Your SlideShare is downloading. ×
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Plumsa i? AVOT!
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Plumsa i? AVOT!

1,601

Published on

Plumsa i? AVOT! – Beskrivningar av AVO-projektets verksamhet 2008–2011 innehåller åtta berättelser, av vilka var och en belyser praktiska implementeringar av projektet ur olika synvinklar. Rapporten …

Plumsa i? AVOT! – Beskrivningar av AVO-projektets verksamhet 2008–2011 innehåller åtta berättelser, av vilka var och en belyser praktiska implementeringar av projektet ur olika synvinklar. Rapporten är riktad till både sakkunniga och dem, som är intresserade av projektet. De teman som behandlas gäller öppen inlärning, öppen verksamhetskultur, kollektiva medier och innehållsproduktion. Användningen av virtuella världar och mobil utrustning samt fri och öppen programvara i undervisning och organisationer tas också upp i beskrivningarna.

Projektet Öppna nätverk för inlärning (AVO) genomfördes åren 2008–2011 på verksamhetslinje 3 i det nationella ESF-utvecklingsprogrammet för Fastlands-Finland: Öppna inlärningsmiljöer främjar aktivt medborgarskap. Finansiär har varit ELY-centralen i Lappland. Projektet koordinerades av Suomen eOppimiskeskus och sammanlagt deltog elva organisationer.

