Familjetyp Urval Urval Riket1 Västerås Södermalm % % % Sammanboende föräldrar 17 18 17 Ensamboende föräldrar, 47 46 49 - ensamstående mor 48 55 52 - ensamstående far 42 28 32 1 Avser familjer med barn 0–17 år (SCB 2004a:134) 99

I Södermalmsstudien svarade de allra flesta föräldrar (92 procent) i de traditionella familjerna och 87 procent i de ombildade familjerna ”ja” på frågan om de hade möjlighet att skaffa fram 14 000 kronor på en vecka. Även bland de ensam- stående fäderna var det många (82 procent) som skulle klara detta. I familjer med ensamstående mödrar såg det dock annorlunda ut. En tredjedel av mödrarna skulle inte klara att skaffa en sådan kontantbuffert på en vecka. I Västeråsstudien ser vi ett liknande mönster men med en generellt högre andel av alla föräldrar som inte kan skaffa fram 15.000 kronor på en vecka. Ungefär dubbelt så många föräldrar i både traditionella och ombildade familjer i Västerås kan inte skaffa fram denna kontantbuffert. Sammantaget kan man säga att många föräldrar i Västerås visserligen inte har marginal att skaffa fram pengar i ett akut läge men att man i högre utsträckning än på Södermalm kan klara de löpande utgifterna. Såväl i Västerås som på Södermalm har ca tre fjärdedelar av tonåringarna i familjer med två vuxna inte behövt avstå från någonting alls. I familjer med en vuxen skiljer det sig mera mellan hur mycket tonåringen har avstått. 55 procent av ungdomarna på Södermalm och 41 procent av de i Västerås har inte behövt avstå från något. Tonåringar i familjer med ensamstående mödrar på bägge orterna är de som i högst utsträckning behövt avstå från något. På Södermalm var det knappt hälften av tonåringar till ensamstående mödrar som inte behövt avstå från någonting medan det i Västerås är drygt en tredjedel. Skillnaden mellan hur mycket tonåringar i familjer med ensamstående mödrar och fäder är markant men ändå betydligt mindre i Västerås än på Södermalm. Både i Västerås och på Södermalm har föräldern i högre utsträckning än tonår- ingen avstått från något. I parfamiljerna är det ingen skillnad mellan orterna men bland de ensamstående finns en liten variation. Något fler ensamstående vuxna i Västerås har avstått från någonting. Här ser vi också att skillnaderna mellan ensamstående föräldrars kön har stor betydelse för hur mycket de avstår från. Ensamstående mödrar avstår från betydligt mer än ensamstående fäder. 100

Tabell 11.2 Jämförelse mellan Västerås och Södermalm avseende hur mycket tonåringen, föräldern och hela hushålet behövt avstå under det senste året. I procent. Sammanboende Ensamstående Förälders kön Totalt Trad. fam Ombild. fam S:a Mor Far S:a Mor Far S:a Tonåring avstått Södermalm Inte något 80 69 77 45 70 55 63 73 67 Västerås Inte något 75 64 72 39 49 41 63 73 66 Vuxen avstått Södermalm Inte något 75 55 69 29 56 39 53 61 56 Västerås Inte något 73 57 69 27 44 30 53 61 61 Hela hushållet avstått Södermalm Inte något 61 48 58 22 49 32 43 52 46 Västerås Inte något 62 50 59 21 42 24 49 62 52 Av de tonåringar som avstått något överhuvudtaget är det betydligt vanligare i Västerås att de tvingats avstå från fler saker än de på Södermalm. Var femte tonåring i ensamförälderhushåll på Södermalm och var tredje i Väs- terås har avstått ifrån tre eller fler av de alternativ som fanns med i enkäten. På bägge orterna är detta betydligt ovanligare i parfamiljer, var tjugonde tonåring på Södermalm och drygt var tionde i Västerås. Förutom kläder, bio, teater och konserter är det i Västerås vanligt att tonåringen tvingats avstå från sportutrustning. Hur mycket den vuxne tvingats avstå av ekonomiska skäl skiljer sig knappast alls åt mellan Västerås och Södermalm. Trots att inkomstsnivån är betydligt lägre i urvalet i Västerås avstår den vuxne i lika hög utsträckning från någonting på de bägge orterna. Oavsett om man bor på Södermalm eller i Västerås upplever man som ensamstå- ende mor sin ekonomiska situation som sämre i förhållande till andra. Ca 60 procent på bägge orterna upplever sin ekonomiska situation som mycket eller lite sämre än andras. På Södermalm bedömer ca en tredjedel av föräldrarna, oavsett familjekonstellation, att deras ekonomiska situation är ungefär likadan som andras. I Västerås är det fler parfamiljer som bedömer sin situation så, medan de ensamstående föräld- rarna ligger på samma nivå som de ensamstående föräldrarna på Södermalm. 101

