• Share
  • Email
  • Embed
  • Like
  • Save
  • Private Content
Skola2.0: DiU workshop 20091204
 

Skola2.0: DiU workshop 20091204

on

  • 568 views

 

Statistics

Views

Total Views
568
Views on SlideShare
567
Embed Views
1

Actions

Likes
0
Downloads
0
Comments
0

1 Embed 1

http://www.slideshare.net 1

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Apple Keynote

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment
  • Digitala medier som ett s&#xE4;tt f&#xF6;r unga att uttrycka sig p&#xE5; <br /> <br /> Skolan och v&#xE4;rlden utanf&#xF6;r f&#xF6;ljer tv&#xE5; olika sorters logik i relation till digitala medier. B&#xE5;de i anv&#xE4;ndandet och i hur detta anv&#xE4;ndande kan st&#xF6;dja individens l&#xE4;rande. Presentationen tar avstamp i ett p&#xE5;g&#xE5;ende forskningsprojekt d&#xE4;r ambitionen &#xE4;r att utveckla skolans pedagogiska bruk av digitala medier baserat p&#xE5; en f&#xF6;rdjupad f&#xF6;rst&#xE5;else f&#xF6;r hur unga anv&#xE4;nder digitala medier f&#xF6;r att uttrycka sig. <br /> <br /> McFarlane: <br /> Varf&#xF6;r fyller vi skolan med s&#xE5; mkt som inte har ngn eg. relevans - och varf&#xF6;r premierar vi de som kan memorera detta? <br /> --> det centrala &#xE4;r inte s&#xE5; mkt vad som skall l&#xE4;ras, utan strategierna f&#xF6;r att l&#xE4;ra (ett konstruktivistiskt perspektiv) <br /> --> examinationsformerna viktiga <br /> <br /> --------- <br /> <br /> Varf&#xF6;r digitala medier &#xE4;r centrala - eller t.o.m. n&#xF6;dv&#xE4;ndiga - pedagogiska resurser. P&#xE5; v&#xE4;gen dit s&#xE5; m&#xE5;ste m&#xE5;nga av skolans traditionella f&#xF6;rest&#xE4;llningar om l&#xE4;rande, kunskap, medier, etc., utmanas. <br /> <br /> --> skall vi n&#xE5; dit, m&#xE5;ste vi utveckla en ny syn inte bara p&#xE5; skola och l&#xE4;rande, utan ocks&#xE5; p&#xE5; individen/barnet och vad redskap &#xE4;r <br /> <br /> forskarens &#x201D;r&#xE4;tt&#x201D;; att st&#xE4;lla fr&#xE5;gor ... inte svara p&#xE5; fr&#xE5;gan om utbildningsplattformen ... <br /> <br /> Mats: lyfta p&#xE5; locket - pandoras ask?: vad sl&#xE4;pper vi ut? -- inte minst: inte st&#xE4;nga locket om det &#xE4;r obekant, det som f&#xF6;rst visar sig <br /> --> var finns eleverna? <br /> l&#xE4;randet &#xB7;&#xA0;pedagogerna &#xB7;&#xA0;administrationen &#xB7;&#xA0;v&#xE5;rdnadshavare <br /> ==> L&#xC4;GGA TILL ETT PERSPEKTIV: ELEVERNAS - ELLER BARNPERSPEKTIV, ANNA HAR GJORT DET P&#xC5; EN KONKRET NIV&#xC5; - JAG KOMMER ATT SKAPA EN FORM AV TEORETISKT RAMVERK, F&#xD6;R ATT EG. ST&#xD6;DJA HENNES ARGUMENT (ELLER HENNES INFORMANTER!?) <br /> Min bas: om mig - tv&#xE5; projekt idag ... <br /> <br /> Syfte och inneh&#xE5;ll [KK] <br /> V&#xE5;rt budskap p&#xE5; m&#xE4;ssan sammanfattas i nedanst&#xE5;ende text&#x2026; <br /> <br /> Vad kan/ska/b&#xF6;r vi l&#xE4;ra av ungas n&#xE4;tkulturer och hur kommer det att p&#xE5;verka skola och l&#xE4;rarutbildning. <br /> <br /> Nu &#xE4;r det dags att g&#xE5; fr&#xE5;n att oroligt fr&#xE5;ga vad man b&#xF6;r VETA om ungas IT-anv&#xE4;ndande (f&#xF6;r att kunna hantera problemen) &#x2013; till att nyfiket fr&#xE5;ga vad man kan L&#xC4;RA (f&#xF6;r att tillvarata m&#xF6;jligheterna). <br /> <br /> Hur g&#xF6;r de d&#xE4;r ute? <br /> Kan jag vara med i en n&#xE4;tgemenskap? <br /> Hur vill unga l&#xE4;ra sig? <br /> <br /> UTG&#xC5;NGSPUNKT i mitt projekt - men inte prata om det; kommer att l&#xE4;gga mig p&#xE5; en &#x201D;metaniv&#xE5;&#x201D; - vad unga g&#xF6;r med medierna: kolla sj&#xE4;lv! Jag vill skapa ett reflekterande ramverk, ett s&#xE4;tt att se och f&#xF6;rst&#xE5; ungas villkor [jag &#xE4;r pedagog...] <br /> <br /> ---------- <br /> <br /> Digitala medier som ett s&#xE4;tt f&#xF6;r unga att uttrycka sig p&#xE5; <br /> <br /> Skolan och v&#xE4;rlden utanf&#xF6;r f&#xF6;ljer tv&#xE5; olika sorters logik i relation till digitala medier. B&#xE5;de i anv&#xE4;ndandet och i hur detta anv&#xE4;ndande kan st&#xF6;dja individens l&#xE4;rande. Presentationen tar avstamp i ett p&#xE5;g&#xE5;ende forskningsprojekt d&#xE4;r ambitionen &#xE4;r att utveckla skolans pedagogiska bruk av digitala medier baserat p&#xE5; en f&#xF6;rdjupad f&#xF6;rst&#xE5;else f&#xF6;r hur unga anv&#xE4;nder digitala medier f&#xF6;r att uttrycka sig. <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> Varf&#xF6;r digitala medier &#xE4;r centrala - eller t.o.m. n&#xF6;dv&#xE4;ndiga - pedagogiska resurser. P&#xE5; v&#xE4;gen dit s&#xE5; m&#xE5;ste m&#xE5;nga av skolans traditionella f&#xF6;rest&#xE4;llningar om l&#xE4;rande, kunskap, medier, etc., utmanas. <br /> <br /> --> skall vi n&#xE5; dit, m&#xE5;ste vi utveckla en ny syn inte bara p&#xE5; skola och l&#xE4;rande, utan ocks&#xE5; p&#xE5; individen/barnet och vad redskap &#xE4;r <br /> <br /> forskarens &#x201D;r&#xE4;tt&#x201D;; att st&#xE4;lla fr&#xE5;gor ... inte svara p&#xE5; fr&#xE5;gan om utbildningsplattformen ... <br /> <br /> Mats: lyfta p&#xE5; locket - pandoras ask?: vad sl&#xE4;pper vi ut? -- inte minst: inte st&#xE4;nga locket om det &#xE4;r obekant, det som f&#xF6;rst visar sig <br /> --> var finns eleverna? <br /> l&#xE4;randet &#xB7;&#xA0;pedagogerna &#xB7;&#xA0;administrationen &#xB7;&#xA0;v&#xE5;rdnadshavare <br /> ==> L&#xC4;GGA TILL ETT PERSPEKTIV: ELEVERNAS - ELLER BARNPERSPEKTIV, ANNA HAR GJORT DET P&#xC5; EN KONKRET NIV&#xC5; - JAG KOMMER ATT SKAPA EN FORM AV TEORETISKT RAMVERK, F&#xD6;R ATT EG. ST&#xD6;DJA HENNES ARGUMENT (ELLER HENNES INFORMANTER!?) <br /> Min bas: om mig - tv&#xE5; projekt idag ...
