Whats in it for me
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Whats in it for me

on

  • 611 views

Talmanus för What's in it for me

Talmanus för What's in it for me
Bok & Bibliotek 2011

Statistics

Views

Total Views
611
Views on SlideShare
611
Embed Views
0

Actions

Likes
0
Downloads
5
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Microsoft Word

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

Whats in it for me Whats in it for me Document Transcript

  • Vad finns det för mig?Eller vad kan jag vinna på att vara med?Jag ska tala om den digitala tillvaron,digital delaktighet säger somliga,IT –minister Anna-Karin Hatt talar om digitalt innanförskap.På EU nivå talar vi om digital inculsion.Den digitala tillvaron sträcker sig från individens perspektivtill ett globalt perspektivKlickI dag vill jag tala om den digitala tillvaron ur ett aktörs perspektiv. Aktörerna är både individer och organisationer, samhället i stort. Min mening är att visa att vi alla har något att vinna på att fokusera på digitalt innanförskap ellerdigital delaktighet.Retoriken och ordvalet är ett kapitel för sig, som jag inte tänker kommentera idag.Men jag tror att vi är alla överens om att digital teknik har radikalt förändratbåde oss och vårt samhälle. I dag är det svårtatt leva utanför det digitala samhället.
  • Jag vill försöka förmedla en menta karta eller bild: digidels logga fårsymbolisera den digitala delaktigheten.Jag vill att ni försöker föreställa er att min presentation är ett klot som går attvrida på, allt eftersom klotet vrids kommer olika sidor upp och andra döljs.Den här mentala bilden kommer att hjälpa ossatt förstå att allt som vi talar om har samband med något annat,de befinner sig i samma klot,det är inte separata delar eller enskilda frågor.
  • Erik närmar sig pensionoch har i hela sitt yrkesverksamma liv varit bilmekaniker.Till att börja med på Rolls Royce märkesverkstad i London,på senare år på Volvo i Upplands Väsby.Han har beklagat sig över att han med sina bristfälliga datorkunskaper inteklarar service på nya bilarsom ju förutsätter uppkoppling mot datoroch kunskap om de program som används.Han har varit tvungen att överlåtadom arbetsuppgifterna på yngre kollegor.En form av utanförskap...
  • Jag bad John och Malin att fundera på hur det skulle vara att inte ha tillgångtill Internet, för att man inte kan, eller för att man inte har råd.Dom svarade så härKlickAtt de sociala nätverken spelar stor roll i de ungas livhar mängder medundersökningar visat, men när Johan och Malin verkligen funderade över vaddet skulle betyda blev domganska förskräckta.Svårt i skolan dök upp nästan genast, det behövdes inte många sekundersbetänketid.Ingen av dem läser dagstidningar, de har hela sitt nyhetsflöde via Internet.Som sista punkt började de fundera på framtiden, hur hittar man jobb ochbostad?Jag ställde en följdfråga: Hur skulle ni lösa problemet?klickVi skulle gå till biblioteket!
  • Henrik är forskare inom informationsteknologi/beräkningsvetenskap.Henrik beskriver situationen så här:Som disputerad forskare inom informationsteknologi och lärare påuniversitetet såg jag ofta exempel på problem med digitalt utanförskap.Under mina 6 år vid universitet tvingades vi lägga allt mer tid på grundläggandedatautbildning i början av kurserna istället för att gå igenom det egentligakursinnehållet.Detta är inte avgränsat till det tekniska området eftersom datorer och internetblir en allt viktigare del av all den högre utbildningen, t.ex. viduppsatsskrivande, fallstudier och informationsinhämtning.Henrik tillägger att kunskapskraven också gradvis sänktes. En allt större del avkurstiden gick åt till grundläggande utbildning, vilket förde med sig att man intehann lika långt, och tvingades prioritera bort delar och hann sälla lika djupt iämnet som tidigare.