Medan det, på Södermalm framförallt är de ensamstående mödrarna som bedö- mer sin situation som sämre än andras gäller detta även de ensamstående fäderna i Västerås. 11.1 Tonåringens och förälderns gemensamma tid och nätverk I Västerås är det betydligt mindre variationer mellan olika familjekonstellationer beträffande hur mycket tid föräldrar och tonåringar tillbringar tillsammans än på Södermalm. Vi ser samma mönster, t.ex. att det i traditionella familjer är mest och i ombildade familjer är minst vanligt att tillbringa mer än 4 timmar tillsammans per dag men variationen är liten i Västerås jämfört med på Södermalm. I Västerås är det också en mycket liten skillnad mellan ensamstående mödar och fäder jäm- fört med på Södermalm. I Västerås är det också generellt vanligare att föräldrar är delaktiga i tonåring- arnas fritidsaktiviteter. Föräldrarnas möjligheter till egna fritidsaktiviteter skiljer sig generellt inte mycket åt mellan orterna. Den skillnad som framträder är mellan de ensamstående fä- derna där det på Södermalm bara är drygt 15 procent och i Västerås drygt 30 procent som inte har några egna fritidsaktviteter. Som tidigare ser vi att skillnaden mellan ensamstående mödrar och fäder som på Södermalm är stor i nästan alla avseenden inte är det i Västerås. På Södermalm framträder de ombildade familjerna på så sätt att de i betydligt högre utsträckning än andra inte har kontakt med tonåringarnas kompisar. Detta gäller även de ensamstående fäderna om än i mindre utsträckning. I Västerås är det överlag mer ovanligt att man inte har denna kontakt men här är det vanligare att att även de ensamstående mödrarna har uppgett att de inte har tillräcklig kontakt med kompisarna medan de ensamstående fäderna är betydligt nöjdare. 11.2 Inställning till alkohol När det gäller inställning till alkohol så ser vi att bl.a. olikheterna i utbildnings- nivåer mellan de två orterna avspeglar sig i det jämförande resultatet. Föräldrar med hög utbildning är generellt mer liberala framförallt kring när tonåringen kan få smaka alkohol hemma. På Södermalm är det något fler föräldrar som tycker att det är okej att bjuda på alkohol redan från 16 års ålder. I Västerås är det dessutom många föräldrar som inte svarat på på frågorna kring alkohol vilket tolkas som att de inte tycker att det är okej att dricka alkohol överhuvudtaget. På Södermalm är det fler föräldrar än i Västerås som uppgett att deras barn druckit sig berusade. Drygt 10 procent av föräldrar i parfamiljer, 5 procent av ensamstå- ende mödrar och nästan 20 procent av ensamstående fäder på Södermalm säger att deras tonåring druckit sig berusad vid 13 års ålder. I Västerås är det inga för- äldrar i parfamiljer och bara några bland de ensamstående föräldrar som säger sig veta att tonåringen druckit sig berusad i denna ålder. 102

