0
Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition UD:s chefsmöte 27 augusti Statssekreterare Per Jansson
Kraftigt fall i BNP-tillväxt * *  Prognoserna för 2009 och 2010 är från 2009 års ekonomiska vårproposition
Stora finanspolitiska stimulanser 2008-2010 Procent av BNP. Källa: OECD
Sänkta styrräntor i Sverige, USA och Euroområdet
Tecken på stabilisering men osäkerheten är stor <ul><li>Förskjutning i riskbilden – mer balanserad </li></ul><ul><ul><li>T...
Normalisering på de finansiella marknaderna <ul><li>TED-spreadarna* lägre, men fortsatt något förhöjda </li></ul><ul><li>S...
Förtroendeindikatorerna vänder uppåt, men alltjämt kvar på relativt låga nivåer Källor: Swedbank/Silf och KI Konsumentfört...
Bättre läge för exportorderingången i tillverkningsindustrin
Industrins produktionsvolymer tycks ha bottnat, men globalt kapacitetsutnyttjande är rekordlågt Kapacitetsutnyttjande Indu...
Men fortsatt försämring på arbetsmarknaden att vänta framöver Sysselsättning. Indexerade kvartalsförlopp från tre konjunkt...
Ordning och reda i offentliga finanser är A och O <ul><li>Trovärdigheten för finanspolitiken är avgörande (även för stimul...
Svårförutsägbara offentliga finanser   Totala skatteintäkter. Revideringar jämfört med vårpropositionen 2008 Mdkr
Stora revideringar av strukturellt sparande visar på måttets osäkerhet 2006 års strukturella sparande bedömt vid olika tid...
Något förbättrade offentliga finanser Finansiellt sparande, vårpropositionen (april 2009) och augusti 2009 * Preliminära s...
Vad förklarar förbättringen av de offentliga finanserna? <ul><li>Har utvecklats något bättre jämfört med bedömningen i VÅP...
Försvagade offentliga finanser i EU Finansiellt sparande som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos
Ökande skuldsättning i EU  Statsskuld som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos
Statsskuldens utveckling 1990-2012 Utfall samt prognos för åren 2009-2012
Nyckeltal Prognos augusti 2009. Vårpropositionen (april 2009) inom parentes  * Faktisk BNP till marknadspris ** Skillnaden...
Den ekonomiska politiken: mycket har gjorts men behoven är också stora <ul><li>Stort behov av krisåtgärder </li></ul><ul><...
Stigande arbetslöshet Arbetslösa i procent av arbetskraften (15-74 år). Källa: OECD
Några orsaker till att arbetslösheten ofta fastnar på en högre nivå efter en uppgång <ul><li>Brister i yrkes- och branschm...
Inriktningen på politiken i höstens budgetproposition <ul><li>Motverka att arbetslösheten ökar </li></ul><ul><ul><li>Stimu...
Omfördelning av medel inom arbetsmarknadspolitiken 2010 <ul><li>Principerna för arbetsmarknadspolitiken ligger fast </li><...
Fler aktiveringsinsatser för kort- och långtidsarbetslösa under 2010 54 000 Totalt (32 500 utanför garantier, 21 500 inom ...
Sänkt skatt på arbete motverkar att arbetslösheten biter sig fast <ul><li>Ökar på kort sikt den disponibla inkomsten och d...
Sammanfattande slutsatser <ul><li>Stabilisering av svensk ekonomi och minskade risker i vår omvärld  </li></ul><ul><li>För...
Reservbilder
Exempel på viktiga satsningar för att möta krisen Ackumulerade tillskott under mandatperioden (t.o.m. VÅP 09) 72,6 71,6 52...
Offentliga sektorns faktiska respektive konjunkturrensade sparande
Institutionella förklaringar till att arbetslösheten biter sig fast <ul><li>Lönebildningen </li></ul><ul><ul><li>Reallöner...
Sverige har relativt flexibel arbetsrätt 2008. Källa: OECD <ul><li>Skydd mot individuell uppsägning </li></ul><ul><li>Skyd...
Återupprättandet av arbetslinjen <ul><li>Ökade drivkrafter för arbete </li></ul><ul><ul><li>Mer lönsamt att gå in på arbet...
Skapa förutsättningar för jobbtillväxt när konjunkturen vänder uppåt <ul><li>Makroekonomisk stabilitet </li></ul><ul><ul><...
Varför ett tillfälligt utbildningspaket? <ul><li>Högt söktryck pga. konjunkturen och stora ungdomskullar </li></ul><ul><li...
Hur bör ett tillfälligt utbildningspaket bäst utformas? <ul><li>Utbildningssatsningarna bör vara breda och omfatta utbildn...
Antal platser i ett tillfälligt utbildningspaket 23 000 3 000 10 000 10 000 2011 21 500 Totalt 1 500 Yrkeshögskolan (från ...
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

090910 Ekonomiska Laget Ud

1,918

Published on

Published in: Education, Business
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
1,918
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Transcript of "090910 Ekonomiska Laget Ud"

  1. 1. Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition UD:s chefsmöte 27 augusti Statssekreterare Per Jansson
  2. 2. Kraftigt fall i BNP-tillväxt * * Prognoserna för 2009 och 2010 är från 2009 års ekonomiska vårproposition
  3. 3. Stora finanspolitiska stimulanser 2008-2010 Procent av BNP. Källa: OECD
  4. 4. Sänkta styrräntor i Sverige, USA och Euroområdet
  5. 5. Tecken på stabilisering men osäkerheten är stor <ul><li>Förskjutning i riskbilden – mer balanserad </li></ul><ul><ul><li>Tydliga tecken på stabilisering och minskad pessimism sedan i våras i både Sverige och i omvärlden </li></ul></ul><ul><ul><li>Ett antal ekonomiska indikatorer har vänt uppåt </li></ul></ul><ul><li>Dock kvarstår risker och vi har en lång och mödosam väg tillbaka </li></ul><ul><ul><li>Låg tillväxt </li></ul></ul><ul><ul><li>Fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet </li></ul></ul><ul><ul><li>Lågt resursutnyttjande </li></ul></ul>
  6. 6. Normalisering på de finansiella marknaderna <ul><li>TED-spreadarna* lägre, men fortsatt något förhöjda </li></ul><ul><li>Systemrisken (risken för världsdepression) har försvunnit ur marknadspriserna </li></ul><ul><li>Det beror bl.a. på den expansiva ekonomiska politiken </li></ul><ul><li>* Skillnaden mellan interbankräntan och räntan på statsskuldsväxlar med motsvarande löptid benämns TED-spread och används som en indikator för kreditrisk </li></ul>
  7. 7. Förtroendeindikatorerna vänder uppåt, men alltjämt kvar på relativt låga nivåer Källor: Swedbank/Silf och KI Konsumentförtroende (CCI)
  8. 8. Bättre läge för exportorderingången i tillverkningsindustrin
  9. 9. Industrins produktionsvolymer tycks ha bottnat, men globalt kapacitetsutnyttjande är rekordlågt Kapacitetsutnyttjande Industriproduktionsvolym
  10. 10. Men fortsatt försämring på arbetsmarknaden att vänta framöver Sysselsättning. Indexerade kvartalsförlopp från tre konjunkturtoppar = 100
  11. 11. Ordning och reda i offentliga finanser är A och O <ul><li>Trovärdigheten för finanspolitiken är avgörande (även för stimulansåtgärdernas effekter på kort sikt) </li></ul><ul><li>Osäkerhet om hur de offentliga finanserna påverkas av nedgången i ekonomin </li></ul><ul><li>Beredskap för fortsatta bekymmer i banksektorn </li></ul><ul><li>Klara långsiktig hållbarhet </li></ul><ul><ul><li>Buffert vid nästa konjunkturnedgång </li></ul></ul><ul><ul><li>Åldrande befolkning </li></ul></ul>
  12. 12. Svårförutsägbara offentliga finanser Totala skatteintäkter. Revideringar jämfört med vårpropositionen 2008 Mdkr
  13. 13. Stora revideringar av strukturellt sparande visar på måttets osäkerhet 2006 års strukturella sparande bedömt vid olika tidpunkter Procent av BNP
  14. 14. Något förbättrade offentliga finanser Finansiellt sparande, vårpropositionen (april 2009) och augusti 2009 * Preliminära siffror -1,4 -2,5 -3,7 -2,4 2,5 Augusti 09* -3,1 2011 -2,0 -3,8 -2,7 2,5 VÅP 09 2012 2010 2009 2008 Procent av BNP
