Lagen och planerna
Elisabet Ahlqvist 2014-05-27
Sammanställning juli 2013
KB:s sammanställningen från juli 2013 visar att
• 15 procent av kommunerna fortfarande aldrig ha...
Viss förvirring
• Biblioteksplanen passade inte ihop med kommunens övriga
planering
• Vem ska göra planen? Folkbiblioteksc...
Synpunkter från en bibliotekschef
”Det verkar som om
biblioteksplanen ska vara
både kortfattad och
visionär och omfattande...
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som g...
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet so...
KB fick ny myndighetsinstruktion 1 augusti 2011
5 §/Träder i kraft I:2011-08-01/ Myndigheten ska ha en nationell överblick...
Vad är det för skillnad?
Vi ska inte se om var och en av
planerna nått de mål som finns i
dem. Utan…
vi ska titta på hur d...
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/uppdrag-planer/
2014-06-06
10
Ny bibliotekslag 2014
Det är i synnerhet tre paragrafer som berör oss i den nya lagen:
• 14 § I syfte att ge alla tillgång...
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
okla...
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
bibliot...
17 § Sammanfattning
• Alla kommuner och landsting
ska ha en politiskt antagen
biblioteksplan.
• Biblioteksplanen är en sep...
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan ...
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med bibliote...
§18 Uppföljning
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta ti...
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själ...
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”...
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig biblioteksservice är
tillräckligt tungt vägande för att inskränka på komm...
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som...
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan...
Kvalitetsdialoggruppen
• Sammanträder ca 2 gånger per år – mellan mötena sker ett
utvecklingsarbete
• Länsbibliotekarien e...
Att koppla
biblioteksplanen till nya
bibliotekslagen
Finns all kommunal biblioteksverksamhet med i
biblioteksplanen? T.ex.
Folkbibliotek
Skol- och gymnasiebibliotek
Biblioteks...
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjl...
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppf...
D.
Hur är bibliotekplanens innehåll kopplat till de regionala
planer och de lagar som berör biblioteksverksamheten?
T.ex.
...
E.
Hur är biblioteksplanens innehåll kopplat
till övriga kommunövergripande planer? T.ex.
Tillgänglighetsplan
Jämställdhet...
F.
Finns de olika aspekterna som berör personer med
funktionsnedsättning med? T.ex.
Tillgängliga medier
Tekniska hjälpmede...
G.
Finns det särskilda mål och strategier för personer med
utländsk härkomst? T.ex.
Utländsk litteratur
Svensk litteratur ...
H.
Finns det särskilda mål i planen som berör svenska
medborgare som brukar de nationella minoritetsspråken?
Finska
Samisk...
I.
Finns det mål i planen som beskriver strategier för val av
medietyper vid nyförvärv? T.ex.
Medieförsörjningsplan
E-böck...
J.
Vilka aktiviteter är planerade för att öka allmänhetens
kunskap om hur informationsteknik kan användas och
information ...
K.
Vilka metoder och processer ska biblioteken använda för att
utbudet av medier och tjänster ska präglas av allsidighet
o...
L.
Vilka aktiviteter ska biblioteken genomföra för att främja
litteraturens ställning? T.ex.
Bokcirklar
Författarbesök
Sam...
M.
Vilka aktiviteter ska biblioteken genomföra för att främja
intresset för bildning och upplysning? T.ex.
Egen programver...
N.
Vilka aktiviteter ska biblioteken genomföra för att främja
utbildning och forskning? T.ex. samarbete med eller för:
Fol...
O.
Vilka aktiviteter ska biblioteken genomföra för att främja
läsning? T.ex.
Barn 0-6 år
Barn 6-14 år
Unga 15-18 år
Unga 1...
P.
Vilka specifika lösningar har kommunen för att säkerställa
att alla elever i den kommunala grund- och gymnasieskolan
ha...
Q.
Vilka olika tekniska lösningar erbjuder biblioteken och vilka
planeras för framtiden? T.ex.
Bibliotekssystem
Daisyspela...
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbe...
S.
Är de organiserade samarbetena som biblioteken har med
övriga kommunala institutioner beskrivna i planen? T.ex.
BVC
Fri...
T.
Är de övriga samarbetena som de kommunala
biblioteksorganisationerna har beskrivna i planen? T.ex.
Föreningslivet
Hemby...
U.
Är arten och omfattningen av de publika aktiviteterna
beskrivna, såväl de enskilda som återkommande? T.ex.
Av, för, med...
V.
Innehåller biblioteksplanen uppgifter om hur och när den
ska följas upp? T.ex.
Mål som kan följas upp med nyckeltal
Bru...
X.
Vilka aktiviteter, samarbeten och strategier är planerade för
att säkra medieförsörjningen inom kommunen? T.ex.
Bibliot...
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Syftet med att mäta är att skaffa kunskap!
Utan mätning vet man inte var man är
och vart man är på väg
http://office.micro...
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc....
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Foto: Elisabet Ahlqvist
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityde...
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar...
Cykeln
Plan
Arbete
Uppfölj-
ning
Ev.
utveck-
lings-
insats
Ev.
planre-
videring
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbet...
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har ma...
Uppföljning det lätta sättet - nyckeltal
• Använd målformuleringar i planen som direkt går att följa upp
med nyckeltal
• G...
Mycket finns på webben
• http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
• http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
• http://ww...
Målförskjutning – styr vi rätt? Antal lån
Dieselverkstaden tilldelas pengar beroende bland annat av antal utlånade
böcker....
Målförskjutning – styr vi rätt? Antal lån
För att återvända till Nacka kommun, så finns där redan ett privatägt bibliotek
...
Frågor?
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
elisabet.ahlqvist@kb.se
cecilia.ranemo@kb.se
Lagen och planerna Norrbottens länsbibliotek maj 2014
Lagen och planerna Norrbottens länsbibliotek maj 2014
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Lagen och planerna Norrbottens länsbibliotek maj 2014

