Årsredovisning 2008
  Årsredovisning 008




 Innehåll                                                2008 (2007) i siffror

 Innehåll – 2008 ...
Högskolan Kristianstad   




Rektors sammanfattning                                              ten, studenter och avnäm...
  Årsredovisning 008




 Högskolan Kristianstad – profil och organisation
 Högskolan Kristianstad är en högskola i den dy...
Högskolan Kristianstad   




                           Högskolan Kristianstads organisation 2008




Högskolans organisa...
  Årsredovisning 008




 och service vilken leds av en, under året nyanställd, förvalt-
 nings- och planeringschef. Huvud...
Högskolan Kristianstad   




Grundläggande Högskoleutbildning




Mål, strategier och organisation
                      ...
8  Årsredovisning 008




 Strategiska utmaningar inom grundutbildnings-                        tensiv fas när det gäller ...
Högskolan Kristianstad   




Antalet sökande vid antagning till fristående kurser har ökat     landets universitet och hö...
10  Årsredovisning 008




 Helårsstudenter, helårsprestationer och examina                            Antal helårsstudent...
Högskolan Kristianstad   11




Examina utfärdade under 2004–2008 vid Högskolan Kristianstad uppdelade på typ.

 Generella...
1  Årsredovisning 008




 2006 registrerades 360 studenter, 2007 registrerades 306 stu-      sköterskor i närområdet men ...
Högskolan Kristianstad   1




Lärarexamen                                                          I enlighet med regleri...
1  Årsredovisning 008




 Övrig återrapportering

 Främja rekrytering                                                    ...
Högskolan Kristianstad   1




   Inom ett fåtal år kommer, som ett resultat av kraftigt          Reell kompetens och alte...
1  Årsredovisning 008




 Reell kompetens inom lärarutbildningen                              Breddad rekrytering
 Högsko...
Högskolan Kristianstad   1




   Under 2003 startade Högskolan Kristianstad, Lunds uni-              rella färdigheter. U...
18  Årsredovisning 008




 Forskning och forskarutbildning
 Mål, strategier och organisation
                            ...
Högskolan Kristianstad   1




  Forskningsteman vid Högskolan*                                             Andra större f...
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Redovisning 2008
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Redovisning 2008

2,466

Published on

Published in: Education
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
2,466
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
4
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Transcript of "Redovisning 2008"

