Redovisning 2008
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Like this? Share it with your network

Share
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Be the first to comment
    Be the first to like this
No Downloads

Views

Total Views
3,207
On Slideshare
3,207
From Embeds
0
Number of Embeds
0

Actions

Shares
Downloads
4
Comments
0
Likes
0

Embeds 0

No embeds

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
    No notes for slide

Transcript

  • 1. Årsredovisning 2008
  • 2.   Årsredovisning 008 Innehåll 2008 (2007) i siffror Innehåll – 2008 i siffror 2 Studenter i grundutbildningen 10 160 (11 000) Prestationsgrad 79 % (83 %) Rektors sammanfattning 3 Antal programsökande* 2 090 (1 696) Profil och organisation 4 Antal sökande fristående kurser 12 763 (8 879) Grundläggande högskoleutbildning 7 Antal examina, grundutbildning 1 271 (1 025) Mål, strategier och organisation 7 Återrapportering av uppdraget 8 Antal forskarstuderande 42 (48) Övrig återrapportering 14 Antal doktorsexamina 6 (8) Forskning och forskarutbildning 18 Antal licentiatexamina 3 (3) Mål, strategier och organisation 18 Antal professorer 18 (20) Resurser och resultat 20 Internationella publikationer 70 (142) Samverkan 24 Omsättning grundutbildningen 320 miljoner (305 miljoner) Internationalisering 27 Omsättning forskning 52 miljoner (49 miljoner) Kvalitetsarbete 28 Andel externa medel, forskning 31 % (35 %) Uppdragsforskning 5 miljoner (3 miljoner) Pedagogisk förnyelse 30 Omsättning totalt 373 miljoner (353 miljoner) Jämställdhetsarbete 33 * antal förstahandssökande Personal och personalutveckling 34 IT, Lokaler & Miljö 36 Ekonomisk resultatredovisning 37 Förvaltningsberättelse 37 Redovisnings- och värderingsprinciper 38 Högskolan Kristianstad Holding AB 39 Resultaträkning 40 Balansräkning 41 Anslagsredovisning 42 Avgiftsbelagd verksamhet 42 Noter till resultat- och balansräkning 43 Sammanställning av väsentliga uppgifter 48 Myndighetskapital 49 Resultat per verksamhetsgren 50 Sammanställning av anslagsbelastning 51 Underlag för beräkning av belastning av anslaget avseende grundutbildning 52 Bilaga till anslagsavräkning grundutbildning 53 Styrelsen vid Högskolan Kristianstad 54 Studentkårens kommentar till årsredovisningen 56
  • 3. Högskolan Kristianstad    Rektors sammanfattning ten, studenter och avnämare. Under året stod Högskolan värd för en rikskonferens kring verksamhetsförlagd utbildning och Styrelsen har under 2008 antagit ett reviderat strategidoku- i Riksrevisionens särskilda undersökning av student-arbets- ment. Där noteras särskilt att de planer och ambitioner som re- livsfrågor har Högskolan Kristianstad fått tjäna som ett po- dovisades i det föregående strategiprogrammet i stort har för- sitivt exempel. vekligats. För ett par år sedan såg allt annorlunda ut. Omkring Samarbetet med Kristianstad Studentkårs representan- 2006 drabbades Högskolan Kristianstad, liksom andra lärosä- ter har under verksamhetsåret varit mycket gott, utvecklande ten, av försämrade söksiffror vilket påverkade ekonomin på ett och kvalitetsdrivande. negativt sätt. Som framgår av årsredovisningen har situationen Under 2007 gavs Högskolan masterrättigheter inom förändrats. Antalet studenter har ökat och uppgår nu till 10160 områdena Hälsovetenskap och Utbildningsvetenskap och och de röda siffrorna har förbytts i ett ekonomiskt överskott. utbildningarna har redan startats. Under 2008 utveckla- Detta är resultatet av ett målmedvetet arbete inom flera olika des också tre nya, yrkesinriktade utbildningar: Biomedicinsk områden. Analytikerutbildning och ekonomprogrammet Bank och Den 1 april 2008 infördes Högskolans nya organisa- Finans i samarbete med Lund universitet, samt en sjukskö- tion. Sex institutioner jämte lärarutbildningscentrum för- terskeutbildning på distans. Samtliga har tillkommit i nära svann och ersattes av en ny organisatorisk struktur bestående samverkan med det omgivande samhället. Under året har av två sektioner med lärarna ordnade i 24 kunskapsgrupper. samarbetet med Lunds universitet fördjupats även inom det Sektionscheferna, som har sina uppdrag på heltid, planerar, administrativa arbetet. Det arbete som inletts kring utveck- leder och fördelar arbetet med ett stort inslag av samordning. landet av en gemensam ämneslärarutbildning har fortsatt Även nämnderna strävar efter samordning och har numera tre med sikte på start under 2010. Målet är en gemensam utbild- gemensamma utskott. Detta tillsammans har inneburit flera ning av högsta kvalitet och med ett större mått av internatio- positiva saker. För det första har en större enhetlighet vad gäller nalisering. Samtidigt har arbete inletts för att vidareutveckla policy och administrativa rutiner uppnåtts. Detta är något som Högskolans egen lärarutbildning så att vi kan stå bättre rus- särskilt studenterna har efterfrågat. För det andra har personal- tade inför de förändringar som statsmakterna aviserar, vad behov och risk för övertaligheter blivit synliga på ett annat sätt avser den utbildningsvetenskapliga ”kärnan” och prövning- än förut. För det tredje har utbildningsutbudet reviderats på ett en av examinationsrättighet för olika typer av lärarexamina. mer ändamålsenligt sätt. Det råder en bättre samordning, en Lärarutbildningen är Högskolans största utbildningsområde minskad intern konkurrens och aktiva beslut har tagits för att och utgör därmed en särskilt viktig verksamhet. ställa in ”olönsamma” kurser som inte är strategiskt motivera- När det gäller forskningen har en positiv utveckling de. Slutligen bör man betona att den nya organisationen på ett noterats. Andelen disputerade lärare har ökat liksom även det bättre sätt möjliggör strategisk planering för att förverkliga de statliga forskningsanslaget. Det senare är till stor del resultatet mål som styrelsen och högskoleledningen ställer. av den produktivitet Högskolans forskning uppvisar men som Den nya organisationen är ännu inte ett år gammal och i tidigare anslagssystem inte påverkat tilldelningen. Mellan fortfarande finns många praktiska problem att lösa för att få 2009 och 2012 kan vi således förvänta oss en ökning på 23%, den att fungera på ett mer ändamålsenligt sätt. Det gäller sär- bland de högsta i landet. Ett arbete har inletts för att skapa ett skilt den administrativa verksamheten där utmaningen består tydligt incitamentsystem som befordrar externfinansiering, i att utveckla nya rutiner och ibland också i att konvertera sex publicering och citeringar. Under 2008 inleddes också ett ar- olika system till nya högskolegemensamma lösningar. Särskilda bete med att skapa ett öppet arkiv för personalens publice- insatser har gjorts för att lösa de problem som noterats. ringar. Arbetet har letts av LärandeResursCentrum, som är en I och med att den ekonomiska situationen väsentligen ny och unik organisatorisk konstruktion för studentstöd, pe- förbättras har vi inför nästkommande år kunnat avsätta stra- dagogisk utveckling, biblioteksverksamhet, forskningskom- tegiska resurser och därmed också på ett aktivt sätt antagit de munikation mm. strategiska utmaningar som styrelsen fastslagit. Visionen om Sammanfattningsvis kan anställningsbarhet står fast och har under året konkretiserats. Högskolan och alla dess med- Det systematiska arbete som hittills kännetecknat utbyggnaden arbetare summera ett verksam- och utvecklingen av Kristianstadmodellen för verksamhetsför- hetsår i förändringens tecken, ett lagd utbildning har intensifierats. Därtill har särskilda resurser år kännetecknat av utveckling avsatts för att bygga upp forskningen kring de kort- och långsik- och ett omfattande arbete för att tiga effekterna av verksamhetsförlagd utbildning. Också i detta göra en redan bra högskola ännu avseende gör Högskolan Kristianstad en pionjärinsats. Allmänt bättre. Det är min övertygelse kan konstateras att Högskolans satsningar vad gäller Student &  att vi därmed med tillförsikt kan Arbetsliv väcker allt större uppmärksamhet bland landets lärosä- blicka mot framtiden. Rektor Lars Carlsson
  • 4.   Årsredovisning 008 Högskolan Kristianstad – profil och organisation Högskolan Kristianstad är en högskola i den dynamis- mest eftertraktade på arbetsmarknaden, och som dessutom ka Öresundsregionen och här läser 10 160 studenter. På ett svarar mot vetenskapssamhällets krav och behov. Visionen är modernt högskoleområde – Campus – finns bibliotek, res- utgångspunkten för den strategi ”Strategi 2012 - från ord till taurang, café, idrottshall, kårhus och studentbostäder. handling” som fastställdes av högskolestyrelsen i maj 2006. Kommunikationerna är bra och det är nära till både centrum, Under året har strategidokumentet reviderats. Det nya stra- hav och naturområden. En mindre del av Högskolan är ock- tegidokumentet ”Strategiska utmaningar i ett nytt högskole- så lokaliserad till Hässleholm. Vi är stolta över våra studenter landskap” innehåller en färdriktning som kan beskrivas som och den mångfald de representerar. Högskolan arbetar med en fortsättning på det arbete som inleddes 2006, men också breddad rekrytering och mångfalden kommer till uttryck i en justering och anpassning till de förutsättningar som råder olika kulturer, familjebakgrund, ålder, intressen och förut- för Högskolan idag. sättningar. Begreppet anställningsbarhet utgör grunden för Högskolan har ett brett utbud av yrkesinrikta- Högskolans vision och öppnar upp för en mångfald av akti- de program, fristående kurser och uppdragsutbildningar. viteter. Satsningen på verksamhetsförlagd utbildning är den Utbildningsverksamheten vilar på beteendevetenskap, eko- aktivitet som fått störst genomslagskraft. Detta visas kvan- nomi, humaniora och samhällsvetenskap, hälsovetenskaper, titativt genom att alla programutbildningar vid utgången av matematik och naturvetenskap samt teknik och data. Detta 2008 har minst fem veckors verksamhetsförlagd utbildning. återspeglas bland annat i utbildningen av lärare, sjuksköter- Den kvalitativa dimensionen kan bland annat relateras till skor, ekonomer och ingenjörer. Kännetecknande för dessa yr- Kristianstadmodellen för verksamhetsförlagd utbildning och kesutbildningar är den starka regionala förankringen både när till det utvecklingsarbete som har initierats i anslutning till det gäller rekrytering och arbetsmarknad. Speciella profil- denna. Projektet Student  &  Arbetsliv har fått en etablerad program, med en mer utpräglad nationell rekrytering och ar- roll i arbetet med att förbereda och stödja studenterna i de- betsmarkand är gastronomi, landskapsvetare, interaktiv ljud- ras övergång från student till yrkesverksam. Lärverkstäderna design och VA-teknik. Ungefär 1/3 av utbildningsutbudet vid LärandeResursCentrum liksom den verksamhet som be- utgörs av fristående kurser vilka har en viktig roll i den regio- drivs av stiftelsen Futurum Creative Centrum bidrar också på nala kompetensutvecklingen. olika sätt till att utveckla studenternas förmåga att etablera Högskolan Kristianstad är en del av Öresundsuniversitet sig på arbetsmarknaden både som anställd och egen företa- och har dessutom partneruniversitet i fler än 30 länder. gare. Utöver detta genomförs olika typer av programspecifika Studenterna har därför goda förutsättningar att förlägga en aktiviteter. En viktig ledstjärna i arbetet är att all utbildning del av sina studier och sin praktik utomlands. En av grund- ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vilket förutsättningarna för att studierna ska fungera är en bra bo- är centralt i Kristianstadmodellen för verksamhetsförlagd ut- stadssituation. Därför erbjuds studenterna en bostadsgaranti bildning, där utmaningen just är att praktiken vetenskaplig- av Kristianstads kommun. görs och forskningsanknyts. Satsningen på anställningsbarhet Ett viktigt inslag i verksamheten för att upprätthålla hög innebär också en kontinuerlig utveckling av Högskolans rela- utbildningskvalitet är pedagogisk kompetensutveckling för tioner med det omgivande samhället. lärarna. Under året har därför den högskolepedagogiska verk- samheten fått en mer framträdande roll i form av ett utpekat ansvarsområde inom det nyinrättade LärandeResursCentrum. Anställningen av två högskolepedagoger med uppgift att ini- tiera, stödja och driva pedagogiska utvecklingsfrågor och pro- jekt är en tydlig markering från Högskolans sida. En annan kvalitetspåverkande faktor är forskningsanknytningen av kur- ser och utbildningsprogram. Därför satsar Högskolan mål- medvetet på att öka andelen vetenskapligt kompetenta lärare, främja forskningsverksamheten samt vårda och utveckla in- ternationella forskarkontakter. Högskolans vision är att utbilda Sveriges mest anställ- ningsbara studenter. Med anställningsbara menas att studen- Den 1 april invigdes Högskolans nya organisation. Medarbetare och stu- terna ska ha de kunskaper, färdigheter och förmågor som är denter bjöds på kaffe och tårta i strålande solsken.
  • 5. Högskolan Kristianstad    Högskolan Kristianstads organisation 2008 Högskolans organisation Under 2008 har ett stort förändringsarbete pågått vid Utbildningsprogrammen, vilka leds av programansvariga, Högskolan och en ny organisation trädde i kraft den 1 april. är centrala i verksamhetsutvecklingen och i den externa kom- Sex institutioner och ett lärarutbildningskansli ersattes av två munikationen med potentiella studenter, företag, kommuner sektioner: Sektionen för Lärarutbildning och Sektionen för och andra organisationer. De personaladministrativa uppgif- Hälsa och Samhälle vilka leds av heltidsanställda sektions- terna fullgörs av särskilt utsedda personalledare. chefer. Samtidigt inrättades ett nytt LärandeResursCentrum I samband med omorganisationen fastställdes en ny orga- med uppgift att ansvara för Högskolans gemensamma biblio- nisations- och beslutsordning. Liksom tidigare fullgörs den teksservice, högskolepedagogik och studentstöd. Lärarna och verkställande ledningen under Högskolans styrelse av rektor. forskarna vid sektionerna är organiserade i kunskapsgrupper Prorektor är rektors ställföreträdare. Prorektor och de två vi- vilka utgör basen för genomförandet av Högskolans utbild- cerektorerna har utpekade ansvarsområden – grundutbild- ning, forskning och samverkan med det omgivande samhäl- ning, internationalisering, kvalitet respektive samverkan. let (se faktaruta). Kunskapsgruppernas ledare har titeln aka- Som stöd för rektors ledning och för uppgifter som är ge- demiska ledare. mensamma för Högskolan finns en gemensam administration
  • 6.   Årsredovisning 008 och service vilken leds av en, under året nyanställd, förvalt- nings- och planeringschef. Huvuduppgifterna för avdelningar- Kunskapsgrupper Lärarna i Högskolans sektioner är organiserade i kunskapsgrup- na inom den gemensamma administrationen är att skapa goda per, som utgör basen för genomförandet av Högskolans utbild- förutsättningar för utbildning och forskning vid Högskolan ning, forskning och samverkan med det omgivande samhället. och samtidigt ansvara för att Högskolan uppfyller de krav som ställs på en statlig myndighet. En större förändring har gjorts • Akvatisk biologi och kemi genom att sammanföra funktionerna för ekonomi och perso- • Arbetsliv: organisation och människa • Biomedicin nal och anställa en controller för ökad verksamhetsstyrning, • Centrum för ekonomi som ersättare för den avgående ekonomichefen. Funktionen • Datalogi för kommunikation har knutits direkt till rektors kansli liksom • Folkhälsovetenskap Student  &  Arbetsliv. Likaså har arbetet med att knyta sam- • Interdisciplinary teaching and learning man IT-verksamheten med växel, vaktmästeri och produk- • Kunskap, lärande, examination och arbete i skola och lärar- tion fortgått under verksamhetsåret. utbildning • Kunskapsutveckling i samverkan Sektionen för Lärarutbildning domineras av Högskolans • Lean Production breda utbildningsutbud och forskningsverksamhet knu- • Lek, utveckling, lärande ten till lärarutbildningen med koppling till läraryrket/lärar- • Lärande och undervisning i matematik och naturvetenskap kompetens samt för samarbete med kommuner och för sko- • Mat- och måltidsvetenskap lutveckling i regionen. Vid den andra sektionen, Sektionen • Omvårdnadsvetenskap i verksamhetsförlagd utbildning • Omvårdnadsvetenskap, medicinsk vetenskap, folkhälsove- för Hälsa och Samhälle, dominerar hälsovetenskap, organisa- tenskap och prekliniska kurser tionsvetenskap och teknik. • Omvårdnadsvetenskap, teori och metod Nämnden för utbildningsvetenskap har det övergripande • Oral hälsa ansvaret för den grundutbildning, forskning och samverkan • Organisation, produktivitet, kreativitet med det omgivande samhället som är knuten till sektionen • Psykologi för Lärarutbildning. Utbildnings- och forskningsnämnden • Samhället, kultur och landskap • Socialt arbete har motsvarande ansvar för verksamheten vid Sektionen för • Specialpedagogik Hälsa och Samhälle. Nämnderna har ett utvecklat samarbe- • Språk, litteratur och medier te och har även valt att gemensamt bereda forskningsärenden, • Undervisning och lärande för högre utbildning läraranställningsärenden och samverkansärenden i tre ge- mensamma utskott: forskningsutskottet, läraranställningsut- skottet respektive samverkansutskottet. Högskolan Kristianstad är ensamägare till Högskolan  Kristianstad Holding AB som verkar för företagande, entrepre- nörskap och uppdragsutbildningar. Den 21 augusti hälsades höstterminens nya studenter välkomna. Under en fullspäckad dag introduce- rades de till studietidens möjligheter och livet som student vid Högskolan Kristianstad.
  • 7. Högskolan Kristianstad    Grundläggande Högskoleutbildning Mål, strategier och organisation Högskolan Kristianstad har ett brett utbud av program och fri- stående kurser på olika nivåer. Verksamheten är indelad i två I Strategi 2012 angavs fem strategiska områden med två mål sektioner: Sektionen för Hälsa och Samhälle och Sektionen vardera, följt av detaljerade åtgärdslistor. Framsteg har gjorts för Lärarutbildning. inom alla områden: Sektionen för Hälsa och Samhälle: • Målet ”starkare akademiska miljöer” har manifesterats • Data & Ljud i den omorganisation som genomförts och bildandet av • Ekonomi • Gastronomi kunskapsgrupper. En samarbetsöverenskommelse har slu- • Hälsovetenskaper tits med Lunds universitet – primärt knutet till en gemen- • Informatik sam ämneslärarutbildning. • Arbetsliv • Verksamhetsförlagd utbildning är en del av samtliga ut- • Teknik bildningsprogram på Högskolan. Sektionen för Lärarutbildning: • Pedagogisk utveckling har premierats, speciellt för nät- och • Biologi • Biomedicin distansutbildningar. • Landskapsvetenskap • Högskolans personal har erbjudits pedagogisk vidareut- • Lärarutbildning bildning. • Pedagogik • Psykologi • Biblioteket som pedagogisk resurs har utvecklats och mani- • Sociologi festerats genom inrättandet av ett LärandeResursCentrum. • Utbildningsledarskap • Steg mot egen forskarutbildning har tagits. • Vattenvård • VA- & kretsloppsteknik • Samarbeten med kommuner och lärcentra har utvecklats. • Genom bildande av Uppdrag AB har organisatoriska åt- gärder vidtagits för att stärka uppdragsverksamheten. • Ett nytt kvalitetssäkringssystem infördes i juni 2008. ska se Högskolans ambitioner att genom samverkan med an- Med referens till den debatt som har förts kring profilering, dra högskolor aktivt bidra till en ändamålsenlig arbetsfördel- koncentration, starka forskningsmiljöer och samverkan under ning, som motsvarar studenternas förväntningar och behov.” 2008 kan man konstatera att Högskolan står inför stora ut- Hur kan Högskolan med dess starka dominans av utbild- maningar. Högskolan Kristianstad måste legitimera sin plats ningar som även ges vid andra lärosäten, utveckla en profil i högskolesystemet. I det nya strategidokumentet ”Strategi i det nationella högskolelandskapet? I det nya strategidoku- 2009-2014 – Strategiska utmaningar i ett nytt högskoleland- mentet utpekas färdriktningen i form av fem strategiska ut- skap” slås fast att Högskolan Kristianstad är en utbildnings- maningar varav tre har en direkt koppling till grundutbild- dominerad högskola med inslag av professionsuniversitet och ningen. Inom varje strategisk utmaning utpekas också ett med en för profilen ändamålsenlig forskningsöverbyggnad. antal delmål. Med utgångspunkt från strategidokumentet fat- Vidare framhålls Högskolans starka regionala förankring tar styrelsen årligen ett inriktningsbeslut för verksamheten och roll. Högskolans huvuduppgift är att bedriva utbildning och utifrån det beslutet ger rektor verksamhetsuppdrag till inom avgränsade områden med betoning på yrkeskompetens sektionerna, LärandeResursCentrum och den gemensamma samt den regionala och nationella arbetsmarknadens behov. administrationen. Verksamhetsuppdraget pekar, för det kom- Utbildningen är den bas till vilken forskning och samverkan mande året, ut prioriterade områden. Hur-frågan operationa- med det omgivande samhället knyts. Det är i detta ljus man liseras sedan i respektive enhets verksamhetsplan.