Detta kan bero på att tonåringarna på Södermalm verkligen har varit berusade tidigare än i Västerås men det kan även bero på att föräldrarna har en större vetskap om att det har skett. 11.3 Förtroende När det handlar om föräldrarnas känsla av förtroende från tonåringens sida är det i princip inga olikheter mellan hur föräldrarna totalt har svarat i Västerås och på Södermalm. Föräldrarna på Södermalm är något lite mer säkra överlag på att tonåringen vänder sig till dem. När det gäller den känsliga frågan kring om tonåringen varit delaktig i något brottsligt eller använt alkohol eller narkotika så finns det en skillnad framförallt mellan familjer med ensamstående familjer i Västerås och på Södermalm. I Västerås är det mer än hälften av dessa som svarat att tonåringen troligen inte eller att de inte vet om tonåringen skulle vända sig till dom i en sådan situation. På Södermalm är det knappt 40 procent av ensamstående mödrar och drygt 40 procent av ensamstå- ende fäder som svarat så. Tabell 11.3 Jämförelse mellan Västerås och Södermalm avseende föräldrar som inte vet eller tror att tonåringen vänder sig till dem vid olika typer av problem. I procent. Tonåringens svårigheter Föräldrar som inte vet eller inte tror att tonåringen skulle vända sig till dem eller problem Mödrar Fäder Trad. Ombild Ensamst Ensamst. Totalt % % fam % fam % mor % far % % Misslyckats i skolan 9 (9) 9 (13) 5 (7) 10 (12) 13 (11) 12 (15) 8 (10) Hivsmittas 15 (12) 16 (16) 12 (11) 16 (9) 23 (15) 19 (20) 15 (18) Mår psyk. dåligt 15 (15) 23 (19) 13 (13) 22 (18) 22 (17) 23 (22) 17 (17) Är/Har gjort ngn gravid 16 (14) 17 (22) 13 (15) 17 (18) 20 (17) 16 (20) 15 (17) Inbl i brottslighet 19 (18) 19 (24) 16 (14) 20 (24) 23 (21) 26 (26) 19 (20) Saknar kamrater 16 (18) 22 (26) 14 (17) 17 (23) 20 (19) 28 (30) 16 (21) Dricker alkohol 25 (30) 25 (37) 23 (29) 26 (41) 27 (32) 30 (35) 25 (33) Anv. Narkotika 33 (38) 35 (45) 31 (37) 36 (50) 37 (39) 37 (42) 35 (40) (Siffrorna inom parentes från Södermalm) 103

Generellt tror föräldrarna i Västerås i något högre utsträckning att tonåringarna skulle vända sig till dem om de hamnar i problem eller svårigheter. Det som avviker mest från detta mönster är de ensamstående mödrarna som i Västerås är mer osäkra på detta än samma grupp på Södermalm. Överlag är heller inte skillnaden så stor mellan mödrar och fäder i Västerås som på Södermalm. 11.4 Stöd Tidigare eller nuvarande behov av stöd varierar kraftigt mellan Västerås och Söder- malm. Sammanlagt har en tredjedel av föräldrarna på Södermalm och mer än hälften av föräldrarna i Västerås uppgett att de inte har varit eller är i något behov av stöd överhuvudtaget. Nedanstående tabell visar hur behovet fördelar sig uti- från familjekonstellation och kön. På Södermalm var utbildningsnivån för de som svarade generellt högre än i Västerås och högutbildade föräldrar från bägge orterna har i högre grad uppgett att de önskar eller har behövt stöd. Av de föräldrar som har uppgett att de har haft eller har utgiftsproblem har 40 procent på Södemalm och mindre än 20 procent i Västerås varit eller är i behov av stöd. Tabell 11.4 Jämförelse mellan Södermalm och Västerås avseende andel föräldrar som inte behöver någon typ av stöd. Fördelat efter familjekonstellation och kön. I procent. Föräldrar som inte behövt/ej behöver något stöd. Mödrar Fäder Trad. Ombild Ensamst Ensamst. Tot % % fam % fam % mor % far % % Västerås 52 59 61 45 37 47 53 Södermalm 31 39 45 25 21 39 Sammanfattning Några mönster som framträder vid en jämförelse mellan föräldrar på de båda orterna är, att medan de stora skillnaderna på Södermalm finns mellan könen, framförallt för ensamstående föräldrar, är det i Västerås mellan parfamiljer och ensamstående familjer som skiljelinjen går. 104

Trots att inkomstnivåerna i Västerås generellt är lägre än på Södermalm så klarar föräldrarna i högre utsträckning de löpande utgifterna men har svårt att skaffa fram en kontantbuffert. Ett resultat som väcker flera frågor är att föräldrar på Södermalm i betydligt hö- gre utsträckning än i Västerås efterfrågar olika typer av stöd. Då det visar sig att högutbildade föräldrar i Västerås också efterfrågar mera stöd än de med lägre utbildning ligger det nära till hands att anta anspråken höjs med utbildningsnivån. Är det så att dessa föräldrar i högre utsträckning vet vilka rättigheter eller möjlig- heter till stöd som finns? Bor man i områden med andra högutbildade med högre inkomster än man själv som man jämför sin standard med? Eller ser kulturerna olika ut på så sätt att föräldrar med lägre utbildning anser att ”man ska klara sig själv och inte ligga andra till last”? 105