Published in: Education
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
1,601
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1. Plumsa i? Avot!BESKRIVNINGAR AV AVO-PROJEKTETS VERKSAMHET 2008–2011 AVO-PROJEKTETS RAPPORT 1/2012
  • 2. Innehåll Förord ”Vi var helt borta, ute från Tiina Front-Tammivirta .............................................. 3 klassrummet – och vi lärde oss!” Outi Vahtila, Johanna Salmia, Sammandrag ........................................................... 5 Annika Michelson och Lotta Linko ......................37 Koordineringsgrundstenarna och Visdom när man gör wikier – JÄMLIK samfälld kommunikation i AVO- PRODUKTION av material skapade en nätverksprojektet ny verksamhetsmodell Tiina Front-Tammivirta, Anne Rongas och Joanna Kalalahti ......................................................61 Titi Tamminen ............................................................. 7 Användning av den virtuella världen Ett gemensamt distansdiskussionsmedium Second Life i undervisningen för de medverkande i AVO-projektet Riitta Liski, Päivi Svärd, Joanna Kalalahti ......................................................15 Isto Huvila, Kim Holmberg ....................................73 Utbildningen av lärare i sociala Educoss främjade framgångsrikt media och utvecklingen av den användningen av fri programvara Ari-Matti Auvinen och och programvara med öppen källkod i Kaisa Honkonen-Ratinen .......................................25 undervisningen Elias Aarnio ...............................................................89 Nätverket för medborgarsamhället i webbtidsåldern prövade på och utvecklade nya koncept Antti Poikola ..............................................................33 Suomen eOppimiskeskus ry, Visamäentie 33, 13100 Tavastehus, info@eoppimiskeskus.fi Översättning till svenska: Verbum Kielipalvelut Oy/Max Buch • Layout: Adverbi Oy • Tryckeri: Kirjapaino Fram ISBN 978-952-67714-0-3 (den tryckta publikationen) • ISBN 978-952-67714-1-0 (den elektroniska publikationen)2    rapporter 2012
  • 3. FörordI och med projektet Öppna nätverk för inlärning (AVO) ring och projektkommunikation (Tiina Front-Tammivirta, har öppen produktion och delning blivit mer mångfa- Anne Rongas och Titi Tamminen); distansdiskussions- cetterade. Det har uppstått ett stort antal kollektivt medier för dem som är verksamma inom projektet (Joan-producerade evenemang och publikationer. Den kollekti- na Kalalahti); utbildning i sociala medier för lärare (Kaisava verksamheten har märkts i planeringen och implemen- Honkonen-Ratinen och Ari-Matti Auvinen); mobilsom-teringen av evenemang, utbildningar och sammankoms-ter samt i deltagandet för att utarbeta och kläcka idéerför material i nätverkets kollektivtjänster och wikier. Både utbildningskonceptet för sociala medier, Mo-bilsommarskolan, AVOs webinarieserie (ca 40 webina-rier), funktionella och aktiverande sessioner för konfe-renser (bl.a. för ITE-dagarna, DCL-konferensen) samt enrad miljöer för sociala medier och material för dem har På grund av öppenhetsprincipenuppstått i jämlik produktion. Jämlika produktioner har ut- har man favoriserat gratis redskap och tjänsterförts mellan projektaktörerna och i öppen form för utom-stående deltagare. Projektets omfattande nätverk har som fritt kan tas i bruk. Projektarbetarevarit en god ”testmiljö” för användningen av nya tjänster som är verksamma på olika håll i landetoch webbrum; via det nationella nätverket har över tioorganisationer och tiotals experter i sex delprojekt va- utmanar traditionella tillvägagångssätt attrit aktiva inom projektet under åren 2008-2012. Över 2 hålla kontakt och diskutera.500 personer har deltagit i de utbildningar och evene-mang som ordnats inom ramen för projektet. Inom AVO-nätverket har man flitigt använt sig av nyatjänster och webbrum, med hjälp av vilka aktörer somäven kan befinna sig långt ifrån varandra har kunnatuppleva en känsla av att närvara i kollektivet. Urvalet marskoleevenemanget (Outi Vahtila, Johanna Salmia,av kommunikationsmedier har varit brokigt. Ett mål har i Annika Michelson och Lotta Linko); webbtidsåldernssjälva verket varit att testa och pilotera nya tjänster i pro- medborgarsamhälle (Antti Poikola); Second Life (Riittajektverksamheten. På grund av öppenhetsprincipen har Liski, Päivi Svärd, Isto Huvila, Kim Holmberg); det jämli-man favoriserat gratis redskap och tjänster som fritt kan ka produktionsprojektet vishet när man gör wikier (Joan-tas i bruk. Projektarbetare som är verksamma på olika na Kalalahti) samt Educoss (Elias Aarnio).håll i landet utmanar traditionella tillvägagångssätt att Publikationen har tillsammans med undertecknadhålla kontakt och diskutera. För att hålla samman det redigerats av Oili Salminen. Rapporten har gjorts möj-omfattande projektet och för rapporteringen om projek- lig tack vare AVO-nätverkets aktiva, men kreativa grupptet såväl inom projektet som externt har det krävts en medarbetare. Ett varmt tack till er alla!ny slags verksamhetskultur, som i sin tur har skapat gro-grund för nya slag av projektpraxis. Tavastehus i mars 2012 Denna rapport innehåller åtta berättelser, av vilka var Tiina Front-Tammivirtaoch en belyser praktiska implementeringar av projektet Koordinator för AVO-projektetur olika synvinklar. Följande berättelser ingår: koordine- Suomen eOppimiskeskus ry   rapporter 2012 3
  • 4. 4    rapporter 2012
