Skola 2.0
Reflektioner på en workshop i december 2009


Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik
Institutionen för ...
Lärandets (skolans) essens?
Lärandets (skolans) essens?

• Att via erövrandet av nya redskap
  erbjuda individen nya villkor för
  deltagande i samhäl...
Lärandets (skolans) essens?

• Att via erövrandet av nya redskap
  erbjuda individen nya villkor för
  deltagande i samhäl...
Redskap

• mentala (psykologiska)

• konkreta (fysiska)

• resurser för människan -
  ”utbyggnader av våra
  sinnen” (McLu...
Redskap

• mentala (psykologiska)

• konkreta (fysiska)

• resurser för människan -
  ”utbyggnader av våra
  sinnen” (McLu...
Redskap

• mentala (psykologiska)

• konkreta (fysiska)

• resurser för människan -
  ”utbyggnader av våra
  sinnen” (McLu...
Tre mediekulturer
Tre mediekulturer

• Typografisk mediekultur (ung 1450)
Tre mediekulturer

• Typografisk mediekultur (ung 1450)

• Elektronisk mediekultur (ung 1950)
Tre mediekulturer

• Typografisk mediekultur (ung 1450)

• Elektronisk mediekultur (ung 1950)

• Digital mediekultur (ung 1...
Tre mediekulturer

• Typografisk mediekultur (ung 1450)

• Elektronisk mediekultur (ung 1950)

• Digital mediekultur (ung 1...
Tre mediekulturer

• Typografisk mediekultur (ung 1450)

• Elektronisk mediekultur (ung 1950)

• Digital mediekultur (ung 1...
Innehållsproduktion
Innehållsproduktion

• producent, sändare OCH konsument
  (eller: tv-tittaren har blivit en dator-
  användare)

• vidgat ...
Digital kompetens
Digital kompetens

• materiell/funktionalistisk nivå
Digital kompetens

• materiell/funktionalistisk nivå

• humanistisk/social nivå
Lärande
Lärande

• distribuerat

• allestädes närvarande

• socio-kulturellt historiskt sammanhang

• inget absolut kunskaps- elle...
Lärandets nya tid-rum
Lärandets nya tid-rum

• Individen konsument OCH producent

• Unga uttrycker sig i många olika
  medier

• Nya redskap för...
Skola 2.0
Reflektioner på en workshop i december 2009


Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik
Institutionen för ...
Skola 2.0
Reflektioner på en workshop i december 2009


Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik
Institutionen för ...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Skola2.0: DiU workshop 20091204

472 views
409 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
472
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
4
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide
  • Digitala medier som ett sätt för unga att uttrycka sig på

    Skolan och världen utanför följer två olika sorters logik i relation till digitala medier. Både i användandet och i hur detta användande kan stödja individens lärande. Presentationen tar avstamp i ett pågående forskningsprojekt där ambitionen är att utveckla skolans pedagogiska bruk av digitala medier baserat på en fördjupad förståelse för hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig.

    McFarlane:
    Varför fyller vi skolan med så mkt som inte har ngn eg. relevans - och varför premierar vi de som kan memorera detta?
    --> det centrala är inte så mkt vad som skall läras, utan strategierna för att lära (ett konstruktivistiskt perspektiv)
    --> examinationsformerna viktiga

    ---------

    Varför digitala medier är centrala - eller t.o.m. nödvändiga - pedagogiska resurser. På vägen dit så måste många av skolans traditionella föreställningar om lärande, kunskap, medier, etc., utmanas.

    --> skall vi nå dit, måste vi utveckla en ny syn inte bara på skola och lärande, utan också på individen/barnet och vad redskap är

    forskarens ”rätt”; att ställa frågor ... inte svara på frågan om utbildningsplattformen ...

