bostad

1,233 views
1,144 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
1,233
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
3
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

bostad

  1. 1. ”Gärna lägre standard mot lägre hyra” En rapport om ensamstående föräldrars boende av Sveriges Makalösa Föräldrar Stockholm oktober 2006
  2. 2. Sveriges Makalösa Föräldrar bildades 1996 och är en frivilligorganisation som bygger nätverk och arbetar för att ensamstående föräldrars familjer ska ses som en familj bland andra familjer. Gärna lägre standard mot lägre hyra – en rapport om ensamstående föräldrars boendesituation av Sveriges Makalösa Föräldrar INNEHÅLL 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur bor ensamstående föräldrar och deras barn? 4. Bostadsbidraget 5. Trångboddheten 6. Allmännyttan 7. Barnens boende 8. Önskelistan 9. Referenslitteratur och källor Fatburs Brunnsgata 20, 118 28 Stockholm. Tfn: 08-720 14 14 Fax: 08-720 14 45 PG:968822-7, BG: 5447-5892 www.makalosa.org,
  3. 3. 1. INLEDNING ”Jag drömmer om ett gammalt hederligt kollektiv. Nej egentligen inte. Skulle inte vilja bo så som jag gjorde under delar av min uppväxt, i de utspejsade 70-talskollektiven, men gärna en modern variant. Kalla det nära grannsamverkan kanske? Gemensamma lokaler där man kan gå och quot;hängaquot; tillsammans med grannar. Få lite vuxet utbyte när man känner för det, men en stadig dörr att stänga om sig när man så önskar. Drömgrannarna skulle vara andra ensamstående, några äldre mormor/farfarförebilder och kanske också yngre...studenter? Tanken är att man ska kunna avlasta varandra lite om någon behöver hjälp i vardagen...t.ex. med barnvakt så att man kan gå på ett föräldramöte, eller någon som kan titta till ens barn som kanske åkt hem från skolan med feber, barnen kan få i uppdrag att gå ut och gå med någon annans hund osv.” ”Egentligen är ju allt det där möjligt på en vanlig innergård, men det blir ju väldigt sällan så. Men om det ingick i en förenings approach, så kanske det går. Det finns ju seniorboenden med sådan tanke.” ”Gärna lägre standard, mot lägre hyra. Jag skulle inte vilja bo i något annat än en liten hyresrätt med mina barn.” (Citat från medlemmar hos www.alltforforaldrar.com, på frågan hur drömboende för ensamstående föräldrar ser ut.) Sveriges Makalösa föräldrar (SMF) är en organisation för ensamstående föräldrar. Vi arbetar med att bygga nätverk, och att opinionsbilda kring ensamstående föräldrars villkor. SMF organiserar föräldrar som är ensamstående i sitt föräldraskap, till exempel på grund av skilsmässa, ensamadoption, dödsfall eller att man valt att få barn på egen hand. Vår vision är att ensamstående föräldrar med barn ska ses som en familj bland andra familjer. För att nå dit arbetar vi för både attitydförändringar och förbättrade villkor för gruppen ensamstående föräldrar. Sveriges Makalösa Föräldrar vill synliggöra ensamstående föräldrars situation och visa på att våra bekymmer bygger på strukturella problem i samhället. Vi vill lyfta blicken från individnivå och visa att ensamstående föräldrar som grupp har sämre ekonomiska förutsättningar. Genom att gå igenom olika områden som är relevanta för ensamstående föräldrar, kan man se att förändringar inom till exempel bostadspolitik, barnomsorg, föräldraförsäkringen, arbetsmarknadspolitik ofta missgynnar vår grupp. Först ut att granskas är bostadspolitiken.
  4. 4. 2. BAKGRUND Målet för regeringens familjepolitik är att skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn skall minska inom ramen för välfärden. För ensamstående föräldrar innebär det att deras ekonomiska standard ska jämföras med hushåll utan barn. I praktiken ser det inte alls ut så, och att det finns ett gap där emellan kan man förstå. Frågan är bara hur stort gapet kan vara mellan olika hushåll, framför allt för de hushåll som har barn, utan att det får allt för stora konsekvenser för barnens rätt till en likvärdig uppväxt. De ekonomiska förutsättningarna skiljer sig åt: Ensamstående med barn har fått en ökning i ekonomisk standard de senaste fem åren, men inte i samma utsträckning som andra. Om hushåll utan barn har en ekonomisk standard på 100, så uppgår sammanboende med barns standard till 93 % av den. För ensamstående med barn är standarden 68 %, och det är en procent lägre jämfört med 2000. Diagrammet ger en tydlig bild av hur ensamföräldrars ekonomi ser ut jämfört med sammanboende föräldrar och jämfört med hushåll utan barn.