  • Vad skulle du svara p&#xE5; den fr&#xE5;gan? [praktiska pedagogiken!] <br /> <br /> punkt 1 - bygger p&#xE5; antagandet [punkt 2] <br /> <br /> Kartan: n&#xE5;got som m&#xE5;ste er&#xF6;vras! <br /> <br /> --> vad &#xE4;r d&#xE5; redskap? <br /> <br /> min pres: <br /> * redskap <br /> * digitala medier <br /> * digital kompetens <br /> * samtidens tid-rum f&#xF6;r l&#xE4;rande [l&#xE4;randets nya tid-rum] <br /> <br /> <br /> Inte bara vad vi kan g&#xF6;ra med media/teknik &#x2013; utan ocks&#xE5; vad tekniken g&#xF6;r med oss. Inte p&#xE5; n&#xE5;got determinstiskt, kausalt s&#xE4;tt. Men att vi i v&#xE5;r interaktion med tekniken f&#xE5;r nya, andra erfarenheter. Av b&#xE5;de tekniken, samh&#xE4;llet, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss sj&#xE4;lva, det m&#xE4;nskliga, etc. <br /> Appropriation: det &#xE4;r inte tekniken vi tar i anspr&#xE5;k &#x2013; det &#xE4;r oss sj&#xE4;lva! <br /> <br /> Jag h&#xE4;vdar att vi beh&#xF6;ver utmana v&#xE5;r f&#xF6;rest&#xE4;llning om m&#xE4;nniskan, det m&#xE4;nskliga, etc. Och att konventionella begrepp &#x2013; vilket ju &#xE4;r redskap f&#xF6;r tanken! &#x2013; inte omfamnar den samtida m&#xE4;nniskan, hennes villkor f&#xF6;r handling, meningsskapande, socialisation [vad &#xE4;r det???], etc. Det begrepp jag f&#xF6;resl&#xE5;r &#xE4;r cyborgaren. <br /> Leda fram till m&#xE4;nniska &#x2013; maskin &#x2013; enhet &#x2013; cyborg <br /> <br /> ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP! <br /> <br /> skolbyggnaden densamma - l&#xE4;randet som kognitiv process inte f&#xF6;r&#xE4;ndrat, men b&#xE5;de vad som &#xE4;r centrala kompetenser och hur man n&#xE5;r dit, har dramatiskt f&#xF6;r&#xE4;ndrats
  • Vad skulle du svara p&#xE5; den fr&#xE5;gan? [praktiska pedagogiken!] <br /> <br /> punkt 1 - bygger p&#xE5; antagandet [punkt 2] <br /> <br /> Kartan: n&#xE5;got som m&#xE5;ste er&#xF6;vras! <br /> <br /> --> vad &#xE4;r d&#xE5; redskap? <br /> <br /> min pres: <br /> * redskap <br /> * digitala medier <br /> * digital kompetens <br /> * samtidens tid-rum f&#xF6;r l&#xE4;rande [l&#xE4;randets nya tid-rum] <br /> <br /> <br /> Inte bara vad vi kan g&#xF6;ra med media/teknik &#x2013; utan ocks&#xE5; vad tekniken g&#xF6;r med oss. Inte p&#xE5; n&#xE5;got determinstiskt, kausalt s&#xE4;tt. Men att vi i v&#xE5;r interaktion med tekniken f&#xE5;r nya, andra erfarenheter. Av b&#xE5;de tekniken, samh&#xE4;llet, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss sj&#xE4;lva, det m&#xE4;nskliga, etc. <br /> Appropriation: det &#xE4;r inte tekniken vi tar i anspr&#xE5;k &#x2013; det &#xE4;r oss sj&#xE4;lva! <br /> <br /> Jag h&#xE4;vdar att vi beh&#xF6;ver utmana v&#xE5;r f&#xF6;rest&#xE4;llning om m&#xE4;nniskan, det m&#xE4;nskliga, etc. Och att konventionella begrepp &#x2013; vilket ju &#xE4;r redskap f&#xF6;r tanken! &#x2013; inte omfamnar den samtida m&#xE4;nniskan, hennes villkor f&#xF6;r handling, meningsskapande, socialisation [vad &#xE4;r det???], etc. Det begrepp jag f&#xF6;resl&#xE5;r &#xE4;r cyborgaren. <br /> Leda fram till m&#xE4;nniska &#x2013; maskin &#x2013; enhet &#x2013; cyborg <br /> <br /> ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP! <br /> <br /> skolbyggnaden densamma - l&#xE4;randet som kognitiv process inte f&#xF6;r&#xE4;ndrat, men b&#xE5;de vad som &#xE4;r centrala kompetenser och hur man n&#xE5;r dit, har dramatiskt f&#xF6;r&#xE4;ndrats
  • Vad skulle du svara p&#xE5; den fr&#xE5;gan? [praktiska pedagogiken!] <br /> <br /> punkt 1 - bygger p&#xE5; antagandet [punkt 2] <br /> <br /> Kartan: n&#xE5;got som m&#xE5;ste er&#xF6;vras! <br /> <br /> --> vad &#xE4;r d&#xE5; redskap? <br /> <br /> min pres: <br /> * redskap <br /> * digitala medier <br /> * digital kompetens <br /> * samtidens tid-rum f&#xF6;r l&#xE4;rande [l&#xE4;randets nya tid-rum] <br /> <br /> <br /> Inte bara vad vi kan g&#xF6;ra med media/teknik &#x2013; utan ocks&#xE5; vad tekniken g&#xF6;r med oss. Inte p&#xE5; n&#xE5;got determinstiskt, kausalt s&#xE4;tt. Men att vi i v&#xE5;r interaktion med tekniken f&#xE5;r nya, andra erfarenheter. Av b&#xE5;de tekniken, samh&#xE4;llet, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss sj&#xE4;lva, det m&#xE4;nskliga, etc. <br /> Appropriation: det &#xE4;r inte tekniken vi tar i anspr&#xE5;k &#x2013; det &#xE4;r oss sj&#xE4;lva! <br /> <br /> Jag h&#xE4;vdar att vi beh&#xF6;ver utmana v&#xE5;r f&#xF6;rest&#xE4;llning om m&#xE4;nniskan, det m&#xE4;nskliga, etc. Och att konventionella begrepp &#x2013; vilket ju &#xE4;r redskap f&#xF6;r tanken! &#x2013; inte omfamnar den samtida m&#xE4;nniskan, hennes villkor f&#xF6;r handling, meningsskapande, socialisation [vad &#xE4;r det???], etc. Det begrepp jag f&#xF6;resl&#xE5;r &#xE4;r cyborgaren. <br /> Leda fram till m&#xE4;nniska &#x2013; maskin &#x2013; enhet &#x2013; cyborg <br /> <br /> ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP! <br /> <br /> skolbyggnaden densamma - l&#xE4;randet som kognitiv process inte f&#xF6;r&#xE4;ndrat, men b&#xE5;de vad som &#xE4;r centrala kompetenser och hur man n&#xE5;r dit, har dramatiskt f&#xF6;r&#xE4;ndrats
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt t&#xE4;nkande <br /> <br /> McLuhan: medier = kl&#xE4;der &#xB7;&#xA0;elektricitet &#xB7;&#xA0;bilen &#xB7;&#xA0;radio &#xB7;&#xA0;TV &#xB7;&#xA0;etc. <br /> --> OBS inte protes i ngn medicinsk betydelse; s&#xE5; belastat med normer och v&#xE4;rderingar om det normala, det acceptabla, etc.
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt t&#xE4;nkande <br /> <br /> plasticitet: <br /> * h&#xE5;rd + mjukvara kan &#xE4;ndras [vilket inte &#xE4;r riktigt samma sak som att trimma en bil] <br /> * anpassa efter egna behov/&#xF6;nskem&#xE5;l [&#x201D;anv&#xE4;ndargenererat&#x201D; som modebegrepp] <br /> * i utveckling; kan inte f&#xF6;ruts&#xE4;gas <br /> * allt fler omr&#xE5;den, allt fler tj&#xE4;nster <br /> * &#xF6;kad mobilitet [mindre, l&#xE4;ttare, mer &#x201D;komplexa&#x201D; (skvader) ... + n&#xE4;tverk] <br /> <br /> Tekniken &#xE4;r allts&#xE5; inte endast ett externt redskap, utan &#xE4;ven en funktion &#x2013; eller protes/utbyggnad &#x2013; som f&#xF6;r&#xE4;ndrar villkoren f&#xF6;r m&#xE4;nniskan p&#xE5; b&#xE5;de en mental/kognitiv och en fysisk/kroppslig niv&#xE5;. Digital teknik &#xF6;verskrider p&#xE5; detta s&#xE4;tt ett traditionellt dualistiskt, dikotomiskt, begripligg&#xF6;rande av v&#xE4;rlden och dess fenomen. Haraway (2003) anv&#xE4;nder begreppet &#x201D;natureculture&#x201D; f&#xF6;r att visa hur uppdelningen mellan natur och kultur, mellan biologi och teknik, inte l&#xE4;ngre &#xE4;r meningsb&#xE4;rande. Konsekvensen av detta &#xE4;r, t&#xE4;nker jag mig, att vi inte bara tar i anspr&#xE5;k ny teknik. Vi snarare anv&#xE4;nder tekniken och dess funktioner, f&#xF6;r att ta i anspr&#xE5;k oss sj&#xE4;lva och vardagens utmaningar och behov (Hernwall, et.al. 2005). Tekniken blir d&#xE4;rf&#xF6;r ett redskap som g&#xF6;r det m&#xF6;jligt att se och f&#xF6;rst&#xE5;, men ocks&#xE5; att utmana oss sj&#xE4;lva. Vad betyder d&#xE5; detta, i relation till id&#xE9;n om digital kompetens? <br /> <br /> <br /> med det: digital kompetens ..