    Mats: lyfta på locket - pandoras ask?: vad släpper vi ut? -- inte minst: inte stänga locket om det är obekant, det som först visar sig
    --> var finns eleverna?
    lärandet · pedagogerna · administrationen · vårdnadshavare
    ==> LÄGGA TILL ETT PERSPEKTIV: ELEVERNAS - ELLER BARNPERSPEKTIV, ANNA HAR GJORT DET PÅ EN KONKRET NIVÅ - JAG KOMMER ATT SKAPA EN FORM AV TEORETISKT RAMVERK, FÖR ATT EG. STÖDJA HENNES ARGUMENT (ELLER HENNES INFORMANTER!?)
    Min bas: om mig - två projekt idag ...

    Syfte och innehåll [KK]
    Vårt budskap på mässan sammanfattas i nedanstående text…

    Vad kan/ska/bör vi lära av ungas nätkulturer och hur kommer det att påverka skola och lärarutbildning.

    Nu är det dags att gå från att oroligt fråga vad man bör VETA om ungas IT-användande (för att kunna hantera problemen) – till att nyfiket fråga vad man kan LÄRA (för att tillvarata möjligheterna).

    Hur gör de där ute?
    Kan jag vara med i en nätgemenskap?
    Hur vill unga lära sig?

    UTGÅNGSPUNKT i mitt projekt - men inte prata om det; kommer att lägga mig på en ”metanivå” - vad unga gör med medierna: kolla själv! Jag vill skapa ett reflekterande ramverk, ett sätt att se och förstå ungas villkor [jag är pedagog...]

    ----------

    Digitala medier som ett sätt för unga att uttrycka sig på

    Skolan och världen utanför följer två olika sorters logik i relation till digitala medier. Både i användandet och i hur detta användande kan stödja individens lärande. Presentationen tar avstamp i ett pågående forskningsprojekt där ambitionen är att utveckla skolans pedagogiska bruk av digitala medier baserat på en fördjupad förståelse för hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig.




    Varför digitala medier är centrala - eller t.o.m. nödvändiga - pedagogiska resurser. På vägen dit så måste många av skolans traditionella föreställningar om lärande, kunskap, medier, etc., utmanas.

    --> skall vi nå dit, måste vi utveckla en ny syn inte bara på skola och lärande, utan också på individen/barnet och vad redskap är

    forskarens ”rätt”; att ställa frågor ... inte svara på frågan om utbildningsplattformen ...

    Mats: lyfta på locket - pandoras ask?: vad släpper vi ut? -- inte minst: inte stänga locket om det är obekant, det som först visar sig
    --> var finns eleverna?
    lärandet · pedagogerna · administrationen · vårdnadshavare
    ==> LÄGGA TILL ETT PERSPEKTIV: ELEVERNAS - ELLER BARNPERSPEKTIV, ANNA HAR GJORT DET PÅ EN KONKRET NIVÅ - JAG KOMMER ATT SKAPA EN FORM AV TEORETISKT RAMVERK, FÖR ATT EG. STÖDJA HENNES ARGUMENT (ELLER HENNES INFORMANTER!?)
    Min bas: om mig - två projekt idag ...
  • Vad skulle du svara på den frågan? [praktiska pedagogiken!]

    punkt 1 - bygger på antagandet [punkt 2]

    Kartan: något som måste erövras!

    --> vad är då redskap?

    min pres:
    * redskap
    * digitala medier
    * digital kompetens
    * samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum]


    Inte bara vad vi kan göra med media/teknik – utan också vad tekniken gör med oss. Inte på något determinstiskt, kausalt sätt. Men att vi i vår interaktion med tekniken får nya, andra erfarenheter. Av både tekniken, samhället, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss själva, det mänskliga, etc.
    Appropriation: det är inte tekniken vi tar i anspråk – det är oss själva!

