Lärande, digital kompetens och ungas kultur: Konstfack november 2009

730 views
677 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
730
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide
  • Välkommen till oss på BI, Konstfacks lärarutbildning. Vi utbildar pedagoger med inriktning mot design, media och konst.
    http://www.konstfack.se/konstfack/jsp/polopoly.jsp?d=10&t=1 Några av våra studenter träffade dig på Skolforum tillsamman med Karin Jonsson. Själv har jag en bakgrund i forskargruppen Didaktikdesign på SU, och skrivit en avhandling om unga tjejers arbete med film utifrån en multimodal teoriram.
    Som jag berättade består vårt FOU-sem. av en liten informell grupp av lärarna från de tre inriktningrna. Du disponerar tiden mellan 16-18 och om du har möjlighet att äta en tallrik soppa efteråt så går det bra. Vi finns i Erikssonhuset på

    tre teman - som jag kommer att växla mellan:
    Lärande (2)
    Digital kompetens (1)
    Ungas kultur/genus [från.GTO.projektet] (3)
    två fo.projekt - sedan en film för att skapa ”stämning”

    ----------

    Varför digitala medier är centrala - eller t.o.m. nödvändiga - pedagogiska resurser. På vägen dit så måste många av skolans traditionella föreställningar om lärande, kunskap, medier, etc., utmanas.

    --> skall vi nå dit, måste vi utveckla en ny syn inte bara på skola och lärande, utan också på individen/barnet och vad redskap är

    forskarens ”rätt”; att ställa frågor ... inte svara på frågan om utbildningsplattformen ...

    Mats: lyfta på locket - pandoras ask?: vad släpper vi ut? -- inte minst: inte stänga locket om det är obekant, det som först visar sig
    --> var finns eleverna?
    lärandet · pedagogerna · administrationen · vårdnadshavare
    ==> LÄGGA TILL ETT PERSPEKTIV: ELEVERNAS - ELLER BARNPERSPEKTIV, ANNA HAR GJORT DET PÅ EN KONKRET NIVÅ - JAG KOMMER ATT SKAPA EN FORM AV TEORETISKT RAMVERK, FÖR ATT EG. STÖDJA HENNES ARGUMENT (ELLER HENNES INFORMANTER!?)
    Min bas: om mig - två projekt idag ...
  • gå bakom, för att reflektera över varför vi tycker detta är ett viktigt projekt --> tankarna bakom

    leder fram till tre ”slutsatser”:
    * hur jag ser på lärande
    * vad är samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum]
    * hur kan digitala medier/redskap bli resurser i skolan? [naturligtvis har jag idéer om skolan, även om jag försöker vara ”neutral” som forskare]
    -- mkt på 20 minuter ... [men, kommer säkert inte att tillfredsställa alla …]

    men också vad jag menar med multimodal gestaltning, hur jag ser på redskap, medier, etc. ...

    -------------

    en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process

    men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...
  • gå bakom, för att reflektera över varför vi tycker detta är ett viktigt projekt --> tankarna bakom

    leder fram till tre ”slutsatser”:
    * hur jag ser på lärande
    * vad är samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum]
    * hur kan digitala medier/redskap bli resurser i skolan? [naturligtvis har jag idéer om skolan, även om jag försöker vara ”neutral” som forskare]
    -- mkt på 20 minuter ... [men, kommer säkert inte att tillfredsställa alla …]

    men också vad jag menar med multimodal gestaltning, hur jag ser på redskap, medier, etc. ...

    -------------

    en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process

    men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...
  • gå bakom, för att reflektera över varför vi tycker detta är ett viktigt projekt --> tankarna bakom

    leder fram till tre ”slutsatser”:
    * hur jag ser på lärande
    * vad är samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum]
    * hur kan digitala medier/redskap bli resurser i skolan? [naturligtvis har jag idéer om skolan, även om jag försöker vara ”neutral” som forskare]
    -- mkt på 20 minuter ... [men, kommer säkert inte att tillfredsställa alla …]

    men också vad jag menar med multimodal gestaltning, hur jag ser på redskap, medier, etc. ...

    -------------

    en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process

    men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...
  • gå bakom, för att reflektera över varför vi tycker detta är ett viktigt projekt --> tankarna bakom

    leder fram till tre ”slutsatser”:
    * hur jag ser på lärande
    * vad är samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum]
    * hur kan digitala medier/redskap bli resurser i skolan? [naturligtvis har jag idéer om skolan, även om jag försöker vara ”neutral” som forskare]
    -- mkt på 20 minuter ... [men, kommer säkert inte att tillfredsställa alla …]

    men också vad jag menar med multimodal gestaltning, hur jag ser på redskap, medier, etc. ...

    -------------

    en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process

    men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...
  • börjar med bilder från en förstudie, för att sedan göra en teoretisk utvikning innan jag kommer tillbaka till empiriska nedslag
  • metafor

    våglängd = ljus --> vi ser bara en liten del, vi är begränsade av våra sinnen. Att “se” är mao ett sinnesintryck som är en begränsning! Som skärmar av. [kan komma tillbaka: i termer av hur tekniken förlänger våra sinnen]
    --> vi behöver vidga perspektivet, vi behöver se på andra sätt -- andra redskap (begrepp, teorier)??

    ÄR DET SÅ HÄR? Vad är det vi eg. ser - och vad ger vi detta för betydelse?
    Dataspel? Förbud mot mobiltelefoner?
    hot eller möjligheter?

    JILK: elektromagnetisk fält - lite vi ser, av vad man kan se

    Vi är så fokuserade på objekten, att vi glömmer/inte ser relationen däremellan.
    Skolan ≠ inte en plats för funktioner
    Skolan = plats för relationer

    RUDD/futurelab:
    Skolans arkitektur ≈ fängelse
    Utmana begreppet skola (som bara leder tanken till just en traditionell skola!)

    McFarlane
    skolan tenderar att fokusera på att lära ut fakta och “kunskaper” som har liten relevans för livet utanför skolan - och dessutom premierar dem som kan memorera dessa
  • lärare: använder IT mkt, men svårt att se pedagogisk nytta. Varför? Ett svar: skolning, sättet att tänka -- traditioner. Mao ett icke-fysiskt fenomen, som vi aktivt måste relatera till.