  1. 1. Årsredovisning 2008
  2. 2.   Årsredovisning 008 Innehåll 2008 (2007) i siffror Innehåll – 2008 i siffror 2 Studenter i grundutbildningen 10 160 (11 000) Prestationsgrad 79 % (83 %) Rektors sammanfattning 3 Antal programsökande* 2 090 (1 696) Profil och organisation 4 Antal sökande fristående kurser 12 763 (8 879) Grundläggande högskoleutbildning 7 Antal examina, grundutbildning 1 271 (1 025) Mål, strategier och organisation 7 Återrapportering av uppdraget 8 Antal forskarstuderande 42 (48) Övrig återrapportering 14 Antal doktorsexamina 6 (8) Forskning och forskarutbildning 18 Antal licentiatexamina 3 (3) Mål, strategier och organisation 18 Antal professorer 18 (20) Resurser och resultat 20 Internationella publikationer 70 (142) Samverkan 24 Omsättning grundutbildningen 320 miljoner (305 miljoner) Internationalisering 27 Omsättning forskning 52 miljoner (49 miljoner) Kvalitetsarbete 28 Andel externa medel, forskning 31 % (35 %) Uppdragsforskning 5 miljoner (3 miljoner) Pedagogisk förnyelse 30 Omsättning totalt 373 miljoner (353 miljoner) Jämställdhetsarbete 33 * antal förstahandssökande Personal och personalutveckling 34 IT, Lokaler Miljö 36 Ekonomisk resultatredovisning 37 Förvaltningsberättelse 37 Redovisnings- och värderingsprinciper 38 Högskolan Kristianstad Holding AB 39 Resultaträkning 40 Balansräkning 41 Anslagsredovisning 42 Avgiftsbelagd verksamhet 42 Noter till resultat- och balansräkning 43 Sammanställning av väsentliga uppgifter 48 Myndighetskapital 49 Resultat per verksamhetsgren 50 Sammanställning av anslagsbelastning 51 Underlag för beräkning av belastning av anslaget avseende grundutbildning 52 Bilaga till anslagsavräkning grundutbildning 53 Styrelsen vid Högskolan Kristianstad 54 Studentkårens kommentar till årsredovisningen 56
  3. 3. Högskolan Kristianstad   Rektors sammanfattning ten, studenter och avnämare. Under året stod Högskolan värd för en rikskonferens kring verksamhetsförlagd utbildning och Styrelsen har under 2008 antagit ett reviderat strategidoku- i Riksrevisionens särskilda undersökning av student-arbets- ment. Där noteras särskilt att de planer och ambitioner som re- livsfrågor har Högskolan Kristianstad fått tjäna som ett po- dovisades i det föregående strategiprogrammet i stort har för- sitivt exempel. vekligats. För ett par år sedan såg allt annorlunda ut. Omkring Samarbetet med Kristianstad Studentkårs representan- 2006 drabbades Högskolan Kristianstad, liksom andra lärosä- ter har under verksamhetsåret varit mycket gott, utvecklande ten, av försämrade söksiffror vilket påverkade ekonomin på ett och kvalitetsdrivande. negativt sätt. Som framgår av årsredovisningen har situationen Under 2007 gavs Högskolan masterrättigheter inom förändrats. Antalet studenter har ökat och uppgår nu till 10160 områdena Hälsovetenskap och Utbildningsvetenskap och och de röda siffrorna har förbytts i ett ekonomiskt överskott. utbildningarna har redan startats. Under 2008 utveckla- Detta är resultatet av ett målmedvetet arbete inom flera olika des också tre nya, yrkesinriktade utbildningar: Biomedicinsk områden. Analytikerutbildning och ekonomprogrammet Bank och Den 1 april 2008 infördes Högskolans nya organisa- Finans i samarbete med Lund universitet, samt en sjukskö- tion. Sex institutioner jämte lärarutbildningscentrum för- terskeutbildning på distans. Samtliga har tillkommit i nära svann och ersattes av en ny organisatorisk struktur bestående samverkan med det omgivande samhället. Under året har av två sektioner med lärarna ordnade i 24 kunskapsgrupper. samarbetet med Lunds universitet fördjupats även inom det Sektionscheferna, som har sina uppdrag på heltid, planerar, administrativa arbetet. Det arbete som inletts kring utveck- leder och fördelar arbetet med ett stort inslag av samordning. landet av en gemensam ämneslärarutbildning har fortsatt Även nämnderna strävar efter samordning och har numera tre med sikte på start under 2010. Målet är en gemensam utbild- gemensamma utskott. Detta tillsammans har inneburit flera ning av högsta kvalitet och med ett större mått av internatio- positiva saker. För det första har en större enhetlighet vad gäller nalisering. Samtidigt har arbete inletts för att vidareutveckla policy och administrativa rutiner uppnåtts. Detta är något som Högskolans egen lärarutbildning så att vi kan stå bättre rus- särskilt studenterna har efterfrågat. För det andra har personal- tade inför de förändringar som statsmakterna aviserar, vad behov och risk för övertaligheter blivit synliga på ett annat sätt avser den utbildningsvetenskapliga ”kärnan” och prövning- än förut. För det tredje har utbildningsutbudet reviderats på ett en av examinationsrättighet för olika typer av lärarexamina. mer ändamålsenligt sätt. Det råder en bättre samordning, en Lärarutbildningen är Högskolans största utbildningsområde minskad intern konkurrens och aktiva beslut har tagits för att och utgör därmed en särskilt viktig verksamhet. ställa in ”olönsamma” kurser som inte är strategiskt motivera- När det gäller forskningen har en positiv utveckling de. Slutligen bör man betona att den nya organisationen på ett noterats. Andelen disputerade lärare har ökat liksom även det bättre sätt möjliggör strategisk planering för att förverkliga de statliga forskningsanslaget. Det senare är till stor del resultatet mål som styrelsen och högskoleledningen ställer. av den produktivitet Högskolans forskning uppvisar men som Den nya organisationen är ännu inte ett år gammal och i tidigare anslagssystem inte påverkat tilldelningen. Mellan fortfarande finns många praktiska problem att lösa för att få 2009 och 2012 kan vi således förvänta oss en ökning på 23%, den att fungera på ett mer ändamålsenligt sätt. Det gäller sär- bland de högsta i landet. Ett arbete har inletts för att skapa ett skilt den administrativa verksamheten där utmaningen består tydligt incitamentsystem som befordrar externfinansiering, i att utveckla nya rutiner och ibland också i att konvertera sex publicering och citeringar. Under 2008 inleddes också ett ar- olika system till nya högskolegemensamma lösningar. Särskilda bete med att skapa ett öppet arkiv för personalens publice- insatser har gjorts för att lösa de problem som noterats. ringar. Arbetet har letts av LärandeResursCentrum, som är en I och med att den ekonomiska situationen väsentligen ny och unik organisatorisk konstruktion för studentstöd, pe- förbättras har vi inför nästkommande år kunnat avsätta stra- dagogisk utveckling, biblioteksverksamhet, forskningskom- tegiska resurser och därmed också på ett aktivt sätt antagit de munikation mm. strategiska utmaningar som styrelsen fastslagit. Visionen om Sammanfattningsvis kan anställningsbarhet står fast och har under året konkretiserats. Högskolan och alla dess med- Det systematiska arbete som hittills kännetecknat utbyggnaden arbetare summera ett verksam- och utvecklingen av Kristianstadmodellen för verksamhetsför- hetsår i förändringens tecken, ett lagd utbildning har intensifierats. Därtill har särskilda resurser år kännetecknat av utveckling avsatts för att bygga upp forskningen kring de kort- och långsik- och ett omfattande arbete för att tiga effekterna av verksamhetsförlagd utbildning. Också i detta göra en redan bra högskola ännu avseende gör Högskolan Kristianstad en pionjärinsats. Allmänt bättre. Det är min övertygelse kan konstateras att Högskolans satsningar vad gäller Student   att vi därmed med tillförsikt kan Arbetsliv väcker allt större uppmärksamhet bland landets lärosä- blicka mot framtiden. Rektor Lars Carlsson
  4. 4.   Årsredovisning 008 Högskolan Kristianstad – profil och organisation Högskolan Kristianstad är en högskola i den dynamis- mest eftertraktade på arbetsmarknaden, och som dessutom ka Öresundsregionen och här läser 10 160 studenter. På ett svarar mot vetenskapssamhällets krav och behov. Visionen är modernt högskoleområde – Campus – finns bibliotek, res- utgångspunkten för den strategi ”Strategi 2012 - från ord till taurang, café, idrottshall, kårhus och studentbostäder. handling” som fastställdes av högskolestyrelsen i maj 2006. Kommunikationerna är bra och det är nära till både centrum, Under året har strategidokumentet reviderats. Det nya stra- hav och naturområden. En mindre del av Högskolan är ock- tegidokumentet ”Strategiska utmaningar i ett nytt högskole- så lokaliserad till Hässleholm. Vi är stolta över våra studenter landskap” innehåller en färdriktning som kan beskrivas som och den mångfald de representerar. Högskolan arbetar med en fortsättning på det arbete som inleddes 2006, men också breddad rekrytering och mångfalden kommer till uttryck i en justering och anpassning till de förutsättningar som råder olika kulturer, familjebakgrund, ålder, intressen och förut- för Högskolan idag. sättningar. Begreppet anställningsbarhet utgör grunden för Högskolan har ett brett utbud av yrkesinrikta- Högskolans vision och öppnar upp för en mångfald av akti- de program, fristående kurser och uppdragsutbildningar. viteter. Satsningen på verksamhetsförlagd utbildning är den Utbildningsverksamheten vilar på beteendevetenskap, eko- aktivitet som fått störst genomslagskraft. Detta visas kvan- nomi, humaniora och samhällsvetenskap, hälsovetenskaper, titativt genom att alla programutbildningar vid utgången av matematik och naturvetenskap samt teknik och data. Detta 2008 har minst fem veckors verksamhetsförlagd utbildning. återspeglas bland annat i utbildningen av lärare, sjuksköter- Den kvalitativa dimensionen kan bland annat relateras till skor, ekonomer och ingenjörer. Kännetecknande för dessa yr- Kristianstadmodellen för verksamhetsförlagd utbildning och kesutbildningar är den starka regionala förankringen både när till det utvecklingsarbete som har initierats i anslutning till det gäller rekrytering och arbetsmarknad. Speciella profil- denna. Projektet Student    Arbetsliv har fått en etablerad program, med en mer utpräglad nationell rekrytering och ar- roll i arbetet med att förbereda och stödja studenterna i de- betsmarkand är gastronomi, landskapsvetare, interaktiv ljud- ras övergång från student till yrkesverksam. Lärverkstäderna design och VA-teknik. Ungefär 1/3 av utbildningsutbudet