Your SlideShare is downloading. ×
0
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Barn och sociala medier, falun, oktober 2010

1,072

Published on

Föreläsning i Falun, 14 oktober 2010. Tema: Barn och sociala medier. Målgrupp: Länsbiblioteket, kurs.

Föreläsning i Falun, 14 oktober 2010. Tema: Barn och sociala medier. Målgrupp: Länsbiblioteket, kurs.

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
1,072
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide
  • min bakgrund:
    * förskollärare
    * doktor pedagogik
    * barns villkor ...
    * emancipationen - frigörande - nya villkor
    *

    SLIDES ONLINE

    Syftet med kursen är att studenter ska få inblick i och förståelse för barn och ungas medievärldar och i deras läs- och skrivaktiviteter.

    att förstå de digitalt infödda (inte ~ invandrarna)
    barnperspektiv --> barndomssociologin --> Prout: beings & becomings

    två delar:
    i. samtida media
    ii. ungas konstruktion av genus online (ex. på ungas medievärldar)
    + lite siffror från WIIs ”svenskarna och internet”, som släpptes idag (?)


  • min bakgrund:
    * förskollärare
    * doktor pedagogik
    * barns villkor ...
    * emancipationen - frigörande - nya villkor
    *

    SLIDES ONLINE

    två delar; en introduktion - ge ett perspektiv + ett nedslag i ett pågående fo.projekt m fokus på identitet, genus och online (SNS/sociala medier)

    avbryt! ställ frågor!


    att förstå de digitalt infödda (inte ~ invandrarna)
    barnperspektiv --> barndomssociologin --> Prout: beings & becomings

    två delar:
    i. samtida media
    ii. ungas konstruktion av genus online (ex. på ungas medievärldar)
    + lite siffror från WIIs ”svenskarna och internet”, som släpptes idag (?)


  • de två första som en grund för persp. på barn - jfr Prout!
  • de två första som en grund för persp. på barn - jfr Prout!
  • de två första som en grund för persp. på barn - jfr Prout!
  • gå bakom, för att reflektera över varför vi tycker detta är ett viktigt projekt --> tankarna bakom

    leder fram till tre ”slutsatser”:
    * hur jag ser på lärande
    * vad är samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum]
    * hur kan digitala medier/redskap bli resurser i skolan? [naturligtvis har jag idéer om skolan, även om jag försöker vara ”neutral” som forskare]
    -- mkt på 20 minuter ... [men, kommer säkert inte att tillfredsställa alla …]

    men också vad jag menar med multimodal gestaltning, hur jag ser på redskap, medier, etc. ...

    -------------

    en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process

    men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...


  • gå bakom, för att reflektera över varför vi tycker detta är ett viktigt projekt --> tankarna bakom

    leder fram till tre ”slutsatser”:
    * hur jag ser på lärande
    * vad är samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum]
    * hur kan digitala medier/redskap bli resurser i skolan? [naturligtvis har jag idéer om skolan, även om jag försöker vara ”neutral” som forskare]
    -- mkt på 20 minuter ... [men, kommer säkert inte att tillfredsställa alla …]

    men också vad jag menar med multimodal gestaltning, hur jag ser på redskap, medier, etc. ...

    -------------

    en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process

    men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...


  • gå bakom, för att reflektera över varför vi tycker detta är ett viktigt projekt --> tankarna bakom

    leder fram till tre ”slutsatser”:
    * hur jag ser på lärande
    * vad är samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum]
    * hur kan digitala medier/redskap bli resurser i skolan? [naturligtvis har jag idéer om skolan, även om jag försöker vara ”neutral” som forskare]
    -- mkt på 20 minuter ... [men, kommer säkert inte att tillfredsställa alla …]

    men också vad jag menar med multimodal gestaltning, hur jag ser på redskap, medier, etc. ...

    -------------

    en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process

    men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...


  • gå bakom, för att reflektera över varför vi tycker detta är ett viktigt projekt --> tankarna bakom

    leder fram till tre ”slutsatser”:
    * hur jag ser på lärande
    * vad är samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum]
    * hur kan digitala medier/redskap bli resurser i skolan? [naturligtvis har jag idéer om skolan, även om jag försöker vara ”neutral” som forskare]
    -- mkt på 20 minuter ... [men, kommer säkert inte att tillfredsställa alla …]

    men också vad jag menar med multimodal gestaltning, hur jag ser på redskap, medier, etc. ...

    -------------

    en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process

    men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...


  • börjar med bilder från en förstudie, för att sedan göra en teoretisk utvikning innan jag kommer tillbaka till empiriska nedslag
  • SAMTIDENS KULTUR - MED FOKUS PÅ DIGITAL MEDIA: detta är min karakterisering/mitt perspektiv
    Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering.
    --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg)
    -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt.
    --> Eller Poster – 2a medieåldern
    --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0]

    --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten!
    Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
    dualismer utmanas - återkommer till det!

    HÄRNÄST: PERSPEKTIV PÅ SAMTIDENS TEKNIK MEN FÖRST MIN KARAKTERISERING AV ”REDSKAP” - VAD ÄR ETT REDSKAP?
    det sociokulturella perspektivet - redskap centralt för vårt varande, tänkande, blivande, etc.

    stanna upp vid några centrala fenomen här:
    * redskap? -->
    * mediakulturer
    * identitet online/genus
    * makt
  • SAMTIDENS KULTUR - MED FOKUS PÅ DIGITAL MEDIA: detta är min karakterisering/mitt perspektiv
    Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering.
    --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg)
    -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt.
    --> Eller Poster – 2a medieåldern
    --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0]

    --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten!
    Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
    dualismer utmanas - återkommer till det!

    HÄRNÄST: PERSPEKTIV PÅ SAMTIDENS TEKNIK MEN FÖRST MIN KARAKTERISERING AV ”REDSKAP” - VAD ÄR ETT REDSKAP?
    det sociokulturella perspektivet - redskap centralt för vårt varande, tänkande, blivande, etc.

    stanna upp vid några centrala fenomen här:
    * redskap? -->
    * mediakulturer
    * identitet online/genus
    * makt
  • SAMTIDENS KULTUR - MED FOKUS PÅ DIGITAL MEDIA: detta är min karakterisering/mitt perspektiv
    Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering.
    --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg)
    -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt.
    --> Eller Poster – 2a medieåldern
    --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0]

    --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten!
    Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
    dualismer utmanas - återkommer till det!

    HÄRNÄST: PERSPEKTIV PÅ SAMTIDENS TEKNIK MEN FÖRST MIN KARAKTERISERING AV ”REDSKAP” - VAD ÄR ETT REDSKAP?
    det sociokulturella perspektivet - redskap centralt för vårt varande, tänkande, blivande, etc.

    stanna upp vid några centrala fenomen här:
    * redskap? -->
    * mediakulturer
    * identitet online/genus
    * makt
  • SAMTIDENS KULTUR - MED FOKUS PÅ DIGITAL MEDIA: detta är min karakterisering/mitt perspektiv
    Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering.
    --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg)
    -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt.
    --> Eller Poster – 2a medieåldern
    --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0]

    --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten!
    Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
    dualismer utmanas - återkommer till det!

    HÄRNÄST: PERSPEKTIV PÅ SAMTIDENS TEKNIK MEN FÖRST MIN KARAKTERISERING AV ”REDSKAP” - VAD ÄR ETT REDSKAP?
    det sociokulturella perspektivet - redskap centralt för vårt varande, tänkande, blivande, etc.

    stanna upp vid några centrala fenomen här:
    * redskap? -->
    * mediakulturer
    * identitet online/genus
    * makt
  • SAMTIDENS KULTUR - MED FOKUS PÅ DIGITAL MEDIA: detta är min karakterisering/mitt perspektiv
    Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering.
    --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg)
    -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt.
    --> Eller Poster – 2a medieåldern
    --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0]

    --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten!
    Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
    dualismer utmanas - återkommer till det!

    HÄRNÄST: PERSPEKTIV PÅ SAMTIDENS TEKNIK MEN FÖRST MIN KARAKTERISERING AV ”REDSKAP” - VAD ÄR ETT REDSKAP?
    det sociokulturella perspektivet - redskap centralt för vårt varande, tänkande, blivande, etc.

    stanna upp vid några centrala fenomen här:
    * redskap? -->
    * mediakulturer
    * identitet online/genus
    * makt
  • SAMTIDENS KULTUR - MED FOKUS PÅ DIGITAL MEDIA: detta är min karakterisering/mitt perspektiv
    Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering.
    --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg)
    -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt.
    --> Eller Poster – 2a medieåldern
    --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0]

    --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten!
    Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
    dualismer utmanas - återkommer till det!

