Finlandsutvecklingssamarbete                               2010          UTRIKESMINISTERIET
Fattigdomen har minskat    HuVudmålet För Finlands utVecklingspolitik ocH utVecklingssamarbete    är att minska Fattigdome...
Vietnams          stödprogram för          fattiga regioner          I Vietnam finansierar Finland          landets eget s...
en naturekonomiskt    hållbar utveckling    en ren liVsmiljö som producerar ekosystemtjänster är en    nödVändig Förutsätt...
ekonomisktHandelsrelateratutvecklingssamarbete•                                                  hållbar    Jord- och skog...
undervisning                                                   Fokus i samarbetet inom undervisningssektorn har flyt-     ...
till vad används                               medlen för                               utvecklingssamarbetet?            ...
Belize               Dominikanska                                     guatemala    Honduras            republiken         ...
västra Balkan                                                                    afghanistan                              ...
Humanitär                                              hjälp                                              •   Över en tred...
mera information                     om utvecklingssamarbetet och                          om utvecklingsländerna:        ...
Utvecklingsinformation                              PB 456                       00023 STATSRÅDET                     Tele...
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

2010 Finlands utvecklingssamarbete

306

Published on

Huvudmålet för Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete är att minska fattigdomen i u-länderna.

Published in: Economy & Finance
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
306
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Transcript of "2010 Finlands utvecklingssamarbete"