243

Published on

Presentationen ger en bakgrund till lagparagrafen om uppföljning av planernas utformning och användning, en inspirationsdel med tips för hur man kan få med lagens intentioner i sin biblioteksplan. Slutligen ett avsnitt om att mäta och sätta mål.

Published in: Education
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
243
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide
  • Syftet med att mäta är att skapa kunskap!
    Att mäta ger en styreffekt, utan mätning vet man inte var man är och vart man är på väg!
    Utmaningen är inte att mäta tillräckligt mycket, utan tillräckligt BRA!

    All mätning syftar till att ge ett underlag för en åtgärd eller en handling och visar att organisationen närmar sig ett i förväg uppställt mål. Målen behöver naturligtvis väljas noggrant.
  • Om vi ska veta vart vi är på väg behöver vi ett mål. För att kunna arbeta med kvalitetsarbetet behöver man också sätta kvalitetsmål, nivåer som man vill nå till. Det kan handla om att reducera kvalitetsbrister, klagomål, minska ledtider, öka kundnöjdheten etc.

    Målet måste vara konkret, något som vi faktiskt vill uppnå, och som är rimligt att uppnå. Man behöver koppla ihop målet med en tidsrymd, hur lång tid ska det få ta att nå vårt mål? För att vi ska veta om vi rör oss i riktningen mot målet, måste det också vara mätbart. Vi behöver veta hur långt har vi kommit och vad har vi kvar!

    Man pratar ofta om sk. SMARTa mål som en god tumregel.
  • All mätning syftar till att ge ett underlag för en åtgärd eller en handling och visar att organisationen närmar sig ett i förväg uppställt mål.
    Målet måste ha en riktning, vi måste veta åt vilket håll vi ska arbeta. Därför är ord som öka, minska, förbättra och utveckla bra ord att använda i sin formulering. Ord som värna om, tillvarata och tillgodose har ingen riktning. Det är mera av ett ”att” och blir svårt att följa upp, och svårt att ge en nivå.