vid LärandeResursCentrum liksom den verksamhet som be- utgörs av fristående kurser vilka har en viktig roll i den regio- drivs av stiftelsen Futurum Creative Centrum bidrar också på nala kompetensutvecklingen. olika sätt till att utveckla studenternas förmåga att etablera Högskolan Kristianstad är en del av Öresundsuniversitet sig på arbetsmarknaden både som anställd och egen företa- och har dessutom partneruniversitet i fler än 30 länder. gare. Utöver detta genomförs olika typer av programspecifika Studenterna har därför goda förutsättningar att förlägga en aktiviteter. En viktig ledstjärna i arbetet är att all utbildning del av sina studier och sin praktik utomlands. En av grund- ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vilket förutsättningarna för att studierna ska fungera är en bra bo- är centralt i Kristianstadmodellen för verksamhetsförlagd ut- stadssituation. Därför erbjuds studenterna en bostadsgaranti bildning, där utmaningen just är att praktiken vetenskaplig- av Kristianstads kommun. görs och forskningsanknyts. Satsningen på anställningsbarhet Ett viktigt inslag i verksamheten för att upprätthålla hög innebär också en kontinuerlig utveckling av Högskolans rela- utbildningskvalitet är pedagogisk kompetensutveckling för tioner med det omgivande samhället. lärarna. Under året har därför den högskolepedagogiska verk- samheten fått en mer framträdande roll i form av ett utpekat ansvarsområde inom det nyinrättade LärandeResursCentrum. Anställningen av två högskolepedagoger med uppgift att ini- tiera, stödja och driva pedagogiska utvecklingsfrågor och pro- jekt är en tydlig markering från Högskolans sida. En annan kvalitetspåverkande faktor är forskningsanknytningen av kur- ser och utbildningsprogram. Därför satsar Högskolan mål- medvetet på att öka andelen vetenskapligt kompetenta lärare, främja forskningsverksamheten samt vårda och utveckla in- ternationella forskarkontakter. Högskolans vision är att utbilda Sveriges mest anställ- ningsbara studenter. Med anställningsbara menas att studen- Den 1 april invigdes Högskolans nya organisation. Medarbetare och stu- terna ska ha de kunskaper, färdigheter och förmågor som är denter bjöds på kaffe och tårta i strålande solsken.
  5. 5. Högskolan Kristianstad   Högskolan Kristianstads organisation 2008 Högskolans organisation Under 2008 har ett stort förändringsarbete pågått vid Utbildningsprogrammen, vilka leds av programansvariga, Högskolan och en ny organisation trädde i kraft den 1 april. är centrala i verksamhetsutvecklingen och i den externa kom- Sex institutioner och ett lärarutbildningskansli ersattes av två munikationen med potentiella studenter, företag, kommuner sektioner: Sektionen för Lärarutbildning och Sektionen för och andra organisationer. De personaladministrativa uppgif- Hälsa och Samhälle vilka leds av heltidsanställda sektions- terna fullgörs av särskilt utsedda personalledare. chefer. Samtidigt inrättades ett nytt LärandeResursCentrum I samband med omorganisationen fastställdes en ny orga- med uppgift att ansvara för Högskolans gemensamma biblio- nisations- och beslutsordning. Liksom tidigare fullgörs den teksservice, högskolepedagogik och studentstöd. Lärarna och verkställande ledningen under Högskolans styrelse av rektor. forskarna vid sektionerna är organiserade i kunskapsgrupper Prorektor är rektors ställföreträdare. Prorektor och de två vi- vilka utgör basen för genomförandet av Högskolans utbild- cerektorerna har utpekade ansvarsområden – grundutbild- ning, forskning och samverkan med det omgivande samhäl- ning, internationalisering, kvalitet respektive samverkan. let (se faktaruta). Kunskapsgruppernas ledare har titeln aka- Som stöd för rektors ledning och för uppgifter som är ge- demiska ledare. mensamma för Högskolan finns en gemensam administration
  6. 6.   Årsredovisning 008 och service vilken leds av en, under året nyanställd, förvalt- nings- och planeringschef. Huvuduppgifterna för avdelningar- Kunskapsgrupper Lärarna i Högskolans sektioner är organiserade i kunskapsgrup- na inom den gemensamma administrationen är att skapa goda per, som utgör basen för genomförandet av Högskolans utbild- förutsättningar för utbildning och forskning vid Högskolan ning, forskning och samverkan med det omgivande samhället. och samtidigt ansvara för att Högskolan uppfyller de krav som ställs på en statlig myndighet. En större förändring har gjorts • Akvatisk biologi och kemi genom att sammanföra funktionerna för ekonomi och perso- • Arbetsliv: organisation och människa • Biomedicin nal och anställa en controller för ökad verksamhetsstyrning, • Centrum för ekonomi som ersättare för den avgående ekonomichefen. Funktionen • Datalogi för kommunikation har knutits direkt till rektors kansli liksom • Folkhälsovetenskap Student    Arbetsliv. Likaså har arbetet med att knyta sam- • Interdisciplinary teaching and learning man IT-verksamheten med växel, vaktmästeri och produk- • Kunskap, lärande, examination och arbete i skola och lärar- tion fortgått under verksamhetsåret. utbildning • Kunskapsutveckling i samverkan Sektionen för Lärarutbildning domineras av Högskolans • Lean Production breda utbildningsutbud och forskningsverksamhet knu- • Lek, utveckling, lärande ten till lärarutbildningen med koppling till läraryrket/lärar- • Lärande och undervisning i matematik och naturvetenskap kompetens samt för samarbete med kommuner och för sko- • Mat- och måltidsvetenskap lutveckling i regionen. Vid den andra sektionen, Sektionen • Omvårdnadsvetenskap i verksamhetsförlagd utbildning • Omvårdnadsvetenskap, medicinsk vetenskap, folkhälsove- för Hälsa och Samhälle, dominerar hälsovetenskap, organisa- tenskap och prekliniska kurser tionsvetenskap och teknik. • Omvårdnadsvetenskap, teori och metod Nämnden för utbildningsvetenskap har det övergripande • Oral hälsa ansvaret för den grundutbildning, forskning och samverkan • Organisation, produktivitet, kreativitet med det omgivande samhället som är knuten till sektionen • Psykologi för Lärarutbildning. Utbildnings- och forskningsnämnden • Samhället, kultur och landskap • Socialt arbete har motsvarande ansvar för verksamheten vid Sektionen för • Specialpedagogik Hälsa och Samhälle. Nämnderna har ett utvecklat samarbe- • Språk, litteratur och medier te och har även valt att gemensamt bereda forskningsärenden, • Undervisning och lärande för högre utbildning läraranställningsärenden och samverkansärenden i tre ge- mensamma utskott: forskningsutskottet, läraranställningsut- skottet respektive samverkansutskottet. Högskolan Kristianstad är ensamägare till Högskolan  Kristianstad Holding AB som verkar för företagande, entrepre- nörskap och uppdragsutbildningar. Den 21 augusti hälsades höstterminens nya studenter välkomna. Under en fullspäckad dag introduce- rades de till studietidens möjligheter och livet som student vid Högskolan Kristianstad.
  7. 7. Högskolan Kristianstad   Grundläggande Högskoleutbildning Mål, strategier och organisation Högskolan Kristianstad har ett brett utbud av program och fri- stående kurser på olika nivåer. Verksamheten är indelad i två I Strategi 2012 angavs fem strategiska områden med två mål sektioner: Sektionen för Hälsa och Samhälle och Sektionen vardera, följt av detaljerade åtgärdslistor. Framsteg har gjorts för Lärarutbildning. inom alla områden: Sektionen för Hälsa och Samhälle: • Målet ”starkare akademiska miljöer” har manifesterats • Data Ljud i den omorganisation som genomförts och bildandet av • Ekonomi • Gastronomi kunskapsgrupper. En samarbetsöverenskommelse har slu- • Hälsovetenskaper tits med Lunds universitet – primärt knutet till en gemen- • Informatik sam ämneslärarutbildning. • Arbetsliv • Verksamhetsförlagd utbildning är en del av samtliga ut- • Teknik bildningsprogram på Högskolan. Sektionen för Lärarutbildning: • Pedagogisk utveckling har premierats, speciellt för nät- och • Biologi • Biomedicin distansutbildningar. • Landskapsvetenskap • Högskolans personal har erbjudits pedagogisk vidareut- • Lärarutbildning bildning. • Pedagogik • Psykologi • Biblioteket som pedagogisk resurs har utvecklats och mani- • Sociologi festerats genom inrättandet av ett LärandeResursCentrum. • Utbildningsledarskap • Steg mot egen forskarutbildning har tagits. • Vattenvård • VA- kretsloppsteknik • Samarbeten med kommuner och lärcentra har utvecklats. • Genom bildande av Uppdrag AB har organisatoriska åt- gärder vidtagits för att stärka uppdragsverksamheten. • Ett nytt kvalitetssäkringssystem infördes i juni 2008. ska se Högskolans ambitioner att genom samverkan med an- Med referens till den debatt som har förts kring profilering, dra högskolor aktivt bidra till en ändamålsenlig arbetsfördel- koncentration, starka forskningsmiljöer och samverkan under ning, som motsvarar studenternas förväntningar och behov.” 2008 kan man konstatera att Högskolan står inför stora ut- Hur kan Högskolan med dess starka dominans av utbild- maningar. Högskolan Kristianstad måste legitimera sin plats ningar som även ges vid andra lärosäten, utveckla en profil i högskolesystemet. I det nya strategidokumentet ”Strategi i det nationella högskolelandskapet? I det nya strategidoku- 2009-2014 – Strategiska utmaningar i ett nytt högskoleland- mentet utpekas färdriktningen i form av fem strategiska ut- skap” slås fast att Högskolan Kristianstad är en utbildnings- maningar varav tre har en direkt koppling till grundutbild- dominerad högskola med inslag av professionsuniversitet och ningen. Inom varje strategisk utmaning utpekas också ett med en för profilen ändamålsenlig forskningsöverbyggnad. antal delmål. Med utgångspunkt från strategidokumentet fat- Vidare framhålls Högskolans starka regionala förankring tar styrelsen årligen ett inriktningsbeslut för verksamheten och roll. Högskolans huvuduppgift är att bedriva utbildning och utifrån det beslutet ger rektor verksamhetsuppdrag till inom avgränsade områden med betoning på yrkeskompetens sektionerna, LärandeResursCentrum och den gemensamma samt den regionala och nationella arbetsmarknadens behov. administrationen. Verksamhetsuppdraget pekar, för det kom- Utbildningen är den bas till vilken forskning och samverkan mande året, ut prioriterade områden. Hur-frågan operationa- med det omgivande samhället knyts. Det är i detta ljus man liseras sedan i respektive enhets verksamhetsplan.
