Your SlideShare is downloading. ×
En  Norrbottensaga 0.3
En  Norrbottensaga 0.3
En  Norrbottensaga 0.3
En  Norrbottensaga 0.3
En  Norrbottensaga 0.3
En  Norrbottensaga 0.3
En  Norrbottensaga 0.3
En  Norrbottensaga 0.3
En  Norrbottensaga 0.3
En  Norrbottensaga 0.3
En  Norrbottensaga 0.3
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

En Norrbottensaga 0.3

287

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
287
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
3
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1. U ngdomarna som nu anlänt var mellan 16- 25 år gamla och utvalda eftersom ryktet sa att de var några av de mest in- spirerande kreatörer som fanns i hela Norrbotten. Sagan om Inflytandeprojektet i Norrbotten Nu ska ni få höra berättelsen om ett Kulturlabb som lyste upp några vackra oktoberda- gar i Norrbotten. Serietecknin- garna är ritade av en kille som heter Anton Ingvarsson och alla foton är tagna av huvudper- sonerna i den här berättelsen. Det var en gång 25 ungdomar som en kylig höstdag 2010 samlades på Kulturens Hus i Luleå. De kom resandes från olika håll och kanter av Norrbottens vackra region. De var där för att hjälpa Riksteatern att utveckla nya metoder för inflytande och ville se om det gick att påverka Svensk kul- turpolitik. Riksteatern hade bjudit in till ett Kulturlabb. Men varför slog Inflytandeprojektet ner i just Norrbotten undrar du? Jo för att där skulle en ny Svensk kulturpolitik testas!
  • 2. Ingen visste riktigt vad de skulle göra där och det var precis så som det skulle vara. Åsa Lundmark, Riksteaterns Teaterkon- sulent i Norrbotten hade nämligen planerat denna viktiga dag tillsammans med några processledare och tanken var just att dagen skulle öppna upp för oändliga möljigheter. Nu hade alltså dagen kommit. Elin och Klara skulle leda pro- cessen under förmiddagen. Proces- sen gick ut på att testa en metod som kallades Kulturlabb. Kunde man genom kultur som utryckssätt bes- vara kulturpolitiska frågor och ha inflytande på svensk kulturpolitik. När alla hade kommit varandra lite närmare och fått en genomgång av svensk kulturpolitik fick grupperna en varsin fråga som politiker och tjän- stemän i Norrbotten suttit och arbetat med veckan innan. Hur ville ungdomar- na bli mer deltagande i politiken? Vad betydde ordet kultur för just dem? Och hur tyckte just de att en kulturbudget skulle fördelas? Genast började tankar- na gå igång. Reflektionerna spred sig. Men grupperna blev snabbt avbrutna. För plötsligt kom en kvinna infarandes i rum- met, klädd i vinterkappa med en bunt röda kuvert och en tuta. Kvinnan var Maja som flu- git in från Stockholm och den sista musketören från Riksteatern. Med sin tuta annonserade hon att nu var det dags att sätta fart. Varje kuvert innehöll nämligen ett kreativt redskap. Det var allt från lego till film. Nu skulle deltagarna få ta fram deras allra mest kreativa sida! Alla grupper fick själva välja redskap och skulle sedan svara på frågan de fått men med hjälp av redskapet. Det första som hände var att deltagar- na delades in i mindre grupper. Varje grupp fick lära känna varandra genom att presentera sig själva utifrån en sak de hade tagit med hemifrån. Någon hade tagit med sig en speldosa, en annan stoppat ner en penna och en tredje hade tagit med sig, sig själv.
  • 3. Hela eftermiddagen arbetade del- tagarna intensivt. Frosten utan- för Kulturens Hus nästan smälte av all energi som tog sig ut från väg- garna. Några grupper gav sig ut för att möta Luleå personligen, andra målade tavlor och en del satt i djup koncentration och talade om varför begreppet Kultur var så komplicerat. Dagen gick fort. Snart var det dags för den vennisage där deltagarna fick presentera sina kreativa alster. Det blev högläsning från en citatbok, filmvisning och konstrunda. Nu gick det upp för alla på Kulturen Hus vilken skillnad dagen gjort. Lyssna bara här!