  15. 15. Vad förklarar förbättringen av de offentliga finanserna? <ul><li>Har utvecklats något bättre jämfört med bedömningen i VÅP 09 </li></ul><ul><ul><li>Högre intäkter, pga. att arbetade timmar har reviderats upp </li></ul></ul><ul><ul><li>Lägre utgifter, pga. färre i ohälsa och revideringar inom arbetsmarknadsområdet </li></ul></ul><ul><li>Minskad osäkerhet kring nedgångens effekter på offentliga finanser </li></ul><ul><li>Stabilare ekonomiskt läge </li></ul><ul><ul><li>Minskad risk för en ännu större nedgång och utdraget förlopp </li></ul></ul><ul><li>Normalisering på finansmarknaderna </li></ul><ul><li>Sammantaget: Sveriges offentliga finanser har försämrats påtagligt men försämringen ser ut att ha bromsats och det saknas inte exempel på länder som har större problem… </li></ul>
  16. 16. Försvagade offentliga finanser i EU Finansiellt sparande som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos
  17. 17. Ökande skuldsättning i EU Statsskuld som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos
  18. 18. Statsskuldens utveckling 1990-2012 Utfall samt prognos för åren 2009-2012
  19. 19. Nyckeltal Prognos augusti 2009. Vårpropositionen (april 2009) inom parentes * Faktisk BNP till marknadspris ** Skillnaden i procent mellan faktisk BNP och den nivå som är förenlig med konjunkturell balans. Ett negativt gap betyder att resursutnyttjandet är lågt *** Procent av arbetskraften 11,0 (11,3) 11,6 (11,7) 11,4 (11,1) 8,8 (8,9) Arbetslöshet (15-74 år)*** 1,0 (0,6) 0,4 (-0,6) -2,1 (-2,9) -3,7 (-4,1) Arbetade timmar -3,0 (-6,2) -5,0 (-7,9) -6,5 (-8,7) -6,4 (-7,2) BNP-gap** -0,5 (-1,0) 3,1 (2,4) 2011 0,8 (0,6) -3,5 (-3,3) -2,6 (-2,8) Sysselsatta (15-74 år) 3,7 (4,0) 0,6 (0,2) -5,2 (-4,2) BNP* 2012 2010 2009 Procentuell förändring
  20. 20. Den ekonomiska politiken: mycket har gjorts men behoven är också stora <ul><li>Stort behov av krisåtgärder </li></ul><ul><ul><li>Stora BNP-gap </li></ul></ul><ul><ul><li>Kraftigt fallande sysselsättning </li></ul></ul><ul><ul><li>Stigande arbetslöshet </li></ul></ul><ul><li>Visst handlingsutrymme för ytterligare krisåtgärder, tydlig förbättring jämfört med i våras </li></ul><ul><li>Fokus på temporära satsningar … </li></ul><ul><ul><li>Så mycket som möjligt motverka att nedgången slår igenom på arbetsmarknaden </li></ul></ul><ul><li>… men också behov av permanenta reformer som förbättrar ekonomins funktionssätt </li></ul><ul><ul><li>Förhindra att arbetslösheten biter sig fast </li></ul></ul><ul><ul><li>Stärka offentliga finanser på sikt </li></ul></ul>
  21. 21. Stigande arbetslöshet Arbetslösa i procent av arbetskraften (15-74 år). Källa: OECD
  22. 22. Några orsaker till att arbetslösheten ofta fastnar på en högre nivå efter en uppgång <ul><li>Brister i yrkes- och branschmässig samt regional rörlighet </li></ul><ul><li>Svaga drivkrafter att söka jobb </li></ul><ul><li>Arbetsgivarna tror att den som är långtidsarbetslös är mindre produktiv (s.k. stigmatisering) och tvekar därför att anställa </li></ul><ul><li>Den sammanpressade lönestrukturen försvårar för vissa grupper att få jobb (insider-outsider-krafter) </li></ul>
  23. 23. Inriktningen på politiken i höstens budgetproposition <ul><li>Motverka att arbetslösheten ökar </li></ul><ul><ul><li>Stimulera efterfrågan och dämpa sysselsättningsfallet genom temporära satsningar </li></ul></ul><ul><li>Motverka att arbetslösheten biter sig fast </li></ul><ul><ul><li>Aktiv arbetsmarknadspolitik genom bl.a. aktiveringsinsatser, ökade resurser till utbildning och omställning </li></ul></ul><ul><ul><li>Bättre fungerande arbetsmarknad och mer lönsamt att arbeta </li></ul></ul><ul><li>Värna välfärdens kärna </li></ul><ul><ul><li>Svaga grupper i samhället, offentliga åtagandet </li></ul></ul>
