Värt att veta_om_belysning_med_led_2011
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Värt att veta_om_belysning_med_led_2011

on

  • 917 views

Belysningsbranschens skrift om LED maj 2011.

Belysningsbranschens skrift om LED maj 2011.

Statistics

Views

Total Views
917
Views on SlideShare
917
Embed Views
0

Actions

Likes
1
Downloads
4
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

Värt att veta_om_belysning_med_led_2011 Värt att veta_om_belysning_med_led_2011 Document Transcript

  • Värt att Veta om LeDbeLysning meD
  • innehåLL3 InlednIng4 grunder om led • egenskaper • hur uppstår LeD-ljuset • tekniska fördelar • Fördelar för miljön • återvinning5 led-moduler • integrerade moduler • moduler för inbyggnad6 Från komponent tIll FärdIg armatur • Faktorer som påverkar prestandan8 armaturdata För led-armaturer • Viktiga parametrar9 ljusFärg och Färgtoleranser – sdcm10 drIFt- och styrdon • att tänka på vid val av driftdon • att tänka på vid ljusreglering • styrgränssnitt12 checklIsta För val och jämFörelser av led-armaturer13 att tänka på vId belysnIngsplanerIng • Ljusfördelning och spilljus • bländning • bibehållningsfaktor16 olIka applIkatIoner För led20 lagstadgade krav och standarder21 FramtIdsperspektIv22 FaQ om led23 ordlIsta Foto: souvenir film ab
  • ”Värt att veta om belysning med LeD” är den tredje utgåvan 3 av Ljuskulturs LeD-kompendium. att vi nu, redan två år efter förra utgåvan, väljer att uppdatera vår informationsskrift beror på den mycket snabba tekniska utvecklingen inom LeD. Vi upplever just nu ett unikt teknikskifte som innebär att vi måste tänka och planera i nya banor. LeD-tekniken vinner allt mer terräng inom belysning och fler applikationer är nu tekniskt, ekonomiskt och energimässigt fördelaktiga. i ”Värt att veta om belysning med LeD” vill vi både peka på möjligheter och fördelar med LeD men också på svårigheter och fallgropar med den nya tekniken. kompendiet ger hand- fasta råd och fokuserar på LeD-armaturer och belysning© Ljuskultur 2011 men tar inte upp upp LeD-lampor eller LeD-lysrör.Att mångfaldiga innehållet i dennaskrift, helt eller delvis, utan med­givande av Ljuskultur, är förbjudetenligt lagen (1960:729) om upp­ innehållet i kompendiet är framtaget av en expertgrupp inomhovsrätt till litterära och konst­närliga verk. Förbudet gäller belysningsbranschen. kompendiets målgrupper är konsulter,varje form av mångfaldigande,såsom tryckning, kopiering etc. arkitekter, installatörer och andra som påverkar valet avomsLag:i Dag kan LeD anVänDas i lösningar och produkter för belysningsinstallationer.många oLika appLikatoner.omslagsfoto: Ulf Celander och thomas Wingstedt stockholm, maj 2011
  • grUnDer om LeD (Light emitting DioDe)4 L ed är det största teknikskiftet inom belysning sedan 1940-talet då lysrör gjorde sitt intåg inom framför allt offentlig belysning. Idag är det inte många som tvivlar på att led har alla förutsättningar som krävs • LED är stöt­ och vibrationståliga. • Livslängden påverkas inte av antalet tändningar och släckningar. för att erövra belysningsmarknaden då de har potential att bli både energi- fördelar för miljön effektivare och mer långlivade än andra ljuskällor. detta under förutsättning Den största fördelen för miljön är om man att de används på rätt sätt i olika typer av belysningslösningar. kan effektivisera belysningens energianvänd­ ningen. Med LED kan man redan idag skapa de mest energieffektiva belysningslösnings­ egenskaper LED i färgerna rött, orange, grönt och blått. lösningarna. En annan sak som förs fram som LED, lysdioden, är den första ljuskälla som lyck­ Ett sätt att alstra vitt ljus är en blandning en miljöfördel är att LED, till skillnad mot våra ats förena de, av många belysningsplanerare av de tre grundfärgerna, rött, grönt och urladdningslampor, inte innehåller något och arkitekter önskade, fyra egenskaperna: blått, så kallad RGB­teknik. Ett annat sätt, kvicksilver. Det är naturligtvis en miljöfördel • att vara så liten som möjligt. och det kanske vanligaste idag att är utgå att vi tillför mindre kvicksilver till marknaden • att generera ljus på ett mycket effektivt sätt. från blå LED som förses med ett yttre men LED och LED­armaturer omfattas att • att ha en lång livslängd. lyspulver som omvandlar det blå ljuset till producentansvaret för elskrot och ska åter­ • att kunna ljusregleras steglöst. valfri ljusfärg och ljuskvalitet. Viktigt är, lämnas för en miljöriktig återvinning. LED, som alltså är en unik ljuskälla, har ut­ att lyspulvrets sammansättning är absolut vecklats mycket snabbt under de senaste exakt, för att få det vita ljus som önskas. återvinning av led-produkter åren och har nu blivit alltmer intressant i Lyspulver utvecklas hela tiden, och idag Från 2001 gäller en lag som kräver att alla olika belysningsapplikationer. Ljusutbytet finns det vita LED med en mycket bra färg­ uttjänta elprodukter, inklusive belysning, tas från LED har ökat mycket snabbt, och idag återgivning, Ra>90 i kombination med ett omhand av producenterna, s k producent­ kan man få vita LED­ljuskällor med ett ljus­ bra ljusutbyte. ansvar. Produkternas innehåll av metaller, utbyte på över 100 lumen/watt (lm/W), LED emitterar knappast någon ultravio­ andra värdefulla material och energi ska kombinerat med en bra ljuskvalitet. Detta lett (UV) eller infraröd (IR) strålning. Därför återvinnas. Lagen förbjuder uttryckligen att ljusutbyte är inte direkt jämförbart med det kan man använda LED­tekniken överallt där elprodukter deponeras eller förbränns utan som anges för konventionella ljuskällor och man önskar minimera denna typ av strål­ föregående behandling. i praktiken är LED med ett ljusutbyte på ning. Till exempel inom livsmedelsindustrin Producentansvaret ställer stora krav på 100 lm/W minst lika effektiva som dagens och vid belysning av föremål som lätt bleks. företag, som säljer elprodukter. Att på egen lysrör. Dessutom har LED potential till en Museibelysning är ett exempel på det senare hand uppfylla dessa krav nästan omöjligt ytterligare ökning. där belysning av känsliga textilier och för enskilda företag. Därför har ett särskilt konstverk kan vara ett problem. Man måste servicebolag bildats, El­Kretsen AB, och som så uppstår led-ljuset dock komma ihåg att när det gäller blekning ägs av 19 branschorganisationer, och som I konventionella ljuskällor uppstår det syn­ är det viktigaste att man begränsar både åtar sig mot betalning att utföra företagens liga ljuset antingen genom uppvärmning av belysningsstyrka och exponeringstid för att alla skyldigheter som producenter. El­Kret­ en glödtråd, eller genom urladdning i en minimera blekningseffekten. sen AB arbetar utan vinstintresse, och de metallånga, där man ibland omvandlar den anslutna producentföretagen betalar bara alstrade UV­strålningen till synlig strålning tekniska fördelar så mycket att El­Kretsen AB täcker sina kost­ med hjälp av ett lyspulver, så kallad fluores­ • LED har en hög funktionssäkerhet nader. Avgifterna varierar för olika produkter. cens. LED­tekniken alstrar ljuset i en halvle­ med rätt handhavande. El­Kretsen har en väl fungerande insam­ dare, som på elektrisk väg stimuleras till att • LED går att ljusreglera steglöst från ling och återvinning och Sverige är idag lysa (elektroluminiscens). LED alstrar ett 0 till 100 %. det land inom EU där den största mängden monokromatiskt ljus och färgtonen bestäms • Färgstyrningen är tekniskt okomplicerad uttjänta elprodukter per invånare samlas av den dominanta våglängden. Det finns vid RGB­färgblandning. in och återvinns.