    Pedró
    Hur påverkar digital media:
    - utvecklandet av kognitiva färdigheter?
    - sociala värderingar och livsstil?
    - förväntningar på lärande (learning expectations)?
    - läromål? /educational achievements

    McFarlane:
    Varför fyller vi skolan med så mkt som inte har ngn eg. relevans - och varför premierar vi de som kan memorera detta?
    --> det centrala är inte så mkt vad som skall läras, utan strategierna för att lära (ett konstruktivistiskt perspektiv - inte behavioristiskt/Björklund)
    --> examinationsformerna viktiga

    MYCKET CENTRALT: Unga “express themselves in a range of media” -> vilka är då dessa media? hur “fungerar” de? och vad BETYDER de för de unga?

    Förstår inte eleven uppgiften, blir tekniken en distraktion - och ett fokus
  • inte datakörkort - inte temavecka där vi använder dator - inte datasal

    inte heller en plattform, utan ett sätt att tänka -- får inte bli ett nytt administrativt system; bör bygga på individens handlingar och önskningar

    ”skola” -- lärande sker överallt

    Är D.K. något som är tillfälligt, överflödigt -- eller ngt som kommer att slå ”allt annat”?

    lärande? kompetens? etc.
    digital media?
    learning society?
  • inte datakörkort - inte temavecka där vi använder dator - inte datasal

    inte heller en plattform, utan ett sätt att tänka -- får inte bli ett nytt administrativt system; bör bygga på individens handlingar och önskningar

    ”skola” -- lärande sker överallt

    Är D.K. något som är tillfälligt, överflödigt -- eller ngt som kommer att slå ”allt annat”?

    lärande? kompetens? etc.
    digital media?
    learning society?
  • EU-kommissionen har hösten 2006 listat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. En av kompetenserna är digital kompetens. Alla EU-medborgare bör enligt överenskommelsen ha följande åtta nyckelkompetenser:

    Och varför är detta viktigt? Varför skall vi ha dessa åtta nyckelkompetenser?
    Det är ”nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och en gemensam referensram”. Låt oss betona detta: för ett livslångt lärande.
    Man skriver vidare:
  • EU-kommissionen har hösten 2006 listat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. En av kompetenserna är digital kompetens. Alla EU-medborgare bör enligt överenskommelsen ha följande åtta nyckelkompetenser:

    Och varför är detta viktigt? Varför skall vi ha dessa åtta nyckelkompetenser?
    Det är ”nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och en gemensam referensram”. Låt oss betona detta: för ett livslångt lärande.
    Man skriver vidare:
  • EU-kommissionen har hösten 2006 listat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. En av kompetenserna är digital kompetens. Alla EU-medborgare bör enligt överenskommelsen ha följande åtta nyckelkompetenser:

    Och varför är detta viktigt? Varför skall vi ha dessa åtta nyckelkompetenser?
    Det är ”nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och en gemensam referensram”. Låt oss betona detta: för ett livslångt lärande.
    Man skriver vidare:
  • EU-kommissionen har hösten 2006 listat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. En av kompetenserna är digital kompetens. Alla EU-medborgare bör enligt överenskommelsen ha följande åtta nyckelkompetenser:

    Och varför är detta viktigt? Varför skall vi ha dessa åtta nyckelkompetenser?
    Det är ”nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och en gemensam referensram”. Låt oss betona detta: för ett livslångt lärande.
    Man skriver vidare:
  • EU-kommissionen har hösten 2006 listat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. En av kompetenserna är digital kompetens. Alla EU-medborgare bör enligt överenskommelsen ha följande åtta nyckelkompetenser:

    Och varför är detta viktigt? Varför skall vi ha dessa åtta nyckelkompetenser?
    Det är ”nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och en gemensam referensram”. Låt oss betona detta: för ett livslångt lärande.
    Man skriver vidare:
  • EU-kommissionen har hösten 2006 listat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. En av kompetenserna är digital kompetens. Alla EU-medborgare bör enligt överenskommelsen ha följande åtta nyckelkompetenser:

    Och varför är detta viktigt? Varför skall vi ha dessa åtta nyckelkompetenser?
    Det är ”nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och en gemensam referensram”. Låt oss betona detta: för ett livslångt lärande.
    Man skriver vidare:
  • EU-kommissionen har hösten 2006 listat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. En av kompetenserna är digital kompetens. Alla EU-medborgare bör enligt överenskommelsen ha följande åtta nyckelkompetenser:

    Och varför är detta viktigt? Varför skall vi ha dessa åtta nyckelkompetenser?
    Det är ”nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och en gemensam referensram”. Låt oss betona detta: för ett livslångt lärande.
    Man skriver vidare:
  • EU-kommissionen har hösten 2006 listat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. En av kompetenserna är digital kompetens. Alla EU-medborgare bör enligt överenskommelsen ha följande åtta nyckelkompetenser:

    Och varför är detta viktigt? Varför skall vi ha dessa åtta nyckelkompetenser?
    Det är ”nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och en gemensam referensram”. Låt oss betona detta: för ett livslångt lärande.
    Man skriver vidare:
  • MYCKET CENTRALT: Unga “express themselves in a range of media” -> vilka är då dessa media? hur “fungerar” de? och vad BETYDER de för de unga? --> nästa slide

    Texten har haft en dominerande ställning i skolans värld – även om andra medieformer har haft en stor kulturell/social betydelse (teatern som det finkulturella, bion som skräpkulturen). Istället för att fråga oss varför datorer, digitala media – eller rörlig bild – skall ha sin plats i skolan, kan vi vända på frågan: hur kan det komma sig att texten, ordet, alfabetet, boken, har haft en en så dominerande ställning under så lång tid? Inte minst efterkrigstiden har ju sett en rad medieformer.
    Varje medieform har inte bara krävt utan också skapat nya kompetenser, i relation till både produktion och reception/”användande”.
    Tekniken/teknologin har sin betydelse i sin sociala praktik. Detta tror jag är en av hörnstenarna i en digital kompetens; att ha en förståelse för mediernas sociala konsekvenser.
    Vilket inbegriper att relatera detta till sin egen situation, sina egna behov, etc. och kunna nyttja tekniken i relation till dessa behov. Med andra ord; Att ta tekniken i anspråk, att göra den till sin och relatera den till sin livssituation.

    a.som en funktionalistisk kompetens (a nedan) ; vad som krävs för att tekniken skall fungera/individen skall kunna arbeta med tekniken.
    b.en humanistisk kompetens (b + c nedan); David Buckingham, m.fl.Nära ”bildnings”-begreppet/idealet (ty: Bildung). Att utveckla ett kritiskt förhållningssätt visavi digital media. Inte minst att vara medveten om de kulturella och sociala implikationerna av digital media; de är kulturella former.

