• Share
  • Email
  • Embed
  • Like
  • Save
  • Private Content
Skola2.0 [föreläsning Stockholms stad, 090911]
 

Skola2.0 [föreläsning Stockholms stad, 090911]

on

  • 1,267 views

Skola 2.0 · några reflektioner kring lärande och nya medier

Skola 2.0 · några reflektioner kring lärande och nya medier
En föreläsning för Stockholms stad i september 2009, på temat Resande mot framtiden - avgång från Plattform 11

Statistics

Views

Total Views
1,267
Views on SlideShare
1,223
Embed Views
44

Actions

Likes
0
Downloads
0
Comments
0

5 Embeds 44

http://phernwall.wordpress.com 38
http://ingerlison.blogspot.com 2
https://phernwall.wordpress.com 2
http://www.blogger.com 1
http://sonjasbraattha.blogspot.se 1

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Apple Keynote

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment
  • Varf&#xF6;r digitala medier &#xE4;r centrala - eller t.o.m. n&#xF6;dv&#xE4;ndiga - pedagogiska resurser. P&#xE5; v&#xE4;gen dit s&#xE5; m&#xE5;ste m&#xE5;nga av skolans traditionella f&#xF6;rest&#xE4;llningar om l&#xE4;rande, kunskap, medier, etc., utmanas. <br /> <br /> --> skall vi n&#xE5; dit, m&#xE5;ste vi utveckla en ny syn inte bara p&#xE5; skola och l&#xE4;rande, utan ocks&#xE5; p&#xE5; individen/barnet och vad redskap &#xE4;r <br /> <br /> forskarens &#x201D;r&#xE4;tt&#x201D;; att st&#xE4;lla fr&#xE5;gor ...
  • Varf&#xF6;r digitala medier &#xE4;r centrala - eller t.o.m. n&#xF6;dv&#xE4;ndiga - pedagogiska resurser. P&#xE5; v&#xE4;gen dit s&#xE5; m&#xE5;ste m&#xE5;nga av skolans traditionella f&#xF6;rest&#xE4;llningar om l&#xE4;rande, kunskap, medier, etc., utmanas. <br /> <br /> --> skall vi n&#xE5; dit, m&#xE5;ste vi utveckla en ny syn inte bara p&#xE5; skola och l&#xE4;rande, utan ocks&#xE5; p&#xE5; individen/barnet och vad redskap &#xE4;r <br /> <br /> forskarens &#x201D;r&#xE4;tt&#x201D;; att st&#xE4;lla fr&#xE5;gor ...
  • Detta &#xE4;r min tolkning av dessa f&#xF6;rel&#xE4;sningar: <br /> = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) <br /> <br /> --> tre begrepp som beh&#xF6;ver diskuteras <br /> <br /> b&#xF6;rjar med skolans uppdrag, och d&#xE5; &#x201D;digital kompetens&#x201D;
  • Detta &#xE4;r min tolkning av dessa f&#xF6;rel&#xE4;sningar: <br /> = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) <br /> <br /> --> tre begrepp som beh&#xF6;ver diskuteras <br /> <br /> b&#xF6;rjar med skolans uppdrag, och d&#xE5; &#x201D;digital kompetens&#x201D;
  • Detta &#xE4;r min tolkning av dessa f&#xF6;rel&#xE4;sningar: <br /> = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) <br /> <br /> --> tre begrepp som beh&#xF6;ver diskuteras <br /> <br /> b&#xF6;rjar med skolans uppdrag, och d&#xE5; &#x201D;digital kompetens&#x201D;
  • Pedr&#xF3; <br /> Hur p&#xE5;verkar digital media: <br /> - utvecklandet av kognitiva f&#xE4;rdigheter? <br /> - sociala v&#xE4;rderingar och livsstil? <br /> - f&#xF6;rv&#xE4;ntningar p&#xE5; l&#xE4;rande (learning expectations)? <br /> - l&#xE4;rom&#xE5;l? /educational achievements <br /> <br /> McFarlane: <br /> Varf&#xF6;r fyller vi skolan med s&#xE5; mkt som inte har ngn eg. relevans - och varf&#xF6;r premierar vi de som kan memorera detta? <br /> --> det centrala &#xE4;r inte s&#xE5; mkt vad som skall l&#xE4;ras, utan strategierna f&#xF6;r att l&#xE4;ra (ett konstruktivistiskt perspektiv - inte behavioristiskt/Bj&#xF6;rklund) <br /> --> examinationsformerna viktiga <br /> <br /> F&#xF6;rst&#xE5;r inte eleven uppgiften, blir tekniken en distraktion - och ett fokus <br /> <br /> JILK: elektromagnetisk f&#xE4;lt - lite vi ser, av vad man kan se <br /> <br /> Vi &#xE4;r s&#xE5; fokuserade p&#xE5; objekten, att vi gl&#xF6;mmer/inte ser relationen d&#xE4;remellan. <br /> Skolan &#x2260; inte en plats f&#xF6;r funktioner <br /> Skolan = plats f&#xF6;r relationer <br /> <br /> RUDD/futurelab: <br /> Skolans arkitektur &#x2248; f&#xE4;ngelse <br /> Utmana begreppet skola (som bara leder tanken till just en traditionell skola!) <br /> <br /> McFarlane <br /> skolan tenderar att fokusera p&#xE5; att l&#xE4;ra ut fakta och &#x201C;kunskaper&#x201D; som har liten relevans f&#xF6;r livet utanf&#xF6;r skolan - och dessutom premierar dem som kan memorera dessa
  • Vad skulle du svara p&#xE5; den fr&#xE5;gan? [praktiska pedagogiken!] <br /> <br /> Kartan: n&#xE5;got som m&#xE5;ste er&#xF6;vras! <br /> <br /> --> vad &#xE4;r d&#xE5; redskap? <br /> <br /> Inte bara vad vi kan g&#xF6;ra med media/teknik &#x2013; utan ocks&#xE5; vad tekniken g&#xF6;r med oss. Inte p&#xE5; n&#xE5;got determinstiskt, kausalt s&#xE4;tt. Men att vi i v&#xE5;r interaktion med tekniken f&#xE5;r nya, andra erfarenheter. Av b&#xE5;de tekniken, samh&#xE4;llet, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss sj&#xE4;lva, det m&#xE4;nskliga, etc. <br /> Appropriation: det &#xE4;r inte tekniken vi tar i anspr&#xE5;k &#x2013; det &#xE4;r oss sj&#xE4;lva! <br /> <br /> Jag h&#xE4;vdar att vi beh&#xF6;ver utmana v&#xE5;r f&#xF6;rest&#xE4;llning om m&#xE4;nniskan, det m&#xE4;nskliga, etc. Och att konventionella begrepp &#x2013; vilket ju &#xE4;r redskap f&#xF6;r tanken! &#x2013; inte omfamnar den samtida m&#xE4;nniskan, hennes villkor f&#xF6;r handling, meningsskapande, socialisation [vad &#xE4;r det???], etc. Det begrepp jag f&#xF6;resl&#xE5;r &#xE4;r cyborgaren. <br /> Leda fram till m&#xE4;nniska &#x2013; maskin &#x2013; enhet &#x2013; cyborg <br /> <br /> ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP!
  • Vad skulle du svara p&#xE5; den fr&#xE5;gan? [praktiska pedagogiken!] <br /> <br /> Kartan: n&#xE5;got som m&#xE5;ste er&#xF6;vras! <br /> <br /> --> vad &#xE4;r d&#xE5; redskap? <br /> <br /> Inte bara vad vi kan g&#xF6;ra med media/teknik &#x2013; utan ocks&#xE5; vad tekniken g&#xF6;r med oss. Inte p&#xE5; n&#xE5;got determinstiskt, kausalt s&#xE4;tt. Men att vi i v&#xE5;r interaktion med tekniken f&#xE5;r nya, andra erfarenheter. Av b&#xE5;de tekniken, samh&#xE4;llet, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss sj&#xE4;lva, det m&#xE4;nskliga, etc. <br /> Appropriation: det &#xE4;r inte tekniken vi tar i anspr&#xE5;k &#x2013; det &#xE4;r oss sj&#xE4;lva! <br /> <br /> Jag h&#xE4;vdar att vi beh&#xF6;ver utmana v&#xE5;r f&#xF6;rest&#xE4;llning om m&#xE4;nniskan, det m&#xE4;nskliga, etc. Och att konventionella begrepp &#x2013; vilket ju &#xE4;r redskap f&#xF6;r tanken! &#x2013; inte omfamnar den samtida m&#xE4;nniskan, hennes villkor f&#xF6;r handling, meningsskapande, socialisation [vad &#xE4;r det???], etc. Det begrepp jag f&#xF6;resl&#xE5;r &#xE4;r cyborgaren. <br /> Leda fram till m&#xE4;nniska &#x2013; maskin &#x2013; enhet &#x2013; cyborg <br /> <br /> ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP!