    HÄRNÄST: PERSPEKTIV PÅ SAMTIDENS TEKNIK MEN FÖRST MIN KARAKTERISERING AV ”REDSKAP” - VAD ÄR ETT REDSKAP?
    det sociokulturella perspektivet - redskap centralt för vårt varande, tänkande, blivande, etc.

    stanna upp vid några centrala fenomen här:
    * redskap? -->
    * mediakulturer
    * identitet online/genus
    * makt
  • SAMTIDENS KULTUR - MED FOKUS PÅ DIGITAL MEDIA: detta är min karakterisering/mitt perspektiv
    Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering.
    --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg)
    -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt.
    --> Eller Poster – 2a medieåldern
    --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0]

    --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten!
    Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
    dualismer utmanas - återkommer till det!

    HÄRNÄST: PERSPEKTIV PÅ SAMTIDENS TEKNIK MEN FÖRST MIN KARAKTERISERING AV ”REDSKAP” - VAD ÄR ETT REDSKAP?
    det sociokulturella perspektivet - redskap centralt för vårt varande, tänkande, blivande, etc.

    stanna upp vid några centrala fenomen här:
    * redskap? -->
    * mediakulturer
    * identitet online/genus
    * makt
  • SAMTIDENS KULTUR - MED FOKUS PÅ DIGITAL MEDIA: detta är min karakterisering/mitt perspektiv
    Vad karaktäriserar då media i vår samtid? Det finns en rad mediateoretiker som ni kommer att ta del av under er utbildning. En annan väg är via filosofin. Exempelvis Virilio – hastighet/speed, som det utmärkande. Eller Bourdieu – om televisionen – fragmentering.
    --> Eller Baudrillard. Att gulfkriget aldrig existerat. Simulacra. 2.a gulfkriget: Minority Report – anklagad för något som ännu inte skett (Tom Cruise, 2002. Regissör: Steven Spielberg)
    -->Eller Lévy – och att det är en chimär att göra uppdelning reellt – virtuellt.
    --> Eller Poster – 2a medieåldern
    --> Eller Jenkins – deltagande mediekultur [web 2.0]

    --> leder till ngt mycket centralt: det dualistiska tänkandet!! --> haraway --> efter rasten!
    Fundera på vilka dualistiska kategorier du använder i din vardag!
    dualismer utmanas - återkommer till det!

    HÄRNÄST: PERSPEKTIV PÅ SAMTIDENS TEKNIK MEN FÖRST MIN KARAKTERISERING AV ”REDSKAP” - VAD ÄR ETT REDSKAP?
    det sociokulturella perspektivet - redskap centralt för vårt varande, tänkande, blivande, etc.

    stanna upp vid några centrala fenomen här:
    * redskap? -->
    * mediakulturer
    * identitet online/genus
    * makt
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande
    det sociokulturella perspektivet - redskap centralt för vårt varande, tänkande, blivande, etc.
    -- denna bild av redskap leder vidare till en karakterisering av tre mediekulturer

    matematik, alfabetet, minnesramsor, språket
    --> sätt att kommunicera, förmedla
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande
    det sociokulturella perspektivet - redskap centralt för vårt varande, tänkande, blivande, etc.
    -- denna bild av redskap leder vidare till en karakterisering av tre mediekulturer

    matematik, alfabetet, minnesramsor, språket
    --> sätt att kommunicera, förmedla
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    abakus, rubank, penna + papper [memorering] etc etc
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    McLuhan: medier = kläder · elektricitet · bilen · radio · TV · etc.
    --> OBS inte protes i ngn medicinsk betydelse; så belastat med normer och värderingar om det normala, det acceptabla, etc.
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    videon som paradexempel på komplexa redskap - eller micron
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    videon som paradexempel på komplexa redskap - eller micron
  • m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande

    plasticitet:
    * hård + mjukvara kan ändras [vilket inte är riktigt samma sak som att trimma en bil]
    * anpassa efter egna behov/önskemål [”användargenererat” som modebegrepp]
    * i utveckling; kan inte förutsägas
    * allt fler områden, allt fler tjänster
    * ökad mobilitet [mindre, lättare, mer ”komplexa” (skvader) ... + nätverk]

    Tekniken är alltså inte endast ett externt redskap, utan även en funktion – eller protes/utbyggnad – som förändrar villkoren för människan på både en mental/kognitiv och en fysisk/kroppslig nivå. Digital teknik överskrider på detta sätt ett traditionellt dualistiskt, dikotomiskt, begripliggörande av världen och dess fenomen. Haraway (2003) använder begreppet ”natureculture” för att visa hur uppdelningen mellan natur och kultur, mellan biologi och teknik, inte längre är meningsbärande. Konsekvensen av detta är, tänker jag mig, att vi inte bara tar i anspråk ny teknik. Vi snarare använder tekniken och dess funktioner, för att ta i anspråk oss själva och vardagens utmaningar och behov (Hernwall, et.al. 2005). Tekniken blir därför ett redskap som gör det möjligt att se och förstå, men också att utmana oss själva. Vad betyder då detta, i relation till idén om digital kompetens?

    med det; tre mediekulturer - redskap som sätt att kommunicera (och olika sätt att göra det!)
  • jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!

    biblioteket - en plats för dessa, en ”helgedom”
  • jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!

    biblioteket - en plats för dessa, en ”helgedom”
  • jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    In 1499 a unique book was published: Hypnerotomachia Poliphili. It was published by Aldus Manutius in Venice, then one of the centres of the growing printing industry that had been started half a century earlier in Mainz by Johannes Gutenberg and his collaborators. Hypnerotomachia Poliphili, or Poliphilo’s Strife of Love in a Dream, is considered to be one of most beautiful books ever printed, with woodcut illustrations, innovative page layout and a strange mixture of known and fictitious languages and phrases. All these different elements were combined in ways never done before. One of many fascinating things with this anonymous book, is its use of strip-cartoon-like illustrations, to give the impression of action and movement. But, and I am sure this will come as no surprise, it was an economic fiasco. Practically no-one bought it.
    The revolutionary thing about the printing press was, of course, the efficiency of production and distribution; it indeed increased the speed at which the printed word reached a large number of people, many with few prior reading experiences. The revolutionary thing about Hypnerotomachia Poliphili was that it was a new kind of literature, a new kind of reading experience. Or, at least, with the wisdom of hindsight, it is now considered to have been so.

    The lesson learnt might be this: to be able to design a new kind of experience, we need to go beyond what is taken for granted. And to strive to go beyond the traditions and the norms of what we think we know. Which makes it possible to think outside the box. The box that is conventions, theories, established craftsmanship. We therefore need interdisciplinary studies and ambitions; isn’t it so, that the answer often is to be found somewhere in between, where we least expect it? It is no magic, it is hard work, guided by a framework that make it possible to see the unexpected. Or to see the familiar in a new light. [JFR Synligt ljus]
  • jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    TVn: sitter runt (som om de lyssnade på radio); åskådare (!); kan gömmas; pryds; etc. Men också att innehållet ofta var en upprepning av (och som fick mycket kritik i Röster i Radio och TV under 50 och 60-talet) av teater, radio, etc.

    Men också att tekniken styr hur innehållet ser ut. Jfr gårdagens livesändningar med dagens webb-kameror, eller “mobilen” -- den vår tids skvader (hare och tjäder)

    SVT först med reality: Robinson. Men kommer ni ihåg två kanaler, samma program?

    Från TV-tittare, till dator-användare
  • jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor
    --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ...

    --> olika sätt ... --> tänk er skoluppgiften ”mitt sommarlov” --> olika sätt att förstå världen (jfr konstruktivistiskt perspektiv på lärande/utveckling)

    ---> barn idag; detta är deras förstaspråk! Mer ”autentiskt” sätt att kommunicera på! Jfr att de olika semiotiska teckennivåerna sammanfaller med vad olika tekniska redskap gjort möjligt.
    Men också: om vi inte premierar/värderar dessa multimodala (snabba, etc etc.) färdigheter (och istället fortsätter premiera texten/”läsning”) så riskerar vi att ge barnen dåligt självförtroende

    MEN; hur gå från att se nya möjligheter???

    Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)

    MARK POSTER - 1.a o 2.a medieåldern ...
  • jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor
    --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ...