    Jfr: Vad ligger i en ”kompetens”, eller engelskans ”literacy”? Möjligt att se tre dimensioner.
    a.materiell dimension (alfabet, syntax, programmering, medieproduktion, etc.)
    b.mental el. kognitiv dimension (tolka, förstå, hantera, använda, etc.)
    c.social dimension (konsekvenser, betydelser, etc.)
    Bygger på att medier (som verktyg) är externa utbyggnader (jfr McLuhan) vilka resulterar i en gemensamt skapad och uppnådd intelligens, vilken i en mening alltså är extern/utanför subjektet/individen. Kompetens har här en social dimesion.
  • MYCKET CENTRALT: Unga “express themselves in a range of media” -> vilka är då dessa media? hur “fungerar” de? och vad BETYDER de för de unga? --> nästa slide

    Texten har haft en dominerande ställning i skolans värld – även om andra medieformer har haft en stor kulturell/social betydelse (teatern som det finkulturella, bion som skräpkulturen). Istället för att fråga oss varför datorer, digitala media – eller rörlig bild – skall ha sin plats i skolan, kan vi vända på frågan: hur kan det komma sig att texten, ordet, alfabetet, boken, har haft en en så dominerande ställning under så lång tid? Inte minst efterkrigstiden har ju sett en rad medieformer.
    Varje medieform har inte bara krävt utan också skapat nya kompetenser, i relation till både produktion och reception/”användande”.
    Tekniken/teknologin har sin betydelse i sin sociala praktik. Detta tror jag är en av hörnstenarna i en digital kompetens; att ha en förståelse för mediernas sociala konsekvenser.
    Vilket inbegriper att relatera detta till sin egen situation, sina egna behov, etc. och kunna nyttja tekniken i relation till dessa behov. Med andra ord; Att ta tekniken i anspråk, att göra den till sin och relatera den till sin livssituation.

    a.som en funktionalistisk kompetens (a nedan) ; vad som krävs för att tekniken skall fungera/individen skall kunna arbeta med tekniken.
    b.en humanistisk kompetens (b + c nedan); David Buckingham, m.fl.Nära ”bildnings”-begreppet/idealet (ty: Bildung). Att utveckla ett kritiskt förhållningssätt visavi digital media. Inte minst att vara medveten om de kulturella och sociala implikationerna av digital media; de är kulturella former.

    Jfr: Vad ligger i en ”kompetens”, eller engelskans ”literacy”? Möjligt att se tre dimensioner.
    a.materiell dimension (alfabet, syntax, programmering, medieproduktion, etc.)
    b.mental el. kognitiv dimension (tolka, förstå, hantera, använda, etc.)
    c.social dimension (konsekvenser, betydelser, etc.)
    Bygger på att medier (som verktyg) är externa utbyggnader (jfr McLuhan) vilka resulterar i en gemensamt skapad och uppnådd intelligens, vilken i en mening alltså är extern/utanför subjektet/individen. Kompetens har här en social dimesion.
  • inte multitasking - multimodalitet
    -> att vi som människor klarar av att göra flera saker samtidigt, är ju definitivt inte ngt nytt. Men vi behöver reflektera över vår relation till medier, till vår samtids redskap.

    ofta i ett och samma medie, lite som fabeln med bönor på ett schackbräde; ju fler medier, desto fler möjligheter

    --> hur gör du när du antecknar? vad tar du med dig, om du skall lyssna på någon? hur förbereder du dig? ...
  • inte multitasking - multimodalitet
    -> att vi som människor klarar av att göra flera saker samtidigt, är ju definitivt inte ngt nytt. Men vi behöver reflektera över vår relation till medier, till vår samtids redskap.

    ofta i ett och samma medie, lite som fabeln med bönor på ett schackbräde; ju fler medier, desto fler möjligheter

    --> hur gör du när du antecknar? vad tar du med dig, om du skall lyssna på någon? hur förbereder du dig? ...
  • inte multitasking - multimodalitet
    -> att vi som människor klarar av att göra flera saker samtidigt, är ju definitivt inte ngt nytt. Men vi behöver reflektera över vår relation till medier, till vår samtids redskap.

    ofta i ett och samma medie, lite som fabeln med bönor på ett schackbräde; ju fler medier, desto fler möjligheter

    --> hur gör du när du antecknar? vad tar du med dig, om du skall lyssna på någon? hur förbereder du dig? ...
  • Vad skulle du svara på den frågan? [praktiska pedagogiken!]

    punkt 1 - bygger på antagandet [punkt 2]

    Kartan: något som måste erövras!

    --> vad är då redskap?

    Inte bara vad vi kan göra med media/teknik – utan också vad tekniken gör med oss. Inte på något determinstiskt, kausalt sätt. Men att vi i vår interaktion med tekniken får nya, andra erfarenheter. Av både tekniken, samhället, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss själva, det mänskliga, etc.
    Appropriation: det är inte tekniken vi tar i anspråk – det är oss själva!

    Jag hävdar att vi behöver utmana vår föreställning om människan, det mänskliga, etc. Och att konventionella begrepp – vilket ju är redskap för tanken! – inte omfamnar den samtida människan, hennes villkor för handling, meningsskapande, socialisation [vad är det???], etc. Det begrepp jag föreslår är cyborgaren.
    Leda fram till människa – maskin – enhet – cyborg

    ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP!

    skolbyggnaden densamma - lärandet som kognitiv process inte förändrat, men både vad som är centrala kompetenser och hur man når dit, har dramatiskt förändrats
  • Vad skulle du svara på den frågan? [praktiska pedagogiken!]

    punkt 1 - bygger på antagandet [punkt 2]

    Kartan: något som måste erövras!

    --> vad är då redskap?

    Inte bara vad vi kan göra med media/teknik – utan också vad tekniken gör med oss. Inte på något determinstiskt, kausalt sätt. Men att vi i vår interaktion med tekniken får nya, andra erfarenheter. Av både tekniken, samhället, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss själva, det mänskliga, etc.
    Appropriation: det är inte tekniken vi tar i anspråk – det är oss själva!