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt t&#xE4;nkande <br /> <br /> matematik, alfabetet, minnesramsor, spr&#xE5;ket <br /> --> s&#xE4;tt att kommunicera, f&#xF6;rmedla
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt t&#xE4;nkande <br /> <br /> matematik, alfabetet, minnesramsor, spr&#xE5;ket <br /> --> s&#xE4;tt att kommunicera, f&#xF6;rmedla
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt t&#xE4;nkande <br /> <br /> abakus, rubank, penna + papper [memorering] etc etc
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt t&#xE4;nkande <br /> <br /> McLuhan: medier = kl&#xE4;der &#xB7;&#xA0;elektricitet &#xB7;&#xA0;bilen &#xB7;&#xA0;radio &#xB7;&#xA0;TV &#xB7;&#xA0;etc. <br /> --> OBS inte protes i ngn medicinsk betydelse; s&#xE5; belastat med normer och v&#xE4;rderingar om det normala, det acceptabla, etc.
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt t&#xE4;nkande <br /> <br /> videon som paradexempel p&#xE5; komplexa redskap - eller micron
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt t&#xE4;nkande <br /> <br /> plasticitet: <br /> * h&#xE5;rd + mjukvara kan &#xE4;ndras [vilket inte &#xE4;r riktigt samma sak som att trimma en bil] <br /> * anpassa efter egna behov/&#xF6;nskem&#xE5;l [&#x201D;anv&#xE4;ndargenererat&#x201D; som modebegrepp] <br /> * i utveckling; kan inte f&#xF6;ruts&#xE4;gas <br /> * allt fler omr&#xE5;den, allt fler tj&#xE4;nster <br /> * &#xF6;kad mobilitet [mindre, l&#xE4;ttare, mer &#x201D;komplexa&#x201D; (skvader) ... + n&#xE4;tverk] <br /> <br /> Tekniken &#xE4;r allts&#xE5; inte endast ett externt redskap, utan &#xE4;ven en funktion &#x2013; eller protes/utbyggnad &#x2013; som f&#xF6;r&#xE4;ndrar villkoren f&#xF6;r m&#xE4;nniskan p&#xE5; b&#xE5;de en mental/kognitiv och en fysisk/kroppslig niv&#xE5;. Digital teknik &#xF6;verskrider p&#xE5; detta s&#xE4;tt ett traditionellt dualistiskt, dikotomiskt, begripligg&#xF6;rande av v&#xE4;rlden och dess fenomen. Haraway (2003) anv&#xE4;nder begreppet &#x201D;natureculture&#x201D; f&#xF6;r att visa hur uppdelningen mellan natur och kultur, mellan biologi och teknik, inte l&#xE4;ngre &#xE4;r meningsb&#xE4;rande. Konsekvensen av detta &#xE4;r, t&#xE4;nker jag mig, att vi inte bara tar i anspr&#xE5;k ny teknik. Vi snarare anv&#xE4;nder tekniken och dess funktioner, f&#xF6;r att ta i anspr&#xE5;k oss sj&#xE4;lva och vardagens utmaningar och behov (Hernwall, et.al. 2005). Tekniken blir d&#xE4;rf&#xF6;r ett redskap som g&#xF6;r det m&#xF6;jligt att se och f&#xF6;rst&#xE5;, men ocks&#xE5; att utmana oss sj&#xE4;lva. Vad betyder d&#xE5; detta, i relation till id&#xE9;n om digital kompetens? <br /> <br /> <br /> med det: digital kompetens ..
  • EU-kommissionen har h&#xF6;sten 2006 listat &#xE5;tta nyckelkompetenser f&#xF6;r ett livsl&#xE5;ngt l&#xE4;rande. En av kompetenserna &#xE4;r digital kompetens. Alla EU-medborgare b&#xF6;r enligt &#xF6;verenskommelsen ha f&#xF6;ljande &#xE5;tta nyckelkompetenser: <br /> <br /> Och varf&#xF6;r &#xE4;r detta viktigt? Varf&#xF6;r skall vi ha dessa &#xE5;tta nyckelkompetenser? <br /> Det &#xE4;r &#x201D;nyckelkompetenser f&#xF6;r ett livsl&#xE5;ngt l&#xE4;rande och en gemensam referensram&#x201D;. L&#xE5;t oss betona detta: f&#xF6;r ett livsl&#xE5;ngt l&#xE4;rande. <br /> <br /> Hur har vi kommit hit?? <br /> --> tre mediekulturer ---> olika f&#xF6;ruts&#xE4;ttningar
  • EU-kommissionen har h&#xF6;sten 2006 listat &#xE5;tta nyckelkompetenser f&#xF6;r ett livsl&#xE5;ngt l&#xE4;rande. En av kompetenserna &#xE4;r digital kompetens. Alla EU-medborgare b&#xF6;r enligt &#xF6;verenskommelsen ha f&#xF6;ljande &#xE5;tta nyckelkompetenser: <br /> <br /> Och varf&#xF6;r &#xE4;r detta viktigt? Varf&#xF6;r skall vi ha dessa &#xE5;tta nyckelkompetenser? <br /> Det &#xE4;r &#x201D;nyckelkompetenser f&#xF6;r ett livsl&#xE5;ngt l&#xE4;rande och en gemensam referensram&#x201D;. L&#xE5;t oss betona detta: f&#xF6;r ett livsl&#xE5;ngt l&#xE4;rande. <br /> <br /> Hur har vi kommit hit?? <br /> --> tre mediekulturer ---> olika f&#xF6;ruts&#xE4;ttningar
  • jfr &#xE4;ven Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) &#xE4;r en remediering (&#x201C;&#xE5;teranv&#xE4;nder&#x201D; konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara p&#xE5; annat s&#xE4;tt? kr&#xE4;vs ju f&#xF6;r att &#xF6; h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att f&#xF6;rst&#xE5;, att klassificera, att kategorisera, ett g&#xF6;ra begripligt --- vilket ocks&#xE5; &#xE4;r en f&#xF6;rklaring f&#xF6;r varf&#xF6;r det inte bekanta kan vara skr&#xE4;mmande ... &#xE5;tminstone f&#xF6;r vissa av oss ... <br /> <br /> Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!
  • jfr &#xE4;ven Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) &#xE4;r en remediering (&#x201C;&#xE5;teranv&#xE4;nder&#x201D; konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara p&#xE5; annat s&#xE4;tt? kr&#xE4;vs ju f&#xF6;r att &#xF6; h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att f&#xF6;rst&#xE5;, att klassificera, att kategorisera, ett g&#xF6;ra begripligt --- vilket ocks&#xE5; &#xE4;r en f&#xF6;rklaring f&#xF6;r varf&#xF6;r det inte bekanta kan vara skr&#xE4;mmande ... &#xE5;tminstone f&#xF6;r vissa av oss ... <br /> <br /> Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!