    --> olika sätt ... --> tänk er skoluppgiften ”mitt sommarlov” --> olika sätt att förstå världen (jfr konstruktivistiskt perspektiv på lärande/utveckling)

    ---> barn idag; detta är deras förstaspråk! Mer ”autentiskt” sätt att kommunicera på! Jfr att de olika semiotiska teckennivåerna sammanfaller med vad olika tekniska redskap gjort möjligt.
    Men också: om vi inte premierar/värderar dessa multimodala (snabba, etc etc.) färdigheter (och istället fortsätter premiera texten/”läsning”) så riskerar vi att ge barnen dåligt självförtroende

    MEN; hur gå från att se nya möjligheter???

    Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)

    MARK POSTER - 1.a o 2.a medieåldern ...
  • jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ...

    Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor
    --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ...

    --> olika sätt ... --> tänk er skoluppgiften ”mitt sommarlov” --> olika sätt att förstå världen (jfr konstruktivistiskt perspektiv på lärande/utveckling)

    ---> barn idag; detta är deras förstaspråk! Mer ”autentiskt” sätt att kommunicera på! Jfr att de olika semiotiska teckennivåerna sammanfaller med vad olika tekniska redskap gjort möjligt.
    Men också: om vi inte premierar/värderar dessa multimodala (snabba, etc etc.) färdigheter (och istället fortsätter premiera texten/”läsning”) så riskerar vi att ge barnen dåligt självförtroende

    MEN; hur gå från att se nya möjligheter???

    Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)

    MARK POSTER - 1.a o 2.a medieåldern ...
  • Den digitala tekniken har förändrat både hur vi ser på världen och samhällets ekonomiska, sociala, kulturella fundament. Eller, är på väg att göra det! Vi är i början av det som sannolikt blir en revolution. Det var 1994 som IT-kommissionen tillsattes – och det var –93 som den första grafiska webbläsaren kom; det var 1993 som internet på allvar blev ngt som alla kunde använda och ha nytta/glädje av.
    Marc Andreessen developed the first graphical Web browser called Mosaic. He did this while still a student and, upon graduation, was one the cofounders of Netscape, the publishers of leading Web browser.
    Spridningen av internet skedde nästan omedelbart:
    In June 1993 there were 130 registered web servers, in 1994 there were 11.576 servers.

    Så, vart skall vi gå härnäst?
  • inte multitasking - multimodalitet
    -> att vi som människor klarar av att göra flera saker samtidigt, är ju definitivt inte ngt nytt. Men vi behöver reflektera över vår relation till medier, till vår samtids redskap.

    ofta i ett och samma medie, lite som fabeln med bönor på ett schackbräde; ju fler medier, desto fler möjligheter

    --> hur gör du när du antecknar? vad tar du med dig, om du skall lyssna på någon? hur förbereder du dig? ...

    ---> barn idag; detta är deras förstaspråk! Mer ”autentiskt” sätt att kommunicera på! Jfr att de olika semiotiska teckennivåerna sammanfaller med vad olika tekniska redskap gjort möjligt.
    Men också: om vi inte premierar/värderar dessa multimodala (snabba, etc etc.) färdigheter (och istället fortsätter premiera texten/”läsning”) så riskerar vi att ge barnen dåligt självförtroende
  • inte multitasking - multimodalitet
    -> att vi som människor klarar av att göra flera saker samtidigt, är ju definitivt inte ngt nytt. Men vi behöver reflektera över vår relation till medier, till vår samtids redskap.

    ofta i ett och samma medie, lite som fabeln med bönor på ett schackbräde; ju fler medier, desto fler möjligheter

    --> hur gör du när du antecknar? vad tar du med dig, om du skall lyssna på någon? hur förbereder du dig? ...

    ---> barn idag; detta är deras förstaspråk! Mer ”autentiskt” sätt att kommunicera på! Jfr att de olika semiotiska teckennivåerna sammanfaller med vad olika tekniska redskap gjort möjligt.
    Men också: om vi inte premierar/värderar dessa multimodala (snabba, etc etc.) färdigheter (och istället fortsätter premiera texten/”läsning”) så riskerar vi att ge barnen dåligt självförtroende
  • inte multitasking - multimodalitet
    -> att vi som människor klarar av att göra flera saker samtidigt, är ju definitivt inte ngt nytt. Men vi behöver reflektera över vår relation till medier, till vår samtids redskap.

    ofta i ett och samma medie, lite som fabeln med bönor på ett schackbräde; ju fler medier, desto fler möjligheter

    --> hur gör du när du antecknar? vad tar du med dig, om du skall lyssna på någon? hur förbereder du dig? ...

    ---> barn idag; detta är deras förstaspråk! Mer ”autentiskt” sätt att kommunicera på! Jfr att de olika semiotiska teckennivåerna sammanfaller med vad olika tekniska redskap gjort möjligt.
    Men också: om vi inte premierar/värderar dessa multimodala (snabba, etc etc.) färdigheter (och istället fortsätter premiera texten/”läsning”) så riskerar vi att ge barnen dåligt självförtroende
  • det här handlar alltså om nätgenerationen ... net-izens, homo zappiens, digitala infödingarna, lunarstorm-generationen (som inte kommer att behöva arbetsförmedlingen) etc etc
    UNGAS FÖRSTASPRÅK! -- DÄR TEXTEN ÄR VIKTIG, MEN INTE HELT AVGÖRANDE, OCH INTE HELLER FÖRST (VIDEO, FILM, LJUD, ETC.)

    nät-generationen [många synonymer], unga som vuxit upp med tekniken
    hade en mobiltelefon istället för en skallra
    spela spel på bolibompa, innan de spelat fia
    de multitaskar, de spelar datorspel efter skolan, de har egen dator på rummet, mobiltelefon när de är 10 år ...
    --> inte bara datorn, utan digital teknik har ALLTID funnits i deras värld, och är ett självklart redskap som är "naturligt" (eller kulturellt) integrerat med deras villkor som människor (det social, relationer, information, kommunikation, osv). [sammanflätat med deras tänkande om deras villkor som människor, deras förmågor, deras möjligheter -- och begränsningar; är redskapets karaktär]
    --> har förändrat villkoren för unga; värderingarna om bra/dåligt är i en mening en annan sak - vi är intresserade av att förstå barns/ungas villkor
  • det här handlar alltså om nätgenerationen ... net-izens, homo zappiens, digitala infödingarna, lunarstorm-generationen (som inte kommer att behöva arbetsförmedlingen) etc etc
    UNGAS FÖRSTASPRÅK! -- DÄR TEXTEN ÄR VIKTIG, MEN INTE HELT AVGÖRANDE, OCH INTE HELLER FÖRST (VIDEO, FILM, LJUD, ETC.)

    nät-generationen [många synonymer], unga som vuxit upp med tekniken
    hade en mobiltelefon istället för en skallra
    spela spel på bolibompa, innan de spelat fia
    de multitaskar, de spelar datorspel efter skolan, de har egen dator på rummet, mobiltelefon när de är 10 år ...
    --> inte bara datorn, utan digital teknik har ALLTID funnits i deras värld, och är ett självklart redskap som är "naturligt" (eller kulturellt) integrerat med deras villkor som människor (det social, relationer, information, kommunikation, osv). [sammanflätat med deras tänkande om deras villkor som människor, deras förmågor, deras möjligheter -- och begränsningar; är redskapets karaktär]
    --> har förändrat villkoren för unga; värderingarna om bra/dåligt är i en mening en annan sak - vi är intresserade av att förstå barns/ungas villkor
  • det här handlar alltså om nätgenerationen ... net-izens, homo zappiens, digitala infödingarna, lunarstorm-generationen (som inte kommer att behöva arbetsförmedlingen) etc etc
    UNGAS FÖRSTASPRÅK! -- DÄR TEXTEN ÄR VIKTIG, MEN INTE HELT AVGÖRANDE, OCH INTE HELLER FÖRST (VIDEO, FILM, LJUD, ETC.)

    nät-generationen [många synonymer], unga som vuxit upp med tekniken
    hade en mobiltelefon istället för en skallra
    spela spel på bolibompa, innan de spelat fia
    de multitaskar, de spelar datorspel efter skolan, de har egen dator på rummet, mobiltelefon när de är 10 år ...
    --> inte bara datorn, utan digital teknik har ALLTID funnits i deras värld, och är ett självklart redskap som är "naturligt" (eller kulturellt) integrerat med deras villkor som människor (det social, relationer, information, kommunikation, osv). [sammanflätat med deras tänkande om deras villkor som människor, deras förmågor, deras möjligheter -- och begränsningar; är redskapets karaktär]
    --> har förändrat villkoren för unga; värderingarna om bra/dåligt är i en mening en annan sak - vi är intresserade av att förstå barns/ungas villkor
  • det här handlar alltså om nätgenerationen ... net-izens, homo zappiens, digitala infödingarna, lunarstorm-generationen (som inte kommer att behöva arbetsförmedlingen) etc etc
    UNGAS FÖRSTASPRÅK! -- DÄR TEXTEN ÄR VIKTIG, MEN INTE HELT AVGÖRANDE, OCH INTE HELLER FÖRST (VIDEO, FILM, LJUD, ETC.)