  • jfr &#xE4;ven Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) &#xE4;r en remediering (&#x201C;&#xE5;teranv&#xE4;nder&#x201D; konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara p&#xE5; annat s&#xE4;tt? kr&#xE4;vs ju f&#xF6;r att &#xF6; h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att f&#xF6;rst&#xE5;, att klassificera, att kategorisera, ett g&#xF6;ra begripligt --- vilket ocks&#xE5; &#xE4;r en f&#xF6;rklaring f&#xF6;r varf&#xF6;r det inte bekanta kan vara skr&#xE4;mmande ... &#xE5;tminstone f&#xF6;r vissa av oss ... <br /> <br /> Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!
  • jfr &#xE4;ven Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) &#xE4;r en remediering (&#x201C;&#xE5;teranv&#xE4;nder&#x201D; konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara p&#xE5; annat s&#xE4;tt? kr&#xE4;vs ju f&#xF6;r att &#xF6; h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att f&#xF6;rst&#xE5;, att klassificera, att kategorisera, ett g&#xF6;ra begripligt --- vilket ocks&#xE5; &#xE4;r en f&#xF6;rklaring f&#xF6;r varf&#xF6;r det inte bekanta kan vara skr&#xE4;mmande ... &#xE5;tminstone f&#xF6;r vissa av oss ... <br /> <br /> Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!
  • jfr &#xE4;ven Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) &#xE4;r en remediering (&#x201C;&#xE5;teranv&#xE4;nder&#x201D; konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara p&#xE5; annat s&#xE4;tt? kr&#xE4;vs ju f&#xF6;r att &#xF6; h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att f&#xF6;rst&#xE5;, att klassificera, att kategorisera, ett g&#xF6;ra begripligt --- vilket ocks&#xE5; &#xE4;r en f&#xF6;rklaring f&#xF6;r varf&#xF6;r det inte bekanta kan vara skr&#xE4;mmande ... &#xE5;tminstone f&#xF6;r vissa av oss ... <br /> <br /> TVn: sitter runt (som om de lyssnade p&#xE5; radio); &#xE5;sk&#xE5;dare (!); kan g&#xF6;mmas; pryds; etc. Men ocks&#xE5; att inneh&#xE5;llet ofta var en upprepning av (och som fick mycket kritik i R&#xF6;ster i Radio och TV under 50 och 60-talet) av teater, radio, etc. <br /> <br /> Men ocks&#xE5; att tekniken styr hur inneh&#xE5;llet ser ut. Jfr g&#xE5;rdagens lives&#xE4;ndningar med dagens webb-kameror, eller &#x201C;mobilen&#x201D; -- den v&#xE5;r tids skvader (hare och tj&#xE4;der) <br /> <br /> Fr&#xE5;n TV-tittare, till dator-anv&#xE4;ndare
  • jfr &#xE4;ven Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) &#xE4;r en remediering (&#x201C;&#xE5;teranv&#xE4;nder&#x201D; konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara p&#xE5; annat s&#xE4;tt? kr&#xE4;vs ju f&#xF6;r att &#xF6; h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att f&#xF6;rst&#xE5;, att klassificera, att kategorisera, ett g&#xF6;ra begripligt --- vilket ocks&#xE5; &#xE4;r en f&#xF6;rklaring f&#xF6;r varf&#xF6;r det inte bekanta kan vara skr&#xE4;mmande ... &#xE5;tminstone f&#xF6;r vissa av oss ... <br /> <br /> Under construction - under en tid p&#xE5; var och varannan sajt: nu, med web 2.0 &#xE4;r det snarare inte bara en sj&#xE4;lvklarhet, utan ocks&#xE5; en motor <br /> --> remediation: den f&#xF6;rsta teknik som &#xE4;r plastisk, d&#xE4;r anv&#xE4;ndaren &#xE4;r essentiell f&#xF6;r utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger p&#xE5; f&#xF6;reg&#xE5;ende (remediation), men h&#xE4;r &#xE4;r historien kort + dagens utvecklare bygger p&#xE5; deras eget anv&#xE4;ndande ig&#xE5;r --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad p&#xE5; teknik & medie, &#xE4;r vi hoppl&#xF6;st (?) efter ... <br /> <br /> MEN; hur g&#xE5; fr&#xE5;n att se nya m&#xF6;jligheter??? <br /> <br /> Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs f&#xF6;r socialt deltagande, f&#xF6;r interaktion, f&#xF6;r utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)
  • jfr &#xE4;ven Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) &#xE4;r en remediering (&#x201C;&#xE5;teranv&#xE4;nder&#x201D; konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara p&#xE5; annat s&#xE4;tt? kr&#xE4;vs ju f&#xF6;r att &#xF6; h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att f&#xF6;rst&#xE5;, att klassificera, att kategorisera, ett g&#xF6;ra begripligt --- vilket ocks&#xE5; &#xE4;r en f&#xF6;rklaring f&#xF6;r varf&#xF6;r det inte bekanta kan vara skr&#xE4;mmande ... &#xE5;tminstone f&#xF6;r vissa av oss ... <br /> <br /> Under construction - under en tid p&#xE5; var och varannan sajt: nu, med web 2.0 &#xE4;r det snarare inte bara en sj&#xE4;lvklarhet, utan ocks&#xE5; en motor <br /> --> remediation: den f&#xF6;rsta teknik som &#xE4;r plastisk, d&#xE4;r anv&#xE4;ndaren &#xE4;r essentiell f&#xF6;r utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger p&#xE5; f&#xF6;reg&#xE5;ende (remediation), men h&#xE4;r &#xE4;r historien kort + dagens utvecklare bygger p&#xE5; deras eget anv&#xE4;ndande ig&#xE5;r --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad p&#xE5; teknik & medie, &#xE4;r vi hoppl&#xF6;st (?) efter ... <br /> <br /> MEN; hur g&#xE5; fr&#xE5;n att se nya m&#xF6;jligheter??? <br /> <br /> Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs f&#xF6;r socialt deltagande, f&#xF6;r interaktion, f&#xF6;r utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)