    Jag hävdar att vi behöver utmana vår föreställning om människan, det mänskliga, etc. Och att konventionella begrepp – vilket ju är redskap för tanken! – inte omfamnar den samtida människan, hennes villkor för handling, meningsskapande, socialisation [vad är det???], etc. Det begrepp jag föreslår är cyborgaren.
    Leda fram till människa – maskin – enhet – cyborg

    ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP!

    skolbyggnaden densamma - lärandet som kognitiv process inte förändrat, men både vad som är centrala kompetenser och hur man når dit, har dramatiskt förändrats
  • Vad skulle du svara på den frågan? [praktiska pedagogiken!]

    punkt 1 - bygger på antagandet [punkt 2]

    Kartan: något som måste erövras!

    --> vad är då redskap?

    min pres:
    * redskap
    * digitala medier
    * digital kompetens
    * samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum]


    Inte bara vad vi kan göra med media/teknik – utan också vad tekniken gör med oss. Inte på något determinstiskt, kausalt sätt. Men att vi i vår interaktion med tekniken får nya, andra erfarenheter. Av både tekniken, samhället, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss själva, det mänskliga, etc.
    Appropriation: det är inte tekniken vi tar i anspråk – det är oss själva!

    Jag hävdar att vi behöver utmana vår föreställning om människan, det mänskliga, etc. Och att konventionella begrepp – vilket ju är redskap för tanken! – inte omfamnar den samtida människan, hennes villkor för handling, meningsskapande, socialisation [vad är det???], etc. Det begrepp jag föreslår är cyborgaren.
    Leda fram till människa – maskin – enhet – cyborg

    ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP!

    skolbyggnaden densamma - lärandet som kognitiv process inte förändrat, men både vad som är centrala kompetenser och hur man når dit, har dramatiskt förändrats
  • Vad skulle du svara på den frågan? [praktiska pedagogiken!]

    punkt 1 - bygger på antagandet [punkt 2]

    Kartan: något som måste erövras!

    --> vad är då redskap?

    min pres:
    * redskap
    * digitala medier
    * digital kompetens
    * samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum]


    Inte bara vad vi kan göra med media/teknik – utan också vad tekniken gör med oss. Inte på något determinstiskt, kausalt sätt. Men att vi i vår interaktion med tekniken får nya, andra erfarenheter. Av både tekniken, samhället, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss själva, det mänskliga, etc.
    Appropriation: det är inte tekniken vi tar i anspråk – det är oss själva!

    Jag hävdar att vi behöver utmana vår föreställning om människan, det mänskliga, etc. Och att konventionella begrepp – vilket ju är redskap för tanken! – inte omfamnar den samtida människan, hennes villkor för handling, meningsskapande, socialisation [vad är det???], etc. Det begrepp jag föreslår är cyborgaren.
    Leda fram till människa – maskin – enhet – cyborg

    ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP!

    skolbyggnaden densamma - lärandet som kognitiv process inte förändrat, men både vad som är centrala kompetenser och hur man når dit, har dramatiskt förändrats
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    McLuhan: medier = kläder · elektricitet · bilen · radio · TV · etc.
    --> OBS inte protes i ngn medicinsk betydelse; så belastat med normer och värderingar om det normala, det acceptabla, etc.
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    plasticitet:
    * hård + mjukvara kan ändras [vilket inte är riktigt samma sak som att trimma en bil]
    * anpassa efter egna behov/önskemål [”användargenererat” som modebegrepp]
    * i utveckling; kan inte förutsägas
    * allt fler områden, allt fler tjänster
    * ökad mobilitet [mindre, lättare, mer ”komplexa” (skvader) ... + nätverk]

    Tekniken är alltså inte endast ett externt redskap, utan även en funktion – eller protes/utbyggnad – som förändrar villkoren för människan på både en mental/kognitiv och en fysisk/kroppslig nivå. Digital teknik överskrider på detta sätt ett traditionellt dualistiskt, dikotomiskt, begripliggörande av världen och dess fenomen. Haraway (2003) använder begreppet ”natureculture” för att visa hur uppdelningen mellan natur och kultur, mellan biologi och teknik, inte längre är meningsbärande. Konsekvensen av detta är, tänker jag mig, att vi inte bara tar i anspråk ny teknik. Vi snarare använder tekniken och dess funktioner, för att ta i anspråk oss själva och vardagens utmaningar och behov (Hernwall, et.al. 2005). Tekniken blir därför ett redskap som gör det möjligt att se och förstå, men också att utmana oss själva. Vad betyder då detta, i relation till idén om digital kompetens?