    nät-generationen [många synonymer], unga som vuxit upp med tekniken
    hade en mobiltelefon istället för en skallra
    spela spel på bolibompa, innan de spelat fia
    de multitaskar, de spelar datorspel efter skolan, de har egen dator på rummet, mobiltelefon när de är 10 år ...
    --> inte bara datorn, utan digital teknik har ALLTID funnits i deras värld, och är ett självklart redskap som är "naturligt" (eller kulturellt) integrerat med deras villkor som människor (det social, relationer, information, kommunikation, osv). [sammanflätat med deras tänkande om deras villkor som människor, deras förmågor, deras möjligheter -- och begränsningar; är redskapets karaktär]
    --> har förändrat villkoren för unga; värderingarna om bra/dåligt är i en mening en annan sak - vi är intresserade av att förstå barns/ungas villkor
  • det här handlar alltså om nätgenerationen ... net-izens, homo zappiens, digitala infödingarna, lunarstorm-generationen (som inte kommer att behöva arbetsförmedlingen) etc etc
    UNGAS FÖRSTASPRÅK! -- DÄR TEXTEN ÄR VIKTIG, MEN INTE HELT AVGÖRANDE, OCH INTE HELLER FÖRST (VIDEO, FILM, LJUD, ETC.)

    nät-generationen [många synonymer], unga som vuxit upp med tekniken
    hade en mobiltelefon istället för en skallra
    spela spel på bolibompa, innan de spelat fia
    de multitaskar, de spelar datorspel efter skolan, de har egen dator på rummet, mobiltelefon när de är 10 år ...
    --> inte bara datorn, utan digital teknik har ALLTID funnits i deras värld, och är ett självklart redskap som är "naturligt" (eller kulturellt) integrerat med deras villkor som människor (det social, relationer, information, kommunikation, osv). [sammanflätat med deras tänkande om deras villkor som människor, deras förmågor, deras möjligheter -- och begränsningar; är redskapets karaktär]
    --> har förändrat villkoren för unga; värderingarna om bra/dåligt är i en mening en annan sak - vi är intresserade av att förstå barns/ungas villkor
  • det här handlar alltså om nätgenerationen ... net-izens, homo zappiens, digitala infödingarna, lunarstorm-generationen (som inte kommer att behöva arbetsförmedlingen) etc etc
    UNGAS FÖRSTASPRÅK! -- DÄR TEXTEN ÄR VIKTIG, MEN INTE HELT AVGÖRANDE, OCH INTE HELLER FÖRST (VIDEO, FILM, LJUD, ETC.)

    nät-generationen [många synonymer], unga som vuxit upp med tekniken
    hade en mobiltelefon istället för en skallra
    spela spel på bolibompa, innan de spelat fia
    de multitaskar, de spelar datorspel efter skolan, de har egen dator på rummet, mobiltelefon när de är 10 år ...
    --> inte bara datorn, utan digital teknik har ALLTID funnits i deras värld, och är ett självklart redskap som är "naturligt" (eller kulturellt) integrerat med deras villkor som människor (det social, relationer, information, kommunikation, osv). [sammanflätat med deras tänkande om deras villkor som människor, deras förmågor, deras möjligheter -- och begränsningar; är redskapets karaktär]
    --> har förändrat villkoren för unga; värderingarna om bra/dåligt är i en mening en annan sak - vi är intresserade av att förstå barns/ungas villkor
  • Pedró
    Hur påverkar digital media:
    - utvecklandet av kognitiva färdigheter?
    - sociala värderingar och livsstil?
    - förväntningar på lärande (learning expectations)?
    - läromål? /educational achievements

    McFarlane:
    Varför fyller vi skolan med så mkt som inte har ngn eg. relevans - och varför premierar vi de som kan memorera detta?
    --> det centrala är inte så mkt vad som skall läras, utan strategierna för att lära (ett konstruktivistiskt perspektiv - inte behavioristiskt/Björklund)
    --> examinationsformerna viktiga

    Förstår inte eleven uppgiften, blir tekniken en distraktion - och ett fokus

    JILK: elektromagnetisk fält - lite vi ser, av vad man kan se

    Vi är så fokuserade på objekten, att vi glömmer/inte ser relationen däremellan.
    Skolan ≠ inte en plats för funktioner
    Skolan = plats för relationer

    RUDD/futurelab:
    Skolans arkitektur ≈ fängelse
    Utmana begreppet skola (som bara leder tanken till just en traditionell skola!)

    McFarlane
    skolan tenderar att fokusera på att lära ut fakta och “kunskaper” som har liten relevans för livet utanför skolan - och dessutom premierar dem som kan memorera dessa
  • En central dimension av sociala medier - SNS -
    projektet, och presentationen, tar sin början här ..

    vi konstruerar oss själva, i intersektioner, i relationer, i makt -- genom vår vardag, i våra medier

    vi förväntas skapa oss själva - medier, speglar, mode, modifitkationer, smink, biggest looser, plastikkirurgi, xenotransplantationer
    --- och medier som påverkar oss, och teknik som förändrar oss, implantat, cyborgen

    vad betyder det för unga att växa upp här? när kroppens gränser är flytande och förhandlingsbara, vi är mjukvara och utbytbara, där tatuering och piercing blivit ett mode?

    ==> vad är det första vi frågar barn: vad heter du? hur gammal är du? vad skall du bli när du blir stor? Och i populärkulturen; vem är du? vem skall du bli?
  • förenkling att tala om on-offline. Sammanflätade. Men båda fenomen förekommer.

    1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument]

    2. multimodalitet

    3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?]

    4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !!

    5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
  • förenkling att tala om on-offline. Sammanflätade. Men båda fenomen förekommer.

    1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument]

    2. multimodalitet

    3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?]

    4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !!

    5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
  • förenkling att tala om on-offline. Sammanflätade. Men båda fenomen förekommer.

    1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument]

    2. multimodalitet

    3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?]

    4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !!

    5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
  • förenkling att tala om on-offline. Sammanflätade. Men båda fenomen förekommer.

    1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument]

    2. multimodalitet

    3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?]

    4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !!

    5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
  • förenkling att tala om on-offline. Sammanflätade. Men båda fenomen förekommer.

    1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument]

    2. multimodalitet

    3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?]

    4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !!

    5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
  • peter steiner 1993

    1. första frågan när ngn loggar in/skapar konto [även om den inte ställs uttryckligen, så genom att du förväntas dela med dig av dig själv, så skapar du något “runt dig själv”. Vilket är något helt annat än att vara passiv tv-tittare/~konsument]

    2. multimodalitet

    3. jfr genuskonstruktion/Bordo + dualism från modernismen som utmanas [vilka är våra ontologiska antaganden idag; hur ser tid-rummet ut idag?, hur förstår vi “kropp”? och epistemologi; var finns kunskap? vad är erfarenhet?]

    4. du skapar en “kropp”, som är en del av dig, som berättar något om dig. Som lever sitt eget liv, som ofta finns tillgänglig utan att du är där. Eller, med twitter etc., så berättar du hela tiden vad du gör! Betyder INTE att nätet är viktigt, utan att den du skapat är en viktig del av dig, som du vill ha i utveckling/rörelse - inte något statiskt museialt skapande. !!

    5. kan, även om det inte så ofta sker, överskrida den fysiska kroppens position i en heteronormativ maktposition. Dock skapas - eller kanske snarare återskapas - maktpositioner i cyberrummet [cybertypes]; återkommer till det ...
  • Efter denna karakterisering av digital teknik, kan vi lägga till denna fråga: har teknik/artefakter ett kön? ett genus?
    egna exempel på “Könad” teknik?!
    börja med mobiltelefoner ...

    bygger på en dualistisk tanke, ett sätt att ordna världen i motsatser - vi säger ju till och med att vi förstår via frånvaro, det icke närvarande
    kvinna; icke man
    färgad; icke vit
    osv -- fundera på vilka motsatser du själv använder!
  • Efter denna karakterisering av digital teknik, kan vi lägga till denna fråga: har teknik/artefakter ett kön? ett genus?
    egna exempel på “Könad” teknik?!
    börja med mobiltelefoner ...

    bygger på en dualistisk tanke, ett sätt att ordna världen i motsatser - vi säger ju till och med att vi förstår via frånvaro, det icke närvarande
    kvinna; icke man
    färgad; icke vit
    osv -- fundera på vilka motsatser du själv använder!
  • fortsatt stereotypt ...
  • Efter denna karakterisering av digital teknik, kan vi lägga till denna fråga: har teknik/artefakter ett kön? ett genus?
    egna exempel på “Könad” teknik?!
    börja med mobiltelefoner ...

    att detta finns i ett dualistiskt tänkande, med värderingar om det bra och det dåliga:

    vilka värderingar ser ni här? vad säger dessa bilder?
    färg - position - tjocklek - ...

