The future of Learning Platforms - do they have a future?

610
-1

Published on

My presentation from the Nordlet Open Forum conference in Umeå, September 18. The presentation provides an overview of the developments and trends for virtual and personal learning environments.

Published in: Education, Technology
0 Comments
1 Like
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

No Downloads
Views
Total Views
610
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
38
Comments
0
Likes
1
Embeds 0
No embeds

No notes for slide
  • - Fokus för denna presentation ligger på infrastruktur för att kunna hantera kopplingen mellan styrdokument och digitala resurser.
    - Målsättningen är att kunna åstadkomma denna koppling, på ett bra sätt, med hjälp av IT.
    - Generellt sett måste vi bli betydligt bättre på att faktiskt utnyttja teknikens möjligheter.
    - Jag kommer att prata om de gemensamma tekniska förutsättningarna. Det måste finnas ett koncensus om en delvis gemensam infrastruktur som baseras på standarder. Hela internet och webben bygger på det. En viktig del i detta är det som ibland kallas för ”mjuk infrastruktur”.
    - Jag ska försöka visa varför det är viktigt och det finns massor av forskning som stödjer detta!
    - Jag talar alltså inte om hur innehållet i digitala lärresurser stämmer överens med styrdokument ur ett läromedelsperspektiv.
    - För att förstå problematiken så är det dock viktigt att veta var vi står just nu, var vi kommer från (historiken) och vad vi kan förvänta oss av framtiden.
    - Först en ordningsregel:
  • - Innan jag pratar lite om var vi befinner oss just nu med lärplattformar, digitala lärresurser och annat så tänkte jag säga några generella ord om koppling till styrdokument, samt ge er ett exempel som ni kan ha i åtanke under resten av min presentation.
    - (för ökad förståelse)
  • - Innan jag pratar lite om var vi befinner oss just nu med lärplattformar, digitala lärresurser och annat så tänkte jag säga några generella ord om koppling till styrdokument, samt ge er ett exempel som ni kan ha i åtanke under resten av min presentation.
    - (för ökad förståelse)
  • - Innan jag pratar lite om var vi befinner oss just nu med lärplattformar, digitala lärresurser och annat så tänkte jag säga några generella ord om koppling till styrdokument, samt ge er ett exempel som ni kan ha i åtanke under resten av min presentation.
    - (för ökad förståelse)
  • - Så, vad handlar då kopplingen till styrdokument om?
    - Styrdokument kan ses som en ”pedagogisk design”, där lektionsplaneringar och liknande utgår den ”minsta beståndsdelen” jfr. instructional design.
    - För detta behövs en infrastruktur som uppfyller vissa kriterier.
    - Hänger intimt samman med infrastruktur för lärmiljöer och digitala lärresurser - inget kan ses isolerat - ett vanligt misstag.
    - Jag tänkte nu gå in på mitt exempel för att illustrera detta.
  • - Lite tillspetsat: Utvecklingen av LMS:er (dagens lärplattformar) kommer ur militära behov.
    - Under 70-80 talet anpassades (krystat) utvecklingen för att bättre passa annan utbildning.
    - De senaste åren har utvecklingen i stor utsträckning drivits av näringslivets behov.
    - Utvecklingen av lärmiljöer har gått åt ett håll utvecklingen på webben delvis åt ett annat
    - Pågår dock en hel del forskning och det har börjat hända en del intressanta saker som förhoppningsvis låter utvecklingen av lärteknologi komma ifatt de pedagogiska behoven inom en inte allt för avlägsen framtid...
    - Här deltar vi i några intressanta internationella forskningsprojekt (iCoper, ASPECT och Metaschool är några exempel)
  • - Och vad värre är: LMS:er är siloliknande system, ofta med stora inlåsningseffekter!
    - Detta skapar isolerade öar i lärmiljön sett som helhet.
    - Inte flexibla eller adaptiva till olika pedagogiska behov. Det som finns det finns. Detta gör att många lärare och elever söker sig utanför miljön och vips har vi fått en fragmentering.
    - Används därför ofta som rudimentära kommunikationsplattformar, för studieadministration och som behållare/container för digitalt innehåll, snarare än för pedagogiska innovationer.
    - På universiteten är man i slutfasen av detta stadium och här håller utvecklingen delvis på att ändra inriktning.