  • jfr &#xE4;ven Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) &#xE4;r en remediering (&#x201C;&#xE5;teranv&#xE4;nder&#x201D; konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara p&#xE5; annat s&#xE4;tt? kr&#xE4;vs ju f&#xF6;r att &#xF6; h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att f&#xF6;rst&#xE5;, att klassificera, att kategorisera, ett g&#xF6;ra begripligt --- vilket ocks&#xE5; &#xE4;r en f&#xF6;rklaring f&#xF6;r varf&#xF6;r det inte bekanta kan vara skr&#xE4;mmande ... &#xE5;tminstone f&#xF6;r vissa av oss ... <br /> <br /> Under construction - under en tid p&#xE5; var och varannan sajt: nu, med web 2.0 &#xE4;r det snarare inte bara en sj&#xE4;lvklarhet, utan ocks&#xE5; en motor <br /> --> remediation: den f&#xF6;rsta teknik som &#xE4;r plastisk, d&#xE4;r anv&#xE4;ndaren &#xE4;r essentiell f&#xF6;r utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger p&#xE5; f&#xF6;reg&#xE5;ende (remediation), men h&#xE4;r &#xE4;r historien kort + dagens utvecklare bygger p&#xE5; deras eget anv&#xE4;ndande ig&#xE5;r --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad p&#xE5; teknik & medie, &#xE4;r vi hoppl&#xF6;st (?) efter ... <br /> <br /> MEN; hur g&#xE5; fr&#xE5;n att se nya m&#xF6;jligheter??? <br /> <br /> Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs f&#xF6;r socialt deltagande, f&#xF6;r interaktion, f&#xF6;r utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)
  • inte passiv - aktiv <br /> inte reproduktion - omproduktion (ny, &#xE5;ter, ... :: Skapar/&#xC5;terskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rej&#xE4;lt! <br /> original-kopia; upph&#xF6;rt p&#xE5; flera niv&#xE5;er (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + ) <br /> social n&#xE4;tverk och relationer
  • inte passiv - aktiv <br /> inte reproduktion - omproduktion (ny, &#xE5;ter, ... :: Skapar/&#xC5;terskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rej&#xE4;lt! <br /> original-kopia; upph&#xF6;rt p&#xE5; flera niv&#xE5;er (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + ) <br /> social n&#xE4;tverk och relationer
  • inte passiv - aktiv <br /> inte reproduktion - omproduktion (ny, &#xE5;ter, ... :: Skapar/&#xC5;terskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rej&#xE4;lt! <br /> original-kopia; upph&#xF6;rt p&#xE5; flera niv&#xE5;er (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + ) <br /> social n&#xE4;tverk och relationer
  • inte passiv - aktiv <br /> inte reproduktion - omproduktion (ny, &#xE5;ter, ... :: Skapar/&#xC5;terskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rej&#xE4;lt! <br /> original-kopia; upph&#xF6;rt p&#xE5; flera niv&#xE5;er (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + ) <br /> social n&#xE4;tverk och relationer
  • inte passiv - aktiv <br /> inte reproduktion - omproduktion (ny, &#xE5;ter, ... :: Skapar/&#xC5;terskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rej&#xE4;lt! <br /> original-kopia; upph&#xF6;rt p&#xE5; flera niv&#xE5;er (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + ) <br /> social n&#xE4;tverk och relationer
  • Texten har haft en dominerande st&#xE4;llning i skolans v&#xE4;rld &#x2013; &#xE4;ven om andra medieformer har haft en stor kulturell/social betydelse (teatern som det finkulturella, bion som skr&#xE4;pkulturen). Ist&#xE4;llet f&#xF6;r att fr&#xE5;ga oss varf&#xF6;r datorer, digitala media &#x2013; eller r&#xF6;rlig bild &#x2013; skall ha sin plats i skolan, kan vi v&#xE4;nda p&#xE5; fr&#xE5;gan: hur kan det komma sig att texten, ordet, alfabetet, boken, har haft en en s&#xE5; dominerande st&#xE4;llning under s&#xE5; l&#xE5;ng tid? Inte minst efterkrigstiden har ju sett en rad medieformer. <br /> Varje medieform har inte bara kr&#xE4;vt utan ocks&#xE5; skapat nya kompetenser, i relation till b&#xE5;de produktion och reception/&#x201D;anv&#xE4;ndande&#x201D;. <br /> Tekniken/teknologin har sin betydelse i sin sociala praktik. Detta tror jag &#xE4;r en av h&#xF6;rnstenarna i en digital kompetens; att ha en f&#xF6;rst&#xE5;else f&#xF6;r mediernas sociala konsekvenser. <br /> Vilket inbegriper att relatera detta till sin egen situation, sina egna behov, etc. och kunna nyttja tekniken i relation till dessa behov. Med andra ord; Att ta tekniken i anspr&#xE5;k, att g&#xF6;ra den till sin och relatera den till sin livssituation. <br /> <br /> a.som en funktionalistisk kompetens (a nedan) ; vad som kr&#xE4;vs f&#xF6;r att tekniken skall fungera/individen skall kunna arbeta med tekniken. <br /> b.en humanistisk kompetens (b + c nedan); David Buckingham, m.fl.N&#xE4;ra &#x201D;bildnings&#x201D;-begreppet/idealet (ty: Bildung). Att utveckla ett kritiskt f&#xF6;rh&#xE5;llningss&#xE4;tt visavi digital media. Inte minst att vara medveten om de kulturella och sociala implikationerna av digital media; de &#xE4;r kulturella former. <br /> <br /> Jfr: Vad ligger i en &#x201D;kompetens&#x201D;, eller engelskans &#x201D;literacy&#x201D;? M&#xF6;jligt att se tre dimensioner. <br /> a.materiell dimension (alfabet, syntax, programmering, medieproduktion, etc.) <br /> b.mental el. kognitiv dimension (tolka, f&#xF6;rst&#xE5;, hantera, anv&#xE4;nda, etc.) <br /> c.social dimension (konsekvenser, betydelser, etc.) <br /> Bygger p&#xE5; att medier (som verktyg) &#xE4;r externa utbyggnader (jfr McLuhan) vilka resulterar i en gemensamt skapad och uppn&#xE5;dd intelligens, vilken i en mening allts&#xE5; &#xE4;r extern/utanf&#xF6;r subjektet/individen. Kompetens har h&#xE4;r en social dimesion.