    med det: digital kompetens ..
  • jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!
  • jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!
  • jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    TVn: sitter runt (som om de lyssnade på radio); åskådare (!); kan gömmas; pryds; etc. Men också att innehållet ofta var en upprepning av (och som fick mycket kritik i Röster i Radio och TV under 50 och 60-talet) av teater, radio, etc.

    Men också att tekniken styr hur innehållet ser ut. Jfr gårdagens livesändningar med dagens webb-kameror, eller “mobilen” -- den vår tids skvader (hare och tjäder)

    Från TV-tittare, till dator-användare
  • jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor
    --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ...

    MEN; hur gå från att se nya möjligheter???

    Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)
  • jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor
    --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ...

    MEN; hur gå från att se nya möjligheter???

    Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)
  • jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor
    --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ...

    MEN; hur gå från att se nya möjligheter???

    Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)
  • inte passiv - aktiv
    inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!
    original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )
    social nätverk och relationer
  • inte passiv - aktiv
    inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!
    original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )
    social nätverk och relationer
  • inte passiv - aktiv
    inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!
    original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )
    social nätverk och relationer
  • inte passiv - aktiv
    inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!
    original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )
    social nätverk och relationer
  • inte passiv - aktiv
    inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!
    original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )
    social nätverk och relationer
  • Texten har haft en dominerande ställning i skolans värld – även om andra medieformer har haft en stor kulturell/social betydelse (teatern som det finkulturella, bion som skräpkulturen). Istället för att fråga oss varför datorer, digitala media – eller rörlig bild – skall ha sin plats i skolan, kan vi vända på frågan: hur kan det komma sig att texten, ordet, alfabetet, boken, har haft en en så dominerande ställning under så lång tid? Inte minst efterkrigstiden har ju sett en rad medieformer.
    Varje medieform har inte bara krävt utan också skapat nya kompetenser, i relation till både produktion och reception/”användande”.
    Tekniken/teknologin har sin betydelse i sin sociala praktik. Detta tror jag är en av hörnstenarna i en digital kompetens; att ha en förståelse för mediernas sociala konsekvenser.
    Vilket inbegriper att relatera detta till sin egen situation, sina egna behov, etc. och kunna nyttja tekniken i relation till dessa behov. Med andra ord; Att ta tekniken i anspråk, att göra den till sin och relatera den till sin livssituation.

    a.som en funktionalistisk kompetens (a nedan) ; vad som krävs för att tekniken skall fungera/individen skall kunna arbeta med tekniken.
    b.en humanistisk kompetens (b + c nedan); David Buckingham, m.fl.Nära ”bildnings”-begreppet/idealet (ty: Bildung). Att utveckla ett kritiskt förhållningssätt visavi digital media. Inte minst att vara medveten om de kulturella och sociala implikationerna av digital media; de är kulturella former.

    Jfr: Vad ligger i en ”kompetens”, eller engelskans ”literacy”? Möjligt att se tre dimensioner.
    a.materiell dimension (alfabet, syntax, programmering, medieproduktion, etc.)
    b.mental el. kognitiv dimension (tolka, förstå, hantera, använda, etc.)
    c.social dimension (konsekvenser, betydelser, etc.)
    Bygger på att medier (som verktyg) är externa utbyggnader (jfr McLuhan) vilka resulterar i en gemensamt skapad och uppnådd intelligens, vilken i en mening alltså är extern/utanför subjektet/individen. Kompetens har här en social dimesion.
  • Texten har haft en dominerande ställning i skolans värld – även om andra medieformer har haft en stor kulturell/social betydelse (teatern som det finkulturella, bion som skräpkulturen). Istället för att fråga oss varför datorer, digitala media – eller rörlig bild – skall ha sin plats i skolan, kan vi vända på frågan: hur kan det komma sig att texten, ordet, alfabetet, boken, har haft en en så dominerande ställning under så lång tid? Inte minst efterkrigstiden har ju sett en rad medieformer.
    Varje medieform har inte bara krävt utan också skapat nya kompetenser, i relation till både produktion och reception/”användande”.
    Tekniken/teknologin har sin betydelse i sin sociala praktik. Detta tror jag är en av hörnstenarna i en digital kompetens; att ha en förståelse för mediernas sociala konsekvenser.
    Vilket inbegriper att relatera detta till sin egen situation, sina egna behov, etc. och kunna nyttja tekniken i relation till dessa behov. Med andra ord; Att ta tekniken i anspråk, att göra den till sin och relatera den till sin livssituation.