  • jfr &#xE4;ven Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) &#xE4;r en remediering (&#x201C;&#xE5;teranv&#xE4;nder&#x201D; konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara p&#xE5; annat s&#xE4;tt? kr&#xE4;vs ju f&#xF6;r att &#xF6; h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att f&#xF6;rst&#xE5;, att klassificera, att kategorisera, ett g&#xF6;ra begripligt --- vilket ocks&#xE5; &#xE4;r en f&#xF6;rklaring f&#xF6;r varf&#xF6;r det inte bekanta kan vara skr&#xE4;mmande ... &#xE5;tminstone f&#xF6;r vissa av oss ... <br /> <br /> TVn: sitter runt (som om de lyssnade p&#xE5; radio); &#xE5;sk&#xE5;dare (!); kan g&#xF6;mmas; pryds; etc. Men ocks&#xE5; att inneh&#xE5;llet ofta var en upprepning av (och som fick mycket kritik i R&#xF6;ster i Radio och TV under 50 och 60-talet) av teater, radio, etc. <br /> <br /> Men ocks&#xE5; att tekniken styr hur inneh&#xE5;llet ser ut. Jfr g&#xE5;rdagens lives&#xE4;ndningar med dagens webb-kameror, eller &#x201C;mobilen&#x201D; -- den v&#xE5;r tids skvader (hare och tj&#xE4;der) <br /> <br /> Fr&#xE5;n TV-tittare, till dator-anv&#xE4;ndare
  • jfr &#xE4;ven Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) &#xE4;r en remediering (&#x201C;&#xE5;teranv&#xE4;nder&#x201D; konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara p&#xE5; annat s&#xE4;tt? kr&#xE4;vs ju f&#xF6;r att &#xF6; h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att f&#xF6;rst&#xE5;, att klassificera, att kategorisera, ett g&#xF6;ra begripligt --- vilket ocks&#xE5; &#xE4;r en f&#xF6;rklaring f&#xF6;r varf&#xF6;r det inte bekanta kan vara skr&#xE4;mmande ... &#xE5;tminstone f&#xF6;r vissa av oss ... <br /> <br /> Under construction - under en tid p&#xE5; var och varannan sajt: nu, med web 2.0 &#xE4;r det snarare inte bara en sj&#xE4;lvklarhet, utan ocks&#xE5; en motor <br /> --> remediation: den f&#xF6;rsta teknik som &#xE4;r plastisk, d&#xE4;r anv&#xE4;ndaren &#xE4;r essentiell f&#xF6;r utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger p&#xE5; f&#xF6;reg&#xE5;ende (remediation), men h&#xE4;r &#xE4;r historien kort + dagens utvecklare bygger p&#xE5; deras eget anv&#xE4;ndande ig&#xE5;r --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad p&#xE5; teknik & medie, &#xE4;r vi hoppl&#xF6;st (?) efter ... <br /> <br /> MEN; hur g&#xE5; fr&#xE5;n att se nya m&#xF6;jligheter??? <br /> <br /> Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs f&#xF6;r socialt deltagande, f&#xF6;r interaktion, f&#xF6;r utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)
  • jfr &#xE4;ven Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) &#xE4;r en remediering (&#x201C;&#xE5;teranv&#xE4;nder&#x201D; konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara p&#xE5; annat s&#xE4;tt? kr&#xE4;vs ju f&#xF6;r att &#xF6; h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att f&#xF6;rst&#xE5;, att klassificera, att kategorisera, ett g&#xF6;ra begripligt --- vilket ocks&#xE5; &#xE4;r en f&#xF6;rklaring f&#xF6;r varf&#xF6;r det inte bekanta kan vara skr&#xE4;mmande ... &#xE5;tminstone f&#xF6;r vissa av oss ... <br /> <br /> Under construction - under en tid p&#xE5; var och varannan sajt: nu, med web 2.0 &#xE4;r det snarare inte bara en sj&#xE4;lvklarhet, utan ocks&#xE5; en motor <br /> --> remediation: den f&#xF6;rsta teknik som &#xE4;r plastisk, d&#xE4;r anv&#xE4;ndaren &#xE4;r essentiell f&#xF6;r utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger p&#xE5; f&#xF6;reg&#xE5;ende (remediation), men h&#xE4;r &#xE4;r historien kort + dagens utvecklare bygger p&#xE5; deras eget anv&#xE4;ndande ig&#xE5;r --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad p&#xE5; teknik & medie, &#xE4;r vi hoppl&#xF6;st (?) efter ... <br /> <br /> MEN; hur g&#xE5; fr&#xE5;n att se nya m&#xF6;jligheter??? <br /> <br /> Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs f&#xF6;r socialt deltagande, f&#xF6;r interaktion, f&#xF6;r utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)
  • Vad skiljer d&#xE5; den digitala mediekulturen fr&#xE5;n de tv&#xE5; andra?? --> <br /> 2.a medie&#xE5;ldern: Digitala medier ... [men, strax problematisera det n&#xE5;got; h&#xE4;r &#xE4;r det viktigt, f&#xF6;r att visa skillnaden (?) visavi tidigare medieformer - detta &#xE4;r allts&#xE5; p&#xE5; en strukturniv&#xE5;] <br /> <br /> Studenterna: hitta egna exempel p&#xE5; varje punkt! <br /> <br /> SPEED: jfr Prout [&#xE5;terkommer till honom strax], att det &#xE4;r l&#xE5;ngsammare att kommunicera online - mer tid till eftertanke - andra processer? <br /> But also that a traditional understanding of the world we live in is challenged, as modernist conceptions like time and place are developing new meanings. Exempel?? Instead postmodernist concepts like simulacra (Baudrillard, XXXX) and speed (Virilio, XXXX) gain increased importance in how to understand and make meaning of the contemporary world. With the theory of simulacra, or hyperreality, Baudrillard make us attentive that the copy becomes the truth in its own right, not having any relation to any reality. This line of argument makes the construction of the world as dualistically separated between the real and the virtual an &#x201C;simple and misleading&#x201D; (L&#xE9;vy, 1988, p.&#xA0;23) opposition. Instead, we need to develop concepts and understandings that are based on the fact that &#x201C;In all societies humankind has existed in and acted through a symbolic environment. [&#x2026;] In a sense, all reality is virtually percieved.&#x201D; (Castells, 1996, p. 372). <br /> <br /> And speed, being the essence of change and development, the perhaps primary instance of power: &#x201C;The speed of light does not merely transform the world. It becomes the world. Globalisation is the speed of light.&#x201D; (Virilio, 2000). <br /> <br /> CYBORG <br /> (a) sammanfl&#xE4;tning av biologi och teknik <br /> (b) utmanar ett dualistiskt t&#xE4;nkande <br /> <br /> andra begrepp: <br /> * remediation <br /> * multimodalitet <br /> * skvader-teknik ...