12 Slutdiskussion Denna studie ger en översiktlig bild av hur det är att vara tonårsförälder i Västerås år 2005. Många av erfarenheterna som dessa föräldrars har delas säkert av många andra på olika platser runt om i Sverige. Att generellt få mer kunskap om hur det är att vara tonårsförälder har varit avsik- ten med studien. Tyngdpunkten har framförallt legat på två aspekter av temat. Likheter och skillnader mellan föräldrars villkor i olika typer av familjer och, delvis utifrån detta: skulle man kunna stödja föräldrar i arbetet med drogprevention på ett bättre sätt genom att ta hänsyn till de olika förutsättningar som finns? Ensamstående föräldrars speciella villkor blir ofta individualiserade och osynlig- gjorda. Trots att dessa föräldrar idag utgör en stor grupp i samhället så upplever de ofta att ingen eller lite hänsyn tas till de speciella omständigheter och förutsätt- ningar de lever under. I de flesta sammanhang är normen att det finns två vuxna som kan dela utgifter, ansvar och engagemang och avvikelser från detta hanteras och framförallt, upplevs detta som ett individuellt problem. Trots att bilden av familjer med ensamstående föräldrar ofta beskrivs som proble- matisk är stödsystemen i samhället inte anpassade till att det bara finns en vuxen i familjen. Framförallt familjer med ensamstående mödrar nämns dessutom ofta i olika sammanhang och rapporter som en av de mest ekonomiskt utsatta grupperna i samhället. Generellt visar denna studie att de traditionella familjerna är relativt nöjda med sin situation. Ekonomiskt klarar man sig ofta hyfsat, nätverken runt familjen och tonåringen är tillfredsställande och föräldrarna känner sig trygga i sin föräldraroll. Föräldrar i de ombildade familjerna uttrycker att det kan vara svårt att få både tid och ekonomi att gå ihop. Det är oftast fler personer som ska jämka ihop sina liv och inte sällan är dessa tonårsföräldrar samtidigt småbarnsföräldrar. Samarbetet med tonåringens andre biologiska förälder fungerar inte alltid vilket innebär på- frestningar i vardagen. Föräldrar i dessa familjer är i högre utsträckning otillfreds- ställda med kontakterna och nätverken runt tonåringen. De ensamstående föräldrarna i allmänhet och mödrarna i synnerhet har mycket svårt att klara ekonomin. Detta innebär ofta att tonåringarna inte har möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och annat som för andra är självklart. Föräldrarna tillbringar mycket tid med sina tonåringar men är mera sällan delaktiga i fritidsaktiviteter. Gemensamma semestrar är något som många uttrycker önskemål om att få möjligheter till. 106

Den grupp som framträder som allra mest utsatt är föräldrar födda utomlands. Dessa har generellt en betydligt sämre ekonomi än andra föräldrar. Många beskriver också en bristfällig kontakt med tonåringens nätverk. Att inte ha denna kontakt med tonårsvänner och andra föräldrar påverkar med stor sannolikhet hur pass trygg man känner sig i sin föräldraroll. Vad kan då samhället bidra med för att stödja föräldrar och familjer med olika förutsättningar och behov? Det är uppenbart att behovet av stöd skiljer sig mycket åt beroende på vilka om- ständigheter man lever under. Att analysera vilka stödinsatser som är relevanta och verkningsfulla borde vara en självklarhet i ett samhälle som säger sig satsa på den kommande generationen. Föräldrarna som i högsta grad är de som bidrar till att denna generation växer upp under trygga och konstruktiva omständigheter vet ofta också vad som behöver förändras och förbättras. Att inhämta mer kunskap om de olika förutsättningar och villkor som tonårs- familjer lever under är ett första steg. Vilka problem är individuella och vilka finns inbyggda i systemet? Svaren på dessa frågor kan skapa förutsättningar för att formera insatserna där de behövs. Ungdomarna själva har för det mesta både idéer och energi för att skapa en tryggare och mer kreativ vardag. Att öppna dörrar och skapa möjligheter för att kunna genomföra olika projekt är ofta ett förhållandevis enkelt sätt att bidra till en bättre och mer jämlik uppväxt. 107