    Jfr Mulvey - 1975 - “the male gaze”
    --> blickriktningar, positioner, etc etc
    Bruce Willis - Cindy Sherman

    Jfr
    Skola - fritid
    Det gamla (“riktiga media”) - det nya (lek)
    Finkultur - populärkultur
    Borgerligt - ??

    Sherman: masked (not the whole image)
    --> look/eyes - power - position - BW; looking at - CS; looking away // both “modifying” body; BW - trangress, no pain, machine, blood; CS; [dancer] - shaping, slender/”VIG”

    >>>> Gender, or socio-culturally adapted traits, is constructed in social settings. The child learns, already from very young years, not just gender roles, but also normative values on what is feminine and what is male. This schooling into a stereotypical frame of reference is, of course, intertwined with their identity development. Just one, of many possible, examples:
    In November 2006, Sony launched the pink version of the console PlayStation 2. Pink being the prime girlie colour (Ambjörnsson, 2005), a pink game console becomes a fascinating mixture of a typically boyish domain (computer games) and a equally girlish expression (the colour pink). What is this? A game console, happening to be pink? A pink game console? A pink game console, just for girls? Is this still a game console?
    But it is not just the colour that is used as an important gendered sign, but also the relation between the object and the position of the camera. What Mulvey (1975) calls the male gaze, in that the female is the passive and subordinate object, positioned in accordance with the need(s) of the male ego. When looking at the two game consoles, the one to the left (the dark blue) connotes strong and firm, just by being seen from a low-angle perspective. The pink console (to the right), is something we literary look down at. These are angles analogous with how men/masculinity and women/femininity are re-presented. [X]
    The woman in the window, in the Cindy Sherman picture above, is an object for the voyeuristic male gaze (illustrated by the macho posing Bruce Willis). This hierarchical positioning between the object and the camera, is created by the camera “looking down” at the woman, making her an object “to-be-looked-at”. Thus, the camera is maintaining a cultural normative construction, subordinating the woman.
    Interestingly; both are in the process of “body modification” - the woman / dancer - slender / pleasure-able; the man - no pain / machine|god, etc.
  • Efter denna karakterisering av digital teknik, kan vi lägga till denna fråga: har teknik/artefakter ett kön? ett genus?
    egna exempel på “Könad” teknik?!
    börja med mobiltelefoner ...

    att detta finns i ett dualistiskt tänkande, med värderingar om det bra och det dåliga:

    vilka värderingar ser ni här? vad säger dessa bilder?
    färg - position - tjocklek - ...

    Jfr Mulvey - 1975 - “the male gaze”
    --> blickriktningar, positioner, etc etc
    Bruce Willis - Cindy Sherman

    Jfr
    Skola - fritid
    Det gamla (“riktiga media”) - det nya (lek)
    Finkultur - populärkultur
    Borgerligt - ??

    Sherman: masked (not the whole image)
    --> look/eyes - power - position - BW; looking at - CS; looking away // both “modifying” body; BW - trangress, no pain, machine, blood; CS; [dancer] - shaping, slender/”VIG”

    >>>> Gender, or socio-culturally adapted traits, is constructed in social settings. The child learns, already from very young years, not just gender roles, but also normative values on what is feminine and what is male. This schooling into a stereotypical frame of reference is, of course, intertwined with their identity development. Just one, of many possible, examples:
    In November 2006, Sony launched the pink version of the console PlayStation 2. Pink being the prime girlie colour (Ambjörnsson, 2005), a pink game console becomes a fascinating mixture of a typically boyish domain (computer games) and a equally girlish expression (the colour pink). What is this? A game console, happening to be pink? A pink game console? A pink game console, just for girls? Is this still a game console?
    But it is not just the colour that is used as an important gendered sign, but also the relation between the object and the position of the camera. What Mulvey (1975) calls the male gaze, in that the female is the passive and subordinate object, positioned in accordance with the need(s) of the male ego. When looking at the two game consoles, the one to the left (the dark blue) connotes strong and firm, just by being seen from a low-angle perspective. The pink console (to the right), is something we literary look down at. These are angles analogous with how men/masculinity and women/femininity are re-presented. [X]
    The woman in the window, in the Cindy Sherman picture above, is an object for the voyeuristic male gaze (illustrated by the macho posing Bruce Willis). This hierarchical positioning between the object and the camera, is created by the camera “looking down” at the woman, making her an object “to-be-looked-at”. Thus, the camera is maintaining a cultural normative construction, subordinating the woman.
    Interestingly; both are in the process of “body modification” - the woman / dancer - slender / pleasure-able; the man - no pain / machine|god, etc.
  • Efter denna karakterisering av digital teknik, kan vi lägga till denna fråga: har teknik/artefakter ett kön? ett genus?
    egna exempel på “Könad” teknik?!
    börja med mobiltelefoner ...

    att detta finns i ett dualistiskt tänkande, med värderingar om det bra och det dåliga:

    vilka värderingar ser ni här? vad säger dessa bilder?
    färg - position - tjocklek - ...

    Jfr Mulvey - 1975 - “the male gaze”
    --> blickriktningar, positioner, etc etc
    Bruce Willis - Cindy Sherman

    Jfr
    Skola - fritid
    Det gamla (“riktiga media”) - det nya (lek)
    Finkultur - populärkultur
    Borgerligt - ??

    Sherman: masked (not the whole image)
    --> look/eyes - power - position - BW; looking at - CS; looking away // both “modifying” body; BW - trangress, no pain, machine, blood; CS; [dancer] - shaping, slender/”VIG”

    >>>> Gender, or socio-culturally adapted traits, is constructed in social settings. The child learns, already from very young years, not just gender roles, but also normative values on what is feminine and what is male. This schooling into a stereotypical frame of reference is, of course, intertwined with their identity development. Just one, of many possible, examples:
    In November 2006, Sony launched the pink version of the console PlayStation 2. Pink being the prime girlie colour (Ambjörnsson, 2005), a pink game console becomes a fascinating mixture of a typically boyish domain (computer games) and a equally girlish expression (the colour pink). What is this? A game console, happening to be pink? A pink game console? A pink game console, just for girls? Is this still a game console?
    But it is not just the colour that is used as an important gendered sign, but also the relation between the object and the position of the camera. What Mulvey (1975) calls the male gaze, in that the female is the passive and subordinate object, positioned in accordance with the need(s) of the male ego. When looking at the two game consoles, the one to the left (the dark blue) connotes strong and firm, just by being seen from a low-angle perspective. The pink console (to the right), is something we literary look down at. These are angles analogous with how men/masculinity and women/femininity are re-presented. [X]
    The woman in the window, in the Cindy Sherman picture above, is an object for the voyeuristic male gaze (illustrated by the macho posing Bruce Willis). This hierarchical positioning between the object and the camera, is created by the camera “looking down” at the woman, making her an object “to-be-looked-at”. Thus, the camera is maintaining a cultural normative construction, subordinating the woman.
    Interestingly; both are in the process of “body modification” - the woman / dancer - slender / pleasure-able; the man - no pain / machine|god, etc.
  • Efter denna karakterisering av digital teknik, kan vi lägga till denna fråga: har teknik/artefakter ett kön? ett genus?
    egna exempel på “Könad” teknik?!
    börja med mobiltelefoner ...

    att detta finns i ett dualistiskt tänkande, med värderingar om det bra och det dåliga:

    vilka värderingar ser ni här? vad säger dessa bilder?
    färg - position - tjocklek - ...

    Jfr Mulvey - 1975 - “the male gaze”
    --> blickriktningar, positioner, etc etc
    Bruce Willis - Cindy Sherman

    Jfr
    Skola - fritid
    Det gamla (“riktiga media”) - det nya (lek)
    Finkultur - populärkultur
    Borgerligt - ??