    Vanliga problem med måtten (Efter Ljungberg, Larsson)
    För internt fokuserade, ofta är avgränsningarna skapade av organisationen och följer inte verksamheten.
    För historiska (baserade på vad som har hänt), mäter också oftast på slutresultatet istället för i processen. Kan vara ”för sent” när man väl mäter, går inte att fixa till längre.
    Innehåller för lite information om framtiden – ta reda på mer om framtiden, t.ex. framtidens kompetensbehov och mät hur långt ni kommit på vägen dit. Framtida behov & tjänster – hur långt har ni kommit på vägen dit? Hur mycket återstår?
    Funktionsbaserade – men det är i processen verksamheten skapas! Funktionen i sig har inga prestationer, kostnader eller kundtillfredsställelse, de ligger i processen!
    Speglar den egna organisationens behov, inte omvärldens eller kundens! Och mäter vi kundvärdet?
    Många mått fokuserar på input (resurser) och färre på output (effekter)
  • Analytiskt:
    Mäta förutsättningarna (strukturkvalitet) genom indextal
    Mäta effekterna av insatserna genom t.ex. processmätningar, indikatorer, nyckeltal etc.
    Jämförelser mot målvärden, tidsserier, komparativa undersökningar (benchmarking, öppna jämförelser etc.)
     
  • Beskrivande:
    Mätningar av kunskaper/uppfattningar (indirekta mätningar), - t.ex. brukarundersökningar, personalenkäter, attitydundersökningar, självvärderingar

    b) observationer (användarstudier eller liknande)
    - deltagande: dolda eller öppna (t.ex. TTT och Tvinning)
    - dokument: dagböcker, loggar, berättelser

    c) Intervjuer: enskilda eller fokusgrupper: strukturerade, halvstrukturerade, ostrukturerade
  • Ett exempel på hur siffror kan beskriva en del av vår verksamhet är användningen av nyckeltal.

    Nyckeltal är ett sammanfattande numeriskt värde som beskriver ett förhållande. Ett uttryck för den verklighet vi konsturet, så som vi uppfattar den.

    Nyckeltalet skiljer sig från verkligheten, det är en förenkling, men bildar utgångspunkt för en diskussion om en mer komplex fråga. För att ett nyckeltal ska bli intressant behövs något att jämföra med, nyckeltalet blir en kvot:
    Nyckeltal = intresse/jämförelsebasen
  • Lagen och planerna Norrbottens länsbibliotek maj 2014