  1. 1. Finlandsutvecklingssamarbete 2010 UTRIKESMINISTERIET
  2. 2. Fattigdomen har minskat HuVudmålet För Finlands utVecklingspolitik ocH utVecklingssamarbete är att minska Fattigdomen i utVecklingsländerna. Vad får fattigdomen Vad hindrar en minskning att minska? av fattigdomen? • Ekonomisk tillväxt, förbättrad förvaltning och en lyckad politik har minskat fattigdomen • Utvecklingen bromsas upp av globala kriser och klimatförändringen samt ländernas interna särskilt i Afrikas städer. och regionala konflikter. • Lösningen av konflikten i Nepal minskade fattigdomen i landet och skapade ett • Nyttan av den ekonomiska utvecklingen fördelas inte jämnt. I Afrika har fattigdomen gynnsammare klimat för ekonomisk och ökat på landsbygden. samhällelig utveckling. enligt sammandraget av utvärderingarna 2008–2010 är Finlands utvecklingssamarbete • ändamålsenligt och konsekvent Rum för förbättringar finns i • förenligt med partnerländernas primära mål • resultatens bärkraftighet, komplementaritet och effektivitet • uppskattat av partnerländerna på grund av Finlands kunnande, tillvägagångssätt och expertis • planering och uppföljning av insatser2
  3. 3. Vietnams stödprogram för fattiga regioner I Vietnam finansierar Finland landets eget stödprogram för fattiga regioner. Det syftar till att skapa mer mångsidiga näringar i de fattiga bergsområden där det bor etniska minoriteter. Över två miljoner familjer har dragit nytta av programmet: de har fått 11 800 träd som används som livsmedelsgröda, 33 miljoner plantor av inkomstbringande växter, 300 000 nötkreatur, över en miljon fjäderfän och över 470 000 ton gödningsmedel. Nästan en miljon människor har fått utbildning inom jord- och skogsbruk.Resultat av vietnams stödpRogRam föR fattiga RegioneRStrategiska mätare Utgångsläge 2006 Resultat 2010 Mål 2010Etniska gruppers och glesbygdskommuners fattigdom 47 % 28,8 % 30 %Kommuner med väg som förenar byar och centra 54,3 % 80,7 % 80 %Kommuner med småskaliga bevattningssystem 53,7 % 70 % 80 %Hushåll som nås av eldistribution Ca 60 % 85 % 100 %Hushåll med rent dricksvatten 53,3 % 67,8 % 80 %Andel barn som går i skolan 77,5 % 90 % 95 % 3
  4. 4. en naturekonomiskt hållbar utveckling en ren liVsmiljö som producerar ekosystemtjänster är en nödVändig Förutsättning För en minskad Fattigdom ocH en Hållbar ekonomisk utVeckling. naturresurserna ger möjligHeter till att skapa ekonomisk tillVäxt ocH bekämpa Fattigdomen, om de tillVaratas på ett Hållbart sätt. tryggad livsmedelsförsörjning och jordbruk • Arbete för byskogsbruk och för byarnas utkomst: Vietnam, Laos, Centralamerika Jordbruket och en tryggad livsmedelsförsörjning fick hög prioritet i utvecklingspolitiken efter matkrisen • Samarbete mellan liten och medelstor industri och skogsägarföreningar: Tanzania 2007–2008. Jordbrukssektorns andel av den bilaterala biståndsfinansieringen steg från knappt två procent till • Produktions- och marknadsföringskedja för träkol: Kenya över sex procent under 2006–2009. • Skogarna och klimatförändringen: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO I utvecklingsländerna • bor nästan halva befolkningen på landsbygden klimatförändringen • är jordbruk den viktigaste utkomsten • bor 2/3 av dem som lever i yttersta fattigdom på landsbygden Finland har utökat sitt stöd till utvecklingsländernas meteorologiska tjänster. De här länderna har bättre för- utsättningar att anpassa sig till klimatförändringen och Finland bedriver samarbete som siktar på på förhand bereda sig på extrema väderfenomen. en tryggare livsmedelsförsörjning i • Afrika: Etiopien, Kenya, Moçambique, Projekt för framförhållning finns i: Zambia, Tanzania • Nepal och Himalayaområdet • Asien: Kambodja, Kirgizistan, Vietnam • Peru • Latinamerika: Nicaragua • södra Afrika • Centralasien Utvecklingssamarbetsprojekten • Stillahavets östater • ökar livsmedelsproduktionen • utvecklar förädlingen och marknadsföringen Miljö- och säkerhetsrelaterade projekt i: av jordbruksprodukter • Ukraina och Moldavien • stöder producentorganisationen Vattenförsörjning skogsbruk Vatten har i egenskap av naturresurs, hushållsvatten och Finland har klart utökat sitt stöd till projekt i skogsbran- upprätthållare av ekosystem en avgörande betydelse för schen. Man har lagt större vikt vid att främja det priva- att främja hållbar utveckling. Vattnet inverkar också kraf- ta skogsbruket, för det ger samhällena på landsbygden tigt på säkerheten, eftersom konflikter som har en direkt utkomstmöjligheter och uppmuntrar människorna att eller indirekt anknytning till vatten blir vanligare. skydda skogarna och utnyttja dem på ett hållbart sätt.4
