090910 Ekonomiska Laget Ud

Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition UD:s chefsmöte 27 augusti Statssekreterare Per Jansson

Kraftigt fall i BNP-tillväxt * * Prognoserna för 2009 och 2010 är från 2009 års ekonomiska vårproposition

Stora finanspolitiska stimulanser 2008-2010 Procent av BNP. Källa: OECD

Sänkta styrräntor i Sverige, USA och Euroområdet

Tecken på stabilisering men osäkerheten är stor
Förskjutning i riskbilden – mer balanserad
Tydliga tecken på stabilisering och minskad pessimism sedan i våras i både Sverige och i omvärlden
Ett antal ekonomiska indikatorer har vänt uppåt
Dock kvarstår risker och vi har en lång och mödosam väg tillbaka
Låg tillväxt
Fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet
Lågt resursutnyttjande

Normalisering på de finansiella marknaderna
TED-spreadarna* lägre, men fortsatt något förhöjda
Systemrisken (risken för världsdepression) har försvunnit ur marknadspriserna
Det beror bl.a. på den expansiva ekonomiska politiken
* Skillnaden mellan interbankräntan och räntan på statsskuldsväxlar med motsvarande löptid benämns TED-spread och används som en indikator för kreditrisk

Förtroendeindikatorerna vänder uppåt, men alltjämt kvar på relativt låga nivåer Källor: Swedbank/Silf och KI Konsumentförtroende (CCI)

Bättre läge för exportorderingången i tillverkningsindustrin

Industrins produktionsvolymer tycks ha bottnat, men globalt kapacitetsutnyttjande är rekordlågt Kapacitetsutnyttjande Industriproduktionsvolym

Men fortsatt försämring på arbetsmarknaden att vänta framöver Sysselsättning. Indexerade kvartalsförlopp från tre konjunkturtoppar = 100

Ordning och reda i offentliga finanser är A och O
Trovärdigheten för finanspolitiken är avgörande (även för stimulansåtgärdernas effekter på kort sikt)
Osäkerhet om hur de offentliga finanserna påverkas av nedgången i ekonomin
Beredskap för fortsatta bekymmer i banksektorn
Klara långsiktig hållbarhet
Buffert vid nästa konjunkturnedgång
Åldrande befolkning

Svårförutsägbara offentliga finanser Totala skatteintäkter. Revideringar jämfört med vårpropositionen 2008 Mdkr

Stora revideringar av strukturellt sparande visar på måttets osäkerhet 2006 års strukturella sparande bedömt vid olika tidpunkter Procent av BNP

Något förbättrade offentliga finanser Finansiellt sparande, vårpropositionen (april 2009) och augusti 2009 * Preliminära siffror -1,4 -2,5 -3,7 -2,4 2,5 Augusti 09* -3,1 2011 -2,0 -3,8 -2,7 2,5 VÅP 09 2012 2010 2009 2008 Procent av BNP

Vad förklarar förbättringen av de offentliga finanserna?
Har utvecklats något bättre jämfört med bedömningen i VÅP 09
Högre intäkter, pga. att arbetade timmar har reviderats upp
Lägre utgifter, pga. färre i ohälsa och revideringar inom arbetsmarknadsområdet
Minskad osäkerhet kring nedgångens effekter på offentliga finanser
Stabilare ekonomiskt läge
Minskad risk för en ännu större nedgång och utdraget förlopp
Normalisering på finansmarknaderna
Sammantaget: Sveriges offentliga finanser har försämrats påtagligt men försämringen ser ut att ha bromsats och det saknas inte exempel på länder som har större problem…

Försvagade offentliga finanser i EU Finansiellt sparande som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos

Ökande skuldsättning i EU Statsskuld som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos

Statsskuldens utveckling 1990-2012 Utfall samt prognos för åren 2009-2012

Nyckeltal Prognos augusti 2009. Vårpropositionen (april 2009) inom parentes * Faktisk BNP till marknadspris ** Skillnaden i procent mellan faktisk BNP och den nivå som är förenlig med konjunkturell balans. Ett negativt gap betyder att resursutnyttjandet är lågt *** Procent av arbetskraften 11,0 (11,3) 11,6 (11,7) 11,4 (11,1) 8,8 (8,9) Arbetslöshet (15-74 år)*** 1,0 (0,6) 0,4 (-0,6) -2,1 (-2,9) -3,7 (-4,1) Arbetade timmar -3,0 (-6,2) -5,0 (-7,9) -6,5 (-8,7) -6,4 (-7,2) BNP-gap** -0,5 (-1,0) 3,1 (2,4) 2011 0,8 (0,6) -3,5 (-3,3) -2,6 (-2,8) Sysselsatta (15-74 år) 3,7 (4,0) 0,6 (0,2) -5,2 (-4,2) BNP* 2012 2010 2009 Procentuell förändring

