Spine center stockholm kvalitetsredovisning 2011

  • 325 views
Uploaded on

Läs Spine Center Stockholm kvalitetsredovisning 2011. …

Läs Spine Center Stockholm kvalitetsredovisning 2011.

Global Health Partner

  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Be the first to comment
    Be the first to like this
No Downloads

Views

Total Views
325
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0

Actions

Shares
Downloads
2
Comments
0
Likes
0

Embeds 0

No embeds

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
    No notes for slide

Transcript

  • 1. Kvalitetsredovisning 2011 2011
  • 2. INNEHÅLLSFÖRTECKNINGBESKRIVNING AV VERKSAMHETEN ................................ ................................ 3 VERKSAMHETEN ................................................................FörutsättningarFöruts ättningar ............................................................................................................................................ 3Samarbetspartners ...................................................................................................................................... 3Vision och värdegrund ................................................................................................................................ 3PATIENTSÄKERHETPATIENTSÄKERHET OCH KVALITET ................................................................ 4 ................................ ................................Kvalitetsregister ........................................................................................................................................... 4Benchmark .................................................................................................................................................... 4Nationell patientenkät ................................................................................................................................ 4Punktprevalensmätning .............................................................................................................................. 4Patientsäkerhet ............................................................................................................................................ 4PatientsäkerhetsberättelsePatientsäkerhetsberättelse ........................................................................................................................ 4Avvikelsehantering och händelseanalys .................................................................................................. 4Anmälningsärenden .................................................................................................................................... 5Miljö ............................................................................................................................................................... 5LEAN .............................................................................................................................................................. 6 ................................................................ ..................................KVALITETSPARAMETRAR KIRURGI ................................ ................................ .. 7Strukturmått (förutsättningar för verksamheten) .................................................................................... 7 Remissflöde ..................................................................................................................................................... 7 Patientbeskrivning .......................................................................................................................................... 7 Diagnostyp ...................................................................................................................................................... 9Processmått (beskriver verksamheten) ................................................................................................... 10 Mottagningen ............................................................................................................................................... 10 Anestesi .......................................................................................................................................................... 12 Postoperationsavdelningen ........................................................................................................................ 14 Avdelning 72 ................................................................................................................................................. 18 Administration ............................................................................................................................................... 19Resultatmått ............................................................................................................................................... 20 Resultat........................................................................................................................................................... 20 Resultatdiskussion ländrygg........................................................................................................................ 21 Resultat halsrygg .......................................................................................................................................... 28 Komplikationer .............................................................................................................................................. 30 Reoperationer ............................................................................................................................................... 32 FÖRSÄKRINGSPATIENTERMOTTAGNINGEN I CITY FÖR FÖRSÄKRINGSPATIENTER ............................. 35 VID ................................................................PÅGÅENDE FORSKNING VID SSC ................................ ................................ 38 ................................................................ ..................................................PLANERING FÖR 2012 ................................ ................................ .................. 40 2
  • 3. Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Stockholm Spine Center AB (SSC) 2011 201BESKRIVNING AV VERKSAMHETENVi samlar alla yrkeskategorier som arbetar med patienter med ryggbesvär på en klinik.Vi har således resurser både för kirurgi och för rehabilitering.Vi är en högspecialiserad klinik med stor produktion och är i frontlinjen när det gäller attinföra/utvärdera nya metoder inom ryggkirurgi/ryggrehabiliteringVi har spetskompetens inom ryggkirurgi från både ortopedi och neurokirurgi. Vår personal har storkunskap och erfarenhet av ryggpatienter. Vi bedriver utbildning inom ryggkirurgi/ryggrehabiliteringför olika personalgrupper. Våra resultat ska vara minst lika bra som vad andra kliniker har påjämförbara patientgrupper och vi ska erbjuda bästa möjliga vård för patienterna och samtidigt kortade långa vårdköerna till adekvat ryggbehandling.FörutsättningarSSC har en mottagning, tre operationssalar, sju postoperativa platser samt en avdelning med 27vårdplatser som är öppen hela veckan på Löwenströmska Sjukhuset. En del av vår mottagning ärinriktad mot patienter som ej kan opereras eller patienter som har utökat vårdbehov före eller efterkirurgi. Detta team består av smärtläkare, psykiater, sjukgymnast, sjuksköterska och psykolog.Vi har även en mottagningsverksamhet på Karlavägen/Garnisonen där vi har läkare, sjukgymnast,naprapat och psykolog. Denna mottagning vänder sig i första hand till försäkringspatienter.Vi hade 2011 76 anställda och konsulter varav: Vi utförde: • 9 kirurger • 6 600 mottagningsbesök till kirurg • 3 ryggläkare • 5 400 mottagningsbesök till övriga • 2 anestesiläkare vårdgivare såsom ryggläkare, • 27 sjuksköterskor sjukgymnast, naprapat och psykolog • 14 undersköterskor • 1 329 operationer • 8 sjukgymnaster • varav 168 var dagkirurgiska • 6 läkarsekreterare • 1 psykolog • 1 naprapat • 5 administrationSamarbetspartnersSSC ägs av Global Health Partner (GHP). Inom GHP är vi en del av Service Line Spine tillsammansmed andra ryggkirurgikliniker ägda av GHP. I Service Line Spine har vi ett nära och utvecklandesamarbete med framförallt Spine Center Göteborg.Om det finns stor risk för postoperativ intensivvård har vi möjlighet att utföra operationer på StGörans Sjukhus. Om intensivvård skulle behövas akut kontaktar vi i första hand St Görans Sjukhuseller Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (KS).Vi samarbetar med OrthoCenter Stockholm. Närakuten Löwenströmska Sjukhuset bistår vid behovmed medicinska konsultationer. KS laboratorier anlitas för våra prover och Aleris ger oss snabbservice med t.ex. magnetröntgen, slätröntgen och datortomografi.Vid medicinska utredningar anlitar vi företrädesvis Aleris Fysiologlab.Vision och värdegrundSSC skapar förebilden för multiprofessionell behandling av rygg- och nackbesvär.Vår värdegrund bygger på fyra värdeord: respekt, tydlighet, utveckling och trovärdighet. trovärdighetVi menar att med respekt och tydlighet läggs grunden för ett gott samarbete där alla kan kännaglädje och engagemang i att utveckla kliniken så att resultaten på ett trovärdigt sätt talar för att viarbetar mot vår vision. 3