    Jag hävdar att vi behöver utmana vår föreställning om människan, det mänskliga, etc. Och att konventionella begrepp – vilket ju är redskap för tanken! – inte omfamnar den samtida människan, hennes villkor för handling, meningsskapande, socialisation [vad är det???], etc. Det begrepp jag föreslår är cyborgaren.
    Leda fram till människa – maskin – enhet – cyborg

    ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP!

    skolbyggnaden densamma - lärandet som kognitiv process inte förändrat, men både vad som är centrala kompetenser och hur man når dit, har dramatiskt förändrats
  • Vad skulle du svara på den frågan? [praktiska pedagogiken!]

    punkt 1 - bygger på antagandet [punkt 2]

    Kartan: något som måste erövras!

    --> vad är då redskap?

    Inte bara vad vi kan göra med media/teknik – utan också vad tekniken gör med oss. Inte på något determinstiskt, kausalt sätt. Men att vi i vår interaktion med tekniken får nya, andra erfarenheter. Av både tekniken, samhället, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss själva, det mänskliga, etc.
    Appropriation: det är inte tekniken vi tar i anspråk – det är oss själva!

    Jag hävdar att vi behöver utmana vår föreställning om människan, det mänskliga, etc. Och att konventionella begrepp – vilket ju är redskap för tanken! – inte omfamnar den samtida människan, hennes villkor för handling, meningsskapande, socialisation [vad är det???], etc. Det begrepp jag föreslår är cyborgaren.
    Leda fram till människa – maskin – enhet – cyborg

    ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP!

    skolbyggnaden densamma - lärandet som kognitiv process inte förändrat, men både vad som är centrala kompetenser och hur man når dit, har dramatiskt förändrats
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    matematik, alfabetet, minnesramsor, språket
    --> sätt att kommunicera, förmedla
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    matematik, alfabetet, minnesramsor, språket
    --> sätt att kommunicera, förmedla
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    abakus, rubank, penna + papper [memorering] etc etc
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    McLuhan: medier = kläder · elektricitet · bilen · radio · TV · etc.
    --> OBS inte protes i ngn medicinsk betydelse; så belastat med normer och värderingar om det normala, det acceptabla, etc.
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    videon som paradexempel på komplexa redskap - eller micron
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    plasticitet:
    * hård + mjukvara kan ändras [vilket inte är riktigt samma sak som att trimma en bil]
    * anpassa efter egna behov/önskemål [”användargenererat” som modebegrepp]
    * i utveckling; kan inte förutsägas
    * allt fler områden, allt fler tjänster
    * ökad mobilitet [mindre, lättare, mer ”komplexa” (skvader) ... + nätverk]

    Tekniken är alltså inte endast ett externt redskap, utan även en funktion – eller protes/utbyggnad – som förändrar villkoren för människan på både en mental/kognitiv och en fysisk/kroppslig nivå. Digital teknik överskrider på detta sätt ett traditionellt dualistiskt, dikotomiskt, begripliggörande av världen och dess fenomen. Haraway (2003) använder begreppet ”natureculture” för att visa hur uppdelningen mellan natur och kultur, mellan biologi och teknik, inte längre är meningsbärande. Konsekvensen av detta är, tänker jag mig, att vi inte bara tar i anspråk ny teknik. Vi snarare använder tekniken och dess funktioner, för att ta i anspråk oss själva och vardagens utmaningar och behov (Hernwall, et.al. 2005). Tekniken blir därför ett redskap som gör det möjligt att se och förstå, men också att utmana oss själva. Vad betyder då detta, i relation till idén om digital kompetens?


    med det: digital kompetens ..
  • jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!
  • jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!
  • jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    In 1499 a unique book was published: Hypnerotomachia Poliphili. It was published by Aldus Manutius in Venice, then one of the centres of the growing printing industry that had been started half a century earlier in Mainz by Johannes Gutenberg and his collaborators. Hypnerotomachia Poliphili, or Poliphilo’s Strife of Love in a Dream, is considered to be one of most beautiful books ever printed, with woodcut illustrations, innovative page layout and a strange mixture of known and fictitious languages and phrases. All these different elements were combined in ways never done before. One of many fascinating things with this anonymous book, is its use of strip-cartoon-like illustrations, to give the impression of action and movement. But, and I am sure this will come as no surprise, it was an economic fiasco. Practically no-one bought it.
    The revolutionary thing about the printing press was, of course, the efficiency of production and distribution; it indeed increased the speed at which the printed word reached a large number of people, many with few prior reading experiences. The revolutionary thing about Hypnerotomachia Poliphili was that it was a new kind of literature, a new kind of reading experience. Or, at least, with the wisdom of hindsight, it is now considered to have been so.

    The lesson learnt might be this: to be able to design a new kind of experience, we need to go beyond what is taken for granted. And to strive to go beyond the traditions and the norms of what we think we know. Which makes it possible to think outside the box. The box that is conventions, theories, established craftsmanship. We therefore need interdisciplinary studies and ambitions; isn’t it so, that the answer often is to be found somewhere in between, where we least expect it? It is no magic, it is hard work, guided by a framework that make it possible to see the unexpected. Or to see the familiar in a new light. [JFR Synligt ljus]
  • jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    TVn: sitter runt (som om de lyssnade på radio); åskådare (!); kan gömmas; pryds; etc. Men också att innehållet ofta var en upprepning av (och som fick mycket kritik i Röster i Radio och TV under 50 och 60-talet) av teater, radio, etc.

    Men också att tekniken styr hur innehållet ser ut. Jfr gårdagens livesändningar med dagens webb-kameror, eller “mobilen” -- den vår tids skvader (hare och tjäder)

    SVT först med reality: Robinson. Men kommer ni ihåg två kanaler, samma program?

    Från TV-tittare, till dator-användare
  • jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor
    --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ...

    --> olika sätt ... --> tänk er skoluppgiften ”mitt sommarlov” --> olika sätt att förstå världen (jfr konstruktivistiskt perspektiv på lärande/utveckling)

    MEN; hur gå från att se nya möjligheter???

    Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)

    MARK POSTER - 1.a o 2.a medieåldern ...
  • jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor
    --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ...

    --> olika sätt ... --> tänk er skoluppgiften ”mitt sommarlov” --> olika sätt att förstå världen (jfr konstruktivistiskt perspektiv på lärande/utveckling)

    MEN; hur gå från att se nya möjligheter???

    Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)

    MARK POSTER - 1.a o 2.a medieåldern ...
  • jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor
    --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ...