    1. 1. Lagen och planerna Elisabet Ahlqvist 2014-05-27
    2. 2. Sammanställning juli 2013 KB:s sammanställningen från juli 2013 visar att • 15 procent av kommunerna fortfarande aldrig har skaffat sig någon biblioteksplan • minst 46 procent har en biblioteksplan som inte längre är aktuell, den har passerat ”bäst föredatum”. • En minoritet av av kommunerna har en aktuell biblioteksplan presenterad på sin webbsida så att ”medborgarnas förutsättningar gynnas”.
    3. 3. Viss förvirring • Biblioteksplanen passade inte ihop med kommunens övriga planering • Vem ska göra planen? Folkbibliotekschefen? Ska skolbiblioteken ingå? • Visionär – inte konkret. Därmed inte uppföljningsbar. • En femtedel av kommunerna som har planer uppger att det fungerar väl och att de har användning för sin plan.
    4. 4. Synpunkter från en bibliotekschef ”Det verkar som om biblioteksplanen ska vara både kortfattad och visionär och omfattande och lyfta fram alla aspekter. Egentligen kvittar det för ingen läser den ändå när den väl hamnat i hyllan.”
    5. 5. ”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller landstingskommunal instans antagen plan för viss biblioteksverksamhet som ger närmare besked om verksamhetens inriktning och omfattning och om samverkan och som är så utformad att medborgarens förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden gynnas liksom möjligheterna till samverkan.” (s.112) Definition av biblioteksplan DS2003:66
    6. 6. ”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.” (s. 106) ”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall upprätta planer för biblioteksverksamheterna.” (s.58) DS2003:66
    7. 7. KB fick ny myndighetsinstruktion 1 augusti 2011 5 §/Träder i kraft I:2011-08-01/ Myndigheten ska ha en nationell överblick över biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling inom området. Myndigheten ska särskilt svara för /…/ 3. att tillsammans med länsbiblioteken följa upp hur de planer för biblioteksverk- samheterna som kommuner och landsting antar i enlighet med bibliotekslagen (1996:1596) har utformats och hur de används.
    8. 8. Vad är det för skillnad? Vi ska inte se om var och en av planerna nått de mål som finns i dem. Utan… vi ska titta på hur de rent praktiskt är upplagda och vad de innehåller, vilka som finns … och hur de (om de) används i det praktiska arbetet
    9. 9. http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/uppdrag-planer/ 2014-06-06 10
    10. 10. Ny bibliotekslag 2014 Det är i synnerhet tre paragrafer som berör oss i den nya lagen: • 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. • 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. • 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används.
    11. 11. 17 § Biblioteksplaner Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat att promemorians formulering kunde orsaka oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår det tydligare att vad som avses är en separat plan för just biblioteksverksamheten. (Prop. 2012/13:147, s.43)
    12. 12. 17 § All biblioteksverksamhet ”Regeringen kan konstatera att den verksamhet som ska ingå i biblioteksplanen är den biblioteksverksamhet som kommunen eller landstinget bedriver som huvudman. För det fall kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet som huvudman ska även den ingå i planen. På motsvarande sätt ska sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall landstinget som huvudman driver sådan verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av nödvändighet inte att se likadana ut eftersom olika kommuner och landsting bedriver biblioteksverksamhet i varierande omfattning.” (Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
    13. 13. 17 § Sammanfattning • Alla kommuner och landsting ska ha en politiskt antagen biblioteksplan. • Biblioteksplanen är en separat handling.
    14. 14. 17 § Sammanfattning • Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek, skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter. • De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala biblioteksverksamheten såväl som sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och medieplanering. • Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och landstingskommunala biblioteksplanerna.
    15. 15. 17 § Det räcker inte med kulturplanerna ”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att samordna arbetet med biblioteksplanerna med arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär dock inte att det lagstadgade kravet på att landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör utgå. Skälet för det är främst att planeringen av biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför översiktlig om den integreras i de allmänna kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