  • Texten har haft en dominerande st&#xE4;llning i skolans v&#xE4;rld &#x2013; &#xE4;ven om andra medieformer har haft en stor kulturell/social betydelse (teatern som det finkulturella, bion som skr&#xE4;pkulturen). Ist&#xE4;llet f&#xF6;r att fr&#xE5;ga oss varf&#xF6;r datorer, digitala media &#x2013; eller r&#xF6;rlig bild &#x2013; skall ha sin plats i skolan, kan vi v&#xE4;nda p&#xE5; fr&#xE5;gan: hur kan det komma sig att texten, ordet, alfabetet, boken, har haft en en s&#xE5; dominerande st&#xE4;llning under s&#xE5; l&#xE5;ng tid? Inte minst efterkrigstiden har ju sett en rad medieformer. <br /> Varje medieform har inte bara kr&#xE4;vt utan ocks&#xE5; skapat nya kompetenser, i relation till b&#xE5;de produktion och reception/&#x201D;anv&#xE4;ndande&#x201D;. <br /> Tekniken/teknologin har sin betydelse i sin sociala praktik. Detta tror jag &#xE4;r en av h&#xF6;rnstenarna i en digital kompetens; att ha en f&#xF6;rst&#xE5;else f&#xF6;r mediernas sociala konsekvenser. <br /> Vilket inbegriper att relatera detta till sin egen situation, sina egna behov, etc. och kunna nyttja tekniken i relation till dessa behov. Med andra ord; Att ta tekniken i anspr&#xE5;k, att g&#xF6;ra den till sin och relatera den till sin livssituation. <br /> <br /> a.som en funktionalistisk kompetens (a nedan) ; vad som kr&#xE4;vs f&#xF6;r att tekniken skall fungera/individen skall kunna arbeta med tekniken. <br /> b.en humanistisk kompetens (b + c nedan); David Buckingham, m.fl.N&#xE4;ra &#x201D;bildnings&#x201D;-begreppet/idealet (ty: Bildung). Att utveckla ett kritiskt f&#xF6;rh&#xE5;llningss&#xE4;tt visavi digital media. Inte minst att vara medveten om de kulturella och sociala implikationerna av digital media; de &#xE4;r kulturella former. <br /> <br /> Jfr: Vad ligger i en &#x201D;kompetens&#x201D;, eller engelskans &#x201D;literacy&#x201D;? M&#xF6;jligt att se tre dimensioner. <br /> a.materiell dimension (alfabet, syntax, programmering, medieproduktion, etc.) <br /> b.mental el. kognitiv dimension (tolka, f&#xF6;rst&#xE5;, hantera, anv&#xE4;nda, etc.) <br /> c.social dimension (konsekvenser, betydelser, etc.) <br /> Bygger p&#xE5; att medier (som verktyg) &#xE4;r externa utbyggnader (jfr McLuhan) vilka resulterar i en gemensamt skapad och uppn&#xE5;dd intelligens, vilken i en mening allts&#xE5; &#xE4;r extern/utanf&#xF6;r subjektet/individen. Kompetens har h&#xE4;r en social dimesion.
  • Pedr&#xF3; <br /> Hur p&#xE5;verkar digital media: <br /> - utvecklandet av kognitiva f&#xE4;rdigheter? <br /> - sociala v&#xE4;rderingar och livsstil? <br /> - f&#xF6;rv&#xE4;ntningar p&#xE5; l&#xE4;rande (learning expectations)? <br /> - l&#xE4;rom&#xE5;l? /educational achievements <br /> <br /> distribuerat --> delat mellan m&#xE4;nniskor; L&#xE9;vy: kollektiv intelligens <br /> allest&#xE4;des n&#xE4;rvarande -> inte avgr&#xE4;nsat i tid eller rum <br /> socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som &#xE4;r viktigt, hur fenomen skall f&#xF6;rst&#xE5;s, etc. -- sociala processer <br /> inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? <br /> nya redskap ger andra s&#xE4;tt att l&#xE4;ra andra saker <br /> kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanv&#xE4;ndande subjekt <br /> Vilken betydelse har d&#xE5; redskap i detta l&#xE4;rande?? Mediebrukaren i den andra medie&#xE5;ldern (Poster, 1995) &#xE4;r en inneh&#xE5;llsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan r&#xF6;ra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga m&#xE4;nniskor idag &#xE4;r allts&#xE5; vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, r&#xF6;rlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan st&#xE5;r f&#xF6;r v&#xE4;sentliga pedagogiska likv&#xE4;l som didaktiska utmaningar. <br /> l&#xE4;rande subjektet = individen & redskap --> inget l&#xE4;rande &#xE4;r m&#xF6;jligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens k&#xE4;rnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • Pedr&#xF3; <br /> Hur p&#xE5;verkar digital media: <br /> - utvecklandet av kognitiva f&#xE4;rdigheter? <br /> - sociala v&#xE4;rderingar och livsstil? <br /> - f&#xF6;rv&#xE4;ntningar p&#xE5; l&#xE4;rande (learning expectations)? <br /> - l&#xE4;rom&#xE5;l? /educational achievements <br /> <br /> distribuerat --> delat mellan m&#xE4;nniskor; L&#xE9;vy: kollektiv intelligens <br /> allest&#xE4;des n&#xE4;rvarande -> inte avgr&#xE4;nsat i tid eller rum <br /> socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som &#xE4;r viktigt, hur fenomen skall f&#xF6;rst&#xE5;s, etc. -- sociala processer <br /> inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? <br /> nya redskap ger andra s&#xE4;tt att l&#xE4;ra andra saker <br /> kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanv&#xE4;ndande subjekt <br /> Vilken betydelse har d&#xE5; redskap i detta l&#xE4;rande?? Mediebrukaren i den andra medie&#xE5;ldern (Poster, 1995) &#xE4;r en inneh&#xE5;llsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan r&#xF6;ra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga m&#xE4;nniskor idag &#xE4;r allts&#xE5; vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, r&#xF6;rlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan st&#xE5;r f&#xF6;r v&#xE4;sentliga pedagogiska likv&#xE4;l som didaktiska utmaningar. <br /> l&#xE4;rande subjektet = individen & redskap --> inget l&#xE4;rande &#xE4;r m&#xF6;jligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens k&#xE4;rnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • Pedr&#xF3; <br /> Hur p&#xE5;verkar digital media: <br /> - utvecklandet av kognitiva f&#xE4;rdigheter? <br /> - sociala v&#xE4;rderingar och livsstil? <br /> - f&#xF6;rv&#xE4;ntningar p&#xE5; l&#xE4;rande (learning expectations)? <br /> - l&#xE4;rom&#xE5;l? /educational achievements <br /> <br /> distribuerat --> delat mellan m&#xE4;nniskor; L&#xE9;vy: kollektiv intelligens <br /> allest&#xE4;des n&#xE4;rvarande -> inte avgr&#xE4;nsat i tid eller rum <br /> socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som &#xE4;r viktigt, hur fenomen skall f&#xF6;rst&#xE5;s, etc. -- sociala processer <br /> inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? <br /> nya redskap ger andra s&#xE4;tt att l&#xE4;ra andra saker <br /> kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanv&#xE4;ndande subjekt <br /> Vilken betydelse har d&#xE5; redskap i detta l&#xE4;rande?? Mediebrukaren i den andra medie&#xE5;ldern (Poster, 1995) &#xE4;r en inneh&#xE5;llsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan r&#xF6;ra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga m&#xE4;nniskor idag &#xE4;r allts&#xE5; vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, r&#xF6;rlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan st&#xE5;r f&#xF6;r v&#xE4;sentliga pedagogiska likv&#xE4;l som didaktiska utmaningar. <br /> l&#xE4;rande subjektet = individen & redskap --> inget l&#xE4;rande &#xE4;r m&#xF6;jligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens k&#xE4;rnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • Pedr&#xF3; <br /> Hur p&#xE5;verkar digital media: <br /> - utvecklandet av kognitiva f&#xE4;rdigheter? <br /> - sociala v&#xE4;rderingar och livsstil? <br /> - f&#xF6;rv&#xE4;ntningar p&#xE5; l&#xE4;rande (learning expectations)? <br /> - l&#xE4;rom&#xE5;l? /educational achievements <br /> <br /> distribuerat --> delat mellan m&#xE4;nniskor; L&#xE9;vy: kollektiv intelligens <br /> allest&#xE4;des n&#xE4;rvarande -> inte avgr&#xE4;nsat i tid eller rum <br /> socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som &#xE4;r viktigt, hur fenomen skall f&#xF6;rst&#xE5;s, etc. -- sociala processer <br /> inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? <br /> nya redskap ger andra s&#xE4;tt att l&#xE4;ra andra saker <br /> kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanv&#xE4;ndande subjekt <br /> Vilken betydelse har d&#xE5; redskap i detta l&#xE4;rande?? Mediebrukaren i den andra medie&#xE5;ldern (Poster, 1995) &#xE4;r en inneh&#xE5;llsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan r&#xF6;ra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga m&#xE4;nniskor idag &#xE4;r allts&#xE5; vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, r&#xF6;rlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan st&#xE5;r f&#xF6;r v&#xE4;sentliga pedagogiska likv&#xE4;l som didaktiska utmaningar. <br /> l&#xE4;rande subjektet = individen & redskap --> inget l&#xE4;rande &#xE4;r m&#xF6;jligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens k&#xE4;rnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • Pedr&#xF3; <br /> Hur p&#xE5;verkar digital media: <br /> - utvecklandet av kognitiva f&#xE4;rdigheter? <br /> - sociala v&#xE4;rderingar och livsstil? <br /> - f&#xF6;rv&#xE4;ntningar p&#xE5; l&#xE4;rande (learning expectations)? <br /> - l&#xE4;rom&#xE5;l? /educational achievements <br /> <br /> distribuerat --> delat mellan m&#xE4;nniskor; L&#xE9;vy: kollektiv intelligens <br /> allest&#xE4;des n&#xE4;rvarande -> inte avgr&#xE4;nsat i tid eller rum <br /> socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som &#xE4;r viktigt, hur fenomen skall f&#xF6;rst&#xE5;s, etc. -- sociala processer <br /> inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? <br /> nya redskap ger andra s&#xE4;tt att l&#xE4;ra andra saker <br /> kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanv&#xE4;ndande subjekt <br /> Vilken betydelse har d&#xE5; redskap i detta l&#xE4;rande?? Mediebrukaren i den andra medie&#xE5;ldern (Poster, 1995) &#xE4;r en inneh&#xE5;llsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan r&#xF6;ra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga m&#xE4;nniskor idag &#xE4;r allts&#xE5; vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, r&#xF6;rlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan st&#xE5;r f&#xF6;r v&#xE4;sentliga pedagogiska likv&#xE4;l som didaktiska utmaningar. <br /> l&#xE4;rande subjektet = individen & redskap --> inget l&#xE4;rande &#xE4;r m&#xF6;jligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens k&#xE4;rnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • Pedr&#xF3; <br /> Hur p&#xE5;verkar digital media: <br /> - utvecklandet av kognitiva f&#xE4;rdigheter? <br /> - sociala v&#xE4;rderingar och livsstil? <br /> - f&#xF6;rv&#xE4;ntningar p&#xE5; l&#xE4;rande (learning expectations)? <br /> - l&#xE4;rom&#xE5;l? /educational achievements <br /> <br /> distribuerat --> delat mellan m&#xE4;nniskor; L&#xE9;vy: kollektiv intelligens <br /> allest&#xE4;des n&#xE4;rvarande -> inte avgr&#xE4;nsat i tid eller rum <br /> socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som &#xE4;r viktigt, hur fenomen skall f&#xF6;rst&#xE5;s, etc. -- sociala processer <br /> inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? <br /> nya redskap ger andra s&#xE4;tt att l&#xE4;ra andra saker <br /> kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanv&#xE4;ndande subjekt <br /> Vilken betydelse har d&#xE5; redskap i detta l&#xE4;rande?? Mediebrukaren i den andra medie&#xE5;ldern (Poster, 1995) &#xE4;r en inneh&#xE5;llsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan r&#xF6;ra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga m&#xE4;nniskor idag &#xE4;r allts&#xE5; vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, r&#xF6;rlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan st&#xE5;r f&#xF6;r v&#xE4;sentliga pedagogiska likv&#xE4;l som didaktiska utmaningar. <br /> l&#xE4;rande subjektet = individen & redskap --> inget l&#xE4;rande &#xE4;r m&#xF6;jligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens k&#xE4;rnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • Pedr&#xF3; <br /> Hur p&#xE5;verkar digital media: <br /> - utvecklandet av kognitiva f&#xE4;rdigheter? <br /> - sociala v&#xE4;rderingar och livsstil? <br /> - f&#xF6;rv&#xE4;ntningar p&#xE5; l&#xE4;rande (learning expectations)? <br /> - l&#xE4;rom&#xE5;l? /educational achievements <br /> <br /> distribuerat --> delat mellan m&#xE4;nniskor; L&#xE9;vy: kollektiv intelligens <br /> allest&#xE4;des n&#xE4;rvarande -> inte avgr&#xE4;nsat i tid eller rum <br /> socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som &#xE4;r viktigt, hur fenomen skall f&#xF6;rst&#xE5;s, etc. -- sociala processer <br /> inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? <br /> nya redskap ger andra s&#xE4;tt att l&#xE4;ra andra saker <br /> kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanv&#xE4;ndande