  5. 5. 3. HUR BOR ENSAMSTÅENDE FÖRÄLDRAR OCH DERAS BARN? Lite statistik Det finns 1 150 000 familjer med barn, 250 000 av dem är ensamstående med barn. 30 % av alla barn bor inte med båda sina originalföräldrar. 15 % av barnfamiljerna är ombildade familjer. Det finns all anledning att tro att våra barns boende kan se väldigt olika ut. 80 % av barnen med sammanboende föräldrar bor i villa, radhus eller kedjehus. Motsvarande siffra bland ensamstående med barn är 37 %. Majoriteten av de ensamstående föräldrarna bor i hyreshus. Barn mellan 10 och 18 år som huvudsakligen lever med sin mamma spenderar, enligt en undersökning från 2001, bara 13 procent av tiden med sin pappa, vilket ungefär motsvarar varannan helg. Barn som bor växelvis hos mamman och pappan ökar, men fortfarande utgör denna grupp endast 20 procent av barn som inte bor i samboendefamiljer. De allra flesta (ca 70 procent) av de barn som inte bor i samboendefamiljer bor än idag ”mest hos mamma”. 32 procent av de boende i hyresrätt i Göteborg är rädda ofta/ibland för att gå ut i bostadsområdet när det är mörkt vilket kan jämföras med endast 15 procent av de boende i egna hem/villor. Vad döljer sig bakom siffrorna? Den statistik som vi har om ensamstående föräldrars boendesituation utgår från boföräldern, det vill säga den förälder som barnet är skriven hos. Därför har vi väldigt lite siffror på hur barn som med växelvis boende bor, eller hur umgängesföräldern löser sin bostadssituation. Både umgänges- och boföräldrar bor trångt, och prioriterar att barnen ska få egna rum. Det är inte ovanligt med föräldrar som sover i köket, eller på soffan i vardagsrummet. Ytbegränsningarna i bostadsbidraget har gjort att många föräldrar flyttar in i trångboddhet, till skillnad från förut när familjen växte och man blev trångbodd med tiden. I Göteborg pågår ett samarbete mellan Byggnads och kvinnojourerna kring trygghet i och kring bostaden. Kristina Mårtensson från Byggnads förbundskontor menar att det är oroväckande ur ett demokratiskt perspektiv, att det är grupper som i många andra avseenden är resurssvaga som också är otrygga. Det handlar om personer som är födda utrikes, det handlar om ensamstående med barn och det handlar om boende i hyresrätt. 4. BOSTADSBIDRAGET Lite statistik I Sverige finns knappt 1,1 miljoner hushåll med barn under 18 år. Cirka 30 procent av dem fick 1999 bostadsbidrag någon gång under året. Bostadsbidragen till barnfamiljer betalas framför allt ut till ensamföräldrar boende i hyreslägenhet. En tredjedel av de ensamstående föräldrarna får inte bostadsbidrag. Cirka 20 procent av ensamstående med barn uppger i en undersökning att de tvingats flytta på grund av ekonomiska skäl. Boendeutgiften i procent av den disponibla inkomst (eventuellt bostadsbidrag är medräknat i disponibel inkomst) är för ensamstående mammor 31,3 procent,
  6. 6. det är mer än 10 procent högre än för samboende med barn som lägger 21,1 procent av sin disponibla inkomst på boende. Vad döljer sig bakom siffrorna? 1996 ändrades villkoren för att få bostadsbidrag. Besparingsmålet var 2,11 miljarder, och utgifterna för bostadsbidraget före förändringen låg runt 9 miljarder. Regeringen behövde spara pengar på grund av den ekonomiska kris som Sverige gick igenom, och alla grupper i samhället var tvungna att bidra. De fyra största förändringarna är enligt Boverket: - Ett nytt inkomstprövningssystem med preliminära bidrag som fastställs i efterhand med den slutliga taxeringen och möjligheter till retroaktiva återkrav. - Begränsning av den bidragsgrundande boendeytan. - Ändrade regler för beräkning av den bidragsgrundande bostadskostnaden för boende i villa och bostadsrätt. - Skilda inkomstgränser för makar/sammanboende