  • 8. 8  Årsredovisning 008 Strategiska utmaningar inom grundutbildnings- tensiv fas när det gäller den planerade gemensamma ämnes- området: lärarutbildningen. En projektledare från vart och ett av läro- sätena leder gemensamt arbetet. En referensgrupp och flera Utveckla Högskolan Kristianstads profil arbetsgrupper har utsetts under året och arbetet är i full gång. Delmål 1: Högskolan Kristianstad ska vara en av landets mest att- Inom ramen för samarbetsöverenskommelsen har även andra raktiva utbildningsdominerande högskolor 2014; för studenter områden inom såväl grundutbildning och forskning som ad- och medarbetare. ministration identifierats och dialoger har inletts. Delmål : Utveckla ”Kristianstadmodellen” för verksamhetsför- Återrapportering av grundutbildningsuppdraget lagd utbildning som bärande del i varumärket. Inom tre år ska 2008 modellen vara nationellt känd bland presumtiva studenter, arbets- givare och kollegor i universitetsvärlden. Sökbild och strategiska satsningar för ökad konkurrenskraft Delmål : Nationellt erkänd för pedagogisk utveckling. Högskolan har en solid bas i framgångsrika yrkesinriktade program och ett stort utbud av kompetensutvecklande fristå- Öka andelen kurser och program med god rekrytering ende kurser. Utbildningen av lärare, sjuksköterskor och eko- Delmål : Årligen frigöra resurser till strategiska kvalitetssats- nomer omfattar nästan 3/4 av programverksamheten. Andra ningar. professionsinriktade program med god sökbild är utbildning Delmål : Den internationella rörligheten ska öka så att den av personalvetare, socionomer, dataingenjörer och tandhy- omfattar 5 % av studenterna och personalen. gienister. Högskolan har också ett antal program som är na- tionellt profilerade, så som gastronomi, folkhälsopedagogik, Stärka kopplingen mellan forskning och utbildning landskapsvetare, VA-teknik och vattenvård. Det senare pro- Delmål : Profilerade utbildningsområden knyts till starka interna grammet har nästan uteslutande utländska studenter. Det och externa forskarmiljöer. tvååriga VA-teknikerprogrammet har tidigare haft problem Delmål : Högskolans forskare ska aktivt delta i undervisning och med studentrekryteringen men från och med hösten 2008 ges medverka i program- och kursutveckling. utbildningen framgångsrikt på distans med vissa campusför- lagda inslag. Att uppnå de ovan utpekade målsättningarna påverkas både Antalet sökande till Högskolans kurser och program har, i av kompetenta, engagerade och lojala medarbetare och en likhet med vad som gäller för merparten av andra lärosäten i samverkansstimulerande organisationsstruktur och kultur. landet minskat under de senaste åren. Nedanstående tabell vi- Internt handlar det om att högskolegemensamma utveck- sar att nedgången fortsatte även under 2008. Däremot har an- lingsprojekt och satsningar genomförs, förädlas och anpassas talet förstahandssökande ökat med drygt 10 %. Erfarenheten till programspecifika förutsättningar. Ett exempel som bely- visar att antalet förstahandssökande vid antagningstillfället ser detta är satsningen på fem utvecklingsområden i samband ger en bra bild av hur många studenter som kommer att finnas med verksamhetsförlagd utbildning: pedagogisk och inne- när ett program eller en kurs startar. Antalet efteranmälning- hållslig utveckling; utökad fältkapacitet; utveckling av en ar kompenserar ungefär den studentrörlighet som alltid finns forskningsmiljö för verksamhetsförlagd utbildning; införan- i samband med studenternas slutgiltiga val av program, kurs det av ett administrativt stödsystem samt marknadsföring. och utbildningsort. Inom vart och ett av dessa bedrivs aktiviteter i samverkan mellan centralt knutna aktörer och utbildnings- och forsk- Antal sökande till program och fristående kurser ningsnära aktörer. Högskolan är också beroende av att ha en organisations- År 2004 2005 2006 2007 2008 struktur och kultur som främjar samarbete med externa or- Program ganisationer. Åter igen kan satsningen på verksamhetsförlagd Sökande totalt 9 552 9 646 8 176 7 781 7 001 utbildning illustrera detta. Goda och välutvecklade relatio- ner med ett stort antal företag, skolor, kommuner och andra Förstahands- 1 879 1 998 1 696 1 696* 2 090 sökande organisationer är en förutsättning för att alla programstudier ska innehålla verksamhetsförlagd utbildning. Samverkan mel- Fristående kurser lan lärosäten, både på nationell och internationell nivå har Antal sökande 8 076 8 130 7 220 8 879 12 763 under en längre tid varit en självklarhet, men omfattningen kan naturligtvis variera. Under 2008 har samarbetet mellan * Mellan 06 och 07 ändrades förstahandssökandebegreppet varför Högskolan Kristianstad och Lunds universitet gått in i en in- siffrorna inte är helt jämförbara
  • 9. Högskolan Kristianstad    Antalet sökande vid antagning till fristående kurser har ökat landets universitet och högskolor är målsättningen att pro- med 44 % – en ökning som i absoluta tal i stort sett överens- grammens innehåll och pedagogiska form ska skapa konkur- stämmer med antalet ansökningar från utländska studenter. rensfördelar. Högskolans satsning på verksamhetsförlagd ut- När dessa ansökningar skulle behandlas fanns inte tillräck- bildning är ett led i denna strävan liksom goda möjligheter för lig handläggningskapacitet och Högskolan kunde inte garan- studenterna till internationellt utbyte och en successiv utveck- tera en juridiskt korrekt behandling. Situationen var likartad ling av distansbaserad utbildning. En annan viktig ingrediens vid flera andra lärosäten i Sverige, Sveriges universitets- och för att stärka konkurrenskraften är en kontinuerlig högskole- högskoleförbund utfärdade därför rekommendationer till lan- pedagogisk utveckling och förnyelse. Högskolepedagogisk ut- dets lärosäten för handläggning av de utländska ansökningar- bildning för Högskolans personal, användandet av biblioteket na. Högskolan Kristianstad valde att följa dessa. som pedagogisk resurs, IT-pedagogisk support, lärverkstäder Det kan också konstateras att utbudet av fristående kur- och tematiska pedagogiska seminarier är exempel på aktivite- ser har växt organiskt utan någon direkt styrning under ett ter inom ramen för detta. Ökat internationellt lärarsamarbe- antal år vilket bland annat resulterat i en tilltagande intern te är också en förutsättning för att stärka Högskolans position konkurrens. Kursutbudet har också årligen omfattat många på den akademiska arenan. kurser som år efter år inte attraherat tillräckligt många stu- En förhållandevis stor andel av Högskolans studenter kom- denter och därför fått ställas in. Ett åtgärdsprogram för att mer från icke-studievana miljöer. Dessutom är gruppen äld- motverka detta inleddes 2007, men har utvecklats ytterliga- re studenter relativt stor med en social situation som är be- re under 2008. De två sektionerna arbetar på ett likartat sätt. gränsande. Sannolikt har många av dessa i praktiken valt Utbudet fastställs av respektive nämnd. Beslutet föregås av mellan att studera vid Högskolan Kristianstad eller inte alls. ett beredningsarbete, utfört av programansvariga, vilka också Högskolans ambition är att bibehålla och vidareutveckla den ansvarar för närliggande fristående kurser. Utöver nämnder- breddade rekryteringen och att samtidigt skapa goda utbild- nas fastställda bedömningskriterier tar man hänsyn till kur- ningsförutsättningar. sernas tidigare genomförande avseende antal studenter, kost- nader, tjänstefördelning och lärarkompetens. Förslag på nya kurser bedöms utifrån nämndernas kriterier men också uti- från ett kompetensutvecklingsbehov och studentintresse. Med antagningsstatistiken som grund och i samråd mellan programansvariga, personalledare och studieadministratörer diskuteras sedan vilka kurser och program som ska ges. Efter dialog fattar sektionscheferna det slutliga beslutet om vilka kurser som eventuellt ska ställas in. Med tanke på den ansträngda ekonomiska situationen, som Högskolan befunnit sig i under de senaste åren, har en restriktiv hållning intagits, avseende inrättandet av nya pro- gram. Under 2008 utökades programutbudet med ett biome- dicinskt analytikerprogram. Detta är en professionsutbild- ning där examinationsrätten, efter ansökan och prövning, utfärdas av Högskoleverket. Ett tydligt och artikulerat behov på arbetsmarknaden, befintlig kompetens på Högskolan och begränsad regional konkurrens motiverade denna satsning. Ansökningssiffrorna inför starten vårterminen 2009 ger in- dikationer på en lyckosam satsning. Också ekonomprogram- men har utökats med en inriktning; ”Bank och Finans”. Även här fanns en tydlig markering från arbetsgivarsidan om be- hovet av specialutbildade ekonomer. Sökbilden visade dessut- om att intresse fanns bland studenterna. Vidare startade en specialistsjuksköterskeutbildning till distriktssköterska under 2008. Under året fick Högskolan Kristianstad examensrätt till den efterfrågade Eftersom merparten av Högskolans programutbud utgörs yrkeskategorin biomedicinsk analytiker. Programansvarig Ann-Sofi Rehn- av traditionella yrkesinriktade program vilka, förutom de mer stam-Holm och Lars Jonsson, adjunkt i biologi och kemi, var två av dem nationellt profilerade programmen, återfinns vid flertalet av som firade det glada beskedet.
  • 10. 10  Årsredovisning 008 Helårsstudenter, helårsprestationer och examina Antal helårsstudenter, helårsprestationer och prestations- I tabellen intill visas, per utbildningsområde, antal helårs- grad i procent studenter och helårsprestationer över en femårsperiod liksom prestationsgraden i procent. Noterbart är att prestationsgra- Utbildningsområde 2004 2005 2006 2007 2008 den är genomgående hög under perioden inom områdena un- Humaniora, dervisning respektive vård/medicin och klart lägre i natur- samhällsvetenskap, vetenskap/teknik och humaniora/samhällsvetenskap varför juridik Högskolan som helhet hamnar på en prestationsgrad på 79%. Helårsstudenter 2 662 2 460 2 250 2 194 2 024 Överlag är detta en svag nedgång jämfört med föregående år, Helårsprestationer 2 161 2 021 1 852 1 700 1 491 delvis beroende på en ökad del distanskurser i utbildningsut- Prestationsgrad i % 81 82 82 77 74 budet. Naturvetenskap, Antalet helårsstudenter bör uppgå till minst 830 inom de teknik tekniska och naturvetenskapliga utbildningsområdena. Som Helårsstudenter 1 101 927 888 903 997 ses av tabellen ovan uppnås målet. Helårsprestationer 897 736 647 694 673 Inom det konstnärliga utbildningsområdet design kan Prestationsgrad i % 81 79 73 77 68 Högskolan högst avräkna 15 helårsstudenter (respektive hel- Undervisning årsprestationer). Under 2008 har 6 helårstudenter registrerats Helårsstudenter 866 818 770 725 664 inom utbildningsområdet design (Gastronomiutbildningen). Helårsprestationer 788 748 743 685 627 Här finns alltså ytterligare potential. Prestationsgrad i % 91 91 96 94 94 Då lärarutbildningen inte enbart redovisas under under- visning ovan ges nedan en sammanställning över lärarutbild- Vård, medicin ningens resultat när det gäller helårsstudenter och helårspres- Helårsstudenter 831 868 901 878 931 tationer. Helårsprestationer 799 843 839 821 831 Prestationsgrad i % 96 97 93 93 89 Helårsstudenter och helårsprestationer inom lärar- Idrott utbildningen. Helårsstudenter 75 62 59 58 54 År 2006 2007 2008 Helårsprestationer 64 56 62 58 49 Förskola, förskoleklass, grund- Prestationsgrad i % 85 90 100 100 91 skola tidigare år & fritidshem Design Helårsstudenter 833 716 644 Helårsstudenter 0 14 9 11 6 Helårsprestationer 831 721 602 Helårsprestationer 0 11 9 10 7 Grundskolans senare år och gym- nasieskolan Prestationsgrad i % 0 79 100 91 100 Helårsstudenter 551 521 408 Övrigt Helårsprestationer 506* 479 364 Helårsstudenter 105 109 77 63 57 Helårsprestationer 93 108 76 56 55 Totalt Prestationsgrad i % 89 99 99 89 96 Helårsstudenter 1 384 1 237 1 052 Totalt Helårsprestationer 1 337 1 200 966 Helårsstudenter 5 640 5 258 4 953 4 832 4 733 * 2006 påbörjades en utbildning på halvfart för studenter som redan Helårsprestationer 4 802 4 523 4 228 4 024 3 732 hade läst sina ämneskunskaper vilket påverkar antalet helårsprestationer Prestationsgrad i % 85 86 85 83 79 detta år. Högskolans målsättning har varit att ha en antagning som inte alltför mycket avviker från ett år till ett annat och att volymerna ska anpassas till Högskolans totala intäktstak och i överensstämmelse med regleringsbrev och regionala hänsyn när det gäller arbetsmarknad. Antalet nya lärarstudenter har de senaste åren varierat kraftigt. Höstterminen 2005 registrerades 376 nya studenter,
  • 11. Högskolan Kristianstad   11 Examina utfärdade under 2004–2008 vid Högskolan Kristianstad uppdelade på typ. Generella examina* 2004 2005 2006 2007 2008 Högskoleexamen 7 12 16 10 26 Ekonomie kandidatexamen 85 84 78 56 65 Filosofie kandidatexamen 195 210 197 132 353* Teknologie kandidatexamen 23 4 8 4 13 Kandidatexamen 12 11 3 8 18 Ekonomie magisterexamen 8 13 7 2 6 Filosofie magisterexamen 30 29 32 22 27 Teknologie magisterexamen 4 8 4 7 5 Magisterexamen med ämnesbredd 22 73 68 41 41 Magisterexamen inr inbyggda system 13** Lärarexamina** 2004 2005 2006 2007 2008 Barn- och ungdomspedagogisk 4 3 1 0 0 examen Grundskollärarexamen 1-7 12 4 2 2 5 Grundskollärarexamen 4-9 14 42 10 8 7 Gymnasielärarexamen 5 12 3 1 1 Lärarexamen - “tidigare åldrar” 271 194 214 220 Lärarexamen - “äldre åldrar” 2 24 57 66 94 Övriga yrkesexamina 2004 2005 2006 2007 2008 Högskoleingenjörsexamen 55 50 50 19 21 Sjuksköterskeexamen 134 154 156 193 165 Specialistsjuksköterskeexamen 50 56 3 15 2 Social omsorgsexamen 52 4 56 66 52 Socionomexamen 56 55 Tandhygienistexamen 18 16 15 21 16 Specialpedagogexamen 102 61 80 61 Yrkeshögskoleexamen 2 5 Totalt 2004 2005 2006 2007 2008 732 1 182† 1 021 1 025 1 271 (varav kvinnor) (549) (918) (783) (842) (1 029) * Många av Högskolans studenter som fått en yrkesexamen har inom ramen för dessa studier även uppfyllt kraven för en generell examen. Detta har redovisats i examensbeviset men tidigare inte inrap- porterats. Från och med 2008 rapporteras även dessa examina varför framför allt kandidatexamina har ökat jämfört med tidigare år. ** Högskolan har enbart utfärdat magisterexamen med inriktning inbyggda system enligt nya studie- ordningen. Alla övriga är i enlighet med den äldre studieordningen. Högskolans lärarutbildning fick fin kritik i Högskoleverkets granskning av landets lärarutbildningar som publicerades i april. Bland annat skriver Högskoleverket att ”Högskolan och medverkande kommuner och sko- lor har på ett föredömligt sätt utvecklat en gemensam och välfungerande verksamhetsförlagd utbildning”.
  • 12. 1  Årsredovisning 008 2006 registrerades 360 studenter, 2007 registrerades 306 stu- sköterskor i närområdet men sjuksköterskor från Kristianstad denter och höstterminen 2008 registrerades 252 studenter. återfinns i hela landet och även internationellt. Med en stor Vid terminsregistrering i september 2008 var alltså 252 andel åldrad befolkning beräknas efterfrågan på sjusköter- studenter nyregistrerade. 175 studenter var registrerade på in- skor inom den kommunala äldreomsorgen öka. Högskolan riktningar för arbete med barn/elever under 12 år. 77 studen- Kristianstad har en stabil sjuksköterske- och specialistutbild- ter var registrerade på inriktningar för arbete med elever över ning med lärarkompetens och utvecklingspotential för att 12 år; av dessa var enbart 9 studenter registrerade på inrikt- även under kommande år hålla en hög examinationsfrekvens ningar innehållande naturvetenskap och teknik. med mycket god kvalitet. Den nedgående trenden fortsätter. Faktorer som kan ha bi- dragit till detta är den negativa mediabilden, av nuvarande lä- Tekniska examina rarutbildningen och av läraryrket i stort, samt att en ny lärar- Flertalet rapporter ger en tydlig bild av att högskolein- utbildning startas 2010-11. genjörer är och förblir en bristvara i framtiden. I prog- En åtgärd att öka antalet studenter i lärarutbildningen som nosen från Arbetsmarknadsverket som gäller Skåne län vidtogs 2008, var att erbjuda möjlighet att starta utbildning- nämns speciellt efterfrågan inom området inbyggda system. en även under vårterminen. Vårintaget gällde inriktning- Dessa signaler har Högskolan beaktat och därför startat ett ar för arbete med naturvetenskapliga ämnen och matematik Högskoleingenjörsprogram inom inbyggda system hösten i förskolan samt grundskolans senare år och gymnasiesko- 2008. lan. Satsningen mot förskolan lockade ett tjugotal studenter. Under våren 2007 togs beslut om att inte anta nya studen- Tyvärr sökte enbart enstaka studenter till inriktningar för ar- ter på Högskoleingenjörsprogrammet Lean Production då stu- bete i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Samarbetet dentunderlaget inte räckte till. Högskolan hade tidigare fått med Lunds universitet om ämneslärarutbildning kommer för- signaler från näringsliv och samhälle att Högskoleingenjörer hoppningsvis ha en hög effekt på volymen framöver. med inriktningen Lean Production behövdes, men stu- dentintresse och näringslivsintresse sammanfaller inte all- tid. Utvecklingen föranledde en utredning som pågått under Sjuksköterskeexamen 2008 om framtida Högskoleingenjörsutbildningar i samver- För fyraårsperioden 2005–2008 har målet för avlagda sjuk- kan med regionens näringsliv (start 2010). sköterskeexamina (grundnivå) varit 600. Detta mål har Det tekniska områdets examina återges i tabellen nedan. uppnåtts. Utbildningen till sjuksköterska har fortsatt höga Antalet kandidatexamina har ökat kraftigt på grund av ändrad ansökningstal och prestationsgraden är hög. Den höga pre- examen från Högskoleingenjörsexamen till Kandidatexamen stationsgraden beror bl a på att utbildningen leder till av för ett av programmen. Att Högskoleingenjörsexamen ligger Socialstyrelsen utfärdad legitimation inom yrket vilken krä- kvar på samma nivå, även om utfasning pågår av högskolein- ver genomgången utbildning med godkända betyg i alla kur- genjörsprogram, beror på att fler studenter från tidigare år ser ser. Andelen specialistutbildningar har sjunkit markant, till att ta ut sina examina. vilket beror på en omorganisering och modernisering av ut- bildningarna och uppehåll i antagningen. En utbildning till Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriks- sköterska startade emellertid under året. Enligt Etablering på arbetsmarknaden (Rapport 2008:35R, Tekniska examina Högskoleverket) är etableringsgraden för utbildade sjukskö- terskor relativt snabb. I hela gruppen av dem med utfärdade År 2006 2007 2008 magister- eller kandidatexamen, d v s examinerade sjukskö- Högskoleexamen med teknisk terskor, etablerar de sig snabbast som har en inriktning inom 0 1 0 inriktning t ex vårdområdet. Kandidat 1 6 18 Behovet av sjuksköterskor i samhället beräknas öka fram Teknologie kandidat 8 4 13 till 2020 och efterfrågan kommer att öka mer än tillgång- Högskoleingenjör 50 19 21 en (Högskoleutbildningar och arbetsmarknaden, Rapport Teknologie magister 4 7 5 2007:7R, Högskoleverket). Framför allt gäller detta specialist- utbildade sjuksköterskor, för vilka en grundläggande sjukskö- Magisterexamen med teknikinrikt- 19 28 22 ning terskeexamen är första steget. Högskolan Kristianstad ligger geografiskt i en tättbefol- Magisterexamen med inriktning 0 0 13 inbyggda system kad del av Sverige med tre stora sjukhus och flera mindre. Yrkeshögskoleexamen 0 2 5 Utbildningen tillgodoser först och främst behovet av sjuk-
  • 13. Högskolan Kristianstad   1 Lärarexamen I enlighet med regleringsbrevets krav dimensioneras antalet För fyrårsperioden 2005 – 2008 är planeringsförutsättning- platser inom lärarutbildningen så att en tredjedel av platserna en att antalet avlagda lärarexamina ska uppgå till minst 1380 riktas mot inriktningar med matematik och naturvetenskap. under perioden. Regleringsbrevets mål är att antalet lärarexa- Trots denna medvetna dimensionering har inte tillräckligt an- mina med inriktning mot tidigare år ska uppgå till 930 varav tal studenter rekryterats för att nå målet. Samtidigt ska tilläg- 480 med inriktning mot förskola/förskoleklass samt 450 lä- gas att arbetsmarknadsläget nu och ett antal år framåt anty- rarexamina med inriktning mot senare år. der mindre behov av lärare i grundskolan och gymnasieskolan än vad som angetts i de prognoser som ligger till grund för Antal examinerade med den nya lärarexamen regleringsbrevets period 2005–2008. Examen 2005 2006 2007 2008 Magisterexamen och masterutbildningar Lärarexamen avseende förskola I juni 2007 fattade Högskoleverket beslut om att ge Högskolan 106 59 64 50 och förskoleklass Kristianstad rätt att utfärda masterexamen inom både ut- Lärarexamen avseende för- bildningsvetenskap och hälsovetenskap, med tilläggsbeslutet skola, förskoleklass, grund- 38 39 42 57 att en uppföljning skulle ske ett år senare. Båda utbildnings- skolans tidiga år och fritidshem områdena har varit föremål för ett gediget utvecklingsarbe- Lärarexamen avseende förskole- te och nya utbildningsplaner har fastställts av berörda nämn- klass, grundskolans tidiga år 39 16 20 26 der. Högskoleverkets uppföljning av beviljad ansökan om rätt och fritidshem att utfärda masterexamen inom området hälsovetenskap res- Lärarexamen avseende pektive utbildningsvetenskap resulterade i fortsatt exami- förskoleklass och grundskolans tidiga år 88 80 88 87 nationsrätt. Inför antagningen till höstens kurser och pro- gram fanns 19 sökande (varav 14 förstahandssökande) till Lärarexamen avseende grund- ”Masterprogram Integrerad hälsovetenskap” och 7 sökande 2 8 9 25 (varav 6 förstahandssökande) till ”Masterprogram i utbild- skolans senare år Lärarexamen avseende ningsvetenskap”. Antalet sökande är färre än vad som önskats grundskolans senare år och 22 49 56 65 men många av landets lärosäten har svårigheter att rekryte- gymnasieskolan ra studenter till masterprogrammen. För båda utbildningar- Lärarexamen avseende na gäller att studenterna tidigt blir introducerade i relevanta 1 2 gymnasieskolan forskningsmiljöer och deltar i forskningsseminarier. Lärarexamen avseende gymnasieskolans praktiska 2 Utfärdade magisterexamina 2005–2008 karaktärsämnen Magisterexamen (djup) per ämne Totalt 295 251 280 314 Examen 2005 2006 2007 2008 Äldre examina med de tidigare 61 16 11 13 Biologi 6 5 2 2 benämningarna Engelska 11 Folkhälsovetenskap 0 2 2 0 Företagsekonomi 14 7 2 6 Historia 1 3 4 2 Lärarexamina med inriktning mot matematik, naturveten- Litteraturvetenskap 3 0 2 1 skap eller teknik (minst 30 poäng) Maskinteknik 8 4 7 3 Examen 2005 2006 2007 2008 Miljöteknik 2 Examen minst 140-160 p 36 27 21 37 Omvårdnad 2 5 8 3 Examen minst 180 p/AU60 24 17 17 31 Psykologi 12 6 2 2 Pedagogik 3 10 2 3 Av ovanstående tabeller kan utläsas att Högskolan Kristianstad Sociologi 1 1 0 3 torde nå målet när det gäller lärarexamen mot tidigare år, in- Totalt 50 43 31 37 kluderande delmålet för förskola/förskoleklass, men inte må- Magisterexamen per huvudområde (Bologna) let avseende grundskolans senare del samt gymnasieskolan. Examen 2005 2006 2007 2008 Tre lärarexamina avseende gymnasieskolans praktiska karak- tärsämnen utfärdades under 2007-2008. Inbyggda system 13
  • 14. 1  Årsredovisning 008 Övrig återrapportering Främja rekrytering Syftet är att minska avståndet mellan studier och arbetsliv Under 2008 har Högskolan Kristianstad deltagit i eller genom- och göra studenterna informerade och medvetna om sin fram- fört en mängd olika aktiviteter för att inspirera presumtiva stu- tida arbetsmarknad och olika karriärmöjligheter. Genom att denter till högskolestudier. Utbildningsutbudet finns tillgäng- studenterna görs mer medvetna blir de mer motiverade, vil- ligt på webben och tryckt information sprids rikstäckande. ket i sin tur leder till ökad genomströmning. Sammanlagt har Uppsökande verksamhet och det personliga mötet är en central Student & Arbetsliv under 2008 anordnat och/eller deltagit i del i studentrekryteringsarbetet, och varje år genomförs många 20 olika aktiviteter och ca 400 studenter har medverkat. informationsturnéer. Högskolan har under året besökt över Även avnämare har hittat ingången till studenter- 60 gymnasieskolor, Komvux och utbildningsmässor på orter i na på Högskolan Kristianstad genom Student  &  Arbetsliv. Halland, Blekinge, Småland och Skåne. Högskolan har dess- Samarbetet med Kristianstad Studentkår, Framtidsdagen och utom medverkat på de stora utbildningsmässorna i Göteborg, fackliga organisationer har utökats och utvecklats under året. Malmö och Stockholm, där responsen och kunskapen om Sedan den 1 december tillhör Student & Arbetsliv Rektors Högskolan Kristianstad var överraskande stor. kansli och kommer därmed att knytas ännu starkare till Målet för 2006-2008 har varit att nå 40 000 elever och och vara en tydligare del i att bygga varumärket Högskolan 2 000 föräldrar i aktiviteter som stimulerar till högre studier. Kristianstad. Till Rektors kansli knyts också alumniverk- Utgående från antal mässdeltagare, besöksdeltagare och sam- samheten, som utgör en viktig komponent för Student  &  tal med presumtiva studenter på campusområdet och i telefon Arbetsliv. har elevmålet uppnåtts med god marginal. Genom medverkan på näringslivsmässor, Högskolans ”Öppet hus”, jobbmässor, Matematiksatsning öppna arrangemang och olika utskick har även 2 000 föräld- Även under 2008 har medel från Kammarkollegiet använts rar nåtts. för att driva en matematikverkstad, där Högskolans studenter Ett av målen med rekryteringsaktiviteterna är att nå ut till har fått hjälp i sina studier i matematik eller i andra matema- personer, som normalt inte besöker utbildningsmässor eller tikintensiva kurser. Under höstterminen har denna verksam- kommer i kontakt med Högskolan. Under sommaren medver- het permanentats inom ramen för Högskolans lärverkstäder kade Högskolan på den välbesökta Beachhandbollfestivalen i med finansiering från Högskolans egna medel. Åhus och under hösten på Näringslivsmässan i Kristianstad. Medel från Kammarkollegiet har också använts för att för- Högskolan har också vid ett par tillfällen medverkat med in- stärka handledning och övningar för nybörjarstudenter i mate- formationstält under ”Långlördagar” i Kristianstad och matik inom lärarutbildningen. Inom ingenjörsutbildningarna Hässleholm samt delat ut kataloger vid tågstationen och i cen- har medel gått till den matematikkurs som erbjuds studenter trala Kristianstad i samband med katalogreleasen. De konkreta som endast har matematik A med sig från gymnasiet. samarbetsprojekten med Kristianstads kommun avseende stu- dentrekrytering och Kristianstad som studentstad utökas stän- Lärcentra digt och har under året blivit fler. Samverkan med lärcentra utförs huvudsakligen tillsammans Högskolan arbetar kontinuerligt med att utöka sitt upp- med ledningsgruppen för Lärcentra inom Skånes nordost- tagningsområde för att få en större bredd bland studenter- kommuner. Högskolans särskilda samordnare deltar regel- na. Andelen från Skåne har minskat och en större andel kom- bundet i ledningsgruppens möten och kan där fånga upp mer därför från andra delar av landet. Den utökade nationella synpunkter och önskemål. Som stöd för samverkan finns en marknadsföringen, som pågått sedan 2003, tycks ha haft ef- Ramhandbok, vilken regelbundet uppdateras. Bevakning fekt. Högskolan deltar dessutom i Svenska Institutets nationel- av lärcentraområdet i sin helhet sker via samverkansorganet la projekt kring gemensam, internationell marknadsföring. NITUS. Största framgången under året är beslut om genomförandet Arbetsmarknad av distansutbildning av sjuksköterskor. Samverkan sker här Med visionen att utbilda Sveriges mest anställningsbara stu- mellan Högskolan, Centralsjukhuset i Kristianstad och ett denter har Högskolan Kristianstad arbetat aktivt med att ut- antal skånska kommuner – också utanför nordöstra Skåne. veckla Student  &  Arbetsliv, en samlad ingång för studenterna Även fortsättningsvis kommer Högskolan att arbeta med och det omgivande samhället när det gäller frågor kring arbets- kurser destinerade till lärcentra. Högskolan och Lärcentra i liv och karriär. Studenterna erbjuds allt ifrån karriärvägledning Skåne nordost samverkar vidare i viss marknadsföring och och CV-granskning, individuellt och i grupp, till möten med deltagande i olika former av introduktionsdagar kring högre yrkesverksamma för samtal om framtida yrkesroller. studier.