  24. 24. Omfördelning av medel inom arbetsmarknadspolitiken 2010 <ul><li>Principerna för arbetsmarknadspolitiken ligger fast </li></ul><ul><li>Ökade insatser för kort- och långtidsarbetslösa </li></ul><ul><ul><li>Coachning, arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling, ny aktiveringsinsats inom statlig och kommunal verksamhet (LYFT), arbetsmarknadsutbildning, fler insatser inom Jobbgarantin för ungdomar samt stöd till arbetslösa ungdomar som saknar gymnasieutbildning </li></ul></ul><ul><li>Omfördelning möjlig för 2010 p.g.a. lägre kostnader för vissa insatser </li></ul>
  25. 25. Fler aktiveringsinsatser för kort- och långtidsarbetslösa under 2010 54 000 Totalt (32 500 utanför garantier, 21 500 inom garantier) 1 000 <ul><li>Nya insatser inom jobbgarantin för unga </li></ul><ul><li>Ytterligare studiemotiverande insatser </li></ul><ul><li>Ökad aktivering (bl.a. LYFT) </li></ul>40 000 Ny aktiveringsinsats inom statlig och kommunal verksamhet – LYFT 1 000 Arbetsmarknadsutbildning 8 000 Coachning 4 000 Arbetspraktik/praktisk kompetensutveckling Volym Insats
  26. 26. Sänkt skatt på arbete motverkar att arbetslösheten biter sig fast <ul><li>Ökar på kort sikt den disponibla inkomsten och därmed hushållens konsumtionsutrymme, vilket bidrar till ökad efterfrågan på varor och tjänster </li></ul><ul><li>Ökar arbetsutbudet och sysselsättningen varaktigt </li></ul><ul><ul><li>Stärker drivkrafterna till att söka arbete och håller sökaktiviteten uppe under lågkonjunkturen </li></ul></ul><ul><ul><li>Förbättrar lönebildningen: förstärker outsider och sänker reservationslönen </li></ul></ul><ul><ul><li>Bidrar till att göra arbetsmarknadspolitiken mer effektiv </li></ul></ul><ul><ul><li>Arbetslöshetschocken förvärrar problemen med utanförskap och demografi </li></ul></ul><ul><ul><li>Begränsar krisens varaktigt negativa effekter på sysselsättningen </li></ul></ul><ul><ul><li>Offentlig finansiella utrymmet mycket begränsat och skatteväxling är det mest realistiska sättet att förstärka de offentliga finanserna efter krisen </li></ul></ul>
  27. 27. Sammanfattande slutsatser <ul><li>Stabilisering av svensk ekonomi och minskade risker i vår omvärld </li></ul><ul><li>Förbättrade offentliga finanser ökar utrymmet för att förstärka krisåtgärderna </li></ul><ul><ul><li>Stimulera efterfrågan och dämpa sysselsättningsfallet </li></ul></ul><ul><ul><li>Motverka att arbetslösheten biter sig fast </li></ul></ul><ul><ul><li>Värna välfärdens kärna </li></ul></ul>
  28. 28. Reservbilder
  29. 29. Exempel på viktiga satsningar för att möta krisen Ackumulerade tillskott under mandatperioden (t.o.m. VÅP 09) 72,6 71,6 52,3 20,2 Summa 21,2 21,4 21,7 8,6 Socialavgifter 5,1 5,8 5,4 1,0 Infrastruktur 6,7 7,2 5,5 1,3 Utbildning 19,1 15,8 7,8 0,9 Aktiv arbetsmarknadspolitik 20,5 21,5 11,9 8,4 Kommuner 2011 2010 2009 2008 Mdkr, finansiellt sparande
  30. 30. Offentliga sektorns faktiska respektive konjunkturrensade sparande
  31. 31. Institutionella förklaringar till att arbetslösheten biter sig fast <ul><li>Lönebildningen </li></ul><ul><ul><li>Reallönerna anpassar sig inte (tillräckligt snabbt) till makroekonomiska störningar </li></ul></ul><ul><li>Arbetsmarknadspolitiken </li></ul><ul><ul><li>Förmedlingsinsatser, arbetspraktik, hög sökaktivitet och kompetenskomplettering påverkar risken för att individer som förlorat sina jobb ska fastna i arbetslöshet </li></ul></ul><ul><li>Drivkrafter </li></ul><ul><ul><li>Drivkrafter till arbete och anställning påverkas av inkomstskatter och socialavgifter </li></ul></ul><ul><ul><li>Socialförsäkringarnas utformning avgör arbetsmarknadens anpassningsförmåga och lönebildningens funktionssätt </li></ul></ul><ul><li>Arbetsrättslagstiftningen </li></ul><ul><ul><li>En strikt arbetsrättslig lagstiftning ger en minskad omsättning på arbetsmarknaden; färre personer blir arbetslösa men arbetslöshetstiderna blir längre </li></ul></ul>
  32. 32. Sverige har relativt flexibel arbetsrätt 2008. Källa: OECD <ul><li>Skydd mot individuell uppsägning </li></ul><ul><li>Skydd vid uppsägning pga. arbetsbrist </li></ul><ul><li>Möjligheter att visstidsanställa </li></ul>