  • LeD-moDULerD e flesta armaturtillverkare använder idag färdiga led-komponenterfrån specialistföretag när de utvecklar nya armaturer. Fördelen är attman får tillgång till specialistföretagens kompetens och det senaste på lamp­sockel som möjliggör byte av LED­ljuskälla. En praktisk lösning som förenklar underhållet om LED­enheten har en kortare användbar livslängd än 5marknaden och själva kan koncentrera sig på att konstruera armaturer. LED­armaturen.utbudet av komponenter på marknaden är redan idag stort och växer • Vid val av driftdon till LED­moduler utani takt med teknikutvecklingen. inbyggda driftdon krävs att man följer tillverkarens rekommendationer så att prestanda och kvalitet inte försämras.De vanligaste komponenterna på kan delas kan bytas ut. Detta i sin tur är en lösning att Beroende på hur dessa driftdon placerasin i två kategorier: rekommendera om armaturens förväntade följer också krav på till exempel IP­klass. tekniska livslängd är längre än diodernas Standarder finns idag när det gäller krav på1. integrerade led-moduler förväntade användbara livslängd. Denna säkerhet och CE­märkning. För övriga om­Med detta avses moduler som är inbyggda lösning ger också möjlighet till ett förtida råden arbetas det för högtryck med att tai en armatur och inte kan bytas ut. Detta utbyte av LED­modulen om det är motiverat fram standarder. Detta arbete tar dock tidär en försvarbar lösning om den förväntade av energibesparingsskäl. och för att undvika kaos och säkra en vissanvändbara livslängden på dioderna är LED­moduler för inbyggnad kan indelas standardisering redan idag har ZHAGA ska­längre än armaturens förväntade tekniska i två huvudgrupper: LED­moduler med pats. ZHAGA är ett industrikonsortium, öppetlivslängd. inbyggda driftdon och LED­moduler med för alla, som snabbt tagit fram industristan­ separata driftdon. darder för bl a elektriska och mekaniska2. led-moduler för inbyggnad • LED­moduler med inbyggda driftdon kan gränssnitt. Detta betyder att utbytbarhetMed detta avses moduler som byggs in i anslutas direkt till nätspänning och i vissa mellan olika fabrikat både vad gäller mått,armaturer och kan bytas ut utan att arma­ fall är de konstruerade så att LED­enheten elektrisk inkoppling och sockeltyper förenklasturen skadas, d v s, en typ av ljuskälla som är monterad i driftdonsenheten med en och framtidssäkrar dagens LED­lösningar. integreraD LeD-moDUL LeD-moDUL Utan LeD-moDUL meD inbyggt DriFtDon inbyggt DriFtDon oCh Utby tbar DioDenhet LeD-DriFtDon
  • Från komponent tiLL FärDig armatUr – Faktorer som påVerkar prestanDan6 D et är fel att tro att prestandan av en led-armatur är densamma som den laboratoriemässigt uppmätta prestandan för led-chipet i arma- turen. det finns nämligen flera faktorer på vägen, från ett led-chip till ljusutbytet kan förvirra Ljusutbyte i lumen per watt (lm/W) för en LED kan också ge upphov till förvirring. De rekorduppgifter på mer än 200 lm/W, en färdig armatur, som påverkar bl a den slutliga produktens livslängd som då och då presenteras, bygger, även och ljusutbyte. de, på mätningar av speciellt utvalda LED­ chip vid optimala förhållanden i laboratorier. På grund av den snabba teknikutvecklingen kylning viktigt för livslängden Dessa dioders ljuskvalitet är dock inte heller på LED­området informerar olika tillverkare Livslängden är kanske den mest miss­ tillräckligt bra för belysning. Om man tar av LED­komponenter regelbundet om nya förstådda av alla uppgifter när det gäller hänsyn till att en armatur kräver viss optik toppnoteringar när det, bl a gäller livsläng­ LED. I praktiken mäts livslängden för ett och att ljuset ska ha en ljusfärg som är der och ljusutbyte. Uppgifterna av dessa LED­chip under 6 000 timmar, därefter 3 000 – 4 000 K och ett färgåtergivnings­ toppnoteringar baseras nästan alltid på beräknas den förväntade livslängden med index Ra>80 är ett ljusutbyte på ca 80 laboratoriemätningar vid optimala förhåll­ statistiska metoder. Livslängder på upp lm/W ett mycket högt värde. anden. över 100 000 timmar förekommer ibland. Naturligtvis finns det normalt ingen När ett LED­chip används i en armatur armaturkonstruktionen anledning att betvivla dessa uppgifter. kan dessa 100 000 timmar dock förvandlas och armaturens omgivning Problemet uppstår dock om man sätter till allt från några hundra timmar till flera Andra faktorer, som påverkar den slutliga likhetstecken mellan komponentprestanda hundra tusen timmar. Allt beror på hur armaturens prestanda är bl a armaturkon­ och armaturprestanda. Det är felaktigt men väl man lyckas med kylningen av LED­ struktionen och i vilken omgivning och hur händer tyvärr fortfarande alltför ofta. chipet i en färdig armatur. armaturen används. Det är bara armatur­
  • komponentlumen vs armaturlumen100 % räkneexempel: Laboratorie- om man har et t LeD-Chip meD et t LjUsUtby te på VärDen För 130 lm/W 130 Lm/W bLir armatUrLjUsUtby tet Ca 65–70 lm/W bästa LeD- 80 % Chips kaLL- ej kommersieLLt tiLLgängLiga proDUkter bra Vit meD r a 70 70 % kommersieLLt korrigering komersieLLt tiLLgängLiga proDUkter tiLLgängLiga aV LjUsFärg LeD-Chip 7 oCh Färg- 60 % återgiVning korrigering 3 000 k / r a 70 För DriFttem- 50 % peratUr DriFtDons- 25°C > 85°C 65 – 70 lm/W FörLUster 40 % Verknings- graDen på arma- tUrens optikman kan groVt räkna meD att enDast 50 % aV LeD-Chippets LjUsFLöDe tiLLgoDogörs i en FärDig armatUr.fabrikanten som kan ange den livslängd pel används vid en högre omgivningstem­ Vi kommer även i fortsättningen att sesom är relevant för användaren. peratur än de 25°C de är godkända för blir dessa uppgifter relaterade till LED­chip, Livslängden, som armaturtillverkaren egenskaperna försämrade. Detta kan man för det är sättet komponenttillverkarnanormalt anger är bestämd genom tester vid inte lasta armaturfabrikanterna för utan det kommunicerar med varandra och meden standardiserad omgivningstemperatur är ytterst installatörens ansvar att se till armaturtillverkare. Det viktiga är att kommapå 25°C. Avvikelser från denna temperatur att produkterna används på rätt sätt. Detta ihåg att det enda relevanta för belysnings­ändrar armaturprestanda som armaturljus­ gäller även då man ska välja separata drift­ resultatet och ekonomin är vad LED­arma­flöde och livslängd. Om armaturer till exem­ don till armaturer. turen presterar. ett myCket VanLigt anVänDningsområDe För LeD är beLysning aV LeDstänger. Foto: peter jörgensen