  • 15. Högskolan Kristianstad   1 Inom ett fåtal år kommer, som ett resultat av kraftigt Reell kompetens och alternativt urval minskande årskullar, kampen om studenterna att hårdna. Vi En sökande till Högskolan kan ansöka om att bli bedömd bedömer att lärosäten, som med en god kombination av dis- enligt reell kompetens (högskoleförordningen 1993:100). tanskurser och utnyttjande av relevant teknik, kan i samver- Bedömningen görs utifrån ett personligt brev och åberopan- kan med lärcentra skaffa sig ett litet försprång i rekryterings- de av handlingar. Det är Högskolans sektioner som gör be- processen. dömningarna. Beslut om reell kompetens för grundläggande behörighet tas fram i Studenträttsrådet. Högskolan har inte använt sig av möjligheten att enligt Vägledning av studenter på lärarutbildningen 7 kap.13§ högskoleförordningen (1993:100) bestämma vil- Lärarutbildningen gör sedan flera år tillbaka en egen prognos ka urvalsgrunder som ska användas för högst en femtedel av över lärarbehovet, som bygger på uppgifter från fyra kommu- platserna på en utbildning, som påbörjas på grundnivå och ner i närområdet. Denna, tillsammans med nationella prog- som vänder sig till nybörjare. Inte heller har möjligheten till noser, är viktiga faktorer för dimensioneringen av de olika urvalsgrunder för högst en tredjedel av platserna till en ut- inriktningarna i lärarutbildningen. Detta har inneburit att bildning som börjar efter den 30 juni 2008 enligt förordning- vissa, ur ett studentperspektiv populära inriktningar, har fått en (2007:644) tillämpats. färre platser. Till utbildningar med start våren 2008 ansökte 148 perso- Lärarutbildningens flexibilitet och de val som studenterna ner om bedömning av reell kompetens. 118 var redan formellt förutsätts göra kräver en tydlig administrativ struktur. Med behöriga, 5 beviljades, 7 fick dispens, 7 bedömdes som obe- hjälp av ett webbaserat system planerar studenten själv hela höriga och 11 bedömdes inte alls eftersom underlag saknades. sin utbildning. Varje student med en ”avvikande” studiegång Höstterminen 2008 ansökte 66 personer om bedömning av får en individuell plan. Detta förtydligande av strukturen gör reell kompetens. 13 var redan formellt behöriga, 27 bevilja- det möjligt för varje enskild student att bättre förstå utbild- des, 5 fick dispens och 20 bedömdes som obehöriga. En per- ningens upplägg, sina egna möjligheter och sitt ansvar för den son bedömdes inte alls eftersom underlag saknades. egna utbildningen. Under första terminen får varje studentgrupp en timmes information av lärarutbildningens studievägledare. Fokus lig- ger på studenternas egna frågor, samt att tydliggöra utbild- ningens struktur, d v s inom vilket/vilka verksamhetsområden man kan verka inom, i förhållande till de olika inriktningar- na. Detta kompletteras med ett särskilt informationstillfälle då varje inriktning informerar om upplägg och innehåll. Den första terminens verksamhetsförlagda utbildning är förlagd till andra delen av terminen. Tanken är att denna, tillsam- mans med de två informationstillfällena, ska göra det möj- ligt för studenten att reflektera över det val av inriktning man gjorde då man sökte till lärarutbildningen. I slutet av termin ett finns det möjlighet att ansöka om byte av inriktning. Under termin tre får varje inriktning besök av en studie- vägledare. Målet med träffen är att diskutera begreppen be- hörighet, anställningsbarhet och kompetens, utifrån studen- tens inriktning och de val av specialisering/inriktning som sker under termin fyra och fem. För studenter som läser sin fjärde termin anordnas en in- formationsdag om valet av specialisering/inriktning. Dagen består dels av information om de olika kurer som studenten kan välja, och dels av en paneldiskussion där fackliga före- trädare, skolledare från fältet samt representanter från lärar- utbildning svarar på moderatorns och studenternas frågor. Den 21-23 maj stod Högskolan Kristianstad värd för den nationella väg- Utgångspunkterna är behörighet, anställningsbarhet och ledarkonferensen. 130 studievägledare från hela Sverige samlades för att kompetens. inspireras och utbyta erfarenheter.
  • 16. 1  Årsredovisning 008 Reell kompetens inom lärarutbildningen Breddad rekrytering Högskolan utgår ifrån att uppdraget är att bedöma den sö- Att göra presumtiva studenter medvetna om sina möjligheter kandes möjlighet att klara av studierna, trots att en eller fle- är en av de viktigaste aspekterna med Högskolan Kristianstads ra särskilda behörigheter saknas. Den som ansöker om att bli arbete med breddad rekrytering. bedömd utifrån sin reella kompetens ska skriva ett person- En rapport från Högskoleverket och SCB visar att högsko- ligt brev, där man utförligt beskriver vilka speciella kunskaper lornas rekrytering av studenter med arbetarbakgrund har av- man anser sig ha och hur de införskaffats. Den sökande ska mattats. Det gäller numera även Högskolan Kristianstad som även ange på vilket sätt man anser att dessa kunskaper gör det fram till 2007 ökade denna rekrytering. I rapporten framhålls möjligt att klara av utbildningen. Alla kunskaper som tas upp att Högskolan Kristianstads arbete med mångfald och bred- ska så långt som möjligt styrkas med intyg och betyg. dad rekrytering är väl genomtänkt och särskilt intressant med När bedömning görs tas hänsyn till sådan erfarenhet, som tanke på långsiktigheten, helhetssynen och den utåtriktade innehåller ämnesrelaterade kunskaper, i förhållande till den verksamheten. Men trots detta och trots att Högskolan be- behörighet som saknas. Dessutom bedöms sådan arbetslivs- driver insatser före, under och efter utbildningen har rekryte- erfarenhet, föreningserfarenhet m m som är relevant för den ringen minskat. sökta utbildningen. Enligt en jämförande studie om bredd i studentrekryte- Vid behov kan den sökande uppmanas att inkomma med ringen på svenska högskolor och universitet (URANK) har vissa kompletteringar. I vissa fall kontaktas även referenser. Högskolan Kristianstad halkat ner på rankingen. Det som Den grupp som behandlar ansökningarna består av program- drar ner resultatet jämfört med föregående år är att antalet ansvariga i lärarutbildningen samt två studievägledare. studenter med utländsk bakgrund har minskat och andelen kurser med ojämn könsfördelning har ökat. Det sistnämn- Svårigheterna med bedömning av reell kompetens är flera: da har att göra med hur utbildningsutbudet ser ut, med flera • Att enbart uttrycka behörigheten i gymnasiekurser är ett kvinnodominerade utbildningar såsom lärare och sjuksköter- alltför trubbigt instrument. Dessa bör kompletteras med skor eller med mansdominerade såsom olika ingenjörsutbild- en beskrivning av den kunskap och de färdigheter som den ningar, men visar också på ett rekryteringsarbete som inte sökande behöver för att klara utbildningen. Detta under- lyckats fullt ut. lättar både för den sökande och för lärosätet. Mentorsprojektet Näktergalen har efter tre år som lyckat pilotprojekt under året fått sin fortsättning genom ett samar- • Den tid som står till lärosätets förfogande att klara av den- bete mellan Högskolan och Kristianstad kommun. 30 men- na bedömning är kort, inte minst inför en vårtermin. torer och lika många barn från fem mångkulturella skolor i • Det är viktigt att hitta metoder och modeller som är tydli- kommunen har varit engagerade i projektet där ett syfte är att ga för den sökande, kostnadseffektiva och rättssäkra. öka medvetenheten om högskolestudier redan i tidiga år hos • Det skulle vara önskvärt med nationella metoder och mo- grupper med låg representation i dagens studentgrupper. deller. Dels är det lättare för den som söker att förhålla sig Högskolan Kristianstad har ett brett besöksprogram för att till endast ett arbetssätt, dels kan lärosätena lättare erkänna nå olika grupper och för att öppna upp Högskolan för dessa varandras valideringsresultat. vid olika typer av aktiviteter på Campus. Budskapet och me- toderna för att framföra budskapet anpassas efter behov och Under perioden 2004–2006 var det 19 personer som påbör- önskemål hos aktuell målgrupp. Det kan handla om traditio- jade lärarutbildningen baserat på reell kompetens. Endast en nell information om Högskolans utbildningsutbud, använ- student av dessa har underkänts på en delkurs. dandet av My Way eller rollspel. My Way handlar om att försöka förmedla det som inte pre- sumtiva studenter kan hitta i kataloger eller på hemsidor, själ- va kärnan med att vara student. Studenten beskriver sin väg från grundskolan via gymnasieskolan eller motsvarande till högskolan. Fokus sätts på känslor, tankar, eventuella rädslor, hur studenten påverkats och av vad, vilka personer etc. för att avslutas med en beskrivning av hur det är att vara student på högskolan. Rollspel är ett annat, lite roligare sätt, att förmedla tan- kar, känslor och funderingar kring att bli och att vara student. Studenterna spelar upp olika scener beroende på målgruppen. Syftet är att få blivande studenter att kanske känna igen sig och försöka förmedla vad det innebär att vara student.
  • 17. Högskolan Kristianstad   1 Under 2003 startade Högskolan Kristianstad, Lunds uni- rella färdigheter. Under 2008 har fyra så kallade lärverkstäder versitet och Malmö Högskola ett projekt tillsammans med varit i gång: IT-verkstad, Sökverkstad, Matematikverkstad 13 folkhögskolor i Skåne i syfte att bredda rekryteringen. och Språkverkstad. Till dessa har studenterna kunnat vända Projektet har under året övergått i ett mer kontinuerligt ar- sig för att få hjälp med att utveckla språket, både muntligt och bete. Vägledarna på de tre lärosätena anordnar årligen infor- skriftligt, med matematik eller om man haft svårigheter att mationstillfällen för de ca 200 eleverna från folkhögskolorna. söka i databaser eller att utnyttja datorns möjligheter fullt ut i I samband med detta trycks en för lärosätena gemensam bro- sina studier. Lärare har också kunnat utnyttja verksamheten. schyr för att visa eleverna alla de möjligheter som finns att på Eftersom tidigare insatser för att bredda rekrytering till olika sätt möta högskolan. Varje folkhögskola har en fadder i de utbildningar vid Högskolan Kristianstad, där snedre- form av en vägledare från ett av lärosätena. Eleverna erbjuds kryteringen varit störst, fått dåligt genomslag har man un- också individuella kontakter i form av vägledning. Årligen ar- der 2008 valt att inte göra någon särskild satsning på des- rangeras också en fortbildningsdag för personal på samtliga sa utbildningar. De senaste årens statistik från exempelvis folkhögskolor. Sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Kristianstad visar Högskolan har även under året haft som målsättning att att 10–13 procent av studenterna på detta program är män, under varje arbetsdag erbjuda intressanta arrangemang och vilket stämmer väl överens med övriga landet. En särskild in- händelser. Detta har till stor del lyckats. Ett antal öppna fö- sats för att bredda rekryteringen på just denna utbildning kan reläsningar och bildningsluncher har erbjudits på Högskolan. därför snarare vara en nationell angelägenhet än en lokal re- Dessutom har Högskolan tillsammans med andra aktörer, kryteringsfråga. däribland Folkuniversitetet, Musik i Syd, Regionmuseet, te- Högskolan är med i Include som är ett helt nybildat natio- aterföreningar, Tekniska Föreningen och Kristianstadsbladet, nellt nätverk som arbetar med breddad rekrytering inom hö- ordnat föreläsningsserier utanför Högskolan inom olika gen- gre utbildning. Nätverkets syfte är att stärka kunskapen om rer. Framför allt Kulturluncherna, som anordnats varje mån- breddad rekrytering, genomströmning, mångfald och lika- dag med soppa och något kulturellt tilltugg, har varit myck- behandling från genomförande till utvärdering. Att ge exem- et populära. pel på evidensbaserade metoder och bra modeller för utvär- Arbetet med breddad rekrytering genomförs inte bara i re- dering samt att vara en samlande kraft för dem som arbetar kryteringssyfte. Även under studierna är det viktigt att tillhan- med frågor kring breddad rekrytering inom högre utbildning dahålla olika sätt för studenterna att utveckla sina mer gene- i Sverige. Mentorsprojektet Näktergalen får fint betyg i en utvärdering av åren Christina Lindholm, professor i klinisk omvårdnad, gick i pension under 2005-2008. Beata Pettersson och Elna Persson är två tidigare men- året, och behåller 10 procent av sin tjänst vid Högskolan Kristianstad. torer, som under året arbetat som projektkoordinatorer för Näkter- I juni hedrades hon med den internationella utmärkelsen Lifetime galen. Achievement Award för sin forskning inom sårbehandling.
  • 18. 18  Årsredovisning 008 Forskning och forskarutbildning Mål, strategier och organisation sig som landets största forskningsmiljö inom sitt område: att Forskningsstrategi bidra med kunskaper om skolan som arbetsmiljö och skolan I Högskolans strategi betonas målet att bedriva forskning som som villkor för yrkesutövning, vilket utgör kunskap som ef- tydligt knyter an till och utvecklar grundutbildningen och terfrågas, inte minst mot bakgrund av skolpersonalens öka- som är av sådan kvalitet att den väcker nationell och interna- de ohälsa. tionell uppmärksamhet. I den långsiktiga strategin ingår som ett mål att fördubbla forskningens andel av verksamheten. Området hälsovetenskaper Detta ska ske med hjälp av ett incitamentssystem som premie- Forskningen inom området hälsovetenskaper har breddats och rar kvalitet, bland annat genom att belöna förmågan att att- innefattar under 2008 flera forskningsmiljöer. Temaforskning rahera externa forskningsmedel liksom internationell publi- inom området Människa-hälsa-samhälle, behandlar bl a fy- cering och citering. Med utgångspunkt i den framgångsrika sisk aktivitet, hälsofrämjande arbetsplatser och internatio- forskning som bedrivs och i Högskolans mastersutbildningar nell hälsa. I temat samarbetar forskare inom folkhälsoveten- är målet att uppnå möjligheten att bedriva egen forskarutbild- skap, sociologi, idrotts-, mat- och måltidsvetenskap och hälsa. ning inom ett väldefinierat område. Ett exempel är samarbetet med Gastronomiutbildningen och ämnesområdet Mat, måltid och hälsa som utvecklats vidare. Forskningens organisation Flera doktorander är knutna till temat. Högskolans forskning är väl förankrad i och stödjer grund- Forskningsplattformen för utveckling av närsjukvård utbildningen. Den genomförs både inom speciella forsk- har med sin metodprofil, aktionsforskning, fortsatt etable- ningsteman och inom den fasta forskningstiden för samtliga ra sig och utökat antalet medaktörer inom olika verksamhe- Högskolans lektorer och professorer. Forskningen koordi- ter i Region Skåne, kommunerna i nordöstra Skåne och inom neras av rektor och den under 2008 utsedde särskilde forsk- Högskolan. Forskningen är deltagarbaserad och syftar till ningskoordinatorn i samråd med forskningsutskottet. Totalt verksamhetsutveckling och förändring i de verksamheter där har Högskolan fyra forskningsteman, två inom utbildnings- de bedrivs. Flera doktorander är knutna till forskningsplatt- vetenskap, ett inom hälso-/arbetsvetenskap och ett som ar- formen och är i slutfasen av sin forskarutbildning. betar med multidisciplinär kulturlandskapsforskning vid Inom forskargruppen för Klinisk patientnära forskning Kristianstads Vattenrike (se faktaruta). Högskolan arbe- är fokus riktat mot patientsäkerhetsaspekter inom områden tar även med utvecklingsarenorna, mötesplatser för forska- som nutrition, hygien och sårvård. Forskningen knyter på ett re och samhälle på Krinova Science Park, nämligen Human unikt sätt ihop ett vetenskapligt förhållningssätt med klinisk Resource, Biosfär/Miljö och Livsmedel. verksamhet och med Högskolans utbildningar och studenter. Detta sker genom student- och personalsamarbete vid datain- Utbildningsvetenskaplig forskning samling. Inom området Oral hälsa fokuseras Hälsa-allmän- Utbildningsvetenskap är ett prioriterat område för Högskolan hälsa-livskvalitet och här pågår projekt riktade mot diagnos- Kristianstad, där fleråriga satsningar gjorts för uppbyggnad tik och behandlig (karies, parodontit, implantat), prevention av starka forskningsmiljöer. Ett långsiktigt arbete pågår ock- (kost, tobak), utveckling av mätinstrument för bedömning av så för att än starkare knyta forskningen till utbildningen, där livskvalitet, patienttillfredsställelse och dess samband med all- det nystartade masterprogrammet i Utbildningsvetenskap ut- mänsjukdomar och parodontit. Inom forskargruppen Socialt gör ett väsentligt inslag. arbete fokuseras på social exklusion och fattigdom. Av Högskolans forskningsanslag har 11 Mkr (35%) för- Under 2008 har forskningen utvecklats och nya forsk- delats till forskning och forskarutbildning inom det utbild- ningsområden etablerats. I den nya högskoleorganisatio- ningsvetenskapliga området, vilket resulterat i 11 vetenskapli- nen har tre utbildningsområden etablerat en centrumbild- ga publikationer. Huvuddelen av forskningen är koncentrerad ning, Centrum för ekonomi- och organisationsstudier, med till två forskningsteman, som båda utgör kraftfulla och kon- möjligheter till tvärvetenskaplig forskningsproduktion kurrenskraftiga forskningsmiljöer med rika internationella även inom Hälsovetenskapens område. Betydande externa kontakter, god produktion och demonstrerad förmåga att re- forskningsanslag har kommit forskningen till del, bl a från krytera extern finansiering. Temat Subject Based Educational Vetenskapsrådet, som tillsammans möjliggjort hög vetenskap- Research är volymmässigt Högskolans största forskningsgrup- lig produktion och konferensmedverkan. Internationalisering pering och arbetet bedrivs i fyra undergrupper med olika fo- och nätverksbyggande har ökat liksom studenternas medver- kuseringar. Temat Arbete i skolan har på kort tid etablerat kan i forskningen.