    Sherman: masked (not the whole image)
    --> look/eyes - power - position - BW; looking at - CS; looking away // both “modifying” body; BW - trangress, no pain, machine, blood; CS; [dancer] - shaping, slender/”VIG”

    >>>> Gender, or socio-culturally adapted traits, is constructed in social settings. The child learns, already from very young years, not just gender roles, but also normative values on what is feminine and what is male. This schooling into a stereotypical frame of reference is, of course, intertwined with their identity development. Just one, of many possible, examples:
    In November 2006, Sony launched the pink version of the console PlayStation 2. Pink being the prime girlie colour (Ambjörnsson, 2005), a pink game console becomes a fascinating mixture of a typically boyish domain (computer games) and a equally girlish expression (the colour pink). What is this? A game console, happening to be pink? A pink game console? A pink game console, just for girls? Is this still a game console?
    But it is not just the colour that is used as an important gendered sign, but also the relation between the object and the position of the camera. What Mulvey (1975) calls the male gaze, in that the female is the passive and subordinate object, positioned in accordance with the need(s) of the male ego. When looking at the two game consoles, the one to the left (the dark blue) connotes strong and firm, just by being seen from a low-angle perspective. The pink console (to the right), is something we literary look down at. These are angles analogous with how men/masculinity and women/femininity are re-presented. [X]
    The woman in the window, in the Cindy Sherman picture above, is an object for the voyeuristic male gaze (illustrated by the macho posing Bruce Willis). This hierarchical positioning between the object and the camera, is created by the camera “looking down” at the woman, making her an object “to-be-looked-at”. Thus, the camera is maintaining a cultural normative construction, subordinating the woman.
    Interestingly; both are in the process of “body modification” - the woman / dancer - slender / pleasure-able; the man - no pain / machine|god, etc.
  • Efter denna karakterisering av digital teknik, kan vi lägga till denna fråga: har teknik/artefakter ett kön? ett genus?
    egna exempel på “Könad” teknik?!
    börja med mobiltelefoner ...

    att detta finns i ett dualistiskt tänkande, med värderingar om det bra och det dåliga:

    vilka värderingar ser ni här? vad säger dessa bilder?
    färg - position - tjocklek - ...

    Jfr Mulvey - 1975 - “the male gaze”
    --> blickriktningar, positioner, etc etc
    Bruce Willis - Cindy Sherman

    Jfr
    Skola - fritid
    Det gamla (“riktiga media”) - det nya (lek)
    Finkultur - populärkultur
    Borgerligt - ??

    Sherman: masked (not the whole image)
    --> look/eyes - power - position - BW; looking at - CS; looking away // both “modifying” body; BW - trangress, no pain, machine, blood; CS; [dancer] - shaping, slender/”VIG”

    >>>> Gender, or socio-culturally adapted traits, is constructed in social settings. The child learns, already from very young years, not just gender roles, but also normative values on what is feminine and what is male. This schooling into a stereotypical frame of reference is, of course, intertwined with their identity development. Just one, of many possible, examples:
    In November 2006, Sony launched the pink version of the console PlayStation 2. Pink being the prime girlie colour (Ambjörnsson, 2005), a pink game console becomes a fascinating mixture of a typically boyish domain (computer games) and a equally girlish expression (the colour pink). What is this? A game console, happening to be pink? A pink game console? A pink game console, just for girls? Is this still a game console?
    But it is not just the colour that is used as an important gendered sign, but also the relation between the object and the position of the camera. What Mulvey (1975) calls the male gaze, in that the female is the passive and subordinate object, positioned in accordance with the need(s) of the male ego. When looking at the two game consoles, the one to the left (the dark blue) connotes strong and firm, just by being seen from a low-angle perspective. The pink console (to the right), is something we literary look down at. These are angles analogous with how men/masculinity and women/femininity are re-presented. [X]
    The woman in the window, in the Cindy Sherman picture above, is an object for the voyeuristic male gaze (illustrated by the macho posing Bruce Willis). This hierarchical positioning between the object and the camera, is created by the camera “looking down” at the woman, making her an object “to-be-looked-at”. Thus, the camera is maintaining a cultural normative construction, subordinating the woman.
    Interestingly; both are in the process of “body modification” - the woman / dancer - slender / pleasure-able; the man - no pain / machine|god, etc.
  • Efter denna karakterisering av digital teknik, kan vi lägga till denna fråga: har teknik/artefakter ett kön? ett genus?
    egna exempel på “Könad” teknik?!
    börja med mobiltelefoner ...

    att detta finns i ett dualistiskt tänkande, med värderingar om det bra och det dåliga:

    vilka värderingar ser ni här? vad säger dessa bilder?
    färg - position - tjocklek - ...

    Jfr Mulvey - 1975 - “the male gaze”
    --> blickriktningar, positioner, etc etc
    Bruce Willis - Cindy Sherman

    Jfr
    Skola - fritid
    Det gamla (“riktiga media”) - det nya (lek)
    Finkultur - populärkultur
    Borgerligt - ??

    Sherman: masked (not the whole image)
    --> look/eyes - power - position - BW; looking at - CS; looking away // both “modifying” body; BW - trangress, no pain, machine, blood; CS; [dancer] - shaping, slender/”VIG”

    >>>> Gender, or socio-culturally adapted traits, is constructed in social settings. The child learns, already from very young years, not just gender roles, but also normative values on what is feminine and what is male. This schooling into a stereotypical frame of reference is, of course, intertwined with their identity development. Just one, of many possible, examples:
    In November 2006, Sony launched the pink version of the console PlayStation 2. Pink being the prime girlie colour (Ambjörnsson, 2005), a pink game console becomes a fascinating mixture of a typically boyish domain (computer games) and a equally girlish expression (the colour pink). What is this? A game console, happening to be pink? A pink game console? A pink game console, just for girls? Is this still a game console?
    But it is not just the colour that is used as an important gendered sign, but also the relation between the object and the position of the camera. What Mulvey (1975) calls the male gaze, in that the female is the passive and subordinate object, positioned in accordance with the need(s) of the male ego. When looking at the two game consoles, the one to the left (the dark blue) connotes strong and firm, just by being seen from a low-angle perspective. The pink console (to the right), is something we literary look down at. These are angles analogous with how men/masculinity and women/femininity are re-presented. [X]
    The woman in the window, in the Cindy Sherman picture above, is an object for the voyeuristic male gaze (illustrated by the macho posing Bruce Willis). This hierarchical positioning between the object and the camera, is created by the camera “looking down” at the woman, making her an object “to-be-looked-at”. Thus, the camera is maintaining a cultural normative construction, subordinating the woman.
    Interestingly; both are in the process of “body modification” - the woman / dancer - slender / pleasure-able; the man - no pain / machine|god, etc.
  • Efter denna karakterisering av digital teknik, kan vi lägga till denna fråga: har teknik/artefakter ett kön? ett genus?
    egna exempel på “Könad” teknik?!
    börja med mobiltelefoner ...

    att detta finns i ett dualistiskt tänkande, med värderingar om det bra och det dåliga:

    vilka värderingar ser ni här? vad säger dessa bilder?
    färg - position - tjocklek - ...

    Jfr Mulvey - 1975 - “the male gaze”
    --> blickriktningar, positioner, etc etc
    Bruce Willis - Cindy Sherman

    Jfr
    Skola - fritid
    Det gamla (“riktiga media”) - det nya (lek)
    Finkultur - populärkultur
    Borgerligt - ??

    Sherman: masked (not the whole image)
    --> look/eyes - power - position - BW; looking at - CS; looking away // both “modifying” body; BW - trangress, no pain, machine, blood; CS; [dancer] - shaping, slender/”VIG”

    >>>> Gender, or socio-culturally adapted traits, is constructed in social settings. The child learns, already from very young years, not just gender roles, but also normative values on what is feminine and what is male. This schooling into a stereotypical frame of reference is, of course, intertwined with their identity development. Just one, of many possible, examples:
    In November 2006, Sony launched the pink version of the console PlayStation 2. Pink being the prime girlie colour (Ambjörnsson, 2005), a pink game console becomes a fascinating mixture of a typically boyish domain (computer games) and a equally girlish expression (the colour pink). What is this? A game console, happening to be pink? A pink game console? A pink game console, just for girls? Is this still a game console?
    But it is not just the colour that is used as an important gendered sign, but also the relation between the object and the position of the camera. What Mulvey (1975) calls the male gaze, in that the female is the passive and subordinate object, positioned in accordance with the need(s) of the male ego. When looking at the two game consoles, the one to the left (the dark blue) connotes strong and firm, just by being seen from a low-angle perspective. The pink console (to the right), is something we literary look down at. These are angles analogous with how men/masculinity and women/femininity are re-presented. [X]
    The woman in the window, in the Cindy Sherman picture above, is an object for the voyeuristic male gaze (illustrated by the macho posing Bruce Willis). This hierarchical positioning between the object and the camera, is created by the camera “looking down” at the woman, making her an object “to-be-looked-at”. Thus, the camera is maintaining a cultural normative construction, subordinating the woman.
    Interestingly; both are in the process of “body modification” - the woman / dancer - slender / pleasure-able; the man - no pain / machine|god, etc.
  • Prout: human becoming and human being - sammanflätade
    + våra villkor sammanflätade med den teknik vi omger oss med; vi tänker via den teknik/redskap vi tagit i anspråk
    MEN, kreativiteten hos människan är ”unik”; det är vi som är de tänkande varelserna -- redskapen är just det; redskap för att ta oss vidare (hävstänger)

    för den tänkande/kognitiva varelsen, är det en och samma mentala kapaciteter som tolkar intryck, alldeles oavsett var dessa kommer ifrån

    på tal om dualismer;
    verkligt - virtuellt

    och på tal om verklighet; en verklighet där vi inte bara kan utan också förväntas modifiera oss själva --> [klick]
  • The privatepublic room is a place challenging the dualistic notion of private and public. Susan Bordo discusses this in her ”The empire of images”, as what has been considered the private sphere becomes public. And also, with the new media situation, that the public is all the more accesible/private. Privatepublic is thus a fusion, of two concepts (dualistically understood?), but also of two cultural spheres.