  • armatUrData För LeD-armatUrer8 i dagsläget (maj 2011) finns det ännu inte heltäckande standarder för led-armaturer. I detta kapitel kan du läsa om vilka parametrar och mätmetoder, som den europeiska armaturorganisationen celma, i %. Vid exempelvis 15 % bortfall anges en faktor F15. För separata driftdon anges bortfallet som procent per 1 000 drift­ timmar vid en given Tc ­temperatur på föreslår att en armaturleverantör ska dokumentera för att en jämförelse donet. Ett riktvärde för nominell livs­ av led-armaturer från olika leverantörer blir riktig och rättvis. längd på don är idag 50 000 timmar med 10 % bortfall. CELMA, den europeiska organisationen anges i lumen per watt (lm/W). Denna • Ljusfördelning (Luminous Intensity för armaturtillverkare, ser det som ange­ parameter ersätter armaturverknings­ Distribution) mäts enligt CIE­standard läget att armaturleverantörer, trots från­ graden för LED­armaturer då den är en och anges i cd/1 000 lm. Redovisas i varon av heltäckande standarder, dokumen­ bättre indikator på armatureffektiviteten. tabell eller med polärt diagram. terar sina LED­armaturer på ett enhetligt • Korrelerad färgtemperatur (Correlated sätt. Som en följd av detta deltar CELMA Colour Temperature) anges som CCT i aktivt i standardiseringsarbetet, och har i kelvin (K). I dagsläget anges nyvärdet avvaktan på färdiga standarder föreslagit men med största sannolikhet kommer ett antal parametrar och mätmetoder för krav på att det även ska redovisas efter dokumentation av LED­armaturer. Dessa ett visst antal brinntimmar, sannolikt parametrar kommer med all sannolikhet 6 000 timmar. att finnas med i kommande standarder. • Färgåtergivningsindex (Color Rendering Fördelarna med en enhetlig redovisning Index) anges som CRI/Ra på en skala är att det blir möjligt att jämföra LED­arma­ 0 – 100. I dagsläget anges nyvärdet men turer från olika tillverkare på ett riktigt med största sannolikhet kommer krav på och rättvist sätt. Marknadens aktörer vet att det även ska redovisas efter ett visst då också vad de ska be om för information antal brinntimmar, sannolikt 6 000 timmar. från leverantörer utanför CELMA för att • Ljusfärgstolerans (Chromaticity tolerance) kunna göra riktiga jämförelser. är ett mått på spridningen i ljusfärg och Armaturspecifikationen ska innehålla anges i antal MacAdam­ellipser som nedanstående fotometriska och elektriska SDCM och uppmäts enligt en standardi­ parametrar. Mätningar görs med en serad CIE­metod. komplett armatur med det driftdon som • Nominell livslängd (Rated life – h) defi­ hör till armaturen vid en omgivningstem­ nieras som antalet brinntimmar efter peratur, Tamb, på 25ºC då värdena stabili­ vilka en given del av initialljusflödet åter­ serats. står. Idag anges livslängden som antalet • Armatureffekt (Luminaire power) anges drifttimar då 70 % av initialljusflödet i watt (W) och avser den totala system­ återstår och betecknas då L 70. Fler livs­ effekten. För armaturer med separata längdsuppgifter förekommer och har driftdon anges värdena för det driftdon beteckningen L xx beroende på mängden som används vid ljusmätningen. ljus som återstår. L90 innebär till exempel • Armaturljusflöde (Luminaire Luminous att 90 % av initialljusflödet återstår och Flux) är det totala ljusflöde i lumen (lm) är en livslängdsuppgift som är relevant som armaturen avger. vid jämförelser med våra konventionella • Armaturljusutbyte (Luminaire Luminous ljuskällor. Det börjar komma FLer oCh FLer LeD- Efficacy) definieras som kvoten mellan • Driftdonsbortfall (Failure fraction – Fy) armatUrer För ren aLLmänbeLysning armaturljusflöde och armatureffekt och av driftdon vid nominell livslängd anges som tiLL exempeL För kontor.
  • LjUsFärg oCh FärgtoLeranser – sDCmD e traditionella ljuskällor som lysrör och kompaktlysrör harstandarder för toleranser för färgskillnader. För dessa räcker därför attange en korrelerad färgtemperatur kelvin (k) med toleransen ± kelvin (k) inte går att redovisa exakt hur en ljuskällas ljusfärg kommer att upplevas, och säkraste sättet att få en egen uppfattning är att göra prov och jämförelser. En annan sak att på­ 9för att ge en tillräcklig uppfattning om den upplevda ljusfärgen. när det minna om är att färgtemperaturen inte hargäller led är situationen annorlunda eftersom standarder ännu saknas. någon koppling till ljuskällans förmåga att återge färger.Med de metoder som används i praktiken för t ex utomhusbelysning och biytor inomhus. I avvaktan på internationella standarderatt kvalitetssortera LED, så kallad binning, För ett exakt SDCM­värde krävs en för hur LED­armaturer ska redovisas måsteräcker det inte med att ange en korrelerad mätning i den aktuella armaturen. Tills mät­ den som upphandlar samla in relevantafärgtemperatur kelvin (K) med toleransen metoder definierats tar armaturtillverkarna armaturfakta från leverantörerna. Detta för± kelvin (K). Metoden fångar nämligen inte detta värde med tillräcklig noggrannhet att på ett korrekt sätt kunna jämföra arma­upp skillnader i y­led i färgtriangeln, och är från LED­modulernas specifikationer. turer från olika tillverkare, se checklistandärför otillräckligt som kvalitetsparameter. Sammanfattningsvis kan sägas att det på sidan 12.LED med samma korrelerade färgtemperaturkan därför uppfattas att ha olika ljusfärg. Som komplement har man därför börjat y FärgtriangeLn meD sVarta kroppensange färgtoleranser för LED med enheten 520nm stråLningskUrVa inLagD tiLLsammansSDCM (Standard Deviation of Color Match­ 530nm meD De hjäLpLinjer som anVänDs Föring) som karaktäriserar ljusets kvalitet vadbeträffar färgskillnader. SDCM represente­ 510nm 540nm att FaststäLLa en LjUskäLLas korreLe- raDe FärgtemperatUr. en LjUsFärg kanras av ellipser i färgtriangeln, som har olikastorlek beroende på var de befinner sig i 550nm bestämmas meD x- oCh y-koorDinater.färgtriangeln. Metoden är gammal och ut­ 560nmvecklades redan 1943 av David MacAdam,vilket förklarar att man ibland talar om 570nmMacAdam­ellipser. Storleken av ellipserna 500nmär proportionella mot färgskillnaderna. 580nm Vid sorteringen, ”binningen”, är ljusfärgen 2500en parameter och produkterna kan delas in 4000 3000 590nmi olika SDCM­kategorier. 6000 Exempel på tolkning av SDCM: 2000 1500 600nm 10000 Ett lågt värde, t ex 3 – 5 SDCM, indikerar 490nm 610nmliten färgspridning och skillnader mellan en­ 650nmskilda dioder kan betraktas som försumbarai praktiken. LED med 3 SDCM är av mycket 770nmhög kvalitet i detta avseende och kan an­vändas i anläggningar med mycket höga 480nmkrav. Ett högt värde, t ex 7 SDCM, indikerarstörre färgspridning och små färgskillnadermellan enskilda dioder går sannolikt att 470nmupptäcka i praktiken. LED med 7 SDCM och 450nm 380nmbör endast användas i anläggningar där ennågot lägre ljuskvalitet kan accepteras, som x