    --> olika sätt ... --> tänk er skoluppgiften ”mitt sommarlov” --> olika sätt att förstå världen (jfr konstruktivistiskt perspektiv på lärande/utveckling)

    MEN; hur gå från att se nya möjligheter???

    Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)

    MARK POSTER - 1.a o 2.a medieåldern ...
  • Sedan mitten av 1990-talet har Internets sociala arenor alltmer kommit att bestå av s.k. communities, med inte sällan flera tio-tusentals användare. Med denna utbredning av Internet, har bruket av communities blivit alltmer sammanvävda med en vardaglig praktik (Hernwall, et.al, 2005; Bakardjieva, 2005; Tapscott, 1998, Buckingham & Willett, 2006). Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som konsument och producent (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999).
    ----------------------
    --> tillbaka t frågan om “digital kompetens” - som ju är på agendan idag:
    Här en glädjande nyhet som ni kanske redan har uppmärksammat. Utbildningsdepartementet har kommit med ett tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning där man lyfter fram behovet av digital kompetens. Mer påhttp://www.regeringen.se/sb/d/10007/a/104507
    --> hur “- lärares kunskaper i informations- och kommunikationsteknik samt lärande i digitala miljöer kan utvecklas.”

    Vad är då digital kompetens?
    många försök till svar -- detta är ett som jag tycker är bra: (Norge ligger före: som 1.a land dig.komp. i läroplanen för grundskolan - en av fem basfärdigheter)
  • inte passiv - aktiv
    inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!
    original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )
    social nätverk och relationer
  • inte passiv - aktiv
    inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!
    original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )
    social nätverk och relationer
  • inte passiv - aktiv
    inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!
    original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )
    social nätverk och relationer
  • inte passiv - aktiv
    inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!
    original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )
    social nätverk och relationer
  • inte passiv - aktiv
    inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ... :: Skapar/Återskapar/Omskapar) --> skolan utmanas rejält!
    original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + )
    social nätverk och relationer
  • 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument]

    2. multimodalitet

    3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?]

    4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !!

    5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
  • 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument]

    2. multimodalitet

    3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?]

    4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !!

    5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
  • 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument]

    2. multimodalitet

    3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?]

    4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !!

    5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
  • 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument]

    2. multimodalitet

    3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?]

    4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !!

    5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
  • 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument]

    2. multimodalitet

    3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?]

    4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !!

    5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
  • 1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument]

    2. multimodalitet

    3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?]

    4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !!

    5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
  • In image 1, we see a girl looking at the camera, kissing her own double – the perfect reflection of herself, as she appears in the mirror.
    Even if she is kissing her own mirror image, her attention is directed to the anonymous onlooker. But, who is observing, and who is observed? What is her position; is she a subject looking at you, or is she an object being gazed at? Perhaps there is a touch of irony in this photograph, the girl playing with the norms of the attractive and beautiful woman. That is, she is using the stereotypes developed in the physical world, in order to gain power and control. At the same time, she is playing with the spectator, not letting us know where the real she is, and what is a reflection.
    In another photograph of Cindy Sherman, in the “Untitled Film Stills” series, we can see fascinating similarities and also interesting differences between the two images.
    The young girl is looking at you, while Sherman (the Film Stills series are portraits of herself) at first glance seems to be looking at her own eyes. But is she really? I would rather say she is looking over her left shoulder, at something behind herself. Then, none of the women are looking at her own image. The young girl is posing to be attractive, playing with the male gaze by looking straight at you. Whereas the Sherman woman rather is looking the other way, she is making herself distant from the onlooker. Nevertheless, both are “objects-to-be-looked-at” (Mulvey).
    But both are also creating a sense of resistance, not accepting being the weak powerless victim; the young girl by establishing a close relation inviting you to her world. And the woman keeping the distance, not letting the gazing subject be part of what can be seen as her secret, as she has witnessed something you still not know about.
  • The traditional pouting mouth (above), is only seen in the female images. This pose is a traditional image of the sexy – and inviting – woman, frequent in the pictures of, among many other, Marilyn Monroe. Another “female” position, is the big rain-deer innocent eyes, looking at the viewer from a position slightly below the camera. Not seldom these two poses are combined. The “male” correspondent is the cool guy, with a more or less empty stare, and the stiff face. The “nothing-can-impress-me” facial expression. A expression to be found in the stone-faced characters of Clint Eastwood or Bruce Willis.

    ÖG TILL NÄSTA BILD?!
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • KLICK: Cooper-bilderna --> som en illustration

    So, rather than being part of the 1990’s cyber-utopian vision that the internet would challenge the heteronormative power structures of the contemporary society, young people do primarily represent themselves when being online (Valkenburg, et.al., 2005)

    Och vilka är då dessa “dem själva”? Varifrån får de sina erfarenheter, för att skapa, konstruera, utveckla och “normalisera” [i den egna peer-kulturen] sina genusnormer? ---> låt oss titta på två bilder
    men innan dess; låt oss titta på snyggast!
    ==> bilderna förstudien
    jfr med de andra bilderna
    jfr med konsollerna -> hur dessa konstruerar genusroller

    ======> led fram till en “läsning” av Snyggast - vad är det vi inte ser?
  • Studenternas egna exempel på “Könad” teknik?!
    börja med mobiltelefoner ...

    att detta finns i ett dualistiskt tänkande, med värderingar om det bra och det dåliga:

    vilka värderingar ser ni här? vad säger dessa bilder?
    färg - position - tjocklek - ...

    Jfr Mulvey - 1975 - “the male gaze”

    Jfr
    Skola - fritid
    Det gamla (“riktiga media”) - det nya (lek)
    Finkultur - populärkultur
    Borgerligt - ??
  • ålder
    kön
    sysselsättning
    användning
  • ”Tillgång” centralt begrepp. Inte minst viktig är förmågan -- tillgången -- att kunna läsa och skriva!

    Kan diskutera digitala klyftor på många olika nivåer; tillgång, kompetens, kapacitet, förmåga. Låt oss lägga genus, eller jämställdshets-perspektiv på det.