subjekt <br /> Vilken betydelse har d&#xE5; redskap i detta l&#xE4;rande?? Mediebrukaren i den andra medie&#xE5;ldern (Poster, 1995) &#xE4;r en inneh&#xE5;llsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan r&#xF6;ra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga m&#xE4;nniskor idag &#xE4;r allts&#xE5; vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, r&#xF6;rlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan st&#xE5;r f&#xF6;r v&#xE4;sentliga pedagogiska likv&#xE4;l som didaktiska utmaningar. <br /> l&#xE4;rande subjektet = individen & redskap --> inget l&#xE4;rande &#xE4;r m&#xF6;jligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens k&#xE4;rnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • m&#xE5;nga olika medier --> vidgat textbegrepp <br /> <br /> l&#xE4;randet &#xE4;r inte bundet till specifika rum/tillf&#xE4;llen. L&#xE4;randet &#xE4;r helt beroende av vilka resurser individen har tillg&#xE4;ngliga (redskap, f&#xF6;rst&#xE5;else f&#xF6;r dessa, etc.) <br /> <br /> Att INTE ha tillg&#xE5;ng (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + f&#xF6;rst&#xE5;else) &#xE4;r marginaliserande. <br /> Jfr &#xD8;ystein: redan k&#xE4;nda strukturer sl&#xE5;r igenom h&#xE4;r ocks&#xE5;! <br /> --> analfabetism + digitala klyftor ... <br /> <br /> Genom att ta i anspr&#xE5;k IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare &#xE4;n ett objekt
  • m&#xE5;nga olika medier --> vidgat textbegrepp <br /> <br /> l&#xE4;randet &#xE4;r inte bundet till specifika rum/tillf&#xE4;llen. L&#xE4;randet &#xE4;r helt beroende av vilka resurser individen har tillg&#xE4;ngliga (redskap, f&#xF6;rst&#xE5;else f&#xF6;r dessa, etc.) <br /> <br /> Att INTE ha tillg&#xE5;ng (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + f&#xF6;rst&#xE5;else) &#xE4;r marginaliserande. <br /> Jfr &#xD8;ystein: redan k&#xE4;nda strukturer sl&#xE5;r igenom h&#xE4;r ocks&#xE5;! <br /> --> analfabetism + digitala klyftor ... <br /> <br /> Genom att ta i anspr&#xE5;k IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare &#xE4;n ett objekt
  • m&#xE5;nga olika medier --> vidgat textbegrepp <br /> <br /> l&#xE4;randet &#xE4;r inte bundet till specifika rum/tillf&#xE4;llen. L&#xE4;randet &#xE4;r helt beroende av vilka resurser individen har tillg&#xE4;ngliga (redskap, f&#xF6;rst&#xE5;else f&#xF6;r dessa, etc.) <br /> <br /> Att INTE ha tillg&#xE5;ng (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + f&#xF6;rst&#xE5;else) &#xE4;r marginaliserande. <br /> Jfr &#xD8;ystein: redan k&#xE4;nda strukturer sl&#xE5;r igenom h&#xE4;r ocks&#xE5;! <br /> --> analfabetism + digitala klyftor ... <br /> <br /> Genom att ta i anspr&#xE5;k IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare &#xE4;n ett objekt
  • m&#xE5;nga olika medier --> vidgat textbegrepp <br /> <br /> l&#xE4;randet &#xE4;r inte bundet till specifika rum/tillf&#xE4;llen. L&#xE4;randet &#xE4;r helt beroende av vilka resurser individen har tillg&#xE4;ngliga (redskap, f&#xF6;rst&#xE5;else f&#xF6;r dessa, etc.) <br /> <br /> Att INTE ha tillg&#xE5;ng (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + f&#xF6;rst&#xE5;else) &#xE4;r marginaliserande. <br /> Jfr &#xD8;ystein: redan k&#xE4;nda strukturer sl&#xE5;r igenom h&#xE4;r ocks&#xE5;! <br /> --> analfabetism + digitala klyftor ... <br /> <br /> Genom att ta i anspr&#xE5;k IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare &#xE4;n ett objekt
  • m&#xE5;nga olika medier --> vidgat textbegrepp <br /> <br /> l&#xE4;randet &#xE4;r inte bundet till specifika rum/tillf&#xE4;llen. L&#xE4;randet &#xE4;r helt beroende av vilka resurser individen har tillg&#xE4;ngliga (redskap, f&#xF6;rst&#xE5;else f&#xF6;r dessa, etc.) <br /> <br /> Att INTE ha tillg&#xE5;ng (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + f&#xF6;rst&#xE5;else) &#xE4;r marginaliserande. <br /> Jfr &#xD8;ystein: redan k&#xE4;nda strukturer sl&#xE5;r igenom h&#xE4;r ocks&#xE5;! <br /> --> analfabetism + digitala klyftor ... <br /> <br /> Genom att ta i anspr&#xE5;k IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare &#xE4;n ett objekt
  • Digitala medier som ett s&#xE4;tt f&#xF6;r unga att uttrycka sig p&#xE5; <br /> <br /> Skolan och v&#xE4;rlden utanf&#xF6;r f&#xF6;ljer tv&#xE5; olika sorters logik i relation till digitala medier. B&#xE5;de i anv&#xE4;ndandet och i hur detta anv&#xE4;ndande kan st&#xF6;dja individens l&#xE4;rande. Presentationen tar avstamp i ett p&#xE5;g&#xE5;ende forskningsprojekt d&#xE4;r ambitionen &#xE4;r att utveckla skolans pedagogiska bruk av digitala medier baserat p&#xE5; en f&#xF6;rdjupad f&#xF6;rst&#xE5;else f&#xF6;r hur unga anv&#xE4;nder digitala medier f&#xF6;r att uttrycka sig. <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> Varf&#xF6;r digitala medier &#xE4;r centrala - eller t.o.m. n&#xF6;dv&#xE4;ndiga - pedagogiska resurser. P&#xE5; v&#xE4;gen dit s&#xE5; m&#xE5;ste m&#xE5;nga av skolans traditionella f&#xF6;rest&#xE4;llningar om l&#xE4;rande, kunskap, medier, etc., utmanas. <br /> <br /> --> skall vi n&#xE5; dit, m&#xE5;ste vi utveckla en ny syn inte bara p&#xE5; skola och l&#xE4;rande, utan ocks&#xE5; p&#xE5; individen/barnet och vad redskap &#xE4;r <br /> <br /> forskarens &#x201D;r&#xE4;tt&#x201D;; att st&#xE4;lla fr&#xE5;gor ... inte svara p&#xE5; fr&#xE5;gan om utbildningsplattformen ... <br /> <br /> Mats: lyfta p&#xE5; locket - pandoras ask?: vad sl&#xE4;pper vi ut? -- inte minst: inte st&#xE4;nga locket om det &#xE4;r obekant, det som f&#xF6;rst visar sig <br /> --> var finns eleverna? <br /> l&#xE4;randet &#xB7;&#xA0;pedagogerna &#xB7;&#xA0;administrationen &#xB7;&#xA0;v&#xE5;rdnadshavare <br /> ==> L&#xC4;GGA TILL ETT PERSPEKTIV: ELEVERNAS - ELLER BARNPERSPEKTIV, ANNA HAR GJORT DET P&#xC5; EN KONKRET NIV&#xC5; - JAG KOMMER ATT SKAPA EN FORM AV TEORETISKT RAMVERK, F&#xD6;R ATT EG. ST&#xD6;DJA HENNES ARGUMENT (ELLER HENNES INFORMANTER!?) <br /> Min bas: om mig - tv&#xE5; projekt idag ...