  • DriFt- oCh styrDon10 F ör att fungera kräver led någon form av driftdon. många led-armaturer levereras idag med inbyggda driftdon men i vissa fall är armaturerna konstruerade för att använda separata driftdon. I ett sådant fall är det ett driftdon som är godkänt för detta. Det kan också finnas krav på viss IP­klass i installationen. • LED­driftdon kan ha en hög startström viktigt att följa tillverkarnas rekommendationer om val av driftdon. i förhållande till sin totala effekt. Det är därför viktigt att inhämta korrekt informa­ De två vanligaste typerna av driftdon är: att tänka på vid val tion om startströmmen för att på så sätt • Spänningskontrollerade driftdon, som av separat driftdon kunna dimensionera säkringarna. Detta omvandlar nätspänningen från 230 V till I vissa fall är armaturerna konstruerade för är extra viktigt om man använder auto­ en stabiliserad likspänning på 8, 10, 12 att användas tillsammans med separata matsäkringar som annars riskerar att eller 24 V. Med denna variant parallell­ driftdon. Vid valet rekommenderas att följa lösa ut varje gång anläggningen tänds. kopplas LED och dimensioneringen styrs tillverkarnas rekommendationer om sådana av den totala effekten. Används vanligen finns. Vill man av någon anledning göra sitt att tänka på vid ljusreglering för låg­ och medeleffekt LED. eget val är det viktigt att man väljer med LED lämpar sig för ljusreglering och kan • Strömkontrollerade driftdon som, utgångspunkt från tekniska specifikationer. regleras från 1–100 % med driftdon anpas­ omvandlar nätspänningen från 230 V till Att välja det billigaste LED­driftdonet blir sade för detta, s k dimdon. Även andra reg­ en stabiliserad likspänning mindre än nästan alltid en förlustaffär på sikt. lerintervall förekommer. Ljusreglering med 48 V som ger en konstant ström. Vanliga Att tänka på vid val av LED­driftdon: rätt teknik kan leda till energibesparingar, värden på den konstanta strömmen är • Livslängden bör vara minst 50 000 förlängd livslängd samt ökad belysnings­ 350 mA, 700 mA eller 1 050 mA). Med timmar med ett förväntat bortfall på komfort. denna variant är det möjligt att koppla 0,2 % per 1 000 timmars drift i den De dimbara LED­driftdonen som rekom­ LED i serie upp till den maximala sekun­ aktuella applikationen. Lägre nivåer än menderas använder en teknik som kallas därspänningen. Används vanligen för så bör inte accepteras i en professionell pulsviddsmodulation, som förkortas till högeffekt LED. belysningsinstallation. PWM, och som är det enda professionella Ett driftdon har också till uppgift att garan­ • Beräkna LED­lösningens totala system­ sättet att ljusreglera LED. Den innebär att tera en säker nätseparation och har därför effekt (W), d v s hur mycket LED­driftdon LED­modulerna drivs med en fyrkantsvåg en integrerad skyddstransformator. För varje och armatur förbrukar tillsammans. Är som varierar frekvensen beroende på driftdon ska en skyddsklass vara fastlagd LED­driftdonets effektivitet lägre än 80 önskad ljusintensitet. I ett driftdon av bra och deklarerad. För en säker drift är det procent och den ska användas till allmän­ kvalitet sker detta så snabbt att ögonen inte dessutom viktigt att den maximala tempe­ belysning bör man överväga alternativa uppfattar något flimmer. Ljusregleringen raturen inte överskrids. lösningar. kan ske manuellt eller automatiskt via På de flesta driftdon finns en maximalt • Kontrollera LED­driftdonets effektfaktor. exempelvis närvarodetektering och/eller tillåten temperatur angiven, ”tc max”, och Denna betecknas ofta som PFC eller λ dagsljusstyrning. Frekvensen på dimdonets mäts vid en punkt som finns markerad på och är en faktor mellan 0–1. Ett driftdon fyrkantsvåg kan styras med DALI, DMX, höljet. med en låg PFC kräver ofta grövre kablar 1–10 V, eller med en vanlig bakkantdimmer. Många LED­armaturer levereras idag och centralutrustning i installationen. Fördelarna är bl a: med inbyggda driftdon. Armaturfabrikanten En låg PFC leder även till större energi­ • LED­modulen drivs alltid enligt sin har då gjort ett val och av armaturdoku­ förluster i elnätet och man bör välja LED­ specifikation. mentationen framgår de prestanda LED­ driftdon med λ > 0,9. • LED­ljuskällans färgtemperatur påverkas driftdonet har i armaturen. • LED­driftdonet ska vara anpassat till den inte av ljusregleringen. Foto: thomas Wingstedt Det gäller till exempel livslängd och en­ omgivning den ska monteras i. Vet man • Ljusnivåerna kan anpassas till ögats ergieffektivitet. Valet här blir således inte till exempel att den verkliga omgivnings­ känslighet s k logaritmisk ljusreglerings­ mellan enskilda LED­driftdon utan mellan temperaturen är 45°C (exempelvis i ett kurva. olika armaturer. oventilerat undertak) måste man välja Om denna teknik används för att ljusreglera
  • DriFt oCh styrDonolikfärgade LED separat efter färg (t ex röda, (nm) och framspänning (Vf) vid olika ström­ analogt styrsystem är att ett eventuellt 11gröna och blå LED), kan man på enkelt sätt mar (mA). Konsekvensen blir att den vita spänningsfall på styrledaren riskerar resul­skapa färgspel och blanda färger. LED­ljuskällans färgegenskaper förändras tera i olika ljusnivåer på de LED som ska Ljusreglering med strömreducering vid ljusregleringen. ljusregleras. Till de mera tillförlitliga syste­avråds ifrån. Denna teknik innebär att LED­ men, som även kan användas vid stora in­driftdonet reducerar strömmen till LED­ styrgränssnitt stallationer, hör t ex den digitala metodenmodulen för att minska ljusflödet. Detta kan Ett dimbart LED­driftdon bör ha ett digitalt DMX och det standardiserade digitalafå allvarliga konsekvenser i professionella styrgränssnitt (exempel på digitala styr­ gränssnittet DALI (Digital Addressable Ligh­belysningsanläggningar. Anledningen är att gränssnitt är fasimpuls, DSI, DALI och ting Interface). Dessa är adresserbara ochsamtliga blå LED­chip, och därmed de flesta DMX). Ibland används även analoga gräns­ kan via en bussledning kontrollera ett stortvita LED på marknaden, skiftar i våglängd snitt som t ex 1–10 V. Nackdelen med ett antal styrkretsar (kanaler) – separat och oberoende samt även över längre avstånd. Som regel kan nämnas att DMX är lämp­ ligt att använda för snabba färgväxlingar (RGB) för till exempel effekt­ och scenbe­ lysning medan DSI och DALI är mer lämp­ ligt som styrsignal för allmänbelysning (vitt ljus). OBS! Viktigt att komma ihåg i samman­ hanget är att det inte är full kompatibilitet mellan olika fabrikat när det gäller val av komponenter för styrning – trots att gräns­ snittens protokoll är standardiserade. När man planerar styrning av en belysnings­ anläggning är det därför viktigt att konsul­ tera leverantörerna för att förvissa sig om att anläggningen kommer att fungera i praktiken. LeD-tekniken möjLiggör heLt nya beLysningsappLikationer, som här tiLL exempeL beLysning aV insLag i UtomhUsmiLjö.