  • - Om vi nu lämnar lärplattformarna för en stund och istället tittar på digitala lärresurser så finner man en liknande problematik.
    - Jag baserar detta på en studie från 2006
    - Vi såg en traditionell syn som utgår från innehåll och läromedelsperspektiv.
    - Oklart vad IT tillför annat än enkel interaktion och digitalisering - vilket iofs. är värdefullt i sig, men knappast nog för att säga att teknikens potential utnyttjas.
    - Svårt att dra gränsen mellan innehåll och funktioner som borde vara en del av lärmiljön
    - Tänkte illustrera detta med ytterligare ett exempel: förbräningsmotor.
  • - Lärplattformar har vi grovt räknat av två olika sorter: egenutvecklade intranät och LMS:er av skiftande kvalitet.
    - Varför investerar kommuner/skolor i LMS:er? En ofta obesvarad alternativt illa besvarad fråga.
    - Ofta top-down-perspektiv.
    - Starkt fokus på att administrera lärande.
    - Fyller ofta inte de pedagogiska behoven.
    - Blir lätt begränsande istället för möjliggörande
    - Begränsade i funktionalitet och i flexibilitet.
    - Som Schweiziska arméknivar - halvdåliga på en massa olika saker
    - Hur jobbar proffsen?
    - Håll den sista bilden i huvudet nu när jag går vidare...
  • - Lärplattformar har vi grovt räknat av två olika sorter: egenutvecklade intranät och LMS:er av skiftande kvalitet.
    - Varför investerar kommuner/skolor i LMS:er? En ofta obesvarad alternativt illa besvarad fråga.
    - Ofta top-down-perspektiv.
    - Starkt fokus på att administrera lärande.
    - Fyller ofta inte de pedagogiska behoven.
    - Blir lätt begränsande istället för möjliggörande
    - Begränsade i funktionalitet och i flexibilitet.
    - Som Schweiziska arméknivar - halvdåliga på en massa olika saker
    - Hur jobbar proffsen?
    - Håll den sista bilden i huvudet nu när jag går vidare...
  • - Lärplattformar har vi grovt räknat av två olika sorter: egenutvecklade intranät och LMS:er av skiftande kvalitet.
    - Varför investerar kommuner/skolor i LMS:er? En ofta obesvarad alternativt illa besvarad fråga.
    - Ofta top-down-perspektiv.
    - Starkt fokus på att administrera lärande.
    - Fyller ofta inte de pedagogiska behoven.
    - Blir lätt begränsande istället för möjliggörande
    - Begränsade i funktionalitet och i flexibilitet.
    - Som Schweiziska arméknivar - halvdåliga på en massa olika saker
    - Hur jobbar proffsen?
    - Håll den sista bilden i huvudet nu när jag går vidare...
  • - Lärplattformar har vi grovt räknat av två olika sorter: egenutvecklade intranät och LMS:er av skiftande kvalitet.
    - Varför investerar kommuner/skolor i LMS:er? En ofta obesvarad alternativt illa besvarad fråga.
    - Ofta top-down-perspektiv.
    - Starkt fokus på att administrera lärande.
    - Fyller ofta inte de pedagogiska behoven.
    - Blir lätt begränsande istället för möjliggörande
    - Begränsade i funktionalitet och i flexibilitet.
    - Som Schweiziska arméknivar - halvdåliga på en massa olika saker
    - Hur jobbar proffsen?
    - Håll den sista bilden i huvudet nu när jag går vidare...
  • - Lärplattformar har vi grovt räknat av två olika sorter: egenutvecklade intranät och LMS:er av skiftande kvalitet.
    - Varför investerar kommuner/skolor i LMS:er? En ofta obesvarad alternativt illa besvarad fråga.
    - Ofta top-down-perspektiv.
    - Starkt fokus på att administrera lärande.
    - Fyller ofta inte de pedagogiska behoven.
    - Blir lätt begränsande istället för möjliggörande
    - Begränsade i funktionalitet och i flexibilitet.
    - Som Schweiziska arméknivar - halvdåliga på en massa olika saker
    - Hur jobbar proffsen?
    - Håll den sista bilden i huvudet nu när jag går vidare...
  • We have the technology, and we had it for a long time! We just need to use it differently!
  • We have the technology, and we had it for a long time! We just need to use it differently!
  • We have the technology, and we had it for a long time! We just need to use it differently!
  • We have the technology, and we had it for a long time! We just need to use it differently!