  • Vad skiljer d&#xE5; den digitala mediekulturen fr&#xE5;n de tv&#xE5; andra?? --> <br /> 2.a medie&#xE5;ldern: Digitala medier ... [men, strax problematisera det n&#xE5;got; h&#xE4;r &#xE4;r det viktigt, f&#xF6;r att visa skillnaden (?) visavi tidigare medieformer - detta &#xE4;r allts&#xE5; p&#xE5; en strukturniv&#xE5;] <br /> <br /> Studenterna: hitta egna exempel p&#xE5; varje punkt! <br /> <br /> SPEED: jfr Prout [&#xE5;terkommer till honom strax], att det &#xE4;r l&#xE5;ngsammare att kommunicera online - mer tid till eftertanke - andra processer? <br /> But also that a traditional understanding of the world we live in is challenged, as modernist conceptions like time and place are developing new meanings. Exempel?? Instead postmodernist concepts like simulacra (Baudrillard, XXXX) and speed (Virilio, XXXX) gain increased importance in how to understand and make meaning of the contemporary world. With the theory of simulacra, or hyperreality, Baudrillard make us attentive that the copy becomes the truth in its own right, not having any relation to any reality. This line of argument makes the construction of the world as dualistically separated between the real and the virtual an &#x201C;simple and misleading&#x201D; (L&#xE9;vy, 1988, p.&#xA0;23) opposition. Instead, we need to develop concepts and understandings that are based on the fact that &#x201C;In all societies humankind has existed in and acted through a symbolic environment. [&#x2026;] In a sense, all reality is virtually percieved.&#x201D; (Castells, 1996, p. 372). <br /> <br /> And speed, being the essence of change and development, the perhaps primary instance of power: &#x201C;The speed of light does not merely transform the world. It becomes the world. Globalisation is the speed of light.&#x201D; (Virilio, 2000). <br /> <br /> CYBORG <br /> (a) sammanfl&#xE4;tning av biologi och teknik <br /> (b) utmanar ett dualistiskt t&#xE4;nkande <br /> <br /> andra begrepp: <br /> * remediation <br /> * multimodalitet <br /> * skvader-teknik ...
  • Vad skiljer d&#xE5; den digitala mediekulturen fr&#xE5;n de tv&#xE5; andra?? --> <br /> 2.a medie&#xE5;ldern: Digitala medier ... [men, strax problematisera det n&#xE5;got; h&#xE4;r &#xE4;r det viktigt, f&#xF6;r att visa skillnaden (?) visavi tidigare medieformer - detta &#xE4;r allts&#xE5; p&#xE5; en strukturniv&#xE5;] <br /> <br /> Studenterna: hitta egna exempel p&#xE5; varje punkt! <br /> <br /> SPEED: jfr Prout [&#xE5;terkommer till honom strax], att det &#xE4;r l&#xE5;ngsammare att kommunicera online - mer tid till eftertanke - andra processer? <br /> But also that a traditional understanding of the world we live in is challenged, as modernist conceptions like time and place are developing new meanings. Exempel?? Instead postmodernist concepts like simulacra (Baudrillard, XXXX) and speed (Virilio, XXXX) gain increased importance in how to understand and make meaning of the contemporary world. With the theory of simulacra, or hyperreality, Baudrillard make us attentive that the copy becomes the truth in its own right, not having any relation to any reality. This line of argument makes the construction of the world as dualistically separated between the real and the virtual an &#x201C;simple and misleading&#x201D; (L&#xE9;vy, 1988, p.&#xA0;23) opposition. Instead, we need to develop concepts and understandings that are based on the fact that &#x201C;In all societies humankind has existed in and acted through a symbolic environment. [&#x2026;] In a sense, all reality is virtually percieved.&#x201D; (Castells, 1996, p. 372). <br /> <br /> And speed, being the essence of change and development, the perhaps primary instance of power: &#x201C;The speed of light does not merely transform the world. It becomes the world. Globalisation is the speed of light.&#x201D; (Virilio, 2000). <br /> <br /> CYBORG <br /> (a) sammanfl&#xE4;tning av biologi och teknik <br /> (b) utmanar ett dualistiskt t&#xE4;nkande <br /> <br /> andra begrepp: <br /> * remediation <br /> * multimodalitet <br /> * skvader-teknik ...
  • Vad skiljer d&#xE5; den digitala mediekulturen fr&#xE5;n de tv&#xE5; andra?? --> <br /> 2.a medie&#xE5;ldern: Digitala medier ... [men, strax problematisera det n&#xE5;got; h&#xE4;r &#xE4;r det viktigt, f&#xF6;r att visa skillnaden (?) visavi tidigare medieformer - detta &#xE4;r allts&#xE5; p&#xE5; en strukturniv&#xE5;] <br /> <br /> Studenterna: hitta egna exempel p&#xE5; varje punkt! <br /> <br /> SPEED: jfr Prout [&#xE5;terkommer till honom strax], att det &#xE4;r l&#xE5;ngsammare att kommunicera online - mer tid till eftertanke - andra processer? <br /> But also that a traditional understanding of the world we live in is challenged, as modernist conceptions like time and place are developing new meanings. Exempel?? Instead postmodernist concepts like simulacra (Baudrillard, XXXX) and speed (Virilio, XXXX) gain increased importance in how to understand and make meaning of the contemporary world. With the theory of simulacra, or hyperreality, Baudrillard make us attentive that the copy becomes the truth in its own right, not having any relation to any reality. This line of argument makes the construction of the world as dualistically separated between the real and the virtual an &#x201C;simple and misleading&#x201D; (L&#xE9;vy, 1988, p.&#xA0;23) opposition. Instead, we need to develop concepts and understandings that are based on the fact that &#x201C;In all societies humankind has existed in and acted through a symbolic environment. [&#x2026;] In a sense, all reality is virtually percieved.&#x201D; (Castells, 1996, p. 372). <br /> <br /> And speed, being the essence of change and development, the perhaps primary instance of power: &#x201C;The speed of light does not merely transform the world. It becomes the world. Globalisation is the speed of light.&#x201D; (Virilio, 2000). <br /> <br /> CYBORG <br /> (a) sammanfl&#xE4;tning av biologi och teknik <br /> (b) utmanar ett dualistiskt t&#xE4;nkande <br /> <br /> andra begrepp: <br /> * remediation <br /> * multimodalitet <br /> * skvader-teknik ...
  • 2.a medie&#xE5;ldern: Digitala medier ... [men, strax problematisera det n&#xE5;got; h&#xE4;r &#xE4;r det viktigt, f&#xF6;r att visa skillnaden (?) visavi tidigare medieformer - detta &#xE4;r allts&#xE5; p&#xE5; en strukturniv&#xE5;] <br /> <br /> Studenterna: hitta egna exempel p&#xE5; varje punkt! <br /> <br /> SPEED: jfr Prout [&#xE5;terkommer till honom strax], att det &#xE4;r l&#xE5;ngsammare att kommunicera online - mer tid till eftertanke - andra processer? <br /> <br /> andra begrepp: <br /> * remediation <br /> * multimodalitet <br /> * skvader-teknik ...