  • CHECKLISTA FÖR VAL OCH JÄMFÖRELSER AV LED-ARMATURER I avvaktan på internationella standarder för hur LED-armaturer ska redovisas bör den som upphandlar själv samla in relevant armaturfakta från leverantörerna. Detta för att på ett korrekt sätt kunna jämföra armaturer från olika tillverkare. Nedanstående lista beskriver de mest relevanta frågeställningarna. ÄMNE KOMMENTAR FABRIKAT 1 FABRIKAT 2 LIVSLÄNGD Tas hänsyn till ljusflödesnedgången? Livslängden för LED bör anges i timmar12 Hur redovisas livslängd? då 70 % av det nominella ljusflödet återstår. Redovisas som L70 X timmar. Anges även driftdonets förväntade Driftdonets förväntade livslängd bör harmoniera livslängd samt bortfall? med livslängden för LEDmodulen. Bortfallet skall anges i procent per 1 000 timmars brinntid. Om en LED eller LED-modul slutar att Frågan är huvudsakligen relevant för utom- fungera kan den då bytas ut och i så fall husarmaturer där tiden mellan utbyte kan vara av vem? väldigt lång (20–30 år). Armaturer som innehåller ett flertal LED, Beroende på konstruktion kan en defekt LED vad händer om en eller fler av dessa innebära att hela armaturen slocknar. enskilda LED slutar att fungera? LJUSKVALITET Vad är färgtemperaturen, CCT (K)? Exempelvis kan varmvitt innebära olika Kelvintal hos leverantörerna. Sämre konstruktioner eller Anges toleranser som SDCM? val av LED kan innebära att färgtemperaturen skiftar kraftigt under armaturens livslängd. Hur stabil är den under armaturens Färgkvalitet och stabilitet ska redovisas som livslängd? SDCM enligt en CIE-standard på en skala från 1–10. Ju lägre tal desto högre kvalitet. Inomhus bör värde vara ≤ 5. Utomhus räcker oftast ≤ 7. Hur bra är färgåtergivningsförmågan (Ra)? Generellt gäller: inomhus minst 80, utomhus Hur står den sig under armaturens livslängd? minst 70. Sämre konstruktioner eller val av LED kan medföra att Ra försämras under tiden. EFFEKTIVITET Hur hög är den totala effektiviteten, d v s Systemeffekt skall om möjligt vara angiven, inkl driftdon (lm/W)? Är hänsyn tagen till inte bara effekten för LED. Data skall vara normala driftförhållanden för armaturen? angivna för driftvarm armatur. Anges effektfaktorn (λ eller PFC)? PFC/λ bör vara ≥ 0,85. Driftdon med en lägre effektfaktor påverkar ledningsarea och ger större förluster i elnätet. LJUSREGLERING Kan armaturen ljusregleras? Oftast krävs att speciellt driftdon, eller en extra Hur? dimmerenhet mellan driftdonet och LED. Tekniken bör bygga på PWM-teknik (pulsviddsmodulation). ÖVRIGT Omgivningstemperaturen, ta, runt De flesta armaturer är avsedda för omgivnings- armaturen är avgörande för samtliga temperatur ta 25°C, d v s normal rumstemperatur, presenterade data. Anges den? men avvikelser förkommer såväl uppåt som nedåt. Erbjuds ljusdata för beräkningar? Exempelvis ldt-filer för ljusberäknings- Vilken bibehållningsfaktor har använts programmet Dialux. i ev utförda beräkningar? Vad ingår i garantin/ansvarstiden? Erbjuder leverantören någon form av utökat ansvar? Checklistan finns som ifyllbar PDF för nedladdning på www.belysningsbranschen.se och på www.ljuskultur.se Telefon: 08-566 367 00 E-post: info@belysningsbranschen.se
  • att tänka på ViD beLysningspLaneringb elysningsplanering med led-armaturer skiljer sig en hel del frånbelysningsplanering med konventionella armaturer. I detta avsnitt kan duläsa om några viktiga skillnader. varandra. För en behaglig ljusmiljö kan det alltså krävas en viss ökad energimängd för att skapa spilljus, som LED­armaturer inte naturligt bidrar med. 13 Ett provmontage av en belysningslösning,Man kan idag, med hjälp av fotometriska med dagens vanligt förekommande LED­ oavsett om det gäller en korridor, en park­data, enkelt göra samma typer av beräkning armaturer, som i många fall utnyttjar väg eller en butik, är också att rekommen­för både LED­ och konventionella armaturer. direktljus till det yttersta för att ge så hög dera för att försäkra sig om ett bra resultat.Men även om beräkningen av belysningsstyrka effektivitet som möjligt. Eftersom spilljus(lux) och bländtal (UGR) resulterar i identiska och vertikalbelysning är viktiga bidrag till bländningvärden kan rumsupplevelsen och komforten en positiv rumsupplevelse är det viktigt att Bländning är den kanske viktigaste aspek­ändå skilja sig markant i ett rum, belyst med man vid ljusplanering med LED­armaturer ten att ta extra hänsyn till. Att titta i enkonventionell belysning jämfört med ett, kompenserar avsaknaden av dessa. UGR­tabell för att ta reda på om en LED­belyst med LED. Att belysningsplanera och Det finns flera lösningar. Spillljuset och armatur är bländande fungerar tyvärr inte.beräkna ljus med LED­armaturer kräver ofta vertikalbelysningen från LED­armaturer kan Anledningen är att UGR är ett beräknaten speciell omtanke kring andra aspekter än ökas genom att utnyttja någon typ av lins­ medeltal på bländning, medan en LED­det vanligast förekommande begreppen som eller prismateknik samt använda reflektorer armatur kan avge en väldigt hög luminansbelysningsstyrka och bländtal. som ger en högre vertikalbelysning. Detta i en enstaka, specifik vinkel, utan att ens är viktigt att tänka på när du väljer en LED­ synas i det angivna UGR­värdet. För attljusfördelning och spilljus armatur. kontrollera ljusstyrkan i din armatur seKonventionella armaturer har en ljusfördel­ Armaturplaceringen spelar också en vik­ luminanstabellen i armaturens ljusdatafil.ning som ger en hel del spilljus medan LED­ tig roll. Problemet med för ”fläckvis” belys­ Den mycket höga luminansen från LED­armaturers ljusfördelning ofta är mycket ning där mörka ytor uppträder kan minskas armaturer kan uppgå till flera hundra tusenprecis. Vertikalbelysningen blir ofta lidande genom att placera LED­armaturerna närmare candela/m2. Bländningsproblematiken kan →t ypisk LjUsFörDeLning För kompaktLysrör oCh LeD meD matt respektiVe bLank reFLektor. kompaktlysrör led led med matt med blank reflektor reflektor
  • 14