  • - Fokus på samarbete och interaktion i sociala sammahang
    - system och organisationsgränser suddas ut. Minns ni silon? Den försvinner!
    - Förhoppningsvis minns ni fortfarande infrastrukturspusslet jag pratade om tidigare? Detta pussel som skapar förutsättningarna för denna utveckling.
    2- Personliga lärmiljöer (ingen motsättning som jag ser det)
    3- Modularitet: miljöer byggs upp av tjänster - applikationerna flyttar (har flyttat) ut på nätet (VWE 1997) - molnet. Lego byggsats - mashups och liknande Exempel Elgg & 3akai (3).
    4 - Saknas möjligen lite stadsplanering...
    5 - skolan måste leva med detta och sluta stänga in lärare och elever!
  • - Fokus på samarbete och interaktion i sociala sammahang
    - system och organisationsgränser suddas ut. Minns ni silon? Den försvinner!
    - Förhoppningsvis minns ni fortfarande infrastrukturspusslet jag pratade om tidigare? Detta pussel som skapar förutsättningarna för denna utveckling.
    2- Personliga lärmiljöer (ingen motsättning som jag ser det)
    3- Modularitet: miljöer byggs upp av tjänster - applikationerna flyttar (har flyttat) ut på nätet (VWE 1997) - molnet. Lego byggsats - mashups och liknande Exempel Elgg & 3akai (3).
    4 - Saknas möjligen lite stadsplanering...
    5 - skolan måste leva med detta och sluta stänga in lärare och elever!
  • - Fokus på samarbete och interaktion i sociala sammahang
    - system och organisationsgränser suddas ut. Minns ni silon? Den försvinner!
    - Förhoppningsvis minns ni fortfarande infrastrukturspusslet jag pratade om tidigare? Detta pussel som skapar förutsättningarna för denna utveckling.
    2- Personliga lärmiljöer (ingen motsättning som jag ser det)
    3- Modularitet: miljöer byggs upp av tjänster - applikationerna flyttar (har flyttat) ut på nätet (VWE 1997) - molnet. Lego byggsats - mashups och liknande Exempel Elgg & 3akai (3).
    4 - Saknas möjligen lite stadsplanering...
    5 - skolan måste leva med detta och sluta stänga in lärare och elever!
  • - Fokus på samarbete och interaktion i sociala sammahang
    - system och organisationsgränser suddas ut. Minns ni silon? Den försvinner!
    - Förhoppningsvis minns ni fortfarande infrastrukturspusslet jag pratade om tidigare? Detta pussel som skapar förutsättningarna för denna utveckling.
    2- Personliga lärmiljöer (ingen motsättning som jag ser det)
    3- Modularitet: miljöer byggs upp av tjänster - applikationerna flyttar (har flyttat) ut på nätet (VWE 1997) - molnet. Lego byggsats - mashups och liknande Exempel Elgg & 3akai (3).
    4 - Saknas möjligen lite stadsplanering...
    5 - skolan måste leva med detta och sluta stänga in lärare och elever!
  • - Fokus på samarbete och interaktion i sociala sammahang
    - system och organisationsgränser suddas ut. Minns ni silon? Den försvinner!
    - Förhoppningsvis minns ni fortfarande infrastrukturspusslet jag pratade om tidigare? Detta pussel som skapar förutsättningarna för denna utveckling.
    2- Personliga lärmiljöer (ingen motsättning som jag ser det)
    3- Modularitet: miljöer byggs upp av tjänster - applikationerna flyttar (har flyttat) ut på nätet (VWE 1997) - molnet. Lego byggsats - mashups och liknande Exempel Elgg & 3akai (3).
    4 - Saknas möjligen lite stadsplanering...
    5 - skolan måste leva med detta och sluta stänga in lärare och elever!
  • - Fokus på samarbete och interaktion i sociala sammahang
    - system och organisationsgränser suddas ut. Minns ni silon? Den försvinner!
    - Förhoppningsvis minns ni fortfarande infrastrukturspusslet jag pratade om tidigare? Detta pussel som skapar förutsättningarna för denna utveckling.
    2- Personliga lärmiljöer (ingen motsättning som jag ser det)
    3- Modularitet: miljöer byggs upp av tjänster - applikationerna flyttar (har flyttat) ut på nätet (VWE 1997) - molnet. Lego byggsats - mashups och liknande Exempel Elgg & 3akai (3).