    16. 16. §18 Uppföljning • Regeringen anser att det inte är lämpligt att i bibliotekslagen närmare reglera hur de tre ska arbeta tillsammans. Samverkans mest ändamålsenliga former behöver få utvecklas över tid, och kan varierar från tid till annan, beroende på vilka behov som finns. • Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala biblioteksverksamheten och kommunerna. • Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har utformats och använts.
    17. 17. • Regeringen anser att det är av stor vikt att även kommunerna är delaktiga i uppföljningen av de biblioteksplaner de själva utformar och upprättar • Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt bidragit till att det fortfarande är stora standardskillnader 18 § Uppföljning • Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner • Behovet av mer samordning och uppföljningen av biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete nationellt.
    18. 18. • Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som präglar samarbetet mellan olika bibliotek. • ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i grunden gemensam resurs” • Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka. Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen) • Förutom fjärrlånehanteringen som har en egen paragraf, bör huvudmännen besluta om formerna för samverkan. • Lagen har ett starkt användarperspektiv, och utgår från hur biblioteken används 14 § Samverkan
    19. 19. • Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka på kommunalt självstyre. • Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i verksamheten. • Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig och verksamheten så länge som minimikraven i lagen uppfylls. • Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i någon grad. • Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i självbestämmandet. Konsekvenser för kommunalt självstyre
    20. 20. De föreslagna kraven på tillgänglighet, avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet främjar tungt vägande allmänintressen, som bedöms motivera den inskränkning av kommunernas och landstingens självbestämmanderätt som blir följden. Alla ska ha fri tillgång till god biblioteksservice, oavsett var de bor i landet. Konsekvenser för kommunalt självstyre
    21. 21. Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna? • Förstärka skolbiblioteken • Likvärdig tillgång • Utjämning genom samverkan • Resurseffektivisering • Användarperspektiv
    22. 22. Kvalitetsdialoggruppen • Sammanträder ca 2 gånger per år – mellan mötena sker ett utvecklingsarbete • Länsbibliotekarien eller dennes ställföreträdare medverkar, kommunerna + Statens kulturråd, 21 nov 2014 • Nyss publicerat två skrifter – Biblioteksplan 2.0 – Nyckeltal 1.0
    23. 23. Att koppla biblioteksplanen till nya bibliotekslagen
    24. 24. Finns all kommunal biblioteksverksamhet med i biblioteksplanen? T.ex. Folkbibliotek Skol- och gymnasiebibliotek Biblioteksverksamhet inom förskolan Biblioteksverksamhet för vuxenutbildning (t.ex. lärcentra, SFI) Biblioteksverksamhet inom vård och omsorg Biblioteksverksamhet på kommunala arbetsplatser Övrig kommunal biblioteksverksamhet A.
    25. 25. B. Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika delar är möjliga att genomföra? T.ex. Barn och ungdom Kultur Teknik och teknisk infrastruktur Vård och omsorg Utbildning, skola Social Samhällsbyggnad
    26. 26. C. Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är uppföljningsbara? T.ex. Halvår Verksamhetsår Läsår Mandatperiod Biblioteksplanens livslängd
    27. 27. D. Hur är bibliotekplanens innehåll kopplat till de regionala planer och de lagar som berör biblioteksverksamheten? T.ex. Den regionala biblioteksplanen Den regionala kulturplanen Den regionala utvecklingsplanen Länsstyrelsernas digitala agendor Vård- och omsorgsplaner Lagar: skollagen, diskrimineringslagen etc
    28. 28. E. Hur är biblioteksplanens innehåll kopplat till övriga kommunövergripande planer? T.ex. Tillgänglighetsplan Jämställdhetsplan Utbildningsplan Vård- och omsorgsplaner Barn- och ungdomsplaner Kulturplan Folkbibliotekets verksamhetsplan Skolbibliotekens verksamhetsplaner Kommunala visioner och strategier