  • 19. Högskolan Kristianstad   1 Forskningsteman vid Högskolan* Andra större forskningsmijöer Arbete i skolan Forskningsplattformen för närsjukvård Här bedrivs forskning med fokus på arbete i skolan. Temats I samarbete med Region Skåne och kommunerna i nordöstra avsikt är att svara upp mot de kunskapsbehov som skolor och Skåne deltar Högskolan i att utveckla en forskningsplattform skolansvariga efterfrågar mot bakgrund av skolpersonalens öka- för närsjukvården. Det är ett tvärvetenskapligt och tvärprofes- de ohälsa. Exempel på frågeställningar är: hur organiserar lärare sionellt samarbete som avser att främja och stärka tillgång till sitt arbete, och hur hanteras fusk i skolan? Forskarna inom framtida närsjukvård i nordöstra Skåne. temat tillhör ämnen som pedagogik, sociologi och psykologi. Akvatisk biologi och kemi Subject based Educational Research Här står vattenmiljöer och människans brukande av dem i Här handlar forskningen om undervisning och lärande för centrum. Forskningen täcker in ett brett spektrum från andfåg- tydligt avgränsade ämnesinnehåll. Fokus ligger på det specifika lar, musslor, björndjur, bakterier och pollen till algblomning, innehållets betydelse för lärande och undervisning. Fyra stora läkemedelsrester, lakvatten och fågelburna sjukdomar. projekt inom temat är: Learning Design, Learning in Science and Mathematics, Minne och lärande, och Text, estetik, medier Specialpedagogik och lärande. Forskarna tillhör ämnen som naturvetenskap, Fokus inom forskningen är kompetens för att möta alla elever. matematik, engelska, svenska och pedagogik. Bland annat genomförs studier kring delaktighet och jämlikhet i villkor för elever med funktionshinder. Människa – hälsa – samhälle Temat är orienterat mot arbetsrelaterad folkhälsovetenskap- Allmänna och odontogena faktorers betydelse för hälsa och lig forskning. Det handlar bland annat om fysisk aktivitet, livskvalitet hälsofrämjande arbetsplatser och internationell hälsa. Inom Här ligger fokus på sambandet mellan allmänhälsa och mun- temat samverkar forskare från ämnen som folkhälsovetenskap, hälsa. Orsaken till och behandling av dålig andedräkt är ett sociologi och idrott och hälsa. exempel på forskning inom området. Människa och landskap i ett långtidsperspektiv Effekter av dofter ur ett tvärvetenskapligt perspektiv Här bedrivs tvärvetenskaplig landskapsforskning. Hittills har Syftet är att skapa en forskningsmiljö som utifrån olika veten- studierna varit inriktade mot vegetationshistoria, markan- skapliga aspekter har temat doft som fokuserande punkt. De vändning, bebyggelse och ägarförhållanden inom slättbygden olika vetenskapliga ansatserna tar sin utgångspunkt i beteen- i nedre Helgeådalen, ett undersökningsområde beläget inom devetenskap, hälsovetenskap, kemi, mat- och måltidskunskap Biosfärområdet Kristianstads Vattenrikes gränser. Temats fors- samt teknik. kare tillhör ämnen som biologi, historia och geografi. Patientsäkerhet * Med forskningstema avses grupper av fem till tio aktiva, veten- Forskningen har som syfte att undersöka om regelbundna stu- skapligt kompetenta, lärare och doktorander. De arbetar konstruk- dier av omvårdnadssäkerhet kan minska problem för patienter tivt för att skapa en egen forskningsmiljö och bli konkurrenskraftiga och bättre ta tillvara resurser. Studierna görs genom att under i vetenskapssamfundet, samt för att bibehålla denna konkurrens- vetenskaplig ledning involvera såväl vårdpersonal som kliniska kraft genom successivt ökande extern finansiering. Varje forsk- lärare och sjuksköterskestudenter. ningstema har en inriktning som är av relevans för Högskolans verksamhet. Områdena teknik och naturvetenskap Forskningen inom teknik bedrivs inom områdena akustisk emission, strömchiffer, kvasicyklisk kodning samt komposit- material. Forskningen sker till stor del i samverkan med fö- reträdare för industrin, vården och olika brukargrupper. För närvarande är fyra universitetslektorer aktiva inom teknisk forskning. Forskningen inom naturvetenskap är, bortsett från den di- daktiska forskningen som redovisas under utbildningsveten- skaplig forskning, i hög grad fokuserad på biologi, kemi och miljövetenskap med en tydlig inriktning på akvatisk forsk- Britt-Marie Svensson är en av Högskolans forskare som disputerat under ning: den nyligen bildade kunskapsgruppen Akvatisk Biologi året. I sin avhandling presenterar hon en ny metodik för att utvärdera mil- och Kemi består av 25 personer och den under 2008 formera- jöfarliga ämnen från soptippar
  • 20. 0  Årsredovisning 008 de kunskapsgruppen i Biomedicin av 8 personer. Forskningen Resurser och resultat bedrivs i hög grad i samarbete med forskare vid andra lärosä- ten och med industrin. Vidare finns en tydlig koppling mel- Forskarutbildade lärare och forskande personal lan denna kunskapsgrupp och Biosfärområdet Kristianstads Vid 2008 års utgång var 42 av Högskolans adjunkter inskriv- Vattenrike. Samtliga forskare och doktorander har en nära na i forskarutbildningen, mot 48 föregående år. Av dessa lä- anknytning till grundutbildningen, dels genom aktivt delta- rare har 25 (2007:25) finansierats genom Högskolans forsk- gande i utbildningen, dels genom att många projekt och exa- ningsanslag, 12 (2007:11) lärare har helt externfinansierade mensarbeten utförs inom forskningsprojekten. Doktoranderna forskarstudier och sex adjunkter har ännu inte tagit ut sin ex- är inskrivna vid olika universitet men bedriver sina forskar- amen. Sju lärare är inskrivna i forskarutbildningen men har studier i Kristianstad där de handleds av Högskolans profes- inte någon känd finansiering. sorer och docenter. Adjunkter som beviljats medel av Högskolan för forskar- Områdena humaniora och beteendevetenskap utbildning Med den ämnesbredd som finns inom området humaniora på Högskolan sker också forskningen inom ett synnerligen Vetenskapsområde 2005 2006 2007 2008 brett spektrum. Mycket av forskningen är i större eller mindre Kvinnor 20 21 16 17 grad knuten till ämnen inom lärarutbildningen. Exemplen är många inom barn- och ungdomslitteratur. Titlar som ”Nya Män 12 13 9 8 lärarroller, samhällsförändringar och skolkultur”, undersök- Totalt 32 34 25 25 ningar av faktorer som påverkar språktillägnandet och in- lärningen, om flerspråkighet, men även studier över Sveriges kontakter med Östasien kompletterar bilden. Hur ekologis- Docent- och professorsmeritering ka idéer påverkat författare under 1900-talet, projekt runt Högskolan har 13 (15) docenter, varav 5 (5) är kvinnor. Under Gustaf Hellström, biografi över Drottning Christina och pro- året har 4 (4) lärare lämnat in ansökan om att befordras till jekt om Westfaliska freden, om Skarpskytterörelsen och ”Det docenter och två har beviljats, en inom Genetik och en inom tredje riket och dess svenska besökare” är ytterligare exempel. Vårdvetenskap/Omvårdnad. Avslutningsvis ska nämnas ”Akademiskt skrivande för kine- Ett viktigt led i skapandet av en god forskarutbildnings- siska studenter” i samverkan med universitetet i Ningbo, samt miljö är en väl fungerande forskarhandledning. Till detta projektet ”Varför Historia blev ett kärnämne i gymnasiesko- kommer Högskolans interna handledarkollegium som fung- lan”, vilket har tilldelats medel av Vetenskapsrådet för åren erar som ett aktivt och engagerat forum att diskutera hand- 2007–09. ledarproblematik med kollegor. Ett ökat antal forskarstu- Mycket av den beteendevetenskapliga forskningen är derande (primärt adjunkter vid Högskolan) innebär också av utbildningsvetenskaplig karaktär. En antal forskare ge- gynnsamma förutsättningar för regelbundna forskarutbild- nomför forskning som inte är temabunden, till exempel ningskurser. inom ämnesområdena Mat och måltid, Psykologi (rätts- Varje lektor har två månaders forskning inom tjänst, do- psykologi, familjepsykologi), Sociologi (kultur, demokrati), cent tre månader och professor sex månader. Det finns även Pedagogik och Specialpedagogik (”den inkluderande skolan enstaka lärare som har valt att inte ha forskning i tjänsten i ett nationellt och internationellt perspektiv”), Informatik utan undervisar istället. Av Högskolans forskningsanslag har (”Kunskapsutveckling i Organisationer”, ”Kommunikation 123 (117) lärare fått forskning inom tjänst under 2008, 57 vid implementering av Innovationer”) och Ekonomi. (62) kvinnor och 66 (55) män. Antal lärare som fått anslag för forskning i tjänst År 2005 2006 2007 2008 Kvinnor 47 46 62 57 Män 65 58 55 66 Totalt 112 104 117 123 I maj kom TV-personligheten Bert Karlsson till Högskolan för att inter- vjua Maria Lennernäs, professor i mat- och måltidskunskap, till sitt pro- gram om skolmat.
  • 21. Högskolan Kristianstad   1 Vetenskaplig publicering Kunskapsgruppernas primära uppgift är att utveckla kunska- Publicering av granskade artiklar i internationella tidskrif- per inom det egna området i anslutning till utbildning, forsk- ter brukar ses som en viktig framgångsfaktor i forskning. ning och samverkan och man ska arbeta med samtliga tre Tabellen nedan visar att antalet publikationer ökar markant uppgifter. Det är viktigt att betona att det i dagsläget är för efter 2005. Detta är viktigt ut flera aspekter. För det första har tidigt att säga något om utfallet i vare sig positiv eller negativ man en indikator på att Högskolan rent produktionsmässigt riktning (Se sidan 5). håller ställningarna. För det andra är en hög produktionstakt en bra grund för att kunna öka externa intäkter. Siffrorna för Internationellt och nationellt samarbete 2008 är dock betydligt lägre än för de närmast föregående Högskolan representeras även under 2008 i ett flertal inter- åren. Siffrorna för 2008 är inte direkt jämförbara med tidiga- nationella och nationella samarbetsprojekt. Exempelvis är re år utan avspeglar en annorlunda metod att avgränsa olika Högskolan medlem i Öresundsuniversitetet och har flera på- typer av publikationer. De ska därför inte ses som tecken på gående samarbeten inom grundutbildning, forskning och ett trendbrott. forskarutbildning. Inte minst tillkommer ett relativt stort an- tal enskilda nationella och internationella samarbetsavtal som Antal publikationer i internationellt erkända tidskriftserier utnyttjas i varierande grad. Högskolans forskare har väletable- (med s.k. peer review) rade kontaktnät och samarbetar med kollegor över hela värl- den. Exempel på länder är förutom Norden inom ekonomi- Vetenskapsområde 2005 2006 2007 2008* området: USA, Frankrike och Italien. Inom Humaniora och Humaniora -samhälls- samhällsvetenskap; Canada, Chile, USA, England, Italien, 32 58 63 26 vetenskap Litauen, Australien, Nederländerna, Tyskland, Kina, Japan Naturvetenskap 9 12 31 7 och Tanzania. Inom Hälsovetenskaper samarbetar man också Teknik 2 0 6 1 med Grekland, Sudan och Irland och inom Naturvetenskap Medicin 22 41 42 36 och teknik framhålls framförallt Frankrike, Estland, Utbildningsvetenskap Storbritannien, Vietnam, Kambodja, Thailand, Indien, Totalt 65 111 142 70 Moçambique och Laos. På det stora hela kan man säga att Högskolans internatio- * Ny databas – kan ej jämföras med tidigare år nella profil underhålls på en tillfredsställande nivå. Man kan konstatera att den vare sig minskat nämnvärt eller ökat i om- I en värdering av den totala vetenskapsproduktionen finns en fattning under 2008. Betydelsen av de internationella kontak- rad andra parametrar än internationell tidskriftsproduktion terna är naturligtvis av yttersta vikt för Högskolan. Högskolan att ta hänsyn till. Det finns exempelvis skillnader mellan ett humanistiskt-samhällsvetenskapligt sätt att publicera forsk- ning och ett mera naturvetenskapligt. Inom det sistnämnda fältet sker publicering av hävd i artikelform. Det första fältet kännetecknas också av artikelskrivande, men kanske framför allt i monografiform som innebär ett annorlunda sätt att pro- ducera kunskap. Men här finns även skillnader vad gäller lä- sekrets. Forskningsresultat inom framför allt en humanistisk forskningstradition lämpar sig ofta också för en allmän icke- akademisk läsekrets. Kunskapsgrupper Under 2008 har den nya organisationsformen, som innebar skapandet av kunskapsgrupper, sjösatts. Den praktiska ut- formningen har följt det förslag som togs under 2007. Detta betyder att kunskapsgrupperna leds av meriterade forskare, som har ansvar för kunskapsutvecklingen inom gruppen re- laterad till utbildning, forskning och samverkan. Varje lära- Med hjälp av forskare vid Högskolan Kristianstad etableras ett särskilt center för miljöteknik i Nepal, ett av världens fattigaste länder. I oktober re/forskare har vidare en primär tillhörighet till en specifik undervisade Lennart Mårtensson (mitten), docent i miljöteknik, tillsam- kunskapsgrupp. Medarbetarna har själva valt vilka grupper mans med kollegan Ulla Zetterlind (saknas på bild) på en doktorandkurs man vill ingå i; det går att delta i mer än en grupps arbete. i Kathmandu.
  • 22.   Årsredovisning 008 är liten och för att främja forskningen och dess kvalitet blir Finansiering 2008 (kkr) 2006 2007 2008 kontakterna med den internationella såväl som den nationella Statligt anslag 29 412 31 281 35 209 universitets- och högskolevärlden avgörande. Eget kapital 2 900 0 0 Högskolan ingår i ett flertal internationella såväl som na- Externa KK-stiftelsen - 0 0 tionella nätverk. Utöver det som redan har beskrivits kan man peka på att vissa forskargrupper i sin verksamhet har ett Externa medel Vetenskapsrådet - 0 0 mycket nära samarbete med olika aktörer utanför Högskolan, Externa medel EU-bidrag 438 - 370 både nationellt och internationellt. Externa medel Övriga 2 116 1 883 0 Exempel på dessa nätverk är Rådet för Kommunal organisationer och föreningar Ekonomisk forskning och utbildning, Nätverk för konsu- Externa medel Kommuner 523 377 0 mentnära livsmedelsforskning, Nationellt nätverk för ämnes- Externa medel - Statliga 6 839 8 157 7 675 didaktisk forskning, Biosfärsforskarnätverk, Bolognanätverk Externa medel utländska ej EU 1 426 566 446 för svensk lärarutbildning, nationellt forskarnätverk för in- Övriga externa medel 3 857 3 338 2 398 terkulturell och tvärkulturell kommunikation och European Summa externa medel 15 199 14 321 10 889 Federation of Periodontology. Totalt 47 511 45 602 46 098* Forskningsfinansiering * 1 513 kkr är ofördelade. Tabellen nedan visar forskningens intäkter och kostnader för Forskningsuppdrag för 2007 med 2 856 kkr och för 2008 med 4 976 kkr (exkl finansiella intäkter) tillkommer. 2008. En genomgång av de externfinansierade medlens storlek Större delen av de externa medlen är för de doktorander i redovisningen (intäkter av bidrag) visar på en fortsatt låg nivå som är finansierade genom antingen olika forskarskolor eller jämfört med basanslaget. direkt via olika externa finansiärer. Bland dessa kan nämnas Vetenskapsrådet, KK-stiftelsen, NSHU, Naturvårdsverket, SIDA, Sparbanksstiftelsen i Skåne, Region Skåne, Banverket, Forskningens intäkter och kostnader (kkr) Vinnova och Nutek. Även under 2009 och kommande år kan Högskolan till- 2008 Forskning Uppdrag godoräkna sig höjda statliga anslag för forskning. Detta bör Intäkter av anslag 35 209 möjliggöra att såväl de externa medlen som den vetenskapliga Intäkter av avgifter och andra publiceringen kommer att öka. 4 976 ersättningar Intäkter av bidrag 10 889 Sammanställning forskningsresurser per vetenskapsområ- Finansiella intäkter 839 91 den 2008 Summa intäkter 46 937 5 067 Vetenskapsområde 2005 2006 2007 2008 Kostnad för personal - 30 891 - 3 335 Humaniora -samhälls- 29 800 30 017 35 098 32 648 Kostnad för lokaler - 5 507 - 595 vetenskap Övriga driftskostnader - 7 217 - 779 Naturvetenskap 3 300 5 083 3 798 4 318 Finansiella kostnader - 134 - 14 Teknik 4 000 2 196 488 2 270 Avskrivningar och nedskrivningar - 846 - 91 Medicin 9 400 10 215 6 218 6 862 Summa kostnader -44 596 - 4 814 Totalt 46 500 47 511 45 602 46 098* Verksamhetsutfall 2 341 253 * 1 513 kkr är ofördelade. Det statliga grundanslaget ökade under 2008 med 4 miljoner Rekrytering till forskarnivå vilket tillsammans med minskningen av externa medel med- Högskolans Strategi 2012 betonar vikten av en tydlig forsk- förde att finansieringen ökade med cirka tre miljoner jämfört ningsanknytning av grundutbildningen med ett delmål att med 2007. I tabellerna nedan anges den totala finansiering- ge Högskolans studenter både en insikt i forskningens villkor en (2006–2008) och den totala resursfördelningen per veten- och arbetssätt genom att stimulera intresserade till att gå vi- skapsområde. dare på en forskarbana. Genom deltagande i ett antal fors-
  • 23. Högskolan Kristianstad    Nationella forskarskolor Högskolan Kristianstad deltar som likvärdig partner tillsam- karskolor har Högskolan möjlighet att erbjuda detta till stor mans med andra lärosäten i följande forskarskolor: del på hemmaplan liksom i ett antal andra externfinansierade Nationella forskarskolan för barndom, lärande och ämnesdi- projekt som i många fall annars skulle innebära ett byte av lä- daktik rosäte då Högskolan inte har något eget vetenskapsområde. Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas, teknikens och Framtid matematikens didaktik (inom lärarlyftet) Under ett antal år har betydande resurser avsatts för att bygga Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens upp forskningen. Alla disputerade lärare har forskning i tjäns- didaktik ten. Detta har gett resultat bland annat i en ökad andel dis- puterade lärare. Den externfinansierade delen av forskningen Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete har dock inte ökat så mycket som önskvärt. Det är också så att ju fler adjunkter som genomgår forskarutbildning, ju fler som Nordiska forskarskolan i matematikdidaktik blir docenter och professorer, desto större andel av det statli- Lärare från Högskolan ingår i forskarskolornas styrelser, fung- ga forskningsanslaget binds upp och desto mindre andel kan erar som examinatorer, handledare, kursledare och lärare inom användas för strategiska satsningar och för profilering. Därför forskarutbildningen vid olika lärosäten. Även som opponenter måste Högskolan satsa på att öka externfinansieringen och eller som betygsnämndsledamöter vid doktorsdisputationer att prioritera inom ramen för givna resurser. Detta kommer bidrar lärare från Högskolan aktivt till samhällets forskarutbild- bland annat att göras genom ett incitamentssystem som belö- ning. nar externa anslag samt publicering/citering i internationella vetenskapliga tidskrifter. Doktorander vid andra högskolor och universitet Högskolan Kristianstads doktorander är antagna vid andra universitet och högskolor med examensrätt inom forskarutbild- ning. Doktoranderna finns inskrivna inom olika ämnesområden vid följande lärosäten: Göteborgs universitet - Utbildningsvetenskap, naturvetenskap och medicin John Moores University, Liverpool - Socialt arbete Kungliga Tekniska Högskolan - Industriell ekonomi Linköpings universitet - Utbildningsvetenskap Lunds universitet - Utbildningsvetenskap, beteendevetenskap, ekonomi och medicin Malmö högskola - Odontologi Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap - Hälsa Stavanger universitet, Norge - Hälsa Sveriges Lantbruksuniversitet - Naturvetenskap Växjö universitet - Utbildningsvetenskap I september uppmärksammades Ingemar Jönsson, forskare vid Högsko- Åbo Akademi, Finland - Pedagogik lan Kristianstad, i medier över hela världen. Genom sin forskning har han visat att millimeterstora björndjur (tardigrader) är de första djur i världen Örebro universitet - omvårdnad som har överlevt rymdens vakuum och strålning.