  • Jag ställde samma fråg till Kent Wallén, som skriver att "IT-kompetensen" hos studenter är inte alls så stor som vi ofta tror. Det gör att många, i vart fall i början av sin utbildning, har svårt atthänga med.Detta får tyvärr till följd att onödigt många hoppar av –det gällerdistansutbildningarna mer än Campusutbildningarna.Campusstudenterna har inte högre kompetens, men där läggs, somHenrik beskriver, ofta tid påkompletterande grundutbildning in i början avkurserna.Det är naturligtvis inte rimligt med hänsyn till kursernas egentliga innehållmen ofta nödvändigt. De som läser rena "webbbaseradeutbildningar" harinte den möjligheten vilket är ett viktigt argument för att bygga ut denservice som kommunernas lärcentra erbjuder.Där finns datorer och viss handledning för de som är i behov av detta.Kent Wallén ordförande för Nitus, ett rikstäckande nätverk med 133 medlemskommuner i Sverige och desvensktalande delarna av Finland.
  • Digidel är en nationell kampanj för ökad digital delaktighet. Kampanjen vilar iövertygelsen om att alla måste kunna använda digitala tjänsterför sitt eget och hela samhällets intresse.Digital delaktighet är både en demokratifråga och en välfärdsfråga.Kampanjens motton Digital delaktighet är förutsättningen för en väl fungerade demokrati Alla invånare i Sverige ska ha möjlighet att vara digitalt delaktiga Kunskap om hur man gör är viktig för att bli digitalt delaktig Användbarhet och tillgänglighet för alla är viktiga faktorer för digital delaktighet Många kan hjälpa många att bli digitalt delaktiga Digital delaktighet är en angelägenhet för alla i samhället
  • KlickJag har redan berört problemen inom utbildningssidan, där finns ävengrundskola, folkhögskolor etc. Här har jag fokuserat på den högre utbildning dådet är en ganska vanlig åsikt att de digitala kunskaperna är goda på den nivån.Jag vill belysa att så är inte alltid fallet, det finns även här arbete att göra.Inom grundskolan finns det fler olika scenarios; i den kommunala grundskolanfinns det i dag en högre grad av kunnande, undervisningen är på väg mot ettmer digitalt upplägg, 1 till 1 satsningar m.m. En skolledare jag har intervjuatmenar att kunskaperna hos föräldrarna också är goda. Där det oftare brister ärpå friskolor med särpräglad inriktning och särskolor där elevernasbegåvningsnivå är så låg att de inte använder Internet. Då gör inte föräldrarnadet heller.KlickVård och omsorg är ett stort område där det kommer att ske en hastigutveckling med många tjänster på nätet. Det finns en stor utvecklingspotentialoch ett stort intresse för att utveckla t.ex. vårdval m.m. som nättjänster.Vårdguiden och Mina vårdkontakter är exempel.Att söka vårdupplysningar, upplysningar om mediciner, behandlingar etc. är ettstort område som många har stor nytt av.Inom vården kan digitala tjänster skapa bättre effektivitet och säkerhet inomvården.KlickVardagsnära sysslor – det är det som de flesta avvänder sig av i vardagen. Köpa,sälja, boka, läsa, informationssökning.Det kan handla om att beställa resor, leta tidtabeller, öppettider osv. Här ingåräven samhällstjänster som bostadskö, bygglov, barnomsorg, sjukanmälan,deklaration etc.Många tjänster är i dag nästan helt överflyttade till e-tjänster, vilket ställer allthögre krav på medborgarnas kunskapsnivå. Somliga t.ex. skatteverket har
  • börjat utveckla appar för smart phones, men mycket ligger fortfarande kvarsom regelrätta e-tjänster.Det har gjorts undersökningar som pekar mot att de är de mest utsattagrupperna som har mest att tjäna på att använda det tjänster och erbjudandensom ligger på nätet, att det finns stora summor pengar att spara på t.ex.näthandel.klickArbetslivet har jag exemplifierat med Erik, det finns grupper som är på väg attbli utestängda när de traditionella arbetena blir allt mer beroende av digitalteknik.Det är också viktigt för de som är på väg in på arbetsmarknaden att kunna sökaefter arbete och genomföra digitala ansökningar, registrera sin profil och CV ide olika förmedlingstjänsterna. Arbetsförmedlingens A-kassetjänster ligger pånätet, alla jobbsökande måste lägga in sin profil i Arbetsförmedlingens ssystem.För vissa yrken är digitala kunskaper ett måste, det går inte att få en tjänst utandessa kunskaper.KlickDet handlar i slutänden om demokrati och integration. Allas rätt att delta isamhällslivet på lika villkor. Kampanjen vilar på öppenhet, frivillighet,delaktighet och gemensamma insatser.