  • inte datak&#xF6;rkort - inte temavecka d&#xE4;r vi anv&#xE4;nder dator - inte datasal <br /> <br /> inte heller en plattform, utan ett s&#xE4;tt att t&#xE4;nka -- f&#xE5;r inte bli ett nytt administrativt system; b&#xF6;r bygga p&#xE5; individens handlingar och &#xF6;nskningar <br /> <br /> &#x201D;skola&#x201D; -- l&#xE4;rande sker &#xF6;verallt
  • inte datak&#xF6;rkort - inte temavecka d&#xE4;r vi anv&#xE4;nder dator - inte datasal <br /> <br /> inte heller en plattform, utan ett s&#xE4;tt att t&#xE4;nka -- f&#xE5;r inte bli ett nytt administrativt system; b&#xF6;r bygga p&#xE5; individens handlingar och &#xF6;nskningar <br /> <br /> &#x201D;skola&#x201D; -- l&#xE4;rande sker &#xF6;verallt
  • distribuerat --> delat mellan m&#xE4;nniskor; L&#xE9;vy: kollektiv intelligens <br /> allest&#xE4;des n&#xE4;rvarande -> inte avgr&#xE4;nsat i tid eller rum <br /> socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som &#xE4;r viktigt, hur fenomen skall f&#xF6;rst&#xE5;s, etc. -- sociala processer <br /> inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? <br /> kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanv&#xE4;ndande subjekt <br /> Vilken betydelse har d&#xE5; redskap i detta l&#xE4;rande?? Mediebrukaren i den andra medie&#xE5;ldern (Poster, 1995) &#xE4;r en inneh&#xE5;llsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan r&#xF6;ra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga m&#xE4;nniskor idag &#xE4;r allts&#xE5; vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, r&#xF6;rlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan st&#xE5;r f&#xF6;r v&#xE4;sentliga pedagogiska likv&#xE4;l som didaktiska utmaningar. <br /> l&#xE4;rande subjektet = individen & redskap --> inget l&#xE4;rande &#xE4;r m&#xF6;jligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens k&#xE4;rnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • distribuerat --> delat mellan m&#xE4;nniskor; L&#xE9;vy: kollektiv intelligens <br /> allest&#xE4;des n&#xE4;rvarande -> inte avgr&#xE4;nsat i tid eller rum <br /> socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som &#xE4;r viktigt, hur fenomen skall f&#xF6;rst&#xE5;s, etc. -- sociala processer <br /> inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? <br /> kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanv&#xE4;ndande subjekt <br /> Vilken betydelse har d&#xE5; redskap i detta l&#xE4;rande?? Mediebrukaren i den andra medie&#xE5;ldern (Poster, 1995) &#xE4;r en inneh&#xE5;llsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan r&#xF6;ra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga m&#xE4;nniskor idag &#xE4;r allts&#xE5; vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, r&#xF6;rlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan st&#xE5;r f&#xF6;r v&#xE4;sentliga pedagogiska likv&#xE4;l som didaktiska utmaningar. <br /> l&#xE4;rande subjektet = individen & redskap --> inget l&#xE4;rande &#xE4;r m&#xF6;jligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens k&#xE4;rnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • distribuerat --> delat mellan m&#xE4;nniskor; L&#xE9;vy: kollektiv intelligens <br /> allest&#xE4;des n&#xE4;rvarande -> inte avgr&#xE4;nsat i tid eller rum <br /> socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som &#xE4;r viktigt, hur fenomen skall f&#xF6;rst&#xE5;s, etc. -- sociala processer <br /> inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? <br /> kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanv&#xE4;ndande subjekt <br /> Vilken betydelse har d&#xE5; redskap i detta l&#xE4;rande?? Mediebrukaren i den andra medie&#xE5;ldern (Poster, 1995) &#xE4;r en inneh&#xE5;llsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan r&#xF6;ra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga m&#xE4;nniskor idag &#xE4;r allts&#xE5; vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, r&#xF6;rlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan st&#xE5;r f&#xF6;r v&#xE4;sentliga pedagogiska likv&#xE4;l som didaktiska utmaningar. <br /> l&#xE4;rande subjektet = individen & redskap --> inget l&#xE4;rande &#xE4;r m&#xF6;jligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens k&#xE4;rnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • distribuerat --> delat mellan m&#xE4;nniskor; L&#xE9;vy: kollektiv intelligens <br /> allest&#xE4;des n&#xE4;rvarande -> inte avgr&#xE4;nsat i tid eller rum <br /> socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som &#xE4;r viktigt, hur fenomen skall f&#xF6;rst&#xE5;s, etc. -- sociala processer <br /> inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? <br /> kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanv&#xE4;ndande subjekt <br /> Vilken betydelse har d&#xE5; redskap i detta l&#xE4;rande?? Mediebrukaren i den andra medie&#xE5;ldern (Poster, 1995) &#xE4;r en inneh&#xE5;llsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan r&#xF6;ra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga m&#xE4;nniskor idag &#xE4;r allts&#xE5; vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, r&#xF6;rlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan st&#xE5;r f&#xF6;r v&#xE4;sentliga pedagogiska likv&#xE4;l som didaktiska utmaningar. <br /> l&#xE4;rande subjektet = individen & redskap --> inget l&#xE4;rande &#xE4;r m&#xF6;jligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens k&#xE4;rnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • distribuerat --> delat mellan m&#xE4;nniskor; L&#xE9;vy: kollektiv intelligens <br /> allest&#xE4;des n&#xE4;rvarande -> inte avgr&#xE4;nsat i tid eller rum <br /> socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som &#xE4;r viktigt, hur fenomen skall f&#xF6;rst&#xE5;s, etc. -- sociala processer <br /> inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? <br /> kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanv&#xE4;ndande subjekt <br /> Vilken