Södertörns högskola 8 dec 2011 : Biblioteksperspektivet på e-böcker:
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Södertörns högskola 8 dec 2011 : Biblioteksperspektivet på e-böcker:

on

  • 234 views

En föreläsning /presentation om bibiioteksperspektivet på e-böcker för studenterna på kursen E-boksdesign och produktion. Elisabet Fornell och Anders Fredriksson

En föreläsning /presentation om bibiioteksperspektivet på e-böcker för studenterna på kursen E-boksdesign och produktion. Elisabet Fornell och Anders Fredriksson
http://webappl.web.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=sh_course_page_1089ME

Statistics

Views

Total Views
234
Views on SlideShare
234
Embed Views
0

Actions

Likes
0
Downloads
1
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Microsoft PowerPoint

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment
  • Jag är bibliotekarie på virtuella enheten Stockholms stadsbibliotek, jobbar med kommunikation, webb, bloggar, eböcker
  • Kungliga bibliotekets E-boksutredning heter ”När kommer boomen” och det kan man ju fråga sig
  • Gartner, stort omvärldsbevakningsföretag inom teknik, gör så kallade hypecycles. En kurva över framtidsutsikterna för olika företeelser. Först förväntningar som brant byggs upp, når en topp, därefter desillusionsträsket för att därefter lite lugnare gå uppåt mot en platå av verklig produktivitet. Ebokläsare har nått botten och är nu på väg uppåt på riktigt, med en väntad topp inom 2 år
  • Vad behövs för e-bokens framgångar? Idag är det inte enkelt...
  • Men jag är här för att prata om e-böcker på bibliotek.
  • Påpekats av Rasmus Fleischer på Copyriot, Pelle Snickars på Kb med flera. Fleischer också skrivit böckerna Boken och Biblioteket-i tryckt form!
  • Och det är krångligt att ladda ner, via bibliotekets OCH elibs sida. Vi har gjort en lite enklare modell
  • Dyr, oinituitiv
  • Dessutom sätter vissa förlag gräns på hur många gånger en bok för lånas. Harper collins till exempel
  • Jämförelse forskningsbibliotek folkbibliotek
  • Vissa enskilda titlar får spännande utfall. På ett drygt dygn cirka 300 utlån. Jämför med tryckt bok.
  • Besvärligt ladda ner
  • Plattformar ger begränsningar, i vilka devicer som får användas, vilket gör att synskadades hjälpmedel ibland inte funkar
  • Enklare nedladdning, behöver inte lämna vårt gränssnitt. I nästa vecka bättre klustring av titlar i olika format, lättare hitta eboken av den bok man letade efter
  • Vem digitaliserar idag? Förlaget bara nya böcker, främst skönlitteratur. Sånt man kan tjäna pengar på Forskningsbiblioteken, eget material och sådant som riskerar förstöras Litteaturbanken, Runeberg etc public domain
  • Vill poängtera att det behöver komma ut mer Vertigo, litet förlag som tröttnat på elib Myrdal, staden äger rättigheterna
  • Ännu inte ett demokratiskt problem så länge det finns tryckta, men det kommer att komma ett läge där bara eversion finns. Så är det med vissa databaser och tjänster idag. netloan
  • Sedan dess har Dito från KF media kommit.

Södertörns högskola 8 dec 2011 : Biblioteksperspektivet på e-böcker: Södertörns högskola 8 dec 2011 : Biblioteksperspektivet på e-böcker: Presentation Transcript

