Nyhetsbrev Nr 2 2010
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Nyhetsbrev Nr 2 2010

on

  • 376 views

Nyhetsbrev om arbetsrätt

Nyhetsbrev om arbetsrätt

Statistics

Views

Total Views
376
Views on SlideShare
376
Embed Views
0

Actions

Likes
0
Downloads
0
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

Nyhetsbrev Nr 2 2010 Nyhetsbrev Nr 2 2010 Document Transcript

  • Nyhetsbrev Nr 4 2010ArbetsrättI nyhetsbrevet får du en snabb överblick över vad som skett och vad som är på gång inom arbetsrätten, vilketunderlättar för dig som arbetar med personalfrågor/HR (Human Resources) eller är chef. Du får även ensammanfattning av de senaste AD-domarna. Arbetsrätten påverkas i allt högre grad av EU så du får enbevakning på vad som skett och sker inom EU. Nyhetsbrevet ges ut 3-4 gånger per år och är kostnadsfritt.InnehållKrönika sid 1-2Nyheter i arbetsrätten från 1 juli 2010 sid 3 Nyhet sbreveLagförslag inom arbetsrättenRättpraxis från Arbetsdomstolen. sid 3 sid 3-5 3-4 gån t ges u t ger perAktuella HR-frågor och arbetsrätt inom EU sid 6-7 och är år kostnaAktuella kurser sid 8 dsfritt .Författarna till detta nyhetsbrev sid 8Blir det några förändringar i arbetsrätten under kommande mandatperiod?Jag missade hela slutspurten på valrörelsen efter- från företagarhåll ganska kraftigt önskar att vissasom jag istället för att följa valrörelsen i media regler skall ändras. Av budgetpropositionen somåkte till Abisko för att fotografera vår vildmark nyligen lämnades kan man dock utläsa att mani sprakande höstfärger. När jag kom hem på vill genomdriva en förändring i LAS som skullevaldagen fick jag genast jäkta iväg till vallokalen innebära att arbetsgivarens kostnader i en vissför att avlägga min röst. Jag misstänker att jag situation skulle minska drastiskt. Det rör sig ommissade en del under den sista hektiska veckan de regler som styr vad som gäller om en arbets-innan valet. I efterhand har det visat sig att sjuk- givare säger upp en arbetstagare från anställning-försäkringen blev en allt större fråga ju närmare en och arbetstagaren ogiltigförklarar uppsägning.valdagen man kom. Konkreta fall där människorhamnat rejält i kläm lyftes fram av de rödgröna Enligt nuvarande regler gäller att om en arbets-och jag misstänker att vi kommer att få se vissa tagare ogiltigförklarar uppsägningen, vilket skerförändringar i sjukförsäkringen under den genom en underrättelse till arbetsgivaren omkommande mandatperioden. ogiltigförklaring och därefter genom att arbets- tagaren väcker talan mot arbetsgivaren omKan vi vänta oss några förändringar beträffande ogiltigförklaring, skall anställningen som huvud-arbetsrätten då? Moderaterna har ju ”kramat” regel bestå till dess tvisten är slutligen avgjord.den svenska arbetsrättsmodellen rätt kraftigt och Detta kan innebära att arbetstagaren skall gåverkar inte vara särskilt intresserade av att driva kvar i anställningen under en avsevärd tid.igenom några reformer i egentlig mening. Om arbetstagaren är oorganiserad skall processenEnligt Regeringen fungerar den svenska arbets- börja i tingsrätt och den som förlorar i tingsrättenrätten bra och det är endast några marginella för- har möjlighet att efter prövningstillstånd fåändringar som behöver göras. Detta trots att man tvisten prövad i Arbetsdomstolen. Detta kan NYHETSBREV 4 2010
  • Blir det några förändringar i arbetsrätten under kommande mandatperiod? (Forts. )medföra att anställningen skall bestå under en avsevärd för uppsägning på grund av personliga skäl - vara ”bättre”tid trots att uppsägningstiden har löpt ut. Under proces- från ett arbetsgivarperspektiv att avskeda istället för attsens gång är det naturligtvis tänkt att arbetstagaren skall säga upp.vara kvar i arbete, d.v.s. utföra sina arbetsuppgifter ocherhålla lön. I många situationer vill dock inte arbets- Som reglerna ser ut nu kan man alltstå säga att dessagivaren att arbetstagaren skall vara kvar på arbetsplatsen driver fram ”felaktiga” avskedanden istället för uppsäg-och väljer då att stänga av arbetstagaren. Enligt LAS kan ningar. Detta borde väl från fackligt håll betraktas somarbetstagaren stängas av om det föreligger särskilda skäl. ett gissel. Det vore enligt min mening bra om man kundeUnder avstängningen utbetalas lön till arbetstagaren. hitta en vettig balans mellan parternas intressen i dylika situationer. Frågan är därför värd att på allvar utredas.Uppenbarligen har Regeringen kommit fram till att dettainnebär att en stor kostnad läggs på arbetsgivaren och Göran Smedbergatt man nu vill lindra detta. På vilket sätt som man hartänkt sig att lindra kostnaden för arbetsgivaren är dockän så länge höljt i dunkel. Eventuellt kan man tänka sigatt arbetstagaren under denna tid istället skall uppbäraarbetslöshetsersättning.Från fackligt håll har man framfört kritik mot förslagetoch bl.a. menat att nu gällande reglering medför att detär lättare att nå förlikningar mellan parterna, något somskulle försvåras om reglerna förändrades. Å andra sidanär det min uppfattning att många arbetsgivare väljer attavskeda arbetstagaren istället för att säga upp på grundav personliga skäl. Vid ett avskedande skiljs arbetstagarenfrån anställningen med omedelbar verkan. Nuvaranderegler innebär också att arbetstagaren inte kan ogiltig-förklara ett avskedande om det föreligger grund föruppsägning.Slutsatsen för många arbetsgivare blir således att detkan vara bättre att ”ta i för mycket” och avskeda iställetför att säga upp. Arbetsgivaren riskerar att få betalaett allmänt skadestånd för att man tagit i för mycketgenom att avskeda istället för att säga upp och att fåbetala ett ekonomiskt skadestånd motsvarande uteblivenuppsägningslön. Ersättningen motsvarande uteblivenuppsägningslön är ju ingen merkostnad för den skullearbetsgivaren ändå få betala om man istället hade sagtupp arbetstagaren. Det kan således i vissa situationer– om man är tämligen säker på att det är saklig grundNYHETSBREV 4 2010
  • Nyheter i arbetsrätten från den Rättspraxis från Arbetsdomstolen1 juli 20101. Reglerna om valfrihetssystem vid Arbetsförmedlingen 1. Förhandlingsvägraninnebär att arbetssökande får möjlighet att välja t.ex.jobbcoach bland de leverantörer av sådana tjänster som I AD 2010 nr 47 behandlar Arbetsdomstolen formernaArbetsförmedlingen tecknat avtal med. Genom en juste- för förhandling. Fackföreningen påkallade tvisteförhand-ring av 39 § MBL anges att den inskränkning i den fack- ling beträffande uppsägning av en medlem. Arbetsgivarenliga vetorätten som gäller vid offentlig upphandling gäller kom inte till förhandlingen och hävdade i efterhandäven vid upphandling enligt lagen om valfrihetssysten. att man fullgjort sin förhandlingsskyldighet genom ett telefonsamtal som ägde rum innan den dag som förhand-2. Nya regler om högkostnadsskydd för sjuklönekostnader lingen var utsatt till. Arbetsdomstolen menar att arbets-i sjuklönelagen (1991:1047). Den nya regeln innebär att givaren gjort sig skyldig till förhandlingsvägran och manarbetsgivare, vars kostnader för sjuklön inklusive avgifter dömer ut ett allmänt skadestånd om 30 000 kr. Enligtoch skatt under ett kalenderår överstiger 2,5 gånger den MBL kan parterna komma överens om att förhandlings-beräknade genomsnittliga årliga sjuklönekostnaden för skyldigheten kan fullgöras på annat sätt än vid förhand-samtliga arbetsgivare kan erhålla ersättning från för över- lingssammanträde. Domstolen menade att parterna inteskjutande del av sjuklönekostnaden. Arbetsgivaren skall varit överens om att förhandlingen skulle ske på telefon.ansöka om ersättningen hos Försäkringskassan. Regeln Det är således viktigt att veta om bägge parter anser attgäller sjuklönekostnader som gäller sjukperiod som börjar ett telefonsamtal skall utgöra en förhandling enligt MBL.efter utgången av juni 2010 2. Arbetsgivare svarade inte på förhand-Lagförslag inom arbetsrätten lingsframställan – förhandlingsvägran? En