Your SlideShare is downloading. ×
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Värt att veta om LED
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Värt att veta om LED

1,066

Published on

Mycket information från Belysningsbranschen om ljuskällan LED.

Mycket information från Belysningsbranschen om ljuskällan LED.

Published in: Education
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
1,066
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
5
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1. LeDVärt att Veta om
  • 2. LeD Värt att Veta omInnehåll 3 InLeDnIng: LeD föränDrar Ljusets VärLD 4 LysDIoDens egenskaper 8 LeD-moDuLer 9 förDeLar meD LeD 10 typIska anVänDnIngsområDen 16 framtIDsperspektIV för LeD och oLeD 18 DrIft och styrDon 19 faq om LeD 20 LagstaDgaDe och normatIVa kraV 21 rekomenDatIoner krIng LIVs- LängDs- och LjusutbytesangIVeLser för LeD-moDuLer 22 återVInnIng aV LeD-proDukteromsLagsbILD: DynamIsk LjussättnIngaV en takkupoL I pub-Varuhuset I stockhoLm.LjussättnIng: kaI pIIppo, LjusarkItektur p&ö.omslagsfoto: mikael silkeberg
  • 3. LeD föränDrar Ljusets VärLDLeD (Light emitting Diod), lysdioden är den första ljus- LED är mycket små punktformiga ljuskällor – ingen annan ljuskälla har så små dimen­ 3 sioner. Miniatyrformen kräver också en optikkällan som lyckats förena de, av många belysningsplane- för att kunna styra ljuset. Den klassiska metallreflektorn ersätts vid LED­ljuset avrare och arkitekter önskade fyra egenskaper: att den ska optiska system av plast med högt brytnings­ index.vara så liten som möjligt, avge ljus på ett mycket effektivt Ljusutbytet från LED ökar mycket snabbt, det har hittills fördubblats ungefär vartannatsätt, ha en lång livslängd och steglös ljusreglering. år. Redan idag överskrids de värden som kan uppnås med glöd­ och halogenglödlam­Denna annorlunda ljuskälla, som utvecklas mycket snabbt, por. År 2009 uppnår vita LED ett ljusutbyte på över 100 lumen/watt (lm/W), d v s samma höga ljusutbyte som lysrör.har under de senaste åren blivit alltmer intressant i Den mycket långa livslängden ger helt nya förutsättningarna för armaturdesignbelysningssammanhang. LeD har mycket speciella egen- och armaturutveckling. Ljuskällan LED började först användasskaper, som vi inte är vana vid i belysningssammanhang. som signalindikering, bland annat i trafik­ ljus. För bilister har den blivit idag vardag:Ljuskultur har, i samarbete med belysningsbranschens först i bromsljusen, senare i passagerarut­ rymmet, och även i strålkastarna. Inom belysningsplanering har LED idag etableratsektion LeD-sektionen, tagit fram denna informations- sig i såväl effekt­ och displaybelysning som inom orienteringsbelysning. Tekniken börjarbroschyr för att belysa denna spännande ljuskälla och visa alltmer användas i skrivbords­ och golvlam­ por och applikationer för utomhusbelysningde användningsområden som är lämpliga för LeD idag. och allmänljus är också på frammarsch.
  • 4. LysDIoDens egenskaper4 I konventionella ljuskällor uppstår det synliga ljuset som biprodukt vid upp­ värmning av en metallspiral, vid gasurladd­ ning eller genom omvandling av den ultra­ Alla dessa LED konstruktioner ger en mycket bra mekanisk stabilitet. Enskilda lysdioder är inte användbara innan de har monterats på kretskort som sätt som i lysrör. En blå LED förses med ett lyspulver som omvandlar en del av strålningen till gult ljus och resultatet blir ett vitt ljus. Viktigt är, att lyspulvrets violetta strålningen som alstras vid en möjliggör en enkel elektrisk kontakt och sammansättning är absolut exakt, för att gasurladdning. I LED­tekniken alstras ljuset avleder värmen, d v s som LED­modul (se få det vita ljus som önskas. Lyspulver ut­ i en halvledare, som på elektrisk väg stimu­ sidan 8). Halvledaren kan även monteras vecklas hela tiden – idag finns det vit LED­ leras till att lysa (elektroluminiscens). På de direkt på kretskort och skyddas med ett belysning som har mycket bra färgåter­ största, tillgängliga lysdioderna är dimen­ transparent material. givning d v s Ra>90. Detta gör LED jämför­ sionen cirka 1 mm. Därmed hör LED till de bart med andra ljuskällor. minsta ljuskällorna som finns, nästan led-ljuset LED emitterar ingen ultraviolett­ (UV) punktformiga. LED alstrar ett monokromatiskt ljus och och ingen infraröd­ (IR) strålning. Därför För att skydda från yttre påfrestningar färgtonen bestäms av den dominanta våg­ kan man använda LED­tekniken överallt där och ansluta elektriskt placeras halvledaren längden. Det finns LED i färgerna rött, man önskar undvika denna strålning – t ex i ett hölje som är så uppbyggt att ljuset får orange, grönt och blått. inom livsmedelsindustrin, vid belysning av en utstrålningsvinkel på nästan 180 grader. Vitt ljus kan alstras genom en blandning föremål som lätt bleks eller vid belysning av Därmed är ljusstyrningen enklare än för av de tre grundfärgerna, t ex i LED­moduler. känsliga konstverk i muséer. glöd­ eller urladdningslampor, som i regel Det uppstår genom en additiv färgblandning Värme bildas dock i själva halvledaren. Det strålar ut ljuset i alla riktningar. Det finns av de tre RGB färgerna (rött, grönt, blått). är ytterst viktigt för LEDns livslängd att denna olika varianter för LED med olika effekter. Alternativt kan vitt ljus alstras på samma värme transporteras bort via kylsystem. funktionsprincip av led LjUsET Hos LED ALsTRAs av en halvledare. rekombinationsprocess som sätts igång när användes vid halvledaren tillverkning. LED­ljus Den stimuleras elektriskt så att den lyser. Inuti elektronöverskottet­ och underskottet jämnas ut innehåller varken UV­ eller IR­strålning. En LED har halvledaren finns två områden, ett n­ledande om likström kopplas till halvledaren. egentligen inget elektriskt motstånd. Detta betyder område med ett överskott på elektroner och ett att en strömbegränsare måste byggas in i den p­ledande område där ett underskott på elektroner LjUsET soM GEnERERAs har smalbandigt elektriska kretsen. I den praktiska driften genom­ råder. I detta gränsområde – som kallas för spektra. Den dominanta våglängden och därmed strömmas LED av en definierad likström som pn­övergång eller spärrskikt – uppstår ljus i en ljusets färg är beroende av materialen som (jämförbart med lysrör) distribueras av ett driftdon.