    a.som en funktionalistisk kompetens (a nedan) ; vad som krävs för att tekniken skall fungera/individen skall kunna arbeta med tekniken.
    b.en humanistisk kompetens (b + c nedan); David Buckingham, m.fl.Nära ”bildnings”-begreppet/idealet (ty: Bildung). Att utveckla ett kritiskt förhållningssätt visavi digital media. Inte minst att vara medveten om de kulturella och sociala implikationerna av digital media; de är kulturella former.

    Jfr: Vad ligger i en ”kompetens”, eller engelskans ”literacy”? Möjligt att se tre dimensioner.
    a.materiell dimension (alfabet, syntax, programmering, medieproduktion, etc.)
    b.mental el. kognitiv dimension (tolka, förstå, hantera, använda, etc.)
    c.social dimension (konsekvenser, betydelser, etc.)
    Bygger på att medier (som verktyg) är externa utbyggnader (jfr McLuhan) vilka resulterar i en gemensamt skapad och uppnådd intelligens, vilken i en mening alltså är extern/utanför subjektet/individen. Kompetens har här en social dimesion.
  • Pedró
    Hur påverkar digital media:
    - utvecklandet av kognitiva färdigheter?
    - sociala värderingar och livsstil?
    - förväntningar på lärande (learning expectations)?
    - läromål? /educational achievements

    distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
    allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
    socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
    inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
    nya redskap ger andra sätt att lära andra saker
    kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
    Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
    lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • Pedró
    Hur påverkar digital media:
    - utvecklandet av kognitiva färdigheter?
    - sociala värderingar och livsstil?
    - förväntningar på lärande (learning expectations)?
    - läromål? /educational achievements

    distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
    allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
    socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
    inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
    nya redskap ger andra sätt att lära andra saker
    kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
    Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
    lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • Pedró
    Hur påverkar digital media:
    - utvecklandet av kognitiva färdigheter?
    - sociala värderingar och livsstil?
    - förväntningar på lärande (learning expectations)?
    - läromål? /educational achievements

    distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
    allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
    socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
    inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
    nya redskap ger andra sätt att lära andra saker
    kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
    Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
    lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • Pedró
    Hur påverkar digital media:
    - utvecklandet av kognitiva färdigheter?
    - sociala värderingar och livsstil?
    - förväntningar på lärande (learning expectations)?
    - läromål? /educational achievements

    distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
    allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
    socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
    inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
    nya redskap ger andra sätt att lära andra saker
    kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
    Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
    lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • Pedró
    Hur påverkar digital media:
    - utvecklandet av kognitiva färdigheter?
    - sociala värderingar och livsstil?
    - förväntningar på lärande (learning expectations)?
    - läromål? /educational achievements

    distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
    allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
    socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
    inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
    nya redskap ger andra sätt att lära andra saker
    kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
    Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
    lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • Pedró
    Hur påverkar digital media:
    - utvecklandet av kognitiva färdigheter?
    - sociala värderingar och livsstil?
    - förväntningar på lärande (learning expectations)?
    - läromål? /educational achievements

    distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
    allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
    socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
    inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
    nya redskap ger andra sätt att lära andra saker
    kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
    Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
    lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • Pedró
    Hur påverkar digital media:
    - utvecklandet av kognitiva färdigheter?
    - sociala värderingar och livsstil?
    - förväntningar på lärande (learning expectations)?
    - läromål? /educational achievements

    distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
    allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
    socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
    inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
    nya redskap ger andra sätt att lära andra saker
    kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
    Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
    lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • Digitala medier som ett sätt för unga att uttrycka sig på