annan tvist angående förhandlingsskyldighet av-1. Enligt gällande regler skall företag i årsredovisningen gjordes i AD 2010 nr 48. Fackföreningen skickade enredovisa sjukfrånvaron totalt sett samt sjukfrånvaron förhandlingsframställning till arbetsgivaren daterad denuppdelat för män respektive kvinnor. Nu föreslår reger- 28 april 2009 och ännu en daterad den 25 maj 2009.ingen att enklare årsredovisningsregler som bl. a innebär Förhandlingsframställningarna skickades i vanliga lösbrev.att skyldigheten att redovisa sjukfrånvaron i årsredo- Arbetsgivaren svarade inte på någon av framställningarna.visningen avskaffas för företag (prop. 2009/10:235). Fackföreningen väckte talan mot arbetsgivaren ochLagändringen föreslås träda ikraft fr. o m 2011. gjorde gällande att arbetsgivaren gjort sig skyldig till för- handlingsvägran. Man yrkade ett allmänt skadestånd om2. Ett stärkt meddelarskydd för offentligt anställda är 50 000 kr. Arbetsgivaren å sin sida menade att han intepå gång. Riksdagen har beslutat om ändring gällande fått del av förhandlingsframställningarna. Arbetsdomstolentryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. konstaterade att enligt allmänna rättsgrundsatser skerEftersom det är grundlagar som skall ändras krävs det två befordran av meddelanden (förhandlingsframställan) påriksdagsbeslut med mellanliggande val. Den nya regeln avsändarens risk (dvs. fackföreningen) och avsändareninnebär att straffansvar införs gällande repressalieåt- har bevisbördan för att motparten fått del av den avsändagärder som uppsägning, avskedande, disciplinpåföljd eller framställningen. Domstolen menade att det är anmärk-en liknande åtgärd. Enligt nuvarande regler kan straffan- ningsvärt att två försändelser försvunnit, men att dettasvar utkrävas om repressalieåtgärden vidtagits i tjänsteut- inte ger tillräcklig grund för att ifrågasätta arbetsgivarensövning. uppgift om att man inte fått del av framställningarna. Fackföreningen lyckades således inte styrka att arbets- givaren fått del av förhandlingsframställningarna. NYHETSBREV 4 2010
  • Rättspraxis från Arbetsdomstolen (forts.)3. AvskedandeAD 2010 nr 50 rörde en arbetstagare som var gruppchef åtgärd som stred mot 62 § MBL. Arbetsdomstolen deladepå ett försäkringsbolag. Arbetstagaren blev avskedad under inte arbetstagarpartens uppfattning om att åtgärden varåberopande av att han köpt en skoter till ett rabatterat pris att betrakta som en disciplinär åtgärd. Däremot menadefrån en försäkringstagare. Köpet hade ägt rum under en Arbetsdomstolen att arbetsgivaren brutit mot förhand-pågående skadereglering. Arbetsgivaren menade att arbets- lingsskyldigheten enligt 11 § MBL och dömde ut etttagaren gjort sig skyldig till mutbrott och att agerandet var allmänt skadestånd om 35 000 kr. (Bastubadarprincipenillojalt och stred mot företagets etiska principer. Enligt tillkom genom Arbetsdomstolens dom AD 1978 nr 89).Arbetsdomstolen hade inte arbetsgivaren styrkt att förmå-nen varit otillbörlig vilket innebar att mutbrott inte kunde 5. Tvåmånadersregeln i 18 § LASstyrkas av arbetsgivaren. Däremot ansåg Arbetsdomstolenatt arbetstagaren agerat illojalt och att han bröt mot de I målet AD 2010 nr 55 avskedades en arbetstagare underetiska principerna som stillsammans med lojalitetsplikten 2006 från sin anställning vid en facklig organisation.kan tolkas som att arbetstagaren skall förhålla sig obe- Anledningen till avskedandet var att arbetstagaren haderoende till bolagets försäkringstagare. Arbetsdomstolen en bisyssla som företagare. Arbetsdomstolen konstate-ansåg att avskedandet var lagligen grundat. rade att arbetsgivaren känt till detta sedan 2004. Enligt tvåmånadersregeln får en arbetsgivare inte grunda avske- dandet enbart på omständigheter som man känt till mer4. Bastubadarprincipen tillämpas på polis än två månader före underrättelse enligt 30 § LAS ellersom arbetade som livvakt. avskedandet. Arbetsdomstolen konstaterade att arbets-En