    29. 29. F. Finns de olika aspekterna som berör personer med funktionsnedsättning med? T.ex. Tillgängliga medier Tekniska hjälpmedel Fysisk tillgänglighet i lokalerna Teknisk tillgänglighet på webb Särskilt anpassade aktiviteter Lättläst och klarspråk Olika distributionskanaler för medier Nedladdning från MTM Avseende personer med funktionsnedsättning i olika åldersgrupper? Elever Barn Unga Vuxna Äldre
    30. 30. G. Finns det särskilda mål och strategier för personer med utländsk härkomst? T.ex. Utländsk litteratur Svensk litteratur på utländska språk Publika aktiviteter Webbinformation • Avseende personer med utländsk härkomst i olika åldersgrupper? – Elever – Barn – Unga – Vuxna – Äldre
    31. 31. H. Finns det särskilda mål i planen som berör svenska medborgare som brukar de nationella minoritetsspråken? Finska Samiska Meänkieli Romani chib Jiddisch Förvaltningsområde för nationella minoritetsspråk Bibliotekspersonal med särskilda språkkunskaper Webbinformation
    32. 32. I. Finns det mål i planen som beskriver strategier för val av medietyper vid nyförvärv? T.ex. Medieförsörjningsplan E-böcker Tryckta medier Andra e-resurser Anpassade medier Medier på andra språk än svenska Medietyp kopplat till fjärrlån (inlån och utlån)
    33. 33. J. Vilka aktiviteter är planerade för att öka allmänhetens kunskap om hur informationsteknik kan användas och information tolkas? T.ex. Källkritik Referenssökning Digital delaktighet Kunskapsinhämtning MIK – media och informationskompetens
    34. 34. K. Vilka metoder och processer ska biblioteken använda för att utbudet av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet? T.ex. Medieförsörjningsplan Inköpsförslag Rutininköp Profilinköp Mediesamverkan över kommungränserna Lånecentraler
    35. 35. L. Vilka aktiviteter ska biblioteken genomföra för att främja litteraturens ställning? T.ex. Bokcirklar Författarbesök Samarbete med lokala författare Skrivarverkstad
    36. 36. M. Vilka aktiviteter ska biblioteken genomföra för att främja intresset för bildning och upplysning? T.ex. Egen programverksamhet Samverkan med studieförbund Samverkan med skola och förskola Samverkan med högskola/universitet
    37. 37. N. Vilka aktiviteter ska biblioteken genomföra för att främja utbildning och forskning? T.ex. samarbete med eller för: Folkbibliotek, skolbibliotek och gymnasiebibliotek Distansstuderande Folkhögskolor Högskolor Lärcentra
    38. 38. O. Vilka aktiviteter ska biblioteken genomföra för att främja läsning? T.ex. Barn 0-6 år Barn 6-14 år Unga 15-18 år Unga 18-25 år Vuxna 25-65 år Äldre 65 år och uppåt I skolbiblioteken I folkbiblioteken Speciella språkgrupper Personer med funktionsnedsättning
    39. 39. P. Vilka specifika lösningar har kommunen för att säkerställa att alla elever i den kommunala grund- och gymnasieskolan har tillgång till skolbibliotek? T.ex. Förskola Grundskolan Grundsärskolan Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Lästrappa
    40. 40. Q. Vilka olika tekniska lösningar erbjuder biblioteken och vilka planeras för framtiden? T.ex. Bibliotekssystem Daisyspelare Datorer Digitala skyltsystem Fax Förstoringsapparater Hörslinga Kopiering Läs- och surfplattor RFID Scanning Smarta telefoner Skrivare, 3D skrivare Spelkonsoler Talsyntes Webbkataloger Webbtjänster Wifi
    41. 41. R. Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna i planen? T.ex. Samarbeten mellan kommunala bibliotek Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen Bibliotekssamarbete över kommungränserna
    42. 42. S. Är de organiserade samarbetena som biblioteken har med övriga kommunala institutioner beskrivna i planen? T.ex. BVC Fritidsgårdsverksamhet Fritidsverksamhet Förskolan Gymnasiet Kultur Skolan Social Särgymnasiet Särskolan Särvux Turism Vuxenutbildning Vård och omsorg Annan kommunal rådgivning t ex energirådgivning och skuldsanering Arbetsplatsbibliotek på förvaltningarna Kommunbiblioteket som förvaltningsbibliotek för hela kommunen
    43. 43. T. Är de övriga samarbetena som de kommunala biblioteksorganisationerna har beskrivna i planen? T.ex. Föreningslivet Hembygdsrörelsen Ungdomsorganisationer Kulturlivet Myndigheter (t.ex. Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, fängelser) Näringslivet Organisationer Studieförbund
    44. 44. U. Är arten och omfattningen av de publika aktiviteterna beskrivna, såväl de enskilda som återkommande? T.ex. Av, för, med och om barn och unga, elever Av, för, med och om personer med andra språk än svenska Av, för, med och om nationella minoriteter Av, för, med och om personer med funktionsnedsättning
    45. 45. V. Innehåller biblioteksplanen uppgifter om hur och när den ska följas upp? T.ex. Mål som kan följas upp med nyckeltal Brukarundersökningar Processuppföljning Kollegial observation/ uppföljning Medarbetarenkäter Självvärdering/självskattning
    46. 46. X. Vilka aktiviteter, samarbeten och strategier är planerade för att säkra medieförsörjningen inom kommunen? T.ex. Bibliotekslokalerna Bokbuss Boken kommer Fjärrlån Gemensam medieupphandling Hemsändning IB–Internationella biblioteket Kommunal medieförsörjningsplan Lånecentralerna Mediecentraler MTM– Myndigheten för tillgängliga medier Regional medieförsörjning Skolbibliotekens planer Skolbibliotekscentralen Transportsystem mellan bibliotek i kommunen Övriga utlåningsställen
    47. 47. Att skriva mål som kan följas med nyckeltal - hur du med enklaste medel får din biblioteksplan uppföljningsbar
    48. 48. Syftet med att mäta är att skaffa kunskap! Utan mätning vet man inte var man är och vart man är på väg http://office.microsoft.com
    49. 49. Sätta ett mål • Konkret vill uppnå • Tidsrymd • Mätbart Foto: Henrik Johansson
    50. 50. Ange en riktning • Öka • Minska • Förbättra • Utveckla • Värna om • Tillvarata • Tillgodose Foto: Henrik Johansson
    51. 51. Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda? Analytiskt: Statistik Indikatorer Nyckeltal Målvärden Tidsserier Benchmarking etc. http://office.microsoft.com
    52. 52. Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda? Foto: Elisabet Ahlqvist Beskrivande: Brukarundersökningar Personalenkäter Attityder Självvärderingar Observationer Dagböcker Fokusgrupper etc.
    53. 53. Exempel - nyckeltal • Tal vi intresserar oss för • Förenklad bild av verkligheten • Utgör en referenspunkt som underlättar kvalitativ analys och diskussion Bild: http://office.microsoft.com
    54. 54. Cykeln Plan Arbete Uppfölj- ning Ev. utveck- lings- insats Ev. planre- videring
    55. 55. Mål på olika nivåer, ”den röda tråden” 1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen” 2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn” 3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under kalenderåret” 4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under kalenderåret”
    56. 56. Nyckeltal kräver mätbara mål – inte visionära eller följningsbara • Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man inte tillgång? • Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller ingen uppmärksamhet? • … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
    57. 57. Uppföljning det lätta sättet - nyckeltal • Använd målformuleringar i planen som direkt går att följa upp med nyckeltal • Gå in på KB:s webb och hämta nyckeltalen eller skapa egna • Jämför dem med målen i planen • Läs rapporten om Nyckeltal 1.0 • Målet uppfyllt? • Inte? • Varför? • Revidera
    58. 58. Mycket finns på webben
    59. 59. • http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/ • http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/ • http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____340487.aspx?px_tabl eid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=true
    60. 60. Målförskjutning – styr vi rätt? Antal lån Dieselverkstaden tilldelas pengar beroende bland annat av antal utlånade böcker. Man har därför verkat för att människor ska låna flera böcker som de kan lämna tillbaka direkt. Detta för att öka antal utlåningar och därmed få mer pengar. Ett sådant fördelningssystem riskerar att styra bort från kvalitet och mot kvantitet. Någon annan form av ersättningssystem har ännu inte synts till.” http://biblioteksbladet.se/2012/01/26/i-e-tuna-sager-fp-nej/
    61. 61. Målförskjutning – styr vi rätt? Antal lån För att återvända till Nacka kommun, så finns där redan ett privatägt bibliotek sedan ett par år, Dieselverkstadens Bibliotek AB, ett bibliotek som har många besökare och som tagit över låntagare och besökare från kommunens övriga bibliotek. Det kommunägda biblioteket på Nacka Forum, som kämpar om samma besökare och därför också samma pengar, svarade på konkurrensen med att ta bort förseningsavgiften på lån om låntagaren lånade fem nya böcker istället, allt för att få det att verka som om biblioteket hade höjt effektiviteten. Om låntagaren sedan genast lämnade tillbaka böckerna spelade ingen roll. http://www.bt.se/kultur/kan-vi-lara-oss-av-dieselverkstaden%282230145%29.gm
    62. 62. Frågor? http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/ elisabet.ahlqvist@kb.se cecilia.ranemo@kb.se
    1. A particular slide catching your eye?

      Clipping is a handy way to collect important slides you want to go back to later.

    ×