  5. 5. ekonomisktHandelsrelateratutvecklingssamarbete• hållbar Jord- och skogsbruk• Hållbar energiproduktion• Informationssamhälle• Företagsamhet: kvinnliga företagare, mikro- och småföretagskuvöser, utbildning utvecklingmiljö- och energipartnerskapRegionala fonder stödjer innovativa projekt för en minskning aV Fattigdomen Förutsätterförnybar energi, i vilka företagssektorn med-verkar. en ekonomiskt Hållbar utVeckling, som• Latinamerika: Anderna, Centralamerika bygger på att produktionsVerksamHeten• Afrika: södra Afrika och Östafrika• Asien: Mekongområdet, Indonesien ocH Handeln ökar. en Växande produktion skapar arbetstillFällen ocH minskar Fattigdomen. på det Här sättet Har utVecklingsländerna också ett mindre beHoV aV att Finansiera den oFFentliga sektorn med bistånd ocH skuldsättning. Partnerskapsprogrammet mellan Finland, Världsbankens program infoDev och Nokia förbättrar små och medelstora företags konkurrenskraft och skapar arbetstillfällen. Företagsamhet inom jordbruk och teknologi står i centrum i programmet som genomförs i Afrika, Asien samt Östeuropa, Kaukasus och Centralasien 2010–2012. Två timmar i veckan får 15-åriga Banele använda skolans dator. Hennes skola deltar i projektet Shiyakhula Living Labs som Finland stöder i Sydafrika. • Marja-Leena Kultanen 5
  6. 6. undervisning Fokus i samarbetet inom undervisningssektorn har flyt- tats till länder som återhämtar sig från våldsamma kri- ser och till bräckliga stater. Inom undervisningssektorn betonar Finland grundläggande undervisning, flickors skolgång och jämställdhet i utbildningen, vilket är i linje med FN:s millenniemål. • Etiopien: specialundervisning • Moçambique: en förbättrad kvalitet på under- visningen samt användningen av datateknik i undervisningen Sjundeklassarna Puspa Giri • Nepal: reform av den grundläggande undervisningen och Sabina Giri går i lågstadiet Batsala Devi i byn Sanghachok • Palestinska territorierna: kvalitet och läromedel i undervisningen i kantonen Sindhupalchok i Nepal. • Erja-Outi Heino • Anderna: yrkesutbildning parallellt med tvåspråkighetsundervisning lokalförvaltning, god förvaltning • Vietnam: fattiga områdens möjligheter att påverka investeringar • samhälle- Tanzania: reform av lokalförvaltningens och kommunernas statsandelssystem • Kambodja: utveckling av systemet för markanvändning och -markförvaltning ligt mänskliga rättigheter hållbar • • Kontinuerlig dialog med partnerländerna Land- och regionkontor för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter: Uganda, Mellanöstern, utveckling • Colombia FN:s särskilda rapportör för funktionshindrade personers rättigheter en samHälleligt Hållbar utVeckling är en oskiljbar del aV den Hållbara utVecklingen ocH minskningen aV Fattigdomen. Av Finlands partnerländer utVecklingssamarbetet stödjer har Etiopien på ett årtionde implementeringen aV demokrati lyckats få fyra miljoner barn att gå i skolan. Landet ocH lika medborgerliga väntas nå det mål som satts rättigHeter utan diskriminering, upp för den grundläggande samt tillgången till basserVice. undervisningen fram till 2015.6
  7. 7. till vad används medlen för utvecklingssamarbetet? Finlands medel För utVecklingssamarbetet steg under regerings- perioden med 328 miljoner euro, det Vill säga med 44 procent. år 2010 steg Finlands utVecklingsbistånd till strax öVer en miljon euro. beloppet utgör 0,55 procent aV bruttonationalprodukten ocH är 187 euro per Varje Finländare.utBetalningaR inom utveCKlingssamaRBetet 2007–2010: 12 stöRsta lÄndeRna2007 M€ 2008 M€ 2009 M€ 2010 M€Tanzania 20,36 Tanzania 24,67 Tanzania 31,58 Moçambique 31,53Moçambique 19,88 Moçambique 23,15 Moçambique 26,59 Tanzania 29,97Vietnam 16,67 Vietnam 15,58 Zambia 15,72 Vietnam 14,43Nicaragua 14,50 Nicaragua 10,44 Vietnam 14,94 Etiopien 14,33Zambia 13,49 Zambia 9,84 Etiopien 11,49 Zambia 14,18Afghanistan 8,24 Afghanistan 9,43 Nepal 10,16 Nepal 11,57Nepal 6,69 Nepal 8,62 Afghanistan 10,06 Afghanistan 11,10Kenya 6,16 Serbien och Montenegro 8,55 Nicaragua 8,91 Nicaragua 10,92Sudan 5,30 Sydafrika 7,51 Sydafrika 7,93 Sudan 9,87Sydafrika 5,04 Etiopien 5,94 Palestinska territorierna 6,86 Kenya 8,67Serbien och Montenegro* 4,29 Palestinska territorierna 4,40 Kenya 5,79 Palestinska territorierna 6,14Etiopien 3,97 Kenya 3,77 Laos 4,32 Laos 4,35* Serbien och Montenegro inbegrep även Kosovo fram till 2008 7
  8. 8. Belize Dominikanska guatemala Honduras republiken el salvador nicaragua costa rica Panama colombia ecuador långvariga samarbetsländer Peru Övriga samarbetsländer länder som återhämtar sig från kriser Bolivia regionalt och tematiskt samarbetemulti- Finlands viktigaste partners • FN:s utvecklingsprogram UNDP, befolkningsfonden UNFPA, barnfonden Unicef, kvinnofonden UN Women, hälsoorganisationenlateralt • WHO, FN:s aidsprogram UNAIDS, livsmedels- och jordbruksorganisationen FAO, miljöprogrammet UNEP Utvecklingsfinansieringsinstitut: Världsbanksgruppen, Afrikas,samarbete Asiens och Latinamerikas regionala utvecklingsfinansieringsinstitut utBetalningaR av multilateRalt BistÅnd 2007–2010 Multilateral aktör 2007 2008 2009 2010 EU 128,6 146,5 154,9 151,0 FN-organisationer 76,7 78,3 94,6 98,2 Världsbanken 40,1 29,6 48,9 60,6 Regionala utvecklingsfinansieringsinstitut 24,0 32,4 34,7 26,6 GEF (Globala miljöfonden) 6,9 7,5 7,8 15,0 NDF (Nordiska utvecklingsfonden) 5,9 18,3 6,5 1,9 Övriga 8,1 4,7 12,1 10,2 Totalt 290,2 317,3 359,4 363,68
  9. 9. västra Balkan afghanistan Palestinska territorierna nepal vietnam sudan mekong etiopien somalia kenya initiatiVet till tanzania ett bredare europa är ett utVecklingspolitiskt ramprogram som inleddes Zambia 2009 ocH omFattar östeuropa, sydkaukasien ocH centralasien. moçambique eu-samarbeteresultat av multilateralt samarbeteVärldsbankens Under de gångna 10 åren:fond IDA •310 miljoner barn vaccinerade(International •113 miljoner har fått rent dricksvattenDevelopmentAssociation) •47 miljoner har fått föda samt primär- och reproduktionshälsovård eu ocH dess medlemsländer är •105 miljoner barn har fått bättre undervisning och klassrum tillsammans Världens största •26 miljoner har fått en väderbeständig väg biståndsgiVare: 53 miljarder euro 2010, Vilket Var 54 procent aV HelaAsiatiska Åren 2005–2008:utvecklings-fonden • 25 000 km bättre vägar som gynnar över 133 miljoner människor Världens oFFiciella bistånd. • 834 000 hushåll anslutna till elnätet • över två miljoner människor har beviljats mikrolån år 2010 kanaliserade Finland 151 miljoner euro aV sitt biståndAfrikanska Åren 2006–2008: genom eu.utvecklings-fonden • över 16 miljoner har nåtts av eldistribution • transportservice för över 41 miljoner människor • 11 miljoner nya elever har fått börja skolan • 433 000 beviljade mikrolån 9
  10. 10. Humanitär hjälp • Över en tredjedel av Finlands humanitära hjälp går till Afrika • Biståndskanaler: FN:s flykting- kommissariats kontor UNHCR, Världens livsmedelsprogram WFP, barnfonden Unicef, FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar UNRWA, internationella Röda Korset och Röda halvmånen, finländska humanitära hjälporganisationer.Fru Sukham bygger ett nytt hem i södraPakistan i april 2011. Det gamla förstördesi översvämningar. • Pirjo-Liisa Heikkilä Frivillig- • Närmare 300 finländska frivilligorganisationer erhöll totalt 83,7 miljoner euro i stöd för organisa- • projekt i 90 länder. Merparten av projekten utvecklar tionernas undervisningen, en god förvaltning och civilsamhället. • utvecklings- Största delen av hjälpen riktar sig till Afrika och Asien. • samarbete De flesta projekten finns i Tanzania, Kenya, Somalia, Indien och Nepal. 10
  11. 11. mera information om utvecklingssamarbetet och om utvecklingsländerna: global.finland.fiÅrsberättelsen för utvecklingspolitiken och -samarbetet 2010 finns i sin helhet på finska på adressen: formin.finland.fi/kehityspolitiikka Pärm: Vattenprojekt som Finland stöder i Nepal • Auli Keinänen
  12. 12. Utvecklingsinformation PB 456 00023 STATSRÅDET Telefon: (09) 1605 6370 Fax: (09) 1605 6375 Växel: (09) 16005Internet: formin.finland.fi/utvecklingspolitik och global.finland.fi E-post: keoinfo@formin.fi

×