  • 5. historien om ljusproduktionen med led 1907: EnGELsMAnnEn HEnRy josEPH RoUnD (1881 – 1966) UPPTäckER DEn FysIk ALIsk A EFFEk TEn AV ELEk TRoLUMIn­ EscEnsEn. EF TERsoM HAn EGEnTLIGEn VAR UTE EF TER En ny RADIoLok ALIsERInGsTEknIk 5 InoM sjöFARTEn, FALLER UPPTäck TEn I GLöMsk A. 1962 : DEn FöRsTA RöDA LUMIn­ EscEnsDIoDEn TyP GAAsP MARknADsFöRs, DET TA äR DEn FöRsTA InDUsTRIELLT TILL­ VERk ADE LysDIoDEn, LED. 1971: sEDAn BöRjAn PÅ 70­TALET äR LED TILLGänGLIGA I y T TER­ LIGARE FäRGER: GRön, oRAnGE. PÅ ALLA LED­VARIAnTER FöRBäT TRAs EFFEk TEn ocH k APAcITETEn konTInUERLIGT. HöGPREsTERAnDE LED (LED­MoDULER) äR TILLGänG­ LIGA I RöT T, RöDoRAnGE, GULT ocH GRönT sEDAn sEnT 80 TIDIGT 90­TAL.led-ljusets färger 1993 : jAPAnEn sHUjI nAk AMURA UPPFInnER DEn BLÅA (InGAn)LED­LjUsETs oLIk A FäRGER BERoR PÅ HALVLEDAREns sAMMAnsäT TnInG. IDAG äR DIoDEn.FöLjAnDE FäRGER TILLGänGLIGA (äVEn I nyAnsERInGAR): VIT T, BLÅT T, GRönT,RöT T, AMBER. DET MonokRoMATIsk A LjUsET GEnERERAs UTAn ExTRA FILTER. 1995: DEn FöRsTA LED MED VIT T LjUs soM GEnERERAs MED LUMIn­ExEMPEL: EscEnskonVERsIon InTRoDU­ cERAs.halvledarmaterial förkortning färg (er) 1997: VITA LED InTRoDUcERAs PÅALUMInIUM GALLIUM ARsEnID AlGaAs RöD MARknADEn.ALUMInIUM InDIUM GALLIUM FosFIT AlInGaP RöD, AMBER 2006 : MonA LIsA PÅ LoUVREn BELysEs MED LED.GALLIUM ARsEnID FosFIT GaAsP RöD, AMBER 2007: LED GöR sIT T InTÅG InoMInDIUM GALLIUM nITRIT InGan GRön, BLÅ ALLMänBELysnInGEn.
  • 6. LysDIoDens egenskaper6 ljusflöde veckling har gjort det möjligt att få varmare samma gäller för utomhusbelysning, där de Lysdioder är fortfarande under stark utveck­ ljusfärger. sedan 2003 finns varmvita (från långlivade lysdioderna kan användas som ling. De LED som är tillgängliga idag har ett 2 700 till 3 800 k) LED. Idag kan marknaden energisnåla lösningar. ljusflöde som ligger mellan några lumen (lm) nästintill erbjuda samtliga ljusfärger. för LED med låg effekt och upp till flera hundra även färgåtergivningen har förbättrats. livslängden är lm vid högpresterande LED. Vad som är vikti­ Högkvalitativa LED har ett färgåtergivnings­ temperaturrelaterad gare för användaren är uppgifter om ljusflö­ index på >90. Livslängden på LED är helt beroende av det från de kompletta LED­modulerna. Mark­ drifts­ och omgivningstemperaturen. Vid naden erbjuder allt från svagt lysande till effektiva ljuskällor rätt temperatur har LED – och därmed även mycket kraftigt lysande LED. som så många LED är en mycket effektiv ljuskälla. År 2009 LED­moduler – en mycket lång livslängd på andra produktområden finns även bland LED uppnår vita LED ett ljusutbyte på över 100 upp till 50 000 timmar. kvalitetsskillnader. Dessa skillnader uppfattas lm/W. Dessa höga värden uppnås vid opti­ Därför får inte värmen bli för hög. krets­ framförallt i olika livslängder, färgavvikelser mala betingelser. Moduler som 2009 utgör kortet eller extra kylelement måste avleda samt en hastigare ljusnedgång. majoriteten har ett snittljusutbyte på unge­ värmen på ett tillförlitligt sätt. Dessutom fär hälften. måste enheten vara anpassad till det för­ vita led – ljusfärg I framtiden kommer LED­tekniken mer väntade användandet. och färgåtergivning och mer att användas som funktionell be­ Till skillnad från glödlampor, där en Ljuset från vita LED var från början kallt lysning. Det kommer att sänka energian­ trasig glödtråd betyder att lampan är för­ (färgtemperatur >4 500 k). En teknikut­ vändningen vilket är bra för miljön. Det brukad, är totalbortfall mycket ovanliga för jämförelse av ljusutbyte hos olika ljuskällor Ljusutbyte (lumen/watt) Introduktionsår vit Power led 100 2010 normala ljuskällor 2009 metallhalogen 2007 1961 lysrör 50 kll 2005 kvicksilver 1938 1981 2002 1904 1959 halogen glödlampa 1879 1996 år 1950 2000
  • 7. LysDIoDens egenskaperLED. Ljusflödet minskar mycket långsamt 7 spektrum från vita led med olika färgtemperatureroch kontinuerligt. Livslängden på LED defi­nieras som när ljusflödet har reducerats till relativ intensitet70 procent. (%) 110 Inte bara livslängden påverkas av omgiv­ningstemperaturen. Lysdiodernas ljusflöde 100 6 500 k 4 200 khar direkt koppling till LED­chipets tempe­ 90 3 000 kratur. En för hög temperatur ger direkt ettstort ljusflödesbortfall. 80 I datablad för LED finns ofta begreppet 70temperaturpunkten, junction temperature. 60Detta beskriver temperaturen inne i självahalvledaren. Denna temperaturmätning 50kan gemene man normalt inte själv utföra. 40Därför erbjuder de seriösa modultillverkarna 30en annan kontrollpunkt att mäta på. Dennamätpunkt kallas oftast för tc­punkt. Följ 20alltid dessa informationer från tillverkarnas 10datablad. 0 400 450 500 550 600 650 700 750 Våglängd (nm) led service life, lumen Ljusflöde (%) 100 tC ljus- förväntad t80 t80 temPer atur flöde livsl ängd 80 ( °C) (%) (h) t70 70 80 22 000 (T80) t70 tc=45°C 45 70 35 000 (T70) tc=75°C 50 65 000 (T50) 60 80 19 000 (T80) 50 75 70 30 000 (T70) t50 t50 50 55 000 (T50) 40 brinntid (i 1 000 h) 10 20 30 40 50 60 70