arbetsrättsligt välkänd princip – Bastubadarprincipen givaren känt till förhållandena sedan 2004 och att man– tillämpades i AD 2010 nr 52. En polis som arbetade därför enligt 18 § 2 st LAS inte fick åberopa dessa för-som livvakt åt utrikesministern blev omplacerad efter en hållanden till grund för avskedandet. Dessutom menadeincident vid en säkerhetskontroll på en flygplats. Polisen arbetsdomstolen att även om man skulle betrakta förhål-blev omplacerad till kontorsarbete. Enligt arbetstagarparten landet som ett pågående tillstånd – vilket inte omfattasvar omplaceringen särskilt ingripande och arbetsgivaren av tvåmånadersregeln – fick det anses att arbetsgivarenhade inte haft godtagbara skäl för omplaceringen. Enligt genom sin passivitet fick anses ha avstått från att åberopaArbetsdomstolens mening var omplaceringen särskilt förhållandet som grund för avskedandet.ingripande (arbetsuppgifterna hade påtagligt ändrats ochpolisen förlorade på grund av omplaceringen vissa tillägg 6. Hot om att slå ihjäl arbetskramratoch ersättningar till ett ganska omfattande belopp varje resulterade i avskedandemånad). Därigenom kunde arbetstagaren få omplaceringenprövad av Arbetsdomstolen. Enligt Bastubadarprincipen Arbetstagaren hotade arbetskamraten med ”jag skall slåskall arbetsgivaren ha godtagbara skäl till en omplacering ihjäl honom”. Efter händelsen blev arbetstagaren avskedad.av detta slag. Domstolen ansåg att polisen uppträtt mycket Arbetstagaren menade att hotet inte var allvarligt menatolämpligt vid säkerhetskontrollen då hon på ett okontrol- och att han blivit provocerad. Arbetsdomstolen konstaterarlerat och kränkande sätt skällt ut säkerhetspersonalen. att det förelåg laga skäl för avskedande. Det kan konstate-Till detta kommer att hon i sin tjänst representerat UD ras att Arbetsdomstolen ser mycket allvarligt på våld ochoch varit i tjänst. Arbetsdomstolen ansåg att det förelåg hot om våld på arbetsplatsen. AD 2010 nr 57.godtagbara skäl för omplaceringen. Arbetstagarpartenhade även gjort gällande att åtgärden var en disciplinärNYHETSBREV 4 2010
  • 7. ProvanställningI rättsfallet AD 2010 nr 61 gällde tvisten om en prov- löpte risk att sägas upp från sin anställning om hon inteanställning enligt 6 § LAS var felaktig. Efter ett byte ändrade sitt beteende. Arbetsgivaren hade också försöktav entreprenör i bussbranschen provanställde den nya omplacera arbetstagaren. Trots detta återkom problemen.aktören flera arbetstagare som varit anställda hos den Arbetsdomstolen fann därför att det var saklig grund förtidigare entreprenören. Arbetsgivaren avslutade provan- uppsägning. Dessutom konstaterade Arbetsdomstolen attställningen för två arbetstagare varvid tvist uppkom om det förelåg vägande skäl för avstängning före uppsägning-provanställningarna var felaktiga på den grunden att det en enligt kollektivavtalet på arbetsplatsen och särskildainte funnits skäl att pröva arbetstagarna utan dessa istället skäl för avstängning enligt 34 § LAS efter uppsägningen.skulle ha tillsvidaranställts. Tillsvidareanställning är juhuvudregeln beträffande anställningsformer. Arbets-domstolen konstaterar att provanställning kan motiverasbåde av yrkesmässiga skäl och av personliga skäl. Arbets-domstolen menar att en arbetsgivare kan ha behov av attbedöma arbetstagarens personliga lämplighet. Arbets-domstolen ansåg därför att provanställningarna av dessabusschaufförer var korrekta.8. Samarbetsproblem och saklig grundAD 2010 nr 62 gällde en distriktssköterska som sagtsupp på grund av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren(landstinget) hade arbetstagaren allvarliga brister iförhållningssättet till patienter, flera år tidigare skullearbetstagaren ha arbetat åt en annan arbetsgivare undertid som hon var sjukskriven samt att det förelåg allvarligasamarbetssvårigheter. Arbetstagaren hade blivit avstängdföre uppsägningen med stöd av en bestämmelse i kollek-tivavtalet (AB) och även under uppsägningstiden. Arbets-domstolen konstaterade att arbetsgivaren inte lyckatsstyrka påståendena om det bristande förhållningssätteti förhållande till patienter. Beträffande arbetet som ar-betstagaren gjort flera år tidigare under en sjukskrivningmenade Arbetsdomstolen att händelsen låg långt tillbakai tiden och inte kunde tillmätas någon stor betydelsebeträffande uppsägningen. Däremot ansåg Arbetsdom-stolen att arbetstagaren inte var utan skuld till de all-varliga samarbetsproblemen och att arbetsgivaren hademedvetandegjort arbetstagaren på problemen och att hon NYHETSBREV 4 2010