Den ekonomiska politiken: mycket har gjorts men behoven är också stora
Stort behov av krisåtgärder
Stora BNP-gap
Kraftigt fallande sysselsättning
Stigande arbetslöshet
Visst handlingsutrymme för ytterligare krisåtgärder, tydlig förbättring jämfört med i våras
Fokus på temporära satsningar …
Så mycket som möjligt motverka att nedgången slår igenom på arbetsmarknaden
… men också behov av permanenta reformer som förbättrar ekonomins funktionssätt
Förhindra att arbetslösheten biter sig fast
Stärka offentliga finanser på sikt

Stigande arbetslöshet Arbetslösa i procent av arbetskraften (15-74 år). Källa: OECD

Några orsaker till att arbetslösheten ofta fastnar på en högre nivå efter en uppgång
Brister i yrkes- och branschmässig samt regional rörlighet
Svaga drivkrafter att söka jobb
Arbetsgivarna tror att den som är långtidsarbetslös är mindre produktiv (s.k. stigmatisering) och tvekar därför att anställa
Den sammanpressade lönestrukturen försvårar för vissa grupper att få jobb (insider-outsider-krafter)

Inriktningen på politiken i höstens budgetproposition
Motverka att arbetslösheten ökar
Stimulera efterfrågan och dämpa sysselsättningsfallet genom temporära satsningar
Motverka att arbetslösheten biter sig fast
Aktiv arbetsmarknadspolitik genom bl.a. aktiveringsinsatser, ökade resurser till utbildning och omställning
Bättre fungerande arbetsmarknad och mer lönsamt att arbeta
Värna välfärdens kärna
Svaga grupper i samhället, offentliga åtagandet

Omfördelning av medel inom arbetsmarknadspolitiken 2010
Principerna för arbetsmarknadspolitiken ligger fast
Ökade insatser för kort- och långtidsarbetslösa
Coachning, arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling, ny aktiveringsinsats inom statlig och kommunal verksamhet (LYFT), arbetsmarknadsutbildning, fler insatser inom Jobbgarantin för ungdomar samt stöd till arbetslösa ungdomar som saknar gymnasieutbildning
Omfördelning möjlig för 2010 p.g.a. lägre kostnader för vissa insatser

Fler aktiveringsinsatser för kort- och långtidsarbetslösa under 2010 54 000 Totalt (32 500 utanför garantier, 21 500 inom garantier) 1 000
Nya insatser inom jobbgarantin för unga
Ytterligare studiemotiverande insatser
Ökad aktivering (bl.a. LYFT)
40 000 Ny aktiveringsinsats inom statlig och kommunal verksamhet – LYFT 1 000 Arbetsmarknadsutbildning 8 000 Coachning 4 000 Arbetspraktik/praktisk kompetensutveckling Volym Insats

Sänkt skatt på arbete motverkar att arbetslösheten biter sig fast
Ökar på kort sikt den disponibla inkomsten och därmed hushållens konsumtionsutrymme, vilket bidrar till ökad efterfrågan på varor och tjänster
Ökar arbetsutbudet och sysselsättningen varaktigt
Stärker drivkrafterna till att söka arbete och håller sökaktiviteten uppe under lågkonjunkturen
Förbättrar lönebildningen: förstärker outsider och sänker reservationslönen
Bidrar till att göra arbetsmarknadspolitiken mer effektiv
Arbetslöshetschocken förvärrar problemen med utanförskap och demografi
Begränsar krisens varaktigt negativa effekter på sysselsättningen
Offentlig finansiella utrymmet mycket begränsat och skatteväxling är det mest realistiska sättet att förstärka de offentliga finanserna efter krisen

Sammanfattande slutsatser
Stabilisering av svensk ekonomi och minskade risker i vår omvärld
Förbättrade offentliga finanser ökar utrymmet för att förstärka krisåtgärderna
Stimulera efterfrågan och dämpa sysselsättningsfallet
Motverka att arbetslösheten biter sig fast
Värna välfärdens kärna

Reservbilder

Exempel på viktiga satsningar för att möta krisen Ackumulerade tillskott under mandatperioden (t.o.m. VÅP 09) 72,6 71,6 52,3 20,2 Summa 21,2 21,4 21,7 8,6 Socialavgifter 5,1 5,8 5,4 1,0 Infrastruktur 6,7 7,2 5,5 1,3 Utbildning 19,1 15,8 7,8 0,9 Aktiv arbetsmarknadspolitik 20,5 21,5 11,9 8,4 Kommuner 2011 2010 2009 2008 Mdkr, finansiellt sparande