    Skolan och världen utanför följer två olika sorters logik i relation till digitala medier. Både i användandet och i hur detta användande kan stödja individens lärande. Presentationen tar avstamp i ett pågående forskningsprojekt där ambitionen är att utveckla skolans pedagogiska bruk av digitala medier baserat på en fördjupad förståelse för hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig.




    Varför digitala medier är centrala - eller t.o.m. nödvändiga - pedagogiska resurser. På vägen dit så måste många av skolans traditionella föreställningar om lärande, kunskap, medier, etc., utmanas.

    --> skall vi nå dit, måste vi utveckla en ny syn inte bara på skola och lärande, utan också på individen/barnet och vad redskap är

    forskarens ”rätt”; att ställa frågor ... inte svara på frågan om utbildningsplattformen ...

    Mats: lyfta på locket - pandoras ask?: vad släpper vi ut? -- inte minst: inte stänga locket om det är obekant, det som först visar sig
    --> var finns eleverna?
    lärandet · pedagogerna · administrationen · vårdnadshavare
    ==> LÄGGA TILL ETT PERSPEKTIV: ELEVERNAS - ELLER BARNPERSPEKTIV, ANNA HAR GJORT DET PÅ EN KONKRET NIVÅ - JAG KOMMER ATT SKAPA EN FORM AV TEORETISKT RAMVERK, FÖR ATT EG. STÖDJA HENNES ARGUMENT (ELLER HENNES INFORMANTER!?)
    Min bas: om mig - två projekt idag ...
  • Skola2.0: DiU workshop 20091204

    1. 1. Skola 2.0 Reflektioner på en workshop i december 2009 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
    2. 2. Lärandets (skolans) essens?
    3. 3. Lärandets (skolans) essens? • Att via erövrandet av nya redskap erbjuda individen nya villkor för deltagande i samhället
    4. 4. Lärandets (skolans) essens? • Att via erövrandet av nya redskap erbjuda individen nya villkor för deltagande i samhället • Redskapens frigörande (emancipatoriska) potential
    5. 5. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
    6. 6. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
    7. 7. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap - med en ökad grad av plasticitet
    8. 8. Tre mediekulturer
    9. 9. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450)
    10. 10. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950)
    11. 11. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
    12. 12. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
    13. 13. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995) olika sätt att processa, lagra, presentera och distribuera information
    14. 14. Innehållsproduktion
    15. 15. Innehållsproduktion • producent, sändare OCH konsument (eller: tv-tittaren har blivit en dator- användare) • vidgat textbegrepp • skapar, återskapar, omskapar - skillnaden mellan original och kopia har upphört • bygger sociala nätverk (vi kan agera i mediet) • web 2.0
    16. 16. Digital kompetens
    17. 17. Digital kompetens • materiell/funktionalistisk nivå
    18. 18. Digital kompetens • materiell/funktionalistisk nivå • humanistisk/social nivå
    19. 19. Lärande
    20. 20. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang • inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp • nya redskap ger ANDRA sätt att lära ANDRA saker • kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt • lärande subjektet = individen & redskap
    21. 21. Lärandets nya tid-rum
    22. 22. Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier • Nya redskap för memorering, dokumentation och kommunikation, med nya funktioner - och därmed andra betydelser • Att INTE ha tillgång (i begreppets dubbla betydelse) är marginaliserande
    23. 23. Skola 2.0 Reflektioner på en workshop i december 2009 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
    24. 24. Skola 2.0 Reflektioner på en workshop i december 2009 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods

    ×