  • 24.   Årsredovisning 008 Samverkan Kristianstadmodellen Högskolan har ett rikt och vitt förgrenat nätverk av samar- I det första huvudområdet innebär detta att Högskolan ska betspartners inom och utanför akademin. Speciellt den verk- vara en aktiv, delaktig och efterfrågad partner och kunskaps- samhetsförlagda utbildningen ger stora kontaktytor med fö- källa i samhällets utveckling och hållbara tillväxt. För att retag och organisationer, vilket också innebär samarbete i uppnå detta ska Högskolan stärka dialogen med omvärlden utvecklings- och utvärderingsprojekt samt uppslag till nya och aktivt delta i samhällsdebatten samt utveckla och synkro- forskningsprojekt. Samverkan i mer formaliserad form har ut- nisera formerna för regional samverkan med både näringsliv vecklats med Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniver- och offentlig verksamhet. Krinova Science Park, Högskolan sitet (Alnarp). Avtalet med Lunds universitet omfattar utarbe- Kristianstad Holding AB och RUTH, stiftelsen för regional tandet av en gemensam lärarutbildning med inriktning äldre utveckling, intar en särställning i detta arbete. I innovations- barn och gymnasieskola, placerad i Helsingborg med start arbetet ska särskilt tjänstesektorn uppmärksammas. Inom det 2010 samt ett samarbete inom ekonomi, socialt arbete, teknik andra huvudområdet ”samarbete med andra lärosäten” ska och den administrativa sidan. Högskolan genom samarbete med andra lärosäten höja kva- I den nya organisationen knyts programråd till samtliga litén och öka effektiviteten inom all verksamhet. Strategin för program. Programråden består av avnämare från program- detta är, såväl i regionen som internationellt, att Högskolan men och extern expertis med intresse för ämnet och utveck- ska tydliggöra områden inom vilka samarbete kan leda till ling av programmen. Ett gemensamt samverkansutskott har ökad kvalitet och effektivitet inom såväl utbildning och forsk- inrättats på Högskolan, under nämnderna, med ansvar för ning som administrativa processer. att ta fram en ny samverkanspolicy och för uppföljning och Högskolan är en av cirka 15 regionala högskolor som är utvärdering av Högskolans samlade verksamhet inom områ- medlemmar i Unilink, finansierade av Nutek, arbetar med det. En vicerektorstjänst är inrättad med uppdrag att utveckla olika delprojekt inom området samverkan. Syftet med projek- Högskolans samverkansarbete. ten är att utveckla rutiner, arbetssätt samt modeller för sam- ”Kristianstadmodellen” för verksamhetsförlagd utbildning verkan. ska bli en tydlig och lätt kommunicerbar identitet. Den pri- Högskolans eget holdingbolag hjälper till med kommersi- mära komponenten är att alla utbildningsprogram innehål- alisering och finansiering av affärsidéer för studenter och per- ler en verksamhetsförlagd utbildningsdel som skiljer sig från sonal på Högskolan. Holding AB har ett omfattande samar- praktik i traditionell mening. bete med organisationer som Connect Skåne och Futurum Medan begreppet praktik inskränker sig till mötet mel- Creative Center. Futurum Creative Center erbjuder studen- lan arbetsliv och utbildning utgörs den verksamhetsförlagda terna hjälp och stöd för att kunna förverkliga sina affärsidéer. utbildningen av mötet mellan forskning, utbildning och ar- De erbjuder individuell rådgivning, inspirationsföreläsningar betsliv. Verksamhetsförlagd utbildning är därför forsknings- samt seminarier. anknuten och vetenskapliggjord praktik. En fördjupad samverkan med det omgivande samhället är en förutsättning för att kunna genomföra verksamhetsförlagd utbildning. Verksamhetsförlagd utbildning kompletterar den högskoleförlagda delen och bildar tillsammans en utbildning av mycket god kvalitet. Satsningen på den verksamhetsförlag- Verksamhetsförlagd utbildning da delen blir därmed kvalitetsdrivande. Den utgör också en bra grund för en aktiv och attraktiv alumniverksamhet. Långsiktiga och förtroendefulla nätverksrelationer, och en samproduktion mellan akademi, näringsliv, institut och sam- hälle utgör viktiga förutsättningar för en vidareutveckling av ”Kristianstadmodellen” för verksamhetsförlagd utbildning. Huvudmål I Strategi 2012 finns två huvudmål för Högskolans verksam- het inom samverkansområdet: att vara en efterfrågad partner och kunskapskälla liksom att samarbeta med andra lärosäten.
  • 25. Högskolan Kristianstad    Därutöver finns en rad olika samarbetsprojekt både med Uppdragsutbildning andra lärosäten och med det omgivande samhället. Här ska Uppdragsutbildningen inom Högskolan Kristianstad är or- speciellt nämnas det så kallade Januaribolaget. Det är ett ge- ganiserad i ett helägt dotterbolag till Högskolan Kristianstad mensamt konsortium mellan Region Skåne, universitet och Holding AB. Bolaget Högskolan Kristianstad Uppdrag högskolor i Skåne och deras hemkommuner. Arbetet är inrik- AB har fullmakt att förmedla uppdragsutbildningar för tat på att utveckla livsmiljöerna, utbildningen, förutsättning- Högskolan Kristianstad. arna för företagen samt forskningen. Under verksamhetsåret 2008 har volymerna ökat med cir- Högskolan arbetar aktivt med forskningskommunikation, ka 40 % i jämförelse med 2007 års verksamhet. De poänggi- speciellt genom att delta i www.expertsvar.nu. Expertsvar är vande kurserna har omräknat i helårsstudenter omfattat 136 en genväg för journalister till forskarkompetensen – på me- studenter vilket är en klar ökning mot 2007. Ökningen är dias villkor. Expertsvar består av ett nätverk med informatö- framförallt att härleda till studenter inom det nationella pro- rer, som hjälper journalister att hitta forskare som kan kom- jektet ”lärarlyftet” men också en ökning av sålda kurser inom mentera, förklara eller ge en ny vinkel på ett ämne. Bakom hälsovetenskap. Den totala omsättningen för poängkurser var Expertsvar står alla universitet och de flesta högskolor och 2008 9,6 miljoner kronor. Då Högskolan Kristianstads kal- forskningsinstitut i Sverige. Högskolan Kristianstad deltar kylunderlag bygger på en fördelning av rörliga och indirek- aktivt i nätverket och var under 2008 den högskola i landet ta kostnader som budgeteras ge ett nollresultat är intäkter att som, efter Högskolan i Kalmar, besvarat flest antal journa- jämställa med kostnaden för att genomföra utbildningen. listfrågor. Cirka fem miljoner kronor är sådan försäljning som ej är För att kontinuerligt sprida mer information om poänggivande utbildning. Här utgör konferenser en bety- Högskolans verksamhet, projekt och aktiviteter sänds nyhets- dande del av volymen. Konferenser är viktiga då dessa bygger brevet OMvärldsaktuellt till samverkanspartners, företagare, Högskolans Kristianstad varumärke i det omgivande samhäl- Högskolans medarbetare och studenter. OMvärldsaktuellt ut- let. Totalt har det inom dessa områden deltagit 1000 yrkes- kommer en gång i månaden och speglar personer, organisatio- verksamma personer. Den ökade volymen är också en följd av ner och relationer, som är viktiga för Högskolans utveckling. att Högskolan beslutat om ökade marknadssatsningar på upp- dragsförsäljning. Omsättning uppdragsutbildning (kkr) Försäljning per kunskapsområde 2007 2008 Ekonomi/juridik 242 900 Ledarskap 320 Livsmedel 837 800 Miljö och natur 250 Personalutveckling 1 071 170 Skolutveckling 3 577 6 290 Språk och kultur 39 Teknik 420 Vård och omsorg 921 2 200 Konferenser/arangemang 2 479 2 800 Kurs per plats vård/omsorg 1 182 1 350 Högskolan Kristianstads och Lunds universitets rektorer undertecknade Övrigt 61 400 ett treårigt samarbetsavtal onsdagen den 12 mars. Redan beslutad är en Summa 10 409 15 900 ny gemensam lärarutbildning som startar hösten 2010.
  • 26.   Årsredovisning 008 Regionalt utvecklingscentrum Under året har ett antal projekt bedrivits med stöd från Regionalt utvecklingscentrum Kristianstad är en samar- Myndigheten för skolutveckling (numera Skolverket): betsarena för skolhuvudmännen i Skåne och Blekinge och 1) Matematiksatsning: Högskolan medverkar i samarbete Högskolans lärarutbildning och lärarfortbildning. Ett regi- med Malmö högskola i kompetensutveckling för matema- onalt samverkansråd är det rådgivande organ som fastställer tikutvecklare. verksamhetens inriktning inom ramen för det uppdrag som har givits från Nämnden för utbildningsvetenskap. Rådet 2) Barns och ungas språk-, läs- och skrivutveckling. Genom består av representanter för skolhuvudmän och Högskola. Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling Arbetet koncentreras på aktuella och strategiska utvecklings- medverkar Högskolan i en nationell satsning på praktik- frågor av gemensamt intresse. Regionalt utvecklingscentrum nära, ämnesdidaktisk kompetensutveckling för försko- kan fungera som skolmyndigheternas förlängda arm. Fram lans och grundskolans lärare. Högskolan genomför bl a till 1 juli stöddes verksamheten av ett samarbetsavtal med den öppna seminarieserien Tala, skriva och läsa som är Myndigheten för skolutvecklig. De uppdragsutbildningar möjligt att följa genom föreläsningar på Campus eller via som blir följd av det som framkommer i samarbetet inom re- Högskolans webbplats. gionalt utvecklingscentrum redovisas särskilt via Högskolan 3) Seminarieserie för lärarutbildare och handledare för verk- Kristianstad Uppdrag AB ovan. samhetsförlagd utbildning. I samarbete med andra univer- Genom ett internt samarbete med forskningstemat Arbete  sitet och högskolor ansvarar Högskolan för planering av i skolan har en konferens med ett fyrtiotal lärare, rektorer och innehåll samt genomförande av en seminarieserie i natur- lärarutbildare genomförts. Detta var en fortsättning på för- vetenskap. ra årets satsning att spegla frågor om bedömning och betyg, en satsning som kommer att fortsätta att utvecklas komman- de år. Högskolan är aktivt engagerad i arbetet med tankesmed- jor där forskare och lärare från Högskolan tillsammans med yrkesverksamma från skolan arbetar kring ett specifikt ut- vecklingsproblem som anges av en eller flera kommuner. Organisationen kring tankesmedjorna är ett samarbetsavtal mellan ett antal av Skånes kommuner, Kommunförbundet Skåne, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola. Ekonomin hanteras av Kommunförbundet och de båda hög- skolorna bidrar med varsin koordinator om 25 %. En tankes- medja består av ungefär 20 personer. Varje tankesmedja får ett uppdrag och en viss tid till sitt förfogande och ska när denna tid förflutet redovisa sina resultat i form av konkreta hand- lingsalternativ användbara för den lokala skolan. Tankesmedjan ska i sitt arbete väga in yrkesverksamma lä- rares erfarenheter, svensk och internationell forskning samt aktuell debatt i samhälle och massmedia inom tankesmedjans område. Varje tankesmedja ska kontinuerligt dokumentera sitt arbete i en blogg där lärare, studenter och en intresserad allmänhet kan följa tankesmedjans arbetsprocess. En tankes- medjas verksamhet presenteras och slutredovisas vid allmän- na seminarier. Tankesmedjan skriver en slutrapport, som kan användas i utbildningar och kompetensutveckling. All doku- Under fem veckor undersökte projektledaren Dragan Kazazic möjlighe- mentation ligger fritt att användas på hemsidan. En tankes- terna att driva alumniverksamhet vid Högskolan Kristianstad. I handlings- medjas arbete kan eventuellt utmynna i ett fortsatt utveck- planen föreslår han en centralt koordinerad alumnverksamhet som ska ge lingsarbete eller forskningsprojekt. värdefulla nätverk mellan Högskolans tidigare och nuvarande studenter.
  • 27. Högskolan Kristianstad    Internationalisering Högskolan har under 2008 antagit en ny policy och hand- Internationaliseringsarbetet vid Högskolan Kristianstad lingsplan för internationalisering. Övergripande mål för inter- beskrivs i dokument på olika nivåer: i Högskolans strate- nationaliseringsverksamheten är att: giska dokument, i en internationaliseringspolicy med en för • Skapa en effektiv organisation för internationaliseringsar- Högskolan gemensam handlingsplan samt i verksamhetspla- betet samt tydliggöra arbetsfördelningen mellan organisa- ner för sektioner, LärandeResursCentrum och gemensam ad- tionens olika delar. ministration. Högskolan har inte som mål att öka antalet inresande • Möjliggöra för studenter att vistas en del av sin utbild- studenter vare sig när det gäller utbytesstudenter eller Free ningstid utomlands. Movers och Högskolan har därför inte bedrivit någon speciell • Underlätta för utländska studenter att studera vid marknadsföring för att öka antalet inresande studenter. Högskolan. • Bygga nätverk i enlighet med de intentioner som framförs i In- och utresande utbytesstudenter Forsknings- och utbildningsstrategi 2008-2012 samt efter- sträva balans i utbytet mellan inresande och utresande stu- År 2005 2006 2007 2008 denter inom ramen för partneravtal. Inresande utbytesstudenter 258 335 316 301 • Främja rörligheten av personal till och från Högskolan. Utresande utbytesstudenter 93 79 76 77 • Inom strategiskt viktiga områden tillhandahålla kurser och program på engelska, framförallt på avancerad nivå, som Högskolan har 106 Erasmuskontrakt med 81 olika univer- ger studenterna möjlighet att förvärva den kompetens som sitet och 28 övriga kontrakt. I länder svarar detta mot 20 en internationell arbetsmarknad efterfrågar. Erasmusländer och 15 övriga länder. • Beakta ett internationellt perspektiv i utbildningsplaner Antalet inresande utbytesstudenter har minskat något från och i förekommande fall i kursplaner samt återföra inter- 2007 till 2008 medan antalet utresande utbytesstudenter lig- nationella erfarenheter genom information och integration ger kvar på samma nivå som 2007. Antalet inkommande Free i utbildning. Movers uppgick till 43 under 2008. Nio lärare från partneruniversitet stannade en vecka eller Högskolans enheter har det huvudsakliga ansvaret för plane- längre vid Högskolan. Till detta kommer också ett flertal be- ring och genomförande av internationaliseringen med stöd sök kortare än en vecka. Sju av Högskolans lärare vistades en från Funktionen för studieadministration och studenthäl- vecka eller längre vid utländska institutioner. Ett flertal kor- sa samt Rektors kansli. Den gemensamma internationella tare besök har också genomförts. stödverksamheten ”International Office” ingår i Funktionen för studerandeadministration och studenthälsa och dessut- om finns en informatör med internationell inriktning inom Rektors kansli. International Office samt Rektors kansli skö- ter omvärldsbevakning, kontakter med partneruniversitet, ut- värderar och uppdaterar Högskolans internationella samar- bets- och utbytesavtal, sköter planering och koordinering av besök från internationella partners, tillhandahåller stöd och service till sektionerna, handhar in- och utresande studen- ter samt ansökningar om och tillhörande redovisningar av internationella student- och lärarutbyten, svarar för en årlig sammanställning av Högskolans internationaliseringsarbete, planerar marknadsföringsinsatser, framställer informations- material och ansvarar för webbinnehåll. Högskolans ”International Office” har utökats från en till tre heltidstjänster varav en av tjänsterna är inriktad på infor- mation om utlandsstudier till Högskolans egna studenter. I de Carina Honkanen och Daniel Lindskog, som båda läser Personal- och större programmen finns personal med ansvar för program- arbetslivsprogrammet, fick varsitt Minor Field Study-stipendium på 25 000 specifik utlandsinformation till programstudenter. kronor för göra en fältstudie vid ett multikulturellt företag i Thailand.
  • 28. 8  Årsredovisning 008 Kvalitetsarbete I samband med Högskolans omorganisation antog styrelsen i kan enligt en standardmall. Forskningsutskottet inledde un- juni 2008 ett nytt kvalitetsprogram anpassat till den nya orga- der 2008 en genomgång av Högskolans forskningsverksamhet nisationsstrukturen. Programmet består av en kvalitetspolicy, med hjälp av externa bedömare. ett kvalitetssystem och en kvalitetsplan, alla med syfte att tyd- Under nämnderna finns också ett Samverkansutskott som liggöra och underlätta kvalitetsutvecklingen vid Högskolan. bildades under hösten 2008 och för närvarande arbetar med Kvalitetsprogrammet omfattar all verksamhet vid Högskolan. att konkretisera hur kvalitetssäkring av Högskolans samver- Kvalitetssystemet och den kvalitetsutveckling som föregå- kan ska bedrivas. ende års kvalitetsprogram gett utvärderas årligen genom styr- LärandeResursCentrum nämnden arbetar bl a med kvali- gruppen för kvalitetsutveckling. Styrgruppen sammanställer tetsgranskning och kvalitetssäkring samt med former för det- en rapport till styrelsen över det gångna årets kvalitetshöjan- ta vad avser verksamheten inom LärandeResursCentrum. de insatser och vilket resultats som uppnåtts. Styrelsens syn- Studentkåren har deltagit aktivt i samtliga kvalitetsutveck- punkter återkopplas sedan till verksamheten. Styrgruppen lingsprocesser och utvärderingar. Detta är en viktig och upp- föreslår på grundval av styrelsens synpunkter eventuella änd- skattad insats för högskolans utveckling. ringar av kvalitetsplanen och kan också initiera förändrings- Kvalitetsplanen för 2008 har fokus inom följande sju målom- arbete med handlingsplaner. råden: Den under året löpande kvalitetsgranskningen och kva- litetssäkringen av Högskolans verksamhet ombesörjes av • Starkare akademiska miljöer Utbildnings- och forskningsnämnden, Nämnden för utbild- • Effektivare organisation ningsvetenskap och nämnden för LärandeResursCentrum • Utbildning av högsta kvalitet inom respektive ansvarsområde. • Kontinuerlig pedagogisk förnyelse Utbildnings- och forskningsnämnden och Nämnden för utbildningsvetenskap utformar riktlinjer för kursplaner och • Utveckling av personal och studenter utbildningsplaner samt följer genom kursplaneutskottet upp • Efterfrågad partner och kunskapskälla att dessa riktlinjer tillämpas avseende kursplaner. Nämnderna • Uppmärksamma forskning som stödjer grundutbildningen säkrar kvalitet vid inrättandet av nya programutbildningar eller vid revisioner av redan pågående program. Vidare an- Dessa målområden har dels valts med utgångspunkt i det för- svarar nämnderna övergripande för granskningen av kurs- ändringsarbete som inleddes under 2007 och pågått under utvärderingar och programutvärderingar för att säkra att hela 2008 och dels för att tillgodose behovet av gemensam- lärandemål och examensmål nås. Egeninitierade utvärde- ma rutiner för Högskolans kvalitetsarbete. En ytterligare or- ringar av programutbildningar granskas också av nämnder- sak har varit att stödja Högskolans profileringsambitioner och na. Forskningsutskottet ligger organisatoriskt under och delas stärka konkurrenskraften. Målområdena har konkretiserats i av nämnderna. Forskningsutskottet föreslår årligen fördel- sexton delar som finns beskrivna i kvalitetsplanen. Flertalet ningen av fasta forskningsmedel inom Högskolan efter ansö- ska utvärderas under 2009 eller 2010.
  • 29. Högskolan Kristianstad    De kvalitetshöjande insatserna beskrivs kortfattat nedan: • Förslag till policy och handlingsplan för Högskolans sam- verkansarbete är framtaget. En vicerektor med ansvar för • ett fördjupat samarbete med Lunds universitet och en ge- samverkan är utsedd liksom ett samverkansutskott till mensam lärarutbildning. nämnderna. • samtliga av Högskolans lärare ingår i kunskapsgrupper be- • För IT-stöd inom den verksamhetsförlagda utbildning- stående av ämnen som stöttar varandra och utgör en sam- en har Högskolan etablerat ett samarbete med Umeå manhållen miljö. Arbetet med att ta fram en metod för ut- Universitet och skaffat nyttjanderätten till deras framtagna värdering av kunskapsgrupper har inletts. system och i särskild projektform påbörjat införandet. • ett gemensamt utvärderingsverktyg är upphandlat som • För IT-stöd till nät/distansundervisning har Högskolan ut- innebär möjligheten till en systematisk utvärdering av kur- värderat olika alternativ, valt plattformen ”It’s learning” ser och program. och skapat en förvaltningsorganisation samt påbörjat an- vändandet. • en självvärderingsmodell med tidsplan är framtagen som ett komplement till Högskoleverkets sexåriga utvärde- Det övergripande kvalitetsutvecklingssystem vid Högskolan ringsprogram. Kristianstad åskådliggörs i figuren. Övergripande kvalitetsutvecklingssystem vid Högskolan Kristianstad
  • 30. 0  Årsredovisning 008 Pedagogisk förnyelse Antalet valideringsärenden har ökat, vilket aktualiserar frågan om hur stor andel av Högskolans lärare som har en be- hörighetsgivande utbildning eller motsvarande. I kvalitetsutvecklande syfte har Högskolan under året aktivt deltagit i det nationella arbetet med ackreditering av Högskolans egna mål för pedagogisk förnyelse formulerades i den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen. Strategi 2012 – från ord till handling i följande punkter: Arbetet bedrivs inom ramen för SWEDnet, ett aktivt nätverk • Stimulera, premiera och stödja pedagogisk utveckling, spe- för landets högskolepedagogiska utveckling. ciellt för nät- och distansutbildning. En uppgift som starkt anknyter till Högskolans profil är pedagogisk utveckling av verksamhetsförlagd utbildning. • Erbjuda pedagogisk vidareutbildning till Högskolans per- Detta innefattar att utveckla ett nationellt samarbete, att ut- sonal. veckla seminarier/temadagar kring verksamhetsförlagd ut- • Underlätta och tydliggöra karriärvägar baserade på peda- bildning och utifrån dessa seminarier skapa stödjande utveck- gogiska meriter. lingsprojekt kring frågorna på lokal nivå inom Högskolan, • Tillhandahålla varierande lärandeformer inom alla pro- eller i samarbete med det nationella nätverket. gram. Under året genomfördes en nationell konferens kring • Vidareutveckla studentaktivt lärande. Arbetsintegrerat lärande och verksamhetsförlagd utbildning på Högskolan. En arbetsgrupp har bildats för skapandet av • Använda biblioteket som pedagogisk resurs. ett nationellt nätverk på området. Det lokala arbetet har un- der 2008 främst bestått i kontaktbesök på Högskolans utbild- Högskolan har nått en bit på väg för att uppfylla målen, men ningsprogram. pedagogisk förnyelse är ett långsiktigt arbete som kräver kon- För att stödja och stimulera enskilda lärares pedagogis- tinuerliga insatser för att bli framgångsrikt. ka utveckling men även lokala utvecklingsprojekt bedriver Som en kraftsamling av pedagogisk utveckling och stöd LärandeResursCentrum konsultationsverksamhet. De peda- har Högskolan 2008 i samband med omorganisationen ska- gogiska utvecklarna arbetar tillsammans med programansva- pat en ny organisatorisk enhet, LärandeResursCentrum, som riga utifrån deras behov. Önskemål från lärare om temadagar ska arbeta vidare med målen men även arbeta med frågor och workshops har fångats upp. kring verksamhetsförlagd utbildning och stärka Högskolans forskningskommunikation. Denna omstrukturering utgör en fortsättning av verksamheten vid Utvecklingscentrum för un- IT-baserat lärande dervisning och lärande, Högskolebiblioteket och olika verk- 2008 gavs 83 unika nätbaserade kurser på Högskolan. Antalet samheter som tidigare låg på institutioner eller central admi- är nettouträknat, några av kurserna gavs vid upprepade tillfäl- nistration men som nu samlats för att ta ett enhetligt grepp på len under året. Totalt registrerades sammanlagt 857 helårs- utvecklingen. studenter och 368 helårsprestationer. Genomströmningen på I syfte att höja kvalitet och effektivitet strävar Lärande- de nätbaserade kurserna var 43 procent. ResursCentrum efter att vara en aktiv samarbetspartner för LärandeResursCentrum är ägare till ett antal högskolege- andra lärosäten. Medarbetarna har under året medverkat i ett mensamma system som är av relevans för pedagogisk utveck- flertal nätverk och deltagit i konferenser med relevans för pe- ling och stöd. Under 2008 har fyra nya system tagits i bruk: dagogisk förnyelse, uppföljning av Bolognaarbetet, student- lärplattformen It’s Learning, utvärderingssystem EvaSys, sup- stöd, informationsförsörjning och publicering såväl nationellt portportal Comaround och ett textjämförelsesystem Urkund. som internationellt. Till följd av detta har en stor del av arbetet 2008 hand- lat om implementering och anpassning av dessa system till Högskolepedagogisk utveckling Högskolans organisation och verksamhet. Under året har ett förslag kring hur pedagogisk merite- Plattformen It’s  Learning har medfört en intensiv utbild- ring skulle kunna implementeras vid Högskolan tagits fram. ningsinsats för personalen där målsättningen varit att ge så Högskolan har tillsammans med nio andra lärosäten deltagit i väl tekniskt som pedagogiskt stöd till de lärare, som undervi- NSHU-projektet om pedagogisk skicklighet. sar på distans. Under det första året har 180 anställda använt Den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildning- It’s Learning. 128 av dessa har gått en introduktionsutbildning en omfattar på Högskolan Kristianstad 15 högskolepoäng på tre timmar. Dessutom har stödmaterial för lärare och stu- fördelade på tre delkurser. 2008 hade kurserna 46 deltagare. derande producerats fortlöpande. Totalt har 106 kurser givits Kurserna kommer att periodiseras för att fånga fler deltagare via It’s Learning under året och drygt 3 500 studenter har va- och i syfte att få dem ekonomiskt bärkraftiga. rit inloggade.