  • Aktuella HR-frågor och arbetsrätt inom EUHär presenteras i korthet vad som hänt inom området ”Vi kommer att behöva invandring om viarbetsmarknad i EU sen senast. Vill ni läsa mer kan ska klara välfärden”ni följa länkarna nedan eller varför inte läsa CeciliaMalmströms, EU-kommissionär för inrikes frågor, blogg. Det kunde man läsa i Cecilia Malmströms blogg i början av juli.http://ec.europa.eu/sverige/news/index_sv.htmhttp://www.eu-upplysningen.se/Aktuellt/Nyheter/ Det handlar om de två förslag som Cecilia Malmströmhttp://ceciliamalmstrom.wordpress.com presenterade som ska göra det enklare för icke-EU- medborgare att arbeta tillfälligt i EU. Det ena förslagetBättre stöd till EU:s ungdomar som står handlar om säsongsarbetare och det andra om företagutanför den reguljära arbetsmarknaden som under en tid vill använda sig av experter från icke- EU-länder. EU står som vi vet inför en enorm demogra-Fem miljoner unga européer söker jobb och man vet att fisk utmaning som gör att behovet av arbetskraft överstigermånga kommer att misslyckas eftersom de varken har tillgången. De här förslagen är dels tänkta att hjälparätt kvalifikationer eller erfarenheter för att få de lediga till att möta efterfrågan på arbetskraft och dels att ökajobben. Europeiska kommissionen har lanserat ”Unga arbetsmarknadens attraktions- och konkurrenskraft förpå väg” som är ett nytt initiativ som ska hjälpa dessa att uppnå målen i Europa 2020-strategin. Därutöver ärungdomar att skaffa sig de kunskaper, färdigheter och tanken att förslagen ska leda till en rättvis behandling averfarenheter de behöver för att få sitt första jobb. Unga på alla migrerande arbetstagare i enlighet med Stockholms-väg är del av EU:s nya Europa 2020-strategi. I initiati- programmet.vet ingår 28 centrala insatser för att utbildningen bättreska motsvara ungdomarnas behov och uppmuntra fler avdem att söka EU-bidrag till studier eller praktik i ett annat Kommer vi att få ett framtida europeisktland. Tanken är att denna möjlighet ska öka ungdomarnas pensionssystemanställbarhet och ge tillträde till arbetsmarknaden. Europa får en allt äldre befolkning och EU anser att det krävs tryggare pensionssystem i Europa. Fram till årHälften av oss européer är beredda ett flytta 2060 beräknas andelen pensionärer fördubblas i för-dit jobben finns hållande till den andel av befolkningen som finansierar pensionerna. Ju fler pensionärer ju starkare och tryggareEn av fördelarna med den inre marknaden är ju just pensionssystem krävs. Ett pensionssystem måste klaraatt kunna flytta inom EU. Nu visar det sig i den senaste kommande finansiella och ekonomiska kriser.Eurobarometerundersökningen att varannan EU-invånare kan tänka sig att flytta för att arbeta utomlands. Debatten inleds med en grönbok som tar upp en radDanskarna tillhör dem som är mest angelägna att flytta. frågor om pensionssystemets framtid och inbjuder allaUndersökningen visar också att en majoritet av EU:s berörda parter att komma med synpunkter, åsikter ochbefolkning anser att flytt till ett annat land har positiva idéer om hur man kan möta utmaningen på pensionsom-effekter på både ekonomin och arbetsmarknaden, men rådet – en av de största utmaningarna i EU och i störredäremot inte på familjelivet. Vi européer vill helst flytta delen av världen – och hur EU kan bidra till att finnatill USA, Storbritannien eller Australien medan Sverige lösningar.hamnar på elfte plats.NYHETSBREV 4 2010