  • Foto: johan elm att tänka på ViD beLysningspLanering timmar då ett viss del av initialljusflödet 15 återstår. Ljusflödesnedgången anges av armaturfabrikanten. Vanligast är L 70 som anger antalet brinntimmar då 70 % av initialljusflödet återstår. Ibland anges även L80 för 80 % och L90 för 90 % ljus kvar efter angiven livslängd. • Ljuskällans bortfall under dess livslängd (LSF) Det förväntade bortfallet av högkvali­ tativa LED är försumbart varför man normalt inte räknar med något bortfall. Denna faktor blir då 1,0. Ett visst antal driftdon kan förväntas gå sönder men det antas att dessa byts. • Nedsmutsning av armatur mellan LUminanstabeLLen i armatUrens LjUsDataFiL rengöringsintervallen. (LMF) är tiLL hjäLp när man ska kontroLLera LjUs- LED armaturer är inte underhållsfria utan st yrkan i armatUren. viss rengörning krävs normalt under dess långa livslängd. En infälld armatur i rent → uppstå i nästan alla LED­lösningar, både in­ rum kräver så klart mindre underhåll än om­ och utomhus. Det är därför viktigt att en armatur sittande i tung industri. lägga extra omsorg på armaturplaceringar • Nedsmutsning av rummet mellan samt använda armaturer med god optik och rengöringsintervallen (RSMF) moderna bländskydd. Nedsmutsning av rummet är kraftigt relaterad till vilken verksamhet man har bibehållningsfaktor och hur ofta rengörning av rummet sker. Bibehållningsfaktorer, eller underhållsfakto­ Bibehållningsfaktorn är produkten av dessa rer, som det också ibland kallas, är ett om­ faktorer och skrivs ofta: MF = LLMF × LSF debatterat område och påstås ofta vara ett × LMF × RSMF. I Dialux och andra beräk­ problem, eftersom det ännu inte finns stan­ ningsprogram finner man guider för denna darder för LED­armaturer. Det är dock inte beräkningsprocess baserade på relevant så komplicerat att bestämma en relevant CIE­standard samt SS­EN 12464. och korrekt bibehållningsfaktor, eftersom I Sverige vill vi ofta undvika överdimen­ det handlar om principer som vi redan an­ sionering av belysningsanläggningar och vänder med andra produkter. förenklar genom att använda relativt höga Följande faktorer bestämmer en LED­ generella bibehållningsfaktorer för olika armaturs bibehållningsfaktor (MF): typer av konventionella ljuskällor. För LED­ • Ljuskällans bibehållna ljusflöde mellan armaturer avråds från att använda generella ljuskällebytena (LLMF) bibehållningsfaktorer och istället räkna fram ett exempeL Där Man gör normalt inga byten av ljuskällan den korrekta faktorn för aktuell applikation. man Utny ttjar LeD- i en LED armatur. Faktorn anpassas till Detta är viktigt eftersom det är stora kvali­ LjUsets egenskaper är LED­armaturens förväntade livslängd. tetsskillnader mellan olika LED­armaturer beLysning aV konst. Armaturfabrikanten anger antalet drift­ på marknaden.
  • oLika appLikationsområDen För LeD16 L ed är med stormsteg på väg att bli ett alternativ till konventionella ljuskällor för allmän- och accentbelysning och även för gatu- och väg- belysning. några andra områden kräver ytterligare teknikutveckling innan led blir det självklara alternativet. För vissa applikationer passar den nya tål kyla bättre än ljuskällan LED extra bra redan idag. På sikt vanliga ljuskällor kommer den tekniska utvecklingen göra Utomhusapplikationer som skyltar och viss LED idealiska för nästan alla belysnings­ gatu­ och vägbelysning, och platser där arma­ applikationer. turer och ljuskällor utsätts för kyla som i kyl­ skåp, frysrum m m har också blivit en väx­ lätt att rikta ande marknad eftersom lysdioden fungerar och styra ljuset mycket bättre i kyla än vanliga ljuskällor. Ett exempel på en bra applikation för LED idag är då man utnyttjar ljuskällans före­ så gott som uv- och ir-fritt ljus Lätt att st yra oCh rikta LjUset dömliga förmåga att rikta och styra ljuset Ett relativt nytt användningsområde är som vid accentbelysning eller när man vill museer och utställningar. Eftersom LED ger LeD tåL Vibrationer skapa ljus på en begränsad yta som arbets­ ett så gott som UV­ och IR­fritt ljus, är det platsbelysning, trappstegsbelysning eller normalt mycket skonsamt mot konst och motsvarande. andra känsliga föremål. Genom att här välja LED kan man undvika att använda både UV­ svåråtkomliga platser och IR­filter, som kan vara nödvändiga när En annan egenskap som lysdioden har, rätt man arbetar med traditionella ljuskällor, använd, är den långa livslängden som gör t ex lågvoltshalogenlampor. UV­ och IR­ det möjligt att placera armaturer på platser filter har också flera nackdelar, dels är de man tidigare p g a underhåll inte har haft relativt dyra eftersom de måste ha en hög möjlighet att placera armaturerna. Broar, kvalitet, dels absorberar de ganska mycket tunnlar, rum med hög takhöjd kan vara ljus. Man måste dock komma ihåg att när det några exempel på sådana platser där man gäller blekning är det viktigaste att man be­ kan minska drift­ och underhållskostnader gränsar både belysningsstyrka och expone­ med LED­armaturer. ringstid för att minimera blekningseffekten.
  • Foto: souvenir film ab 17 arbetspLatsbeLysning sVåråtkomLiga pLatsertåL kyLa bättre än VanLiga LjUskäLLor Ur- oCh ir-Fritt LjUs Foto: johan elm
  • oLika appLikationsområDen För LeD18 lätt att dimensionera i korridorer, passar LED särskilt bra med sin anläggning långa livslängd, energieffektivitet och att En annan stor fördel med lysdioder är att den är mycket enkel att ljusreglera och de finns i många effekter och utföranden så styra med dimmers, närvarosensorer, dags­ man kan dimensionera sin anläggning exakt ljussensorer m m. efter sitt behov. Behöver man en liten vägg­ armatur på 0,1 W för att belysa ett trapp­ allmänbelysning inomhus steg, eller som små orienterande ljuspunk­ När det gäller allmänbelysning inomhus ter eller en 100 W strålkastare för att belysa har LED­armaturer idag fått en ökad an­ en vägbro med en exakt ljusbild för mini­ vändning. I belysningslösningar där t ex malt med spilljus kan man relativt enkelt kompaktlysrör hittills dominerat, som i s k skapa detta med dagens LED­armaturer. downlights, är LED idag ett alternativ för bästa totalekonomi. Korridorer och liknande färgat och dynamiskt ljus är typiska exempel. Lysdioden lämpar sig väldigt bra när man vill skapa färgat ljus. Lysdioder passar sär­ här passar led inte lika bra skilt bra för att skapa denna additiva färg­ Det finns dock områden där man ännu ska Färgat LjUs mix då de är helt överlägsna på att skapa tänka sig för lite extra innan man väljer en mättade färger (utan ljusstjälande färgfilter) LED­belysningslösning. Ett exempel är om och att de är mycket enkla att ljusreglera. man behöver mycket och jämt ljus på mycket Det är också relativt enkelt att ljusreglera stora ytor, som till exempel på stormarknader färgtemperatur på vita LED och skapa ett och i kontor. Här är lysrör fortfarande det dynamiskt ljus, som till exempel följer dag­ bästa alternativet i de flesta fallen. En LCC­ ljusets rytm. Detta kan ske genom att man kalkyl kan vara ett bra för att få underlag mixar röda, gröna och blå dioder (RGB). för en ekonomisk jämförelse mellan en Vill man ha en mycket bra färgåtergivning traditionell lösning och en LED­lösning. är det bra att komplettera med vita dioder Ett område där LED inte alls lämpar sig är i denna mix men även andra speciella ett utrymme där armaturer och ljuskällor lösningar finns på marknaden. utsätts eller kan utsättas för värme. Exem­ pel på detta är torkrum och bastu. Ett annat många drifttimmar exempel är utomhus där solljuset direkt kan med låga ljusnivåer träffa lysdioderna och värma upp dessa. Om I rum där belysningen har många drifttim­ dioderna utsätts för värme kan livslängden mar per år och där man inte har stora krav avsevärt försämras och/eller göra dem in­ på höga belysningsnivåer, som till exempel effektiva.
  • Foto: johan elm Lätt att Dimensionera anLäggning Dynamiskt LjUs många DriFttimmar meD Låga LjUsniVåer aLLmänbeLysning inomhUs
  • LagstaDgaDe kraV oCh stanDarDer20 e ftersom utvecklingen på vita led har gått så enormt fort har stan- dardiseringsarbetet inte hunnit med. det saknas ännu många standarder specifikt för led. några säkerhetsstandarder gäller dock redan idag. u-direktiv och ningsområden kan dessutom beröras av nationell lagstiftning kraven i andra direktiv, exempelvis direktiven Tillverkare och importörer får inom den för leksaker eller medicinska produkter. Europeiska Unionen (EU) enbart marknads­ föra produkter som motsvarar de grund­ produktsäkerhet läggande kraven i de europeiska direktiven. En tillverkare får endast saluföra produkter För elektriska produkter gäller framför allt som är av sådan art att de inte kan tänkas det s k lågspänningsdirektivet, de allmänna äventyra användarens eller andra personers produktsäkerhetsdirektiven samt direktivet hälsa eller säkerhet. Detta gäller för ända­ om elektromagnetisk kompabilitet (EMC). målsenlig användning med också för förut­ Gällande EU­direktiv har införts som sägbar felanvändning. nationell lagstiftning i Sverige och övriga Det är tillverkaren själv som via en s k medlemsstater. Tillverkardeklaration intygar överensstäm­ melsen med EU­direktiven. Tillverkaren kan ce-märkning även låta tredjepartcertifiera produkten via CE­märkningen är tillverkarens eller impor­ ett oberoende provningsorgan såsom ex­ törens sätt att visa att en produkt motsva­ empelvis Intertek­Semko, VDE eller KEMA. rar de EU­direktivens krav. Dokumentation som kan styrka detta skall finnas tillgänglig strålningssäkerhet och skall vid förfrågan kunna visas upp för LED­produkter måste, med avseende på berörda myndigheter. ”CE” är däremot inget laserstrålningen, motsvara kraven enligt EN certifieringsmärke. Lågspännings­ och EMC­ 62471. direktivet föreskriver CE­märkning, som EMC (Elektromagnetisk kompabilitet) också kräver också att eventuella krav i Tillverkare får endast saluföra produkter Ekodesignförordningen är uppfyllda. Liksom som uppfyller EMC­direktivets krav. Enligt övriga elektriska ljusarmaturer för anslut­ detta får apparaten inte alstra sådana elek­ ning till nätspänning så måste även LED­ tromagnetiska störningar så att andra pro­ produkter CE­märkas innan de saluförs. LED­ dukter i omgivningen påverkas. Produkten produkter avsedda för speciella använd­ måste dessutom tåla viss påverkan utifrån utan att dess funktion äventyras. Om kraven i harmoniserade standarder är uppfyllda så antas att de så kallade skyddskraven är uppfyllda i enlighet med direktiven och lagstiftningen (den s k pre­ sumtionsprincipen). meD Ce-märkningen int ygar tiLLVerkarna att Deras proDUkter UppFyLLer kraVen i standarder säkerhet tiLLämp bara eU-DirektiV. ”Ce” är Däremot För färdiga LED­produkter (armaturer) inget CertiFieringsmärke. gäller: EN 60598­1 samt EN 62471.
  • FramtiDsperspektiVs om vi beskrivit i denna broschyr är led-tekniken idag väletableradinom belysningsområdet. teknikutvecklingen går fort och inom några år trorbranschen att det kommer att finnas led-lösningar för alla användnings- gränsen för OLED bedöms ligga på 140 lm/W. Livslängder kring 15 000 timmar – 70 % ljusutbyte – kan förväntas. OLED har låg värmeavgivning, bra ljuskvalitet och är 21områden och att halva armaturmarknaden kommer att bestå av led-arma- tunna. Idag är storleken för storskalig indu­turer. en annan framtida ljuskälla är oled (organic lighting emitting diods). striell produktion begränsad till en yta avoled kommer med all sannorlikhet att få sin användning inom belysnings- mindre än 50 cm2. Även här räknar manområdet, men än i lite speciella applikationer. dock att inom kort kunna framställa paneler stora som normala fönster. Panelerna kan under dagen vara genom­OLED­tekniken, som i princip är densamma verka dessa OLED­paneler industriellt. skinliga såsom normala fönster för att påsom för LED, kan skapa plana ytor som 2010 års Nobelpris i både fysik och i kemi kvällen bli lysande ytor. OLED panelerna finnsavger ett diffust ljus genom att en ström var områden som kommer att gynna fram­ även som speglar när de är släckta, och närskickas genom ett eller flera lager av ex­ tagandet av bättre OLED. spänning läggs på kommer de att lysa.tremt tunna halvledarmaterial. Idag finns Tekniken ger möjligheter att skapa både Möjligheterna att då använda OLED inominget annat lämpligt material som bärare än vita och färgade OLED. Idag används de viss allmänbelysning är stora, speciellt där englas för uppbyggnaden av OLED och det ger som belysning i displayer på elektriska hus­ jämn och hanterbar luminans är önskvärd. Närbegränsningar av både tjockleken – ca 2 hållsapparater och mobiltelefoner. Fortsatt de polymera bärarna kommer, ger detta möj­mm – och formbarheten. utveckling kommer att ge högeffektiva ligheter att skapa andra former än plana ytor. Forskare har dock funnit material som OLED. För vita serietillverkade OLED är Andra mer avlägsna framtida möjligheterbåde är tunnare, idag 0,7 mm och även effektiviteten idag ca 25 lm/W och ytlumi­ kan vara att såsom lack spraya på OLED påflexibla. Det krävs dock några år av forsk­ nansen ca 1 000 cd/m². Ljusutbytet antas ytor och beroende på humör och stämningning och utveckling för att även kunna till­ fördubblas vart 2–3 år, och den praktiska välja styrka eller färg. Foto: peter jörgensen exteriörbeLysning meD LeD. DekoratiV armatUr meD oLeD.