  • 31. Högskolan Kristianstad   1 Under första halvåret 2008 användes även plattformen Det har även varit möjligt att boka en bibliotekarie/språklä- Luvit. Samtliga kurser i denna plattform avslutades till 30/6. rare/matematiklärare/IT-pedagog via webben om de fasta ti- Intresset för multimediala inslag i distanskurser har ökat. I derna inte passat. samarbete med personal från LärandeResursCentrum produ- Studenterna, som har både svensk och utländsk bakgrund, cerar allt fler lärare videoinslag och multimediala föreläsning- har kommit från flera olika program, vilket är glädjande. ar. Även intresset för videokonferenser ökar. Matematikverkstaden har även haft besök från några elever på Under andra halvan av 2008 togs verktyget EvaSys för gymnasieutbildningen, vilket skulle kunna innebära en utö- kursvärderingar och enkäter i bruk. Verktyget kan även an- kad verksamhet och en kontaktyta gentemot gymnasieskolan vändas av studenter, till exempel för enkäter till examensarbe- och bidra till Högskolans utåtriktade verksamhet. Totalt gjor- ten. Hitintills har 99 konton för anställda och 6 för student- des cirka 600 besök. Det har givits inspirationsföreläsningar grupper skapats. Samtliga användare har erbjudits utbildning till eget skrivande under utbildningen och föreläsningar om i hur verktyget fungerar. att skriva akademiska texter i gastronomi-, ekonomi- och häl- I kvalitetsutvecklande syfte har en gemensam kursvärde- sovetenskapliga utbildningar med uppemot 700 deltagare. ringsmall tagits fram på uppdrag av vicerektor med kvalitets- Utvecklingen och planerandet av en slinga ”Akademiska ansvar. former” innehållande generella kompetenser för program- studenter första terminen är i full gång. Syftet är att stöd- Lärverkstäder ja studenterna i utvecklingen av akademiska färdigheter och Lärverkstäder är ett led i arbetet att utveckla ett studen- generella kompetenser men även att engagera lärarna i utveck- taktivt lärande på Högskolan. Detta sker både genom stu- lingsarbetet. diestöd för studenter och stöd för lärare som vill utveck- la sina undervisningsformer. Lärverkstäder startade 2006 Pedagogiskt stöd till funktionshindrade studenter som ett samarbete mellan Utvecklingscentrum för under- Den övergripande målsättningen för år 2008 har varit att er- visning och lärande, Högskolebiblioteket och enskilda lära- bjuda studenter med funktionshinder sådant generellt och/el- re. Från april 2008 har verksamheten fått en fast förankring ler särskilt pedagogiskt stöd, att de så långt möjligt kunnat i LärandeResursCentrum. Lärverkstäderna har haft öppen bedriva studier på samma villkor som studenter utan funk- verksamhet med fasta tider varje vecka inom: tionshinder. Särskilt fokus har under året lagts på strategiskt • Sök och IT-verkstad förebyggande arbete, liksom utvecklingen av generell bered- skap för tillgängliggörande och likabehandling. • Matematikverkstad Genom organisationsutveckling har tjänsterna som sam- • Språkverkstad ordnare respektive dyslexipedagog integrerats. Samverkan och kunskapsutbyte har fortlöpande skett på såväl regional som nationell nivå. Antalet studenter som under 2008 erhållit pedagogiskt stöd uppgår till 85. Av nämnda studenter har 55 procent läs- och skrivsvårigheter, 12 procent syn- eller hörselproblem, 11 procent psykiska eller neuropsykiatriska funktionshinder, 8 procent rörelsehinder samt 14 procent andra typer av funk- tionshinder. Högskolebiblioteket Nya informations- och kommunikationsvägar i kombina- tion med de allt högre krav som ställs på individens förmå- ga att hantera information bidrar till att biblioteksutveckling- en går fortsatt framåt i snabb takt. En stor pedagogisk uppgift är att ge hjälp till självhjälp för att söka, värdera och referera till information, både när det gäller tryckt material, licensie- rad elektronisk information och fritt tillgänglig information via internet. Under året bildades Högskolans LärandeResursCentrum, en samlad Högskolebibliotekets införlivande i LärandeResursCentrum resursplats för biblioteket, Lärverkstäder, högskolepedagogisk utveckling, medieteknik, stöd till distansutbildning och pedagogiskt stöd till funk- har förstärkt den pedagogiska profilen. Arbetet med infor- tionshindrade. Christina Jönsson Adrial leder verksamheten. mationskompetens sker i första hand via schemalagd under-
  • 32.   Årsredovisning 008 visning i samarbete med lärare, öppen sökverkstad och en- projektet slut ska det finnas en samlad ingång via webben till skild handledning genom tjänsten ”Boka en bibliotekarie”. Högskolans publicering. Anställda och studenter ska själva Uppdraget tar en stor del av bibliotekets resurser. Sammanlagt kunna lägga in sin publicering och innehållet ska vara fritt har biblioteket under året utfört 548 timmar undervisning för tillgängligt och sökbart i nationella och internationella öppna 2 300 deltagare, främst studenter. arkiv, i de fall detta är möjligt med hänsyn till upphovsrätten. För att frigöra tid för arbetet med informationskompetens Det ska också finnas riktlinjer för den publicering som sker fortsätter biblioteket att införa ökad självservice för beställ- inom tjänsten av Högskolans anställda. ningar och cirkulationsrutiner. 2008 utfördes mer än hälften Studenternas examensarbeten (ca 400 årligen) som sedan av alla lånetransaktioner av låntagarna själva. Den ökade an- 2004 publicerats elektroniskt via Högskolebibliotekets för- vändningen av funktionen Libris låntagarbeställningar inne- sorg, kommer att integreras i DiVA. bär att lärare och studenter själva kan beställa fjärrlån från an- dra bibliotek. Det internationella samarbetet kring kompletterande med- ieförsörjning möjliggör i stort sett obegränsad tillgång till böcker och tidskriftsartiklar från andra bibliotek. 2 700 ar- tiklar och böcker kom på detta sätt Högskolans personal och studenter tillgodo under 2008. Inlånen minskar dock till följd av ökad fulltextanvändning och Open Access-publicering. Utbytet med andra bibliotek har underlättats av den teknis- ka utvecklingen och förväntas ytterligare kunna effektivise- ras genom nya system som medger ökad användarmedverkan. Ett system för detta har utvecklats inom det Interreg IIIA- projekt, Øresundslån, som Högskolebiblioteket deltar i sedan 2006. Projektet drivs inom ramen för Öresundsuniversitetet. Genom olika konsortier har Högskolebiblioteket kunnat tillhandahålla ett stort antal elektroniska informationsresur- ser till Högskolans personal och studenter. I slutet av 2008 var 95 procent (5 050 titlar) av Högskolebibliotekets totala antal tidskrifter i elektronisk form. 27 procent (37 000 titlar) av det totala beståndet böcker utgjordes av e-böcker. Distansstudenterna är den grupp som särskilt gynnas av utvecklingen mot ett ökat antal elektroniska tjänster, men även andra grupper uppskattar den ökade tillgängligheten till vetenskaplig och annan kvalitetsgranskad information, inte minst Högskolans lärare och forskare. Publicering LärandeResursCentrum har i uppdrag att samordna Högskolans tryckta och elektroniska publicering. Den tryck- ta publiceringen utgörs främst av skriftserier knutna till olika ämnen eller kunskapsgrupper. Arbetet med att utveckla en modell för hur Högskolans skriftserier ska kunna få ökad spridning inleddes under 2008 och har hittills inneburit insamling av information från så- väl den egna högskolan som andra lärosäten. Ett arbete för att skapa en skriftserie för högskolepedagogisk utveckling har också påbörjats. 2008 inleddes arbetet med att skapa ett öppet arkiv för personalens publicering. Ett första steg var att teckna av- tal med Uppsala universitet för publiceringsverktyget DiVA och lägga ut Högskolans samlade publicering för 2008. Efter
  • 33. Högskolan Kristianstad    Jämställdhetsarbete perspektiv beaktas under hela programmet och det finns möj- lighet att genomföra hel eller del av kurs vid annat universitet inom och utom EU”. Socionomprogrammet har som ett examensmål att ”kunna Högskolan har under året tagit fram en likabehandlingspolicy förstå och beakta sådana samhälls- och familjeförhållanden och en handlingsplan för likabehandling. Policyn och hand- som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser samt barns lingsplanen är anpassade till den nya diskrimineringslagen uppväxtvillkor”. som träder i kraft 1 januari 2009. Dokumenten är gemensam- ma för studenter och personal. Mål för perioden 2005–2008 för personer av underrepresen- Vid all rekrytering av studenter och personal samt befor- terat kön dran har jämställdhetsaspekten beaktats. Högskolan tar vid • Att skapa en jämnare fördelning mellan antalet kvinnor rekrytering av personal alltid hänsyn till den ojämna könsför- och män i grundutbildning och forskarutbildning samt delning som kan finnas inom delar av verksamheten. inom olika yrkesgrupper för att i förlängningen nå balans Allt marknadsföringsmaterial och alla annonser utformas (40-60 %). könsneutralt eller med tanke på underrepresenterad grupp både vad gäller personal och studenter, bl a med tanke på den snedfördelning som finns inom vårdutbildningarna och Antalet nyanställda professorer, lektorer och adjunkter under lärarutbildningen mot yngre barn. I görligaste mån gäller perioden 2006–2008 uppdelade på män och kvinnor detta också valet av studentambassadörer som representerar Högskolan vid olika typer av marknadsföringsarrangemang. År 2006 2007 2008 Högskolans sektioner genomför generellt en systematisk M K M K M K uppföljning avseende studenternas kön, sociala bakgrund och Professorer 1 etniska bakgrund. Vår målsättning är att studenterna ska re- presentera samhället i övrigt. Lektorer 4 2 2 2 6 4 Adjunkter 1 6 3 6 1 5 Ett övergripande mål i Högskolans likabehandlingspolicy är att ”utbildningarnas innehåll, arbetssätt, examinationsformer Målet uppnås inte vad gäller adjunktsgruppen. Anledningen och kurslitteratur beaktar ett likabehandlingsperspektiv”. är att det i det närmaste helt saknas adjunkter av underrepre- Handlingsplanen för likabehandling anger att Högskolan senterat kön inom vårdsektorn och rekryteringen återspeglar skall ”beakta likabehandling i utbildningsplaner, kursplaner detta faktum. och kursutvärderingar”. Utbildnings- och forskningsnämn- Antalet kvinnor bland Högskolans ledare är 27 av sam- den samt Nämnden för utbildningsvetenskap ansvarar för manlagt 49 vilket motsvarar 55%. Könsfördelningen är idag dessa frågor. jämn inom kategorin till skillnad från tidigare år då männen I programmens utbildningsplaner tas jämställd- dominerat. hetsaspekter upp där det är relevant. Ett exempel är I november genomfördes en utbildningsdag om innehåll Sjuksköterskeprogrammets utbildningsplan som har följande och tillämpning av den nya diskrimineringslagen för samtliga formulering: ”Ett genus-, transkulturellt och internationellt anställda med personalansvar. År 2005 2006 2007 2008 K M % K M % K M % K M % Sjuksköterskeprogram 531 75 12 492 74 13 449 60 12 482 52 10 Lärarutbildning Yngre Barn 914 92 9 824 95 10 706 93 12 672 88 12 Lärarutbildning Äldre barn 364 272 43 338 270 44 315 247 44 307 209 41 Tabellen visar fördelningen mellan registrerade kvinnor och män samt antal män i procent av totala antalet registrerade studenter på Sjuksköterskeprogrammet och Lärarutbildningen med inriktning mot Yngre och Äldre barn under tiden 2005 -2008. Förändringarna är marginella och snedfördel- ningen kvarstår inom Sjuksköterskeprogrammet och Lärarutbildningen mot Yngre barn.
  • 34.   Årsredovisning 008 Personal och personalutveckling Personal Antal anställda var 469 personer under 2008 och av det totala Målet att alla anställda ska ha en kompetensutveck- antalet anställda var 67 procent undervisande och forskande lingsplan har inte uppfyllts. En orsak till detta är den om- personal. Antalet anställda har minskat med 22 personer jäm- organisation som Högskolan genomfört. Under 2008 har de fört med 2007. Antalet årsarbeten var 422. olika verksamheternas kompetensbehov analyserats och till- Högskolan har som helhet en jämn könsbalans. Av det to- sammans med pensionsavgångarna ligger de till grund för tala antalet anställda är 63 procent kvinnor och 37 procent Högskolans kompetensförsörjningsplan. män. Andelen kvinnor bland lärarna totalt är 60 procent men Huvuddelen av rekryteringsbehoven inom kärnverksam- inom olika verksamhetsområden och grupper av anställda va- heten är disputerad personal och behovet av kärnkompetens rierar dock könsfördelningen. Männen är fortfarande i stor är störst inom lärarutbildning, företagsekonomi, hälso- och majoritet bland professorer och kvinnorna bland administra- sjukvård. tiv personal. Ett mål i kompetensförsörjningsplanen för 2008 var att Antalet professorer har minskat från 20 (6 kvinnor) till 18 tillgodose Högskolans beräknade behov av kärnkompetens. (4 kvinnor). Av professorerna är en adjungerade professorer Detta uppfylldes väl. Speciellt inom hälso- och sjukvård och och två gästprofessorer. företagsekonomi. Behovet av kärnkompetens har inte föränd- rats 23 (22) utlysningar. När det gäller stödkompetens har i Månadsanställda inom kärn- och stödverksamhet huvudsak ersättningsrekrytering genomförts. Under 2008 har tillgången på kompetent arbetskraft ökat men svårigheter 2006 2007 2008 finns när det gäller disputerade lärare inom hälso- och sjuk- M K M K M K vård. Det finns inga svårigheter att finna sakkunniga till an- Adjunkter 66 132 59 137 51 132 ställningsärenden. Lektorer 57 48 63 55 62 52 Personalomsättningen ökade med 1,4 procent från 2007 till 5,8 procent 2008. Målet var en rörlighet under 10 % vil- Professorer 12 4 14 6 14 4 ket också uppnåddes. Den ökade rörligheten beror med stor Totalt lärar- personal 135 184 136 198 127 188 sannolikhet på den förändringsprocess som Högskolan ge- nomför och rörlighet innebär både utveckling och förnyelse Övrig personal 63 126 48 109 45 109 i organisationen. De stora pensionsavgångarna vid Högskolan börjar när- Totalt 198 310 184 307 172 297 ma sig. Under de närmaste fem åren 2009-2013 kommer 59 anställda att gå i ålderspension (65 år) och 46 av dessa finns Kompetensförsörjning i kärnkompetensgruppen. Pensionsavgångar på grund av ål- Högskolan har genomfört en omorganisation av kärn- derspension är svåra att prognostisera på grund av den enskil- verksamheten från sex institutioner till två sektioner. des rätt till flexibel pensionsavgång mellan 65 och 67 års ål- Ett LärandeResursCentrum bestående av bibliotek och der. Personalens medelålder var oförändrad mot 2007, 48 år. Högskolans pedagogiska utveckling har bildats och kärn- verksamhetens personal tillhör numera olika kunskapsgrup- Pensionsavgångar 2009–2013 per utifrån sina ämnesområden. Omorganisationen har bl a haft som syfte att förstärka och förbättra kärnkompetens ur ett verksamhetsperspektiv. En översyn av administrationen och dess processer har också genomförts. Översynen har gjort att stödprocesserna har effektiviserats och att frigjorda resur- ser har kunnat frigöras till kärnverksamheten och till strate- giska satsningar. Det pågår ett arbete med att ta fram en kompetensutveck- lingspolicy för de kommande fem åren och en sammanställ- ning av stödverksamhetens kompetensutvecklingsbehov är genomförd. Sammanställningen ska leda till högskolegemen- samma utbildningsinsatser för att förbättra möjligheterna att nå Högskolans verksamhetsmål.
  • 35. Högskolan Kristianstad    Anställda inom kärnkompetensgruppen väljer många gånger omfattar 60 sammanhängande kalenderdagar eller mer som att arbeta kvar efter 65 år. Detta ger möjligheter att få pen- svarar för huvuddelen av sjukfrånvaron, 74 % av den totala sionsavgångar utspridda över tiden vilket underlättar för- sjukfrånvaron (24 anställda). Kvinnor är sjukskrivna i högre yngringsprocessen i organisationen. En annan del i att un- omfattning än män, 3,72 % respektive 1,72 %. Målet är att derlätta föryngringsprocessen i organisationen och gynna bibehålla en låg sjukfrånvaro. Högskolan har fortsatt sitt ar- kompetensförsörjningen är delpensionsavtalet. Antal bevilja- bete med att tidigt fånga upp sjukskrivna medarbetare och de delpensioner minskade under 2008. För att kunna använ- medarbetare som har varit på väg att bli sjukskrivna. da instrumentet delpension har Högskolan strikta riktlinjer Orsaken till den ökade sjukfrånvaron är med stor sanno- för tillämpningen av avtalet som gör att flera ska ha möjlighet likhet den omorganisation som genomförts på Högskolan. att få delpension på mindre del av sin anställning. Samarbete mellan Funktionen för personal, chef med perso- nalansvar, försäkringskassan och företagshälsovården kom- Kompetensutveckling mer att vidareutvecklas ytterligare när personalförstärkningen Rekryteringen av disputerade lärare har under året varit över- på personalfunktionen har fått full effekt. Det förebyggan- vägande positiv. Ett kompetensmål är att andelen dispute- de arbetet fortsätter på Högskolan och Högskolans friskvård- rad personal ska öka till 50 % med särskild satsning inom grupp har bedrivit ett fortsatt aktivt arbete med att profilera vetenskapsområden/ämnesområden som är av strategisk be- sin verksamhet. Friskvårdgruppen har genomfört två frisk- tydelse för Högskolan, där andelen disputerad personal är vårdsdagar med olika inomhus- och utomhusaktiviteter, för låg. Högskolan har ökat sin andel disputerade lärare 41,9 % att stimulera personalen till att komma igång med olika for- (2007: 41,3 %). Tillgången på universitetslektorer inom vis- mer av fysisk aktivitet. Kontinuerligt finns tillgång till massa- sa ämnesområden, bl a hälso- och sjukvård, påverkar möjlig- ge och möjlighet att låna stavar till stavgång. heterna att uppnå kompetensmålet. Ökningen av disputerade lärare skedde inom områdena naturvetenskap och samhällsve- Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid tenskap/humaniora. Mycket angeläget är att öka antalet fors- karutbildad personal inom hälso- och sjukvård. 2006 2007 2008 Ledarutveckling för chefer har fortsatt under 2008. 29 år eller yngre 0,3 0,4 0,6 Högskolan har i samarbete med Växjö universitet, Högskolan 30-49 år 2,4 1,8 2,3 i Kalmar och Blekinge Tekniska Högskola genomfört ledar- 50 år eller äldre 2,8 3,1 3,7 utveckling och olika ledarutbildningsseminarier. Sex an- ställda har deltagit i ledarutvecklingen och 10 till 15 an- Totalt 2,5 2,4 3,0 ställda har genomfört seminarierna. Utbildningarna och samarbetet har varit mycket uppskattat och kommer att fort- sätta. Medarbetare som ingår i samverkans/MBL-organen på Högskolan har deltagit i utbildning när det gäller systematiskt arbetsmiljöarbete. Utbildning i lagar och metoder när det gäl- ler likabehandlingsfrågor och kring första hjälpen vid olycka har genomförts. Nytillträdda chefer med personalansvar har även erbjudits och till huvuddel deltagit i utbildning om la- gar, avtal och Högskolans olika policydokument och riktlin- jer inom det personaladministrativa området. I november genomfördes en stor krisövning med Högskolans ledning genom att simulera två realistiska situa- tioner med påverkan både på personer och varumärket. Likaså genomfördes i november en utbildningsdag om innehåll och tillämpning av den nya diskrimineringslagen för samtliga an- ställda med personalansvar. Sammantaget har de redovisade åtgärderna väl bidragit till att säkerställa att rätt och tillräcklig kompetens finns för att nå verksamhetens mål. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron vid Högskolan var totalt 2,97 % under 2008. I september började Ann Cederberg sitt arbete som Högskolans förvalt- Detta är en ökning (2,40 % 2007). Det är sjukfrånvaron som nings- och planeringschef.