    4 - Saknas möjligen lite stadsplanering...
    5 - skolan måste leva med detta och sluta stänga in lärare och elever!
  • - Fokus på samarbete och interaktion i sociala sammahang
    - system och organisationsgränser suddas ut. Minns ni silon? Den försvinner!
    - Förhoppningsvis minns ni fortfarande infrastrukturspusslet jag pratade om tidigare? Detta pussel som skapar förutsättningarna för denna utveckling.
    2- Personliga lärmiljöer (ingen motsättning som jag ser det)
    3- Modularitet: miljöer byggs upp av tjänster - applikationerna flyttar (har flyttat) ut på nätet (VWE 1997) - molnet. Lego byggsats - mashups och liknande Exempel Elgg & 3akai (3).
    4 - Saknas möjligen lite stadsplanering...
    5 - skolan måste leva med detta och sluta stänga in lärare och elever!
  • - Fokus på samarbete och interaktion i sociala sammahang
    - system och organisationsgränser suddas ut. Minns ni silon? Den försvinner!
    - Förhoppningsvis minns ni fortfarande infrastrukturspusslet jag pratade om tidigare? Detta pussel som skapar förutsättningarna för denna utveckling.
    2- Personliga lärmiljöer (ingen motsättning som jag ser det)
    3- Modularitet: miljöer byggs upp av tjänster - applikationerna flyttar (har flyttat) ut på nätet (VWE 1997) - molnet. Lego byggsats - mashups och liknande Exempel Elgg & 3akai (3).
    4 - Saknas möjligen lite stadsplanering...
    5 - skolan måste leva med detta och sluta stänga in lärare och elever!
  • - Detta är EN del i ett stort infrastrukturspussel där vi inte längre tar så stor hänsyn till systemgränser.
    - Detta infrastrukturspussel kommer jag strax att prata om, men först tänkte jag att vi skulle hitta ingången till detta infrastrukturspussel via dagens situation och lite historik som har lett oss fram till denna.
  • - Detta är EN del i ett stort infrastrukturspussel där vi inte längre tar så stor hänsyn till systemgränser.
    - Detta infrastrukturspussel kommer jag strax att prata om, men först tänkte jag att vi skulle hitta ingången till detta infrastrukturspussel via dagens situation och lite historik som har lett oss fram till denna.
  • - Detta är EN del i ett stort infrastrukturspussel där vi inte längre tar så stor hänsyn till systemgränser.
    - Detta infrastrukturspussel kommer jag strax att prata om, men först tänkte jag att vi skulle hitta ingången till detta infrastrukturspussel via dagens situation och lite historik som har lett oss fram till denna.
  • - Detta är EN del i ett stort infrastrukturspussel där vi inte längre tar så stor hänsyn till systemgränser.
    - Detta infrastrukturspussel kommer jag strax att prata om, men först tänkte jag att vi skulle hitta ingången till detta infrastrukturspussel via dagens situation och lite historik som har lett oss fram till denna.
  • - Grundläggande infrastruktursförutsättningar behövs. Märkta styrdokument är en sådan förutsättning
    (andra är SSO, användarkatalog, miljöer för att ”bygga”)
    - Vi behöver gemensamma nationella initiativ för att kunna hänga med. Problemet med den kommunala skolan = 300 olika infrastrkturslösningar av högst skiftande kvalitet och insikt.
    - Intressant utveckling i detta avseende är tex Elgg och 3skai (sakai 3)
    - Händer mycket i övrigt som kommer att driva lärmiljöer i denna riktning (eFramework, IMS CC, IMS LTI - Tools Interoperability, OKI m.fl.)
  • - Grundläggande infrastruktursförutsättningar behövs. Märkta styrdokument är en sådan förutsättning
    (andra är SSO, användarkatalog, miljöer för att ”bygga”)
    - Vi behöver gemensamma nationella initiativ för att kunna hänga med. Problemet med den kommunala skolan = 300 olika infrastrkturslösningar av högst skiftande kvalitet och insikt.
    - Intressant utveckling i detta avseende är tex Elgg och 3skai (sakai 3)
    - Händer mycket i övrigt som kommer att driva lärmiljöer i denna riktning (eFramework, IMS CC, IMS LTI - Tools Interoperability, OKI m.fl.)