  • Biblioteksperspektivet för e-böcker Södertörns högskola 8 december 2011 8 december 2011 8 december 2011 8 december 2011 Elisabet Fornell virtuella enheten, Stockholms stadsbibliotek
  • När kommer boomen?
  • Förutsättningar• Intresse• Mediebärare• Aktörer• Vettiga format, epub 3 etc• Rimlig svårighetsgrad
  • E-medier på bibliotek• Forskningsbibliotek (universitet, högskolor etc)• Folkbibliotek• (Specialbibliotek)
  • Kan man låna e-böcker?• Rent tekniskt lånar man inte• Egentligen en kopia• Gör det biblioteken till fildelare?• Tekniska begränsningar som ger tex 28 dagar ”lånetid”, tillgång
  • Forskningsbibliotek• 75% av mediebudget digitala medier - främst e-tidskrifter, men även e-böcker• främst utländskt• < 1000 svenska kursböcker• dålig sök-> hittas inte• ingen bra affärsmodell
  • Folkbibliotek: aktörer• Elib - ägs av Bonnier, Norstedts, Piratförlaget och Natur och Kultur• Publit - samarbetar med Elib• Förlagett - mediejukeboxen• Ebrary• Ebsco• Overdrive?
  • Utlåningsmodeller• Elib-modellen (utlåningsmodellen)• Overdrive -förvärvsmodellen• Big deals - prenumerationsmodellen• Låntagarmodellen• Spotifymodellen
  • Elib-modellen• Nästan alla svenska bibliotek+några nordiska• Obegränsat antal utlån• Kostnad (för biblioteket) per utlån ca 20 kr• Komplicerat ladda ner• Biblioteken kan inte förutse kostnader
  • Overdrive/förvärvsmod ellen• Som fysisk utlåning• En licens/titel och låntagare i taget• Man får köa för digitala böcker• Aktörer: Overdrive, Ebsco, MyiLibrary, Ebrary
  • Big deals/prenumerationsmodell• Årlig avgift för biblioteket - baserat på antal låntagare• Tillgång till hela beståndet• Låna till flera samtidigt• Bra för kurslitteratur• Ebrary, MyiLibrary Ebsco
  • Låntagarmodellen• Anglosaxisk modell• Databas med boktitlar• Låntagare väljer titel- >biblioteket väljer köp eller kortlån• Begränsat antal lån• Ebrary MyiLibrary EBL Ebsco Overdrive
  • Spotifymodellen• Ny spansk modell - juni 2011.• Strömmande• Gratis med reklam• Betalversion utan reklam• Appar för IOS och Android
  • Andra länder: USA• Kommit längst med e- böcker• Utlån via Overdrive och förvärvsmodellen precis som fysiska• Amazon i samarbete med Overdrive lån till Kindle. 11000 bibliotek
  • Andra länder: Storbritannien• Också kommit långt inom e-böcker (Kobo erbjuder 2,2 miljoner köp-titlar)• 25% av kommunerna lånar ut• Vanligast med låntagarmodellen
  • Andra länder: Danmark• Ny modell testas sedan oktober 2011• eReolen (=e-bokhyllan)• Kostar biblioteken14- 18DKK/lån• Ungefär som Elib
  • Stockholms stadsbibliotek, SSB• 2001 försöksprojekt med Elib och Nacka• 20 kr/utlån• Samma modell fortfarande, börjar bli ohållbar
  • E-utlåningen 2001-2011
  • Men...
  • Utlåningen på SSB 2010 1,3%!
  • Zlataneffekten
  • Problemområden• På folkbiblioteken• På forskningsbiblioteken• Bokutgivningen i allmänhet
  • Folkbibliotek: problem• Utbudet, bara 1,3% av SSB som ebok• Kostnader: +100% sedan 2010• Karens (från förlagen)• 31% undanhålls• DRM, begränsningar och tillgänglighet• Inget urval, köps i paket• Fria e-böcker hanteras inte alls
  • Folkbibliotek: problem forts.• Aktörerna står emot varandra• Biblioteken missnöjda med dagens lösning, vill ha mer flexibla lösningar• Biblioteken vill erbjuda e-böcker med alla möjlighter• Förlagen vill har fler begränsande Overdrive-lösningar• Förlagen vill inte att folk vänjer sig vid att läsa e-böcker gratis via biblioteken
  • Forskningsbiblioteken: problem• Olika plattformar, olika villkor: svårt hitta lösningar för nedladdning, utskrifter• Stora summor för avtal e-resurser, samtidigt stor mängd tryckta böcker• Inga strategier för svensk kurslitteratur• Hur hantera fria medier?• Hur lagra lärosätets eget material?