betydelse har d&#xE5; redskap i detta l&#xE4;rande?? Mediebrukaren i den andra medie&#xE5;ldern (Poster, 1995) &#xE4;r en inneh&#xE5;llsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan r&#xF6;ra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga m&#xE4;nniskor idag &#xE4;r allts&#xE5; vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, r&#xF6;rlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan st&#xE5;r f&#xF6;r v&#xE4;sentliga pedagogiska likv&#xE4;l som didaktiska utmaningar. <br /> l&#xE4;rande subjektet = individen & redskap --> inget l&#xE4;rande &#xE4;r m&#xF6;jligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens k&#xE4;rnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • distribuerat --> delat mellan m&#xE4;nniskor; L&#xE9;vy: kollektiv intelligens <br /> allest&#xE4;des n&#xE4;rvarande -> inte avgr&#xE4;nsat i tid eller rum <br /> socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som &#xE4;r viktigt, hur fenomen skall f&#xF6;rst&#xE5;s, etc. -- sociala processer <br /> inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? <br /> kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanv&#xE4;ndande subjekt <br /> Vilken betydelse har d&#xE5; redskap i detta l&#xE4;rande?? Mediebrukaren i den andra medie&#xE5;ldern (Poster, 1995) &#xE4;r en inneh&#xE5;llsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan r&#xF6;ra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga m&#xE4;nniskor idag &#xE4;r allts&#xE5; vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, r&#xF6;rlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan st&#xE5;r f&#xF6;r v&#xE4;sentliga pedagogiska likv&#xE4;l som didaktiska utmaningar. <br /> l&#xE4;rande subjektet = individen & redskap --> inget l&#xE4;rande &#xE4;r m&#xF6;jligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens k&#xE4;rnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • vi har m&#xE5;nga olika typer av redskap: vad skulle du v&#xE4;lja f&#xF6;r det h&#xE4;r? <br /> <br /> Beh&#xF6;vs inte mkt f&#xF6;r att utr&#xE4;kningen skall bli alldeles f&#xF6;r komplex - f&#xF6;r m&#xE4;nniskan. D&#xE4;remot har vi teknik f&#xF6;r det ... <br /> <br /> l&#xE4;rande: individen och redskap i f&#xF6;rening -> protes ... [medier/redskap]
  • vi har m&#xE5;nga olika typer av redskap: vad skulle du v&#xE4;lja f&#xF6;r det h&#xE4;r? <br /> <br /> Beh&#xF6;vs inte mkt f&#xF6;r att utr&#xE4;kningen skall bli alldeles f&#xF6;r komplex - f&#xF6;r m&#xE4;nniskan. D&#xE4;remot har vi teknik f&#xF6;r det ... <br /> <br /> l&#xE4;rande: individen och redskap i f&#xF6;rening -> protes ... [medier/redskap]
  • vi har m&#xE5;nga olika typer av redskap: vad skulle du v&#xE4;lja f&#xF6;r det h&#xE4;r? <br /> <br /> Beh&#xF6;vs inte mkt f&#xF6;r att utr&#xE4;kningen skall bli alldeles f&#xF6;r komplex - f&#xF6;r m&#xE4;nniskan. D&#xE4;remot har vi teknik f&#xF6;r det ... <br /> <br /> l&#xE4;rande: individen och redskap i f&#xF6;rening -> protes ... [medier/redskap]
  • vi har m&#xE5;nga olika typer av redskap: vad skulle du v&#xE4;lja f&#xF6;r det h&#xE4;r? <br /> <br /> Beh&#xF6;vs inte mkt f&#xF6;r att utr&#xE4;kningen skall bli alldeles f&#xF6;r komplex - f&#xF6;r m&#xE4;nniskan. D&#xE4;remot har vi teknik f&#xF6;r det ... <br /> <br /> l&#xE4;rande: individen och redskap i f&#xF6;rening -> protes ... [medier/redskap]
  • vi har m&#xE5;nga olika typer av redskap: vad skulle du v&#xE4;lja f&#xF6;r det h&#xE4;r? <br /> <br /> Beh&#xF6;vs inte mkt f&#xF6;r att utr&#xE4;kningen skall bli alldeles f&#xF6;r komplex - f&#xF6;r m&#xE4;nniskan. D&#xE4;remot har vi teknik f&#xF6;r det ... <br /> <br /> l&#xE4;rande: individen och redskap i f&#xF6;rening -> protes ... [medier/redskap]
  • vi har m&#xE5;nga olika typer av redskap: vad skulle du v&#xE4;lja f&#xF6;r det h&#xE4;r? <br /> <br /> Beh&#xF6;vs inte mkt f&#xF6;r att utr&#xE4;kningen skall bli alldeles f&#xF6;r komplex - f&#xF6;r m&#xE4;nniskan. D&#xE4;remot har vi teknik f&#xF6;r det ... <br /> <br /> l&#xE4;rande: individen och redskap i f&#xF6;rening -> protes ... [medier/redskap]
  • Clark - &#x201D;Natural-born cyborgs&#x201D; <br /> <br /> Vad &#xE4;r vi &#x201D;l&#xE4;mpade&#x201D; att g&#xF6;ra? <br /> Hur m&#xE5;nga tvekade n&#xE4;r ni skulle upp f&#xF6;r trottoarkanten? Vilka snubblar n&#xE4;r ni g&#xE5;r &#xF6;ver en &#xE4;ng? Klarar ni att hoppa j&#xE4;mfota? (Uggla: tugga toy och g&#xE5; p&#xE5; samma g&#xE5;ng) <br /> -> vilket &#xE4;r eg. mer komplext - att g&#xF6;ra en matematisk ber&#xE4;kning, eller kasta frisbee? Varf&#xF6;r v&#xE4;rderas det ena h&#xF6;gre? Vem har s.a.s. best&#xE4;mt det - f&#xF6;r det &#xE4;r ju konventioner, det &#xE4;r &#xF6;verenskommelser.
  • Clark - &#x201D;Natural-born cyborgs&#x201D; <br /> <br /> Vad &#xE4;r vi &#x201D;l&#xE4;mpade&#x201D; att g&#xF6;ra? <br /> Hur m&#xE5;nga tvekade n&#xE4;r ni skulle upp f&#xF6;r trottoarkanten? Vilka snubblar n&#xE4;r ni g&#xE5;r &#xF6;ver en &#xE4;ng? Klarar ni att hoppa j&#xE4;mfota? (Uggla: tugga toy och g&#xE5; p&#xE5; samma g&#xE5;ng) <br /> -> vilket &#xE4;r eg. mer komplext - att g&#xF6;ra en matematisk ber&#xE4;kning, eller kasta frisbee? Varf&#xF6;r v&#xE4;rderas det ena h&#xF6;gre? Vem har s.a.s. best&#xE4;mt det - f&#xF6;r det &#xE4;r ju konventioner, det &#xE4;r &#xF6;verenskommelser.
  • m&#xE5;nga olika medier --> vidgat textbegrepp <br /> <br /> l&#xE4;randet &#xE4;r inte bundet till specifika rum/tillf&#xE4;llen. L&#xE4;randet &#xE4;r helt beroende av vilka resurser individen har tillg&#xE4;ngliga (redskap, f&#xF6;rst&#xE5;else f&#xF6;r dessa, etc.) <br /> <br /> Att INTE ha tillg&#xE5;ng (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + f&#xF6;rst&#xE5;else) &#xE4;r marginaliserande. <br /> Jfr &#xD8;ystein: redan k&#xE4;nda strukturer sl&#xE5;r igenom h&#xE4;r ocks&#xE5;! <br /> --> analfabetism + digitala klyftor ... <br /> <br /> Genom att ta i anspr&#xE5;k IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare &#xE4;n ett objekt