  • - Grundläggande infrastruktursförutsättningar behövs. Märkta styrdokument är en sådan förutsättning
    (andra är SSO, användarkatalog, miljöer för att ”bygga”)
    - Vi behöver gemensamma nationella initiativ för att kunna hänga med. Problemet med den kommunala skolan = 300 olika infrastrkturslösningar av högst skiftande kvalitet och insikt.
    - Intressant utveckling i detta avseende är tex Elgg och 3skai (sakai 3)
    - Händer mycket i övrigt som kommer att driva lärmiljöer i denna riktning (eFramework, IMS CC, IMS LTI - Tools Interoperability, OKI m.fl.)
  • - Grundläggande infrastruktursförutsättningar behövs. Märkta styrdokument är en sådan förutsättning
    (andra är SSO, användarkatalog, miljöer för att ”bygga”)
    - Vi behöver gemensamma nationella initiativ för att kunna hänga med. Problemet med den kommunala skolan = 300 olika infrastrkturslösningar av högst skiftande kvalitet och insikt.
    - Intressant utveckling i detta avseende är tex Elgg och 3skai (sakai 3)
    - Händer mycket i övrigt som kommer att driva lärmiljöer i denna riktning (eFramework, IMS CC, IMS LTI - Tools Interoperability, OKI m.fl.)
  • - Grundläggande infrastruktursförutsättningar behövs. Märkta styrdokument är en sådan förutsättning
    (andra är SSO, användarkatalog, miljöer för att ”bygga”)
    - Vi behöver gemensamma nationella initiativ för att kunna hänga med. Problemet med den kommunala skolan = 300 olika infrastrkturslösningar av högst skiftande kvalitet och insikt.
    - Intressant utveckling i detta avseende är tex Elgg och 3skai (sakai 3)
    - Händer mycket i övrigt som kommer att driva lärmiljöer i denna riktning (eFramework, IMS CC, IMS LTI - Tools Interoperability, OKI m.fl.)
  • - Grundläggande infrastruktursförutsättningar behövs. Märkta styrdokument är en sådan förutsättning
    (andra är SSO, användarkatalog, miljöer för att ”bygga”)
    - Vi behöver gemensamma nationella initiativ för att kunna hänga med. Problemet med den kommunala skolan = 300 olika infrastrkturslösningar av högst skiftande kvalitet och insikt.
    - Intressant utveckling i detta avseende är tex Elgg och 3skai (sakai 3)
    - Händer mycket i övrigt som kommer att driva lärmiljöer i denna riktning (eFramework, IMS CC, IMS LTI - Tools Interoperability, OKI m.fl.)
  • - Grundläggande infrastruktursförutsättningar behövs. Märkta styrdokument är en sådan förutsättning
    (andra är SSO, användarkatalog, miljöer för att ”bygga”)
    - Vi behöver gemensamma nationella initiativ för att kunna hänga med. Problemet med den kommunala skolan = 300 olika infrastrkturslösningar av högst skiftande kvalitet och insikt.
    - Intressant utveckling i detta avseende är tex Elgg och 3skai (sakai 3)
    - Händer mycket i övrigt som kommer att driva lärmiljöer i denna riktning (eFramework, IMS CC, IMS LTI - Tools Interoperability, OKI m.fl.)
  • - Detta exempel bygger på en studie från 2004.
    - Uppmärkning av styrdokument - dvs vi lagrade dem i ett lämpligt XML-format och la till beskrivningar av centrala begrepp, koncept, mål liknande.
    - Använde semantisk webbteknik för att skapa enkel maskinprocessbar sematik: det vill säga datiórer kan ”förstå” betydelsen av beskrivningar i styrdokument och av digitala resurser (plan-exempel) för att använda denna semantik för att matcha resurser mot innehåll (mål och liknande) i styrdokument.
    Processen:
    1- Analys av styrdokument
    2- Lagra i lämpligt maskinläsbart XML-format (CEF)
    3- Lägg till beskrivningar
  • - Detta exempel bygger på en studie från 2004.
    - Uppmärkning av styrdokument - dvs vi lagrade dem i ett lämpligt XML-format och la till beskrivningar av centrala begrepp, koncept, mål liknande.
    - Använde semantisk webbteknik för att skapa enkel maskinprocessbar sematik: det vill säga datiórer kan ”förstå” betydelsen av beskrivningar i styrdokument och av digitala resurser (plan-exempel) för att använda denna semantik för att matcha resurser mot innehåll (mål och liknande) i styrdokument.