  • 4. PATIENTSÄKERHET OCH KVALITETKvalitetsarbetet är en ständigt pågående process och vi arbetar med att kontinuerligt förbättra vårdagliga verksamhet. Utgångspunkt för vårt arbete är patientens behov och förväntningar.KvalitetsregisterVi deltar aktivt i ett rikstäckande kvalitetsregister, Svenska ryggregistret (Swespine). SSC ärrepresenterat i registergruppen som arbetar för att utveckla registret.BenchmarkBenchmarkVi rapporterar och analyserar specifika nyckeltal (KPI) för att månadsvis mäta och jämföra effektivitetoch kvalitet mellan samtliga kliniker i Service Line Spine.Vi är också aktiva i ett kvalitetssamarbete med vårdbolaget Schön Klinik i Tyskland, där resultat nuska vara klara 2012.Nationell patientenkät2011 har för oss varit ett mellanår för nationella mätningar. Vi kommer 2012 att ingå i SLL:s mätningför somatisk öppen och slutenvård. Detta ger oss goda möjligheter till öppna jämförelser.PunktprevalensmätningPunktp revalensmätningVia Sveriges kommuner och landsting (SKL) har vi deltagit i mätning av vårdrelaterade infektioner(VRI).PatientsäkerhetDen nya patientsäkerhetslagen (SFS 1010:659) trädde i kraft 2011-01-01. I den framgår att vi har enskyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete genom att planera, leda ochkontrollera verksamheten.Vi har under många år bedrivit ett aktivt kvalitetsarbete med syfte att ge våra patienter en god ochsäker vård med minsta risk för vårdskada. Arbetet bygger på delaktighet från alla medarbetare.Kvalitetsmått enligt en genomarbetad standard har följts upp kontinuerligt. Förändringar haranalyserats och lett till förbättrade rutiner.Patienten ska i alla led mötas av kompetent personal och ett handläggande som identifierar risker.Andra viktiga komponenter i patientsäkerhetsarbetet är avvikelserapportering,komplikationsuppföljning, resultatuppföljning och analys av anmälningsärenden.PatientsäkerhetsberättelseSkrivs i ett eget dokument efter mall ifrån SKL.Avvikelsehantering och händelseanalysAvvikelserapportering är en hörnpelare i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet.Vi går regelbundet igenom alla avvikelser. Återkoppling sker till arbetsplatsmöten.Då nya rutiner ska tas fram eller diskuteras så läggs ärendet till berörd enhets LEAN-grupp.Ytterligare beskrivning av LEAN-arbetet se sid. 6Vi har under året lyft in avvikelsehanteringen i kvalitetsarbetet på ett tydligare sätt. Vi ska jobbavidare med rutiner kring återkoppling och uppföljning. Vi tittar också på möjligheten att bygga ellerinskaffa ett digitalt hanteringssystem som underlättar systematiseringen.Avvikelser skrivs flitigast från vårdavdelningen och en rad förbättringsprojekt har genomförts inomramen för LEAN.Vi har under året etablerat ett händelseanalysteam bestående av två personer.Händelsanalyser görs på initiativ av verksamhetschefen och vi har genomfört fyra stycken under året. 4
  • 5. AnmälningsärendenPatientnämnden, PaNAnmälningsår 2007 2008 2009 2010 2011Antal 11 2 5 13 10Anmälningarna till PaN gäller framförallt patienter som upplever att de inte blivit så bra som deförväntat sig efter besök eller behandling samt att de fått utlåtanden och svar som de ej varit nöjdamed.Dessa anmälningar behandlas av verksamhetschefen och kvalitetsansvarig sjuksköterska.SocialstyrelsenVi har under året gjort en Lex Maria anmälan och utredning pågår. Vi har även mottagit två enskildaklagomål som handläggs av socialstyrelsen och mottagit yttrande i ett av fallen.Personskaderegleringen (PSR)Generellt gäller att 1/3 av anmälningarna kommer inom ett år, 1/3 kommer inom andra året och 1/3upp till tio år efter skadan.Då eftersläpningen är stor både när det gäller anmälningar och beslut har vi valt att redovisaanmälningarna efter anmälningsår.Anmälningså Antal Avslag Tillstyrk Ej avgjort Andel tillstyrkta PSR anmälningar 2007 25 11 14 0 2008 18 6 12 0 100% 2009 19 4 15 0 80% 2010 24 11 13 0 60% 2011 22 8 10 4 40% 20% 0% 2007 2008 2009 2010 2011MiljöVi arbetar efter ett miljöledningssystem som finns tillgängligt för all personal på vårt intranät.SSC är sedan 2007 miljöcertifierat enligt ISO 14 001:2004 och arbetet med att förbättra vår miljöfortgår kontinuerligt.En grupp på sex anställda arbetar aktivt med att försöka minska SSCs miljöpåverkan, uppdaterahandlingsplaner, utforma miljöpolicy och mål för att upprätthålla vår miljöcertifiering.Miljöledningssystemet revideras årligen. Förutom det sedvanliga miljöarbetet med avvikelse- ochförbättringsrapportering, intern revision etc. så har ett internt utbildningsarbete startats inommiljögruppen. 5
  • 6. LEANVi har under året aktivt utvecklat arbetet i våra LEAN-grupper.Varje organisatorisk enhet har en egen LEAN-grupp som arbetar med att ständigt förbättra bådevården och organisationen för att minska på icke värdeskapande tid för patienten.Frågor som behandlas i grupperna kommer dels från enhetens egna utvecklingsidéer, dels frånledningen och från avvikelsearbetet. En central LEAN-grupp med representanter från ledningen, allaLEAN ledare och kvalitetssamordnare avhandlar övergripande processer och flöden.Här följer exempel på ärenden, och dess effekter på verksamheten, som utvecklats genom LEAN frånde olika enheterna: Kvalitet /Ärende i LEAN från samtliga enheter Patientsäkerhet Arbetsmiljö Miljö EkonomiCity Ändrade rutiner för magnetröntgensvar. Ökad service till patient Alla besparas onödiga Tidsbesparingen när Patienten får skriftlig information om att och kortare tid för beslut telefonsamtal till ryggkirurg slipper sitta i meddela våra sekreterare när de fått tid till om patienten ska sättas patienter som ändå ska telefon och kan ägna röntgen (erhållit kallelse). Detta för att vi ska upp för operation. ha återbesök. sig åt patientbesök. kunna boka besöks- eller telefontid för röntgensvar så snart som möjligt. Ändrade rutiner gällande remisshantering, Vårdgivaren är bättre Mindre frustration då ex alla remisser och länkade rtg-/MR-bilder förberedd och eventuellt bättre och snabbare skall finnas hos VG senast dagen innan operationsbeslut kan tas bedömningar kan patientbesöket. snabbare. göras. Infört återbudslista för att snabbt kunna Förkorta väntetider för SLL- Effektiv mottagning ger kalla SLL-patienter till sjukgymnast för patienter och snabbare möjlighet att klara kirurgisk bedömning på ej inbokade bedömningar inför ev vårdgarantitiden. försäkringstider. operation.Avdelningen Samordnare finns på avd tis-fre. Hon / han Detta ger patientansvarig Lugnare / jämnare sköter det adm arbetet på exp. Skriver in ssk mer tid för patienterna, arbetstempo. pat, förbereder journaler, håller kontakt med mindre avbrott i arbetet. andra vårdgivare på kliniken, teluppföljn mm. Nya sterila omläggningsrutiner. Minimera risken för ytliga Minskad antibiotika Mindre infektioner ger sårinfektioner. användning mindre kostnader Telefon uppföljning av alla patienter veckan Positiva och nöjda efter hemgång. patienter. Vi lär oss av att veta hur patienterna mår när de kommit hem. Fångar upp komplikationer.Mottagningen Ny rutin med registrering av giltighetstid på Färre kontrollmoment Mindre risk för uteblivna utomlänsremisser. Ny funktion med med hjälp av bra intäkter vid ogiltiga varningsflagga då giltighetsdatumet är system. utomläns-remisser när passerat. operation väl är gjord. SMS-påminnelse till patienter dagen innan Ökad kvalitet för patienten Färre uteblivna besök besök. med påminnelse, god med utebliven intäkt service. Färre "tomma" som följd. Ökad tyngd mottagningstider. för att ta ut avgift för uteblivet besök. Ny ruta på stämpeln vid remissbedömning Patienten träffar rätt Trycket på läkarnas Bättre utnyttjande av ger möjlighet för läkaren att bedöma ett vårdgivare snabbare. mottagning minskar. resurser. besök till sjukgymnast istället för till läkare. Kortare väntetider.Operation Införande av WHO´s Checklista på Op-sal Ökad Patientsäkerhet Ökad personalsäkerhet Tydligare hygienrutiner Minskad infektionsrisk Ökad medvetenhet och Förbättrad Mindre infektioner ger förebyggande av läkemedelshantering mindre kostnader infektionsrisker Ny redovisningsrutin av frånvaro samt Ingen negativ effekt på Tydlig dokumentation Besparing genom ersättare patientsäkerheten av ej ersatt personal- uteblivna kostnader för frånvaro och kostnader extrapersonal. för ersättare 6