  • m&#xE5;nga olika medier --> vidgat textbegrepp <br /> <br /> l&#xE4;randet &#xE4;r inte bundet till specifika rum/tillf&#xE4;llen. L&#xE4;randet &#xE4;r helt beroende av vilka resurser individen har tillg&#xE4;ngliga (redskap, f&#xF6;rst&#xE5;else f&#xF6;r dessa, etc.) <br /> <br /> Att INTE ha tillg&#xE5;ng (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + f&#xF6;rst&#xE5;else) &#xE4;r marginaliserande. <br /> Jfr &#xD8;ystein: redan k&#xE4;nda strukturer sl&#xE5;r igenom h&#xE4;r ocks&#xE5;! <br /> --> analfabetism + digitala klyftor ... <br /> <br /> Genom att ta i anspr&#xE5;k IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare &#xE4;n ett objekt
  • m&#xE5;nga olika medier --> vidgat textbegrepp <br /> <br /> l&#xE4;randet &#xE4;r inte bundet till specifika rum/tillf&#xE4;llen. L&#xE4;randet &#xE4;r helt beroende av vilka resurser individen har tillg&#xE4;ngliga (redskap, f&#xF6;rst&#xE5;else f&#xF6;r dessa, etc.) <br /> <br /> Att INTE ha tillg&#xE5;ng (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + f&#xF6;rst&#xE5;else) &#xE4;r marginaliserande. <br /> Jfr &#xD8;ystein: redan k&#xE4;nda strukturer sl&#xE5;r igenom h&#xE4;r ocks&#xE5;! <br /> --> analfabetism + digitala klyftor ... <br /> <br /> Genom att ta i anspr&#xE5;k IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare &#xE4;n ett objekt
  • m&#xE5;nga olika medier --> vidgat textbegrepp <br /> <br /> l&#xE4;randet &#xE4;r inte bundet till specifika rum/tillf&#xE4;llen. L&#xE4;randet &#xE4;r helt beroende av vilka resurser individen har tillg&#xE4;ngliga (redskap, f&#xF6;rst&#xE5;else f&#xF6;r dessa, etc.) <br /> <br /> Att INTE ha tillg&#xE5;ng (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + f&#xF6;rst&#xE5;else) &#xE4;r marginaliserande. <br /> Jfr &#xD8;ystein: redan k&#xE4;nda strukturer sl&#xE5;r igenom h&#xE4;r ocks&#xE5;! <br /> --> analfabetism + digitala klyftor ... <br /> <br /> Genom att ta i anspr&#xE5;k IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare &#xE4;n ett objekt
  • m&#xE5;nga olika medier --> vidgat textbegrepp <br /> <br /> l&#xE4;randet &#xE4;r inte bundet till specifika rum/tillf&#xE4;llen. L&#xE4;randet &#xE4;r helt beroende av vilka resurser individen har tillg&#xE4;ngliga (redskap, f&#xF6;rst&#xE5;else f&#xF6;r dessa, etc.) <br /> <br /> Att INTE ha tillg&#xE5;ng (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + f&#xF6;rst&#xE5;else) &#xE4;r marginaliserande. <br /> Jfr &#xD8;ystein: redan k&#xE4;nda strukturer sl&#xE5;r igenom h&#xE4;r ocks&#xE5;! <br /> --> analfabetism + digitala klyftor ... <br /> <br /> Genom att ta i anspr&#xE5;k IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare &#xE4;n ett objekt
  • Detta &#xE4;r min tolkning av dessa f&#xF6;rel&#xE4;sningar: <br /> = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) <br /> <br /> --> tre begrepp som beh&#xF6;ver diskuteras <br /> <br /> b&#xF6;rjar med skolans uppdrag, och d&#xE5; &#x201D;digital kompetens&#x201D;
  • Detta &#xE4;r min tolkning av dessa f&#xF6;rel&#xE4;sningar: <br /> = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) <br /> <br /> --> tre begrepp som beh&#xF6;ver diskuteras <br /> <br /> b&#xF6;rjar med skolans uppdrag, och d&#xE5; &#x201D;digital kompetens&#x201D;
  • Detta &#xE4;r min tolkning av dessa f&#xF6;rel&#xE4;sningar: <br /> = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) <br /> <br /> --> tre begrepp som beh&#xF6;ver diskuteras <br /> <br /> b&#xF6;rjar med skolans uppdrag, och d&#xE5; &#x201D;digital kompetens&#x201D;
  • Detta &#xE4;r min tolkning av dessa f&#xF6;rel&#xE4;sningar: <br /> = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) <br /> <br /> --> tre begrepp som beh&#xF6;ver diskuteras <br /> <br /> b&#xF6;rjar med skolans uppdrag, och d&#xE5; &#x201D;digital kompetens&#x201D;
  • Detta &#xE4;r min tolkning av dessa f&#xF6;rel&#xE4;sningar: <br /> = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) <br /> <br /> --> tre begrepp som beh&#xF6;ver diskuteras <br /> <br /> b&#xF6;rjar med skolans uppdrag, och d&#xE5; &#x201D;digital kompetens&#x201D;
  • Detta &#xE4;r min tolkning av dessa f&#xF6;rel&#xE4;sningar: <br /> = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) <br /> <br /> --> tre begrepp som beh&#xF6;ver diskuteras <br /> <br /> b&#xF6;rjar med skolans uppdrag, och d&#xE5; &#x201D;digital kompetens&#x201D;
  • Detta &#xE4;r min tolkning av dessa f&#xF6;rel&#xE4;sningar: <br /> = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) <br /> <br /> --> tre begrepp som beh&#xF6;ver diskuteras <br /> <br /> b&#xF6;rjar med skolans uppdrag, och d&#xE5; &#x201D;digital kompetens&#x201D;
  • Varf&#xF6;r digitala medier &#xE4;r centrala - eller t.o.m. n&#xF6;dv&#xE4;ndiga - pedagogiska resurser. P&#xE5; v&#xE4;gen dit s&#xE5; m&#xE5;ste m&#xE5;nga av skolans traditionella f&#xF6;rest&#xE4;llningar om l&#xE4;rande, kunskap, medier, etc., utmanas. <br /> <br /> --> skall vi n&#xE5; dit, m&#xE5;ste vi utveckla en ny syn inte bara p&#xE5; skola och l&#xE4;rande, utan ocks&#xE5; p&#xE5; individen/barnet och vad redskap &#xE4;r <br /> <br /> <br /> <br /> * vem jag &#xE4;r [vilken IDENTITET skall jag konstruera? vem vill jag framst&#xE5; SOM? hur g&#xF6;r jag f&#xF6;r att skapa INTRESSE och LEGITIMITET/TROV&#xC4;RDIGHET kring det jag s&#xE4;ger?] <br /> OBS: Slideshare <br /> * varf&#xF6;r f&#xE4;ltet intresserar mig <br /> * och vad jag g&#xF6;r idag: <br /> <br /> jfr Friends: mobbing finns inte - kr&#xE4;nkande behandling <br /> --> e-mobbing demoniserar <br /> &#x201C;Virtuell mobbing&#x201D; --> finns p&#xE5; riktigt <br /> <br /> being - becoming -> hur positionerar vi barn? <br /> intersektionell analys <br /> <br /> om denna presentation: <br /> Mobbning (etc.) kan ni. Dunkels bra problematisering av s.k. e-mobbning (virtuell? finns inte?). Jag; skapa perspektiv p&#xE5; ungas bruk av digitala medier - dels teori, dels empiri (d&#xE4;r det f&#xF6;rra bygger p&#xE5; det senare). D&#xE4;r jag kommer att problematisera fr&#xE5;gan om tilltr&#xE4;de, om diskriminering - inte minst via genus.inspirerade kritiska analyser. <br /> Jag vill skapa grund f&#xF6;r reflektion. Med fokus p&#xE5; barns villkor, utifr&#xE5;n en respekt f&#xF6;r barns/ungas v&#xE4;rldar/erfarenheter/handlande.