  8. 8. 8  Årsredovisning 008 Strategiska utmaningar inom grundutbildnings- tensiv fas när det gäller den planerade gemensamma ämnes- området: lärarutbildningen. En projektledare från vart och ett av läro- sätena leder gemensamt arbetet. En referensgrupp och flera Utveckla Högskolan Kristianstads profil arbetsgrupper har utsetts under året och arbetet är i full gång. Delmål 1: Högskolan Kristianstad ska vara en av landets mest att- Inom ramen för samarbetsöverenskommelsen har även andra raktiva utbildningsdominerande högskolor 2014; för studenter områden inom såväl grundutbildning och forskning som ad- och medarbetare. ministration identifierats och dialoger har inletts. Delmål : Utveckla ”Kristianstadmodellen” för verksamhetsför- Återrapportering av grundutbildningsuppdraget lagd utbildning som bärande del i varumärket. Inom tre år ska 2008 modellen vara nationellt känd bland presumtiva studenter, arbets- givare och kollegor i universitetsvärlden. Sökbild och strategiska satsningar för ökad konkurrenskraft Delmål : Nationellt erkänd för pedagogisk utveckling. Högskolan har en solid bas i framgångsrika yrkesinriktade program och ett stort utbud av kompetensutvecklande fristå- Öka andelen kurser och program med god rekrytering ende kurser. Utbildningen av lärare, sjuksköterskor och eko- Delmål : Årligen frigöra resurser till strategiska kvalitetssats- nomer omfattar nästan 3/4 av programverksamheten. Andra ningar. professionsinriktade program med god sökbild är utbildning Delmål : Den internationella rörligheten ska öka så att den av personalvetare, socionomer, dataingenjörer och tandhy- omfattar 5 % av studenterna och personalen. gienister. Högskolan har också ett antal program som är na- tionellt profilerade, så som gastronomi, folkhälsopedagogik, Stärka kopplingen mellan forskning och utbildning landskapsvetare, VA-teknik och vattenvård. Det senare pro- Delmål : Profilerade utbildningsområden knyts till starka interna grammet har nästan uteslutande utländska studenter. Det och externa forskarmiljöer. tvååriga VA-teknikerprogrammet har tidigare haft problem Delmål : Högskolans forskare ska aktivt delta i undervisning och med studentrekryteringen men från och med hösten 2008 ges medverka i program- och kursutveckling. utbildningen framgångsrikt på distans med vissa campusför- lagda inslag. Att uppnå de ovan utpekade målsättningarna påverkas både Antalet sökande till Högskolans kurser och program har, i av kompetenta, engagerade och lojala medarbetare och en likhet med vad som gäller för merparten av andra lärosäten i samverkansstimulerande organisationsstruktur och kultur. landet minskat under de senaste åren. Nedanstående tabell vi- Internt handlar det om att högskolegemensamma utveck- sar att nedgången fortsatte även under 2008. Däremot har an- lingsprojekt och satsningar genomförs, förädlas och anpassas talet förstahandssökande ökat med drygt 10 %. Erfarenheten till programspecifika förutsättningar. Ett exempel som bely- visar att antalet förstahandssökande vid antagningstillfället ser detta är satsningen på fem utvecklingsområden i samband ger en bra bild av hur många studenter som kommer att finnas med verksamhetsförlagd utbildning: pedagogisk och inne- när ett program eller en kurs startar. Antalet efteranmälning- hållslig utveckling; utökad fältkapacitet; utveckling av en ar kompenserar ungefär den studentrörlighet som alltid finns forskningsmiljö för verksamhetsförlagd utbildning; införan- i samband med studenternas slutgiltiga val av program, kurs det av ett administrativt stödsystem samt marknadsföring. och utbildningsort. Inom vart och ett av dessa bedrivs aktiviteter i samverkan mellan centralt knutna aktörer och utbildnings- och forsk- Antal sökande till program och fristående kurser ningsnära aktörer. Högskolan är också beroende av att ha en organisations- År 2004 2005 2006 2007 2008 struktur och kultur som främjar samarbete med externa or- Program ganisationer. Åter igen kan satsningen på verksamhetsförlagd Sökande totalt 9 552 9 646 8 176 7 781 7 001 utbildning illustrera detta. Goda och välutvecklade relatio- ner med ett stort antal företag, skolor, kommuner och andra Förstahands- 1 879 1 998 1 696 1 696* 2 090 sökande organisationer är en förutsättning för att alla programstudier ska innehålla verksamhetsförlagd utbildning. Samverkan mel- Fristående kurser lan lärosäten, både på nationell och internationell nivå har Antal sökande 8 076 8 130 7 220 8 879 12 763 under en längre tid varit en självklarhet, men omfattningen kan naturligtvis variera. Under 2008 har samarbetet mellan * Mellan 06 och 07 ändrades förstahandssökandebegreppet varför Högskolan Kristianstad och Lunds universitet gått in i en in- siffrorna inte är helt jämförbara
  9. 9. Högskolan Kristianstad   Antalet sökande vid antagning till fristående kurser har ökat landets universitet och högskolor är målsättningen att pro- med 44 % – en ökning som i absoluta tal i stort sett överens- grammens innehåll och pedagogiska form ska skapa konkur- stämmer med antalet ansökningar från utländska studenter. rensfördelar. Högskolans satsning på verksamhetsförlagd ut- När dessa ansökningar skulle behandlas fanns inte tillräck- bildning är ett led i denna strävan liksom goda möjligheter för lig handläggningskapacitet och Högskolan kunde inte garan- studenterna till internationellt utbyte och en successiv utveck- tera en juridiskt korrekt behandling. Situationen var likartad ling av distansbaserad utbildning. En annan viktig ingrediens vid flera andra lärosäten i Sverige, Sveriges universitets- och för att stärka konkurrenskraften är en kontinuerlig högskole- högskoleförbund utfärdade därför rekommendationer till lan- pedagogisk utveckling och förnyelse. Högskolepedagogisk ut- dets lärosäten för handläggning av de utländska ansökningar- bildning för Högskolans personal, användandet av biblioteket na. Högskolan Kristianstad valde att följa dessa. som pedagogisk resurs, IT-pedagogisk support, lärverkstäder Det kan också konstateras att utbudet av fristående kur- och tematiska pedagogiska seminarier är exempel på aktivite- ser har växt organiskt utan någon direkt styrning under ett ter inom ramen för detta. Ökat internationellt lärarsamarbe- antal år vilket bland annat resulterat i en tilltagande intern te är också en förutsättning för att stärka Högskolans position konkurrens. Kursutbudet har också årligen omfattat många på den akademiska arenan. kurser som år efter år inte attraherat tillräckligt många stu- En förhållandevis stor andel av Högskolans studenter kom- denter och därför fått ställas in. Ett åtgärdsprogram för att mer från icke-studievana miljöer. Dessutom är gruppen äld- motverka detta inleddes 2007, men har utvecklats ytterliga- re studenter relativt stor med en social situation som är be- re under 2008. De två sektionerna arbetar på ett likartat sätt. gränsande. Sannolikt har många av dessa i praktiken valt Utbudet fastställs av respektive nämnd. Beslutet föregås av mellan att studera vid Högskolan Kristianstad eller inte alls. ett beredningsarbete, utfört av programansvariga, vilka också Högskolans ambition är att bibehålla och vidareutveckla den ansvarar för närliggande fristående kurser. Utöver nämnder- breddade rekryteringen och att samtidigt skapa goda utbild- nas fastställda bedömningskriterier tar man hänsyn till kur- ningsförutsättningar. sernas tidigare genomförande avseende antal studenter, kost- nader, tjänstefördelning och lärarkompetens. Förslag på nya kurser bedöms utifrån nämndernas kriterier men också uti- från ett kompetensutvecklingsbehov och studentintresse. Med antagningsstatistiken som grund och i samråd mellan programansvariga, personalledare och studieadministratörer diskuteras sedan vilka kurser och program som ska ges. Efter dialog fattar sektionscheferna det slutliga beslutet om vilka kurser som eventuellt ska ställas in. Med tanke på den ansträngda ekonomiska situationen, som Högskolan befunnit sig i under de senaste åren, har en restriktiv hållning intagits, avseende inrättandet av nya pro- gram. Under 2008 utökades programutbudet med ett biome- dicinskt analytikerprogram. Detta är en professionsutbild- ning där examinationsrätten, efter ansökan och prövning, utfärdas av Högskoleverket. Ett tydligt och artikulerat behov på arbetsmarknaden, befintlig kompetens på Högskolan och begränsad regional konkurrens motiverade denna satsning. Ansökningssiffrorna inför starten vårterminen 2009 ger in- dikationer på en lyckosam satsning. Också ekonomprogram- men har utökats med en inriktning; ”Bank och Finans”. Även här fanns en tydlig markering från arbetsgivarsidan om be- hovet av specialutbildade ekonomer. Sökbilden visade dessut- om att intresse fanns bland studenterna. Vidare startade en specialistsjuksköterskeutbildning till distriktssköterska under 2008. Under året fick Högskolan Kristianstad examensrätt till den efterfrågade Eftersom merparten av Högskolans programutbud utgörs yrkeskategorin biomedicinsk analytiker. Programansvarig Ann-Sofi Rehn- av traditionella yrkesinriktade program vilka, förutom de mer stam-Holm och Lars Jonsson, adjunkt i biologi och kemi, var två av dem nationellt profilerade programmen, återfinns vid flertalet av som firade det glada beskedet.