med barn. Inkomstprövningssystemet gör att man kan bli återbetalningsskyldig för ett bostadsbidrag, även om man uppfyllde alla villkor när man mottog det. Om inkomsten förändras över året och blir bättre, har man inte rätt att behålla det bidrag man fått. Konsekvensen är att många drar sig för att söka bostadsbidrag, eller uppger en väldigt låg preliminär inkomst för att inte riskera att bli återbetalningsskyldig. Många ensamstående föräldrar lever med små ekonomiska marginaler. Reglerna för bostadsbidrag ligger enlig Cecilia Enström Öst, på institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala Universitet, ibland under socialbidragsnormen. Bostadsbidraget har heller inte räknats upp sedan 1996, och anpassas inte till hyres- och inkomstutvecklingen. Däremot gjorde några förbättringar under 2006, för att öka bostadsbidragets fördelningspolitiska träffsäkerhet, genom att barntillägget höjdes, och vissa andra regeländringar gjordes. Umgängesföräldrar fick rätt till bostadsbidrag, vilket får ses som en positiv förändring av strukturen, genom att andra familjetyper också tas med i beräkningen. Enligt Martin Hedenmo, analyschef på Boverket, är bostadsbidraget främst ett otillräckligt stöd till ensamföräldrar i små hyresrätter. Eftersom inkomstskillnaderna är så stora mellan olika familjetyper, räcker bostadsbidragets utjämning inte till för en tillräcklig god bostadsstandard för ensamstående föräldrar. 5. TRÅNGBODDHETEN Lite statistik 44 procent av alla ensamföräldrar med barn räknas som trångbodda, vilket är 10 procent fler än för 10 år sedan. Med trångboddhet menas att det bor fler än en person per rum, kök och vardagsrum oräknat. Sambor antas dock klara sig med ett sovrum. För hela befolkningen är motsvarande siffra över trångboddhet 15 procent.
  7. 7. Vad döljer sig bakom siffrorna? Bostadsbidragsreformen 1997 har påverkat trångboddheten i en negativ riktning, trots att syftet med bostadsbidraget är att motverka trångboddhet. Tidigare var bostadsbidraget ett stöd till familjer så att de kunde flytta till en större, och bättre lämpad bostad. Det är främst ytbegränsningen som gjort att människor bor trängre idag jämfört med 1997. I utredningen som föranledde propositionen var begränsningen av den bidragsgrundande bostadsytan 10 kvm större, per rum, än vad riksdagen sedan tog beslut om. Begränsningen av bostadsytan är heller inte i relation till hur en typisk lägenhet ser ut. Ett hushåll med två barn får bostadsbidrag för högst 100 kvadratmeter bostad. Enligt norm 3 ska hushållet bo i fyra rum och kök. De flesta fyrarummare överstiger 100 kvadratmeter. Det har gjort att många familjer flyttar in i trångboddhet. Föräldrarna prioriterar eget rum till barnen och sover själva i köket eller på soffan i vardagsrummet. I praktiken betyder Boverkets siffror att omkring 200 000 föräldrar saknar en egen dörr att stänga om sig. 6. ALLMÄNNYTTAN Lite statistik 72 % av ensamstående föräldrar bor i hyresrätt. Drygt hälften av de ensamstående föräldrarna uppgav i en undersökning 2003 att de haft svårt att få pengarna att räcka till löpande utgifter varje eller nästan varje månad den senaste 12-månadersperioden. Fyrtio procent av dessa hushåll har också varit tvungna att låna pengar för att betala löpande utgifter. Detta är mycket ovanligt i andra typer av hushåll. Sveriges Makalösa Föräldrars egen undersökning i Stockholm visar att en tredjedel av de ensamstående mammorna inte skulle kunna få fram en kontantbuffert på 14 000 kr på en vecka. Stadsmissionen, Majblomman och Frälsningsarmén, uppger att ungefär 80 procent av dem som söker bidrag är ensamstående mammor. Bidragen kan gå till sådant som en vinteroverall, glasögon eller tandläkarbesök för mamman.
  8. 8. Vad döljer sig bakom siffrorna? Väldigt många ensamstående föräldrar bor i hyresrätt. Det finns naturligtvis ett samband mellan inkomst och bostad, och den ekonomiska standarden för en genomsnittlig ensamstående förälder är inte särskilt god. Därför finns det all anledning för oss att lyfta ett varningens finger när subventionerna till nybyggnation av hyreslägenheter tas bort, och till exempel majoriteten i Stockholm säger sig vilja sälja ut allmännyttan så fort det bara går. För att köpa sin lägenhet krävs det en egeninsats och möjligheten att få fram det, eller att man redan sparade pengar i den utsträckningen, ser vi som begränsad för ensamstående föräldrar. Bostadspolitiken blir allt mer marknadsanpassad och Hammarby sjöstad är ett talande exempel för de nybyggen som görs, riktat till kapitalstarka grupper. Trots detta så försvinner inte behovet av billiga hyresrätter, frågan är bara vems ansvar det är att tillgodose det? Den statliga utredningen kring ungas boende, och den kommunala bostadsförmedlingens betydelse är nerlagd av den nya regeringen. 7. BARNENS BOENDE Lite fakta 85 000 barn, som lever tillsammans med en ensamstående förälder, har fått en minskning med bostadsbidraget med 25 %, efter reformen 1997. Det motsvarar ungefär 4500 kr per år. Vad döljer sig bakom siffrorna? I Boverkets rapport ”Bostadsbidrag, ett rättvist bostadsstöd för barnen?” kan man läsa: ”Allt färre barn omfattas av bostadsbidrag. Skyddsnätet för de ekonomiskt utsatta barnen håller på att monteras ned”. Trångboddhet påverkar barnens utvecklingsmöjligheter. Barn utan eget rum ägnar mindre tid åt läxor och spenderar mer tid utanför hemmet. Christina Engkvist, expert på Boverket, tycker att förändringarna av bostadsbidraget 1997 en av de största försämringar som drabbat barnen. 8. ÖNSKELISTA 1. Allmännyttan måste bevaras 72 % av ensamföräldrarna bor i hyresrätt, och långt ifrån alla har ekonomiska möjligheter att köpa sin bostad. 3. Bostadsbidragets utformning Bostadsbidraget är väldigt fördelningspolitiskt träffsäkert och kan användas för att rejält förbättra ekonomin för utsatta grupper. 4. Ett blandat boende är ett tryggt boende Olika sorters bostadshus i samma område, blanda höghus med radhus, låghus och villor. 5. Flexibelt boende Stora lägenheter för stora familjer och små flexibla för den lilla familjen. Boende som är anpassat till växelvis boende och kan förändras beroende på hur många som bor där just nu. Många barn har inte eget rum, men däremot rum i två bostäder
  9. 9. 6. Standard på boendet Ensamstående med barn har lägst standard och högst kostnad. Många ensamstående föräldrar kan tänka sig att acceptera en lägre standard mot en lägre hyra. 7. En utemiljö anpassad för barnen Bara en tiondel av barnens utetid tillbringas på lekplatsen, så hela området som boendet ligger i måste vara barnanpassat. Barn i hyreshus har mindre utetid. Det beror på att det är en längre väg ut, med hiss eller trappor, jämfört med barn i villa som kommer direkt ut i trädgården. 8. Ett barn – ett rum Det är vanligt med trångboddhet bland ensamföräldrar och deras barn. Enligt norm 3 har barn rätt till ett eget rum, men det finns ingen myndighet som ser efter den rättigheten. 9. REFERENSLITTERATUR OCH KÄLLOR LO-barnen och boendet, LO Boendekostnad, inkomst och utrymme i villa, hyresrätt och bostadsrätt 1995-2000, del 3, fortsatt tufft för ensamföräldrar, en studie från Hyresgästföreningen baserad på SCB:s boendestatistik. Besparingarna på bostadsbidragen, varför är de större än andra nedskärningar? Anders Lindbom Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005, Boverket Var finns rum för våra barn? En rapport om trångboddhet i Sverige, Boverket Budgetpropositionen 2006-2007, Regeringen. Bostadsbidraget, ett rättvist bostadsstöd för barnen? Boverket Är nuvarande bostadsbidragssystem hushålls- och bostadsneutralt? Försäkringskassan, Skåne Bostadsbidraget, utveckling av regelsystemet. Försäkringskassan, Skåne. Bostadsbidrag och trångboddhet, Cecilia Enström Öst, institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala Universitet. (SCB, Statistiska meddelanden Boende och boendeutgifter 2004) Anna Marnell och Katarina Hanssons artikel i tidskriften Välfärd Barns ojämlika villkor i Sverige, Majblomman Bo tryggt – för vem och var? Byggnads Göteborg Arkitekturmuseet
  10. 10. Boverkets press-seminarium den 20 oktober 2006.

×