  • 7. KVALITETSPARAMETRAR KIRURGIVi redovisar våra kvalitetsmått efter den mall som tagits fram för Service Line Spine, GHP.Den är uppdelad på strukturmått, processmått och resultat.Resultat redovisas ofta i åtta olika resultatgrupper. Definitioner finns beskrivna på sidan 20. Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)RemissflödePatientbeskrivningÅlderDefinition: Åldersfördelning av totala antalet opererade. Redovisat per åldersdecennium samt medelvärde. 7
  • 8. KönDefinition: Fördelning män/kvinnor av totala antalet operationer. Kvinnor 47 % Män 53 %Allmänt hälsotillståndDefinition: Medelvärdet av EQ 5D (0-1) preoperativt av totala antalet opererade patienter. Ländrygg 0,38 Halsrygg 0,39ASA-ASA -grupperingDefinition: Fördelning i % mellan ASA-grupp 1, 2 och 3. Totalt av alla operationer.Andel förstagångskirurgiDefinition: Svarat nej på fråga 3 respektive 2 i basformuläret: Har du tidigare genomgått någon rygg/nackoperation i Swespine. 84 % 8
  • 9. DiagnostypDefinition: Antal och % av klinikens totala antal operationer.Definition: Antal och % av antalet lumbala operationer.Definition: Antal och % av antalet cervikala operationer. 9
  • 10. Processmått (beskriver verksamheten)MottagningenTelefontillgänglighet Inkomna samtal till växeln 40 803 samtal39 % har kommit in när växeln varit stängd.Av de samtal som kommit när växeln varit öppen så har 89 % besvarats. Mål för 2011 var > 85 %.Målet för 2011 är fortsatt > 85 %.Väntetid mellan remissens ankomstdatum och ett första besök. ochMedelväntetiden gäller endast de patienter som opererats under 2011.Resultatgrupp: 1 30 dagar 2 59 dagar 3 72 dagar 4 90 dagar 5 68 dagar 6 59 dagar 7 77 dagar 8 57 dagarAndel operationer av kirurgmottagningens nybesök från: SLL 28 % ULP 49 % Privat 22 %Väntetid beslut – operationDefinition: Tid från det att man är uppsatt på väntelistan till operation till operationsdagResultatgrupp: 1 20 dagar 2 83 dagar 3 107 dagar 4 115 dagar 5 116 dagar 6 94 dagar 7 64 dagar 8 76 dagar operationerAntal egna operationer på annat sjukhusDefinition: Antal / % patienter som av medicinska skäl blivit opererade på annat sjukhus av klinikens egna läkare. 18 operationer ca 1 %Strukna patienter från operation av administrativa skälDefinition Patienter som stryks från sin planerade/meddelade operationstid pga läkarbrist ellerbrist på operationsutrymme. 2 stStrukna patienter från operation av medicinska skälDefinition: Patienter som stryks från sin planerade/meddelade operationstid pga medicinska skäl såsom nyupptäckt högt blodtryck. 75 st 10
  • 11. 75 patienter blev strukna från sin planerade operationstid pga medicinska orsakerDe flesta av dessa har fått ny operationstid men några ville avstå operation.Några patienter har flyttats till St Görans sjukhus och opererats där av våra egna kirurger.Totalt ströks 5,8 % av våra planerade operationer.Mål 2012: Vi har som mål att få ner andelen strykningar till 2 %Väntetider för remissbedömningFör att minska våra väntetider har vi sedan 2008 arbetat efter principen att patienterna i första handska bedömas av sjukgymnast När en remiss anländer till SSC, så får patienten omgående ett brevmed kompletterande frågor gällande sjukskrivning, tidigare behandlingar, besvärsgrad ochgenomgångna utredningar. Dessutom ställs frågan om man kan acceptera att initialt få komma tillspecialutbildad ryggsjukgymnast istället för till ortoped/neurokirurg. På detta sätt har vi också kunnatminska väntetiderna till kirurgmottagningen.Vi ser också att detta ger patienten möjlighet att direkt komma till rätt vårdinstans utan onödigaväntetider och kirurgbesök.Vår erfarenhet hittills är att det sannolikt borde vara fler nybesök till sjukgymnast Vi arbetar ständigtmed att förbättra remisshanteringen för att nå målet att 40 % av nybesöken till ryggkirurg ska gå tillkirurgi samt att hålla korta väntetider till första besök.Antalet patienter på väntelistan till mottagningen från SLL har minskat betydligt de tre senaste åren.Mål 2012: Vi har som mål att klara vårdgarantin för alla besök och ingrepp. 11
  • 12. AnestesiVi registrerar och följer löpande våra anestesikomplikationer enl. SFAI´s definition.Exempel på rapporterade komplikationer är svår intubering och blodtrycksfall. Alla rapporteradeanestesikomplikationer åtgärdades utan vidare konsekvens för patienten.Mål 2012: Vi har som mål att hålla anestesikomplikationerna fortsatt under 2 %.CellsaveranvändandeCellsaveranvändandeVi kopplar cellsaver till patienter som bedöms ha ökad risk för stor blödning. Vi kopplar alltid uppcellsaver till diskprotesoperationer oberoende övriga eventuella riskfaktorer. Då patienter somopereras med diskprotes blöder väsentligt mindre idag än för ett par år sedan så har andelenåtergivet blod minskat. 12
  • 13. Vår ambition är att ge så lite ickeautologt blod som möjligt. Dock ges blod efter individuellabedömningar när hälsotillståndet så kräver. 13
  • 14. PostoperationsavdelningenPostoperativ smärta totalt under tiden på postoperationsavdelningen (postop)Definition: Skattat av personal på postop. 0 Ingen eller mindre smärta 1 Måttlig smärta men lättbehandlad 2 Mycket smärta, aktiv smärtlindringMålsättning för år 2011 har varit:Att antalet patienter med ”Mycket smärta, aktiv smärtlindring” ska bibehållas < 5 %.Resultat 2011:Mål 2012: Patienter med ”Mycket smärta, aktiv smärtlindring” ska bibehållas < 5 %. 14
  • 15. Postoperativt illamående (PONV)Definition: Skattat av personal på postop. 0. Inget illamående/kräkning 1. Illamående/kräkning vid något enstaka tillfälle 2. Besvärande illamåendeMålsättning för år 2011 har varit:Att antalet patienter med ”Besvärande illamående” ska vara < 5 %.Resultat 2011:94 % har inte haft något illamående alls postoperativt.De förebyggande antiemetiska läkemedel som ges vid induktionen fungerar mycket väl.Problemet med PONV är ett fortsatt ”litet” problem.Mål 2012: Patienter med ”Besvärande illamående” ska bibehållas < 5 %. 15
  • 16. Årlig enkätundersökning på uppvakningsavdelningenSyfte:Ta reda på patienternas upplevelse av vården på uppvakningsavdelningen vad gäller smärtlindring,integritet samt information och därmed kvalitetssäkra vården.Urval:Alla patienter som passerat uppvakningsavdelningen oavsett vårdtid under februari månad.Metod:Undersökningen gjordes genom att patienterna fick fylla i en enkät direkt efter att de lämnadeuppvaket.Enkäten hade fasta svarsalternativ med möjlighet att ge kommentar.Undersökningen pågick konsekutivt i en månad, på samma sätt som tidigare år.Totalt ingick 131 patienter, insamlade enkäter var 118 st (90 %). Eftersom enkäterna var anonyma vardet svårt att veta vilka, och varför, vi inte fick tillbaka alla.Resultat: 16
  • 17. Sammanfattning:Patienterna är, liksom tidigare år, mycket nöjda med vården på uppvakningsavdelningen. De somupplevde störande moment har ytterligare minskat, troligtvis på grund av att vårdtiden påuppvakningsavdelningen har minskats.Mål 2012: Vi har som mål att bibehålla det goda resultatet. 17
  • 18. Avdelning 72TelefontillgänglighetAntal samtal direkt till avdelningen samt via växeln: 4 485Varav besvarade 3 719 83 %UrintappningDefinition: Antal patienter och % av totala antalet opererade som genomgått urintappning. 90 patienter 7%Urinkateter (KAD)Definition: Antalet och % av totala antalet opererade som fått KAD. 514 patienter 39 %Under 2011 har vi infört en ny uppföljning av kirurgpatienterna. 30 dagar efter kirurgi får samtligapatienter en enkät med frågor om eventuella komplikationer. Enkäten skickas ut via mail medmöjlighet att svara via en webbapplikation. Det skickas en påminnelse via mail och sedan ytterligareen via post med svarskuvert. Vi har en svarsfrekvens på 87 % och anser oss därmed ha god kontrollpå våra ”30 dagars komplikationer”.Detta har fört med sig förändrade definitioner vad gäller UVI och sårinfektion. Vi saknar därför internajämförelser. De ökningar vi ser är inte reella utan beror på de nya säkrare definitionerna.U rinvägsinfektion (UVI)Definition: Antalet och % av totala antalet opererade som erhållit antibiotikabehandling pga UVI. Antingen diagnostiserad via sticka, odling eller klinisk bild. 3,1 %Analys:80 % av patienterna med UVI har haft KAD. 15 % har varken tappats eller haft kateter.5 % (2 st) har enbart tappats.39 % av våra patienter får kateter. Av de patienter som får KAD får 6,4 % UVI.Vi arbetar för att minska kateteranvändandet och att korta tiden med kateter för de som ändå fårkateter.Ytlig sårinfektionDefinition: Antibiotikabehandling och fördröjd sårläkning oavsett positiv eller negativbakterieodling inom 30 dagar efter operation. 4,27 %HudstatusDefinition: Vid hemgång noterar sjuksköterska eller undersköterska om det har förelegat ellerföreligger någon form av förbandsirritation, sårkomplikation, tryckskada eller ytlig sårinfektion:Förbandsirritation: Rodnad eller blåsor orsakat av operationsförbandet.Sårkomplikation: Rodnad av suturer eller agraffer, vätskande sår som kräver ökad omvårdnadsåtgärd, t.ex. omläggning > 1 gång per dygn.Tryckskada: Sår, blåsor, rodnad och svullnad till följd av tryck. Även på andra kroppsdelar än operationsområdet. Skall även noteras som avvikelse.Vi anger en totalsiffra (antal/av alla operationer) för hudstatus men kan separera enligt ovan vidbehov. 18