    Processen:
    1- Analys av styrdokument
    2- Lagra i lämpligt maskinläsbart XML-format (CEF)
    3- Lägg till beskrivningar
  • - Detta exempel bygger på en studie från 2004.
    - Uppmärkning av styrdokument - dvs vi lagrade dem i ett lämpligt XML-format och la till beskrivningar av centrala begrepp, koncept, mål liknande.
    - Använde semantisk webbteknik för att skapa enkel maskinprocessbar sematik: det vill säga datiórer kan ”förstå” betydelsen av beskrivningar i styrdokument och av digitala resurser (plan-exempel) för att använda denna semantik för att matcha resurser mot innehåll (mål och liknande) i styrdokument.
    Processen:
    1- Analys av styrdokument
    2- Lagra i lämpligt maskinläsbart XML-format (CEF)
    3- Lägg till beskrivningar
  • - Detta exempel bygger på en studie från 2004.
    - Uppmärkning av styrdokument - dvs vi lagrade dem i ett lämpligt XML-format och la till beskrivningar av centrala begrepp, koncept, mål liknande.
    - Använde semantisk webbteknik för att skapa enkel maskinprocessbar sematik: det vill säga datiórer kan ”förstå” betydelsen av beskrivningar i styrdokument och av digitala resurser (plan-exempel) för att använda denna semantik för att matcha resurser mot innehåll (mål och liknande) i styrdokument.
    Processen:
    1- Analys av styrdokument
    2- Lagra i lämpligt maskinläsbart XML-format (CEF)
    3- Lägg till beskrivningar
  • - Detta exempel bygger på en studie från 2004.
    - Uppmärkning av styrdokument - dvs vi lagrade dem i ett lämpligt XML-format och la till beskrivningar av centrala begrepp, koncept, mål liknande.
    - Använde semantisk webbteknik för att skapa enkel maskinprocessbar sematik: det vill säga datiórer kan ”förstå” betydelsen av beskrivningar i styrdokument och av digitala resurser (plan-exempel) för att använda denna semantik för att matcha resurser mot innehåll (mål och liknande) i styrdokument.
    Processen:
    1- Analys av styrdokument
    2- Lagra i lämpligt maskinläsbart XML-format (CEF)
    3- Lägg till beskrivningar
  • - Detta exempel bygger på en studie från 2004.
    - Uppmärkning av styrdokument - dvs vi lagrade dem i ett lämpligt XML-format och la till beskrivningar av centrala begrepp, koncept, mål liknande.
    - Använde semantisk webbteknik för att skapa enkel maskinprocessbar sematik: det vill säga datiórer kan ”förstå” betydelsen av beskrivningar i styrdokument och av digitala resurser (plan-exempel) för att använda denna semantik för att matcha resurser mot innehåll (mål och liknande) i styrdokument.
    Processen:
    1- Analys av styrdokument
    2- Lagra i lämpligt maskinläsbart XML-format (CEF)
    3- Lägg till beskrivningar
  • - Detta exempel bygger på en studie från 2004.
    - Uppmärkning av styrdokument - dvs vi lagrade dem i ett lämpligt XML-format och la till beskrivningar av centrala begrepp, koncept, mål liknande.
    - Använde semantisk webbteknik för att skapa enkel maskinprocessbar sematik: det vill säga datiórer kan ”förstå” betydelsen av beskrivningar i styrdokument och av digitala resurser (plan-exempel) för att använda denna semantik för att matcha resurser mot innehåll (mål och liknande) i styrdokument.
    Processen:
    1- Analys av styrdokument
    2- Lagra i lämpligt maskinläsbart XML-format (CEF)
    3- Lägg till beskrivningar
  • - Detta exempel bygger på en studie från 2004.
    - Uppmärkning av styrdokument - dvs vi lagrade dem i ett lämpligt XML-format och la till beskrivningar av centrala begrepp, koncept, mål liknande.
    - Använde semantisk webbteknik för att skapa enkel maskinprocessbar sematik: det vill säga datiórer kan ”förstå” betydelsen av beskrivningar i styrdokument och av digitala resurser (plan-exempel) för att använda denna semantik för att matcha resurser mot innehåll (mål och liknande) i styrdokument.
    Processen:
    1- Analys av styrdokument
    2- Lagra i lämpligt maskinläsbart XML-format (CEF)
    3- Lägg till beskrivningar
  • - Detta exempel bygger på en studie från 2004.
    - Uppmärkning av styrdokument - dvs vi lagrade dem i ett lämpligt XML-format och la till beskrivningar av centrala begrepp, koncept, mål liknande.
    - Använde semantisk webbteknik för att skapa enkel maskinprocessbar sematik: det vill säga datiórer kan ”förstå” betydelsen av beskrivningar i styrdokument och av digitala resurser (plan-exempel) för att använda denna semantik för att matcha resurser mot innehåll (mål och liknande) i styrdokument.
    Processen:
    1- Analys av styrdokument
    2- Lagra i lämpligt maskinläsbart XML-format (CEF)
    3- Lägg till beskrivningar
  • - Detta exempel bygger på en studie från 2004.
    - Uppmärkning av styrdokument - dvs vi lagrade dem i ett lämpligt XML-format och la till beskrivningar av centrala begrepp, koncept, mål liknande.
    - Använde semantisk webbteknik för att skapa enkel maskinprocessbar sematik: det vill säga datiórer kan ”förstå” betydelsen av beskrivningar i styrdokument och av digitala resurser (plan-exempel) för att använda denna semantik för att matcha resurser mot innehåll (mål och liknande) i styrdokument.
    Processen:
    1- Analys av styrdokument
    2- Lagra i lämpligt maskinläsbart XML-format (CEF)
    3- Lägg till beskrivningar
  • - Detta exempel bygger på en studie från 2004.
    - Uppmärkning av styrdokument - dvs vi lagrade dem i ett lämpligt XML-format och la till beskrivningar av centrala begrepp, koncept, mål liknande.
    - Använde semantisk webbteknik för att skapa enkel maskinprocessbar sematik: det vill säga datiórer kan ”förstå” betydelsen av beskrivningar i styrdokument och av digitala resurser (plan-exempel) för att använda denna semantik för att matcha resurser mot innehåll (mål och liknande) i styrdokument.
    Processen:
    1- Analys av styrdokument
    2- Lagra i lämpligt maskinläsbart XML-format (CEF)
    3- Lägg till beskrivningar
  • - Detta exempel bygger på en studie från 2004.
    - Uppmärkning av styrdokument - dvs vi lagrade dem i ett lämpligt XML-format och la till beskrivningar av centrala begrepp, koncept, mål liknande.
    - Använde semantisk webbteknik för att skapa enkel maskinprocessbar sematik: det vill säga datiórer kan ”förstå” betydelsen av beskrivningar i styrdokument och av digitala resurser (plan-exempel) för att använda denna semantik för att matcha resurser mot innehåll (mål och liknande) i styrdokument.
    Processen:
    1- Analys av styrdokument
    2- Lagra i lämpligt maskinläsbart XML-format (CEF)
    3- Lägg till beskrivningar
  • - dessutom kan detta användas för att skapa e-kompendier...
    - och anpassning till funktionshinder
  • - Little Albert experiment
    - Klassisk betingning
    - Lärde den stackars pojken att frukta via råttor vid 11 månaders ålder
    - Fick kritik från djurrättsgrupper, men Albert var det ingen som brydde sig om.
  • - Little Albert experiment
    - Klassisk betingning
    - Lärde den stackars pojken att frukta via råttor vid 11 månaders ålder
    - Fick kritik från djurrättsgrupper, men Albert var det ingen som brydde sig om.
  • - Innan jag pratar lite om var vi befinner oss just nu med lärplattformar, digitala lärresurser och annat så tänkte jag säga några generella ord om koppling till styrdokument, samt ge er ett exempel som ni kan ha i åtanke under resten av min presentation.
    - (för ökad förståelse)
  • The future of Learning Platforms - do they have a future?

    1. 1. Fredrik Paulsson Dept. of Interactive Media and Learning E-mail: fredrik.paulsson@educ.umu.se Web: http://www.iml.umu.se/ Blogg(ar): http://www.frepa.org (Research blog) http://www.frepa.org/se/ (ICT and learning - in Swedish)
    2. 2. The future of Learning Platforms - do they have a future?
    3. 3. First of all!
    4. 4. First of all! • Please excuse me for my animated transitions... • ... and for some of my rather gross simplifications
    5. 5. Well... • How did we end up with this? (A piece of history) • What did we actually end up with? (Hence, where are we right now?) • Where are we heading? (And how are we getting there?) An LMS from the fifties?