  10. 10. 10  Årsredovisning 008 Helårsstudenter, helårsprestationer och examina Antal helårsstudenter, helårsprestationer och prestations- I tabellen intill visas, per utbildningsområde, antal helårs- grad i procent studenter och helårsprestationer över en femårsperiod liksom prestationsgraden i procent. Noterbart är att prestationsgra- Utbildningsområde 2004 2005 2006 2007 2008 den är genomgående hög under perioden inom områdena un- Humaniora, dervisning respektive vård/medicin och klart lägre i natur- samhällsvetenskap, vetenskap/teknik och humaniora/samhällsvetenskap varför juridik Högskolan som helhet hamnar på en prestationsgrad på 79%. Helårsstudenter 2 662 2 460 2 250 2 194 2 024 Överlag är detta en svag nedgång jämfört med föregående år, Helårsprestationer 2 161 2 021 1 852 1 700 1 491 delvis beroende på en ökad del distanskurser i utbildningsut- Prestationsgrad i % 81 82 82 77 74 budet. Naturvetenskap, Antalet helårsstudenter bör uppgå till minst 830 inom de teknik tekniska och naturvetenskapliga utbildningsområdena. Som Helårsstudenter 1 101 927 888 903 997 ses av tabellen ovan uppnås målet. Helårsprestationer 897 736 647 694 673 Inom det konstnärliga utbildningsområdet design kan Prestationsgrad i % 81 79 73 77 68 Högskolan högst avräkna 15 helårsstudenter (respektive hel- Undervisning årsprestationer). Under 2008 har 6 helårstudenter registrerats Helårsstudenter 866 818 770 725 664 inom utbildningsområdet design (Gastronomiutbildningen). Helårsprestationer 788 748 743 685 627 Här finns alltså ytterligare potential. Prestationsgrad i % 91 91 96 94 94 Då lärarutbildningen inte enbart redovisas under under- visning ovan ges nedan en sammanställning över lärarutbild- Vård, medicin ningens resultat när det gäller helårsstudenter och helårspres- Helårsstudenter 831 868 901 878 931 tationer. Helårsprestationer 799 843 839 821 831 Prestationsgrad i % 96 97 93 93 89 Helårsstudenter och helårsprestationer inom lärar- Idrott utbildningen. Helårsstudenter 75 62 59 58 54 År 2006 2007 2008 Helårsprestationer 64 56 62 58 49 Förskola, förskoleklass, grund- Prestationsgrad i % 85 90 100 100 91 skola tidigare år fritidshem Design Helårsstudenter 833 716 644 Helårsstudenter 0 14 9 11 6 Helårsprestationer 831 721 602 Helårsprestationer 0 11 9 10 7 Grundskolans senare år och gym- nasieskolan Prestationsgrad i % 0 79 100 91 100 Helårsstudenter 551 521 408 Övrigt Helårsprestationer 506* 479 364 Helårsstudenter 105 109 77 63 57 Helårsprestationer 93 108 76 56 55 Totalt Prestationsgrad i % 89 99 99 89 96 Helårsstudenter 1 384 1 237 1 052 Totalt Helårsprestationer 1 337 1 200 966 Helårsstudenter 5 640 5 258 4 953 4 832 4 733 * 2006 påbörjades en utbildning på halvfart för studenter som redan Helårsprestationer 4 802 4 523 4 228 4 024 3 732 hade läst sina ämneskunskaper vilket påverkar antalet helårsprestationer Prestationsgrad i % 85 86 85 83 79 detta år. Högskolans målsättning har varit att ha en antagning som inte alltför mycket avviker från ett år till ett annat och att volymerna ska anpassas till Högskolans totala intäktstak och i överensstämmelse med regleringsbrev och regionala hänsyn när det gäller arbetsmarknad. Antalet nya lärarstudenter har de senaste åren varierat kraftigt. Höstterminen 2005 registrerades 376 nya studenter,
  11. 11. Högskolan Kristianstad   11 Examina utfärdade under 2004–2008 vid Högskolan Kristianstad uppdelade på typ. Generella examina* 2004 2005 2006 2007 2008 Högskoleexamen 7 12 16 10 26 Ekonomie kandidatexamen 85 84 78 56 65 Filosofie kandidatexamen 195 210 197 132 353* Teknologie kandidatexamen 23 4 8 4 13 Kandidatexamen 12 11 3 8 18 Ekonomie magisterexamen 8 13 7 2 6 Filosofie magisterexamen 30 29 32 22 27 Teknologie magisterexamen 4 8 4 7 5 Magisterexamen med ämnesbredd 22 73 68 41 41 Magisterexamen inr inbyggda system 13** Lärarexamina** 2004 2005 2006 2007 2008 Barn- och ungdomspedagogisk 4 3 1 0 0 examen Grundskollärarexamen 1-7 12 4 2 2 5 Grundskollärarexamen 4-9 14 42 10 8 7 Gymnasielärarexamen 5 12 3 1 1 Lärarexamen - “tidigare åldrar” 271 194 214 220 Lärarexamen - “äldre åldrar” 2 24 57 66 94 Övriga yrkesexamina 2004 2005 2006 2007 2008 Högskoleingenjörsexamen 55 50 50 19 21 Sjuksköterskeexamen 134 154 156 193 165 Specialistsjuksköterskeexamen 50 56 3 15 2 Social omsorgsexamen 52 4 56 66 52 Socionomexamen 56 55 Tandhygienistexamen 18 16 15 21 16 Specialpedagogexamen 102 61 80 61 Yrkeshögskoleexamen 2 5 Totalt 2004 2005 2006 2007 2008 732 1 182† 1 021 1 025 1 271 (varav kvinnor) (549) (918) (783) (842) (1 029) * Många av Högskolans studenter som fått en yrkesexamen har inom ramen för dessa studier även uppfyllt kraven för en generell examen. Detta har redovisats i examensbeviset men tidigare inte inrap- porterats. Från och med 2008 rapporteras även dessa examina varför framför allt kandidatexamina har ökat jämfört med tidigare år. ** Högskolan har enbart utfärdat magisterexamen med inriktning inbyggda system enligt nya studie- ordningen. Alla övriga är i enlighet med den äldre studieordningen. Högskolans lärarutbildning fick fin kritik i Högskoleverkets granskning av landets lärarutbildningar som publicerades i april. Bland annat skriver Högskoleverket att ”Högskolan och medverkande kommuner och sko- lor har på ett föredömligt sätt utvecklat en gemensam och välfungerande verksamhetsförlagd utbildning”.
  12. 12. 1  Årsredovisning 008 2006 registrerades 360 studenter, 2007 registrerades 306 stu- sköterskor i närområdet men sjuksköterskor från Kristianstad denter och höstterminen 2008 registrerades 252 studenter. återfinns i hela landet och även internationellt. Med en stor Vid terminsregistrering i september 2008 var alltså 252 andel åldrad befolkning beräknas efterfrågan på sjusköter- studenter nyregistrerade. 175 studenter var registrerade på in- skor inom den kommunala äldreomsorgen öka. Högskolan riktningar för arbete med barn/elever under 12 år. 77 studen- Kristianstad har en stabil sjuksköterske- och specialistutbild- ter var registrerade på inriktningar för arbete med elever över ning med lärarkompetens och utvecklingspotential för att 12 år; av dessa var enbart 9 studenter registrerade på inrikt- även under kommande år hålla en hög examinationsfrekvens ningar innehållande naturvetenskap och teknik. med mycket god kvalitet. Den nedgående trenden fortsätter. Faktorer som kan ha bi- dragit till detta är den negativa mediabilden, av nuvarande lä- Tekniska examina rarutbildningen och av läraryrket i stort, samt att en ny lärar- Flertalet rapporter ger en tydlig bild av att högskolein- utbildning startas 2010-11. genjörer är och förblir en bristvara i framtiden. I prog- En åtgärd att öka antalet studenter i lärarutbildningen som nosen från Arbetsmarknadsverket som gäller Skåne län vidtogs 2008, var att erbjuda möjlighet att starta utbildning- nämns speciellt efterfrågan inom området inbyggda system. en även under vårterminen. Vårintaget gällde inriktning- Dessa signaler har Högskolan beaktat och därför startat ett ar för arbete med naturvetenskapliga ämnen och matematik Högskoleingenjörsprogram inom inbyggda system hösten i förskolan samt grundskolans senare år och gymnasiesko- 2008. lan. Satsningen mot förskolan lockade ett tjugotal studenter. Under våren 2007 togs beslut om att inte anta nya studen- Tyvärr sökte enbart enstaka studenter till inriktningar för ar- ter på Högskoleingenjörsprogrammet Lean Production då stu- bete i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Samarbetet dentunderlaget inte räckte till. Högskolan hade tidigare fått med Lunds universitet om ämneslärarutbildning kommer för- signaler från näringsliv och samhälle att Högskoleingenjörer hoppningsvis ha en hög effekt på volymen framöver. med inriktningen Lean Production behövdes, men stu- dentintresse och näringslivsintresse sammanfaller inte all- tid. Utvecklingen föranledde en utredning som pågått under Sjuksköterskeexamen 2008 om framtida Högskoleingenjörsutbildningar i samver- För fyraårsperioden 2005–2008 har målet för avlagda sjuk- kan med regionens näringsliv (start 2010). sköterskeexamina (grundnivå) varit 600. Detta mål har Det tekniska områdets examina återges i tabellen nedan. uppnåtts. Utbildningen till sjuksköterska har fortsatt höga Antalet kandidatexamina har ökat kraftigt på grund av ändrad ansökningstal och prestationsgraden är hög. Den höga pre- examen från Högskoleingenjörsexamen till Kandidatexamen stationsgraden beror bl a på att utbildningen leder till av för ett av programmen. Att Högskoleingenjörsexamen ligger Socialstyrelsen utfärdad legitimation inom yrket vilken krä- kvar på samma nivå, även om utfasning pågår av högskolein- ver genomgången utbildning med godkända betyg i alla kur- genjörsprogram, beror på att fler studenter från tidigare år ser ser. Andelen specialistutbildningar har sjunkit markant, till att ta ut sina examina. vilket beror på en omorganisering och modernisering av ut- bildningarna och uppehåll i antagningen. En utbildning till Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriks- sköterska startade emellertid under året. Enligt Etablering på arbetsmarknaden (Rapport 2008:35R, Tekniska examina Högskoleverket) är etableringsgraden för utbildade sjukskö- terskor relativt snabb. I hela gruppen av dem med utfärdade År 2006 2007 2008 magister- eller kandidatexamen, d v s examinerade sjukskö- Högskoleexamen med teknisk terskor, etablerar de sig snabbast som har en inriktning inom 0 1 0 inriktning t ex vårdområdet. Kandidat 1 6 18 Behovet av sjuksköterskor i samhället beräknas öka fram Teknologie kandidat 8 4 13 till 2020 och efterfrågan kommer att öka mer än tillgång- Högskoleingenjör 50 19 21 en (Högskoleutbildningar och arbetsmarknaden, Rapport Teknologie magister 4 7 5 2007:7R, Högskoleverket). Framför allt gäller detta specialist- utbildade sjuksköterskor, för vilka en grundläggande sjukskö- Magisterexamen med teknikinrikt- 19 28 22 ning terskeexamen är första steget. Högskolan Kristianstad ligger geografiskt i en tättbefol- Magisterexamen med inriktning 0 0 13 inbyggda system kad del av Sverige med tre stora sjukhus och flera mindre. Yrkeshögskoleexamen 0 2 5 Utbildningen tillgodoser först och främst behovet av sjuk-