  33. 33. Återupprättandet av arbetslinjen <ul><li>Ökade drivkrafter för arbete </li></ul><ul><ul><li>Mer lönsamt att gå in på arbetsmarknaden </li></ul></ul><ul><ul><li>Mer lönsamt att gå upp i arbetstid (deltid till heltid) </li></ul></ul><ul><ul><li>Mer lönsamt för heltidsarbetande att arbeta mer och höja sin produktivitet </li></ul></ul><ul><ul><li>Mer lönsamt att utbilda sig </li></ul></ul><ul><li>Reformerad a-kassa </li></ul><ul><ul><li>Avvägning mellan inkomsttrygghet och drivkrafter för omställning </li></ul></ul><ul><ul><li>Finansiering som stöder arbetslinjen </li></ul></ul><ul><ul><li>Försäkringskontroll </li></ul></ul><ul><li>Reformer till stöd för minskad ohälsa </li></ul><ul><ul><li>Tydligare beslutsprocess och bättre beslutsgrunder </li></ul></ul><ul><ul><li>Satsningar på rehabilitering </li></ul></ul><ul><ul><li>Starkare drivkrafter för att gå tillbaka till arbete </li></ul></ul>
  34. 34. Skapa förutsättningar för jobbtillväxt när konjunkturen vänder uppåt <ul><li>Makroekonomisk stabilitet </li></ul><ul><ul><li>Fungerande ramverk för ordning och reda i offentliga finanser </li></ul></ul><ul><li>Välutbildad arbetskraft </li></ul><ul><ul><li>Förstärks på längre sikt av regeringens satsningar på kunskap </li></ul></ul><ul><li>Stark arbetslinje </li></ul><ul><ul><li>Lönar sig att arbeta </li></ul></ul><ul><ul><li>Hållbara socialförsäkringssystem </li></ul></ul><ul><li>Förbättrat entreprenörs- och företagsklimat </li></ul><ul><li>Väl fungerande lönebildning och samsyn på arbetsmarknaden om vikten av omvandling </li></ul>
  35. 35. Varför ett tillfälligt utbildningspaket? <ul><li>Högt söktryck pga. konjunkturen och stora ungdomskullar </li></ul><ul><li>Utbildning motverkar persistens i arbetslösheten och ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden </li></ul><ul><ul><li>De människor som utbildat sig får högre produktivitet och blir därmed mer anställningsbara </li></ul></ul><ul><ul><li>De som utbildar sig undkommer risken att fastna i arbetslöshet </li></ul></ul><ul><ul><li>Jobbchanserna ökar för de arbetslösa som inte utbildar sig </li></ul></ul><ul><li>I en lågkonjunktur är den samhällsekonomiska kostnaden av utbildning relativt låg </li></ul><ul><ul><li>Arbetskraftsefterfrågan är låg och given, så sysselsättning (och produktion) påverkas inte av att människor befinner sig i utbildning </li></ul></ul><ul><li>Utbildning inger trygghet och skapar framtidstro </li></ul>
  36. 36. Hur bör ett tillfälligt utbildningspaket bäst utformas? <ul><li>Utbildningssatsningarna bör vara breda och omfatta utbildningar på olika nivåer och med olika inriktning </li></ul><ul><ul><li>Komvux/Yrkesvux </li></ul></ul><ul><ul><li>Yrkeshögskolan </li></ul></ul><ul><ul><li>Universitet och Högskolor </li></ul></ul><ul><li>Utbildningspaketet måste vara temporärt </li></ul><ul><ul><li>Kostnaden är låg under krisens akuta skede </li></ul></ul><ul><ul><li>När arbetskraftsefterfrågan vänder uppåt igen är det viktigt att arbetsutbudet åter ökar i syfte att undvika överhettning och flaskhalsproblem </li></ul></ul><ul><ul><li>Införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter innebär att det finns utrymme inom anslagen att anta ca 4 700 andra studenter from 2012 </li></ul></ul><ul><ul><li> Inga nya medel för utbildningsplatser 2012 </li></ul></ul>
  37. 37. Antal platser i ett tillfälligt utbildningspaket 23 000 3 000 10 000 10 000 2011 21 500 Totalt 1 500 Yrkeshögskolan (från hösten 2010) 10 000 Yrkesvux/komvux 10 000 Universitet/högskolor 2010 Antal årsstudieplatser
  1. A particular slide catching your eye?

    Clipping is a handy way to collect important slides you want to go back to later.

×