    For tweens, being used with internet and blogs, and also with docusoaps like Survivor/Expedition Robinson, Big Brother, (American) Idol, being public is not in opposition with the private. But also, that the public sphere is those who they imagine will see the images - which often are a rather limited group of people. For a group 14 y old girls, 40 visitors at the personal blog is worthy of respect.

    [click]
    xxxxxxxxxxxxx



    , and trying to create an illusion (or point to the opposite) to be taken on the fly. The private room, exemplified here by the bathroom, becomes a public arena for reflection when published on a SNS. Not only are these self-representational images created in accepted private spaces (that might as well be public arenas), but they can also be created in the outside public world, in playgrounds, in the living room, where the visual reflection of the self and the presentation of the self adds to the creation of being a private space in the more traditional sense. The Privatepublic Rooms creates and allows reflection about norms, values, popular cultures, and not least the creation of gender and other social identities.
  • The local construction -- illustrating how complex the comparison is, but also what is local? How it is constructed - and intertwined with the possibilites as experienced by the subject.

    The theme Creating my Voice is built around the possibilities and limitations that digital environments provide for the expression and creation of self-reflection/-presentation, and provides the “own voice” or position, to express itself. --> jfr redskap, vad de gör möjligt, ta i anspråk

    This is, for example, done through self-positioning, experimentation with poses and positions that departs from gender structures/gendered expressions, and also produces a normalization of (traditional/new) gender positions. This self-positioning can also be illustrated through the manipulation of images, by playfully trying out different modes of expression. But we wait with that for a few seconds:

    Lets start with rate.ee, where all images has to be approved - and where no manipulation of the images are alloved.

    [click]


    Through various post-production techniques, technology also creates the possibility to try the out the technological capital that tweens maintain, as “natives of the net”, in relation to the self-reflection that these arenas offer.


    [click]
    xxxxxxxxxxxxx
    The theme Creating my Voice is built around the possibilities and limitations that digital environments provide for the expression and creation of self-reflection/-presentation, and provides the “own voice” or position, to express itself. This is, for example, done through self-positioning, experimentation with poses and positions that either produces a normalization of gender constructions, or departs from them. This self-positioning can also be illustrated through the manipulation of images, by playfully try on various forms of expressions. Here, technology and the digital environments have obvious consequences. There are possibilities to explore the physical form, and test this experiment against the culture created in online environments. Through various post-production techniques, technology also creates the possibility to try the out the technological capital that tweens maintain, as “natives of the net”, in relation to the self-reflection that these arenas offer.



  • igen; ett stereotypt tänkande, som leder till upprätthållande av en könsmaktsordning - vilket är ett kollektivt ansvar

    vad sker då i en kroppslös miljö som internet?
  • Genom att ta i anspråk digitala medier, som t.ex. SNS, i den egna vardagen skapas nya rum för individens handling och meningsskapande. Den digitala tekniken blir en resurs, där individen i sitt aktiva deltagande är innehållsproducent både i den betydelse som Jenkins (2006) lägger i begreppet (skapare av innehåll på ex. youtube). Men också som en plats för skapandet av en person eller avatar, där denna identitets innehåll eller karakteristika är uttryck för individens (medvetna eller inte) självreflektion. Den samtida hyperkomplexa globala kulturen med dess förväntningar om personlighet, krav på självmedvetenhet och önskan om särdrag är samtidigt inspiration och kravställare. I denna process av identitetsskapande är en av individens viktigaste resurser den egna kroppen, denna modifierbara ”biologiska skinnpåse” (Clark, 2003). Identiteten skall här förstås som en mångfacetterad, relationsmässig och situationsbunden (Hall, 1996) icke-stabil och nomadisk konstruktion (Braidotti, 1994). Identiteten, konstruerad i en social praktik, är därmed den del av självet som är tillgänglig för andra och som är framträdande i ett visst sammanhang. Identitetsskapandet sker, i detta perspektiv, i spänningsfältet mellan kropp, kultur och teknik. Detta skulle kunna illustreras som:

    under utveckling!!


  • ”Tillgång” centralt begrepp. Inte minst viktig är förmågan -- tillgången -- att kunna läsa och skriva!

    Ålder, etnicitet, genus, funktion, klass, tillgång, etc etc etc -- samverkar/intersektionalitet

    Kan diskutera digitala klyftor på många olika nivåer; tillgång, kompetens, kapacitet, förmåga. Låt oss lägga genus, eller jämställdshets-perspektiv på det.

    Vem har tillgång till vad? Inte bara en fråga om ha/inte ha teknik. Vi vet att flertalet barn och unga har tillgång till digital teknik idag, i en eller annan form. Vi kan också säga, liksom Tapscott, att det avgörande är inte om man har en dator, internet, mobiltelefon, eller inte – det centrala är att vi alla lever i en kultur, i en tid, där detta är centrala inte bara tekniker, utan infrastruktur, kulturellt ekonomiskt socialt etc. ramverk.
    viktigt att inte reducera tillgång till enbart en fråga om ha/inte ha, bandbredd, etc. Viktigare torde vara att vi ser vad tekniken i ett nästa steg ger tillgång TILL.

    heteronormativt:
    man, vit, medelålders, läs- och skrivkunnig, heterosexuell, utan påtagliga funktionshinder (glasögon räknas inte...), social kompetens, etc etc

    Låt oss inte bli naiva. Lisa Nakamura. Cybertypes. Den digitala världen är inte förskonad från stereotypt beteende. Lika lite som det är förskonat från maktutövande – jfr BRås rapport om ”vuxna sexuella kontakter med barn på internet”. ==> Den manliga figuren/karaktären, är normen - det NORMALA. Och vi skapar en normalitet - även om det är en annan.
    Visar också att det är sociala världar, där människor möts – även om vi emellanåt döljer oss bakom mer eller mindre konstruerade identiteter.

    Tekniken kan också överskrida andra klyftor.
    Cyberfeministen Donna Haraway ser erövrandet av ngt som kan liknas vid en digital kompetens, som ett maktmedel. För Haraway är det inte bruket som sådant, som är det avgörande. Utan att ha kompetens, förståelse, att kunna nyttja för egna behov. Och detta som ett maktmedel, som ett sätt för marginaliserade grupper (kvinnor, men också etniska grupper, åldrar, etc.) att ta makt, att skapa sig fördelar.
    H menar vidare, att om marginaliserade grupper inte gör detta, kommer de att fortsätta vara marginaliserade. Att, med en vokabulär från här och nu, en digital kompetens gör det möjligt att utmana dominerande maktstrukturer. Att utveckla en form av digitalt kapital, att skapa sig själv möjligheter, fördelar, försprång; att ha en handlingsberedskap, tolkningsram.

    hur ser en digital kompetens ut i detta perspektiv? Vad kan vi lära oss från etablerade sociala kompetenser – och på vilket sätt behöver dessa utvecklas, nu när vi – och fr.a. våra barn och unga – tillbringar stor del av sin tid på internet?

  • ”Tillgång” centralt begrepp. Inte minst viktig är förmågan -- tillgången -- att kunna läsa och skriva!

    Ålder, etnicitet, genus, funktion, klass, tillgång, etc etc etc -- samverkar/intersektionalitet

    Kan diskutera digitala klyftor på många olika nivåer; tillgång, kompetens, kapacitet, förmåga. Låt oss lägga genus, eller jämställdshets-perspektiv på det.