  13. 13. Högskolan Kristianstad   1 Lärarexamen I enlighet med regleringsbrevets krav dimensioneras antalet För fyrårsperioden 2005 – 2008 är planeringsförutsättning- platser inom lärarutbildningen så att en tredjedel av platserna en att antalet avlagda lärarexamina ska uppgå till minst 1380 riktas mot inriktningar med matematik och naturvetenskap. under perioden. Regleringsbrevets mål är att antalet lärarexa- Trots denna medvetna dimensionering har inte tillräckligt an- mina med inriktning mot tidigare år ska uppgå till 930 varav tal studenter rekryterats för att nå målet. Samtidigt ska tilläg- 480 med inriktning mot förskola/förskoleklass samt 450 lä- gas att arbetsmarknadsläget nu och ett antal år framåt anty- rarexamina med inriktning mot senare år. der mindre behov av lärare i grundskolan och gymnasieskolan än vad som angetts i de prognoser som ligger till grund för Antal examinerade med den nya lärarexamen regleringsbrevets period 2005–2008. Examen 2005 2006 2007 2008 Magisterexamen och masterutbildningar Lärarexamen avseende förskola I juni 2007 fattade Högskoleverket beslut om att ge Högskolan 106 59 64 50 och förskoleklass Kristianstad rätt att utfärda masterexamen inom både ut- Lärarexamen avseende för- bildningsvetenskap och hälsovetenskap, med tilläggsbeslutet skola, förskoleklass, grund- 38 39 42 57 att en uppföljning skulle ske ett år senare. Båda utbildnings- skolans tidiga år och fritidshem områdena har varit föremål för ett gediget utvecklingsarbe- Lärarexamen avseende förskole- te och nya utbildningsplaner har fastställts av berörda nämn- klass, grundskolans tidiga år 39 16 20 26 der. Högskoleverkets uppföljning av beviljad ansökan om rätt och fritidshem att utfärda masterexamen inom området hälsovetenskap res- Lärarexamen avseende pektive utbildningsvetenskap resulterade i fortsatt exami- förskoleklass och grundskolans tidiga år 88 80 88 87 nationsrätt. Inför antagningen till höstens kurser och pro- gram fanns 19 sökande (varav 14 förstahandssökande) till Lärarexamen avseende grund- ”Masterprogram Integrerad hälsovetenskap” och 7 sökande 2 8 9 25 (varav 6 förstahandssökande) till ”Masterprogram i utbild- skolans senare år Lärarexamen avseende ningsvetenskap”. Antalet sökande är färre än vad som önskats grundskolans senare år och 22 49 56 65 men många av landets lärosäten har svårigheter att rekryte- gymnasieskolan ra studenter till masterprogrammen. För båda utbildningar- Lärarexamen avseende na gäller att studenterna tidigt blir introducerade i relevanta 1 2 gymnasieskolan forskningsmiljöer och deltar i forskningsseminarier. Lärarexamen avseende gymnasieskolans praktiska 2 Utfärdade magisterexamina 2005–2008 karaktärsämnen Magisterexamen (djup) per ämne Totalt 295 251 280 314 Examen 2005 2006 2007 2008 Äldre examina med de tidigare 61 16 11 13 Biologi 6 5 2 2 benämningarna Engelska 11 Folkhälsovetenskap 0 2 2 0 Företagsekonomi 14 7 2 6 Historia 1 3 4 2 Lärarexamina med inriktning mot matematik, naturveten- Litteraturvetenskap 3 0 2 1 skap eller teknik (minst 30 poäng) Maskinteknik 8 4 7 3 Examen 2005 2006 2007 2008 Miljöteknik 2 Examen minst 140-160 p 36 27 21 37 Omvårdnad 2 5 8 3 Examen minst 180 p/AU60 24 17 17 31 Psykologi 12 6 2 2 Pedagogik 3 10 2 3 Av ovanstående tabeller kan utläsas att Högskolan Kristianstad Sociologi 1 1 0 3 torde nå målet när det gäller lärarexamen mot tidigare år, in- Totalt 50 43 31 37 kluderande delmålet för förskola/förskoleklass, men inte må- Magisterexamen per huvudområde (Bologna) let avseende grundskolans senare del samt gymnasieskolan. Examen 2005 2006 2007 2008 Tre lärarexamina avseende gymnasieskolans praktiska karak- tärsämnen utfärdades under 2007-2008. Inbyggda system 13
  14. 14. 1  Årsredovisning 008 Övrig återrapportering Främja rekrytering Syftet är att minska avståndet mellan studier och arbetsliv Under 2008 har Högskolan Kristianstad deltagit i eller genom- och göra studenterna informerade och medvetna om sin fram- fört en mängd olika aktiviteter för att inspirera presumtiva stu- tida arbetsmarknad och olika karriärmöjligheter. Genom att denter till högskolestudier. Utbildningsutbudet finns tillgäng- studenterna görs mer medvetna blir de mer motiverade, vil- ligt på webben och tryckt information sprids rikstäckande. ket i sin tur leder till ökad genomströmning. Sammanlagt har Uppsökande verksamhet och det personliga mötet är en central Student  Arbetsliv under 2008 anordnat och/eller deltagit i del i studentrekryteringsarbetet, och varje år genomförs många 20 olika aktiviteter och ca 400 studenter har medverkat. informationsturnéer. Högskolan har under året besökt över Även avnämare har hittat ingången till studenter- 60 gymnasieskolor, Komvux och utbildningsmässor på orter i na på Högskolan Kristianstad genom Student    Arbetsliv. Halland, Blekinge, Småland och Skåne. Högskolan har dess- Samarbetet med Kristianstad Studentkår, Framtidsdagen och utom medverkat på de stora utbildningsmässorna i Göteborg, fackliga organisationer har utökats och utvecklats under året. Malmö och Stockholm, där responsen och kunskapen om Sedan den 1 december tillhör Student  Arbetsliv Rektors Högskolan Kristianstad var överraskande stor. kansli och kommer därmed att knytas ännu starkare till Målet för 2006-2008 har varit att nå 40 000 elever och och vara en tydligare del i att bygga varumärket Högskolan 2 000 föräldrar i aktiviteter som stimulerar till högre studier. Kristianstad. Till Rektors kansli knyts också alumniverk- Utgående från antal mässdeltagare, besöksdeltagare och sam- samheten, som utgör en viktig komponent för Student    tal med presumtiva studenter på campusområdet och i telefon Arbetsliv. har elevmålet uppnåtts med god marginal. Genom medverkan på näringslivsmässor, Högskolans ”Öppet hus”, jobbmässor, Matematiksatsning öppna arrangemang och olika utskick har även 2 000 föräld- Även under 2008 har medel från Kammarkollegiet använts rar nåtts. för att driva en matematikverkstad, där Högskolans studenter Ett av målen med rekryteringsaktiviteterna är att nå ut till har fått hjälp i sina studier i matematik eller i andra matema- personer, som normalt inte besöker utbildningsmässor eller tikintensiva kurser. Under höstterminen har denna verksam- kommer i kontakt med Högskolan. Under sommaren medver- het permanentats inom ramen för Högskolans lärverkstäder kade Högskolan på den välbesökta Beachhandbollfestivalen i med finansiering från Högskolans egna medel. Åhus och under hösten på Näringslivsmässan i Kristianstad. Medel från Kammarkollegiet har också använts för att för- Högskolan har också vid ett par tillfällen medverkat med in- stärka handledning och övningar för nybörjarstudenter i mate- formationstält under ”Långlördagar” i Kristianstad och matik inom lärarutbildningen. Inom ingenjörsutbildningarna Hässleholm samt delat ut kataloger vid tågstationen och i cen- har medel gått till den matematikkurs som erbjuds studenter trala Kristianstad i samband med katalogreleasen. De konkreta som endast har matematik A med sig från gymnasiet. samarbetsprojekten med Kristianstads kommun avseende stu- dentrekrytering och Kristianstad som studentstad utökas stän- Lärcentra digt och har under året blivit fler. Samverkan med lärcentra utförs huvudsakligen tillsammans Högskolan arbetar kontinuerligt med att utöka sitt upp- med ledningsgruppen för Lärcentra inom Skånes nordost- tagningsområde för att få en större bredd bland studenter- kommuner. Högskolans särskilda samordnare deltar regel- na. Andelen från Skåne har minskat och en större andel kom- bundet i ledningsgruppens möten och kan där fånga upp mer därför från andra delar av landet. Den utökade nationella synpunkter och önskemål. Som stöd för samverkan finns en marknadsföringen, som pågått sedan 2003, tycks ha haft ef- Ramhandbok, vilken regelbundet uppdateras. Bevakning fekt. Högskolan deltar dessutom i Svenska Institutets nationel- av lärcentraområdet i sin helhet sker via samverkansorganet la projekt kring gemensam, internationell marknadsföring. NITUS. Största framgången under året är beslut om genomförandet Arbetsmarknad av distansutbildning av sjuksköterskor. Samverkan sker här Med visionen att utbilda Sveriges mest anställningsbara stu- mellan Högskolan, Centralsjukhuset i Kristianstad och ett denter har Högskolan Kristianstad arbetat aktivt med att ut- antal skånska kommuner – också utanför nordöstra Skåne. veckla Student    Arbetsliv, en samlad ingång för studenterna Även fortsättningsvis kommer Högskolan att arbeta med och det omgivande samhället när det gäller frågor kring arbets- kurser destinerade till lärcentra. Högskolan och Lärcentra i liv och karriär. Studenterna erbjuds allt ifrån karriärvägledning Skåne nordost samverkar vidare i viss marknadsföring och och CV-granskning, individuellt och i grupp, till möten med deltagande i olika former av introduktionsdagar kring högre yrkesverksamma för samtal om framtida yrkesroller. studier.
  15. 15. Högskolan Kristianstad   1 Inom ett fåtal år kommer, som ett resultat av kraftigt Reell kompetens och alternativt urval minskande årskullar, kampen om studenterna att hårdna. Vi En sökande till Högskolan kan ansöka om att bli bedömd bedömer att lärosäten, som med en god kombination av dis- enligt reell kompetens (högskoleförordningen 1993:100). tanskurser och utnyttjande av relevant teknik, kan i samver- Bedömningen görs utifrån ett personligt brev och åberopan- kan med lärcentra skaffa sig ett litet försprång i rekryterings- de av handlingar. Det är Högskolans sektioner som gör be- processen. dömningarna. Beslut om reell kompetens för grundläggande behörighet tas fram i Studenträttsrådet. Högskolan har inte använt sig av möjligheten att enligt Vägledning av studenter på lärarutbildningen 7 kap.13§ högskoleförordningen (1993:100) bestämma vil- Lärarutbildningen gör sedan flera år tillbaka en egen prognos ka urvalsgrunder som ska användas för högst en femtedel av över lärarbehovet, som bygger på uppgifter från fyra kommu- platserna på en utbildning, som påbörjas på grundnivå och ner i närområdet. Denna, tillsammans med nationella prog- som vänder sig till nybörjare. Inte heller har möjligheten till noser, är viktiga faktorer för dimensioneringen av de olika urvalsgrunder för högst en tredjedel av platserna till en ut- inriktningarna i lärarutbildningen. Detta har inneburit att bildning som börjar efter den 30 juni 2008 enligt förordning- vissa, ur ett studentperspektiv populära inriktningar, har fått en (2007:644) tillämpats. färre platser. Till utbildningar med start våren 2008 ansökte 148 perso- Lärarutbildningens flexibilitet och de val som studenterna ner om bedömning av reell kompetens. 118 var redan formellt förutsätts göra kräver en tydlig administrativ struktur. Med behöriga, 5 beviljades, 7 fick dispens, 7 bedömdes som obe- hjälp av ett webbaserat system planerar studenten själv hela höriga och 11 bedömdes inte alls eftersom underlag saknades. sin utbildning. Varje student med en ”avvikande” studiegång Höstterminen 2008 ansökte 66 personer om bedömning av får en individuell plan. Detta förtydligande av strukturen gör reell kompetens. 