Skola2.0 [föreläsning Stockholms stad, 090911] Skola2.0 [föreläsning Stockholms stad, 090911] Presentation Transcript

  • Skola 2.0 · några reflektioner kring lärande och nya medier En föreläsning för Stockholms stad i september 2009, på temat Resande mot framtiden - avgång från PLATTFORM 11 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
  • http://mt.sh.se/gto the.GTO.project gender · tweens · online • Constrution and normalisation of gender online among young people in Estonia and Sweden hur uttrycks och normaliseras genus online bland unga? • vilken betydelse har konstruktionen av genus online bland unga i deras vardag? • hur använder unga medietekniska redskap vid gestaltning av den egna personen?
  • ungas multimodala http://mt.sh.se/ungmods gestaltning
  • ungas multimodala http://mt.sh.se/ungmods gestaltning • vilka medier använder unga på Tumba Gymnasium fritiden, samt till vad? Broängsskolan (Botkyrka kommun) • vilka medier använder unga i skolan, samt till vad? Rektorsakademien • hur kan digitala medier användas för att komplettera verbala och skriftliga berättelser?
  • Skola 2.0 · några reflektioner kring lärande och nya medier En föreläsning för Stockholms stad i september 2009, på temat Resande mot framtiden - avgång från PLATTFORM 11 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
  • Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande?
  • Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • nya medier/redskap?
  • Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • nya medier/redskap? • lärande?
  • Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • nya medier/redskap? • lärande? • skolans uppdrag?
  • Pedagogikens essens?
  • Pedagogikens essens? • Att via erövrandet av nya redskap erbjuda individen nya villkor för deltagande
  • Pedagogikens essens? • Att via erövrandet av nya redskap erbjuda individen nya villkor för deltagande • Redskapens frigörande (emancipatoriska) potential
  • Redskap
  • Redskap • mentala (psykologiska)
  • Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska)
  • Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska)
  • Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
  • Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
  • Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap
  • Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap
  • Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap - med en ökad grad av plasticitet
  • Digital kompetens EU-parlamentet hösten 2009 Kommunikation på modersmålet. Kommunikation på främmande språk. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Digital kompetens. "Lära att lära” (inlärning) Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
  • Digital kompetens EU-parlamentet hösten 2009 • handhavande (funktionell nivå) Kommunikation på modersmålet. Kommunikation på främmande språk. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Digital kompetens. "Lära att lära” (inlärning) Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
  • Digital kompetens EU-parlamentet hösten 2009 • handhavande (funktionell nivå) Kommunikation på modersmålet. • reflektion (humanistisk/social nivå) Kommunikation på främmande språk. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Digital kompetens. "Lära att lära” (inlärning) Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
  • Tre mediekulturer
  • Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450)
  • Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950)
  • Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
  • Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
  • Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995) olika sätt att processa, lagra, presentera och distribuera information
  • Andra medieåldern Mark Poster, 1995 simulacra - jfr Lévy (Castells) real & virtual dualism --> är också hierarkiska relationer; vilka fler ser du i Din vardag?
  • Andra medieåldern Mark Poster, 1995 • Sändare, producent, mottagare rörliga positioner simulacra - jfr Lévy (Castells) real & virtual dualism --> är också hierarkiska relationer; vilka fler ser du i Din vardag?
  • Andra medieåldern Mark Poster, 1995 • Sändare, producent, mottagare rörliga positioner simulacra - jfr Lévy • Ingen skillnad mellan kopia och (Castells) real & virtual original dualism --> är också hierarkiska relationer; vilka fler ser du i Din vardag?
  • Andra medieåldern Mark Poster, 1995 • Sändare, producent, mottagare rörliga positioner simulacra - jfr Lévy • Ingen skillnad mellan kopia och (Castells) real & virtual original dualism --> är också hierarkiska • Det är möjligt att agera i mediet relationer; vilka fler ser du i Din vardag?
  • Andra medieåldern Mark Poster, 1995 • Sändare, producent, mottagare rörliga positioner simulacra - jfr Lévy • Ingen skillnad mellan kopia och (Castells) real & virtual original dualism --> är också hierarkiska • Det är möjligt att agera i mediet relationer; vilka fler ser du i Din vardag? • Web 2.0
  • Andra medieåldern Mark Poster, 1995 • Sändare, producent, mottagare rörliga positioner • Ingen skillnad mellan kopia och original • Det är möjligt att agera i mediet • Web 2.0
  • Digital kompetens?
  • Digital kompetens? ”Digital literacy is skills, knowledge and attitudes in using digital media to master living in the learning society.” (Erstad 2005)
  • Digital kompetens? ”Digital literacy is skills, knowledge and attitudes in using digital media to master living in the learning society.” (Erstad 2005)
  • Lärande
  • Lärande • distribuerat
  • Lärande • distribuerat • allestädes närvarande
  • Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang
  • Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang • inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp
  • Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang • inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp • kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
  • Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang • inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp • kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt • lärande subjektet = individen & redskap
  • ?
  • 24 + 47 = ?
  • ? 24 + 47 = 61
  • ? 24 + 47 = 71
  • 24 + 47 = 71 1243,73 x 13,88 = ?
  • ? 24 + 47 = 71 1243,73 x 13,88 = 17.262,9724
  • bad at logics, good at frisbee
  • Lärandets nya tid-rum
  • Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent
  • Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier
  • Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier • Nya redskap för memorering, dokumentation och kommunikation, med nya funktioner - och därmed andra betydelser
  • Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier • Nya redskap för memorering, dokumentation och kommunikation, med nya funktioner - och därmed andra betydelser • Att INTE ha tillgång (i begreppets dubbla betydelse) är marginaliserande
  • We think
  • We think
  • Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande?
  • Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • vad säger du?
  • Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • vad säger du? • vilka kunskaper och kompetenser behövs i det 21.a århundradet?
  • Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • vad säger du? • vilka kunskaper och kompetenser behövs i det 21.a århundradet? • hur relevansgöra skolan?
  • Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • vad säger du? • vilka kunskaper och kompetenser behövs i det 21.a århundradet? • hur relevansgöra skolan? • hur mäter man (adekvata) kunskaper?
  • Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • vad säger du? • vilka kunskaper och kompetenser behövs i det 21.a århundradet? • hur relevansgöra skolan? • hur mäter man (adekvata) kunskaper? • hur visar man att man kan något? hur kan man examinera?
  • Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • vad säger du? • vilka kunskaper och kompetenser behövs i det 21.a århundradet? • hur relevansgöra skolan? • hur mäter man (adekvata) kunskaper? • hur visar man att man kan något? hur kan man examinera? • vad är det att lära?
  • Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • vad säger du? • vilka kunskaper och kompetenser behövs i det 21.a århundradet? • hur relevansgöra skolan? • hur mäter man (adekvata) kunskaper? • hur visar man att man kan något? hur kan man examinera? • vad är det att lära? • var finns kunskap?
  • Skola 2.0 · några reflektioner kring lärande och nya medier En föreläsning för Stockholms stad i september 2009, på temat Resande mot framtiden - avgång från PLATTFORM 11 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
  • Skola 2.0 · några reflektioner kring lärande och nya medier En föreläsning för Stockholms stad i september 2009, på temat Resande mot framtiden - avgång från PLATTFORM 11 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods