SlideShare a Scribd company logo
1 of 13
Funktioner beskriverFunktioner beskriver
sambandsamband..
Det kan exempelvis gälla sambandet mellan hur långt en bilDet kan exempelvis gälla sambandet mellan hur långt en bil
färdats och hur lång tid färden pågåttfärdats och hur lång tid färden pågått....
Det kan även gälla hur många samtalsminuter någon har för sin mobiltelefonDet kan även gälla hur många samtalsminuter någon har för sin mobiltelefon
under en månad och hur stor räkningen blir (dvs. hur stor kostnaden är) förunder en månad och hur stor räkningen blir (dvs. hur stor kostnaden är) för
denna månaddenna månad
Funktioner kan beskrivas på flera sätt. Förutom att göra detFunktioner kan beskrivas på flera sätt. Förutom att göra det
med ord ska vi visa tre andra sätt:med ord ska vi visa tre andra sätt:
- formel- formel
- värdetabell- värdetabell
- graf- graf
ExempelExempel: Lena har en: Lena har en
mobiltelefon och det kostarmobiltelefon och det kostar
hennehenne 100 kr/månad100 kr/månad plusplus tvåtvå
kronorkronor per samtalsminut attper samtalsminut att
använda den.använda den.
..
X-X-
minmin
Kronor Y = 2X + 100Kronor Y = 2X + 100 Partal(X;Y)Partal(X;Y)
00 Y = 2 * 0 + 100 = 100Y = 2 * 0 + 100 = 100 (0;100)(0;100)
11 Y= 2*1+ 100= 102Y= 2*1+ 100= 102 (1;102)(1;102)
22 Y = 2*2+100= 104Y = 2*2+100= 104 (2; 104)(2; 104)
Formeln kan dåFormeln kan då
yy = 100 + 2= 100 + 2xx ellereller
y = 2x + 100y = 2x + 100
För en funktion gäller, att för varjeFör en funktion gäller, att för varje
xx-värde finns endast-värde finns endast ettett yy-värde-värde
Linjära funktionerLinjära funktioner som intesom inte
proportionelltproportionellt
En funktion vars graf ärEn funktion vars graf är
en rät linje är enen rät linje är en linjärlinjär
funktion.funktion.
Formeln hos en linjärFormeln hos en linjär
funktion har alltid följandefunktion har alltid följande
principiella utseende:kprincipiella utseende:k
och m är konstanter, dvs.och m är konstanter, dvs.
tal. Observera att de kantal. Observera att de kan
vara noll.vara noll.
k kallask kallas
riktningskoefficientriktningskoefficient ochoch
påverkar linjenspåverkar linjens lutninglutning..
m är denm är den yy-koordinat där-koordinat där
linjen skärlinjen skär yy-axeln.-axeln.
ExempelExempel:: yy = 3= 3xx + 1+ 1
XX Y = 3X + 1Y = 3X + 1 Partal (X;Y)Partal (X;Y)
00 Y = 3 * 0 + 1 = 1Y = 3 * 0 + 1 = 1 (0;1)(0;1)
11 Y= 3*1+ 1= 4Y= 3*1+ 1= 4 (1;4)(1;4)
22 Y = 3*2+1= 7Y = 3*2+1= 7 (2; 7)(2; 7)
yy == xx – 4– 4
ExempelExempel:: yy = 5 – 2x= 5 – 2x
ProportionalitetProportionalitet
En linjär funktion kan skrivas på formenEn linjär funktion kan skrivas på formen
yy = k= kxx + m+ m
Om m = 0 så innebär det att grafen gårOm m = 0 så innebär det att grafen går
genom origo.genom origo.
En sådan funktion är ett specialfall avEn sådan funktion är ett specialfall av
en linjär funktion och den sägs vara enen linjär funktion och den sägs vara en
proportionalitetproportionalitet. Man kan även säga att. Man kan även säga att yy
ärär proportionellproportionell motmot xx..
En proportionalitet skrivs y= K XEn proportionalitet skrivs y= K X
kk kallas för enkallas för en
proportionalitetskonstantproportionalitetskonstant..
AttAtt yy är proportionell motär proportionell mot xx kan skrivaskan skrivas
yy ~~ xx..
ExempelExempel:: yy = 3= 3xx
ExempelExempel:: yy = –2= –2xx

More Related Content

More from gulzay

Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlgulzay
 
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällorgulzay
 
Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]gulzay
 
Pythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotenPythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotengulzay
 
Begränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kropparBegränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kroppargulzay
 
Sannolikhet
SannolikhetSannolikhet
Sannolikhetgulzay
 
Procenträkning
ProcenträkningProcenträkning
Procenträkninggulzay
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2gulzay
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15gulzay
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15gulzay
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlgulzay
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlgulzay
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och basergulzay
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och basergulzay
 
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materiagulzay
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bgulzay
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktiongulzay
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bgulzay
 
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energigulzay
 
Kolförening
KolföreningKolförening
Kolföreninggulzay
 

More from gulzay (20)

Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
 
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällor
 
Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]
 
Pythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotenPythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratroten
 
Begränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kropparBegränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kroppar
 
Sannolikhet
SannolikhetSannolikhet
Sannolikhet
 
Procenträkning
ProcenträkningProcenträkning
Procenträkning
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
 
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materia
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
 
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energi
 
Kolförening
KolföreningKolförening
Kolförening
 

Funktioner gzl 2015

  • 2. Det kan exempelvis gälla sambandet mellan hur långt en bilDet kan exempelvis gälla sambandet mellan hur långt en bil färdats och hur lång tid färden pågåttfärdats och hur lång tid färden pågått.... Det kan även gälla hur många samtalsminuter någon har för sin mobiltelefonDet kan även gälla hur många samtalsminuter någon har för sin mobiltelefon under en månad och hur stor räkningen blir (dvs. hur stor kostnaden är) förunder en månad och hur stor räkningen blir (dvs. hur stor kostnaden är) för denna månaddenna månad
  • 3. Funktioner kan beskrivas på flera sätt. Förutom att göra detFunktioner kan beskrivas på flera sätt. Förutom att göra det med ord ska vi visa tre andra sätt:med ord ska vi visa tre andra sätt: - formel- formel - värdetabell- värdetabell - graf- graf
  • 4. ExempelExempel: Lena har en: Lena har en mobiltelefon och det kostarmobiltelefon och det kostar hennehenne 100 kr/månad100 kr/månad plusplus tvåtvå kronorkronor per samtalsminut attper samtalsminut att använda den.använda den. .. X-X- minmin Kronor Y = 2X + 100Kronor Y = 2X + 100 Partal(X;Y)Partal(X;Y) 00 Y = 2 * 0 + 100 = 100Y = 2 * 0 + 100 = 100 (0;100)(0;100) 11 Y= 2*1+ 100= 102Y= 2*1+ 100= 102 (1;102)(1;102) 22 Y = 2*2+100= 104Y = 2*2+100= 104 (2; 104)(2; 104) Formeln kan dåFormeln kan då yy = 100 + 2= 100 + 2xx ellereller y = 2x + 100y = 2x + 100 För en funktion gäller, att för varjeFör en funktion gäller, att för varje xx-värde finns endast-värde finns endast ettett yy-värde-värde
  • 5.
  • 6. Linjära funktionerLinjära funktioner som intesom inte proportionelltproportionellt En funktion vars graf ärEn funktion vars graf är en rät linje är enen rät linje är en linjärlinjär funktion.funktion. Formeln hos en linjärFormeln hos en linjär funktion har alltid följandefunktion har alltid följande principiella utseende:kprincipiella utseende:k och m är konstanter, dvs.och m är konstanter, dvs. tal. Observera att de kantal. Observera att de kan vara noll.vara noll. k kallask kallas riktningskoefficientriktningskoefficient ochoch påverkar linjenspåverkar linjens lutninglutning.. m är denm är den yy-koordinat där-koordinat där linjen skärlinjen skär yy-axeln.-axeln.
  • 7. ExempelExempel:: yy = 3= 3xx + 1+ 1 XX Y = 3X + 1Y = 3X + 1 Partal (X;Y)Partal (X;Y) 00 Y = 3 * 0 + 1 = 1Y = 3 * 0 + 1 = 1 (0;1)(0;1) 11 Y= 3*1+ 1= 4Y= 3*1+ 1= 4 (1;4)(1;4) 22 Y = 3*2+1= 7Y = 3*2+1= 7 (2; 7)(2; 7)
  • 8. yy == xx – 4– 4
  • 9. ExempelExempel:: yy = 5 – 2x= 5 – 2x
  • 10. ProportionalitetProportionalitet En linjär funktion kan skrivas på formenEn linjär funktion kan skrivas på formen yy = k= kxx + m+ m Om m = 0 så innebär det att grafen gårOm m = 0 så innebär det att grafen går genom origo.genom origo. En sådan funktion är ett specialfall avEn sådan funktion är ett specialfall av en linjär funktion och den sägs vara enen linjär funktion och den sägs vara en proportionalitetproportionalitet. Man kan även säga att. Man kan även säga att yy ärär proportionellproportionell motmot xx..
  • 11. En proportionalitet skrivs y= K XEn proportionalitet skrivs y= K X kk kallas för enkallas för en proportionalitetskonstantproportionalitetskonstant.. AttAtt yy är proportionell motär proportionell mot xx kan skrivaskan skrivas yy ~~ xx..
  • 13. ExempelExempel:: yy = –2= –2xx