  • 8. LeD-moDuLer8 e n LED­modul består av flera halv­ ledare eller enstaka lysdioder (halvledare med hölje), som radas upp på ett kretskort eller kombineras i en annan form. krets­ högflexibla folier med en tjocklek på 0,15 mm och keramiska material, glas eller kretskort med metallkärnor. påverkar våglängden hos ljuset och därmed färgen. Framförallt är värmen en avgörande faktor när det gäller livslängden på LED, som sjunker med stigande temperatur. Med kortet är inte bara ett montageunderlag, högpresterande led tanke på LED­modulernas stigande effekti­ det behövs också för att driva lysdioderna. Den tekniska utvecklingen är fokuserad på vitet måste de termiska förhållandena beak­ Det kan också innehålla ytterligare optiska, högpresterande LED och i vissa samman­ tas mer i framtiden. elektroniska eller mekaniska komponenter. hang används de redan för allmänbelysning. På högpresterande LED­moduler med vit Den elektriska layouten kan anpassas Men trots att det är möjligt att redan idag ljusfärg förbättras färgåtergivningsegenska­ till respektive applikation. Vid sidan av en­ tillverka högpresterande LED med ett ljus­ perna kontinuerligt genom förbättrad optisk färgade LED­moduler kan en kombination utbyte på mer än 60 lm/W, för användning och termisk kontroll och speciella bland­ av färgade LED även drivas separat, om i normal rumstemperatur, måste tekniken ningar av lämpliga LED­spektra. kretskortets layout tillåter det. På så vis är vidareutvecklas innan LED generellt kan färgblandningar och sekvenser med en anses vara den mest effektiva allmänljus­ led-moduler modul möjliga. Färger kan genereras med källan. – en ljuskälla med fördelar additiv färgblandning, då kan exempelvis Forskarnas viktigaste mål är en fortsatt De väsentliga fördelarna med LED­moduler modulen bestå av LED i de tre färgerna: optimering av effektiviteten. Forskningen i jämförelse med konventionella ljuskällor är: rött, grönt och blått. Varje önskad färg eller måste även leda till en förbättring av rela­ • De är extremt tunna. färgeffekt kan genereras genom blandning tionen mellan pris och ljusflöde för att LED­ • Ljuset är fritt från UV- och IR-strålning. av grundfärgerna. modulerna ska kunna konkurrera mot den LED­moduler ger ingen värme och mindre LED­moduler är tillgängliga i olika former prisvärda konventionella belysningen. risk för blekning av det belysta objektet. och storlekar, den viktigaste skillnaden är ytterligare förbättring av effektiviteten • LED fungerar bra i kalla miljöer. tekniken som de är uppbyggda av. Det finns: Förbättringen av effektiviteten hos LED­ • De har mycket lång livslängd. • Moduler, radiella med ben för hålmontering. modulerna innebär att effektiviteten hos de • Halvledarna som är integrerade i modu- • Moduler med SMD-teknologi (Surface optiska komponenterna blir allt viktigare. len eller separata LED kan drivas direkt, Mounted Device) tillåter en större minia­ Detta kan ske genom en integration av de reagerar mycket snabbt och går att tyrisering än de radiella. optiska tekniker som t ex nanostrukturerade ljusreglera. • I moduler med CoB-teknologi (Chip-on- halvledarytor, speciella chipformer, optime­ • LED har hög luminans. De är små, vilket Board) är halvledarna monterade och rade reflektor/mikrooptiksystem inom en öppnar helt nya möjligheter för den anslutna direkt på kretskortet. LED­modul och användningen av speciella optiska designen: från sekundäroptik­ kretskorten tillverkas i olika material. Det material som t ex optiska polymerer. och reflektorsystem. finns standardkretskort i organiskt material En annan viktig aspekt för högpresteran­ • Högkvalitativa LED ger låg underhålls- med invävda fibrer som stabilisering eller de LED är de termiska förhållandena. Värme kostnad.
  • 9. förDeLar meD LeDL ED öppnar en rad nya möjlighetermen kräver också ett helt nytt tänkande. Deolika komponenttillverkarna har de senasteåren presenterat en mängd genombrott. Armaturer som erbjuder möjligheter att växla mellan olika färgtemperaturer skapar nya möjligheter. • LED avger varken UV- eller IR-strålning. 9Detta har medfört att LED inom en snar • Det lilla formatet möjliggör ytterstframtid tar över som ljuskälla i många sam­ kompakta armaturer.manhang. Att LED kommer att ersätta van­liga lysrör i framtiden är inte orealistiskt tekniska fördelarmen innan dess öppnar de framför allt för • LED har en hög funktionssäkerhet.nya användningsområden. • LED går att ljusreglera inom hela skalan från 0 till 100 procent.ekonomiska fördelar • Färgstyrningen är tekniskt okomplicerad• Den mycket långa livslängden på upp till vid RGB­färgblandning. 50 000 timmar innebär låga underhålls­ • LED är stöt- och vibrationståliga kostnader. • Livslängden påverkas inte negativt av• Den höga effektiviteten innebär en tändningar och släckningar. mycket låg energianvändning. • Med LED kan ljuset lätt styras. • LED drivs med låg spänning.fördelar för design, arkitekturoch ljusdesign fördelar för miljön• Färgat ljus kan skapas direkt utan filter. • I många applikationer bidrar den låga Färgmättnaden är mycket hög. Urvalet av energianvändningen till minskat energi­ färger är mycket stort. Man kan skapa behov. många färgnyanser och enkelt skapa • Den långa livslängden betyder också att färgväxlande system. ett färre antal ljuskällor behöver tas om• Vita LED finns i olika färgtemperaturer. hand för återvinning.
  • 10. typIska anVänDnIngsområDen10 L ED­tekniken används sedan länge som signaldisplay på elektriska och elektro­ niska apparater. Användandet av LED som ljuskälla är stark inom andra områden och • ökar uppmärksamheten och minskar olycksrisken. Effektbelysning, reklam, scenografiskt och stämningsskapande ljus då speciellt inom skyltbelysning, fordons­ Vitt eller färgat ljus, reglerbart, lätt att sektorn, orienterings­, markerings­ och koppla om och driva samt mer avan­ säkerhetsbelysning men även inom objekt­ cerade lösningar för dynamiska effekter. och arkitekturbelysningen. • Displaybelysning/displayer För allmänbelysning med låga till medel­ med bakgrundsbelysning höga ljusnivåer finns numera LED­lösningar kompakta moduler/displayer är möjliga, och då speciellt för korridorer, trapphus, låga drifttemperaturer. entréer m m. Platsbelysningsarmaturer är • Belysning för museum och butiker även på stark frammarsch. Armaturer för Punktbelysning av ömtåliga objekt med hemmabruk och hotell kommer mer och IR­ och UV­fritt ljus och även annan form mer och då speciellt produkter för punkt­ av accentbelysning. Färgtemperaturval belysning. för bästa effekt. Dynamiska effekter. • Allmänbelysning typiska användningsområden för Allmänbelysning med låga till medelhöga led och de viktigaste fördelarna: ljusnivåer men även för punkt­ accent­ • signalanläggningar, trafikljus belysning. Hög luminans (syns bra), finns i olika • Platsbelysning färger, mycket hög driftsäkerhet, lång små kompakta flyttbara platsarmaturer livslängd (minimerar underhållet). för skrivbord och maskiner med till­ • Belysning inom fordonssektorn räcklig belysningsstyrka för korta avstånd. Instrument­/displaybelysning, signal­ • Integrerade kompakta belysnings­ displayer, strålkastare, allmänbelysning, lösningar: punktbelysning. Trappräcken, belysning infälld i mark och Drift möjlig med klenspänning och små vägg, trappbelysning, möbelbelysning enheter gör det lätt att integrera i det små kompakta armaturer, låg drift­ elektriska systemet, vitt eller färgat ljus, temperatur. lång livslängd (inga lampbyten). • Undervattenbelysning • orienterings­, markerings­ Drift med klenspänning, hög säkerhet, och säkerhetsbelysning lång livslängd (underhållsfritt). Färgval små kraftfulla enheter och tydliga och dynamiska ljusspel. foto: svensk Inredning skyltar. Hög tillförlitlighet, tänder direkt, • Utomhusbelysning lätt att driva. Lätt att styra olika färgval. Hög verk­ Färgat ljus, färgade zoner och enkla ningsgrad för fasadbelysning och omkopplingsmöjligheter (även färgbyte) liknande applikationer. LeD-LösnIng på scanDIc hoteL angLaIs bar 101.
  • 11. foto: ulf celander aLLmänbeLysnIng fasaDbeLysnIngarbetspLatsbeLysnIng unDerVattensbeLysnIng
  • 12. typIska anVänDnIngsområDennödbelysning använt färgat ljus och tack vare LED­tekni­ i och med det kontinuerliga flödet av vatten 13För markering av utrymningsvägar används ken har det blivit allt vanligare. runt produkten får LED­armaturen en mycketskyltar som är belysta eller har bakgrunds­ Färger och växlande färger är även en bra kylning. kylningens fördelar är högt ljus­belysning. speciellt för sådan nödbelysning nöjesfaktor. Detta blir speciellt tydligt vid flöde och lång livslängd. Undervattensbe­är LED mycket lämpade. De uppfyller alla de belysningen i diskotek och andra evene­ lysning har man oftast för att skapa effekternormerade kraven och säkerställer att skyl­ mangslokaler. Där som tidigare en ljusorgel men kan även användas för säkerhet i t extarna verkligen syns. LED är generellt mycket genererade vilda färgblixtar, kan färger nu offentliga badanläggningar. kostnadseffek­lämpade som nöd­ och säkerhetsbelysning visas mera mättade, i större skala och med tiv och lätthanterlig RGB­teknik ger möjlig­för att de är mycket tillförlitliga, tänder programmerat förlopp som ger ett lugnare het att skapa dynamiska ljusspel.direkt på full effekt samt är lätta att driva. intryck. Bilder av olika slag kan även fram­ ställas med LED­teknik på lysande ytor. arbetsplatsbelysningtrapp- och orienteringsbelysning Platsorienterad belysning har rätt förutsätt­snubbelrisken minskas på trappan när fasadbelysning ningar med sitt korta avstånd till belystatrappstegen är lätta att urskilja. Detta gäller För att lysa upp en byggnad används antingen föremål för att dra full nytta av LED­tekni­både inom­ och utomhus. även här lämpar belysning inifrån byggnaden eller genom att ken som med sitt UV­ och IR fritt ljus gersig LED alldeles utmärkt och den bästa fasaden belyses utifrån med strålkastare. ytterligare fördelar. Vid arbetsplatsbelys­lösningen är att bygga in LED belysning i när man lyser upp inifrån kan belysning­ ning där krav på belysningsstyrka är höga,trappstegen. För trappbelysning finns arma­ en programmeras effektfullt. En annan möj­ såsom belysning av maskiner som t exturer i många utföranden tillgängliga, av lighet är iscensättning med färgat ljus som svarvar, eller som renodlade skrivbordarma­vilka många även kan mer eller mindre har installerats speciellt för ändamålet, turer som kräver höga ljusnivåer får manlättare byggas in. orienterings­ och marke­ t ex i ett kontorshus eller bakom/mellan med LED­ armaturer på nära håll ett mycketringsbelysning är meningsfull även om glasfasader. bra resultat och möjligheter till bra styrningvägen inte avbryts av trappsteg, t ex i långa Vid fasadbelysning med strålkastare av ljusbilden anpassad för uppgiften.korridorer. även här är inbyggda LED i vägg monteras antigen strålkastarna i närheteneller golv ett bra val. eller med ett större avstånd till byggnaden. allmänbelysning LED armaturer som är infällda i mark Ett alternativ är att integrera ett belysnings­ Att utnyttja LED som allmänbelysning ochutomhus används en hel del för att öka system i fasaden. För detta är LED tekniken punktbelysning är starkt växande och är detsäkerheten och underlätta orienteringen: mycket lämpligt att använda: som t ex i största tillväxtområdet för rena belysnings­Det färgade ljuset markerar farozoner, väggarmaturer, strålkastarbelysning, även ändamål. Vita LED avger i dag i varmvitt ut­som t ex den annalkande spårvagnen eller som färgat ljusobjekt eller för en ljuseffekt förande ett högt ljusutbyte och färgåtergiv­perrongens gränser. samtidigt är de en som framhäver konturer där belysningen är ning som möter de krav vi har idag för lågakomponent inom arkitektonisk formgivning gömd bakom utsprång. till medelhöga ljusnivåer inom kontor, korri­och en utsmyckning. Effektfulla är även lysande ytor och dorer, pausrum, utrymningsvägar, hotell­ ljusfigurer. Denna möjlighet som är lätt att rum, matsalar, entréer o s v.färgat ljus med led realisera med LED och användas även inom Hotell har normalt höga drifts­ ochFärgat ljus drar till sig uppmärksamheten ljusreklam. underhållskostnader för halogenarmaturerspeciellt där det ännu är ovanligt. Effekten som är vanligt förekommande i sådanaär ännu starkare om växlingen mellan fär­ undervattensbelysning miljöer. Ett utbyte till LED­armaturer skullegerna iakttas som en rörelse. I skyltfönster LED är en bra lösning för undervattensbe­ ge avsevärd besparing för många rum ochoch försäljningslokaler har man sedan länge lysning. kylningen är ofta svårt att lösa men allmänna ytor på hotell. De LED­downlights
  • 13. typIska anVänDnIngsområDen14 som finns på marknaden klarar mycket väl De mer exklusiva butikerna har gene­ antagligen snabbt växa i antal med samma av de belysningsbehov som finns för hotell. rellt en lägre ljusnivå med mer kontraster takt som tekniken utvecklas. Vid sidan av LED för allmänbelysning ställer extra och accenter än t ex stormarknader och energieffektivisering av ljuskällan så hand­ höga krav på att armaturen har utformats varuhus varför LED är bättre anpassat att lar det också om att lyckas hantera LED­ för LED som ljuskälla, det vill säga att man använda i dessa butiker. Inbyggd hyllbelys­ ljuset rent optisk för att sprida ljuset lika tagit hänsyn till värmeavledning, bländning, ning är ett område där LED är mer och bra som traditionell belysning gör. En sund etc. mer vanlig. Utnyttjandet av LED med färger gissning är att vi kan se goda lösningar LED­pendelarmaturer, ­downlights och som dekoration och effektbelysning passar på detta inom snar framtid och då kan det ­spotlights är också exempel på produkter även bra. bli ekonomiskt försvarbart att applicera som finns tillgängliga och klarar av att I speciella butiker eller avdelningar med armaturer bestyckade med LED i park och ersätta eller komplettera många olika typer känsliga föremål som t ex choklad, läppstift, gatumiljö. av ljuskällor t ex glödljus, halogen, kom­ frukt och grönt kasseras varor för stora LED­belysning som är infälld i marken paktlysrör. summor varje år. Med det UV­IR fria ljuset kan även markera vägar som trafikeras av särskilt bra lämpar sig LED om man vill från LED kan man minimera detta. motorfordon, t ex på tillfartsvägar och skapa allmänljus med mycket små armatu­ infarter. rer. Ljuskällan är extremt kompakt vilket ljusreglering och möjlighet I tunnlar är LED mycket lämpade för gör det möjligt att på ett effektivt sätt styra att variera färgtemperaturer orienteringsbelysning och samtidigt uppnås ljuset med olika reflektorsystem. Ljuskäl­ Lysdioden är ett utmärkt val om man vill ytterligare säkerhet. LED­ljusband som lans kompakta mått gör det också möjligt skapa en allmänbelysning som ska kunna följer vägen installeras mer och mer, dessa att skapa armaturer med mycket bra ljus­ varieras i färgtemperatur. Med tekniken kan är infällda i tunnelväggen eller i asfalten kvalitet vilka samtidigt har mycket bra man variera färgtemperaturen hos allmän­ bredvid körbanan. armaturverkningsgrad. Ljuskällans mått gör ljuset vilket skapas med olika vita lysdioder det dessutom möjligt att skapa exempelvis av olika färgtemperaturer som man kan led som konst mycket effektiva wallwashers som riktar allt ljusreglera individuellt. Inom området konstnärlig utsmyckning sitt ljus på den yta som ljuset är avsett för. närvarodetektering av LED­armaturer är har LED, på flera håll, använts med lyckat ett mycket bra och ekonomiskt alternativ resultat. Dels kan ljuskällan, likt t ex neon­ belysning för speciellt i trapphus och andra ytor som har röret, lätt utformas till grafik eller skulptu­ museum och butiker sporadisk trafik och där det ur arkitektonisk rer men också kan rena ljussättningar i sig De flesta krav och belysningsuppgifter för synpunkt inte krävs ljus. Den förlängda livs­ betraktas som konst. museum kan hanteras med LED­armaturer längden på produkten och energibesparing­ Fler och fler konstnärer använder sig av då oftast belysningsstyrkan är låg till med­ en man erhåller är väsentlig. Detta beror på ljuset i sitt uttryck och ser då fördelar LED­ elhög. Det kanske mest kända konstverket att den är okänslig för att ofta tändas och teknikens långa livslängd men framförallt i världen, Mona Lisa, i Louvren i Paris, är ett släckas. kombinationen av ljusreglering och dess höga flexibilitet i rörelse och nyans­ av alla de konstföremål man redan belyst närvarodetektering är enkel och ger fler växling. med LED. Det UV­IR fria ljuset är idealiskt möjligheter att spara på vår miljö samt Den används också som belysning av för känsliga föremål. Möjligheten att kon­ lägre drifts­ och underhållskostnader. fysisk konst, t ex skulpturer, och är då, på trollera ljusnivå, färger samt färgtemperatur grund av sin kompakta form och sitt sätt att ger museet möjligheter som tidigare enbart parkbelysning med led kunna hantera ljuset, rent optisk, förhållan­ kunde lösas med specialfilter. Dynamiska I dagsläget finns ett fåtal exempel på devis lätt att integrera i den fysiska effekter kan ge besökare en större upplevelse. parkbelysning med LED, men de kommer konstutformningen.
  • 14. foto: erco Lighting ab museIbeLysnIng LjusregLerIngutomhusbeLysnIng konstnärLIg utsmycknIng
  • 15. framtIDsperspektIV för LeD och oLeD L foto: tom Vack16 ed på frammarsch källor med förhållandevis låga ljusflöden. annat lämpligt material som ”substrat” än LED är utan tvekan en produkt för framti­ För att kunna ersätta ljuskällor med stora glas för uppbyggnaden av oLED och det ger dens belysning. Hittills har LED fått sin ljusflöden krävs ytterligare forskning och begränsningar av både tjockleken – ca 2 främsta användning i bl a applikationer som produktutveckling. mm – och formbarheten. Tekniken ger skyltbelysning och belysning i kylmöbler redan idag möjligheter att skapa både vita där driftförhållanden är idealiska och livs­ utveckling och färgade oLED. längden blir lång. Dessutom har färgade Två utvecklingslinjer stödjer den tilltagande Idag används de som belysning i displayer LED en stark ställning inom arkitektonisk användningen av LED: på elektriska hushållsapparater och mobil­ belysning. Idag finns det LED med vitt ljus • forskning för att öka ljusutbytet och telefoner. Fortsatt utveckling kommer att och bra ljuskvalitet och de börjar användas utveckling av nya metoder för effektiv ge högeffektiva oLED. För vita oLED är för belysning i större utsträckning. Redan kylning av LED­moduler. kylning har stor effektiviteten idag ca 20 lm/W och ytlumi­ nu kan LED ersätta halogenlampor för betydelse för livslängden. Det minskar nansen ca 1 000 cd/m². Ljusutbytet antas effektbelysning och kompaktlysrör i låga också kraven på att leda bort värmen och fördubblas vart 2–3 år, och den praktiska effekter i downlights. nästa steg blir att er­ kan förenkla armaturkonstruktionerna. gränsen för oLED bedöms ligga på 140 sätta kompaktlysrör i högre effekter i down­ • ökning av tillverkningskapaciteten för att lm/W. Livslängder kring 10 000 timmar – lights och lysrör för allmänbelysning. Innan möta större försäljningsvolymer samt 50 % ljusutbyte – kan förväntas. oLED dess måste forskningen leda fram till varm­ kostnadseffektivisera produktionen av LED. har låg värmeavgivning, bra ljuskvalitet och vita LED­armaturer med ett ljusutbyte upp är tunna. Idag är storleken för storskalig till 100 lm/W. när det gäller att hitta LED­ oled industriell produktion begränsad till en yta alternativ till urladdningslampor för funktio­ En annan framtida ljuskälla är oLED (orga­ av mindre än 30 cm2. nell vägbelysning kommer detta även att niska lysdioder). Tekniken, som i princip är En spännande möjlighet är att forskningen säkert bli ett alternativ i framtiden. sam­ densamma som för LED, kan skapa plana leder fram till möjligheten att använda poly­ manfattningsvis kan då sägas att LED redan ytor som avger ett diffust ljus genom att en mera “substrat”. Detta ger möjligheter att nu har börjat erövra vissa segment inom ström genom ett eller flera lager av extremt minska tjockleken med 50 % och att skapa allmänbelysningen där man använder ljus­ tunna halvledarmaterial. Idag finns inget andra former än plana ytor. Ingo maurer är en aV VärLDens mest känDa LjusDesIgners som anVänDer båDe LeD och oLeD I sIna projekt. exempeL på Ingo maurers InnoVatIVa DesIgn är bL a en LeD-tapet. oLeD har maurer anVänt I bLanD annat beLysnIngsarmaturer men äVen IntegreraDe I tILL exempeL borDsskIVor. foto: tom Vack
  • 16. framtIDsperspektIV för LeD och oLeD
  • 17. u1 I1 u2 I2 u3 I 3 u3 I3 DrIft- och styrDon u2 I2 u1 I1 u 0 =u 1+u 2 +u 3 u 0 =u 1 =u 2 =u 3 I 0 =I 1 =I 2 =I 3 L I 0 =I 1+I 2 +I 3 + – + – fIgur 1. spännIngskontroLLeraD fIgur 2. strömkontroLLeraD18 ED­driftdon har till uppgift att: överskrider värdet som deklareras i trekanten. reglering av ljuset • tillhandahålla en klenspänningsdrift För den som vill läsa mer om säkerhets­ LED kan med fördel ljusregleras. För att • garantera en säker drift i olika miljöer föreskrifter och standard för LED­driftdon kunna ljusreglera LED krävs att driftdonet är • möjliggöra en konstant eller reglerbar hänvisas till normen En 61347­2­13. reglerbart på samma sätt som exempelvis drift lysrör kräver dimbara HF­don. De dimbara • tillhandahålla ett gränssnitt för integra- drift av led LED­driftdonen använder en teknik som tion av system för belysningsstyrning Det finns generellt sett två möjligheter att kallas pulsviddsmodulation (ofta förkortat och fastighetsautomation. driva LED: PVM). Det innebär att LED­modulerna drivs • den spänningskontrollerade och med en fyrkantsvåg som varierar frekvensen driftdon för led • den strömkontrollerade driften. beroende på önskad ljusintensitet. Detta Det finns vanligtvis två sorters driftdon sker så snabbt att ögonen inte märker något för LED och dessa återfinns i ett flertal olika spänningskontrollerad flimmer. om denna teknik används för att effektklasser: Denna metod används generellt sätt för ljusreglera olikfärgade LED separat efter • Driftdon som reducerar nätspänningen LED med låg­/medeleffekt. Dessa armatu­ färg (t ex röda, gröna och blå LED), kan man från 230 V till en stabiliserad likspänning, rer eller LED­moduler parallellkopplas till på enkelt sätt skapa färgspel och blanda t ex 8, 10, 12 eller 24 V driftdonet och drivs med likspänning (ofta färger. PVM­tekniken är det enda professio­ • Driftdon som reducerar nätspänningen mellan 8–24 V). Dimensionering av drift­ nella sättet att ljusreglera LED. från 230V till en stabiliserad likspänning donen styrs av den totala effekten av LED­ (<48V) och ger en konstant ström (de modulerna i installationen. I en spännings­ styrgränssnitt fasta strömmarna ligger vid t ex 350 mA, kontrollerad installation måste man ta Ett dimbart LED­driftdon bör med fördel ha 700 mA, 1 050 mA). Med denna variant hänsyn till spänningsfallet i kablarna mellan ett digitalt styrgränssnitt (exempel på digi­ är det möjligt att koppla LED i serie upp driftdonet och LED­modulen. spännings­ tala styrgränssnitt är fasimpuls, DsI, DALI till den maximala sekundärspänningen. fallet beräknas på samma sätt som för och DMx). Ibland används även analoga Ett driftdon har till uppgift att garantera en övriga lågvoltsinstallationer (se figur 1). gränssnitt som t ex 1–10 V. nackdelen med säker nätseparation och har därför en intern ett analogt styrsystem är att ev spännings­ skyddstransformator. LED­moduler utan strömkontrollerad fall på styrledaren riskerar resultera i olika skyddsisolering kan därför vidröras utan risk Denna metod används ofta för LED med ljusnivåer på de LED som ska ljusregleras. för elektrisk stöt. För varje driftdon skall en hög effekt. LED­modulerna/armaturerna Till de mera tillförlitliga systemen, som skyddsklass vara fastlagd och deklarerad. seriekopplas till driftdonet som driver LED­ även kan användas vid stora installationer, För en säker drift är det dessutom viktigt modulerna med en konstant ström (ofta hör t ex den digitala metoden DMx och det att den maximala temperaturen inte över­ mellan 350–1 050 mA). när anläggningen standardiserade digitala gränssnittet DALI skrids vid en speciell mätpunkt på driftdo­ dimensioneras måste man säkerställa att (Digital Addressable Lighting Interface). net. På kvalitativa driftdon deklareras och driftdonet både klarar av den totala effek­ Dessa är adresserbara och kan via en buss­ markeras temperaturmätpunkten på höljet ten och spänningen över de seriekopplade ledning kontrollera ett stort antal styrkret­ med ”tc max”. LED­modulerna (se figur 2). I strömkon­ sar (kanaler) – separat och oberoende samt En bildsymbol för temperaturskydd är trollerade installationer måste man vara även över längre avstånd. deklarationen av maximal temperatur i en vaksam så att spänningen inte överstiger som regel kan nämnas att DMx är lämp­ trekant. Deklarationen dokumenterar att 25 V i kretsen (vilket ofta motsvarar max ligt att använda för snabba färgväxlingar respektive apparat är utrustad med en 6 st högeffekts LED i serie). Vid högre (RGB) t ex för effekt­ och scenbelysning separat anordning som skydd mot överhett­ spänningar än 25 V ökar kraven på LED­ medan DALI är mer lämpligt som styrsignal ning och att höljets yttemperatur aldrig armaturens skyddsklass (En 61347­2­13). för allmänbelysning (vitt ljus).
  • 18. faq om LeDt ack vare det enorma intresset kring LEDfinns det idag också ett antal påståendenoch frågor om denna intressanta teknik.Vi har samlat några av de vanligaste här lysrören, >90. Detta innebär att kvalitets­ dioder har en bra färgåtergivning. 4. högpresterande der vanligtvis från 0,1–7 watt per diod, men man ska komma ihåg att det behövs flera dioder för att uppnå samma ljusmängd än med lysrör, metallhalogen och andra ljus­ 19för att reda ut begreppen. lysdioder är dyra källor. Den långa livslängden som bidrar till mins­1. lysdioder avger ingen värme kade underhållskostnader för lysdioder ger 7. lysdioder ger ettEn av de vanligaste föreställningarna är att bättre ekonomi för den här typen av ljus­ blåaktigt ljuslysdioder inte avger någon värme. I själva källor än vad traditionella ljuskällor har. Lysdioder finns idag i många olika färgtem­verket är värmen en av de viktigaste para­ Tittar man bara på styckpriset eller på kronor/ peraturer – både kalla och varma. Det ärmetrarna att ta hänsyn till när man designar lumen, är lysdioder dock idag väsentligt vanligt med dioder med kallt ljus, men delysdiodarmaturer. Lysdiodernas livslängd mycket dyrare än traditionella ljuskällor. kan också fås i varmvitt ljus och i sammaförkortas väsentligt om man inte lyckas Prisutvecklingen på dioder är dock nedåt­ färgtemperatur som glödlampor.hantera värmen genom avkylning av arma­ gående.turen. Diodernas ljus innehåller däremot 8. lysdioder kan användasingen värme i ljusriktningen såsom glöd­ 5. lysdioder är mera effektiva till alla belysningsändamållampors och halogenlampors. än någon annan ljuskälla Lysdioder kan inte användas till alla belys­ Energieffektivitet hos dioder håller på att ningsändamål. Deras fysiska storlek, den2. lysdioders livslängd är närma energieffektiviteten hos de mest relativt låga ljusmängden per diod och nästintill hur lång som helst effektiva ljuskällorna. Lysrör, metallhalo­ priset gör att lysdioder inte är lämpliga förDen långa livslängden är en av lysdioderna gen­ och högtrycksnatriumslampor är fort­ alla belysningsändamål. Ingen annan ljus­stora fördelar. Lysdioden har ett avtagande farande mera energieffektiva. Mätt i ljus­ källa är heller lämplig för precis alla belys­ljusflöde under sin drifttid, varför drifttiden bör mängd per tillförd effekt (lm/W) är de ningsändamål!uttryckas i antal timmar då en procentuell bästa lysdioder idag mera effektiva än glöd­nivå av det ursprungliga ljusflödet kvarstår. lampor och halogenlampor och på samma 9. det är kompliceratDet finns idag metoder (L50 och L70, se sid 21) nivå som lågenergilampor. att använda lysdioderför att specificera livslängden för lysdioder. En rad armaturtillverkare har utvecklat 6. lysdioder förbrukar armaturer som gör det enkelt att använda3. lysdioder har inte till- nästan ingen energi lysdioder på samma sätt som traditionella räckligt bra färgåtergivning Lysdioder använder naturligtvis energi, ljuskällor. om man själv ska utveckla arma­ för belysningsändamål men redan idag kan man hitta exempel där turer, finns det en rad faktorer som manFärgåtergivningen (Ra­index) för dioder lysdioder kan ge en energibesparing jämfört måste ta hänsyn till, bland annat värme,varierar väldigt mycket och ligger lika med traditionella ljuskällor. Dioder använ­ styrning, montering och inkapsling.
  • 19. LagstaDgaDe och normatIVa kraV20 e u-direktiv Tillverkare och importörer får inom den Europeiska Unionen (EU) enbart marknads­ föra produkter som motsvarar de grund­ ners hälsa eller säkerhet. Detta gäller för ändamålsenlig användning med också för förutsägbar felanvändning. Det är tillverkaren själv som via en s k läggande kraven i de europeiska direktiven. Tillverkardeklaration intygar överensstäm­ För elektriska produkter gäller framför allt melsen med EU­direktiven. Tillverkaren det s k lågspänningsdirektivet, de allmänna kan även låta tredjepartcertifiera produkten produktsäkerhetsdirektiven samt direktivet via ett oberoende provningsorgan såsom om elektromagnetisk kompabilitet (EMc). exempelvis Intertek­semko. nationell lagstiftning strålningssäkerhet De europeiska direktiven har i medlems­ LED­produkter måste, med avseende på staterna införts som nationell lagstiftning. laserstrålningen, motsvara kraven enligt En 60825­1. ce-märkning cE­märkningen är tillverkarens eller impor­ elektromagnetisk kompabilitet törens sätt att visa att en produkt motsvarar (emc) de europeiska direktivens krav. Dokumenta­ Tillverkaren får endast saluföra produkter tion som kan styrka detta skall finnas till­ som uppfyller EMc­direktivets krav. Enligt gänglig och skall vid förfrågan kunna visas detta får apparaten inte alstra sådana elek­ upp för berörda myndigheter. ”cE” är däre­ tromagnetiska störningar så att andra pro­ mot inget certifieringsmärke. dukter i omgivningen påverkas. Produkten Lågspännings­ och EMc­direktivet före­ måste dessutom tåla viss påverkan utifrån skriver cE­märkning. Liksom övriga elek­ utan att dess funktion äventyras. triska ljusarmaturer för anslutning till nät­ om kraven i harmoniserade standarder spänning så måste även LED­produkter cE­ motsvaras så förväntas att de så kallade märkas innan de saluförs. LED­produkter skyddskraven är uppfyllda i enlighet med avsedda för speciella användningsområden direktiven och lagstiftningen (den s k kan dessutom beröras av kraven i andra presumtionsprincipen). direktiv, exempelvis direktiven för leksaker eller medicinska produkter. standarder säkerhet Ljusarmaturer och driftdon kan bära För färdiga LED­produkter (armaturer) certifieringsmärken. Denna märkning är ett gäller: En 60598­1 samt En 60825­1. bevis på att produkten är tredjepartscerti­ fierad av ett oberoende provningsorgan standarder för emc såsom VDE eller Intertek­semko. För LED­moduler, driftdon och ljus­ armaturer gäller: produktsäkerhet En 55015, Varje tillverkare får endast saluföra produk­ En 61547, meD ce-märknIngen Int ygar ter som är av sådan art att de inte kan tän­ En 61000­3­2, tILLVerkarna att Deras kas äventyra användarens eller andra perso­ En 61000­3­3, proDukter uppfyLLer kraVen I tILLämpbara eu-DIrektIV. ”ce” är Däremot Inget certIfIerIngsmärke.