  • 36.   Årsredovisning 008 IT, Lokaler & Miljö IT År 2008 har präglats av initiativ knutna till Högskolans stra- sonalansvarig chef. Samtidigt lämnade Högskolan vissa exter- tegiska satsningar och prioriteringar. na lokaler. Sektionernas administration har koncentrerats till Den mest omfattande satsningen är relaterad till verksam- två ställen. Tidigare var verksamhetens administration spridd hetsförlagd utbildning. Högskolan har träffat överenskom- på sju olika administrativa enheter (sex institutioner och lä- melse med Umeå universitet om användning av det av dem rarutbildningscentrum). Nu är denna administration organi- utvecklade systemstödet för administration av verksamhets- serad i två centra. Detta utifrån målet att genom skalfördelar förlagd utbildning. Implementeringen inleddes under hösten och standardisering nå resursbesparingar och större effektivi- 2008. tet. Vidare, för att stödja Högskolans satsning på kvalitetsut- Under året har skyltning förbättrats och anpassningen av veckling, har systemstöd för utvärdering och enkäter upp- Campus och byggnader för rörelsehindrade har fortsatt. handlats och införts i enlighet med projektets målsättning. För att skapa en god lärandemiljö och en naturlig Den under 2008 införda nya organisationen inom admi- träffpunkt har Projekt Mötesplats startats under 2008. nistrationen har inneburit att samtliga personella IT-resurser LärandeResursCentrum kommer att ha sin fysiska placering i samlats i den gemensamma IT-organisationen. anslutning till mötesplatsen och en för Högskolan gemensam IT-funktionen har också givits uppdraget att arbeta för reception kommer att etableras. Vidare kommer det finnas ett mera standardiserade lösningar, såväl för hård- som program- café för såväl studenter som medarbetare. vara. Ett exempel på detta är den under året inledda satsning- Under 2008 har vidare funktioner för olika typer av service en på att konsolidera Högskolans driftsservrar genom så kall- i anslutning till IT, lokaler och miljö förts organisatoriskt när- lad virtualisering. Enligt plan har de första applikationerna mare varandra och har givits ett tydligare Högskolegemensamt flyttats till denna nya miljö. uppdrag. Lokalvården har upphandlats. Lokaler & Miljö Högskolan har i slutet av 2008 i stort sett inga outnyttjade lo- kaler. Inom ramen för omorganisationen skedde en större om- flyttning under sommaren för att kunskapsgrupper som sam- verkar, ska befinna sig i närheten av varandra och eventuell utrustning som är kopplad till gruppen samt i närheten av per- För att utveckla krishanteringsförmågan hölls en krisövning vid Högskolan i november. Under en heldag fick Högskolans ledning ta ställning till två simulerade fall som bland annat inbegrep mediastorm, chockade och upprörda studenter, anhöriga och medarbetare, samt krav på snabba beslut. IT-chef Per-Ola Nilsson, kommuni- kationsansvarig Sara Sonesson och rektor Lars Carlsson pressades hårt på den simulerade presskonferensen.
  • 37. Högskolan Kristianstad    Ekonomisk resultatredovisning Förvaltningsberättelse Likviditet Resultatet för 2008 blev 17,9 Mkr jämfört med -3,7 Mkr för Likviditet på konton i riksgälden och bank uppgick vid ut- 2007. Resultatförbättringen beror både på ökade intäkter och gången av 2008 till 145,6 Mkr. Detta är en ökning med 0,2 minskade kostnader. Mkr jämfört med utgången av 2007. Av tillgången hos riks- gälden utgör erhållna men ej använda anslag 69,1 Mkr. Under Anslag grundutbildning 2008 har en inbetalning på 24,7 Mkr gjorts avseende anslags- Årets takbelopp för grundutbildningen på 326,6 Mkr har be- sparande 2007. Under 2009 kommer en inbetalning på 36,5 lastats med HST (helårsstudent) och HPR för genomförd ut- Mkr att göras. Högskolans likvida medel (där ej använda an- bildning under året på 289,8 Mkr; återstår 36,8 Mkr som slag inte ingår) har minskat med 12,2 Mkr till 76,5 Mkr un- överförs till 2009 som anslagssparande. Tillsammans med an- der 2008. slagssparande från tidigare år på 32,4 Mkr uppgår det totala anslagssparandet till 69,1 Mkr. Andelen av detta som kan dis- Lån i riksgälden poneras 2009 är 10 % av årets anslag, vilket blir 32,7 Mkr. Samtliga investeringar, exklusive investeringen i andelar i dot- terföretag, har enligt gällande regler belånats i riksgälden. Vid utgången av 2008 uppgick det totala lånet till 24,6 Mkr, en Resultat år 2003–2008 (Mkr) ökning med 1 Mkr jämfört med 2007. Av låneramen på 60 År Intäkter 1 Resultat Myndighetskapital miljoner kronor återstår därmed 35,4 Mkr. 2004 370,1 -8,1 21,9 2005 361,9 -6,9 15,0 2006 395,6 2 4,6 19,6 2007 353,3 -3,6 16,0 Intäktsfördelning 2008 372,5 18,1 34,1 Övriga uppdrag Finansiella intäkter 2% 1 Avser intäkter exklusive transfereringar 2 Påverkades av ändrade redovis- och bidrag 11% ningsprinciper med + 20,5 Mkr Intäkter Forsknings- anslag 9% Intäkterna för 2008 är 372,5 Mkr exklusive transferering- ar vilket är 19,2 Mkr högre än 2007. De 19,2 Mkr förde- lar sig på att anslagsintäkter från grundutbildning har ökat Grundutbildnings- anslag 78% med 6,7 Mkr. Anslaget för forskning har ökat med 3,9 Mkr jämfört med 2007. Intäkter från avgifter och bidrag har ökat med 4,3 Mkr. Finansiella intäkter har ökat med 4,2 Mkr. Kostnadsfördelning Anslagsintäkternas ökning beror till stor del på omklassifice- ringar av kurser i samstämmighet med andra högskolor i regi- Avskrivningar 2% onen. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer har inte Övrig drift 16% ökat jämfört med 2007. De finansiella intäkternas ökning be- ror på nya regler för beräkning av räntan. Lokaler 12% Kostnader De totala kostnaderna för 2008 är 354,4 Mkr exklusive trans- Personal 70% fereringar vilket är 2,4 Mkr lägre än 2007. Kostnaden har minskat jämfört med 2007 för avskrivningar med 0,5 Mkr och för personal med 8,4 Mkr medan övriga driftkostnader har ökat med 4,1 Mkr och lokalkostnader med 2,2 Mkr. De finansiella kostnaderna har ökat med 0,2 Mkr.
  • 38. 8  Årsredovisning 008 Finansnetto Brytdag Finansnettot 2008 är 5,6 Mkr jämfört med 1,6 Mkr för 2007. Löpande redovisning avseende räkenskapsåret har gjorts fram Av dessa 5,6 avser 1,3 Mkr en bokslutspost som togs upp till 2009-01-10. Beloppsgräns för periodisering efter detta da- 2007. Dessa intäkter avsåg 2007. En justering av detta ger ett tum är 10 kkr. räntenetto för 2008 på 4,3 Mkr. Intäkter av anslag Investeringar Högskolan erhåller forskningsanslaget med 1/12 varje må- Under 2008 uppgick investeringarna till 7,2 Mkr, en ökning nad; anslaget bokförs löpande som intäkt. Från studiedoku- med 1,2 Mkr jämfört med 2007. mentationssystemet LADOK erhålls en verksamhetsberättelse som utgör underlag till anslagsredovisningen för grundutbild- Stiftelsekapital 2008-12-31 ningen. I LADOK registreras antal studenter och tentamens- Högskolan förvaltar två stiftelser: resultat. LADOK beräknar antalet helårsstudenter och hel- 1. Stiftelsen Marianne Dahlbäcksfonder för blivande sjukskö- årsprestationer, vilka skapar intäkter av anslag. Dessa bokförs terskor. 470 090 kr löpande. 2. Stiftelsen Marianne Dahlbäcksfonder för vårdhögskolans Fordringar lärare. 340 494 kr Fordringar är upptagna till de belopp varmed de beräknas in- Högskolans kostnader för förvaltning av stiftelserna uppgår betalas. under 2008 till 8000 kr. Leverantörsskulder Redovisnings- och värderingsprinciper Leverantörsskulder är upptagna till de belopp varmed de be- Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen räknas utbetalas. (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) och förordningen (2000:653) om redovisning av studier m m. Vid Periodisering av projekt universitet och högskolor. Högskolor och universitet har un- Uppdrags- och bidragsfinansierad verksamhet redovisas i pro- dantag från jektform. På projekten bokförs intäkter och direkta kostnader samt OH-kostnader beräknade på direkta kostnader. Nettot • bestämmelser om avräkning av anslagsmedel enligt 5 och mellan intäkter och kostnader periodiseras. Resultatet redovi- 16 §§ i anslagsförordningen (1196:1189). sas när projektet är avslutat. Vid eventuell beräknad förlust re- • 11 § anslagsförordningen (1996:1189) på så sätt att efter serveras för hela förlusten. Periodiseringen sker antingen som utgången av 2007 får lärosätet överföra såväl helårspresta- förutbetalade intäkter eller upplupna intäkter. Reservation tioner som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett sker för OH- kostnader i de fall den faktiska OH-kostna- värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande den för ett projekt överstiger den avtalade maximala nivån. budgetår, utan att särskilt begära regeringens medgivande. Skillnaden mellan den faktiska OH-kostnaden och den avta- • bestämmelsen i 2 kap. 4 § andra stycket förordningen lade reserveras som upplupen kostnad. (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsent- Anläggningstillgångar liga uppgifter. Universitet och högskolor ska i stället lämna Inventarier med ett anskaffningsvärde på minst 10 000 kro- uppgifter enligt särskild bilaga. nor och en livslängd på minst 3 år bokförs som anläggnings- • Ekonomistyrningsverkets föreskrift till 7 kap. 1 § förord- tillgång. För immateriella anläggningstillgångar samt förbätt- ningen (2000:605) om årsredovisningen och budgetunder- ringsutgifter på annans fastighet gäller gränserna 100 000 lag om att i ”Årets kapitalförändring” särredovisa över- el- kronor och 3 år. Avskrivning sker från den månad som till- ler underskott i den bidragsfinansierade verksamheten. gången införskaffas. Den maximala avskrivningstiden är 10 • bestämmelserna om budgetunderlag i 9 kap. 3 § förord- år. ningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunder- lag. Finansiering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångar finansieras med lån hos riksgäldskon- • kravet enligt 9 § förordningen (2006:942) om krisbered- toret. Lånet justeras varje halvår avseende nyinvesteringar och skap och höjd beredskap, att till Utbildningsdepartementet, amorteringar. med kopia till Krisberedskapsmyndigheten, redovisa en värdering och analys baserad på resultatet av arbetet med risk- och sårbarhetsanalys.
  • 39. Högskolan Kristianstad    Redovisning av lönekostnader Lönekostnader och underlag för semesterskuld beräknas i lönesystemet Palasso. De intjänade men ej uttagna semes- terdagarna vid årsskiftet redovisas som semesterskuld i ba- lansräkningen. Den övertid som uppstår vid avstämning av lärarpersonalens arbetstid bokförs som skuld i balansräkning- en och som övertidskostnad i resultaträkningen. Kostnaden för särskilda delpensionsavtalet för personer som fyllt 61 år samt för personalreduktion har bokförts som skuld i balans- räkning. Transfereringar Inbetalda bidrag som förmedlas vidare till bidragstagare utan att Högskolan erhåller någon egentlig motprestation från bi- dragstagaren, redovisas under transfereringar. Högskolan Kristianstad Holding AB Högskolan Kristianstad Holding AB är ett helägt aktiebo- lag. Bolagets verksamhet består i att genom hel- eller deläg- da bolag bedriva forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att kommersiellt exploatera projekt framtagna eller upp- komna inom ramen för Högskolan Kristianstads verksamhet. Resultatet för 2008 bedöms till -18 kkr (för 2007 -193 kkr). I årsredovisningen för 2007 gjordes ingen bedömning av re- sultatet för 2007. Detta gör att 2007 och 2008 års resultat på tillsammans -211 kkr påverkar årets resultat. Inkomna projekt under 2008 har under året ej lett till någon företagsbildning med finansiell medverkan av Holdingbolaget. Ett av de pågående projekten inom livsmedelsområdet ge- nomförs tillsammans med Kristianstad kommun samt närings- livet och syftet är att utvärdera en eventuell bolagsbildning av ett utvecklingsbolag inom livsmedelsområdet. Bildandet av en inkubator är ett annat projekt där Holdingbolaget är en av intressenterna. Frågan om en långsiktig finansiering måste lö- sas innan inkubatorn kan startas. Under 2008 har extern finansiering om totalt 500 000 be- viljats från Utvecklingsstiftelsen vid Sparbanken 1826 varav 250 000 är utbetalda 2008. Under 2008 har det tillträtt en ny styrelse som har en tydlig lokal förankring.
  • 40. 0  Årsredovisning 008 Resultaträkning (kkr) Not 2008 2007 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 325 013 314 218 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 25 290 19 524 Intäkter av bidrag 2 15 537 17 041 Finansiella intäkter 3 6 660 2 490 Summa verksamhetens intäkter 372 500 353 273 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 4 -245 490 -253 907 Kostnader för lokaler -43 767 -41 560 Övriga driftkostnader -57 354 -53 252 Finansiella kostnader 5 -1 067 -917 Avskrivningar och nedskrivningar -6 722 -7 197 Summa verksamhetens kostnader -354 399 -356 834 Verksamhetsutfall 18 101 -3 562 Resultat från andelar i dotterföretag 6 -211 -108 Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 43 171 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 1 993 2 702 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 433 948 Lämnade bidrag 7 -2 469 -3 821 Saldo transfereringar 0 0 Årets kapitalförändring 17 890 -3 670
  • 41. Högskolan Kristianstad   1 Balansräkning (kkr) Not 2008 2007 Tillgångar I. Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 8 1 329 553 Summa immateriella anläggningstillgångar 1 329 553 II. Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 11 098 11 867 Maskiner, inventarier, installationer mm. 9 12 515 12 054 Summa materiella anläggningstillgångar 23 613 23 920 III. Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag och intresseföretag 10 4 527 4 738 VI. Fordringar Kundfordringar 11 14 591 7 440 Fordringar hos andra myndigheter 6 206 5 225 Övriga fordringar 92 44 Summa fordringar 20 890 12 709 VII. Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 12 12 786 10 139 Upplupna bidragsintäkter 2 238 1 684 Övriga upplupna intäkter 13 2 670 774 Summa periodavgränsningsposter 17 693 12 596 VIII. Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 14 -69 131 -57 109 X. Kassa och Bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 15 145 635 145 337 Kassa, postgiro, bank 5 422 Summa kassa och bank 145 639 145 759 Summa tillgångar 144 561 143 167 Skulder och kapital I. Myndighetskapitalet 16 Statskapital holdingbolag 5 000 5 000 Resultat från andelar i dotterföretag -473 -262 Balanserad kapitalförändring 16 008 19 570 Kapitalförändring enligt resultaträkningen verksamhetsutfall 18 101 -3 562 Summa myndighetskapital 38 636 20 746 IV. Skulder Lån i Riksgäldskontoret 17 24 633 23 645 Skulder till andra myndigheter 10 568 10 836 Leverantörsskulder 18 12 928 22 026 Övriga skulder 3 902 4 490 Summa skulder 52 032 60 996 V. Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 39 951 42 780 Oförbrukade bidrag 19 11 571 12 580 Övriga förutbetalda intäkter 20 2 371 6 064 Summa periodavgränsningsposter 53 893 61 424 Summa kapital och skulder 144 561 143 167
  • 42.   Årsredovisning 008 Anslagsredovisning (kr) Ingående Årets tilldelning Totalt Utgående Omdis- Anslag överförings- enligt regler- Indragning disponibelt Utgifter överförings- ponering belopp ingsbrev belopp belopp Grundutbildning (ramanslag) 16:25:63:AP1 Takbe- 57 109 480 326 601 000 24 731 480 358 979 000 289 847 376 69 131 624 lopp Forskning 16:25:76:AP8 Forskning 35 209 000 35 209 000 35 209 000 Summa 57 109 480 361 810 000 24 731 480 394 188 000 325 056 376 69 131 624 Avgiftsbelagd verksamhet Utfall för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras (tkr) Verksamhet Över- / Över- / Intäkter Kostna- Över- / Ack. över- / underskott underskott 2008 der 2008 underskott underskott, ut- t.o.m. 2006 2007 2008 gående 2008 Uppdragsverksamhet Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning -1 051 9 8 381 7 026 1 355 313 med stödfunktioner Verksamhetsgren Forskning och forskarutbildning med -3 104 -288 5 067 4 814 253 -3 139 stödfunktioner eller konstnärligt utvecklingsarbete Tjänsteexport 0 0 0 0 0 0 Summa -4 155 -279 13 448* 11 840* 1 608 -2 826 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 0 0 226 226 0 0 Intäkter enligt 4§ uppgick till 3 853 tkr och övriga intäkter 8 230 tkr Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras (tkr) Verksamhet Över- / Över- / Intäkter Kostna- Över- / Ack. över- / underskott underskott 2008 der 2008 underskott underskott, ut- t.o.m. 2006 2007 2008 gående 2008 Uppdragsverksamhet Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning -1 051 0 14 500 14 500 0 -1 051 med stödfunktioner Verksamhetsgren Forskning och forskarutbildning med -3 104 0 4 500 4 500 0 -3 104 stödfunktioner eller konstnärligt utvecklingsarbete Tjänsteexport 0 0 0 0 0 0 Summa -4 155 0 19 000* 19 000* 0 -4 155 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 0 0 250 226 0 0 I budgeten för avgiftsbelagd verksamhet ingick samtliga avgiftsintäkter inklusive §4 i avgiftsförordningen och övriga intäkter. *Vi har ändrat i utfallet så att det omfatattar det som definieras som uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Budgeten för 2009 är också lämnad på detta sätt.
  • 43. Högskolan Kristianstad    Noter till resultat- och balansräkning (kkr) Not Belopp i kkr 2008 2007 1 Utav intäkter av avgifter härrör sig nedanstående poster till 4§ avgiftsförord- ningen: Tidskrifter och andra publikationer 128 97 Informations-och kursmateriel 148 296 Konferenser/kurser 13 359 Lokaler 6 47 Kopiering 18 57 Övrigt 3 541 2 995 3 854 3 850 2 Intäkter av bidrag Statliga bidrag 10 548 12 311 Övriga bidrag 4 989 4 730 15 537 17 041 3 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret 5 356 2 559 Upplupen ränta hos Riksgäldskontoret 1304 -69 6 660 2 490 De finansiella intäkternas ökning beror på förändrade regler vad gäller räntebe- räkning. 1 303 tkr kommer från 2007 4 Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter pensionspremier och andra avgifter 161 824 164 126 5 Finansiella kostnader Ränta på lån hos Riksgäldskontoret 777 656 Upplupen ränta på lån hos Riksgäldskontoret 216 254 Övriga finansiella kostnader 74 7 1 067 917
  • 44.   Årsredovisning 008 Not Belopp i kkr 2008 2007 6 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag Resultatet avser det helägda dotterbolaget -211 -108 Högskolan Kristianstad Holding AB. 7 Lämnade bidrag har minskat beroende på att bidrag 2007 betalades till Vinnova på drygr 1 Mkr för betalning av Thomas Nordströms lön. 8 Imateriella anläggningstillgångar Dataprogram - IB inköp 2 939 2 780 Dataprogram - årets inköp 936 159 IB avskrivningar dataprogram -2 386 -2 158 Årets avskrivningar dataprogram -160 -228 1 329 553 9 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutg på annans byggnad - IB inköp 20 194 18 478 Förbättringsutg på annans byggnad - årets inköp 641 2 361 Förbättringsutg på annans byggnad - utrangering inköp 0 -645 IB avskrivningar förb. Byggnader -8 327 -7 421 Förbättringsutg på annans byggnad - utrangering avskr 0 516 Utrangering/nedskrivning förb. Byggnader 0 -129 Årets avskrivningar förb. Byggnader -1 410 -1 422 11 098 11 867 Maskiner och andra tekniska anl - IB inköp 28 598 28 047 Maskiner och andra tekniska anl - årets inköp 907 701 Förändring ackumulerade inköp avseende försäljning -614 -150 IB avskrivningar Maskiner och andra tekniska anl -26 063 -24 908 Förändring ackumulerade avskrivningar avseende försäljning 614 150 Årets avskrivningar Maskiner och andra tekniska anl -1 166 -1 305 2 276 2 534 Datorer och kringutrustning - IB inköp 45 084 42 641 Datorer och kringutrustning - årets inköp 3 341 2 443 IB avskrivningar Datorer och kringutrustning -40 528 -38 192 Årets avskrivningar Datorer och kringutrustning -2 626 -2 336 5 271 4 556 forts
  • 45. Högskolan Kristianstad    Not Belopp i kkr 2008 2007 forts Bilar och andra transportmedel -IB inköp 420 420 Bilar och andra transportmedel - årets inköp 263 0 Förändring ackumulerade inköp avseende försäljning -180 0 Avskrivning försäljning 0 0 IB avskrivningar Bilar och andra transportmedel -420 -416 Förändring ackumulerade avskrivningar avseende försäljning 180 0 Årets avskrivningar Bilar och andra transportmedel -11 -4 252 0 Övriga inventarier - IB inköp 45 352 44 977 Övriga inverntarier - årets inköp 1 102 375 IB avskrivningar Övriga inventarier -40 388 -38 615 Årets avskrivningar Övriga inventarier -1 350 -1 773 4 716 4 964 Totalt IB inköp 139 647 137 343 Årets inköp 6 254 6 038 Förändring ackumulerade inköp avseende försäljning -794 -795 Ackumulerade avskrivningar IB -115 727 -111 710 Förändring ackumulerade avskrivningar avseende försäljning 794 666 Årets avskrivningar -6 562 -7 069 Utrangering nedskrivning 0 -129 Avskrivning försäljning 0 0 Planenligt restvärde 23 613 24 474 10 Finansiella anläggningstillgångar Beloppet avser endast anskaffningsvärdet av det helägda 5 000 5 000 dotterbolaget Högskolan Kristianstad Holding AB. IB ackumulerat resultat -262 -154 Årets uppskrivning vilket motsv. årets resultat -211 -108 4 527 4 738 11 Kundfordringar 14 591 7 440 Ökningen av kundfordringarna beror på ökad uppdragsverksamhet samt att en större del av intäkterna fakturerats i slutet av året 12 Förutbetalade kostnader 12 786 10 139 Av förutbetalda kostnader utgör periodiserade hyror 9 230 tkr (För 2007 9 157 tkr) Ökningen av förutbetalade kostnader beror till största delen på att ett antal nya datalicensavgifter betalas i förväg.