  • Fram till och med den 15 november 2010 kan alla somär intresserade av frågan lämna sina synpunkter via ensärskild Internetsida: http://ec.europa.eu/yourvoice/ipm/forms/dispatch?form=pensions.Därefter kommer kommissionen att analysera alla svaroch överväga hur man bäst kan behandla dessa frågor påEU-nivå.EU vill minska löneklyftorna mellan könen.En del av åtgärderna i EU:s nya Europa 2020-strategi äratt ta tag i bristande jämställdhet. EU-kommissionen harunder året fattat två beslut om ökad jämställdhet mellankvinnor och män. Dels har man antagit en kvinnostadga,med ambitiösa målsättningar på fem områden, och delshar man utlovat seriösa satsningar för att minska löne-klyftan mellan kvinnor och män.Den nya kvinnostadgan innehåller en utfästelse om attgenusperspektivet ska genomsyra alla politikområdensamt ett antal konkreta åtaganden inom följande områden:jämställdhet på arbetsmarknaden och ekonomisk jäm-ställdhet, lika lön för lika arbete, jämlikhet i besluts-fattandet, värdighet, integritet, jämställdhet mellankönen utanför EU samt stopp för alla former avkönsrelaterat våld.Europaparlamentet vill se 20 veckorsmammaledighetNu har Europaparlamentet röstat igenom lagförslagetsom ökar mammaledigheten från 14 till 20 veckor. Dehär veckorna ska vara med full ersättning och dessutomär de första sex veckorna obligatoriska. Även Europaspappor får nu rätt att ta två veckors betald föräldrale-dighet under mammaledighetsperioden. Nu går fråganvidare till Ministerrådet som ska diskutera och försökanå en överenskommelse. NYHETSBREV 4 2010
  • Aktuella kurserFrukostseminarierVälkommen på frukostmöte. Göran Smedberg och ● Hur påverkar härskarteknikerna?Ann Fagraeus presenterar nyheterna inom arbetsrätt. ● Vad är diskriminering?Datum: 21 januari och 28 januari ● Vad är kränkande särbehandling?Frukost: serveras mellan kl 7.30–8.00. ● Vad kännetecknar ett bra medarbetarskap?Föreläsning: mellan kl 8.00–9.30.Begränsat antal platser (12 personer per tillfälle) Pris: 4 900 (exkl) momsFrukostseminariet är kostnadsfritt.Anmälan till ann.fagraeus@hrakuten.se Är du intresserad och vill veta mer om kurserna så kontakta Ann Fagraeus, telefon 073-6000 140 ellerPraktisk arbetsrätt för chefer (heldag) läs mer på HR-akutens hemsida www.hr-akuten.seKurstillfälle: 11 februari 2011Ort: Stockholm● Praktisk genomgång av centrala arbetsrättsliga Författarna till detta nyhetsbrev regler i LAS● Anställningsavtal och anställningsformer Göran Smedberg, advokat vid 10zing Advokatbyrå i● Uppsägning på grund av arbetsbrist Stockholm. Göran har arbetat med arbetsrättsliga frågor● Uppsägning på grund av personliga skäl i många år och har stor erfarenhet från arbetsrättsliga● Avskedande förhandlingar och domstolsprocesser. Göran är redaktör● Regler för omplacering och författare till Bonnier Personalhandbok.● Omreglering av anställningsvillkor● Skadeståndsregler Ann Fagraeus, partner i HR-akuten. Ann har lång praktisk● MBL erfarenhet av att arbeta med HR-frågor i privat och offentlig● Förhandlingsreglerna i MBL sektor. Ann utsågs till årets HR- visionär 2007● Lag om skydd för företagshemligheter FHL● Vad är företagshemligheter? Sprid nyhetsbrevet● Lojalitetsplikten Om du är intresserad av att dina kollegor får nyhetsbrevet● Skadeståndsansvar kostnadsfritt så skicka deras mailadresser till:● Diskrimineringslagen ann.fagraeus@hrakuten.se● Nyheter inom arbetsrättenPris: 4 900 (exkl) moms Avbeställa nyhetsbrevet Om du vill avbeställa nyhetsbrevet så maila till:Medarbetarskap (heldag) ann.fagraeus@hrakuten.se.Kurstillfälle: 25 februariOrt: StockholmKursinnehåll: Allt fler företag/organisationerväljer att utbilda medarbetare i medarbetarskap.Föreläsningen handlar om:● Vilka rättigheter har medarbetarna?● Vika skyldigheter har medarbetarna? Copyright:● Olika faser i medarbetarskapet Göran Smedberg, 10zing och Ann Fagraeus, HRakutenNYHETSBREV 4 2010