  • 20. rekommenDatIoner krIng LIVsLängDs-och LjusutbytesangIVeLser för LeD-moDuLerL ivslängdsangivelserEftersom en lysdiod har ett avtagande ljus­flöde under sin drifttid, bör livslängden ut­tryckas i antal timmar då en procentuell ljusutbytesangivelser Lysdiodens ljusflöde brukar anges i lumen (lm) och dess ljusutbyte i lumen per watt (lm/W). även lysdiodens ljusflöde är bero­ • I största möjliga mån bör diodens för- bindelsetemperatur (tj) undvikas som referensvärde, då denna temperatur är omöjlig att mäta i en LED­modul (endast 21nivå av det ursprungliga ljusflödet kvarstår. ende av temperaturen. möjlig att mäta för tillverkaren av Vidare är lysdiodens livslängd helt bero­ Ljusflödes­ och ljusutbytesangivelser LED­modulen).ende av temperaturen inuti dioden (tj) och för LED­modulen bör således alltid anges idärmed i dess omgivning. Eftersom omgiv­ kombination med omgivningstemperatur • Med omgivningstemperaturen avsesningstemperaturen (ta) kan påverkas av in­ (ta) och mätpunktstemperatur (tc). temperaturen i lysdiodens omedelbaradividuella förutsättningar i applikationen omgivning, t ex i armaturen, i ljusskylten,och dessutom kan vara svår att mäta exakt, X lm per w givet en omgivnings- inne i monteringsprofilen, etc. Vid upp­bör diodmodulstillverkarens mätpunkts­ temperatur på ta och en mätpunkts- mätning av omgivningstemperaturen börtemperatur (tc) även anges i kombination temperatur på tc. flera mätpunkter användas. Hänsyn börmed livslängdsangivelser. tas till påverkan från andra värmekällor, således bör livslängdsangivelser anges Exempel på hur detta kan uttryckas: t ex solljus, närliggande driftdon, m m.enligt följande: Vid beräkning av förväntad livslängd och • 60 lm/W, givet att omgivningstempera- ljusutbyte bör den högst uppmättaX % ljusflöde efter Y timmar, givet en turen t ex är 25°c och temperaturen på temperaturen användas.omgivningstemperatur på ta och en diodens mätpunkt t ex är 40°c.mätpunktstemperatur på tc. • Mätpunktstemperaturen (tc) mäts på av • 40 lm/W, givet att omgivningstempera- tillverkaren angiven plats på LED­modulen.Exempel på hur detta kan uttryckas: turen t ex är 35°c och temperaturen på saknas sådan angivelse, bör du kontakta diodens mätpunkt t ex är 50°c. tillverkaren av LED­modulen för mer• L50 = 50 % av det ursprungliga ljusflödet information. kvarstår efter 50 000 timmar, givet att viktigt att beakta omgivningstemperaturen t ex är 25°c och • Trots att ljusutbytesangivelser är den temperaturen på LED­modulens mät­ vanligaste formen att uttrycka en LED­ punkt t ex är 40°c. moduls effektivitet, bör man vara försiktig att använda dessa angivelser i direkt jäm­• L70 = 70 % av det ursprungliga ljusflödet förelse med andra ljuskällor. Eftersom kvarstår 40 000 timmar, givet att om­ LED­moduler alltid har ett riktat ljus (till givningstemperaturen t ex är 25°c och skillnad mot t ex ett lysrör som är rundstrål­ temperaturen på LED­modulens mät­ ande) är ljusstyrka (candela, cd) ett bättre punkt t ex är 40°c. mått att använda i dessa sammanhang. mätpunkts temperaturen mäts exempel moduldata på aV tILLVer karen angIVen pLats på LeD-moDuLen, I Detta antal omgivnings- mätPunk ts- faLL VID rIngmarkerIngen. ljusflöde timmar, h temP, (ta) °C temP, (tc) °C L50 50 000 50 70 L50 35 000 60 75 L70 50 000 40 60 I tabeLLen VIsas hur Data för en moDuL skuLLe kunna se ut.
  • 21. återVInnIng aV LeD-proDukter22 f rån 1 juli 2001 gäller en lag som kräver att alla uttjänta el­produkter, inklusive belysning, tas omhand av producenterna, s k producentansvar. Produkternas innehåll av metaller, andra värdefulla material och energi används till återvinning. Detta utförs av utbildad personal, som även tar bort eventuella miljöfarliga komponenter. Lagen förbjuder uttryckligen att el­produkter de­ poneras eller förbrännes utan föregående behandling. Från mottagningsstationerna transpor­ teras el­produkterna till specialiserade återvinningsanläggningar. Producenterna organiserar och finansierar transporten och behandlingen. El­kretsen AB samordnar producenternas insatser Producentansvaret ställer stora krav på företag, som säljer el­produkter. Att på egen hand uppfylla dessa krav är svårt eller omöjligt för många företag. Därför har ett särskilt servicebolag bildats, El­kretsen AB och som ägs av 19 branschorganisationer, som åtager sig att mot betalning utföra före­ tagens alla skyldigheter som producenter. El­kretsen AB arbetar helt utan vinst­ intresse. De anslutna producentföretagen betalar bara så mycket att El­kretsen AB täcker sina kostnader. El­kretsen AB har bildats av ett tjugotal föreningar, som representerar alla de branscher som impor­ terar, tillverkar eller säljer el­produkter i sverige. El­kretsen AB erbjuder sina tjäns­ ter till alla berörda producentföretag, oberoende av om de tillhör någon bransch­ förening eller ej. Producentföretagen betalar avgifter till El­kretsen AB. Avgiftens storlek bestäms av företagens försäljningsvolym och av El­ kretsens kostnader för att ta hand om olika typer av el­produkter. Avgifterna varierar för olika produkter.
  • 22. manDarIn ab, 2009utgiven av Ljuskultur i samarbete med belysningsbranschens LeD-sektion, maj 2009. 08-566 36 700 info@ljuskultur.se www.ljuskultur.se

×