  • 19. Diskussion:Operationssår på ryggen är extra utsatta för irritationer då patienterna ofta ligger på rygg ochbelastar såret.Vi fortsätter därför med denna kontroll av hudstatus vid hemgång trots ny och förbättrad definitionav ytlig sårinfektion. Vi anser det värdefullt att bevaka förbands- och sårirritationer för att säkerställaatt vi använder rätt förband och suturmetod.Mål: Vi har som mål att få ner anmärkningarna till < 10 %.VårdtidMedelvårdtid i dygn per resultatgruppResultatgrupp: 1 1,5 dygn 2 3,1 dygn 3 5,7 dygn 4 5,4 dygn 5 5,6 dygn 6 3,8 dygn 7 3,7 dygn 8 3,2 dygnUtskriven till akutsjukhusDefinition: Alla som blev tvungna att åka till akutsjukhus pga medicinsk komplikation och oavsett omde kommit tillbaka till SSC eller ej. 12 patienterUtskrivenUtskriven till extern rehabiliteringsenhetDefinition: Alla som av ålder eller sänkt allmäntillstånd inte kunnat skrivas ut till hemmet utan till enrehabiliteringsenhet. 34 patienterAdministrationUppföljningsfrekvens – andel registrerade i Swespine2011 registrerades 1 227 operationer i ryggregistret vilket motsvarar 100 % av primäroperationerna.Preoperativa formulär registrerades till 93,2 %.1-års uppföljningar registrerades till 82 %.5-års uppföljningar registrerades till 57 %. 19
  • 20. ResultatmåttResultatRe sultatResultatet redovisas i jämförelse med riket dvs. alla kliniker utom SSC.Resultaten redovisas utifrån följande resultatgrupper:1. Alla diskbråcksdiagnoser kombinerat med alla typer av discectomi.2. Alla typer av stenoser ländrygg kombinerat med alla typer av dekompression, ej sådana medsamtidig fusion.3. Alla typer av stenoser ländrygg kombinerat med alla typer av fusioner.4. Spondylolisthes kombinerat med alla typer av fusion.5. Diskbråck, SRS, spondylos, postoperativ instabilitet kombinerat med alla typer av fusioner.6. Diskbråck, SRS, spondylos, postoperativ instabilitet kombinerat med alla typer av diskproteser.7. Myelopathi kombinerat med alla typer av operation.8. Cervikal ritzopathi kombinerat med alla typer av operation.Alla resultat hämtas från Svenska Ryggregistret, SRR.För samtliga diagnoser redovisas 1- och 5- årsresultat för: • EuroQol 0-1 där 0 = död och 1 = fullt frisk • ODI (Oswestry) 0-100 • NDI (neck disability index) 0-100 0 = frisk 100 = svårt nedsatt funktion • Nöjdhet Nöjd het ”Hur är Din inställning till resultatet av Din genomgångna operation?” ”Jag är nöjd”, ”Jag är tveksam”, ”Jag är missnöjd” • Smärta enl. VAS 0-100 0 = ingen smärta och 100 = värsta tänkbara smärta. • assessment Global asses sment (GA) ”Hur är Din rygg-, ben- eller armsmärta idag jämfört med före operation?” ”Mycket bättre”, ”Något bättre”, ”Oförändrad” och ”Försämrad”. ”Mycket bättre” är en sammanslagning av ”Helt försvunnen ” och ”Mycket bättre”.I de fall där antalet patienter som besvarat GA inte når 100 % beror det på att de uppgivit att de intehaft någon smärta preoperativt. • VAS och GA ben för diskbråck och stenoser GA- • VAS och GA rygg för spondylolisthes och SRS GA- • VAS och GA arm för ritzopathi GA- 20
  • 21. Resultatdiskussion ländryggDet har skett en ökning av antalet registrerade ryggoperationer i Sverige under perioden2001-2011. Hur mycket som är en reell ökning och hur mycket som beror på en ökad registrering är svårtatt säga. SSC har haft en reell ökning, som dock varit mindre än Rikets. Vår andel av registreradryggkirurgi har således sjunkit något sista åren.När man jämför resultat i Swespine måste man beakta de stora skillnaderna i inregistreringsfrekvens ochsvarsfrekvens. SSC har vid 1 år ett bortfall på mellan 10-20 % och riket har ett bortfall på 25-30 %,beroende på diagnosgrupp. Vid 5 år har SSC ett bortfall på 30-40 % medan riket har ett bortfall på 55-60 %.Resultatgrupp 1, diskbråck:Riket har en något lägre hälsoscore och högre bensmärta preoperativt än SSC, detta kan bero på enrestriktivare inställning till operation eller längre väntetider.Resultaten av diskbråckskirurgi är klart bättre på SSC än i riket. Detta gäller både bensmärta, hälsoscoreoch nöjdhet med operationen. Exempelvis var det 16 % fler som blev Helt bra/Mycket bättre på SSCjämfört med Riket. Denna skillnad har funnits under hela mätperioden.Det sker ingen försämring mellan 1 och 5 år.Sveriges olika ryggkliniker presenterar sina diskbråcksresultat på Svensk Ryggkirurgisk Förenings (4S)hemsida. Det är tillgängligt för allmänheten via www.4s.nu. SSC är en av tre kliniker som har signifikantbättre resultat än genomsnittet när det gäller kvarstående bensmärta efter discectomi. Detta beräknatmed 95 % konfidensintervall.Resultatgrupp 2 och 3, lumbal stenos/dekompression eller fusion:Det förefaller som resultaten både i riket och på SSC är något bättre om man gjort dekompression ochsteloperation än bara en dekompression.I nästan alla resultatparametrar har SSC bättre siffror än riket. Det är en trend som varit helamätperioden. Exempelvis var det 13 % fler som blev Helt bra/Mycket bättre på SSC jmf med Riket vadgäller stenoser opererade med dekompression och fusion.Sveriges olika ryggkliniker presenterar sina resultat för patienter med spinal stenos på SvenskRyggkirurgisk Förenings (4S) hemsida. Det är tillgängligt för allmänheten via www.4s.nu. SSC är en avfyra kliniker som har signifikant bättre resultat än genomsnittet, när det gäller kvarstående bensmärtaefter dekompression. Detta beräknat med 95 % konfidensintervall.Resultatgrupp 4, spondylolisthes:SSC har även här bättre resultat än riket i övrigt. Detta gäller i stort alla resultatparametrar.Även denna skillnad har varit under hela mätperioden.Exempelvis så var det 7 % fler som blev Helt bra/Mycket bättre på SSC jmf med Riket.I denna liksom i de flesta andra resultatgrupperna ser man inga tydliga tendenser över denna 10 årsperiod. Olika parametrar varierar lite över tid men inget verkar vara bestående förändringar.Resultatgrupp 5 och 6, SRS:Vad gäller SRS så förefaller det skett en klar förbättring av resultaten mellan 2006 och 2010 både på SSCoch i Riket. GA har förbättrats mellan 3-5 % och nöjdheten mellan 5-10%. Vi har from i år skiljt påfusioner och diskproteser. Diskproteserna är en undergrupp av SRS som är lite mindre degenererade ochpå färre nivåer, så ett något bättre resultat är att förvänta även vid likvärdighet mellan metoderna.Våra resultat efter diskproteser är dock anmärkningsvärt goda. 81 % anger att de blivit Helt bra/Mycketbättre att jämföra med Rikets 51 %. (Här får man i rättvisans namn säga att det är så få patienter somopererats utanför SSC så att enskilda resultat kan påverka hela gruppens resultat påtagligt). Det är ändåspännande att diskproteserna verkar fungera så väl oss hos.Vad gäller fusionerna så är det ungefär samma resultat för SSC som Riket (62 % anger sig Helt bra ellerMycket förbättrade), men om man slår ihop fusioner och diskproteser så har SSC klart bättre resultat änRiket. 21
  • 22. Resultatgrupp 1, diskbråck/discectomi diskbråck/disc ctomiFör detaljerad information över tid se Bilaga 1 22
  • 23. LumbalResultatgrupp 2, Lumbal spinal stenos/dekompressionFör detaljerad information över tid se Bilaga 2 23
  • 24. 3,Lumbal spinalResultatgrupp 3,Lumbal spinal stenos/fusion:För detaljerad information över tid se Bilaga 3 24
  • 25. spondylolisthes/fusionResultatgrupp 4, spondylolisthes/fusionFör detaljerad information över tid se Bilaga 4 25
  • 26. postoperativ instabilitet/fusionResultatgrupp 5, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitet/fusionFör detaljerad information över tid se Bilaga 5 26
  • 27. postoperativ instabilitet/diskprotesResultatgrupp 6, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitet/diskprotesFör detaljerad information över tid se Bilaga 5 27