Offentliga sektorns faktiska respektive konjunkturrensade sparande

Institutionella förklaringar till att arbetslösheten biter sig fast
Lönebildningen
Reallönerna anpassar sig inte (tillräckligt snabbt) till makroekonomiska störningar
Arbetsmarknadspolitiken
Förmedlingsinsatser, arbetspraktik, hög sökaktivitet och kompetenskomplettering påverkar risken för att individer som förlorat sina jobb ska fastna i arbetslöshet
Drivkrafter
Drivkrafter till arbete och anställning påverkas av inkomstskatter och socialavgifter
Socialförsäkringarnas utformning avgör arbetsmarknadens anpassningsförmåga och lönebildningens funktionssätt
Arbetsrättslagstiftningen
En strikt arbetsrättslig lagstiftning ger en minskad omsättning på arbetsmarknaden; färre personer blir arbetslösa men arbetslöshetstiderna blir längre

Sverige har relativt flexibel arbetsrätt 2008. Källa: OECD
Skydd mot individuell uppsägning
Skydd vid uppsägning pga. arbetsbrist
Möjligheter att visstidsanställa

Återupprättandet av arbetslinjen
Ökade drivkrafter för arbete
Mer lönsamt att gå in på arbetsmarknaden
Mer lönsamt att gå upp i arbetstid (deltid till heltid)
Mer lönsamt för heltidsarbetande att arbeta mer och höja sin produktivitet
Mer lönsamt att utbilda sig
Reformerad a-kassa
Avvägning mellan inkomsttrygghet och drivkrafter för omställning
Finansiering som stöder arbetslinjen
Försäkringskontroll
Reformer till stöd för minskad ohälsa
Tydligare beslutsprocess och bättre beslutsgrunder
Satsningar på rehabilitering
Starkare drivkrafter för att gå tillbaka till arbete

Skapa förutsättningar för jobbtillväxt när konjunkturen vänder uppåt
Makroekonomisk stabilitet
Fungerande ramverk för ordning och reda i offentliga finanser
Välutbildad arbetskraft
Förstärks på längre sikt av regeringens satsningar på kunskap
Stark arbetslinje
Lönar sig att arbeta
Hållbara socialförsäkringssystem
Förbättrat entreprenörs- och företagsklimat
Väl fungerande lönebildning och samsyn på arbetsmarknaden om vikten av omvandling

Varför ett tillfälligt utbildningspaket?
Högt söktryck pga. konjunkturen och stora ungdomskullar
Utbildning motverkar persistens i arbetslösheten och ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden
De människor som utbildat sig får högre produktivitet och blir därmed mer anställningsbara
De som utbildar sig undkommer risken att fastna i arbetslöshet
Jobbchanserna ökar för de arbetslösa som inte utbildar sig
I en lågkonjunktur är den samhällsekonomiska kostnaden av utbildning relativt låg
Arbetskraftsefterfrågan är låg och given, så sysselsättning (och produktion) påverkas inte av att människor befinner sig i utbildning
Utbildning inger trygghet och skapar framtidstro

Hur bör ett tillfälligt utbildningspaket bäst utformas?
Utbildningssatsningarna bör vara breda och omfatta utbildningar på olika nivåer och med olika inriktning
Komvux/Yrkesvux
Yrkeshögskolan
Universitet och Högskolor
Utbildningspaketet måste vara temporärt
Kostnaden är låg under krisens akuta skede
När arbetskraftsefterfrågan vänder uppåt igen är det viktigt att arbetsutbudet åter ökar i syfte att undvika överhettning och flaskhalsproblem
Införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter innebär att det finns utrymme inom anslagen att anta ca 4 700 andra studenter from 2012
 Inga nya medel för utbildningsplatser 2012

Antal platser i ett tillfälligt utbildningspaket 23 000 3 000 10 000 10 000 2011 21 500 Totalt 1 500 Yrkeshögskolan (från hösten 2010) 10 000 Yrkesvux/komvux 10 000 Universitet/högskolor 2010 Antal årsstudieplatser

http://www.alliansfrittsverige.nu	399
http://www.partistaten.se	40
http://iakttagaren.blogspot.com	34
http://www.slideshare.net	21
http://mpartistaten.blogspot.com	18
http://iakttagaren.blogspot.se	11
http://hbt-sossen.blogspot.com	5
http://webcache.googleusercontent.com	3
http://petermadison.blogspot.com	2
http://martinmobergsblogg.blogspot.com	2
http://www.petermadison.blogspot.com	2
http://74.125.77.132	1
http://translate.googleusercontent.com	1
http://static.slidesharecdn.com	1
http://hbt-sossen.blogspot.se	1

090910 Ekonomiska Laget Ud

by guest9e18251e on Sep 10, 2009

Accessibility

Categories

Upload Details

Usage Rights

15 Embeds 541

Statistics

090910 Ekonomiska Laget Ud — Presentation Transcript