Referenser Aagre, W. 2002. Tonårsrummet i kontext, Nordiska Tonårsrum. Stockholm. Alfvén, M. & K. Hofsten. 2004. Skilsmässan. Om barn och föräldrar. Stockholm: Prisma. Andersson, B. 2002. Öppna rum. Om ungdomarna, staden och det offentliga livet. Nordiska tonårsrum. Göteborgs universitet: Institutionen för socialt arbete. Andreasson, S. (red) 2004. Den svenska supen i det nya europa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) 2003. www.can.se Fritzell J. & O. Lundberg 2001. ’Inkomstfördelningens trender under 1990-talet’, i SoU 2001:57 Välfärdens finansiering och fördelning. Stockholm: Socialdepartementet. Gahlin, A. (1984): Barn och ungdomar. Stockholm: Publik- och program- forskningsavdelningen, Sveriges Radio. (Nordiska tonårsrum) Gunnarsson, L. 2000. ’Pappors sociala nätverk’. Faderskap i tid och rum. Stockholm: Natur och Kultur. Gähler, M. 2001. ’Bara en mor – ensamstående mödrars ekonomiska levnads- villkor i 1990-talets Sverige’ i SoU 2001:54. Ofärd i välfärden. Stockholm: Socialdepartementet. Heldenmark, T. 2004. Risk- och skyddsfaktorer. http://www.alkoholkommitten.se/bin/artikel Hjort T. 2004. Nödvändighetens pris. Konsumtion och knapphet bland barnfamiljer. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. Hwang, P. 2000. Faderskap i tid och rum. Stockholm. Natur och Kultur Jansson K, Å. Karlsson & P. Lundberg 2004. ’Inkomstfördelningen 1975- 2002’, i SCB Perspektiv på välfärden 2004. Rapport 106. Stockholm. Landstinget Västmanland 2004. ’Liv och hälsa Ung 2004’. Landquist, J. 1946. ’Dålig och prisbelönt’. Aftonbladet 18 aug. Lieberg, M. 2002. ’Tonårsrummet i spänningsfältet mellan det privata och det offentliga’. Stockholm: Nordiska tonårsrum. 108

Lytsy A. 2004. Dåligt ställt. Barns röster om ekonomisk utsatthet. Stockholm: Rädda Barnen. Persson, L. (2004) ’Barnens tid med föräldrarna’, i SCB Perspektiv på väl- färden 2004. Rapport 106. Stockholm. Riksidrottsförbundet (RF) 1998. Ungdomars motionsvanor. www.rf.se Rydenstam, K. 2004. Att förena förvärvsarbete och privatliv, i Perspektiv på välfärden 2004. SCB Rapport 106. Stockholm. Salonen T. 2003. Barns ekonomiska utsatthet – årsrapport 2003. Stockholm: Rädda Barnen. Salonen T. 2005. Barns ekonomiska utsatthet – årsrapport 2004. Stockholm: Rädda Barnen. SCB 2001/2002. Undersökningar av levnadsförhållanden. SCB 2003. Kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/2001. Tid för vardagsliv. Stockholm. SCB 2004a. Barn och deras familjer 2002. Demografiska rapporter 2003:7. Stockholm. SCB 2004b. Inkomstfördelningsundersökningen 2002. Stockholm. Socialdepartementet 2004. Ekonomiskt utsatta barn. Ds 2004:41. Stockholm. Socialstyrelsen 2001. Social rapport 2001. Stockholm. SoU 2002:73. Förbättrad statistik om hushållens inkomster. Fritzes: Stockholm Stockholmsenkäten 2004, Sammanfattning av elevers drogvanor. Socialtjänst- förvaltningen, Stockholm. Stockholms kulturförvaltning 2004. Unga Stockholm. En inventering av den öppna verksamheten i Stockholms stadsdelar. Stockholm. Västerås Kommun 2005. Mälarstad i utveckling Öberg, B. & G. Vuxna skilsmässobarn berättar. 2002 Stockholm: Prisma. Östberg, V. 2003 . ’Föräldrars tid och arbete’, i SoU 2001:55. Barn och ungdomars välfärd, Stockholm: Socialdepartementet. 109

Annan litteratur Skiljas tillsammans Dich Sundevall & Åsa Lekberg Fisher & Co, Värnamo,1999 Skilsmässoboken Lilian Edvall Albert Bonniers förlag, Finland,2000 Skilsmässan, Om barn och förärldrar, Prisma, Malin Alfven och Kristina Hof- sten, 2004 Tryck Milano Skiljas , men inte från barnen Bente och Gunnar Öberg Natur och kultur, 1987, 1991, 2000 Tryck MediaPrint, Uddevalla Mammas kille och pappas fru Lotta Reeberg Norstedts, 1994 Falun 110

lika

0 comments

Notes on slide 1

Favorites, Groups & Events

lika - Presentation Transcript

More by user

More info about this document

lika

0 comments

Notes on slide 1

Favorites, Groups & Events

lika - Presentation Transcript

Related Presentations

More by user

More info about this document