  • 4. Nu kan man tro att sagan är sluthär.Menriktigtsåvardet inte.Kulturlabbetfortsatte... En vecka senare var det nämligen dags för den STORA ÖVERLÄMNINGEN. Då skulle deltagarna träffa politiker och tjänstemän från hela regionen för att lämna över ett sammanfattande dokument som kunde komplettera konsten de tillverkat under Kulturlabbet och förtydliga svaren på frågorna. I en veckas tid fick några utvalda deltagare i gruppen arbeta vidare med att reflektera, konkretisera och samla ihop de andra deltagarnas tankar. Så kom den stora dagen. Hur skulle de inbjud- na gästerna motta resultatet av kulturlabbet?
  • 5. Klicka för att Lyssna! Men nu då? Är sagan slut nu då? Såklart den inte är! Den har bara just börjat. Många in- såg hur kul det är att påverka om någon tar initiativet. Maja, Elin och Klara hade packat alla nya lärdomar med sig i sina ryggsäckar och har ända se- dan dessa dagar suttit i Stock- holm för att vidareutveckla metoden bakom Kulturlabbet. Och så vitt vi vet så gör de det än. Hur sagan slutar kan man aldrig så noga veta. Men säkert är att den kommer att pågå i alla sina dagar. Hur gick det då? Intresset var stort och eft- er en fin presentation och ett spännande samtal överlämnades resultatet från kul- turlabbet till divisionschef Elisabeth Lax. Snipp snapp snut.
  • 6. 
 1
 Sammanfattning av Riksteaterns kulturlabb 2010-10-17 på Kulturens hus i Luleå Riksteaterns inflytandeprojekt: Riksteaterns inflytandeprojekt genomförs i Norrbotten, Skåne och Hallund under hösten. Syftet med Inflytandeprojektet är att skapa nya metoder för inflytande och påverkan som bland annat kan användas i dialogen med civilsamhället om kulturplanerna. Kulturlabb i Luleå: Den 17 oktober samlades ett tjugotal unga mellan 16-25 år från Norrbotten för att delta i Riksteaterns "Kulturlabb". Syftet var att utforska vad unga i Norrbotten tänker och tycker kring kulturen i Norrbotten med anledning av den stundande kulturplanen. Innan kulturlabbet fick ett antal regionala företrädare inom kultursfären i Norrbotten (så som Norrbottens Läns landsting som samordnat arbetet med Kulturplanen, kulturcheferna, nämnordförande, gruppledarna, teaterföreningarna) formulera frågor som deltagarna besvarade med hjälp av olika kreativa, experimentella och visuella metoder. Nedan följer en skriftlig sammanfattning av grupperna kom fram till utifrån några av de frågeställningar som vi arbetade med: Frågor? Kontakta: Åsa Lundmark, Riksteatern Norrbotten, e-post: Asa.Lundmark@riksteatern.se tel: 070-6187035 Maja Frankel, projektledare Inflytandeprojektet, e-post: inflytande@riksteatern.se tel: 070-223 78 00
  • 7. 
 2
 1. Vad är kultur för er? Vilken kultur vill ni se i Norrbotten? Ge oss en 5 i topplista på vilka områden som ska prioriteras! Att svara på frågan ”vad kultur är” är verkligen svårt. Ordet kultur är väldigt brett och det finns oändligt många sätt att se på kulturen. Trots att vi i Sverige har ett kulturarv där många saker är likadana för oss alla, så finns det mest troligt ingen människa som betraktar kultur på samma sätt som en annan. Kultur är med andra ord något som skiljer sig ganska mycket beroende på den enskilda individen. Kulturen är även hela tiden under förändring, och det är även vi som för processen vidare om hur vår kultur kommer se ut om ett antal år. I vår arbetsgrupp försökte vi svara på ovanstående frågor genom att söka efter en gräns vad som är kultur, och vad som inte räknas som kultur. Ganska snabbt insåg vi att i princip allt kan räknas till någon form av kultur. Det är kulturen som formar och utvecklar vårt samhälle och till stor del även vårt beteende. Vi är dock alla överens om att kultur för oss är något som innehåller någon form av konstnärligt skapande oavsett om det handlar om ”finkultur”, som till exempel dans, musik och teater, eller på vilket sätt som olika sport-grener har utvecklat en egen kultur kring sporten. Kulturutbudet i Norrbotten skiljer sig väldigt mycket beroende på vars man bor. I vår grupp kommer nästan alla från olika orter i Norrbotten, och vi hade alla olika åsikter om vad man bör prioritera på deras ort. Därför är det viktigt att så många som möjligt får vara delaktig att svara på frågan vilka kulturområden som man ska prioritera. I vår grupp tycker vi dock att teater, musik, dans, konst och medieproduktion är områden som fortfarande kan utvecklas i alla orter. Både i att kunna ta del av andra som utövar det, men att det ska finnas bra möjligheter att själv utöva i dessa kulturområden. Vår grupp stödjer den nya kulturreformen med regionala kulturplaner för att landstingen själv ska kunna bestämma över sina resurser. En av förutsättningarna för oss är dock att så många som möjligt får vara med och tycka till om vad som ska prioriteras. Dels för att vi alla har en egen syn på kultur, men även för att fler kulturutövare ska få underlag att kunna utveckla sin verksamhet. Jonathan Nilsson Johanna Boman Miguell Nilsson Heidi Heiduskaja
  • 8. 