  • FaQ om LeD22 t ack vare det enorma intresset kring led finns det idag också ett antal påståenden och frågor om denna intressanta teknik. vi har samlat några av de vanligaste här för att reda ut begreppen. 1. lysdioder avger ingen värme 4. högpresterande 7. lysdioder kan användas En av de vanligaste föreställningarna är att lysdioder är dyra till alla belysningsändamål lysdioder inte avger någon värme. I själva Den långa livslängden som bidrar till mins­ Lysdioder kan inte användas till alla belys­ verket är värmen en av de viktigaste para­ kade underhållskostnader för lysdioder ger ningsändamål. Deras fysiska storlek, den metrarna att ta hänsyn till när man designar bättre ekonomi för den här typen av ljuskäl­ relativt låga ljusmängden per diod och priset lysdiodarmaturer. Lysdiodernas livslängd lor än vad traditionella ljuskällor har. Tittar gör att lysdioder inte är lämpliga för alla förkortas väsentligt om man inte lyckas man bara på styckpriset eller på kronor/ belysningsändamål. Ingen annan ljuskälla hantera värmen genom avkylning av arma­ lumen, är lysdioder dock idag väsentligt är heller lämplig för precis alla belysnings­ turen. Diodernas ljus innehåller däremot mycket dyrare än traditionella ljuskällor. ändamål! ingen värme i ljusriktningen såsom glöd­ Prisutvecklingen på dioder är dock nedåt­ lampors och halogenlampors. gående. 8. det är komplicerat att använda lysdioder 2. lysdioders livslängd är 5. lysdioder är mera effektiva En rad armaturtillverkare har utvecklat nästintill hur lång som helst än någon annan ljuskälla armaturer som gör det enkelt att använda Den långa livslängden är en av lysdioderna Den enskilda ljusdiodens effektivitet är inte lysdioder på samma sätt som traditionella stora fördelar. Lysdioden har ett avtagande så intressant. Det viktiga är hur effektiv en ljuskällor. Om man själv ska utveckla arma­ ljusflöde under sin drifttid, varför drifttiden LED­armatur är i en belysningslösning. turer, finns det en rad faktorer som man bör uttryckas i antal timmar då en procen­ måste ta hänsyn till, bland annat värme, tuell nivå av det ursprungliga ljusflödet 6. lysdioder förbrukar styrning, montering och inkapsling. kvarstår. Det finns idag metoder (L50 och nästan ingen energi L70, se sidan 8, under Nominell livslängd) Lysdioder använder naturligtvis energi, 9. kan lysdioder vara för att specificera livslängden för lysdioder. men redan idag kan man hitta exempel där skadliga för ögat? lysdioder kan ge en energibesparing jämfört De lysdioder som används för belysning 3. lysdioder har inte tillräckligt med traditionella ljuskällor. Dioder använder omfattas av sådana säkerhetskrav att de vid bra färgåtergivning vanligtvis från 0,1–7 watt per diod, men normal användning inte utgör någon risk. för belysningsändamål man ska komma ihåg att det behövs flera Färgåtergivningen (Ra­index) för dioder dioder för att uppnå samma ljusmängd än varierar väldigt mycket och ligger lika lys­ med lysrör, metallhalogen och andra ljus­ rören, >90. Detta innebär att kvalitets­ källor. dioder har en bra färgåtergivning.
  • orDLista armatur- = (Luminaire power) Anges i watt korrelerad = (Correlated Colour Temperature) oled = Förkortning för Organic 23 effekt (W) och är den totala system­ färg- anges som CCT i kelvin (K) Light Emitting Diode effekten för en LED­armatur. temperatur och är en relativ enhet för färg­ temperatur. pFc = Se effektfaktor armatur- = (Luminaire Luminous Flux) ljusflöde Det totala ljusflöde i lumen (lm) led = Förkortning för Light Emitting pWm = (Pulse Width Modulation) Diode. En rekommenderad teknik för som en LED­armatur avger. ljusreglering med pulsvidds­ ljusfärgs- = (Chromaticity tolerance) är ett armatur- = (Luminaire Luminous Efficacy) modulation som rekommen­ tolerans mått på spridningen i ljusfärg ljusutbyte Definieras som kvoten mellan deras för LED. och anges i antal MacAdam­ armaturljusflöde och armatur­ ellipser som SDCM och uppmäts effekt för en LED­armaturer och enligt en standardiserad CIE­ ra = Ett index som anger ljuskällors anges i lumen per watt (lm/W). metod. förmåga att återge färger. Anges på en skala 0 – 100 där celma = Den europeiska bransch­ ljus- = (Luminous Intensity Distribution) 100 indikerar perfekt färg­ organisationen för armatur­ fördelning En armaturs ljusfördelning och återgivning. tillverkare. mäts enligt en CIE­standard och anges i cd/1 000 lm. rgb-teknik = En teknik där man genom att Redovisas i tabell eller med blanda rött, grönt och blått ljus dalI = (Digital Addressable Lighting polärt diagram. kan skapa vitt ljus eller färgat Interface) Ett standardiserat ljus med valfri färg. protokoll för digital styrning. ljusutbyte = Ett mått på en ljuskällas effekti­ vitet som anges i lumen per watt rsmF = (Room Surface Maintenance dmx = Ett styrsystem som är lämpligt (lm/W). Factor) En faktor som anger att använda för snabba färg­ nedsmutsningsgraden av växlingar (RGB) för till exempel llmF = (Lamp Lumen Maintenance rumsytor mellan mellan valda effekt­ och scenbelysning. Factor). Ljuskällans bibehållna serviceintervall ljusflöde vid en given tidpunkt. dsI = Ett system för digital ljusstyrning. lmF = (Luminaire Maintenance Factor) spännings- = Omvandlar nätspänningen från Anger armaturens nedsmuts­ kontrollerade 230 V till en stabiliserad lik­ driftdons- = (Failure fraction – F y) Bortfallet ningsgrad efter ett antal brinn­ driftdon spänning på 8, 10, 12 eller 24 V. bortfall av driftdon vid nominell livs­ timmar. (LED­armaturer är inte längd och anges i %. Vid exem­ underhållsfria utan viss ren­ ström- = Omvandlar nätspänningen från pelvis 15 % bortfall anges en göring krävs normalt under kontrollerade 230 V till en stabiliserad lik­ faktor F15. dess långa livslängd.) driftdon spänning på mindre än 48 V som ger en konstant ström. effektfaktor = Betecknas ofta som PFC eller λ lsF = (Lamp Survival Factor) Anger Vanliga värden på den konstanta och är en faktor mellan 0–1. En antalet ljuskällor som fortfarande strömmen är 350 mA, 700 mA låg PFC leder bl a till större en­ lyser i en anläggning vid en eller 1 050 mA). ergiförluster i elnätet och man given tidpunkt. (Förväntade bör välja LED­driftdon med bortfallet av högkvalitativa LED sdcm = (Standard Deviation of Color λ > 0,85. kan antas försumbart och Matching) Storhet som karaktä­ denna faktor blir då 1,0.) riserar ljusets kvalitet vad be­ Färg- = (Color Rendering Index) anges träffar färgskillnader. mF = (Maintenance factor) Förkort­återgivnings- som CRI/Ra på en skala 0 – 100 ning för bibehållningsfaktor. index och är ett mått på en ljuskällas ugr = (Unified Glare Rating) En inter­ förmåga att återge färger. nationell metod framtagen av nominell = (Rated life) Definieras som an­ livslängd talet brinntimmar efter vilka en CIE för att beräkna ett index för Ip-klass = Anger graden av skydd mot åt­ given del av initialljusflödet obehagsbländning. komst av strömförande delar och återstår. Idag anges livslängden hur vatten­ och dammtät arma­ som antalet drifttimar då 70 % Zhaga = Ett öppet konsortium med syfte tur är. Anges som IP följt av två av initialljusflödet återstår och att ta fram industristandarder siffror, t ex IP23. betecknas då L 70. för LED­komponenter.
  • manDarin ab, 2011skriften ges ut av Ljuskultur i samarbete med belysningsbranschens LeD-grupp, maj 2011. 08-566 36 700 info@ljuskultur.se www.ljuskultur.se