  • Bokutgivningen• Få svenska titlar• Liten efterfrågan, små marginaler -> liten produktion• Nya romaner ges ut men inte äldre litteratur, den så kallade backlisten
  • Få titlar• 10, 5 miljoner svensktalande och 4000 e- bokstitlar• 400 miljoner engelsktalande, 1 miljard engelskläsande och 2,2 miljoner ebokstitlar
  • Vad gör vi åt det här?• Utvecklar det digitala biblioteket• Publicerar egna titlar• Bidrar till opinionsbildning
  • Digitalisering• Förlag - nya böcker• Forskningsbibliotek• Folkbibliotek, bara SSB• Projekt Runeberg, Projekt Gutenberg• Litteraturbanken• Google book search
  • SSB:s egen utgivning
  • Egen e-boksproduktion• Samarbete med Publit• Skanning: 1000 kronor• OCR-bearbetning, Epubformatering: 3500 kronor
  • Utlåningsformat
  • Epub vanligast, men• Topp i oktober för e-böcker i pdf• Tranströmereffekten• 25 tryckta ex, 23 beställda• 133 fysiska lån, 344 e-lån
  • Opinionsbildning• Public service: uppdrag att vara en arena för demokrati och medborgardeltagande• Vad händer om man inte kan nå e-böckerna hos oss för att förlagen inte vill?• För tryckta svenska böcker finns pliktleveranslagar: alla ska till KB• Lagförslag om pliktleverans av e-material
  • Framtiden?• Vad betyder detta för biblioteken? Ingen vet• Medielandskapet förändras raskt för alla: tidningar, tv, radio, bokbranschen, bibliotek• Flera utredningar på gång, bland annat litteraturutredningen• E-boksutredningen klar i oktober 2011
  • E-boksutredningen• Många frågor att lösa• Saknas struktur för utveckling av e-boken• Tekniken fortfarande ny, men det löser sig• Tillgången till titlar problem• Hur ska biblioteken tillgängliggöra fria e- böcker• KOns
  • E-boksutredningen tror• Konsumenterna driver på ökat utbud• Telecom-företag ger sig in på marknaden• Ökad efterfrågan - > mer intressant digitalisera äldre material• Omfördelning av resurser från tryckt till e-• Nya läromedel i skolan, online och e-• Man hittar strategier för att hantera fria e-
  • E-boksutredningen om struktur om struktur• Kritisk massa av titlar (backlist) viktigt• Nya flexibla affärsmodeller behövs• Standardformat och standardläsare behövs• Bibliotekens roll ÄR viktig och måste utformas (jfr bidrag till subventionerade tidskriftslicenser 1998-2002)
  • E-boksutredningen om struktur forts. om struktur forts.• Folkbiblioteken behöver struktureras om och hitta ny roll• Specialbibliotekens unika samlingar behöver digitaliseras• Utvecklingen av e-läromedel måste följas
  • Kungliga biblioteket• Numera nytt uppdrag även folkbibliotek• Kan skapa förutsättningar för möten• Kan bidra med kompetens inom konsortiebildning• Kan stimulera digitalisering• Kan tillhandahålla samlad katalo över e-• Kan främja och samordna open access publicering
  • • E-boksutredningen Läsa mer http://www.kb.se/Dokument/Aktuellt/Eboksutredningen.pdff• Pelle Snickars http://www.svd.se/kultur/understrecket/biblioteken-sitter-fast-i-en-ravsax_6488902.svd• http://www.kb.se/plikt/Eplikt/• http://www.nytimes.com/2011/03/15/business/media/15libraries.html?_r=3&emc=eta1• Biblioteksbladet sidan 25 http://www.biblioteksforeningen.org.test.levonline.com/bbl/bbl2010/Biblioteksbladet_nr10_2010.pdf• http://www.dn.se/kultur-noje/staden-slapper-myrdals-verk• Svensk bokhandeln nr 4, 2011. Ett uppslag finns att läsa på nätet: http://www.mypaper.se/show/svb/show.asp?pid=345339750266619&page=18• http://www.publit.se/cms/2010/12/17/e-bocker-pa-biblioteken-en-mojlig-dromlosning/• http://www.svb.se/nyheter/bibliotek-satsar-p%C3%A5-digitala-b%C3%B6cker• http://www.svd.se/kultur/litteratur/zlatanfebern-tar-alla-pengar_6683528.svd• Rasmus Fleischer Boken och Biblioteket (i två volymer)• http://www.svd.se/naringsliv/de-vill-fa-oss-att-lasa-digitalt_6486238.svd
  • Tack! elisabet.fornell@stockholm.se #geckolisa biblioteket.sebloggar.biblioteket.se/digitalabiblioteket