 3
 2. Hur skulle ni vilja bli involverade i arbetsprocessen framåt? Hur skulle ni rekommendera de som skriver kulturplanen att involvera/organisera och ha en dialog med unga i Norrbotten? Ge oss en 5 i topplista på möjliga sätt enligt er?
 
 Vi kom fram till att unga i Norrbotten vill bli involverade och att många är genuint intresserade av vad som händer, men att man känner ett tydligt ”vi” och ”dem” i frågor gällande unga och vuxna. Ett förslag som ofta kom upp var om det skulle vara möjligt att påverka via sociala medier, till exempel Facebook, Twitter eller liknande för att göra det så lätt som möjligt. SMS var också ett vanligt förslag. Dagens unga är inte svåra att nå, bara man vet hur man skall gå till väga. 
 Vi tror att kontakten mellan unga och vuxna skulle bli lättare om man lärde sig förstå varandras kulturer och började finnas på varandras arenor. Vi tror också att om unga blir involverade i processen tidigt och sedan får följa med hela tiden så kommer samarbetet tillslut bli helt naturligt.
 
 De fem tips vi samlat in är:
 • Fråga oss unga. Det finns inga dumma frågor och de flesta vill mer än gärna hjälpa till! Initiativ som det här vi har varit på nu, Kulturlabbet som var 17 okt uppskattas jättemycket och man känner att det man gör spelar en roll och att det inte bara är slöseri med tid. 
 • Ut i verkligheten! Träffa unga på ungas arenor men bjud också in unga till er. Finns på till exempel Facebook, Twitter eller liknande, besök skolor och fritidsgårdar, kanske en e-post adress som bara är för unga eller kanske en hel hemsida? Visa att ni finns! 
 Glöm bara inte bort att unga inte är en homogen grupp, utan att det finns de som kanske hellre skulle sitta med på ett möte.
 • Unga vill, precis som de flesta andra, få vara med under hela processen, inte bara i början eller slutet av ett beslutsfattande så för att visa att ni bryr er om våra åsikter, tala om i god tid att det finns en möjlighet att tycka till! För att behålla ungas intresse måste ni, precis som med vilken grupp som helst i dagens samhälle visa att ni är villiga att satsa, med finanser och tid. Nu menar vi inte att unga ska ta över hela kulturen, bara att det kanske någon gång ibland till exempel skulle var möjligt att ha evenemang som valts ut av unga för unga och som medvetet inte riktar sig till någon annan målgrupp. 
 • Vi vill att ung kultur ska vara till för alla, och tipsar därför er att ni ska prata med alla sorters ungdomar från olika kulturer och åldrar. Detta tror vi långsiktigt skulle resultera till ett samhälle med en bred tolerans och stor förståelse för människor och där alla vågar ta för sig och det inte är negativt att engagera sig.
 • Det sista tipset vi har är att aldrig säga blankt nej till nya idéer. Detta anser vi vara extra känsligt i just den här åldersgruppen, då många har med sig från barnsben att ens röst inte är så mycket värd. Det betyder att det för många är ett väldigt stort steg att ta för att över huvud taget tänka tanken att ge sig in i någon som helst politik och att då få ett blankt nej kan släcka vilken stjärna som helst. Olivia Åman Ida Karkiainen Siri Pekkari
  • 9. 