Skola2.0: DiU workshop 20091204 Skola2.0: DiU workshop 20091204 Presentation Transcript

  • Skola 2.0 Reflektioner på en workshop i december 2009 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
  • Lärandets (skolans) essens?
  • Lärandets (skolans) essens? • Att via erövrandet av nya redskap erbjuda individen nya villkor för deltagande i samhället
  • Lärandets (skolans) essens? • Att via erövrandet av nya redskap erbjuda individen nya villkor för deltagande i samhället • Redskapens frigörande (emancipatoriska) potential
  • Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
  • Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
  • Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap - med en ökad grad av plasticitet
  • Tre mediekulturer
  • Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450)
  • Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950)
  • Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
  • Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
  • Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995) olika sätt att processa, lagra, presentera och distribuera information
  • Innehållsproduktion
  • Innehållsproduktion • producent, sändare OCH konsument (eller: tv-tittaren har blivit en dator- användare) • vidgat textbegrepp • skapar, återskapar, omskapar - skillnaden mellan original och kopia har upphört • bygger sociala nätverk (vi kan agera i mediet) • web 2.0
  • Digital kompetens
  • Digital kompetens • materiell/funktionalistisk nivå
  • Digital kompetens • materiell/funktionalistisk nivå • humanistisk/social nivå
  • Lärande
  • Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang • inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp • nya redskap ger ANDRA sätt att lära ANDRA saker • kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt • lärande subjektet = individen & redskap
  • Lärandets nya tid-rum
  • Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier • Nya redskap för memorering, dokumentation och kommunikation, med nya funktioner - och därmed andra betydelser • Att INTE ha tillgång (i begreppets dubbla betydelse) är marginaliserande
  • Skola 2.0 Reflektioner på en workshop i december 2009 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
  • Skola 2.0 Reflektioner på en workshop i december 2009 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods