Kvalitetsredovisning Spine Center Göteborg 2012

1,092 views
994 views

Published on

Kvalitetsredovisning 2012 från Spine Center Göteborg/Global Health Partner

Published in: Health & Medicine
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
1,092
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
3
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Kvalitetsredovisning Spine Center Göteborg 2012

  1. 1. -1-Kvalitetsredovisning 2012
  2. 2. -2-INNEHÅLLPRESENTATION AV SPINE CENTER GÖTEBORG ......................................................................... 4Värdegrund.............................................................................................................................................. 4Personal ................................................................................................................................................. 4SAMMANFATTNING........................................................................................................................... 5FÖRKLARINGAR.................................................................................................................................. 6PRODUKTION....................................................................................................................................... 8KVALITETSARBETE ........................................................................................................................... 8A. STRUKTURMÅTT.......................................................................................................................... 10Remissflöde........................................................................................................................................... 10Patientbeskrivning................................................................................................................................. 12B. PROCESSMÅTT.............................................................................................................................. 14Telefontillgänglighet ............................................................................................................................. 14Väntetider.............................................................................................................................................. 14Vidareremiss till annat sjukhus ............................................................................................................. 14Strukna operationer ............................................................................................................................... 15Vårdtid ............................................................................................................................................... 15Utskriven till annan vårdinstitution....................................................................................................... 15Anestesikomplikationer......................................................................................................................... 16Blödning, transfusion och cellsaveranvändning.................................................................................... 16Operationstekniska komplikationer....................................................................................................... 17Ny operation.......................................................................................................................................... 18Medicinska komplikationer................................................................................................................... 19Avvikelser ............................................................................................................................................. 20Postoperativ smärta ............................................................................................................................... 20Postoperativt illamående/kräkningar..................................................................................................... 21Urinvägarna........................................................................................................................................... 21Hud- och sårproblem under vårdtiden................................................................................................... 22Anmälningar.......................................................................................................................................... 23C. RESULTATMÅTT........................................................................................................................... 23Patientskattad förbättring ...................................................................................................................... 23FORSKNING OCH UTBILDNING..................................................................................................... 38Avslutad forskning under året............................................................................................................... 38Pågående forskning ............................................................................................................................... 38Planerad forskning................................................................................................................................. 38
  3. 3. -3-Utbildning och annan akademisk verksamhet? ..................................................................................... 38PLANERING INFÖR 2013 .................................................................................................................. 39I 2011 års kvalitetsrapport beslutades om tre mål för innevarande år:.................................................. 39Kvalitetsarbetet under det kommande året fortsätter att fokusera på följande uppgifter: ..................... 39Målen för 2011 kvarstår:....................................................................................................................... 39
  4. 4. -4-PRESENTATION AV SPINE CENTER GÖTEBORGSpine Center Göteborg bedriver sedan 2007-04-01 ryggkirurgisk verksamhet i Högsbo.Kliniken har en mottagningsenhet för ny- och återbesök, en vårdavdelning med 15 vårdplatserbemannad för 7-dygnsvård, en operationsavdelning med två fullutrustade operationssalar ochen tredje i reserv, samt en uppvakningsavdelning med 6 vårdplatser. I anslutning tillvårdavdelningen finns även sjukgymnastik och rehabavdelning. För närvarande utnyttjas 11vårdplatser för ryggkirurgi och 4 vårdplatser används av Ortho Center Göteborg förproteskirurgi.VärdegrundVår verksamhetsidé är att erbjuda högkvalitativ, evidensbaserad bedömning, utredning ochbehandling av alla sjukdomstillstånd i hals-, bröst- och ländryggen, undantaget trauma,skolios och tumörer. Verksamheten skall bedrivas med högsta kompetens, minsta möjligakomplikationer, bästa möjliga vård och patientnöjdhet samt största möjliga kostnads-effektivitet.Vårt mål är att våra behandlingsresultat skall vara bättre och våra komplikationer skall varafärre än genomsnittet i Svenska Ryggregistret. Vi skall ha en arbetsmiljö och en personal-situation med liten personalomsättning och låg sjukfrånvaro, som befrämjar arbetsglädje,kompetensutveckling och god omvårdnad.PersonalKliniken har 47 heltidstjänster. De tre ryggkirurgerna som grundade kliniken, Åke Blixt, OlleHägg och Bengt Lind, är samtliga disputerade och har mer än 20 års erfarenhet avryggkirurgi. Bengt Lind är President elect i styrelsen för CSRS (Cervical Spine ResearchSociety). Olle Hägg är, sedan Svenska Ryggregistret startade, en av de ansvariga för drift ochutveckling av detta.I verksamheten finns ytterligare två heltidsanställda ryggkirurger, Hans Laestander ochFabian Jacobsson, samt neurokirurg Leif Anderberg som är deltidsanställd på kliniken. Vi hartvå heltidsanställda anestesiläkare; Tina Gustafsson och Magnus Sjöberg.På sjukgymnastikavdelningen arbetar fem heltidsanställda sjukgymnaster som sköter bådeslutenvårds- och öppenvårdsrehabilitering.Närmare presentation av kliniken finns på vår hemsida www.spinecenter.se – välj ”SpineCenter Göteborg”.
  5. 5. -5-SAMMANFATTNINGVi har nu bedrivit ryggkirurgisk verksamhet i drygt sex år. Det ger oss ett bra underlag för attbedöma både kliniska resultat av utförda operationer (1-årsresultat i Svenska Ryggregistret)och utvärdering av vårdprocessen. Under 2013 kommer den första rapporten på 5 årsuppföljning kunna tas fram för verksamheten.Under 2012 har Spine Center tagit emot patienter på fria vårdavtalet via Stockholm SpineCenter. Genom avtalet med VGR (Västra götalandsregionen) har vi fått återkommande avropi form av patienter från operationsväntelistan och remisser för mottagningsbesök. För året sesen ökad efterfrågan från försäkringsbolagen på både mottagningsbesök och operationer ijämförelse med föregående år. Under året har vi totalt genomfört 2804 mottagningsbesök och2688 telefonkonsultationer. Antalet operationer har minskat med 5,8 % i jämförelse medföregående år till 780 operationer och 323 blockader. Våra väntetider är i genomsnitt 26 dagartill mottagningen för nybesök och 58 dagar till operation, med undantag för SRS protes därväntetiden är ca 96 dagar. En operationssal har hyrts ut två dagar i veckan till Ortho CenterGöteborg, där ca 250 höft- och knäprotesoperationer utförts. Vårdtiderna är fortsatt korta föralla diagnoser.Den operationstekniska standarden bedömer vi vara god. Det uttrycks i kontinuerligt små per-operativa blodförluster med endast enstaka transfusionsbehov.Vårdrelaterade infektioner är ovanliga. Vi har endast haft 6 djupa infektioner (0,16 %) sedanverksamheten startade 2007. Frekvensen ytliga sårinfektioner har de senaste tre åren varithögre, liksom frekvensen duraskador. Orsakerna till den högre sårinfektionsfrekvensenanalyseras i en pågående s.k. händelseanalys.Under våren 2012 genomfördes nationell mätning av patientupplevd kvalitet som visar att vihar god kvalitet på omvårdnaden, och som i tidigare mätningar ligger vi högre änriksgenomsnittet. Utfallet för vår ordinarie 30-dagars enkät visar en patientnöjdet med 71 %utmärkt, 24 % mycket bra och 5 % bra.Trots relativt enkla smärtlindringsmetoder är postoperativ smärta och illamående ett litetproblem. Mycket beror detta på snabb och sjukgymnastledd mobilisering redan påoperationsdagen.De kliniska resultaten vid 1-årsuppföljning i Svenska Ryggregistret är fortsatt goda för alladiagnosgrupper. De består över hittillsvarande verksamhetsår och ligger genomsnittligen iparitet med, eller över riket i övrigt.Forskningsmässigt är aktiviteten god. Kliniken deltar i flera nationella och internationellaforskningsprojekt, vilket sörjer för en fortsatt god vetenskaplig standard.
  6. 6. -6-FÖRKLARINGARVi beskriver här förkortningar och termer som används i den följande texten.ASA = (American Society of Anaestesiologist) En klassificering som innebär enfunktionsbedömning av patienten baserad på dennes aktuella hälsotillstånd utan hänsyn tilltyp av ingrepp som patienten skall genomgå.• Klass 1 = frisk patient• Klass 2 = patient med måttligt uttalat sjukdomstillstånd som ej orsakar funktionellbegränsning. Exempel: Diabetes utan komplikationer, välkontrollerad hypertoni (högtblodtryck), lindrig organisk hjärtsjukdom.• Klass 3 = patient med allvarligt sjukdomstillstånd som orsakar funktionellbegränsning. Exempel: Diabetes med komplikation, angina pectoris (kärlkramp),genomgången hjärtinfarkt, övervikt (BMI >30).• Klass 4 = patient med svår systemsjukdom som är potentiellt livshotande. Exempel:Organisk hjärtsjukdom med uttalad hjärtinsufficiens, angina pectoris i vila, hjärtinfarktinom 6 mån.Cellsaver = En maskin som återför det blod som förloras under operation.Dekompression = Vidgning av spinalkanalen (ryggmärgskanalen) vid spinal stenos.Fusion = Steloperation med utnyttjande av bentransplantation.Hematon = Blödning/Blodansamling.Infektion = Vi skiljer på ytlig och djup infektion.Ytlig sårinfektion innebär fördröjd sårläkning med omläggningsbehov oavsettpositiv/negativ bakterieodling och insatt antibiotikabehandling. Denna definition innebärmöjligen en viss överdiagnostik, men å andra sidan missar vi inte någon sårinfektion.Djup infektion innebär en infektion under muskelfascian (muskelhinnan) där diagnosenställs med MR eller vid re-operation. Det kan vara t.ex. discit (infektion i disken) efterdiskbråcksoperation eller infektion runt implantat vid steloperation.Isthmisk spondylolisthes = Kotglidning p.g.a. defekt i de bakre kotelementen.KAD = Kateter i urinblåsan.MR/MRT (Magnetresonanstomografi) = Detta är inte en röntgenundersökning utan enbildframställning baserad på kroppens atomkärnor som utsätts för ett kraftigt magnetfält.Myelopathi = Störning i ryggmärgens funktion.Ny operationSvenska Ryggregistrets definition tillämpas. Ny operation kan vara antingen re-operationeller ny indexoperation:Re-operation• Operation i samma segment – ingen ny diagnos, exempelvis extraktion av instrumentp.g.a. smärta/önskemål, re-fusion p.g.a. pseudartros, re-dekompression p.g.a. re-stenos, operation för recidivdiskbråck.• Operation samma segment p.g.a. komplikation. Exempelvis revision p.g.a. infektion,extraktion av instrument/implantat p.g.a. infektion, utrymning av
  7. 7. -7-hematom/blodstillning, korrigering av felplacerat/lossnat/brutet instrument,exploration p.g.a. nervsmärta, operation p.g.a. liquorläckage, operation p.g.a.• smärta/infektion i tagställe.• Operation annat segment p.g.a. komplikation. Exempelvis re-dekompression annannivå p.g.a. rest-stenos, re-operation rätt nivå p.g.a. primäroperation på fel nivå.• Resultat efter reoperation följs upp inom den primära indexoperationen.Ny indexoperation• Detta är en operation med ny diagnos, t.ex. spinal stenos på ny nivå eller andra sidan,fusion efter tidigare dekompression för spinal stenos, fusion efter tidigarediskbråcksoperation eller fusion på ny nivå efter tidigare fusion.Recidiv = Återuppträdande av samma åkomma igen.Rizopathi = Störning i en nervrots funktion.SRS = Segmentell rörelsesmärta.Spinal Stenos = Förträngning i ryggkanalen (ger upphov till tryck på nervrötter i ländryggenoch ryggmärgen i halsryggen).Urinretention = Oförmåga att tömma urinblåsan.ResultatgrupperNär vi i det följande beskriver diagnosrelaterade process- och resultatmått har vi kombineratdiagnos och operation till 8 resultatgrupper:1. Alla typer av ländryggsdiskbråck kombinerat med alla typer avdiskbråcksavlägsnande.2. Alla typer av spinal stenos i ländryggen kombinerat med alla typer avdekompression, ej samtidig fusion.3. Alla typer av spinal stenos i ländryggen kombinerat med alla typer av fusioner4. Isthmisk spondylolisthes kombinerat med alla typer av fusion.5. Diskbråck, segmentell rörelsesmärta (SRS), spondylos, postoperativ instabilitetkombinerat med alla typer av fusion.6. SRS (se ovan) kombinerat med protes.7. Cervikal myelopathi kombinerat med alla typer av operation.8. Cervikal rizopathi kombinerat med alla typer av operation.Resultatmått• EQ-5D Hälsorelaterad livskvalitet, skala 0-1, 0 är sämst och 1 är bäst.• Global Assessment Patientskattning av bensmärta/armsmärta/ryggsmärta jämförtmed före operationen, 6 svarsalternativ, skala i %.• NDI Ryggfunktionsinstrument för halsrygg som registrerar dagligafunktioner, skala 0-100, 0 är bäst och 100 är sämst.• Nöjdhet Hur nöjd är du med resultatet av din genomgångnaryggoperation, 3 svarsalternativ, skala i %.• ODI Ryggfunktionsinstrument för ländrygg som registrerar dagligafunktioner, skala 0-100, 0 är bäst och 100 är sämst.• VAS Visuell analogskala, mäter smärta, horisontell 10 cm lång linje,skala 0-100, 0 är bäst, 100 sämst.• EMS Europeiska myelopatiskalan. Mått på funktion vid ryggmärgs-påverkan i halsryggen, skala 5 (sämst) – 18 (bäst).
  8. 8. -8-PRODUKTIONUnder det gångna året har vi genomfört 2804 mottagningsbesök, 2688 telefonkonsultationer,780 operationer och 323 blockader. Vi har tagit emot 1798 nybesök; 591 från VGR (VästraGötaland regionen), annat landsting 600 (inklusive Stockholm Spine Center). Vi har äventagit emot 510 patienter med privat sjukvårdsförsäkring och 97 privatbetalande patienter. Avde utförda operationerna är 65 diskbråcksextirpation, 423 dekompression (med/utan fusion)av spinal stenos, 126 fusion/protes p.g.a. SRS, 15 fusion p.g.a. spondylolisthes, 69 operationerav rizopathi och 42 operationer av myelopathi. 34 ländryggsoperationer och 6 halsryggs-operationer hade annan diagnos.KVALITETSARBETEUnder det gångna arbetet har kvalitetsarbetet bedrivits som LEAN-projekt. Alla anställda harengagerats i kontinuerligt kvalitetstänkande utifrån sina arbetsuppgifter. Forum förkvalitetsarbetet har varit den egna enheten, där man har tät och regelbunden avstämning igemensamma möten. Arbetet leds av en kvalitetsgrupp med kvalitetsansvarig läkare somhuvudansvarig. Sammanställning görs i gemensam diskussion på personalmöten halvårsvis.Vårt digitala journalsystem utvecklas kontinuerligt, så att checklistor och lokalkvalitetsregistrering sker direkt i journalsystemet och är sökbara för kontinuerligprocessuppföljning.KPI rapport (Key Performance Indikators) sammanställs varje månad med uppföljningsmötetillsammans med vår systerklinik Stockholm Spine Center. KPI rapporten innehållerredovisning av mottagnings- och operationsverksamhet med effektivitetsmått ochutnyttjandegrad av våra resurser liksom kontinuerlig mätning av våra väntetider tillmottagning och operation.För fortsatt utveckling av klinikens systematiska kvalitetsarbete har en tjänst somkvalitetsansvarig sjuksköterska inrättats. Tillsammans med kvalitetsansvarig läkare ansvararhon för verksamhetens övergripande rutiner och policyarbete. I samband med tjänstensinförande har det också skapats möjlighet att utveckla hantering och uppföljning avverksamhetens klagomålsärenden.För året har vi arbetat fram verksamhetsstyrande dokument inom arbetsmiljö, personal, miljö,patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete, strålskydd, IT, hygienrutiner för operation- ochvårdavdelningen samt riktlinjer för verksamhetens vårdstädning. För mottagningen har ävenen processkartläggning av patientflöden gjorts.I samband med byte av IT- leverantör har vi kunnat arbeta fram nya rutiner förverksamhetsgemensam dokumenthantering och mappstruktur.
  9. 9. -9-Revision och utbildning• Verksamheten har genomfört en apoteksrevision utan större anmärkning.• Operationsavdelningen har genomfört årlig gasinspektion.• Operationsavdelningen har i samarbete med Ortho Center Göteborg genomfört Priss(Protes relaterade infektioner i vården skall stoppas) för protesverksamheten.• Samtlig personal har genomgått årlig repetitionsutbildning i HLR.• Arbetsmiljörond har genomförts med upprättad handlingsplan som verkställs under2013.• Årlig genomgång och revision av verksamhetsstyrande dokument har gjorts.• Årlig patientsäkerhetsrapport för verksamheten är upprättad.Vårdprocessen dokumenteras fortsatt i vårt lokala kvalitetsregister (VKR) där en 30-dagarsenkätuppföljning avseende bl a sårinfektioner ingår. Patientnöjdheten dokumenteras vartannatår med den nationella patientenkäten som utförs i Indikators regi för både öppenvård ochslutenvård.Sammanställning av utfallet för ryggkirurgi för hela landet redovisas i Svenska Ryggregistret(Swespine) och finns tillgänglig på www.4s.nu klicka på ”Årsrapporter”. Jämförelse mellanenskilda kliniker för de vanligaste ländryggsdiagnoserna nås via samma hemsida och länken”Resultat efter ryggoperation”.En mycket viktig del i det kirurgiska kvalitetsarbetet är den problemkonferens, somläkargruppen har varje vecka. Komplicerade fall, behandlingsproblem och komplikationerdiskuteras gemensamt.Kvalitetsarbetet redovisas under tre huvudrubriker:A. Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)B. Processmått (beskriver verksamheten)C. Resultatmått (verksamhetens värde)
  10. 10. -10-A. STRUKTURMÅTTRemissflödeUnder året har vi tagit emot 1400 remisser. Fördelningen mellan nybesök, återbesök ochtelefonsamtal framgår av Fig. 1. Jämfört med föregående år har antalet nybesök och återbesökminskat något medan telefonkonsultationerna har ökat.Fördelningen mellan olika beställare har inte genomgått några större förändringar (Fig. 2).”Eget landsting” innebär patienter som kommit via vårt avtal med VGR. ”Annat landsting”avser patienter som kommit via vårt underleverantörsavtal med Stockholm Spine Center,patienter som sökt via Fria Vårdvalet och sådana som remitterats hit på specialistremiss frånandra landsting. ”Privat” innebär patienter som sökt till oss privat eller med privatsjukvårdsförsäkring.Andelen operationer per nybesök totalt och per beställartyp framgår av Fig. 3, 4, 5 och 6.Andelen operationsfall av nybesöken är väsentligen oförändrad jämfört med föregående år.Vi har i år opererat färre patienter från VGR än tidigare, medan andelen operationsfall frånFria vårdvalet och försäkringsbolag ökat något.Andelen operationer per nybesök och beställartyp har ökat vad gäller patienter på vårt VGR-avtal (Fig. 6). Det är en tillfällig ökning som beror på att VGR genomförde en ny upphandlingrunt årsskiftet och en relativt stor grupp patienter från det gamla avtalet prioriterades föroperation i början av året. Däremot är andelen operationsfall bland nybesök väsentligenoförändrat för andra landsting och privatbetalande patienter.05001 0001 5002 0002 5003 000NYBESÖK ÅTERBESÖK TELEFONAntal MOTTAGNINGSBESÖK20082009201020112012Fig. 105001 0001 5002 0002008 2009 2010 2011 2012Antal FÖRDELNING NYBESÖK PER BESTÄLLARTYPEGET LANDSTINGANNAT LANDSTINGPRIVATFig. 2
  11. 11. -11-05001 0001 5002 0002008 2009 2010 2011 2012Antal FÖRDELNING NYBESÖK & ÅTERBESÖK PER BESTÄLLARTYPEGET LANDSTINGANNAT LANDSTINGPRIVATFig. 302004006008001 000VGR UTOMLÄN PRIVATAntal ANTAL OPERATIONER PER BESTÄLLARTYP20082009201020112012Fig. 405001 0001 5002 0002 5003 000NYBESÖK OPERATIONAntal OPERATION PER NYBESÖK2008200920102011201228% 41% 30% 42% 43%Fig. 5020406080100VGR UTOMLÄN PRIVAT% OPERATIONER PER NYBESÖK PER BESTÄLLARTYP20082009201020112012Fig. 6
  12. 12. -12-PatientbeskrivningFördelning och medianålder på de opererade patienterna beskrivs i Fig. 7. Både median- ochmedelålder är relativt konstanta. Majoriteten av operationsfallen tillhör ASA-grupp 1 och 2vilket inte förändrats sedan föregående år. Andelen förstagångskirurgi är ca 78 % (Fig. 8).Den preoperativa livskvaliteten skiljer sig inte nämnvärt från riket i övrigt, vare sig förhalsryggs- eller ländryggsdiagnoser (Fig. 9). Vi har i år opererat 780 patienter, varavhalsryggsoperationer är en större andel jämfört med föregående år. Av diagnosfördelningenframgår en fortsatt utveckling mot färre små ingrepp (ländryggsdiskbråck) och fler störreingrepp hos äldre individer (ländryggsstenos), se Fig. 10. Här framgår också att vi, jämförtmed riket i övrigt, opererar äldre individer (fler stenoser) och gör större ingrepp (färrediskbråck) och fler steloperationer för SRS (segmentell rörelsesmärta). Fördelning mellanmyelopathi och rizopathi i halsryggsgruppen är marginellt förändrad, då vi gjort lite flerrizopathier (Fig. 11). Vi har en fortsatt hög andel med myelopathi, d.v.s. allvarliganeurologiska störningar och risk för bestående funktionsnedsättning om väntetiden tilloperation är lång.01020304050<20 20-30 30-40 40-50 50-60 60-70 70-80 >80%ÅLDERSFÖRDELNING20082009201020112012Fig. 7Median57 år55 år57 år57 år56 år02004006008001 000ASA 1 ASA 2 ASA 3 1:A GÅNGSKIRURGIAntalASA-KLASS & 1:A GÅNGSKIRURGI(SIFFOR SAKNAS FÖR ASA 2008)20082009201020112012Fig. 8
  13. 13. -13-0,00,20,40,60,81,0LÄNDRYGG SCG LÄNDRYGGÖVRIGAHALSRYGG SCG HALSRYGGÖVRIGALIVSKVALITET PREOP EQ5D20082009201020112012Fig. 9020406080100DISKBRÅCK SPINALSTENOSSPONDYLOLISTES SRS ANNAN DIAGNOS% FÖRDELNING OPERATION - LÄNDRYGG20082009201020112012ÖVRIGARIKETFig. 10020406080100MYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOS%FÖRDELNING OPERATION - HALSRYGG20082009201020112012ÖVRIGARIKETFig. 11
  14. 14. -14-B. PROCESSMÅTTTelefontillgänglighetVår telefonväxel är av den typ som inte medger registrering av inkommande telefonsamtaloch därför kan tillgängligheten per telefon inte beräknas.VäntetiderMedelväntetiden till nybesök är 26 dagar medan väntetiden till operation i genomsnitt är 58dagar (Fig. 12 och 13).Vidareremiss till annat sjukhusFortsatt har endast enstaka patienter återremitterats antingen direkt efter remissgranskningeller efter nybesök. Anledningen är högre grad av sjuklighet som medför stor risk förpostoperativt intensivvårdsbehov som vi inte har möjlighet att ta hand om. Två patienter harav samma skäl opererats på hemortssjukhuset av våra doktorer. I samband med återremiss avpatienter med hög sjuklighet har vi ett stående erbjudande om att utföra operationen påpatientens hemortssjukhus.0204060801002008 2009 2010 2011 2012DgrVÄNTETIDER, REMISS TILL NYBESÖKDISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSIONSPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTESMYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOSFig. 120204060801002008 2009 2010 2011 2012DgrVÄNTETIDER, NYBESÖK TILL OPERATIONDISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSIONSPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTESMYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOSFig. 13
  15. 15. -15-Strukna operationerDetta är patienter som inte genomfört sin planerade operation, av administrativa (utrymmes-eller läkarbrist) eller av medicinska skäl. Vi har haft ett oförändrat antal patienter mednyupptäckta medicinska hinder för planerad operation. Det har varit fråga om 7 patienter medhudproblem, 5 patienter har varit sjuka, 1 patient med akut debut av arytmi i samband medanestesistart, 2 patienter med tryckfall/dålig syresättning och 1 patient som var i för dåligtallmäntillstånd för att kunna opereras. 2 patienter hade förbättrats så att operationsindikationinte kvarstod (Tabell 1).VårdtidVårdtider generellt och per resultatgrupp redovisas i Fig. 15. Vårdtid definieras som antaletvårddygn inklusive operationsdag och utskrivningsdag. En övernattning efter exempelvisländryggsdiskbråcksoperation innebär alltså 2 vårddygn. Inga större förändringar i vårdtidenhar skett under åren.Utskriven till annan vårdinstitutionTre patienter har remitterats akut till sjukhus p.g.a. misstänkt lungemboli, akut arytmi ochmisstänkt hjärtinfarkt. Sju patienter har remitterats till sitt hemortssjukhus eller annaninstitution för postoperativ rehabilitering men inte p.g.a. någon komplikation (Tabell 2).Tabell 2UTSKRIVEN TILL ANNAN INSTITUTION 2008 2009 2010 2011 2012AKUTSJUKHUS 5 7 3 5 3REHAB 4 3 5 8 7Tabell 1STRUKNA OPERATIONER 2008 2009 2010 2011 2012ADMINISTRATIVA SKÄL 0 1 1 2 1MEDICINSKA SKÄL 2 5 15 16 18ÖVRIGT 0 8 7 1 102468102008 2009 2010 2011 2012DgrVÅRDTID INKL UTSKRIVNINGSDAGMEDELVÄRDEDISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSIONSPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTESMYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOSFig. 15
  16. 16. -16-01002003004005002008 2009 2010 2011 2012PEROPERATIV BLÖDNINGDISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSIONSPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTESMYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOSFig. 16AnestesikomplikationerDe anestesikomplikationer som inträffat under året och rapporterats i avvikelserapport ärföljande: Tre fall där anestesi avbrutits på grund av cirkulationsproblem ellersyresättningsproblem. Tre patienter har haft svullen läpp efter operation och två fall meduppkomst av tandskada efter intubation. Fem patienter hade övergående sänkning av arteriellsyremättnad (SO2), Tabell 3.Tabell 3ANESTESIKOMPLIKATIONER 2011 2012ANESTESI AVBRYTSARYTMI 3CIRKULATIONSPROBLEM 2SYRESÄTTNINGSPROBLEM 1FLÄSKLÄPP 2 3TRYCKSKADA ANSIKTE (NÄSA, KIND) 2TANDSKADA 2KÄNSLA AV ATT VARA BEDÖVAD I TUNGAN 1FÖRSVAGNING I VÄ ARM OCH BEN EFTER UPPLÄGG PÅ OPBORD 1SO 2 FALL 4 5Blödning, transfusion och cellsaveranvändningPeroperativ blödning har fortsatt att minska för flera ländryggsdiagnoser, men ökat för SRSprotes och myelopathi. Antalet patienter som fått blodtransfusion har minskat till 4 stycken.Cellsaveranvändningen har minskat, vilket är ett resultat av bra blodstillningsrutiner underoperation. 12 patienter har fått tillbaka blod via cellsavern. Se Fig. 16-18.
  17. 17. -17-Operationstekniska komplikationerVi bedömer frekvensen operationstekniska komplikationer som fortsatt låg. Totalt har, sedankliniken startade, 7 nervrotsskador inträffat, motsvarande 0,2 % av alla operationer.Frekvensen duraskador är oförändrad jämfört med 2011 (5,6 %) och är i år 5,7 %. 4 patienterhar re-opererats p.g.a. misstänkt implantatrelaterade smärtor, omsättning av felplaceradeskruvar, släppt på distraktion i skruvsystem och justering av diskprotesläge (Fig. 19).02468102008 2009 2010 2011 2012Antal TRANSFUSIONDISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSIONSPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTESMYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOSFig. 1701020304050602008 2009 2010 2011 2012 Återgivet blod2012Antal CELLSAVER & ÅTERGIVET BLODDISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSIONSPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTESMYELOPATHI RIZOPATHI INGEN GRUPPFig. 1801020304050NERVROTSKADA DURASKADA IMPLANTAT PROBLEM STOR BLÖDNING(>1500ml)Antal OPERATIONSTEKNISKA KOMPLIKATIONER20082009201020112012Fig. 19
  18. 18. -18-Ny operationRe-operation under första vårdtillfälletDen akuta re-operationsfrekvensen har minskat, från 1,1 % 2011 till 0,6 % i år. Tre patienterre-opererades p.g.a. hematom, två p.g.a. implantatproblem Fig. 20.Re-operation vid nytt vårdtillfälleRe-operationer vid nytt vårdtillfälle har utförts på 62 patienter (8 %), en ökning jämförtföregående år (4,8 %). Orsakerna framgår av Fig. 21. 60 % av re-operationerna har utförtsinom 1 år. Utöver vad som visas i diagrammet har 6 patienter re-opererats p.g.a. re-stenos, 7p.g.a. pseudartros med förnyad fusion, 3 p.g.a. ryggsmärta efter dekompression för stenos,och 2 p.g.a. facettledssmärta efter diskprotes med bakre fusion. Dessutom har 19 patientermed index-operation på annan klinik genomgått re-operation. Ökningen av frekvensenreoperationer beror på att betydligt fler patienter än tidigare år re-opererats p.g.a. kvarvarandestenos efter dekompression.0246810AntalREOPERATION SAMMA VÅRDTILLFÄLLE20082009201020112012Fig. 20051015202530AntalREOPERATION AV EGNA PATIENTERNYTT VÅRDTILLFÄLLE20082009201020112012Fig. 21
  19. 19. -19-KommentarDet har skett vissa förändringar i årets tekniska komplikationer och reoperationer jämfört medföregående år:1. Inga re-operationer har behövt utföras p.g.a. liquor-läckage trots att frekvensenduraskador är oförändrad2. Fler postoperativa blödningar (hematom) med cauda equina-påverkan har krävt re-operation, 8 (2 %) jämfört med 3(<1%) reoperationer 2011. Detta är föremål förpågående händelseanalys, varför vi inte har någon klar orsak. Vi misstänker att det kanbero på ändrad rutin för trombosprofylax.3. Betydligt fler patienter har re-opererats p.g.a. kvarvarande stenos. Ökningen berorframförallt på 14 fall av re-operation p.g.a. kvarvarande foraminal stenos. Vi har underåret ägnat särskilt intresse åt de patienter som inte blivit helt smärtfria efterdekompression för spinal stenos. Diagnosen har ställts postoperativt efter utredningp.g.a. kvarstående ensidig nervrotssmärta. Om dessa ansträngningar leder till ett bättreslutresultat vet vi inte ännu. 1-årsuppföljning kommer att ske under 2013 och kanrapporteras i kommande årsrapport.Ny index-operationNy index-operation har utförts på 108 patienter varav 50 tidigare opererats på annat sjukhus.58 patienter har tidigare opererats på SCG: av dessa har 16 patienter med tidigaredekompression genomgått dekompression på ny nivå, 7 patienter med tidigare dekompressionhar genomgått kompletterande fusion, 10 patienter med tidigare dekompression och fusion hargenomgått ny dekompression (6) resp. ny dekompression och fusion(4). 2 patienter medtidigare fusion p.g.a. SRS har genomgått dekompression och fusion resp. extirpation avdiskbråck. 6 tidigare diskbråcksopererade har genomgått fusion. Av halsryggspatienter har 3patienter med tidigare foraminotomi genomgått ny foraminotomi (2) resp. främre fusion (1).2 patienter med tidigare operation för cervicalt diskbråck har genomgått bakre dekompressionoch fusion resp. foraminotomiMedicinska komplikationerVi har haft 3 allvarliga medicinska komplikationer som beskrivs under ”Utskriven till annanvårdinstitution”. I övrigt framgår av Fig. 22 att övriga medicinska komplikationer har varit få.Dock har vi haft fler fallolyckor än tidigare år. Något entydigt orsaksmönster har vi intekunnat se. Händelseanalys pågår.0246810Antal MEDICINSKA KOMPLIKATIONER20082009201020112012Fig.Fig. 22
  20. 20. -20-0204060801002008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012% SMÄRTA EFTER OPERATIONINGEN/MINDREMÅTTLIG/LÄTT-BEHANDLADSVÅR/AKTIVSMÄRTLINDRINGFig. 23POSTOP VÅRDAVDELNINGAvvikelserUnder 2012 har avvikelserapporteringen fördubblats, vilket är en effekt av tydligareinformation ut i verksamheten om hur avvikelserapporteringsarbetet skall utföras.Vårdavdelningen har under 2012 registrerat 51 avvikelser, operationsavdelningen 21,mottagning/administration 8, och rehab 1 st. Samtliga avvikelseärenden är avslutade ochingen av avvikelserna har varit av allvarligare karaktär.Postoperativ smärtaDen postoperativa smärtan skattas av sköterskorna på uppvakningsenheten ochvårdavdelningen i tre kategorier: ingen/mindre, måttlig/lättbehandlad och svår/behov av aktivsmärtlindring. Som rutin används morfin och paracetamol parenteralt (intravenöst) och/ellerperoralt (via munnen) till fusionspatienter och paracetamol/kodein och NSAID-preparat tillpatienter som genomgår dekompression och diskbråcksoperation. Vi använder ingenavancerad form av postoperativ smärtlindring, t.ex. epidural analgesi (EDA) ellerpatientkontrollerad intravenös analgesi (PCA). Däremot mobiliseras alla patienter, oavsettingrepp, inom 2-4 timmar postoperativt på uppvakningsenheten.Vår erfarenhet av denna mycket tidiga mobilisering är fortfarande god och vi bedömer detvara en väsentlig orsak till både minskad postoperativ smärta och till snabb mobilisering ochkort vårdtid. Andelen svåra postoperativa smärttillstånd är fortsatt låg och vi har under årensett en fortsatt förskjutning mot mindre smärtproblem både på postopenheten och påvårdavdelningen (Fig. 23).Tabell 5AVVIKELSER 2009 2010 2011 2012MEDICINSK HANDLÄGGNING 2 18 6 3MEDICINSK TEKNIK 5 3 3 6INSTRUMENT 1 3 2OMVÅRDNAD 6 4 13 19ADMINISTRATIVT/SAMORDNING 48 2 30LÄKEMEDELSEFFEKTER - HANTERING 6 11 4IT SYSTEM 0 1ARBETSMILJÖ 2 1TILLGÄNGLIGHET 0INFORMATION 1 2 13ÖVRIGT 1 1 2 4SUMMA: 18 83 41 81
  21. 21. -21-Postoperativt illamående/kräkningarÄven detta skattas av sköterskorna på uppvakningsenheten och vårdavdelningen i trekategorier: inget illamående, illamående/kräkning vid enstaka tillfälle och besvärandeillamående/kräkningar. Trenden till minskat illamående postoperativt har fortsatt under året,på vårdavdelningen. Enstaka patienter har upplevt besvärande illamående/kräkningar Fig. 24.UrinvägarnaKAD används rutinmässigt peroperativt på alla patienter med planerad operationstid >1 tim.Behovet av tappning p.g.a. urinretention (oförmåga att tömma urinblåsan) postoperativt är istort sett oförändrat liksom också frekvensen urinvägsinfektioner som generellt sett är mycketlåg (Fig. 25).0204060801002008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012%ILLAMÅENDE EFTER OPERATIONINGETENSTAKABESVÄRANDEFig. 24POSTOP VÅRDAVDELNING020406080100KAD URINTAPPNING UVI%URINVÄGARNA20082009201020112012Fig. 25
  22. 22. -22-Hud- och sårproblem under vårdtidenHud- och sårproblem är ett fortsatt litet problem enligt vår bedömning. Hudreaktion påförbandsmaterial har minskat. Detta är sannolikt en effekt av byte av förbandsmaterial.Frekvensen misstänkt sårinfektion och därmed antibiotikabehandling har ökat något underåren (Fig. 26).SårinfektionerVi följer noggrant förekomsten av sårinfektion med hjälp av vårt lokala vårdkvalitetsregister.Vi skickar en enkät 30 dagar postoperativt till alla opererade patienter där vi bl.a. frågar omförekomst av sårläkningsproblem och antibiotikabehandling. På detta sätt registrerar visårinfektion.De ytliga sårinfektionerna har, trots intensiv uppmärksamhet på problemet, fortsatt att öka ochuppgår i år till 6,5 %. Vi kunde under föregående års analys inte påvisa någon enskildorsaksfaktor. Årets siffror föranleder dock en förnyad och djupare analys av möjliga orsaker.Under året har 2 djupa infektioner diagnosticerats, vilket innebär att vi sedan kliniken startadehaft sammanlagt 6 djupa infektioner, vilket motsvarar ca 0,16 % (Fig. 27).0246810HUDREAKTION FÖRBAND BLÅSBILDNING MISSTÄNKT SÅRINFEKTION%HUD- & SÅRPROBLEM UNDER VÅRDTIDEN20082009201020112012Fig. 260246810YTLIG DJUP REOP% SÅRINFEKTION20082009201020112012Fig. 27
  23. 23. -23-AnmälningarUnder året har 13 patienter anmälts till LÖF, varav 6 fått ersättning. Två anmälningar hargjorts till Socialstyrelsen.Tabell 6Anmälningar 2008 2009 2010 2011 2012PSR anm. datum 1 6 6 5 13Ersättning anm. datum 0 5 3 1 6Patientnämnden 0 0 0 0 0Socialstyrelsen 1 2HSAN 0 0 0 0 0C. RESULTATMÅTTResultaten baseras på 2011 års 828 operationer, varav 752 är index-operationer möjliga attfölja upp. Primärregistreringen är100% medan uppföljningsfrekvensen fortfarande är för låg(90 % 1 år och 80 % 2 år, är rekommendationen från Svensk Ryggkirurgisk Förening), se Fig.28.Patientskattad förbättringLändryggI Fig. 29-34 redovisas preoperativa data och 1-års resultat för livskvalitet mätt med EQ-5D,smärta med VAS och funktion med ODI. Det har inte skett några stora förändringar i vare siglivskvalitet, smärta eller funktion för någon resultatgrupp preoperativt under året.Postoperativt föreligger inte heller några stora förändringar över tid för någon avresultatgrupperna, förutom SRS-gruppen som visar lite sämre resultat jämfört med tidigare år.Generellt har 1-års resultaten för samtliga resultatgrupper en tendens att vara bättre änriksgenomsnittet.0%20%40%60%80%100%REGISTRERADE UPPFÖLJNING 1 ÅR UPPFÖLJNING 2 ÅR VKRREGISTRERING OCH UPPFÖLJNING SVENSKA RYGGREGISTRET OCH VKR20082009201020112012Fig. 28
  24. 24. -24-Fig. 35-41 visar Global assessment för de olika resultatgrupperna. Här ses inga entydigaförändringar jämfört med föregående år, förutom att SRS-gruppen är lite sämre ochdiskbråckspatienter fortsatt förbättrade.Fig. 42-48 visar andelen patienter som är nöjda med resultatet av operationen. Här finns entrend till mer nöjda patienter opererade för spondylolisthes över åren, men i övrigt ingatydliga trender. Av de SRS-patienter som opererats med protes har 2 st. följts upp.HalsryggFig. 49-50 visar VAS-värden och NDI-värden preoperativt och vid 1-års uppföljning förhalsrygg-rizopathi. Dessa data är inte relevanta att beskriva för myelopathi. Fig. 51 och 54visar livskvalitet mätt med EQ-5D för myelopathi och rizopathi. Fig. 55 visar EMS förmyelopathi.Fig. 53+56 visar andelen patienter som är nöjda med resultatet av operation för myelopathirespektive rizopathi. Man kan här notera att det är svängningar över åren vad gällermyelopathi och för rizopathi, bortsett från första året där endast ett litet fåtal patienteropererades, har någon större förändring inte skett.Generellt är resultaten, med samtliga resultatmått, för alla resultatgrupperna, bättre än eller iparitet med landet i övrigt.När det gäller tolkning av Global assessment är Svensk Ryggkirurgisk Förening enig om attsvarsalternativen ”Helt försvunnit” och ”Mycket bättre” tillsammans innebär en rejälförbättring medan alternativen ”Något bättre” är mer tveksam. Utifrån detta kan vi säga att ettgott resultat av operation för ländryggsdiskbråck uppnår vi i 95 %, för stenos meddekompression i 58 %, stenos fusion i 60 %, för isthmisk spondylolisthes i 63 % och för SRSfusion 63 %. Å andra sidan föreligger också definitiva misslyckanden, som när patient skattarsig som sämre efter en operation, vilket förekommer i motsvarande resultatgrupper i 0 %, 7%, 5 %, 6 % och 8 %. Vi kan också se att andelen patienter som är nöjda med resultatet avoperation varierar från 65 % för SRS till 84 % för ländryggsdiskbråck (Fig. 52 & 42).0,00,20,40,60,81,0EQ5D PREOPERATIVT - LÄNDRYGG20082009201020112012ÖvrigaFig. 29
  25. 25. -25-0,00,20,40,60,81,0EQ5D UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGG2008200920102011ÖvrigaFig. 30020406080100VAS PREOPERATIVT - LÄNDRYGG20082009201020112012ÖvrigaFig. 31020406080100VAS UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGG2008200920102011ÖvrigaFig. 32
  26. 26. -26-020406080100ODI PREOPERATIVT - LÄNDRYGG20082009201020112012ÖvrigaFig. 33020406080100ODI UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGG2008200920102011ÖvrigaFig. 34020406080100DISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSIONSTENOS/FUSIONSPONDYLO-LISTHESSRS FUSION SRS PROTESGA UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGGIngen före op HELT BRA/MKT BÄTTRENGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMREFig. 35%
  27. 27. -27-020406080100Ingen före op HELT BRA/MKT BÄTTRENGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE%GA DISKBRÅCK20072008200920102011ÖVRIGAFig. 36020406080100Ingen före op HELT BRA/MKT BÄTTRENGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE%GA SPINAL STENOS DEKOMPRESSION20072008200920102011ÖVRIGAFig. 37020406080100Ingen före op HELT BRA/MKT BÄTTRENGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE%GA SPINAL STENOS FUSION20072008200920102011ÖVRIGAFig. 38
  28. 28. -28-020406080100Ingen före op HELT BRA/MKT BÄTTRENGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE%GA SPONDYLOLISTHES20072008200920102011ÖVRIGAFig. 39020406080100Ingen före op HELT BRA/MKT BÄTTRENGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE%GA SRS FUSION20072008200920102011ÖVRIGAFig. 40020406080100Ingen före op HELT BRA/MKT BÄTTRENGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE%GA SRS PROTES20072008200920102011ÖVRIGAFig. 41
  29. 29. -29-020406080100DISKBRÅCK STENOS/FUSIONSRS FUSIONNÖJDHET UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGGNÖJD TVEKSAM MISSNÖJDFig. 42STENOS/DEK.SPONDY-LOLISTHESSRS PROTES%020406080100NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD%NÖJDHET DISKBRÅCK20072008200920102011ÖVRIGAFig. 43020406080100NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD%NÖJDHET SPINAL STENOS DEKOMPRESSION20072008200920102011ÖVRIGAFig. 44
  30. 30. -30-020406080100NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD%NÖJDHET SPINAL STENOS FUSION20072008200920102011ÖVRIGAFig. 45020406080100NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD%NÖJDHET SPONDYLOLISTHES20072008200920102011ÖVRIGAFig. 46020406080100NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD%NÖJDHET SRS FUSION20072008200920102011ÖVRIGAFig. 47
  31. 31. -31-020406080100NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD%NÖJDHET SRS PROTES20072008200920102011ÖVRIGAFig. 48020406080100VAS ARM RIZOPATHI200720082009201020112012ÖvrigaFig. 49PREOPERATIVT 1 ÅR POSTOPERATIVT020406080100%NDI RIZOPATHI200720082009201020112012ÖvrigaFig. 50PREOPERATIVT 1 ÅR POSTOPERATIVT
  32. 32. -32-0,00,20,40,60,81,0EQ5D RIZOPATHI200720082009201020112012ÖvrigaFig. 51PREOPERATIVT 1 ÅR POSTOPERATIVT020406080100INGEN FÖRE OP HELT BRA /MYCKET BÄTTRENGTFÖRBÄTTRADOFÖRÄNDRAD FÖRSÄMRAD%GA RIZOPATHI20072008200920102011ÖVRIGAFig. 52020406080100NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD%NÖJDHET RIZOPATHI20072008200920102011ÖVRIGAFig. 53
  33. 33. -33-0,00,20,40,60,81,0EQ5D MYELOPATHI200720082009201020112012ÖvrigaFig. 54PREOPERATIVT 1 ÅR POSTOPERATIVT05101520EMS, MYELOPATHI20082009201020112012ÖvrigaFig. 55PREOPERATIVT 1 ÅR POSTOPERATIVT020406080100NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD%NÖJDHET MYELOPATHI20072008200920102011ÖVRIGAFig. 56
  34. 34. -34-Patientupplevd vårdkvalitetUnder våren 2012 genomfördes Indikators nationella patientenkät för patientupplevd kvalitetinom öppen och slutenvården. Sammanfattningsvis har 200 enkäter skickats ut inomöppenvården med svarsfrekvens på 132, korrigerad svarsfrekvens på 68 %. För slutenvårdenskickades 89 enkäter ut med svarsfrekvens på 67, korrigerad svarsfrekvens på 77 %.Resultatet visar att vi fortsatt har god kvalitet på omvårdnaden och som i tidigare mätningarligger vi högre än riksgenomsnittet i de flesta aspekterna. Tillgänglighetsfrågan är ett mått påhur länge man fått vänta på mottagningsbesök resp. operation. För tillgänglighet har vi fortsattlägre nöjdhet än genomsnitt för regionen/riket. Eftersom vi inte har långa väntetider vare sigtill mottagning eller operation, är en trolig förklaring att man som patient ser hela väntetidenoch inkluderar den tid man fått vänta i den offentliga vården innan man blev remitterad vidaretill oss.020406080100%Indikator - Patientupplevd kvalitet 2012ÖppenvårdSlutenvårdFig. 57
  35. 35. -35-Indikatorer Öppenvård
  36. 36. -36-Indikatorer Slutenvård
  37. 37. -37-Utfallet för vår ordinarie 30-dagars enkät visar en patientnöjdet med 71 % utmärkt, 24 %mycket bra och 5 % bra.Fråga 3 JaHar du behövt söka sjukvård för någon annan komplikation till din operation? 46För vad? För vad?Lunginflammation 1Urinvägsinfektion 14Hjärtsvikt 3Förbandsbyte 6Smärta / värk 9Blodpropp 2Är/var du behandlad med blodförtunnande läkemedel? 2Annat 11Fråga 4 Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda DåligtHur värderar du som helhet denvård/behandling du fick? 71% 24% 5% 0% 0%Fråga 5 Ja, helt och hållet Delvis NejKände du dig bemött med respekt och på enhänsynsfullt sätt av läkarna? 97% 3% 0%Fråga 6 Ja, helt och hållet Delvis NejKände du dig bemött med respekt och på etthänsynsfullt sätt av personalen på operation ochvårdavdelningen? 97% 3% 0%Fråga 7 Ja, helt och hållet Delvis NejFick du tillräcklig information och vägledning närdu blev utskriven? 81% 17% 1%Fråga 8 Ja, helt och hållet Delvis NejVar du nöjd med behandlingen av smärta ochobehag under vårdtiden? 92% 8% 1%Fråga 9 Ja, helt och hållet Delvis NejFick du tillräckligt med smärtstillande läkemedelmed dig hem? ( Avser även recept) 81% 14% 5%
  38. 38. -38-FORSKNING OCH UTBILDNINGAvslutad forskning under året• Svenska Nationella Spinal Stenos studien (randomiserad multicenterstudie för fusion/ickefusion i samband med dekompression för spinal stenos jämförs). Samtliga operationer utförda.Uppföljning pågår. Fabian Jacobsson• Randomiserad studie där 2 olika typer av lumbal diskprotes jämförs. Operationerna klara.Insamling av uppföljningsdata pågår. Olle HäggPågående forskning• Långtidsstudie cervikala diskproteser med RSA-mätning. Bengt Lind• Doktorandprojekt – randomiserad multicenterstudie jämförande fysioterapi och operation vidcervikal rizopathi, Bengt Lind handledare.• Långtidsuppföljning av fusion i ländryggen vid segmentell rörelsesmärta. Olle Hägg• Prediktiva faktorer för resultat av ländryggskirurgi gemensamt med YrkesortopedenSU/Sahlgrenska. Olle Hägg• Kontinuerlig partikelmätning intill sårområdet. Olle Hägg• Bench marking projekt tillsammans med Schönkliniken i Tyskland där skillnader iryggkirurgisk praxis och dess resultat i Sverige respektive Tyskland jämförs. Olle Hägg• Adjacent Segment Disc Disease (ASDD): Ett internationellt forskningsprojekt tillsammansmed en forskningsgrupp vid University of Oxford, England och en forskningsgrupp vidRikshospitalet/Oslo Universitet, Oslo. Syftet är att utvärdera riskerna för nyuppträdandediskdegeneration inom segment angränsande till tidigare stelopererade segment i ländryggen.Olle Hägg• Doktorandprojekt för sjukgymnast Hanna Lotzke vid Sahlgrenska Akademin avseendepreoperativ fysioterapi i samband med fusion för SRS ländrygg. Lokal handledare Olle Hägg.Planerad forskning• Utvärdering av MIS (minimal invasive surgery) i samband med fusion för SRS ländrygg.Hans LaestanderUtbildning och annan akademisk verksamhet?• Klinikens läkare har deltagit som föreläsare vid årets Spine Academy (utbildnings förblivande ryggkirurger) som i år hölls vid Stockholm Spine Center, i regi av SvenskRyggkirurgisk Förening.• Bengt Lind har fortsatt sin verksamhet som styrelsemedlem i CSRS (Cervical Spine ResearchSociety) och regelbunden föreläsare på internationella halsryggskurser. Olle Hägg har fortsattarbetet med Svenska Ryggregistret och deltar i ett utvecklingsprojekt med Stockholms LänsLandsting för införande av resultatbaserad ersättning för ryggkirurgi (Vårdval Ryggkirurgi).Deltar även i en expertpanel i SBU med utredning av ”Arbetets betydelse för uppkomst avbesvär och sjukdomar i ländryggen”.
  39. 39. -39-PLANERING INFÖR 2013I 2011 års kvalitetsrapport beslutades om tre mål för innevarande år:1. Sårinfektionsfrekvens högst 2 %.2. Minska re-operationsfrekvensen till högst 3 % och duraskador till högst 2 %.3. Bibehålla korta väntetider, max 2 mån till mottagning respektive operation.Under det gångna året har sårinfektionsfrekvens ökat något. En händelseanalys enligtpatientsäkerhetslagen har påbörjats för att klarlägga orsakerna till detta. Den är ännu inte avslutad,varför några säkra slutsatser inte kan formuleras ännu.Den ökade frekvensen postoperativ blödning blir också föremål för en händelseanalys. Väntetiden tillmottagning och operation håller sig nu i stort sett inom 2 månader vardera.En tredje händelseanalys görs av fall-incidenterna på vårdavdelningen.Kvalitetsarbetet under det kommande året fortsätter att fokusera på följandeuppgifter:1. Ovan nämnda analyser av sårinfektioner, postoperativ blödning och fall-incidenter.2. Fortsatt problemkonferenser varje vecka.3. Komplikationskonferens varje halvår med granskning av genomförda re-operationer.4. Vidareutveckling av kvalitetsarbetet med fokusering på de vårdprocesser som innebär störstrisk för allvarliga konsekvenser, kirurgi och anestesi. Målet är att utarbeta en kontroll ochutvecklingsmodell för vad vi kallar SÄKER RYGGKIRURGI.5. Ytterligare förbättring av vårt informationsmaterial till patienterna. Informationsbrister varden viktigaste kritiken i årets patientnöjdhetsenkät.Målen för 2011 kvarstår:1. Sårinfektion högst 2 %.2. Minska re-operationsfrekvensen till högst 3 % och duraskador till högst 2 %.3. Minska re-operationsfrekvensen för postoperativ blödning till <1%.Spine Center Göteborg 2013-04-11Åke Blixt Olle Hägg Bengt Lind

×