 4
 3. Hur vill vi att politiker och tjänstemän ska involvera oss i kulturplanen? Kulturen är en viktig, grundläggande komponent i ett fritt och välmående samhälle. Genom kultur får vi möjlighet till förströelse, självförverkligande, att gripa oss an viktiga existentiella frågor, uttrycka åsikter och tidsanda – och mycket mer. För att kunna upprätta en kulturpolitisk dialog med unga är det viktigt att beslutsfattare anstränger sig för att nå unga och bjuda in till diskussion och samtal under olika former. Politikerna måste lämna sina ”naturliga habitat” och söka sig till de arenor där unga finns och är verksamma. Det är viktigt att använda sig av flera olika sätt att komma i kontakt med unga. Unga människor är ingen homogen grupp, därför når man olika unga på olika sätt. Några kanske föredrar att bli kontaktade via sms och ha möjlighet att skicka ett kortfattat svar utan att gå djupare än så. Andra vill kanske få en inbjudan till ett möte via elevrådet och någon annan skulle kanske tycka det var kul att personligen få sitta ner med en politiker, samtala och utbyta idéer. Vi tror att ett viktigt grundkoncept är att upprätta fler personliga kontakter och möjligheter till utbyte av tankar och idéer. Den unga generationen hyser ett glödande samhällsintresse och är mer upplysta än någonsin. Men som en effekt av att politiken framstår som svåråtkomlig och ogästvänlig så har kontakten med politiken inte fallit sig särskilt naturlig för många. Därför krävs att politikerna lägger ner tid på att verkligen upprätta en god kontakt med unga. Det bästa sättet att säkerställa en levande och fortlöpande kulturdebatt är att se till att det i alla kommuner finns bra mötesplatser och möjligheter för unga att utöva kultur både självständigt och under organiserade former samt ta del av ett rikt kulturutbud. Det kan handla om att se till att det finns bra och tillgängliga lokaler med utrustning för teater, musik och dylikt. Eller att det finns en pott med pengar som man som ung kan söka stöd ifrån för att förverkliga ett projekt. Att satsa på kulturarrangemang som skapar mervärde är också en verksam strategi, tror vi. Här är det viktigt att iaktta vilka intressen som finns och samtidigt se till att de smalare intressena och den smalare kulturen inte dör ut. Bra mötesplatser för alla ålderskategorier är en grundförutsättning för en levande samhällsdebatt generellt. Genom att i kombination med detta ge fler möjlighet till skapande, självförverkligande och utövande av kultur så främjar man ett engagemang i just kulturfrågor. För håller man själv på med kulturskapande så blir det ju genast mycket mer angeläget att prata om hur kulturpolitiken kan utvecklas. En attraktiv och naturlig mötesplats skulle kunna fungera som ett kulturellt centrum i en kommun. Där bör finnas goda möjligheter att ta del av och utöva kultur. Sammanfattningsvis: − Politiker och tjänstemän bör kontakta ungdomarna, där ungdomarna finns. − Beslutsfattarna måste ta sig till de ungas arena och öppna upp för diskussion istället för att försöka locka de unga till deras. − Det är viktigt att skapa ett personligare sätt att få reda på vad ungdomar tycker och utbyta tankar och idéer med unga och på så sätt få feedback. Robin Enander Emil Wikström Anne Kuhmunen 

  • 10. 