    6. 6. Where are we: Learning platforms & LMS:es?
    7. 7. How are Learning Platforms used? • Focus on the administration of education • Representing and supporting learning processes is problematic (Paulsson, 2008) • Conservation of old- fashioned views of learning • Encourages sequential approaches to learning • Isolated islands (the Silo) • Limited functionality
    8. 8. How are Learning Platforms used? • Focus on the administration of education • Representing and supporting learning processes is problematic (Paulsson, 2008) • Conservation of old- fashioned views of learning • Encourages sequential approaches to learning • Isolated islands (the Silo) • Limited functionality
    9. 9. Learning platforms & LMS:es
    10. 10. Learning platforms & LMS:es
    11. 11. Learning platforms & LMS:es
    12. 12. Learning platforms & LMS:es
    13. 13. Learning platforms & LMS:es
    14. 14. Learning platforms & LMS:es
    15. 15. We have the technology...
    16. 16. We have the technology...
    17. 17. We have the technology...
    18. 18. We have the technology... ...and we had it for some time now
    19. 19. We have the technology... ...and we had it for some time now ...we just need to use it differently!
    20. 20. Where are we heading?
    21. 21. Where are we heading?
    22. 22. Where are we heading?
    23. 23. Where are we heading?
    24. 24. Where are we heading?
    25. 25. Where are we heading?
    26. 26. Where are we heading?
    27. 27. This development is creating a big ”infrastructure puzzle” where system borders are disappearing ...
    28. 28. This development is creating a big ”infrastructure puzzle” where system borders are disappearing ... ... slowly transforming into a complex network (neural?) of information and services that are used as building blocks (mashed up)
    29. 29. My wish-list: what do we need? The VWE Taxonomy (Paulsson & Naeve, 2004)
    30. 30. My wish-list: what do we need? ✓ Attitude - from Learning Platforms to Learning Infrastructure The VWE Taxonomy (Paulsson & Naeve, 2004)
    31. 31. My wish-list: what do we need? ✓ Attitude - from Learning Platforms to Learning Infrastructure ✓ Better standards that promotes modular approaches (i.e. REST, Widgets, Mashups etc) The VWE Taxonomy (Paulsson & Naeve, 2004)
    32. 32. My wish-list: what do we need? ✓ Attitude - from Learning Platforms to Learning Infrastructure ✓ Better standards that promotes modular approaches (i.e. REST, Widgets, Mashups etc) ✓ Dynamically linking *thing to *thing - We need the Semantic Web! The VWE Taxonomy (Paulsson & Naeve, 2004)
    33. 33. My wish-list: what do we need? ✓ Attitude - from Learning Platforms to Learning Infrastructure ✓ Better standards that promotes modular approaches (i.e. REST, Widgets, Mashups etc) ✓ Dynamically linking *thing to *thing - We need the Semantic Web! ✓ People that understand both worlds (technology and pedagogy) The VWE Taxonomy (Paulsson & Naeve, 2004)
    34. 34. My wish-list: what do we need? ✓ Attitude - from Learning Platforms to Learning Infrastructure ✓ Better standards that promotes modular approaches (i.e. REST, Widgets, Mashups etc) ✓ Dynamically linking *thing to *thing - We need the Semantic Web! ✓ People that understand both worlds (technology and pedagogy) ✓ A common conceptual model for the (architectural) design of bot the learning environment and The VWE Taxonomy (Paulsson & Naeve, 2004) learning content (Paulsson, 2005)
    35. 35. My wish-list: what do we need? ✓ Attitude - from Learning Platforms to Learning Infrastructure ✓ Better standards that promotes modular approaches (i.e. REST, Widgets, Mashups etc) ✓ Dynamically linking *thing to *thing - We need the Semantic Web! ✓ People that understand both worlds (technology and pedagogy) ✓ A common conceptual model for the (architectural) design of bot the learning environment and The VWE Taxonomy (Paulsson & Naeve, 2004) learning content (Paulsson, 2005)
    36. 36. Widgy! • These are issues that we are working with in the newly started Widgy project • Objective: to create an environment where components (Widgets for now) are used as the building blocks of the Learning environment (and learning content). • The learning environment is created when needed.
    37. 37. Thank you for listening! (Questions?)

    ×