    Vem har tillgång till vad? Inte bara en fråga om ha/inte ha teknik. Vi vet att flertalet barn och unga har tillgång till digital teknik idag, i en eller annan form. Vi kan också säga, liksom Tapscott, att det avgörande är inte om man har en dator, internet, mobiltelefon, eller inte – det centrala är att vi alla lever i en kultur, i en tid, där detta är centrala inte bara tekniker, utan infrastruktur, kulturellt ekonomiskt socialt etc. ramverk.
    viktigt att inte reducera tillgång till enbart en fråga om ha/inte ha, bandbredd, etc. Viktigare torde vara att vi ser vad tekniken i ett nästa steg ger tillgång TILL.

    heteronormativt:
    man, vit, medelålders, läs- och skrivkunnig, heterosexuell, utan påtagliga funktionshinder (glasögon räknas inte...), social kompetens, etc etc

    Låt oss inte bli naiva. Lisa Nakamura. Cybertypes. Den digitala världen är inte förskonad från stereotypt beteende. Lika lite som det är förskonat från maktutövande – jfr BRås rapport om ”vuxna sexuella kontakter med barn på internet”. ==> Den manliga figuren/karaktären, är normen - det NORMALA. Och vi skapar en normalitet - även om det är en annan.
    Visar också att det är sociala världar, där människor möts – även om vi emellanåt döljer oss bakom mer eller mindre konstruerade identiteter.

    Tekniken kan också överskrida andra klyftor.
    Cyberfeministen Donna Haraway ser erövrandet av ngt som kan liknas vid en digital kompetens, som ett maktmedel. För Haraway är det inte bruket som sådant, som är det avgörande. Utan att ha kompetens, förståelse, att kunna nyttja för egna behov. Och detta som ett maktmedel, som ett sätt för marginaliserade grupper (kvinnor, men också etniska grupper, åldrar, etc.) att ta makt, att skapa sig fördelar.
    H menar vidare, att om marginaliserade grupper inte gör detta, kommer de att fortsätta vara marginaliserade. Att, med en vokabulär från här och nu, en digital kompetens gör det möjligt att utmana dominerande maktstrukturer. Att utveckla en form av digitalt kapital, att skapa sig själv möjligheter, fördelar, försprång; att ha en handlingsberedskap, tolkningsram.

    hur ser en digital kompetens ut i detta perspektiv? Vad kan vi lära oss från etablerade sociala kompetenser – och på vilket sätt behöver dessa utvecklas, nu när vi – och fr.a. våra barn och unga – tillbringar stor del av sin tid på internet?

  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • många olika medier --> vidgat textbegrepp

    lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.)

    Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande.
    Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också!
    --> analfabetism + digitala klyftor ...

    Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
  • avsluta med denna?


  • min bakgrund:
    * förskollärare
    * doktor pedagogik
    * barns villkor ...
    * emancipationen - frigörande - nya villkor
    *

    SLIDES ONLINE

    Syftet med kursen är att studenter ska få inblick i och förståelse för barn och ungas medievärldar och i deras läs- och skrivaktiviteter.

    att förstå de digitalt infödda (inte ~ invandrarna)
    barnperspektiv --> barndomssociologin --> Prout: beings & becomings

    två delar:
    i. samtida media
    ii. ungas konstruktion av genus online (ex. på ungas medievärldar)
    + lite siffror från WIIs ”svenskarna och internet”, som släpptes idag (?)


  • Transcript

    • 1. Barn och sociala medier En föreläsning i Falun i oktober 2010 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola Data- och systemvetenskap · Stockholms universitet patrik.hernwall@sh.se phernwall.wordpress.com · slideshare.net/hernwall mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
    • 2. Barn och sociala medier En föreläsning i Falun i oktober 2010 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola Data- och systemvetenskap · Stockholms universitet patrik.hernwall@sh.se phernwall.wordpress.com · slideshare.net/hernwall mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
    • 3. Hur kan vi förstå samtidens barn?
    • 4. Hur kan vi förstå samtidens barn? • perspektiv på samtidens kultur
    • 5. Hur kan vi förstå samtidens barn? • perspektiv på samtidens kultur • perspektiv på samtidens teknik
    • 6. Hur kan vi förstå samtidens barn? • perspektiv på samtidens kultur • perspektiv på samtidens teknik • perspektiv på samtidens barn och barns utveckling
    • 7. ungas multimodala gestaltning http://mt.sh.se/UNGMODs
    • 8. ungas multimodala gestaltning http://mt.sh.se/UNGMODs • vilka medier använder unga på fritiden, samt till vad? ä • vilka medier använder unga i skolan, samt till vad? • hur kan digitala medier användas för att komplettera verbala och skriftliga berättelser?
    • 9. http://mt.sh.se/gto the.GTO.project gender · tweens · online Constrution and normalisation of gender online among young people in Estonia and Sweden • hur uttrycks och normaliseras genus online bland unga? • vilken betydelse har konstruktionen av genus online bland unga i deras vardag? • hur använder unga medietekniska redskap vid gestaltning av den egna personen?
    • 10. Samtidens kultur “consider the simple and misleading opposition between the real and the virtual” [Lévy, 1998, s.23]
    • 11. Samtidens kultur • Hastighet (Paul Virilio) • Konsumtion [varor, stilar, kroppar] “consider the • Populärkultur (Thomas Ziehe) simple and • Hyperverklighet (Jean Baudrillard) misleading • 2.nd media age (Mark Poster) • Cyborgare (Donna Haraway) opposition • Deltagande mediekultur (Henry Jenkins) between the • Livslångt (mobilt, etc.) lärande (EU) real and the virtual” [Lévy, 1998, s.23]
    • 12. Redskap
    • 13. Redskap • mentala (psykologiska)
    • 14. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska)
    • 15. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska)
    • 16. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
    • 17. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
    • 18. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap
    • 19. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap
    • 20. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap - med en ökad grad av plasticitet
    • 21. Tre mediekulturer
    • 22. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450)
    • 23. Tre mediekulturer Hypnerotomachia Poliphili (1499) Published by Aldus Manutius (Venice) • Typografisk mediekultur (ung 1450)
    • 24. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950)
    • 25. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
    • 26. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
    • 27. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995) olika sätt att processa, lagra, presentera och distribuera information
    • 28. Multimodalitet
    • 29. Multimodalitet • flera textualiteter (vidgat textbegrepp) • flera medier • flera nyttor eller behov
    • 30. nät-generationen
    • 31. nät-generationen • vuxit upp med digitala medier • vidgat textbegrepp • producent, sändare OCH konsument (eller: tv-tittaren har blivit en dator-användare) • skapar, återskapar, omskapar - skillnaden mellan original och kopia har upphört • bygger sociala nätverk (vi kan agera i mediet) • web 2.0
    • 32. vem är du?
    • 33. Online identitet “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    • 34. Online identitet • “Vem är du?” “children meet a • Text, bild, ljud, video, etc. • Offentlig privat cultural pluralism, that constantly och privat offentligt • “Body-self” • Den fysiska kroppen behöver inte vara närvarande challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    • 35. Online identitet “children meet a cultural pluralism, that constantly challenge them to interpret themselves” Holm Sørensen, 2001
    • 36. Konstruktion och normalisering av genus
    • 37. Do artefacts have gender? A-J Berg & M Lie, 1995
    • 38. Do artefacts have gender? A-J Berg & M Lie, 1995
    • 39. Do artefacts have gender? A-J Berg & M Lie, 1995
    • 40. privatpublikt rum the.GTO.project
    • 41. uttrycka min röst the.GTO.project
    • 42. Beauty kit
    • 43. Identitetens spänningsfält
    • 44. Identitetens spänningsfält te r ltu kn ku ik identitet kropp
    • 45. Digitala klyftor
    • 46. Digitala klyftor • Heteronormativa västerländska värderingar • Att ta i anspråk = makt
    • 47. Ungas nya tid-rum
    • 48. Ungas nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier • Nya redskap för memorering, dokumentation och kommunikation, med nya funktioner - och därmed andra betydelser • Human becoming OCH human being • Människans villkor sammanflätade med den teknik hon tagit i anspråk • Att INTE ha tillgång (i begreppets dubbla betydelse) är marginaliserande
    • 49. What do a digital native want from her library?
    • 50. Barn och sociala medier En föreläsning i Falun i oktober 2010 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola Data- och systemvetenskap · Stockholms universitet patrik.hernwall@sh.se phernwall.wordpress.com · slideshare.net/hernwall mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
    • 51. Barn och sociala medier En föreläsning i Falun i oktober 2010 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola Data- och systemvetenskap · Stockholms universitet patrik.hernwall@sh.se phernwall.wordpress.com · slideshare.net/hernwall mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods

    ×