13 var redan formellt behöriga, 27 bevilja- det möjligt för varje enskild student att bättre förstå utbild- des, 5 fick dispens och 20 bedömdes som obehöriga. En per- ningens upplägg, sina egna möjligheter och sitt ansvar för den son bedömdes inte alls eftersom underlag saknades. egna utbildningen. Under första terminen får varje studentgrupp en timmes information av lärarutbildningens studievägledare. Fokus lig- ger på studenternas egna frågor, samt att tydliggöra utbild- ningens struktur, d v s inom vilket/vilka verksamhetsområden man kan verka inom, i förhållande till de olika inriktningar- na. Detta kompletteras med ett särskilt informationstillfälle då varje inriktning informerar om upplägg och innehåll. Den första terminens verksamhetsförlagda utbildning är förlagd till andra delen av terminen. Tanken är att denna, tillsam- mans med de två informationstillfällena, ska göra det möj- ligt för studenten att reflektera över det val av inriktning man gjorde då man sökte till lärarutbildningen. I slutet av termin ett finns det möjlighet att ansöka om byte av inriktning. Under termin tre får varje inriktning besök av en studie- vägledare. Målet med träffen är att diskutera begreppen be- hörighet, anställningsbarhet och kompetens, utifrån studen- tens inriktning och de val av specialisering/inriktning som sker under termin fyra och fem. För studenter som läser sin fjärde termin anordnas en in- formationsdag om valet av specialisering/inriktning. Dagen består dels av information om de olika kurer som studenten kan välja, och dels av en paneldiskussion där fackliga före- trädare, skolledare från fältet samt representanter från lärar- utbildning svarar på moderatorns och studenternas frågor. Den 21-23 maj stod Högskolan Kristianstad värd för den nationella väg- Utgångspunkterna är behörighet, anställningsbarhet och ledarkonferensen. 130 studievägledare från hela Sverige samlades för att kompetens. inspireras och utbyta erfarenheter.
  16. 16. 1  Årsredovisning 008 Reell kompetens inom lärarutbildningen Breddad rekrytering Högskolan utgår ifrån att uppdraget är att bedöma den sö- Att göra presumtiva studenter medvetna om sina möjligheter kandes möjlighet att klara av studierna, trots att en eller fle- är en av de viktigaste aspekterna med Högskolan Kristianstads ra särskilda behörigheter saknas. Den som ansöker om att bli arbete med breddad rekrytering. bedömd utifrån sin reella kompetens ska skriva ett person- En rapport från Högskoleverket och SCB visar att högsko- ligt brev, där man utförligt beskriver vilka speciella kunskaper lornas rekrytering av studenter med arbetarbakgrund har av- man anser sig ha och hur de införskaffats. Den sökande ska mattats. Det gäller numera även Högskolan Kristianstad som även ange på vilket sätt man anser att dessa kunskaper gör det fram till 2007 ökade denna rekrytering. I rapporten framhålls möjligt att klara av utbildningen. Alla kunskaper som tas upp att Högskolan Kristianstads arbete med mångfald och bred- ska så långt som möjligt styrkas med intyg och betyg. dad rekrytering är väl genomtänkt och särskilt intressant med När bedömning görs tas hänsyn till sådan erfarenhet, som tanke på långsiktigheten, helhetssynen och den utåtriktade innehåller ämnesrelaterade kunskaper, i förhållande till den verksamheten. Men trots detta och trots att Högskolan be- behörighet som saknas. Dessutom bedöms sådan arbetslivs- driver insatser före, under och efter utbildningen har rekryte- erfarenhet, föreningserfarenhet m m som är relevant för den ringen minskat. sökta utbildningen. Enligt en jämförande studie om bredd i studentrekryte- Vid behov kan den sökande uppmanas att inkomma med ringen på svenska högskolor och universitet (URANK) har vissa kompletteringar. I vissa fall kontaktas även referenser. Högskolan Kristianstad halkat ner på rankingen. Det som Den grupp som behandlar ansökningarna består av program- drar ner resultatet jämfört med föregående år är att antalet ansvariga i lärarutbildningen samt två studievägledare. studenter med utländsk bakgrund har minskat och andelen kurser med ojämn könsfördelning har ökat. Det sistnämn- Svårigheterna med bedömning av reell kompetens är flera: da har att göra med hur utbildningsutbudet ser ut, med flera • Att enbart uttrycka behörigheten i gymnasiekurser är ett kvinnodominerade utbildningar såsom lärare och sjuksköter- alltför trubbigt instrument. Dessa bör kompletteras med skor eller med mansdominerade såsom olika ingenjörsutbild- en beskrivning av den kunskap och de färdigheter som den ningar, men visar också på ett rekryteringsarbete som inte sökande behöver för att klara utbildningen. Detta under- lyckats fullt ut. lättar både för den sökande och för lärosätet. Mentorsprojektet Näktergalen har efter tre år som lyckat pilotprojekt under året fått sin fortsättning genom ett samar- • Den tid som står till lärosätets förfogande att klara av den- bete mellan Högskolan och Kristianstad kommun. 30 men- na bedömning är kort, inte minst inför en vårtermin. torer och lika många barn från fem mångkulturella skolor i • Det är viktigt att hitta metoder och modeller som är tydli- kommunen har varit engagerade i projektet där ett syfte är att ga för den sökande, kostnadseffektiva och rättssäkra. öka medvetenheten om högskolestudier redan i tidiga år hos • Det skulle vara önskvärt med nationella metoder och mo- grupper med låg representation i dagens studentgrupper. deller. Dels är det lättare för den som söker att förhålla sig Högskolan Kristianstad har ett brett besöksprogram för att till endast ett arbetssätt, dels kan lärosätena lättare erkänna nå olika grupper och för att öppna upp Högskolan för dessa varandras valideringsresultat. vid olika typer av aktiviteter på Campus. Budskapet och me- toderna för att framföra budskapet anpassas efter behov och Under perioden 2004–2006 var det 19 personer som påbör- önskemål hos aktuell målgrupp. Det kan handla om traditio- jade lärarutbildningen baserat på reell kompetens. Endast en nell information om Högskolans utbildningsutbud, använ- student av dessa har underkänts på en delkurs. dandet av My Way eller rollspel. My Way handlar om att försöka förmedla det som inte pre- sumtiva studenter kan hitta i kataloger eller på hemsidor, själ- va kärnan med att vara student. Studenten beskriver sin väg från grundskolan via gymnasieskolan eller motsvarande till högskolan. Fokus sätts på känslor, tankar, eventuella rädslor, hur studenten påverkats och av vad, vilka personer etc. för att avslutas med en beskrivning av hur det är att vara student på högskolan. Rollspel är ett annat, lite roligare sätt, att förmedla tan- kar, känslor och funderingar kring att bli och att vara student. Studenterna spelar upp olika scener beroende på målgruppen. Syftet är att få blivande studenter att kanske känna igen sig och försöka förmedla vad det innebär att vara student.
  17. 17. Högskolan Kristianstad   1 Under 2003 startade Högskolan Kristianstad, Lunds uni- rella färdigheter. Under 2008 har fyra så kallade lärverkstäder versitet och Malmö Högskola ett projekt tillsammans med varit i gång: IT-verkstad, Sökverkstad, Matematikverkstad 13 folkhögskolor i Skåne i syfte att bredda rekryteringen. och Språkverkstad. Till dessa har studenterna kunnat vända Projektet har under året övergått i ett mer kontinuerligt ar- sig för att få hjälp med att utveckla språket, både muntligt och bete. Vägledarna på de tre lärosätena anordnar årligen infor- skriftligt, med matematik eller om man haft svårigheter att mationstillfällen för de ca 200 eleverna från folkhögskolorna. söka i databaser eller att utnyttja datorns möjligheter fullt ut i I samband med detta trycks en för lärosätena gemensam bro- sina studier. Lärare har också kunnat utnyttja verksamheten. schyr för att visa eleverna alla de möjligheter som finns att på Eftersom tidigare insatser för att bredda rekrytering till olika sätt möta högskolan. Varje folkhögskola har en fadder i de utbildningar vid Högskolan Kristianstad, där snedre- form av en vägledare från ett av lärosätena. Eleverna erbjuds kryteringen varit störst, fått dåligt genomslag har man un- också individuella kontakter i form av vägledning. Årligen ar- der 2008 valt att inte göra någon särskild satsning på des- rangeras också en fortbildningsdag för personal på samtliga sa utbildningar. De senaste årens statistik från exempelvis folkhögskolor. Sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Kristianstad visar Högskolan har även under året haft som målsättning att att 10–13 procent av studenterna på detta program är män, under varje arbetsdag erbjuda intressanta arrangemang och vilket stämmer väl överens med övriga landet. En särskild in- händelser. Detta har till stor del lyckats. Ett antal öppna fö- sats för att bredda rekryteringen på just denna utbildning kan reläsningar och bildningsluncher har erbjudits på Högskolan. därför snarare vara en nationell angelägenhet än en lokal re- Dessutom har Högskolan tillsammans med andra aktörer, kryteringsfråga. däribland Folkuniversitetet, Musik i Syd, Regionmuseet, te- Högskolan är med i Include som är ett helt nybildat natio- aterföreningar, Tekniska Föreningen och Kristianstadsbladet, nellt nätverk som arbetar med breddad rekrytering inom hö- ordnat föreläsningsserier utanför Högskolan inom olika gen- gre utbildning. Nätverkets syfte är att stärka kunskapen om rer. Framför allt Kulturluncherna, som anordnats varje mån- breddad rekrytering, genomströmning, mångfald och lika- dag med soppa och något kulturellt tilltugg, har varit myck- behandling från genomförande till utvärdering. Att ge exem- et populära. pel på evidensbaserade metoder och bra modeller för utvär- Arbetet med breddad rekrytering genomförs inte bara i re- dering samt att vara en samlande kraft för dem som arbetar kryteringssyfte. Även under studierna är det viktigt att tillhan- med frågor kring breddad rekrytering inom högre utbildning dahålla olika sätt för studenterna att utveckla sina mer gene- i Sverige. Mentorsprojektet Näktergalen får fint betyg i en utvärdering av åren Christina Lindholm, professor i klinisk omvårdnad, gick i pension under 2005-2008. Beata Pettersson och Elna Persson är två tidigare men- året, och behåller 10 procent av sin tjänst vid Högskolan Kristianstad. torer, som under året arbetat som projektkoordinatorer för Näkter- I juni hedrades hon med den internationella utmärkelsen Lifetime galen. Achievement Award för sin forskning inom sårbehandling.