    Vem har tillgång till vad? Inte bara en fråga om ha/inte ha teknik. Vi vet att flertalet barn och unga har tillgång till digital teknik idag, i en eller annan form. Vi kan också säga, liksom Tapscott, att det avgörande är inte om man har en dator, internet, mobiltelefon, eller inte – det centrala är att vi alla lever i en kultur, i en tid, där detta är centrala inte bara tekniker, utan infrastruktur, kulturellt ekonomiskt socialt etc. ramverk.
    viktigt att inte reducera tillgång till enbart en fråga om ha/inte ha, bandbredd, etc. Viktigare torde vara att vi ser vad tekniken i ett nästa steg ger tillgång TILL.

    heteronormativt:
    man, vit, medelålders, läs- och skrivkunnig, heterosexuell, utan påtagliga funktionshinder (glasögon räknas inte...), social kompetens, etc etc

    Låt oss inte bli naiva. Lisa Nakamura. Cybertypes. Den digitala världen är inte förskonad från stereotypt beteende. Lika lite som det är förskonat från maktutövande – jfr BRås rapport om ”vuxna sexuella kontakter med barn på internet”. ==> Den manliga figuren/karaktären, är normen - det NORMALA. Och vi skapar en normalitet - även om det är en annan.
    Visar också att det är sociala världar, där människor möts – även om vi emellanåt döljer oss bakom mer eller mindre konstruerade identiteter.

    Tekniken kan också överskrida andra klyftor.
    Cyberfeministen Donna Haraway ser erövrandet av ngt som kan liknas vid en digital kompetens, som ett maktmedel. För Haraway är det inte bruket som sådant, som är det avgörande. Utan att ha kompetens, förståelse, att kunna nyttja för egna behov. Och detta som ett maktmedel, som ett sätt för marginaliserade grupper (kvinnor, men också etniska grupper, åldrar, etc.) att ta makt, att skapa sig fördelar.
    H menar vidare, att om marginaliserade grupper inte gör detta, kommer de att fortsätta vara marginaliserade. Att, med en vokabulär från här och nu, en digital kompetens gör det möjligt att utmana dominerande maktstrukturer. Att utveckla en form av digitalt kapital, att skapa sig själv möjligheter, fördelar, försprång; att ha en handlingsberedskap, tolkningsram.

    hur ser en digital kompetens ut i detta perspektiv? Vad kan vi lära oss från etablerade sociala kompetenser – och på vilket sätt behöver dessa utvecklas, nu när vi – och fr.a. våra barn och unga – tillbringar stor del av sin tid på internet?
  • ”Tillgång” centralt begrepp. Inte minst viktig är förmågan -- tillgången -- att kunna läsa och skriva!

    Kan diskutera digitala klyftor på många olika nivåer; tillgång, kompetens, kapacitet, förmåga. Låt oss lägga genus, eller jämställdshets-perspektiv på det.

    Vem har tillgång till vad? Inte bara en fråga om ha/inte ha teknik. Vi vet att flertalet barn och unga har tillgång till digital teknik idag, i en eller annan form. Vi kan också säga, liksom Tapscott, att det avgörande är inte om man har en dator, internet, mobiltelefon, eller inte – det centrala är att vi alla lever i en kultur, i en tid, där detta är centrala inte bara tekniker, utan infrastruktur, kulturellt ekonomiskt socialt etc. ramverk.
    viktigt att inte reducera tillgång till enbart en fråga om ha/inte ha, bandbredd, etc. Viktigare torde vara att vi ser vad tekniken i ett nästa steg ger tillgång TILL.

    heteronormativt:
    man, vit, medelålders, läs- och skrivkunnig, heterosexuell, utan påtagliga funktionshinder (glasögon räknas inte...), social kompetens, etc etc

    Låt oss inte bli naiva. Lisa Nakamura. Cybertypes. Den digitala världen är inte förskonad från stereotypt beteende. Lika lite som det är förskonat från maktutövande – jfr BRås rapport om ”vuxna sexuella kontakter med barn på internet”. ==> Den manliga figuren/karaktären, är normen - det NORMALA. Och vi skapar en normalitet - även om det är en annan.
    Visar också att det är sociala världar, där människor möts – även om vi emellanåt döljer oss bakom mer eller mindre konstruerade identiteter.

    Tekniken kan också överskrida andra klyftor.
    Cyberfeministen Donna Haraway ser erövrandet av ngt som kan liknas vid en digital kompetens, som ett maktmedel. För Haraway är det inte bruket som sådant, som är det avgörande. Utan att ha kompetens, förståelse, att kunna nyttja för egna behov. Och detta som ett maktmedel, som ett sätt för marginaliserade grupper (kvinnor, men också etniska grupper, åldrar, etc.) att ta makt, att skapa sig fördelar.
    H menar vidare, att om marginaliserade grupper inte gör detta, kommer de att fortsätta vara marginaliserade. Att, med en vokabulär från här och nu, en digital kompetens gör det möjligt att utmana dominerande maktstrukturer. Att utveckla en form av digitalt kapital, att skapa sig själv möjligheter, fördelar, försprång; att ha en handlingsberedskap, tolkningsram.

    hur ser en digital kompetens ut i detta perspektiv? Vad kan vi lära oss från etablerade sociala kompetenser – och på vilket sätt behöver dessa utvecklas, nu när vi – och fr.a. våra barn och unga – tillbringar stor del av sin tid på internet?
  • Jfr Prout: BÅDE beings och becomings -- Haraway ...

    Pedró
    Hur påverkar digital media:
    - utvecklandet av kognitiva färdigheter?
    - sociala värderingar och livsstil?
    - förväntningar på lärande (learning expectations)?
    - läromål? /educational achievements

    McFarlane:
    Varför fyller vi skolan med så mkt som inte har ngn eg. relevans - och varför premierar vi de som kan memorera detta?
    --> det centrala är inte så mkt vad som skall läras, utan strategierna för att lära (ett konstruktivistiskt perspektiv - inte behavioristiskt/Björklund)
    --> examinationsformerna viktiga

    Förstår inte eleven uppgiften, blir tekniken en distraktion - och ett fokus

    JILK: elektromagnetisk fält - lite vi ser, av vad man kan se

    Vi är så fokuserade på objekten, att vi glömmer/inte ser relationen däremellan.
    Skolan ≠ inte en plats för funktioner
    Skolan = plats för relationer

    RUDD/futurelab:
    Skolans arkitektur ≈ fängelse
    Utmana begreppet skola (som bara leder tanken till just en traditionell skola!)

    McFarlane
    skolan tenderar att fokusera på att lära ut fakta och “kunskaper” som har liten relevans för livet utanför skolan - och dessutom premierar dem som kan memorera dessa
  • vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här?

    Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ...

    lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]

    varför fortsätter vi att tro att detta är viktiga kunskaper/kompetenser? När vi idag har redskap som gör det så mycket bättre än oss själva!
    ==> Vi måste ställa oss frågan: vad är unika mänskliga förmågor? Ett svar, är att vi kan använda redskap - både fysiska/konkreta och intellektuella/psykologiska!
  • vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här?

    Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ...

    lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]

    varför fortsätter vi att tro att detta är viktiga kunskaper/kompetenser? När vi idag har redskap som gör det så mycket bättre än oss själva!
    ==> Vi måste ställa oss frågan: vad är unika mänskliga förmågor? Ett svar, är att vi kan använda redskap - både fysiska/konkreta och intellektuella/psykologiska!
  • vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här?

    Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ...

    lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]

    varför fortsätter vi att tro att detta är viktiga kunskaper/kompetenser? När vi idag har redskap som gör det så mycket bättre än oss själva!
    ==> Vi måste ställa oss frågan: vad är unika mänskliga förmågor? Ett svar, är att vi kan använda redskap - både fysiska/konkreta och intellektuella/psykologiska!
  • vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här?

    Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ...

    lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]

    varför fortsätter vi att tro att detta är viktiga kunskaper/kompetenser? När vi idag har redskap som gör det så mycket bättre än oss själva!
    ==> Vi måste ställa oss frågan: vad är unika mänskliga förmågor? Ett svar, är att vi kan använda redskap - både fysiska/konkreta och intellektuella/psykologiska!
  • vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här?

    Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ...

    lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]

    varför fortsätter vi att tro att detta är viktiga kunskaper/kompetenser? När vi idag har redskap som gör det så mycket bättre än oss själva!
    ==> Vi måste ställa oss frågan: vad är unika mänskliga förmågor? Ett svar, är att vi kan använda redskap - både fysiska/konkreta och intellektuella/psykologiska!
  • vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här?

    Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ...

    lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]

    varför fortsätter vi att tro att detta är viktiga kunskaper/kompetenser? När vi idag har redskap som gör det så mycket bättre än oss själva!
    ==> Vi måste ställa oss frågan: vad är unika mänskliga förmågor? Ett svar, är att vi kan använda redskap - både fysiska/konkreta och intellektuella/psykologiska!
  • Clark - ”Natural-born cyborgs”

    Vad är vi ”lämpade” att göra?
    Hur många tvekade när ni skulle upp för trottoarkanten? Vilka snubblar när ni går över en äng? Klarar ni att hoppa jämfota? (Uggla: tugga toy och gå på samma gång)
    -> vilket är eg. mer komplext - att göra en matematisk beräkning, eller kasta frisbee? Varför värderas det ena högre? Vem har s.a.s. bestämt det - för det är ju konventioner, det är överenskommelser.
  • Clark - ”Natural-born cyborgs”

    Vad är vi ”lämpade” att göra?
    Hur många tvekade när ni skulle upp för trottoarkanten? Vilka snubblar när ni går över en äng? Klarar ni att hoppa jämfota? (Uggla: tugga toy och gå på samma gång)
    -> vilket är eg. mer komplext - att göra en matematisk beräkning, eller kasta frisbee? Varför värderas det ena högre? Vem har s.a.s. bestämt det - för det är ju konventioner, det är överenskommelser.
  • distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
    allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
    socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
    inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
    nya redskap ger andra sätt att lära andra saker
    kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
    Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
    lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
    allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
    socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
    inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
    nya redskap ger andra sätt att lära andra saker
    kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
    Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
    lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
    allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
    socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
    inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
    nya redskap ger andra sätt att lära andra saker
    kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
    Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
    lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
    allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
    socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
    inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
    nya redskap ger andra sätt att lära andra saker
    kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
    Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
    lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
    allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
    socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
    inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
    nya redskap ger andra sätt att lära andra saker
    kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
    Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
    lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
    allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
    socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
    inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
    nya redskap ger andra sätt att lära andra saker
    kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
    Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
    lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
    allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
    socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
    inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
    nya redskap ger andra sätt att lära andra saker
    kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
    Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
    lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens
    allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum
    socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer
    inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt?
    nya redskap ger andra sätt att lära andra saker
    kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
    Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar.
    lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • Detta är min tolkning av dessa föreläsningar:
    = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor)

    --> tre begrepp som behöver diskuteras

    börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
  • Detta är min tolkning av dessa föreläsningar:
    = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor)

    --> tre begrepp som behöver diskuteras

    börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
  • Detta är min tolkning av dessa föreläsningar:
    = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor)

    --> tre begrepp som behöver diskuteras

    börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
  • Detta är min tolkning av dessa föreläsningar:
    = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor)

    --> tre begrepp som behöver diskuteras

    börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
  • Detta är min tolkning av dessa föreläsningar:
    = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor)

    --> tre begrepp som behöver diskuteras

    börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
  • Detta är min tolkning av dessa föreläsningar:
    = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor)

    --> tre begrepp som behöver diskuteras

    börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
  • Detta är min tolkning av dessa föreläsningar:
    = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor)

    --> tre begrepp som behöver diskuteras

    börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
  • Detta är min tolkning av dessa föreläsningar:
    = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor)

    --> tre begrepp som behöver diskuteras

    börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
  • Digitala medier som ett sätt för unga att uttrycka sig på

    Skolan och världen utanför följer två olika sorters logik i relation till digitala medier. Både i användandet och i hur detta användande kan stödja individens lärande. Presentationen tar avstamp i ett pågående forskningsprojekt där ambitionen är att utveckla skolans pedagogiska bruk av digitala medier baserat på en fördjupad förståelse för hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig.




    Varför digitala medier är centrala - eller t.o.m. nödvändiga - pedagogiska resurser. På vägen dit så måste många av skolans traditionella föreställningar om lärande, kunskap, medier, etc., utmanas.

    --> skall vi nå dit, måste vi utveckla en ny syn inte bara på skola och lärande, utan också på individen/barnet och vad redskap är

    forskarens ”rätt”; att ställa frågor ... inte svara på frågan om utbildningsplattformen ...