  • 28. Resultat halsryggBättre resultat än Riket i övrigt när det gäller ritzopathi patienterna. Förvånansvärt bra resultat jämförtmed litteraturen. Resultaten ligger väl i paritet med resultaten för ländryggkirurgi.Skillnaden till SSC’s favör har varit hela mätperioden. Exempelvis var det 7 % fler som blev Heltbra/Mycket bättre på SSC jämfört med Riket.Resultaten vid myelopathi är som förväntat något sämre än vid ritzopathi, men fortfarande visar deen påtaglig förbättring och även här bättre än Riket i övrigt. Dock är det relativt få patienter såresultaten blir mer svårbedömda då enskilda patienter påverkar helheten. Dessutom finns det ingenbra fråga som täcker in resultaten lika bra som Global Assessment frågan för övriga diagnoser.Av den anledningen har vi valt att enbart rapportera Eq5D och nöjdhet för myelopathigruppen.Resultatgrupp 7,myelopathiFör detaljerad information över tid se Bilaga 7 28
  • 29. Resultatgrupp 8,ritzopathiFör detaljerad information över tid se Bilaga 8 29
  • 30. KomplikationerNär det gäller komplikationer har vi följt dessa regelbundet sedan starten år 2000. De senaste femåren redovisas i efterföljande tabell.Vi har valt att registrera de allvarligaste medicinska komplikationerna som leder till medicinskabehandlingar, inläggningar eller till förnyade ingrepp.Vi har en relativt låg komplikationsfrekvens. Internationella jämförelser är svåra då motsvaranderedovisning inte finns från andra kliniker. Man redovisar där komplikationer från enskilda studiermedan vi redovisar alla våra resultat över tiden.Vår målsättning för 2011 har varit 0 % mortalitet. Vi har under året haft ett tidigt dödsfall som ärLexMaria anmält och utreds.Andra mål har varit < 1 % trombo-emboliska komplikationer vilket vi har uppnått, < 1 % djupainfektioner, vilket vi inte riktigt uppnått.Nya strängare hygienregler är antagna på operationsavdelningen under hösten med bland annat”låsta” dörrar vid discectomi. Vi kommer också inom kort att påbörja en studie för att förbättradiscitprofylax vid discectomi.Från och med 2011 har vi skickat ut en enkät till samtliga patienter 30 dagar efter operation.Vi efterfrågar där bland annat komplikationer.Vi har en svarsfrekvens på 87 % och anser oss därmed ha god kontroll på våra komplikationer inom30 dagar.Under 2012 kommer enkäten att utvecklas så patienterna kan ange var som avses under ”Annat”.För närmare analys av Sårinfektioner och UVI se Avdelningens Processmått på sid 18. 30
  • 31. Operationsår 2007 2008 2009 2010 2011Antal operationer 1148 1210 1178 1246 1329Avlidna inom 30 dagar 0 1 0 0 1Medicinska komplikationerTrombo-emboliska 0 2 4 1 1-stroke/tia 0 2 0 0 0-lungemboli 0 0 3 0 1-djup ventrombos 0 0 1 1 0Cirkulation/Respiration 7 8 8 4 5-hjärtinfarkt,svikt,elektolytrubbn eller arytmi 3 4 4 3 4-hjärtsvikt 0 0 2 0 0-arytmi 1 4 2 0 1-pneumoni 3 0 0 1 0Urologiska komplikationer 0 1 1 1 1Övrigt 1 0 2 2 2Skickad till akutsjukhus för medicinsk komplikation 7 7 8 8 9Återinlagd för smärtbehandling inom 30 dagar 2 7 6 5Totalt antal medicinska komplikationer 7 11 18 12 14Andel medicinska komplikationer 0,61% 0,91% 1,53% 0,96% 0,98%Djupa infektionerDiscit/Spondylit 4 4 7 5 6 varav opererade 4 4 5 1 1Inlagda för antibiotikabehandling 6 1 6 9 2Reopererade pga djup sårinfektion 2 2 3 5 8Totalt reop pga infektion 6 6 8 6 9Totalt antal djupa infektioner 12 7 14 14 15Andel djupa infektioner 1,05% 0,58% 1,19% 1,12% 1,13%Mekanisk komplikationFelplacerad skruv 5 3 1 4 7Diskinlägg/protes 1 1 0 0 1Annan osteosyntesproblematik 3 6 1 5 4Totalt antal reop pga mekanisk komplikation 9 10 2 9 12Andel mekaniska komplikationer 0,78% 0,83% 0,17% 0,72% 0,75%Icke-mekanisk komplikationNervsmärta/nervpåverkan 3 1 5 1 0Durarift 4 7 2 3 2Blödning 6 4 0 3 6Fel nivå 0 1 0 1 1Ärrbråck 0 1 1 2 3Totalt antal icke- mekanisk komplikation 13 14 8 10 12Andel icke-mekanisk komplikation 1,13% 1,16% 0,68% 0,80% 0,90%Antal komplikationer som reopererats 28 30 18 25 33Andel reop pga komplikation 2,44% 2,48% 1,53% 2,01% 2,48%Varav op vid samma vårdtillfälle 1,20% 0,80% 0,51% 0,80% 0,75%Varav op på annat sjukhus 2 1 2 0 2Antal komplikationer som ej reopererats 13 12 24 21 20 31
  • 32. ReoperationerReoperation kallar vi alla operationer som har föregåtts av en ryggoperation. Det vill säga att enprimär cervikal operation kallas reoperation om patienten redan blivit opererad i ländryggen. Dettaför att vi inte ska missa någon form av repetitiv kirurgi i ryggen.Vi rapporterar reoperationer på egna primära operationer och här är det helt korrekta siffror.Vi anger också antal reoperationer där primäroperationen är gjord på annat sjukhus (AS).Att studera nya ryggoperationer på andra nivåer är för att försöka se om vissa operationsmetoderkan ge framtida besvär från andra delar av ryggen. Vi vill kunna redovisa tidiga komplikationer menockså försöka se över tid vilka operationer som behöver kompletteras på samma nivå vilket skulleantyda att man eventuellt valt fel operationsmetod initialt. Alla reoperationer är inte komplikationer.Det finns många olika definitioner på både komplikationer och reoperationer, varför det är svårt attgöra någon jämförelse med andra kliniker.Vi har valt att redovisa:Reoperationer inom samma vårdtillfälle (VTF).Reoperation på samma nivå < 1 år och > 1 år efter primäroperationen.Reoperation rygg på annan nivå än primär operation, också det < 1 år och > 1 år efter op.Komplikationer:KomplikationerPostoperativ blödning, likvorläckage, infektion, omsättning av felsatt skruv eller protes samt ärrbråck.Inadekvat kirurgi:En del reoperationer beror säkerligen på inadekvat kirurgi samt att ingreppet i sig påskyndar dendegenerativa processen lokalt. Till denna grupp härrör vi bl.a. redekompression inom ett år.Fusion/protes efter discectomi eller dekompression kan ha olika orsaker. Trots allt är det inte attförvänta sig inom 1 år utan får anses bero på initial felbedömning om lämplig operationsmetod.Detta gäller även dekompression efter discectomi, fusion eller protes.Refusion pga pseudartros och protes som omvandlas till fusion hänför vi till inadekvat kirurgi.Repetitiv kirurgi med eller utan samband med tidigare normal kirurgi:Recidivdiskbråck kan bero på inadekvat kirurgi men också på ett normalt förlopp. Vi har valt att räknadet som ett normalförlopp dvs. repetitiv kirurgi till följd av normal kirurgi.Redekompression efter >1 år anser vi vara repetitiv kirurgi till följd av normal kirurgi.Exstirpation av osteosyntesmaterial som har skett nära eller efter 1-årsgränsen får anses som en del idet normala förloppet efter fusionkirurgi.Diskbråck och stenos som omvandlas till fusion eller protes efter > 1 år kan antingen vara en följd avinadekvat primär kirurgi eller ett led i den degenerativa processen. Vi hänför det som en följd avnormal kirurgi. 32
  • 33. Antal patienter som reopererades vid samma vårdtillfälle var 12 st, (0,9 %) reopererades 1 2 st, (0,97 pga omsättning av skruv5 utrymningar av hematomAlla dessa 12 får anses vara komplikationerAntal patienter som reopererades på samma nivå < 1 år var 46 st, (3,5 %). st, (3,51 st var från annan klinik (AS).K omplikationer:5 infektioner2 durarifter3 osteosyntesproblem samt 2 ärrbråckInadekvat kirurgi:7 redekompression6 fusion efter dekompression, discectomi eller diskprotes varav 1 från annan klinik1 pseudartros nära 1-årsgränsen1 discectomi efter dekompression1 diskprotes efter discectomi1 sårrevision pga misstänkt infektionRepetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:15 recidivdiskbråck1 extirpation av osteosyntesmaterial1 diskprotes nivån ovan discectomi st,Antal reoperationer på annan nivå < 1år var 3 st, (0,2 %)Komplikation:Rediscectomi på op på fel nivåInadekvat kirurgi:2 fusion efter dekompression varav en från annan klinikAntal reoperationer på samma nivå > 1 år var 101 st, (7,6 %) st,32 st var från annan klinik (AS)Komplikation:2 mekaniska komplikationer med förlängda fusioner från annan klinik2 djup sen infektion1 ärrbråckInadekvat kirurgi:4 fusion efter diskprotes eller Raykudde16 st pseudartroser (5 AS)1 främre fusion efter en bakreRepetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:22 (6 AS) var diskbråck/stenoser som omvandlades till fusion eller protes16 (2 AS) extraktion av osteosyntesmaterial17 (7 AS) recidivdiskbråck14 (6 AS) redekompression5 fusion ovan fusion (4 AS) 1 dekompression ovan fusion. 33
  • 34. Antal reoperationer på annan nivå > 1år var 39 st, (2,9 %). 16 st var från annan klinik(AS).Inadekvat kirurgi1 degenerativ scolios (AS)Repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare operation:8 ingrepp (3 AS) var helt utan relation till tidigare ingrepp såsom diskbråck på ny nivå, cervikaloperation efter lumbal.Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:17 (6 AS) fusion ovan fusion2 (1 AS) protes ovan fusion1 protes ovan protes10 (5 AS) övrigt 201Totalt är 201 st (15 %) operationer klassade som reoperation rygg. Av de 201 st kom50 st (25 %) från annat sjukhus.31 st reopererades pga komplikation39 st var reoperationer pga inadekvat kirurgi (8 AS)121 st (37 AS) var repetitiv kirurgi till följd av normal kirurgi8 reoperationer (3 AS) var repetitiv kirurgi utan samband med tidigare ryggkirurgi 34
  • 35. MOTTAGNINGEN I CITY FÖR FÖRSÄKRINGSPATIENTERSedan maj 2010 har vi en filial inne i Stockholm city, där vi i första hand tar emot patienter medprivata sjukförsäkringar och privata patienter.Vi jobbar enligt konceptet att det helst skall vara sjukgymnast eller naprapat som träffar patienten iförsta hand. Om sedan sjukgymnasten behöver konsultera ryggläkare eller ryggkirurg, ta hjälp avKBT psykolog eller kollega är detta möjligt samtidigt som patienten gör sitt besök. Vi arbetar i närasamarbete mellan alla olika yrkeskategorier, vilket t ex innebär att vi vid ett sjukgymnastbesök ävenhar möjlighet att ordna med recept och beställa röntgenundersökningar för fortsatt diagnostik, vilketminskar behovet av ett separat läkarbesök.Vi vill att patienten får rätt typ av vård, rätt antal gånger, dvs. varken för få eller för många besök. Viföljer även upp hur det går för patienten via telefon och mail, både personligen av läkare ochsjukgymnast, men också via kvalitetsenkäter och nöjdhetsenkäter.Vi har utvecklat detta koncept i nära samarbete med Länsförsäkringar och de siffror vi redovisar härkommer ur våra rapporter till Länsförsäkringar.26 % av alla våra patienter skickas till röntgendiagnostik vilket får anses som en låg andel.I snitt får alla patienter som träffat sjukgymnast 2,2 besök till sjukgymnast.Här visas flödet mellan vårdgivare på kliniken: 35
  • 36. En enkät avseende bland annat nöjdhet och bemötande skickas till samtliga patienter i City ca 1vecka efter första besök.Vi har en svarsfrekvens på ca 60 %. 36
  • 37. Vi följer upp resultatet 3 månader efter avslutad behandling.Vi ställer bland annat följande fråga: Sedan behandlingens början har mina besvär totalt sett: (Patient Global Impression of Change, PGIC) n=292 Svarsfrekvens 45% 2% 1% 0% 13% 41% 15% Förbättrats väldigt mycket Förbättrats mycket Förbättrats lite grann Ingen förändring 28% Förvärrats lite grann Förvärrats mycket Förvärrats väldigt mycket 37
  • 38. PÅGÅENDEPÅGÅENDE FORSKNING VID SSCVid SSC bedrivs en omfattande forskningsverksamhet. Vi har ett nära samarbete med Karolinskainstitutet och en hög akademisk kompetens på kliniken.Vi driver flera doktorandprojekt och deltar aktivt i såväl nationella som internationellamulticenterstudier. Genom vårt engagemang i forskning och utveckling säkerställer vi vår kompetensoch driver utvecklingen av svensk ryggvård framåt.Med Dr Per Svedmark har under året disputerat med sin avhandling ”Assessment of 3D movementsin the Lumbar and Cervical spine with a new CT based method”.Dr Martin Skeppholm är doktorand vid KI på ett projekt avseende cervikal diskproteskirurgi.I huvudstudien, som är en multicenterstudie bl.a. tillsammans med Neuroortopediskt Centrum iJönköping, jämförs kotpelarrekonstruktion med protes respektive fusion vid operation för cervikalritzopathi. Samtliga patienter har nu inkluderats och uppföljning och datainsamling pågår. Ytterligaredelstudier i avhandlingen är utvärdering av dysfagi efter främre halsryggskirurgi.SSC deltar med i den nationella multicenterstudien av spinal stenos där dekompression jämförs meddekompression och fusion. Studien genomförs inom ramen för ett doktorandprojekt av Dr PeterFörsth.Under 2010 startade en singelcenterstudie som fortfarande pågår. Denna studie syftar till attundersöka vilka faktorer som är av betydelse för behandlingsresultatet i samband med ryggkirurgi.Den vänder sig till patienter som är aktuella för kirurgisk behandling på SSC för diskdegenerativabesvär (fusion eller diskprotes). Ansvarig för studien är Docent, Överläkare Eva Kosek. Inklusionberäknas pågå i två och ett halvt år.I samarbete med Karolinska Institutet drivs för närvarande tre studier, ansvarig är Docent, ÖverläkareEva Kosek, verksam vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet och SSC. Enstudie handlar om hur genetiska faktorer påverkar smärtreglering och behandlingsutfall vid kirurgi fördiskdegenerativa besvär (fusion eller diskprotes) där ca hälften av de 250 patienterna för närvarandeär inkluderade. Den andra studien handlar om hur olika genetiska faktorer av betydelse försmärtkänslighet och smärtreglering samverkar och påverkar behandlingsutfallet vid kirurgi fördiskdegenerativa besvär (fusion eller diskprotes). Denna studie görs i samarbete med flertalet störreryggkirurgiska kliniker i Sverige och rekrytering av de 2 000 patienterna har just påbörjats. I dentredje studien undersöks betydelsen av inflammatoriska och smärtframkallande substanser för smärtaoch smärtreglering hos patienter med diskdegenerativa besvär, diskbråck respektive knäledsartros.Studien genomförs i samarbete med Ortho Center, Stockholm.Med Dr Svante Berg följer upp sin avhandling med en rad uppföljningsstudier • 5-års uppföljning av RCT mellan diskprotes och fusion. • 5-års uppföljning av RCT mellan två olika diskproteser, kliniska och röntgenologiska resultat med jämförelse mellan protestyperna samt resultat med avseende på diskprotesläge. • Tre uppföljningsstudier avseende: • 2 metall - metall diskproteser • ”Hybrider” • 3-nivåers diskproteser • Kliniska resultat vid SRS på patienter som genomgått diskografi jämfört med de som ej behövt genomgå denna undersökning • Resultat med avseende på diskhöjd och hållning med en ny fusionsmetod • Ny RCT under uppstart med jämförelse mellan två diskproteser, den ena metall - metall, den andra PEEK-on-PEEK 38
  • 39. SSC fortsätter att inkludera alla patienter till Svensk Ryggkirurgisk Förenings rikstäckandekvalitetsregister där våra resultat kan jämföras med övriga landet.Tillsammans med Spine Center Göteborg startades under våren 2010 ett benchmarkingprojekt medSchönkliniken i Tyskland där skillnader i ryggkirurgisk praxis och dess resultat jämförs.Publicerade artiklar under 2011:Disc height and motion patterns in the lumbar spine in patients operated with total disc replacementor fusion for discogenic back pain. Results from a randomized controlled trial.Berg Svante, Tropp Hans and Leivseth Gunnar.The Spine Journal 11 (2011) 991-998.On Total Disc Replacement.Berg Svante.Acta Orthopaedica Scandinavica, February 2011, Vol 82 , Supplement 343.Full Economic Evaluation of Disc Prothesis vs. Lumbar Fusion inPatients with Chronic Low Back Pain – a Randomized Controlled Trial with a Two-Year Follow Up.Fritzell Peter, Berg Svante, Borgström Fredrik, Tullberg Tycho, Tropp Hans.European Spine Journal 2011.Pharmacological strategies to reduce pruritus during postoperative epidural analgesia after lumbarfusion surgery - A prospective randomized trial in 150 patientsGulle Eva, Skärvinge Carola, Runberg Karin, Olerud Claes and Robinson YohanPatient Safety in Surgery 2011, 5:10Perception of thermal pain and the thermal grill illusion is associated with polymorphisms in theserotonin transporter gene.Lindstedt F, Lonsdorf T B, Schalling M, Kosek E, Ingvar M.PLoS One 2011 Mar 15;6(3):e17752.Conditioned pain modulation is associated with common polymorphisms in the serotonin transportergene.Lindstedt F, Berrebi J, Greayer E, Lonsdorf T B, Schalling M, Ingvar M, Kosek E.PLoS One 2011 Mar 28;6(3):e18252.Direct evidence for thalamic involvement in the thermal grill illusion: An fMRI study. Lindstedt F,Johansson B, Martinsen S, Eva Kosek E, Fransson P, Ingvar M.PLoS One 2011 Nov 6(11):e27075 artiklarAccepterade artiklar för publikation 2012:The Dysphagia Short QuestionnaireSkeppholm Martin, Ingebro Catarina, Engström Therese and Olerud ClaesSpine accepted Maj 2012.Treatment with Cognitive Behavioral Therapy increases pain-evoked activation of the prefrontalcortex in patients suffering from chronic pain.Jensen K, Kosek E, Wicksell R, Kemani M, Olsson G, Merle J, Kadetoff D, Ingvar M.Pain accepted April 2012.Evidence of central inflammation in fibromyalgia - increased cerebrospinal fluid IL-8 levelsKadetoff D, Lampa J, Westman M, Andersson M, Kosek E.J. Neuroimmunology, 2012;242:33-38. 39
  • 40. 2012PLANERING FÖR 2012Ryggkirurgi är en viktig men förhållandevis liten del i det totala ryggomhändertagandet. Vi vill ifortsättningen hellre tala om ryggvård än att dela upp det i rehabilitering och kirurgi. Vi kan erbjudaen helhetslösning till försäkringsbolag och företag för hela vårdkedjan vid ryggbesvär och jobbar föratt hela tiden utveckla den verksamheten. Vi kan redan nu visa stora fördelar, för alla parter, om flerayrkesgrupper arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål.SSC deltar mycket aktivt i arbetet med att ta fram regelboken för vårdval rygg, som leds av HSF iSLL, som kommer att starta from 2013. I nuläget ingår att ryggklinikerna måste ha sjukgymnast,psykolog och smärtläkare samt kunna göra multimodala bedömningar. Fortfarande ingår inte de s.k.Ryggcentra, med multimodala behandlingar i ryggvårdvalet, men målet på sikt är att även det skaingå i klinikens ryggvård.En pusselbit i den kompletta ryggkliniken är att vårdval för specialiserad sjukgymnastik kommer attstarta from 2012-05-01. SSC räknar med att kunna starta upp egen sjukgymnastik under hösten.I första hand kommer vi att koncentrera oss på pre- och postoperativa grupper.Våra kirurgiska resultat har vi bra kontroll på och vi har bra till mycket bra resultat vid jämförelser iSwespine. Dock kan alla resultat alltid bli bättre, vilket vi fortsätter att arbeta för. Den störstaskillnaden mellan olika kliniker är dock inte de kirurgiska resultaten utan indikationerna för kirurgi ochman har ingen aning om vad som händer med de som nekas kirurgi. SSC har en större andelfusionskirurgi än de flesta andra ryggkliniker i Sverige. Detta är ett uttryck för att vi tror på kirurgi vidSRS. Våra resultat vid denna typ av kirurgi är också dokumenterat bra, enligt Swespine.Vi har under året kraftigt utökat våra forskningsinsatser. Vi har nu startat upp tre stora SRS studiermed olika frågeställningar. Vi fortsätter med att forska på diskproteser i både ländrygg och halsrygg.Diskproteser är ett område som vi leder utvecklingen i Sverige, därför extra viktigt att dokumenteraeventuella fördelar eller risker.Under förra året disputerade en av våra läkare. Vi har två pågående avhandlingsarbeten och vi räknarmed att under 2012 starta upp ytterligare två.Sex av våra sjukgymnaster har påbörjat en magisterutbildning och ska skriva sina examensarbeteninom olika ryggområdenVi har under 2010 och 2011 satsat mycket resurser på att korta våra väntetider och därmed våra köer.Vi har minskat antalet väntande patienter från SLL från 2 400 till ca 400. Vårt uppdrag är att klaravårdgarantin för personer skrivna i SLL (dvs. 1 mån väntetid till mottagningen och 3 mån tilloperation) vid 2012 års utgång.Vi kommer under 2012 arbeta extra intensivt med patientsäkerhetsfrågor. Bl.a. blir fokus på att få nerinfektionsfrekvensen. Vi har redan nu en låg nivå, drygt 1 %, men vill halvera denna. Skärptahygienregler är en väg liksom att vi ska påbörja en studie med lokal antibiotika vid diskbråck för atteventuellt få ner frekvensen disciter.För att få med alla anställda i det ständiga förbättringsarbetet har vi arbetat hårt med att utvecklaLEAN-arbetet under 2011 och ska fortsätta med detta under 2012. Förhoppningsvis ska detytterligare förbättra för våra patienter så att de så snabbt som möjligt ska komma till rättvårdnivå/yrkesgrupp och uppnå bästa möjliga resultat.Upplands Väsby 2012Tycho Tullberg Eva GulleVerksamhetschef Kvalitetsansvarig 40
  • 41. diskbråck/discectomi Resultatgrupp 1, diskbråck/discectomi Bilaga 11. DiskbråckMedialt och lateralt diskbråck kombinerad med konventionell och mikroskopisk diskectomi 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC RiketAntal (SSC/Riket) 177 797 165 854 165 970 252 1152 237 1063 261 1167 280 1262 286 1732 323 1473SSC Andel 18% 16% 15% 18% 18% 18% 18% 14% 18%Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt1år(SSC/Riket) 33 30 24 26 23 28 34 34 20 29 20 30 19 25 27 45 24 315år(SSC/Riket) 42 59 42 55 34 55 44 56 40 59Bensmärta VAS 0-100 Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC 61 18 20 62 20 14 64 13 12 61 14 11 64 16 67 18 65 16 66 13 63 16 14Riket 65 23 20 65 24 18 65 21 19 63 22 21 66 21 66 22 65 21 66 22 66 22 22Oswestry pre op/ 1år/5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC (%) 43 16 15 46 16 15 42 14 13 44 14 12 44 17 45 15 43 15 44 15 44 15 14Riket (%) 53 21 18 51 21 18 49 21 18 49 21 18 49 19 49 21 50 20 49 20 50 21 18EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC preop 0,31 0,72 0,79 0,29 0,73 0,77 0,33 0,77 0,80 0,31 0,79 0,79 0,34 0,77 0,29 0,75 0,35 0,76 0,32 0,76 0,32 0,75 0,79Riket preop 0,21 0,67 0,75 0,21 0,68 0,75 0,24 0,69 0,75 0,26 0,70 0,75 0,25 0,72 0,24 0,70 0,25 0,70 0,25 0,71 0,23 0,69 0,73Global assesment Hur är din bensmärta jmf med före op? 1år/5år SnittSSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5årMycket bättre 75 75 78 81 83 84 85 87 79 81 80 88 81 81Något bättre 11 13 14 9 12 8 10 10 12 11 10 10 12 10Oförändrad 8 7 4 4 3 3 3 2 4 4 5 3 4 5Sämre 4 6 6 4 3 5 2 1 2 3 4 1 3 4Riket (%)Mycket bättre 70 72 71 73 72 71 72 74 74 72 73 72 72 70Något bättre 19 14 15 13 16 16 15 14 16 14 15 16 16 16Oförändrad 6 4 7 5 7 6 7 6 6 7 5 6 7 6Sämre 4 7 5 7 4 3 5 5 3 4 5 5 4 6Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5årNöjd 78 83 77 78 82 90 85 89 83 81 85 83 81 84Tveksam 14 12 17 15 14 7 12 11 12 13 9 15 14 12Missnöjd 7 6 6 6 4 3 3 1 5 6 6 2 5 4Inställning Riket (%)Nöjd 75 80 76 76 73 81 73 80 78 74 77 77 75 78Tveksam 15 14 16 15 18 13 19 12 16 17 17 15 17 14Missnöjd 10 6 7 8 8 5 8 8 6 10 7 8 8 8
  • 42. Lumbal Resultatgrupp 2, Lumbal spinal stenos/dekompression Bilaga 22. Lumbal stenos enbart decompressionLateral och central lumbal stenos kombinerad med dekomprimering 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC RiketAntal (SSC/Riket) 116 732 151 904 190 1176 211 1309 233 1476 236 1625 257 1829 235 2163 295 2459SSC Andel 14% 14% 14% 14% 14% 13% 12% 10% 11%Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt1år(SSC/Riket) 11 30 22 27 15 28 25 28 11 28 11 18 10 21 13 28 15 275år(SSC/Riket) 40 64 41 55 33 51 36 59 38 61Bensmärta VAS 0-100 Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC 66 39 38 62 36 39 63 31 34 60 26 26 61 32 62 29 63 30 64 31 63 33 36Riket 60 36 31 61 38 34 62 34 33 60 34 37 62 36 62 34 62 34 63 35 63 36 36Oswestry pre op/ 1år/5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC (%) 42 28 29 42 27 28 41 25 27 39 22 21 38 24 40 24 40 23 39 26 40 25 26Riket (%) 46 32 32 46 31 31 45 28 29 45 30 29 45 29 43 27 44 28 43 27 45 29 30EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC 0,38 0,61 0,59 0,41 0,62 0,60 0,40 0,65 0,64 0,41 0,71 0,70 0,44 0,67 0,42 0,68 0,43 0,69 0,45 0,66 0,40 0,64 0,62Riket 0,32 0,55 0,56 0,33 0,57 0,58 0,35 0,60 0,61 0,34 0,59 0,59 0,34 0,61 0,35 0,62 0,35 0,61 0,36 0,63 0,33 0,59 0,58Global assesment Hur är din bensmärta jmf med före op? 1år/5år SnittSSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5årMycket bättre 49 48 54 56 60 58 64 65 55 61 60 56 57 52Något bättre 21 13 19 11 19 16 16 12 12 15 16 20 17 16Oförändrad 14 15 12 10 9 7 9 7 16 9 12 12 12 11Sämre 11 16 11 13 6 10 6 10 11 8 8 9 10 14Riket (%)Mycket bättre 45 46 44 44 50 45 49 47 49 51 51 51 49 45Något bättre 20 15 23 19 19 16 18 14 20 18 16 18 19 16Oförändrad 17 18 18 13 14 12 15 14 15 13 15 12 16 14Sämre 14 15 10 17 11 17 13 17 11 13 12 11 12 18Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5årNöjd 56 59 64 65 66 69 76 76 64 63 67 63 64 69Tveksam 31 26 24 20 24 21 17 14 21 24 23 27 25 20Missnöjd 14 15 11 15 11 10 8 10 15 13 11 10 12 12Inställning Riket (%)Nöjd 59 59 61 63 62 64 61 64 59 62 62 62 61 61Tveksam 25 26 26 25 25 20 24 24 27 24 24 23 25 24Missnöjd 16 15 13 13 14 15 15 12 15 14 13 15 14 15
  • 43. Resultatgrupp 3, Lumbal spinal stenos/fusion Bilaga 33. Lumbal stenos - fusionLateral och central lumbal stenos kombinerad med alla former av fusion 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC RiketAntal (SSC/Riket) 46 185 46 285 70 392 77 428 105 443 94 581 88 783 105 935 121 846SSC Andel 20% 14% 15% 15% 19% 14% 10% 10% 13%Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt1år(SSC/Riket) 20 24 7 35 19 36 14 29 11 28 10 12 13 12 8 24 12 265år(SSC/Riket) 22 69 33 64 31 51 32 53 28 58Bensmärta VAS 0-100 Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC 64 30 34 57 31 30 61 27 36 58 28 34 62 21 58 25 59 30 63 21 60 26 32Riket 67 36 29 65 37 30 63 33 32 61 31 38 60 27 61 28 61 30 63 32 63 32 35Oswestry pre op/ 1år/5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC (%) 49 26 33 46 27 26 48 26 32 44 26 27 43 20 43 23 45 26 42 22 45 25 30Riket (%) 51 30 29 51 32 32 47 31 31 47 28 32 48 27 48 28 46 28 47 29 48 29 31EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC preop 0,33 0,62 0,62 0,35 0,63 0,66 0,31 0,70 0,56 0,39 0,65 0,62 0,37 0,72 0,40 0,65 0,31 0,67 0,32 0,69 0,34 0,66 0,62Riket preop 0,23 0,58 0,61 0,23 0,58 0,56 0,30 0,55 0,59 0,31 0,62 0,59 0,31 0,65 0,28 0,61 0,29 0,63 0,30 0,62 0,27 0,60 0,56Global assesment Hur är din bensmärta jmf med före op? 1år/5år SnittSSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5årMycket bättre 52 43 58 54 65 38 61 50 73 66 59 69 62 50Något bättre 16 23 16 20 19 19 20 25 16 13 15 17 18 19Oförändrad 5 9 12 10 11 17 5 4 3 7 10 5 9 9Sämre 18 20 9 10 2 10 8 13 3 4 8 3 6 14Riket (%)Mycket bättre 51 56 53 45 53 53 55 48 61 56 54 56 56 48Något bättre 17 11 20 15 15 13 14 12 16 17 19 16 17 15Oförändrad 11 6 13 13 13 12 13 11 9 11 11 12 11 12Sämre 13 15 9 17 13 16 12 20 10 9 9 11 11 17Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5årNöjd 74 61 63 63 73 65 73 71 77 76 66 76 71 64Tveksam 21 19 26 27 27 24 18 23 22 20 28 23 23 23Missnöjd 5 19 12 10 0 10 9 6 1 5 7 1 6 13Inställning Riket (%)Nöjd 60 64 65 58 65 66 69 61 71 67 66 68 66 59Tveksam 24 17 25 26 21 21 21 21 21 20 24 22 22 23Missnöjd 16 19 11 16 14 12 11 18 8 13 10 11 12 18
  • 44. Resultatgrupp 4, Spondylolisthes Bilaga 44. SpondylolisthesSpondylolisthes kombinerad med alla typer av fusion 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC RiketAntal (SSC/Riket) 14 170 26 145 42 221 57 205 54 211 55 183 44 222 45 295 43 256SSC Andel 8% 15% 16% 22% 20% 23% 17% 13% 14%Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket Snitt1år(SSC/Riket) 7 28 8 21 10 33 30 27 13 25 13 15 9 14 24 32 15 245år(SSC/Riket) 21 58 31 45 33 43 35 40 33 53Ryggsmärta VAS 0-100 Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år SnittSSC 55 29 36 57 23 31 56 30 24 55 30 25 57 29 51 21 57 26 56 28 56 26 25Riket 58 32 26 58 30 26 57 32 29 57 27 27 61 29 62 28 59 28 60 28 60 30 29Oswestry pre op/ 1år/5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC (%) 35 22 26 40 21 18 40 23 18 38 24 19 39 23 38 20 39 21 38 21 38 22 20Riket (%) 41 27 28 41 24 25 45 27 26 42 22 19 45 27 44 24 41 22 41 22 43 24 25EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC preop 0,38 0,64 0,66 0,44 0,68 0,70 0,37 0,70 0,70 0,44 0,67 0,72 0,43 0,67 0,42 0,72 0,43 0,75 0,38 0,73 0,40 0,69 0,72Riket preop 0,35 0,59 0,65 0,31 0,64 0,67 0,33 0,60 0,61 0,37 0,64 0,70 0,34 0,62 0,33 0,64 0,37 0,68 0,36 0,68 0,34 0,63 0,67Global assesment Hur är din ryggsmärta jmf med före op? 1år/5år SnittSSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5årMycket bättre 69 50 69 61 65 68 64 78 65 67 65 68 68 71Något bättre 15 40 13 28 14 11 22 14 20 14 18 20 17 20Oförändrad 0 10 9 6 5 7 7 3 9 2 10 0 6 4Sämre 15 0 9 6 8 7 5 5 7 10 3 11 8 4Riket (%)Mycket bättre 54 59 63 66 60 68 64 69 59 60 62 61 61 62Något bättre 26 19 18 15 25 12 19 16 24 20 18 18 20 19Oförändrad 12 12 9 11 6 9 7 4 8 8 9 9 9 10Sämre 6 8 6 6 6 10 6 9 7 8 6 6 7 8Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5årNöjd 77 73 83 83 76 89 78 86 72 86 79 74 79 86Tveksam 8 27 8 11 16 4 15 5 17 4 13 14 12 9Missnöjd 15 0 8 6 8 7 8 8 11 10 8 11 9 5Inställning Riket (%)Nöjd 64 67 67 70 72 73 75 80 69 74 70 74 70 71Tveksam 27 25 26 21 18 17 16 8 20 14 20 15 20 18Missnöjd 8 8 7 9 10 10 9 11 11 12 10 13 10 11
  • 45. 6,Diskbr ,Diskbråck,SRS Resultatgrupp 5 och 6,Diskbråck,SRS och Postoperativ instabilitet Bilaga 5Fusion Diskprotes5. Diskbråck,SRS och postoperativ instabilitet 6. Diskbråck,SRS och postoperativ instabilitetkombinerat med alla sorters fusioner kombine rat me d alla sorters diskprotese r 2010 2011 2010 2011Produktion; SSC Riket SSC Riket Produktion; SSC Rike t SSC RiketAntal 140 523 105 512 Antal 141 11 90 21SSC Ande l 21% 17% SSC Andel 93% 81%Bortfall: (%) Bortfall: (%)1år 24 32 1år 18% 27%Ryggsmärta VAS 1-100 Preop 1år Ryggsmärta VAS 1-100 Preop 1årSSC 64 34 SSC 59 18Riket 31 32 Riket 55 36Oswestry Preop 1år Oswestry Preop 1årSSC (%) 45 27 SSC (%) 41 17Riket (%) 47 27 Riket (%) 42 21EuroQol (0-1) Preop 1år EuroQol (0-1) Preop 1årSSC 0,31 0,61 SSC 0,41 0,75Riket 0,30 0,63 Riket 0,25 0,61Global assesme nt Hur är din ryggsmärta jmf me d före op? Global assesme nt Hur är din ryggsmärta jmf me d före op?SSC (%) 1år SSC (%) 1årMycket bättre 65 Mycket bättre 81Något bättre 17 Något bättre 10Oförändrad 6 Oförändrad 5Sämre 11 Sämre 4Riket (%) Riket (%)Mycket bättre 62 Mycket bättre 51Något bättre 19 Något bättre 25Oförändrad 8 Oförändrad 13Sämre 8 Sämre 13Inställning SSC (%) 1år Inställning SSC (%) 1årNöjd 74 Nöjd 74Tveksam 11 Tveksam 14Missnöjd 15 Missnöjd 11Inställning Rike t (%) Inställning Rike t (%)Nöjd 72 Nöjd 74Tveksam 16 Tveksam 15Missnöjd 13 Missnöjd 13
  • 46. Resultatgrupp 5 och 6,Diskbråck,SRS och Postoperativ instabilitet Bilaga 6Sammanslagna resultat från tidigare årDiskbråck,SRS och postoperativ instabilitetkombinerat med alla sorters fusioner och diskproteser Resultat enl resultatgrupper före 2011 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC RiketSSC RiketAntal 60 217 78 184 163 299 156 296 169 359 239 390 241 357 247 491 201 581 278 518SSC Andel 22% 30% 35% 35% 32% 38% 40% 33% 26% 35%Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt1år 21 34 19 37 21 31 14 32 13 34 26 28 20 39 14 20 24 27 19 315år 40 73 33 69 34 58 23 49 30 50 32 60Ryggsmärta VAS 1-100 Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år SnittSSC 61 28 32 57 31 31 58 29 31 59 34 33 64 36 31 60 34 61 28 59 30 60 29 60 31 32Riket 64 34 35 62 36 35 60 34 30 59 33 27 62 37 32 60 31 63 32 62 29 61 30 61 33 32Oswestry Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC (%) 43 24 25 43 26 25 42 25 22 42 26 42 24 42 24 42 24 42 25 24Riket (%) 43 29 28 46 28 26 47 30 30 46 27 47 28 47 26 47 27 46 28 28EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC 0,35 0,63 0,66 0,38 0,62 0,65 0,35 0,64 0,65 0,37 0,64 0,65 0,36 0,64 0,69 0,38 0,63 0,39 0,66 0,38 0,64 0,37 0,64 0,37 0,64 0,66Riket 0,25 0,59 0,63 0,22 0,54 0,57 0,29 0,55 0,61 0,27 0,59 0,64 0,30 0,56 0,56 0,30 0,61 0,29 0,60 0,28 0,63 0,30 0,62 0,28 0,59 0,60Global assesment Hur är din ryggsmärta jmf med före op? SnittSSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5årMycket bättre 62 66 61 64 63 60 65 61 56 65 60 64 63 62 62 63Något bättre 21 22 21 24 15 22 18 21 23 18 23 21 22 27 21 21Oförändrad 10 9 14 3 15 11 9 8 11 8 9 10 8 6 10 8Sämre 7 2 4 10 6 7 8 9 10 9 6 5 7 5 6 7Riket (%)Mycket bättre 62 54 58 52 56 58 59 64 52 58 60 55 59 61 58 57Något bättre 19 21 22 20 23 21 21 20 26 19 21 25 21 21 22 20Oförändrad 12 10 12 13 12 10 11 9 12 11 10 11 9 10 11 11Sämre 8 11 9 14 9 11 7 5 9 11 6 8 9 7 8 10Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5årNöjd 69 70 76 77 69 71 72 75 64 71 68 75 74 70 71 73Tveksam 19 28 17 11 23 16 18 13 24 20 22 19 17 23 20 18Missnöjd 12 2 7 11 8 13 9 13 12 8 9 6 9 7 9 9Inställning Riket (%)Nöjd 73 64 64 66 66 70 67 73 68 67 71 67 70 73 69 68Tveksam 18 20 24 17 25 17 25 18 20 18 20 21 19 15 21 18Missnöjd 10 16 12 17 9 13 8 10 12 15 8 12 11 11 10 14
  • 47. Resultatgrupp 7,Myelopathi Bilaga 77.MyelopathiAlla typer av operationer 2007 2008 2009 2010 2011Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC RiketAntal 28 88 12 100 22 149 14 145 11 181SSC Andel 24% 11% 13% 9% 6%Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt1år 16 26 11 17 0 21 12 26 12 335 årArmsmärta VAS 1-100 Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Snitt 2007 2008 2009 2010 Preop 1årSSC 39 23 46 22 38 21 37 26 42 22Riket 44 25 49 26 41 27 38 27 43 26NDI Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1årSSC (%) 52 39 58 42 53 42 58 42 56 42Riket (%) 65 52 60 47 61 52 59 49 61 50EuroQol (0-1) Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1årSSC 0,49 0,71 0,36 0,66 0,50 0,63 0,48 0,58 0,41 0,63Riket 0,31 0,54 0,35 0,56 0,34 0,53 0,41 0,54 0,35 0,54Global assesment Hur är din armsmärta jmf med före op? SnittSSC (%) 1år 1år 1år 1år 1årMycket bättre 48 64 34 33 47Något bättre 22 0 14 17 17Oförändrad 4 9 5 17 9Sämre 13 9 10 8 8Riket (%)Mycket bättre 29 36 25 29 30Något bättre 19 16 16 15 17Oförändrad 9 22 18 16 16Sämre 13 6 14 11 11Inställning SSC (%) 1år 1år 1år 1år 1årNöjd 66 91 71 58 73Tveksam 29 9 19 33 22Missnöjd 12 0 10 8 6Inställning Riket (%)Nöjd 61 64 54 58 59Tveksam 33 24 31 33 30Missnöjd 8 12 15 9 11
  • 48. Resultatgrupp 8, Ritzopathi Bilaga 88.RitzopathiAlla typer av operationer 2007 2008 2009 2010 2011Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC RiketAntal 85 173 84 215 66 260 100 252 141 262SSC Andel 33% 28% 20% 28% 35%Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt1år 21 13 13 12 15 22 21 27 19 305årArmsmärta VAS 1-100 Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Snitt 2007 2008 2009 2010 Preop 1årSSC 53 18 51 21 60 19 54 26 55 21Riket 57 27 59 28 59 34 53 26 57 29NDI Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1årSSC (%) 60 41 63 44 62 42 62 41 61 43Riket (%) 66 48 63 47 66 51 66 47 65 48EuroQol (0-1) Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1årSSC 0,45 0,72 0,37 0,71 0,40 0,67 0,44 0,71 0,44 0,71Riket 0,39 0,63 0,39 0,67 0,37 0,58 0,34 0,67 0,37 0,64Global assesment Hur är din armsmärta jmf med före op? SnittSSC (%) 1år 1år 1år 1år 1årMycket bättre 76 69 70 69 71Något bättre 12 16 11 16 14Oförändrad 7 5 9 8 8Sämre 1 5 7 6 5Riket (%)Mycket bättre 58 56 59 62 59Något bättre 19 16 17 19 18Oförändrad 12 15 13 8 12Sämre 5 8 7 6 7Inställning SSC (%) 1år 1år 1år 1år 1årNöjd 75 78 76 76 77Tveksam 19 19 15 16 16Missnöjd 6 3 9 8 7Inställning Riket (%)Nöjd 74 70 71 78 73Tveksam 21 22 18 14 19Missnöjd 5 8 11 9 8