  • Søren Kirkegaard har skrivitOm jag vill lyckas medatt föra en människa mot ett bestämt målmåste jag först finna henne där hon är och börja just där.Den som inte kan detlurar sig självnär hon tror att hon kan hjälpa andra.Vi måste aktivt söka upp vissa grupper som inte naturligt kommer till oss,erbjuda många olika kurser, med olika infallsvinklar i skiftande miljöer.
  • Projektet Transfer har under sommaren 2011 haft datorutbildning på fyraäldreboenden i Örebro. Nysvenskar i ålder 17 till 19 år har utbildat seniorerna idatoranvändning och Internet. Ungdomarna har begett sig till den de äldresarena, där de har fått lära sig om Sverige, och seniorerna har tagit del av deungas kulturer.Gunilla Lundberg, Transfer: (telefonintervju) beskriver vinster för ungdomarna: Talar bättre svenska Tar del av ”vår” musikkultur Lär Svensk geografi Lär sig stav och nya ord Modigare att prata svenska Svensk arbetsplatskultur, regler och sociala koderVinster för de äldre: Ökat intresse - flera har köpt egna datorer Lära sig i långsam takt med möjlighet till repetitioner Bättre tillgång till information och nöjen
  • Det kommer en fortsättning under hösten med ”helgcafé”, 30intresseanmälningar. Under hösten finansieras löner etc. med pengar frånInternetfonden.
  • I industrialismens barndom var uppdraget kunskap och bildning.Men vad är uppdraget idag? När vi står på tröskeln till informations- ochkunskapssamhället.Christer Bergqvists svar är att öka den digitala delaktigheten. Att inte varadigitalt delaktig idag är som att inte vara läskunnig under tidigare epoker.Christer Bergström skriver: Här ligger, folkbildningen nya uppdragOch här tror jag även bibliotekets nya uppdrag ligger.Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare Folkbildningsrådet sa så här omfolkbildnings uppdrag att motverka de digitala klyftorna som gavs avregeringen: - Det känns naturligt eftersom det överensstämmer i stor utsträckning med vårt övergripande uppdrag. Syftet med statens stöd handlar ju om att stärka och att utveckla demokratin, få människor att påverka sin egen livssituation. Öka människors förmåga att delta i samhällsutvecklingen och minska klyftorna i samhället.Så man kan säga att det uppdraget stämmer väldigt väl överens medFolkbildningens grunduppdrag. Dessutom företräder ju Folkbildningen helalandet och deltagare från alla samhällsgrupper
  • Bibliotekslagen2§Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning ochutbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgångtill ett folkbibliotek.Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig föralla medborgare.Unescos FolkbiblioteksmanifestPunkt 11.Underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskapernaom dess användning
  • Jalla världen är ett projekt i Bagarmossen, som kommer att pågå under hela2011.För att ge kvinnor större möjligheter att använda datorer och internet har JallaVärlden under våren ordnat grundkurser i dator- och internetanvändande. Nuunder hösten fortsätter de med repetition och fördjupar arbetet medmatbloggen www.tagine.se.Jag frågade Ingrid Paulsson vad ser du som bibliotekens roll?Att finnas nära medborgarna och möta deras behov. Det behövs resurser ochdatormiljöer ute i förorterna och kommunerna.Samarbetet mellan biblioteket och det ideella är jätteviktigt i vårt projekt ochdå menar jag närheten till verksamheten.Den som inte är digitalt delaktig är ofta utanför på fler sätt och åker inte in tillstan utan behöver välkomnas in där hon finns. Biblioteken finns ju överallt ochär på så sätt en perfekt plattform för att nå ut till väldigt många.
  • IKT-lyftet växte ur sina kläder, och 1 januari i år startade kampanjenDigidel2013. I december 2010 skrev ett gemensamt upprop under av ett drygt20 tal organisationer, där ett gemensamt mål har satts. Vid utgången av 2013ska 500 000 nya Internetanvändare börjat ta del av det digitala samhället.Mätningen görs med hjälp av rapporten Svenskarna och Internet.Utgångsvärdet är mätningen som gjordes för ett år sedan (dvsmätåret 2009)som visade att 1,5 miljoner inte är digitalt delaktiga. Årets rapport, dvs. för år2010 har just publicerats.I årets rapport skriver Olle Findahl och Janne ElvelidSamtidigt som det är allt fler som utnyttjar de möjligheter som Interneterbjuder får vi inte glömma att,fortfarande femton år efter det att Internet introducerades,är det ungefär hälften av befolkningen som inte känner sig delaktiga i det nyainformationssamhället.
  • Jag vill visa exempel på hur det ser ut när en region är aktiva och kampanjar, jaglånar ett exempel från Växjö!Biblioteket, kommunen, försäkringskassan, Swedbank, Studieförbundet,Nordea och Landstinget Kronoberg bjuder på introduktioner i sjukanmälan,appar, bygglov, kolla saldo, introduktion allmänna datakunskaper, betalaräkningar och råd om vård.
  • KB:s strategiGenom biblioteken ska fri tillgång till information, kunskap och kultur ges,det representerar viktiga demokratiska värden.Samverkande nätverk av starka, kompetenta bibliotek erbjuder människorrelevanta, lättillgängliga och innovativa tjänster.Detta är en förutsättning för ett kunskapssamhälle som inkluderar alla. • KB kommer att ha ett mer uttalat användarperspektiv • Fokusera på den enskilda individens behov av biblioteket och dess tjänster • Aktivt bidra på ett nationellt plan till att underlätta för dem som står utanför det digitala samhället • Digidel binder samman användarnas behov med bibliotekens tjänster i ett digitalt samhälle
  • KB har genom mig varit delaktiga i IKT-lyftet då jag satt med som observatör. Ioch med KB:s utvidgade uppdrag från årsskiftet kan KB även delta i kampanjensom partner med åtaganden. KB verkar på en nationell nivå med stödjandestruktur, information och kommunikation.I de sammanhang KB verkar väver vi in digital delaktighet och strävar efter attföra arbetet framåt.Vårt åtagande består av arbete i kampanjledningen,samordningsgruppen,statistikgruppen,och i kommunikationsgruppenKB bekostar den nationella samordnaren Ann Wiklund till årets slutKB vill höja medvetenheten om digital delaktighet och kampanjmålet förDigidel, genom KB:s inflytandestrukturSom biblioteksmyndighet kommer KB att beakta perspektivet digitaldelaktighet
  • Inom samordningsgruppen i kampanjen har resultatredovisningen länge variten het fråga, svår men angelägen.Eftersom vissa projekt varit igång en längre tid nu, längtar alla efter att kunnase statistik på det som hittills gjorts, och att kunna se insatserna växa.KB har därför gjort ytterligare ett åtagande och kommer att samla in statistikfrån de parter som tidigare var IKT-lyftet, dvs. biblioteken och folkbildningen.Övriga parter måste kampanjen finna andra lösningar för.KB:s statistiker Cecilia Ranemo kommer att leda arbetet med insamlingen isamarbete med en mindre arbetsgrupp. Hur resultaten kommer att redovisasär fortfarande en öppen fråga, och ska diskuteras tillsammans med kampanjenskansli och webbgrupp.
  • Transfer:Kommunen har bidragit med hårdvaran och uppkoppling,Vad vill de äldre göra?E-post, allmänna datorkunskaper, spela musik (YouTube) Läsa Tidningar, bankärenden, köpa/sälja,söka i Google, bildhantering.
  • Projektet bedrivs på fyra Träffpunkter för äldre i Örebro och kallas Internetcafé. De nysvenskaungdomarna hjälper de äldre med allt inom IT, grundläggande datakunskaper, lyssna på musik, läsatidningar, e-post, hitta köp- och säljsajter. Syftet med projektet är att ungdomarna ska få prata svenska, lära sig mer om den svenska kulturenoch det svenska samhället samt att de äldre ska få en inblick vad IT är, och dessutom få möjlighet attträffa ungdomar som är nya i SverigeIbrahim från Sudan hjälper Björn på ett äldreboende i ÖrebroAftonbladets VardagshjältarUnder sommaren arbetade 2 ungdomar på varje Träffunkt, projektet hade dessutom två handledare,dvs. totalt 10 personer. Handledarna hade lön, medan de 8 lotsarna hade feriepraktiklön._________________________________________________________________________________www.nitus.se under "kvalitetsarbete"Nätverket är en stödjande struktur för lärcentra som arbetar med utvecklings- och tillväxtfrågor genomkompetensförsörjning och arbetskraftsmatchning. Nitus är en nationell organisation för kommuner med lärcentrasom i IKT-baserade former förmedlar universitetens, högskolornas och yrkeshögskolans kurser.Britten Månsson-Wallin(http://www.resurs.folkbildning.net/resurser/amnen/samhalle/demokrati/demokrati-och-digital-delaktighet/folkbildning-och-digital-delaktighet1/ )