    Mats: lyfta på locket - pandoras ask?: vad släpper vi ut? -- inte minst: inte stänga locket om det är obekant, det som först visar sig
    --> var finns eleverna?
    lärandet · pedagogerna · administrationen · vårdnadshavare
    ==> LÄGGA TILL ETT PERSPEKTIV: ELEVERNAS - ELLER BARNPERSPEKTIV, ANNA HAR GJORT DET PÅ EN KONKRET NIVÅ - JAG KOMMER ATT SKAPA EN FORM AV TEORETISKT RAMVERK, FÖR ATT EG. STÖDJA HENNES ARGUMENT (ELLER HENNES INFORMANTER!?)
    Min bas: om mig - två projekt idag ...
  • Lärande, digital kompetens och ungas kultur: Konstfack november 2009

    1. 1. Lärande, digital kompetens och ungas kultur Ett seminarium på konstfack i november 2009 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
    2. 2. ungas multimodala gestaltning http://mt.sh.se/ungmods
    3. 3. ungas multimodala gestaltning http://mt.sh.se/ungmods • vilka medier använder unga på Tumba Gymnasium fritiden, samt till vad? Broängsskolan (Botkyrka kommun) • vilka medier använder unga i skolan, samt till vad? Rektorsakademien • hur kan digitala medier användas för att komplettera verbala och skriftliga berättelser?
    4. 4. the.GTO.project gender · tweens · online • Constrution and normalisation of gender online among young people in Estonia and Sweden hur uttrycks och normaliseras genus online bland unga? • vilken betydelse har konstruktionen av genus online bland unga i deras vardag? • hur använder unga medietekniska redskap vid gestaltning av den egna personen?
    5. 5. Synligt ljus
    6. 6. Synligt ljus
    7. 7. A vision of students today
    8. 8. Digital kompetens
    9. 9. Digital kompetens ”Digital literacy is skills, knowledge and attitudes in using digital media to master living in the learning society.” (Erstad 2005)
    10. 10. Digital kompetens - åtta nyckelkompetenser
    11. 11. Digital kompetens - åtta nyckelkompetenser • Kommunikation på modersmålet. • Kommunikation på främmande språk. • Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. • Digital kompetens. • ”Lära att lära” (inlärning). • Social och medborgerlig kompetens. • Initiativförmåga och företagaranda. • Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
    12. 12. Digital kompetens - två nivåer
    13. 13. Digital kompetens - två nivåer • materiell / funktionalistisk nivå • humanistisk / social nivå
    14. 14. Multimodalitet
    15. 15. Multimodalitet • flera textualiteter (vidgat textbegrepp) • flera medier • flera nyttor eller behov
    16. 16. Lärandets (skolans) essens?
    17. 17. Lärandets (skolans) essens? • Att via erövrandet av nya redskap erbjuda individen nya villkor för deltagande i samhället
    18. 18. Lärandets (skolans) essens? • Att via erövrandet av nya redskap erbjuda individen nya villkor för deltagande i samhället • Redskapens frigörande (emancipatoriska) potential
    19. 19. Redskap
    20. 20. Redskap • mentala (psykologiska)
    21. 21. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska)
    22. 22. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska)
    23. 23. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
    24. 24. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
    25. 25. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap
    26. 26. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap
    27. 27. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap - med en ökad grad av plasticitet
    28. 28. Tre mediekulturer
    29. 29. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450)
    30. 30. Tre mediekulturer Hypnerotomachia Poliphili (1499) Published by Aldus Manutius (Venice) • Typografisk mediekultur (ung 1450)
    31. 31. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950)
    32. 32. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
    33. 33. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
    34. 34. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995) olika sätt att processa, lagra, presentera och distribuera information
    35. 35. We think
    36. 36. Multimodal gestaltning
    37. 37. Multimodal gestaltning • vidgat textbegrepp • producent, sändare OCH konsument (eller: tv-tittaren har blivit en dator- användare) • skapar, återskapar, omskapar - skillnaden mellan original och kopia har upphört • bygger sociala nätverk (vi kan agera i mediet) • web 2.0
    38. 38. Hur konstrueras genus online? “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    39. 39. Hur konstrueras genus online? • “Vem är du?” “children meet a • Text, bild, ljud, video, etc. • Offentlig privat cultural pluralism, that constantly och privat offentligt • “Body-self” • Den fysiska kroppen behöver inte vara närvarande challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    40. 40. Hur konstrueras genus online? “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    41. 41. Hur konstrueras genus online? “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    42. 42. Hur konstrueras genus online? “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    43. 43. Hur konstrueras genus online? “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    44. 44. Hur konstrueras genus online? “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    45. 45. Hur konstrueras genus online? “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    46. 46. Cybertypes Lisa Nakamura, 2002 “machines that offer identity prostheses to redress the burdens of physical “handicaps” such as age, gender, and race produce cybertypes that look remarkably like racial and gender stereotypes”
    47. 47. Cybertypes Lisa Nakamura, 2002 “machines that offer identity prostheses to redress the burdens of physical “handicaps” such as age, gender, and race produce cybertypes that look remarkably like racial and gender stereotypes”
    48. 48. Do artefacts have gender? A-J Berg & M Lie, 1995
    49. 49. Do artefacts have gender? A-J Berg & M Lie, 1995
    50. 50. 1 2 3 4 5 6
    51. 51. Digitala klyftor
    52. 52. Digitala klyftor • Heteronormativa västerländska värderingar • Att ta i anspråk = makt
    53. 53. ?
    54. 54. 24 + 47 = ?
    55. 55. ? 24 + 47 = 61
    56. 56. ? 24 + 47 = 71
    57. 57. 24 + 47 = 71 1243,73 x 13,88 = ?
    58. 58. ? 24 + 47 = 71 1243,73 x 13,88 = 17.262,9724
    59. 59. bad at logics, good at frisbee
    60. 60. Lärande
    61. 61. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang • inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp • nya redskap ger ANDRA sätt att lära ANDRA saker • kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt • lärande subjektet = individen OCH redskap
    62. 62. Lärandets nya tid-rum
    63. 63. Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier • Nya redskap för memorering, dokumentation och kommunikation, med nya funktioner - och därmed andra betydelser • Att INTE ha tillgång (i begreppets dubbla betydelse) är marginaliserande
    64. 64. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande?
    65. 65. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • vad säger du? • vilka kunskaper och kompetenser behövs i det 21.a århundradet? • hur relevansgöra skolan? • hur mäter man (adekvata) kunskaper? • hur visar man att man kan något? hur kan man examinera? • vad är det att lära? • var finns kunskap? • digital kompetens?
    66. 66. Lärande, digital kompetens och ungas kultur Ett seminarium på konstfack i november 2009 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
    67. 67. Lärande, digital kompetens och ungas kultur Ett seminarium på konstfack i november 2009 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods

    ×