  18. 18. 18  Årsredovisning 008 Forskning och forskarutbildning Mål, strategier och organisation sig som landets största forskningsmiljö inom sitt område: att Forskningsstrategi bidra med kunskaper om skolan som arbetsmiljö och skolan I Högskolans strategi betonas målet att bedriva forskning som som villkor för yrkesutövning, vilket utgör kunskap som ef- tydligt knyter an till och utvecklar grundutbildningen och terfrågas, inte minst mot bakgrund av skolpersonalens öka- som är av sådan kvalitet att den väcker nationell och interna- de ohälsa. tionell uppmärksamhet. I den långsiktiga strategin ingår som ett mål att fördubbla forskningens andel av verksamheten. Området hälsovetenskaper Detta ska ske med hjälp av ett incitamentssystem som premie- Forskningen inom området hälsovetenskaper har breddats och rar kvalitet, bland annat genom att belöna förmågan att att- innefattar under 2008 flera forskningsmiljöer. Temaforskning rahera externa forskningsmedel liksom internationell publi- inom området Människa-hälsa-samhälle, behandlar bl a fy- cering och citering. Med utgångspunkt i den framgångsrika sisk aktivitet, hälsofrämjande arbetsplatser och internatio- forskning som bedrivs och i Högskolans mastersutbildningar nell hälsa. I temat samarbetar forskare inom folkhälsoveten- är målet att uppnå möjligheten att bedriva egen forskarutbild- skap, sociologi, idrotts-, mat- och måltidsvetenskap och hälsa. ning inom ett väldefinierat område. Ett exempel är samarbetet med Gastronomiutbildningen och ämnesområdet Mat, måltid och hälsa som utvecklats vidare. Forskningens organisation Flera doktorander är knutna till temat. Högskolans forskning är väl förankrad i och stödjer grund- Forskningsplattformen för utveckling av närsjukvård utbildningen. Den genomförs både inom speciella forsk- har med sin metodprofil, aktionsforskning, fortsatt etable- ningsteman och inom den fasta forskningstiden för samtliga ra sig och utökat antalet medaktörer inom olika verksamhe- Högskolans lektorer och professorer. Forskningen koordi- ter i Region Skåne, kommunerna i nordöstra Skåne och inom neras av rektor och den under 2008 utsedde särskilde forsk- Högskolan. Forskningen är deltagarbaserad och syftar till ningskoordinatorn i samråd med forskningsutskottet. Totalt verksamhetsutveckling och förändring i de verksamheter där har Högskolan fyra forskningsteman, två inom utbildnings- de bedrivs. Flera doktorander är knutna till forskningsplatt- vetenskap, ett inom hälso-/arbetsvetenskap och ett som ar- formen och är i slutfasen av sin forskarutbildning. betar med multidisciplinär kulturlandskapsforskning vid Inom forskargruppen för Klinisk patientnära forskning Kristianstads Vattenrike (se faktaruta). Högskolan arbe- är fokus riktat mot patientsäkerhetsaspekter inom områden tar även med utvecklingsarenorna, mötesplatser för forska- som nutrition, hygien och sårvård. Forskningen knyter på ett re och samhälle på Krinova Science Park, nämligen Human unikt sätt ihop ett vetenskapligt förhållningssätt med klinisk Resource, Biosfär/Miljö och Livsmedel. verksamhet och med Högskolans utbildningar och studenter. Detta sker genom student- och personalsamarbete vid datain- Utbildningsvetenskaplig forskning samling. Inom området Oral hälsa fokuseras Hälsa-allmän- Utbildningsvetenskap är ett prioriterat område för Högskolan hälsa-livskvalitet och här pågår projekt riktade mot diagnos- Kristianstad, där fleråriga satsningar gjorts för uppbyggnad tik och behandlig (karies, parodontit, implantat), prevention av starka forskningsmiljöer. Ett långsiktigt arbete pågår ock- (kost, tobak), utveckling av mätinstrument för bedömning av så för att än starkare knyta forskningen till utbildningen, där livskvalitet, patienttillfredsställelse och dess samband med all- det nystartade masterprogrammet i Utbildningsvetenskap ut- mänsjukdomar och parodontit. Inom forskargruppen Socialt gör ett väsentligt inslag. arbete fokuseras på social exklusion och fattigdom. Av Högskolans forskningsanslag har 11 Mkr (35%) för- Under 2008 har forskningen utvecklats och nya forsk- delats till forskning och forskarutbildning inom det utbild- ningsområden etablerats. I den nya högskoleorganisatio- ningsvetenskapliga området, vilket resulterat i 11 vetenskapli- nen har tre utbildningsområden etablerat en centrumbild- ga publikationer. Huvuddelen av forskningen är koncentrerad ning, Centrum för ekonomi- och organisationsstudier, med till två forskningsteman, som båda utgör kraftfulla och kon- möjligheter till tvärvetenskaplig forskningsproduktion kurrenskraftiga forskningsmiljöer med rika internationella även inom Hälsovetenskapens område. Betydande externa kontakter, god produktion och demonstrerad förmåga att re- forskningsanslag har kommit forskningen till del, bl a från krytera extern finansiering. Temat Subject Based Educational Vetenskapsrådet, som tillsammans möjliggjort hög vetenskap- Research är volymmässigt Högskolans största forskningsgrup- lig produktion och konferensmedverkan. Internationalisering pering och arbetet bedrivs i fyra undergrupper med olika fo- och nätverksbyggande har ökat liksom studenternas medver- kuseringar. Temat Arbete i skolan har på kort tid etablerat kan i forskningen.
  19. 19. Högskolan Kristianstad   1 Forskningsteman vid Högskolan* Andra större forskningsmijöer Arbete i skolan Forskningsplattformen för närsjukvård Här bedrivs forskning med fokus på arbete i skolan. Temats I samarbete med Region Skåne och kommunerna i nordöstra avsikt är att svara upp mot de kunskapsbehov som skolor och Skåne deltar Högskolan i att utveckla en forskningsplattform skolansvariga efterfrågar mot bakgrund av skolpersonalens öka- för närsjukvården. Det är ett tvärvetenskapligt och tvärprofes- de ohälsa. Exempel på frågeställningar är: hur organiserar lärare sionellt samarbete som avser att främja och stärka tillgång till sitt arbete, och hur hanteras fusk i skolan? Forskarna inom framtida närsjukvård i nordöstra Skåne. temat tillhör ämnen som pedagogik, sociologi och psykologi. Akvatisk biologi och kemi Subject based Educational Research Här står vattenmiljöer och människans brukande av dem i Här handlar forskningen om undervisning och lärande för centrum. Forskningen täcker in ett brett spektrum från andfåg- tydligt avgränsade ämnesinnehåll. Fokus ligger på det specifika lar, musslor, björndjur, bakterier och pollen till algblomning, innehållets betydelse för lärande och undervisning. Fyra stora läkemedelsrester, lakvatten och fågelburna sjukdomar. projekt inom temat är: Learning Design, Learning in Science and Mathematics, Minne och lärande, och Text, estetik, medier Specialpedagogik och lärande. Forskarna tillhör ämnen som naturvetenskap, Fokus inom forskningen är kompetens för att möta alla elever. matematik, engelska, svenska och pedagogik. Bland annat genomförs studier kring delaktighet och jämlikhet i villkor för elever med funktionshinder. Människa – hälsa – samhälle Temat är orienterat mot arbetsrelaterad folkhälsovetenskap- Allmänna och odontogena faktorers betydelse för hälsa och lig forskning. Det handlar bland annat om fysisk aktivitet, livskvalitet hälsofrämjande arbetsplatser och internationell hälsa. Inom Här ligger fokus på sambandet mellan allmänhälsa och mun- temat samverkar forskare från ämnen som folkhälsovetenskap, hälsa. Orsaken till och behandling av dålig andedräkt är ett sociologi och idrott och hälsa. exempel på forskning inom området. Människa och landskap i ett långtidsperspektiv Effekter av dofter ur ett tvärvetenskapligt perspektiv Här bedrivs tvärvetenskaplig landskapsforskning. Hittills har Syftet är att skapa en forskningsmiljö som utifrån olika veten- studierna varit inriktade mot vegetationshistoria, markan- skapliga aspekter har temat doft som fokuserande punkt. De vändning, bebyggelse och ägarförhållanden inom slättbygden olika vetenskapliga ansatserna tar sin utgångspunkt i beteen- i nedre Helgeådalen, ett undersökningsområde beläget inom devetenskap, hälsovetenskap, kemi, mat- och måltidskunskap Biosfärområdet Kristianstads Vattenrikes gränser. Temats fors- samt teknik. kare tillhör ämnen som biologi, historia och geografi. Patientsäkerhet * Med forskningstema avses grupper av fem till tio aktiva, veten- Forskningen har som syfte att undersöka om regelbundna stu- skapligt kompetenta, lärare och doktorander. De arbetar konstruk- dier av omvårdnadssäkerhet kan minska problem för patienter tivt för att skapa en egen forskningsmiljö och bli konkurrenskraftiga och bättre ta tillvara resurser. Studierna görs genom att under i vetenskapssamfundet, samt för att bibehålla denna konkurrens- vetenskaplig ledning involvera såväl vårdpersonal som kliniska kraft genom successivt ökande extern finansiering. Varje forsk- lärare och sjuksköterskestudenter. ningstema har en inriktning som är av relevans för Högskolans verksamhet. Områdena teknik och naturvetenskap Forskningen inom teknik bedrivs inom områdena akustisk emission, strömchiffer, kvasicyklisk kodning samt komposit- material. Forskningen sker till stor del i samverkan med fö- reträdare för industrin, vården och olika brukargrupper. För närvarande är fyra universitetslektorer aktiva inom teknisk forskning. Forskningen inom naturvetenskap är, bortsett från den di- daktiska forskningen som redovisas under utbildningsveten- skaplig forskning, i hög grad fokuserad på biologi, kemi och miljövetenskap med en tydlig inriktning på akvatisk forsk- Britt-Marie Svensson är en av Högskolans forskare som disputerat under ning: den nyligen bildade kunskapsgruppen Akvatisk Biologi året. I sin avhandling presenterar hon en ny metodik för att utvärdera mil- och Kemi består av 25 personer och den under 2008 formera- jöfarliga ämnen från soptippar

×