 5
 4. Vilka är de prioriterade områdena enligt er och hur ska budgeten fördelas mellan dessa? Vi tycker att budgeten för kulturen ska delas upp i två olika ”påsar”. En påse för allmän kultur och en påse till ungdomskulturen. Den allmänna påsen ska gå till de olika kulturområdena så som teater, musik, dans, konst etc. Den andra påsen som ska gå till ungdomskulturen, ska gå till ungdomarna och deras intressen inom kulturen, vilket kan innefatta alla kulturens områden. Vi tycker att kultur för ungdomar ska prioriteras högst den närmsta framtiden då vi har märkt i bland annat våra nuvarande jobb att ungdomar mellan 12 och 20 inte har så mycket fritidsaktiviteter att ta till sig, framför allt inte aktiviteter som innefattar annat än sport. För att göra det så lätt som möjligt för ungdomarna att få sina drömaktiviteter till verklighet tycker vi att det ska finnas personer som bara arbetar med just detta. Nya tjänster ska tillsättas just för att arbeta endast mot ungdomar. Redan i dagens läge har vi det som kallas Kultur och fritid. De hjälper till mycket och där går det att söka pengar till önskade projekt. Det är bra, men tyvärr inte tillräckligt. Vi anser att ungdomar inte kommer in på ett kontor och söker om pengar, åtminstone inte de yngsta. Det är en för avvisande miljö för de yngre. Därför behövs det personer som är ”ute på fältet” tillsammans med ungdomarna. Där kan ungdomarna få ett förtroende för oss vuxna och dessutom berätta mer öppet om sina idéer. Vi vet detta genom att några i gruppen arbetar med ungdomar. När man träffar ungdomarna en gång i veckan börjar deras förtroende för oss vuxna växa. De kommer fram och berättar om sina idéer och undrar om de är möjliga att utföra eller inte. De skulle antagligen inte komma till ett kontor själva och söka om pengar. Lösningen är att dessa personer som ”är ute på fältet” ska vara en specialiserad ungdomsgrupp som har tillgång till den påse pengar som tilldelas ungdomskulturen. Pengarna i den påsen ska inte behöva sökas, utan istället får ungdomsgruppen själva bedöma vilka projekt och idéer, som kommer från ungdomarna, som är värda att satsa på. Ungdomsgruppen ska kunna vara ute på fritidsaktiviteter, skolor, ungdomsgårdar och liknande för att få upp all den information som behövs. Alltså ska denna grupp exempelvis gå under kultur och fritid men ändå ha egen beslutsrätt då de är närmare ungdomarna och deras verksamhet. Caroline Hedberg Emmeli Nybom Alejandro Palma Elina Kuhmunen
  • 11. 
 6
 5. Vad saknas för kultur i Norrbotten? Vad vill ni se mer av? Finns det hinder - vilka i så fall och vad kan vi göra åt dem? Den röda tråden i våra tankar kring kulturen i Norrbotten är tillgänglighet och delaktighet. Vi tycker att det är jätteviktigt att det finns mötesplatser där alla människor är välkomna. I Luleå är kulturens hus ett utmärkt exempel, men på mindre orter saknas det ofta mötesplatser som riktar sig till människor i alla åldrar. Vi vill ha möjlighet att träffa på människor från andra delar av världen och känna på deras kulturer. Det ska finnas tillgängliga lokaler som man ska kunna ta del av om man till exempel spelar i band eller tränar på dans. Dessa lokaler behövs för att ungdomar ska kunna utöva kultur när det passar dem. Detta är framför allt på kvällar och helger. Vi tycker även att vanliga mötesplatser/ungdomsgårdar ska ha längre öppettider, speciellt på helger. Vi tror att unga människor skulle vilja se stora artister spela i länet oftare. De största artisterna uppträder nästan alltid i Stockholm och andra storstäder söderut. Detta gör att vi i norr inte får möjlighet att uppleva dessa artister. Norrland tappar status i ungas ögon eftersom ”allt” händer i södra Sverige. Vi tycker att man ska prioritera färre och större evenemang som ungdomar kommer att minnas efteråt. Norrbotten kännetecknas av stora avstånd och gles befolkning. Detta kan vara ett stort hinder för människor och speciellt unga utan körkort. För att göra kulturen tillgänglig måste man se till att ungdomar kan ta sig till orter där kulturen erbjuds, oavsett var i länet man bor. Festivalbussar och liknande är bra exempel på det. Ökar man inte tillgängligheten så förblir kulturen en kostnads- och åldersfråga. Det blir även en geografisk fråga. Ytterligare en idé vi har är att utöka sportutbudet för dem som vill prova på och är nybörjare. Idrotten även för de yngsta är resultat- och prestationsinriktad och vi tror att det leder till att färre vågar prova på sporter de är intresserade av. Vi anser att man bör skapa fler ”prova på”-tillfällen och nybörjaraktiviteter utan krav på medlemskap eller träningsavgifter. Ta kulturen till människorna! Gör det lätt för människor att ställa ut sina verk eller spela sin musik. Sist men inte minst ska det vara billigt att ta del av kulturen. Gustav Uusihannu Christine Brännvall Moa Bensryd Ronja Ask

×