  • 46.   Årsredovisning 008 Not Belopp i kkr 2008 2007 13 Övriga upplupna intäkter 2 670 774 Ökningen av övriga upplupna intäkter hänger ihop med periodiserade projekt. Framtida inbetalningar är här att vänta i större omfattning än tidigare. 14 Avräkning med statsverket Ingående balans - Avräkning mot statsverket -57 109 -19 000 Avräkning mot statsbudgeten -Redovisat mot anslag 325 056 314 389 Summa 325 056 314 389 Avräknat mot statsverkets checkräkning: -Anslagsmedel som tillförts räntekontot -361 810 -352 498 -Återbetalning av anslagsmedel 24 732 0 Utgående balans - Avräkning mot statsverket -69 131 -57 109 15 Kredit räntekonto Beviljad ej utnyttjad kredit avseende räntekonto hos RGK uppgår till 35 779 Behållning räntekonto Anslags medel 143 635 143 337 Avgifter 2 000 2 000 Behållning konto Riksgäldskontoret 145 635 145 337 varav kortsiktigt likviditetsbehov 35 000 35 000
  • 47. Högskolan Kristianstad    Not Belopp i kkr 2008 2007 16 Disposition av myndighetskapital Balanserat myndighetskapital och årets förändring IB IB -Grundutbildningen 49 443 48 156 -Forskning, forskarutbildning -33 411 -28 562 16 032 19 594 Årets förändring Årets förändring -Grundutbildningen resultat 15 508 1 287 -Forskning, forskarutbildning resultat 2 593 -4 849 18 101 -3 562 UB UB -Grundutbildningen 64 950 49 443 -Forskning, forskarutbildning -30 818 -33 411 34 132 16 032 Av årets kapitalförändring utgör resultatet av avgift 668 -279 och bidragsfinansierad verksamhet 17 Skuld till Riksgäldskontoret Låneram 60 000 60 000 Ingående balans 23 645 26 177 Årets nya lån 7 219 4 721 Amorteringar under Året -6 230 -7 253 Total skuld 24 634 23 645 18 Leverantörsskulder 12 928 22 026 I leverantörsskulderna för 2007 ingick förutbetalade hyreskostnader på mer än 10 Mkr. 19 Oförbrukade bidrag Statliga bidrag 6 318 5 937 Övriga bidrag 5 253 6 643 11 571 12 580 20 Övriga förutbetalade intäkter 2 371 6 064 Drygt 1 Mkr av minskningen består av förutbetalade bidrag från främst Skol- verket som skedde 2007. Resten är kopplat till periodiseringen av projekt. Det balanserade överskottet på projekten är lägre.
  • 48. 8  Årsredovisning 008 Sammanställning av väsentliga uppgifter Grundutbildning 2008 2007 2006 2005 2004 Antal HST inkl uppdragsutbildning 4 830 4 922 5 051 5 351 5 723 - andel kvinnor 72% 72% 71% 72% 71% - andel män 28% 28% 29% 28% 29% Antal HPR inkl uppdragsutbildning 3 839 4 087 4 325 4 606 4 907 Prestationsgrad 79% 83% 85% 86% 85% Personal – Lärare 2008 2007 2006 2005 2004 Antal lärare totalt (årsarbeten) 315 334 318 319 333 - andel kvinnor 60% 59% 58% 58% 56% - andel män 40% 41% 42% 42% 44% Antal disputerade lärare (årsarbeten) 132 138 121 118 102 - andel kvinnor 42% 44% 43% 45% 43% - andel män 58% 56% 57% 55% 57% Antal professorer 18 20 16 16 14 - andel kvinnor 22% 30% 25% 31% 29% - andel män 78% 70% 75% 69% 71% Ekonomi 2008 2007 2006 2005 2004 Intäkter totalt (Mkr) varav 373 353 396* 362 370 Grundutbildning (Mkr) 320 305 333 319 328 - andel anslag 91% 93% 89% 91% 91% - andel externa intäkter 9% 7% 11% 9% 9% Forskning och forskarutbildning (Mkr) 52 49 63 43 42 - andel anslag 69% 65% 46% 65% 67% - andel externa intäkter 31% 35% 54% 35% 33% Kostnader totalt (Mkr) 354 357 390* 369 378 - andel personal 70% 71% 65% 69% 68% - andel lokaler 12% 12% 11% 11% 11% Lokalkostnader per kvm (kr) 1 214 1 159 1 282 1 230 1 182 Balansomslutning (Mkr), varav 145 147 130 132 149 - oförbrukade bidrag 11 12 7 7 9 - årets kapitalförändring 19 -4 5 -7 -8 - myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 40 21 24 20 27 * påverkas pga ändrade redovisningsprinciper med + 20,5 Mkr.
  • 49. Högskolan Kristianstad    Myndighetskapital (kkr) Tabell 1 Myndighetskapital Belopp A Ackumulerat över- eller underskott 33 636 (Årets och balanserad kapitalförändring) - del som avser den avgiftsbelagda verksamhten -2 827 - del som avser den bidragsfinansierade verksamheten -3 188 - del som avser resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag -473 - del som aver donationsmedel Summa A efter justeringar 40 125 B Årets totala kostnader 354 399 - del som avser den avgiftsbelagda verksamhten 25 290 - del som avser den bidragsfinansierade verksamheten 15 537 - del som avser resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag - del som aver donationsmedel Summa B efter justeringar 313 572 A i procent av B 13% Tabell 2 Balanserad Årets Summa Verksamhetsgren kapital förändring (A) kapital förändring (B) (A+B) Grundläggande högskoleutbildning 49 418 15 508 64 925 Grundutbildning respektive utbildning på grundnivå och 50 461 14 153 64 614 avancerad nivå enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet -1 042 1 355 313 Forskning/forskarutbildning/konstnärligt -33 410 2 593 -30 817 utvecklingsarbete Forskarutbildning respektive utbildning på forskarnivå och -30 018 2 341 -27 677 forskning Uppdragsforskning -3 392 253 -3 139 Underskottet inom forskning/forskarutbildning har uppstått beroende på att den faktiska indirekta kostnaden för såväl den avgiftsfinansierade som den icke avgiftsfinansierade verksamheten överstiger de 35% som schablonmässigt används vid kalkylering av forskning .
  • 50. 0  Årsredovisning 008 Resultat per verksamhetsgren (kkr) Grundläggande högskoleutbildning Forskning och forskarutbild- ning Resultat per verksamhetsgren Totalt Grundutbild. Uppdrags- Uppdrags- Forskning enl Uppdrags- Högskolan enl uppdrag i verksamhet verksamhet uppdrag i reg- verksam- regleringsbrev beställd uppdrags- leringsbrev het utbildning utbildning 2 008 Intäkter av anslag 325 013 289 804 35 209 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 25 290 12 083 3 108 5 123 4 976 Intäkter av bidrag 15 537 4 649 10 889 Finansiella intäkter 6 660 5 580 57 93 839 91 = Summa intäkter 372 500 312 116 3 165 5 216 46 937 5 067 Kostnader för personal -245 490 -206 397 -1 541 -3 326 -30 891 -3 335 Kostnader för lokaler -43 767 -36 798 -275 -593 -5 508 -595 Övriga driftkostnader -57 354 -48 221 -360 -777 -7 217 -779 Finansiella kostnader -1 067 -897 -7 -15 -134 -15 Avskrivningar och nedskrivningar -6 722 -5 651 -42 -91 -846 -91 = Summa kostnader -354 399 -297 963 -2 225 -4 801 -44 596 -4 814 Verksamhetsutfall 18 101 14 153 940 415 2 341 253 Medel från statsbudgeten för finansiering av 171 171 bidrag Medel från myndighter för finansiering av bidrag 2 702 2 702 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 948 948 Transföreringar lämnade -3 821 -3 821 0 0 Årets kapitalförändring 18 101 14 153 940 415 2 341 253 2 007 Intäkter av anslag 314 218 282 937 31 281 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 19 524 12 021 4 647 2 856 Intäkter av bidrag 17 041 3 041 14 000 Finansiella intäkter 2 490 2 116 33 321 20 = Summa intäkter 353 273 300 115 4 680 45 602 2 876 Kostnader för personal -253 907 -212 638 -3 324 -35 694 -2 251 Kostnader för lokaler -41 561 -34 805 -544 -5 842 -369 Övriga driftkostnader -53 252 -44 597 -697 -7 486 -472 Finansiella kostnader -917 -768 -12 -129 -8 Avskrivningar och nedskrivningar -7 197 -6 027 -94 -1 012 -64 = Summa kostnader -356 834 -298 836 4 671 50 163 3 164 Verksamhetsutfall -3 562 1 278 9 -4 560 -288 Medel från statsbudgeten för finansiering av 171 171 bidrag Medel från myndighter för finansiering av bidrag 2 702 2 702 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 948 948 Transföreringar lämnade -3 821 -3 821 Årets kapitalförändring -3 562 1 278 9 -4 560 -288
  • 51. Högskolan Kristianstad   1 2 006 Intäkter av anslag 326 497 297 091 29 406 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 29 120 11 492 2 772 11 399 3 457 Intäkter av bidrag 38 384 9 222 29 162 Finansiella intäkter 1 591 1 284 11 46 237 14 = Summa intäkter 395 592 319 089 2 783 11 445 58 805 3 471 Kostnader för personal -252 831 -192 664 -2 066 -8 498 -46 838 -2 765 Kostnader för lokaler -44 166 -40 389 -78 -319 -3 283 -97 Övriga driftkostnader -83 412 -67 281 -587 -2 413 -12 399 -732 Finansiella kostnader -688 -559 -4 -16 -102 -6 Avskrivningar och nedskrivningar -9 810 -7 913 -69 -284 -1 458 -86 = Summa kostnader -390 907 -308 807 -2 804 -11 531 -64 080 -3 686 Verksamhetsutfall 4 685 10 282 -21 -86 -5 276 -215 Medel från statsbudgeten för finansiering av 573 573 bidrag Medel från myndighter för finansiering av bidrag 489 489 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 954 954 Transföreringar lämnade -2 016 -2 016 Årets kapitalförändring 4 685 10 282 -21 -86 -5 276 -215 Intäkter och direkta kostnaderför verksamhetsgrenarna är avläst på verksamhetskoderna. En OH på forskningen på 45% och för uppdragsutbildning på 50% har lagts på. Kostnaderna är sedan fördelade i förhållande till Högskolans totala kostnader. Sammanställning av anslagsbelastning Bilaga 44, Tabell 1, Anvisningar för redovisning av högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå i samband med års- redovisningen 2008 Tabell 1 Intäkter för grundutbildning (tkr) År 2008 Utnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande högskoleutbildning 1.a. Under 2008 genomförda helårsstudenter och helårsprestationer inom 2008 års takbelopp enligt tabell 2 289 610 1.b. Eventuella decemberprestationer från 2007 som ryms inom takbeloppet. 238 2.a. Eventuellt utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande, eller 2.b. Eventuellt utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer. Summa 289 848 Årets anslagsbelastning avseende särskilda åtaganden Summa intäkter för grundutbildning 289 848 Ersättning för helårsprestationer för december 2007 (totalt belopp oberoende av om det ryms inom ordinarie takbelopp eller ej) som tidigare ej ersatts inom takbeloppet 238 tkr.
  • 52.   Årsredovisning 008 Underlag för beräkning av belastning av anslaget avseende grundutbildning 2008 Bilaga 44: Tabell 2 Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) samt redovisning av intäkter på grundutbildningsanslaget. Utfall avseende perioden 2008-01-01–2008-12-31 A B C D E F Utb.omr. Utfall Utfall HST HPR Utfall Takbelopp HST 1,2) HPR 1) Ersättn. Ersättn. total enl RB (tkr) (tkr) ersättning (tkr) C+D Humaniora 416 318 8 522 5 710 14 232 Teologi 0 Juridik 187 155 3 824 2 782 6 606 Samhällsvetenskap 1 423 1 033 29 156 18 571 47 727 Naturvetenskap 795 518 37 427 20 537 57 964 Teknik 201 157 9 476 6 222 15 698 Farmaci 0 Vård 687 641 34 368 27 768 62 136 Odontologi 0 Medicin 244 191 13 650 12 952 26 602 Undervisning 662 635 21 631 24 403 46 034 Övrigt 57 55 2 142 1 688 3 830 Design 6 7 834 533 1 367 Konst 0 Musik 0 Opera 0 Teater 0 Media 0 Dans 0 Idrott 54 49 5 224 2 190 7 414 Summa 4 732 3 755 166 253 123 356 289 610 326 601 Lärosätet har tidigare uppkommet anslagssparande motsvarande_32 378_tkr. 3 Lärosätet har tidigare sparade helårsprestationer motsvarande_________________tkr. Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med_________________tkr. Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med____36 754____tkr. 3 Förra årets utgående balans var 57 109 tkr. Av dessa har 24 731 tkr levererats in. Kommentarer till tabellen 1. Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning, särskild utbildning för lärare i yrkesämnen, övriga särskilda lärarutbildningar och projekt för invandrade akademiker. 2. Mål för antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik är minst 830. Utfallet blev 997. Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden. Totalt antal utbildade helårsstudenter 6 inom design. Högst får 15 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområdet.
  • 53. Högskolan Kristianstad    Bilaga till anslagsavräkning för grundutbildningen Bilaga 44, tabell 3, Redovisning av Högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr) 326 601 + Ev. ingående anslagssparande (tkr) 32 378 Summa (A) 358 979 B. Utfall totalt för grundutbildningen Ersättning för HPR från december föregående budgetår 238 Årets utfall: ersättning för HST+HPR (tkr) 289 610 + Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) Summa (B) 1. 289 848 Summa (A-B) 2. 69 132 Summan ska avse den totala ersättning som lärosätet genomför produktion för, 1. dvs. oberoende av om den ryms eller inte inom tilldelade medel (A). Om summan blir positiv, ska det föras in i tabell över anslagssparandet nedan. 2. Blir summan i stället negativ, ska beloppet föras till tabell över sparade helårsprestationer nedan. Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande på anslaget för grund- utbildning (A-B) 69 132 - Ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet 3. 36 471 Summa 32 660 Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens 3. godkännande. Tabell. Sparade helårsprestationer Ingående värde av sparande HPR (tkr) 4. - Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR under 2008 (tkr) + Ev. sparade HPR under 2008 (tkr) Summa 0 - Ev. belopp överstigande 10 % av takbeloppet 2008 (tkr) Utgående värde av sparade HPR (tkr) 5. 0 4. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2007. 5. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2008.
  • 54.   Årsredovisning 008 Styrelsen vid Högskolan Kristianstad 2008 Ordförande Pia Andersson Lil Ljunggren Lönnberg Inga uppdrag Inga uppdrag Styrelsearvode 0:-. Styrelsearvode och andra förmåner 75 100 kr Lön och ev förmåner 529 609:- Företrädare för allmänna intressen Joakim Ekstrand Bo Bengtsson Inga uppdrag Styrelseledamot i Styrelsearvode 0:-. Rydgruppen Sverige AB Lön och ev förmåner 643 700:- Sveland sakförsäkring AB Case Asset Management AB Ingemar Holgersson Styrelsearvode och andra förmåner 36 667:- Repr i styrelsen FontD (Linköpings universitet) Styrelsearvode 0:-. Thomas Elmqvist Lön och ev förmåner 563 354:- Ledamot av Styrelsen för Biologisk Grundutbildning, Stockholms universitet Christina Lindh Styrelsen för Systemekologiska Institutionen, ledamot i Fastec Skåne AB Stockholms universitet. Styrelsearvode 0:-. Styrelsearvode och andra förmåner 36 667:- Lön och ev förmåner 157 885:- Metta Fjelkner Företrädare för studenterna Styrelseledamot i Maria Nordgren Folksam Sak Inga uppdrag Lärarfonder Styrelsearvode och andra förmåner 12 445:- Svenska Lärarförsäkringar AB Förvaltningsaktiebolaget Luna (ordf) Fredrik Persson LR Skoltema Aktiebolag (ordf) Inga uppdrag Styrelsearvode och andra förmåner 36 667:- Styrelsearvode och andra förmåner 11 000:- Margareta Dahlén Nord Rickard Sewerin Ekström Inga uppdrag Inga uppdrag Styrelsearvode och andra förmåner 36 885:- Styrelsearvode och andra förmåner 18 500:- Dag Ivarsson Kristina Tagesson Styrelseledamot i Inga uppdrag Brio AB Styrelsearvode och andra förmåner 11 945:- AB Cedela Osbynova AB Sofie Heimdahl Styrelsearvode och andra förmåner 33 625:- Inga uppdrag Styrelsearvode och andra förmåner 14 350:- Per Persson Inga uppdrag Ola Ewald Styrelsearvode och andra förmåner 36 667:-. Inga uppdrag Styrelsearvode och andra förmåner 18 705:- Eva Åkesson Ledamot i CSN insynsråd Styrelsearvode och andra förmåner 36 667:- Företrädare för verksamheten Lars Carlsson Rektor Styrelseledamot i Krinova AB Styrelsearvode 0:-. Lön och ev förmåner 813 050:-
  • 55. Högskolan Kristianstad    Jag/Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Kristianstad den 13 februari 2009 Lil Ljunggren Lönnberg Lars Carlsson Ordförande Rektor Pia Andersson Bo Bengtsson Margareta Dahlén Nord Joakim Ekstrand Thomas Elmqvist Ola Ewald Metta Fjelkner Sofie Heimdahl Ingemar Holgersson Dag Ivarsson Maria Nordgren Per Persson Eva Åkesson
  • 56.   Årsredovisning 008 Kristianstad Studentkårs kommentarer Högskolan Kristianstad och dess personal har under 2009 varit Samarbeten är många gånger positiva, men de ska ge till- mycket tillmötesgående och samarbetsvilliga, både gentemot baka mer resurser än vad de tar. Högskolan Kristianstad är Kristianstad Studentkår och andra organisationer. Ett exempel medlem i Öresundsuniversitetet, vilket kan vara positivt ur på gott samarbete är den bostadsgaranti som finns för de stu- många aspekter. Frågan är hur mycket Högskolan får ut av denter som går på Högskolan Kristianstad, som Kristianstad ett sådant samarbete då Öresundregionen kan ses ligga allt- kommun står för och Kristianstad Studentkår administrerar. för långt ifrån Kristianstad. Kristianstad Studentkår har ännu Detta är en positiv effekt av de samarbeten Högskolan har ar- inte sett nyttan med samarbetet, vilket förhoppningsvis fram- betat med genom åren, som verkligen gått tillbaka till studen- kommer under 2009. terna. Det goda samarbetet med Kristianstad Studentkår är Vad det gäller bedömning av reell kompetens och andra viktigt för ett fortsatt arbete med kvalitetsutvecklingen och tillgodoräknanden måste resurserna förstärkas, då flera pre- utvecklingen av studentlivet i Kristianstad. sumtiva studenter blivit lidande i det långsamma, eller kanske Högskolan Kristianstad har under året implementerat sin loja, systemet. Har man dessutom valt att lägga fokus på bred- nya organisation, vilket skapat både positiva och negativa ef- dad rekrytering är detta något som måste bli bättre. fekter. Målet har varit att själva omorganisationen inte skulle Under året har Kristianstadmodellen utvecklats allt mer, märkas för studenterna, vilket har fungerat i vissa delar, men och Kristianstad Studentkår hoppas att detta är något som långt ifrån alla. Det har inneburit att all information inte gått anammas av studenter och omgivning, att det blir ett bäran- fram till studenterna, då personalen har varit alltför försiktig i de koncept som gör det möjligt att nå visionen. Kristianstad sina uttalanden. Om tydligheten varit större mot studenterna, Studentkår tror på och stöttar modellen, men det måste få ta hade många missförstånd undanröjts. tid att implementera den. Något som dock varit mycket positivt är utvecklingen av När Högskolan i år satsat på att få fler utresande studenter, LärandeResursCentrum. Detta är en mycket viktig del i att måste det vara prioriterat att dessa blir omhändertagna och få en god kvalitet på utbildningen, och det är bra att det sat- får den utbildningskvalitet som kan krävas. Kvantitet kan inte sas på detta och inte bara på den vetenskapliga meriteringen, vara ett mått för internationalisering, det måste vara kvalitet. som annars prioriteras högt i den akademiska världen. Den Utresande studenter har inte alltid fått det de blivit lovade, utveckling som skett inom IT-baserat lärande är väldigt stu- vilket borde vara grunden i ett sådant internationaliserings- dentfokuserad, och syftar till att hjälpa och underlätta för stu- arbete. denter. Kristianstad Studentkår tycker att det är viktigt att Vad som dock är synd är att man i årsredovisningen inte man utvecklas lika mycket i den akademiska världen som i sett studentrepresentationen som en del i kvalitetsarbetet, då det omgivande samhället vad det gäller IT och teknologi, vil- studenter faktiskt ska finnas med i alla beredande och beslu- ket man verkligen gjort inom LärandeResursCentrum. tande organ. Det är de man i det stora hela arbetar för, och Högskolans vision ”Sveriges mest anställningsbara studen- det är väl de som är den viktigaste källan till positiv och ne- ter” är en tydlig markering på att det är studenterna och li- gativ feedback. I organen har studentrepresentanterna blivit vet efter examen som är det viktiga, vilket i sin tur gör vä- lyssnade till och deras åsikter har värderats, och det om något gen till examen, studentlivet, så viktigt. Högskolans satsning är väl en källa till kvalitetsutveckling. på Student & Arbetsliv och Futurum Creative Center är något som direkt kommer studenterna till nytta och som verkligen gynnar anställningsbarheten. Överhuvudtaget har de samar- beten som funnits och upprättats under året varit med åtan- ke för studenternas bästa. Samarbetet med Lunds universitet, och då främst för en gemensam lärarutbildning, är något som Maria Nordgren Ola Ewald kan öka kvaliteten på utbildningen, stärka Högskolans positi- Ordförande 08/09 Vice ordförande 08/09 va rykte och i slutändan främja visionen och studenten. Kristianstad Studentkår Kristianstad Studentkår
  • 57. www.hkr.se Högskolan Kristianstad • 291 88 Kristianstad • Elmetorpsvägen 15 • 044-20 30 00 © 2009 Rektors kansli, Högskolan Kristianstad Text Peter AdR Apell Grafisk form Thomas Ottosson (Veronica Svensson, ursprungligt koncept) Tryck Arkitektkopia, Kristianstad