  • 5. OILI SALMINEN SammandragAVO-projektet (Öppna nätverk för inlärning, 2008- världar och mobila lärohjälpmedel för undervisningsän-2011) letade efter metoder för att gemensamt produ- damål, liksom för dem som använder fri och öppen pro-cera läromedel; det utvecklade också tillvägagångssätt gramvara i skolan. Det kommer att publiceras två and-för öppen produktion och delning och marknadsförde ra rapporter över AVO-projektet:ett kollektivt sätt att planera och genomföra tilldragel-ser, funktioner och kurser. Samarbetet mellan de elva • AVO på öppen kollisionskurs – utmaningar när manorganisationer som deltog förlöpte i stort sett väl. Den kombinerar den reella världen och webbens världnya kulturen att arbeta tillsammans och låna kreativt (AVOimesti törmäyskurssilla – haasteita reaali- jaanammades i olika utsträckning vid olika tidpunkter. verkkomaailman yhdistämisessä) Projektets huvudsakliga kännetecken var nätver- • AVOs vågor kluckar – öppenhet i sikte! (AVO:n lai-kan. Jämlik produktion och peer learning var tillsam- neet liplattavat – avoimuutta näkyvissä!)mans med att skapa och upprätthålla nätverk av cen-tral vikt för dess sätt att arbeta. De resultat som Dessa rapporter kommer att gå igenom hur framgångs-uppnåddes var utmärkta. rikt och effektivt projektet var. Den här rapporten inne- Implementeringen sysselsatte tusentals personer. håller åtta berättelser, av vilka var och en belyser prak-Det omfattande nätverket på nationell nivå omfattade tiska implementeringar av projektet ur olika synvinklar.mer än tio organisationer som var involverade i projekt- Berättelserna är följande: koordinering och projektkom-arbetet och dussintals experter som deltog i de sex munikation (Tiina Front-Tammivirta, Anne Rongas ochunderprojekten åren 2008-2011. Över 2 500 personer Titi Tamminen); distansdiskussionsmedier för demdeltog i de utbildningsaktiviteter och evenemang som som är verksamma inom projektet (Joanna Kalalah-ordnades under projektet. ti); utbildning i sociala medier för lärare (Kaisa Honko- AVO-nätverket använde aktivt nya tjänster och webb- nen-Ratinen och Ari-Matti Auvinen); mobilsommarsko-rum så att de vitt spridda deltagarna kunde skapa sig leevenemanget (Outi Vahtila, Johanna Salmia, Annikaen känsla av närvaro i projektkollektivet. Urvalet av Michelson och Lotta Linko); webbtidsålderns medbor-kommunikationsmedier som användes var med avsikt garsamhälle (Antti Poikola); Second Life (Riitta Liski,omfattande, eftersom ett av projektets mål var att tes- Päivi Svärd, Isto Huvila, Kim Holmberg); det jämlikata och pilotera nya tjänster som projektet erbjöds an- produktionsprojektet vishet när man gör wikier (Joannavända. Ett brett urval webbtjänster och webbrum togs Kalalahti) samt Educoss (Elias Aarnio).först i bruk internt inom projektet, och sedan utbilda- AVO-projektet genomfördes på verksamhetslinje 3des olika intressegrupper i användningen av dem. i det nationella ESF-utvecklingsprogrammet för Fast- Den här projektrapporten är avsedd för inlärare och lands-Finland: Öppna inlärningsmiljöer främjar aktivtanvändare vid olika utbildningsanstalter och organisa- medborgarskap. Projektet finansierades av ELY-centra-tioner som sysslar med öppen inlärning, öppna arbets- len i Lappland och koordinerades av Suomen eOppi-kulturer, sociala medier, innehållsproduktion, virtuella miskeskus.   rapporter 2012 5
  • 6. 6    rapporter 2012
  • 7. Tiina Front-Tammivirta, Anne Rongas OCH Titi Tamminen Case: Koordineringsgrundste-narna och samfälld kommuni-kation i AVO-nätverksprojektet Den här delrapporten beskriver den administrativa koordineringen av AVO-projektet och kommunikationen inom projektet, vilka var Suomen e-Oppimiskeskus ansvarsområden. När man antecknade erfarenheterna av och synpunkterna på koordineringen av och kommuni-kationen inom projektet Öppna nätverk för inlärning betonades ofrånkomligen sådana teman som nätverk, interaktion, hjälpande och att göra tillsammans, talkoarbete, internationalitet samt glädjeämnen och bekymmer i nätverksarbetet. Till koordinatorns viktigaste uppgifterhörde att möjliggöra samarbete mellan ett stort antal medverkande och att skapa fungerande interaktionsmodeller. De kommunikationsåtgärder och -implementeringar som koordinatio- nen ansvarade för stödde i praktiken koordineringsarbetets strävanden och även arbetet i de övriga delprojekten. Dessutom redogörs det i rapporten för vad som skedde i projektet.Frågan huruvida goda tillvägagångssätt kan överföras uppfattning om hur mångfacetterad AVO är och de ut-förblev uttömmande obesvarad. I rapporten presente- löpare som breder ut sig till dess olika medverkande.ras några sätt, på vilka man kan göra andra förtrogna Många är sannolikt också intresserade av att veta, i vil-med goda tillvägagångssätt och på så sätt främja ut- ka frågor eller verksamheter resultaten inte uppfylldenyttjandet av dem i andra projekt och verksamheter. målen eller rentav misslyckades. Om dem delar vi medDet talas också om också vad som i tre års arbete oss av några erfarenheter.(sammanlagt 22,5 personarbetsår) har varit sådant, Det har i synnerligen stor utsträckning medverkatsom vi utgående från våra egna erfarenheter kan re- människor inom olika branscher från olika håll i Fin-kommendera att andra tar i bruk i vittomfattande pro- land. Detta har underlättat arbetet. Det har varit möj-jekt av motsvarande slag inom såväl den offentliga för- ligt att sprida information om projektet i olika nätverkvaltningen, medborgarsamhället som företagsvärlden. och för det har vi fått hjälp av såväl kända som okända. Dessutom granskas det vilka interaktionsmodeller Man kan med fog säga att alla VI som varit verksammasom var i bruk i projektet och vilka resultat man fick av i olika projekt gjorde AVO tillsammans.dem. I redogörelsen berörs också andra ämnen som Allt som allt har denna projekthelhet med ivriga ochkänns nödvändiga, för att koordineringens andel inom motiverade nätverksaktiva varit lärorik, inspirerandehela projektet ska få sin rätta infattning. Med en sådan och uppmuntrande. Vi har också hört andra som varitkartläggning av landskapet hoppas vi att läsaren får en med i projektet använda de här adjektiven. Feedback-   rapporter 2012 7
  • 8. en på projektet har också i huvudsak varit positiv. Man mation och best practices samt samtidigt främja ett smi- har sällan hört negativa utvärderingar. Finansierings- digt utnyttjande av teknologi. Till projektmålen hör ock- programmets huvudprojekt Aktiivi har i huvudsak gett så att leta fram sådana produktidéer, som man skulle positiv feedback på AVO, sporrat och vid behov dragit kunna omsätta i affärskoncept. De resultat man efter- upp riktlinjer för verksamheten. strävar stöder utarbetandet av nya slags inlärningsvä- Det är alltid till heder för ett projekt, om implemen- gar för olika slags studerande. Man försöker eliminera teringen av dess grundtankar fortsätts. Detta lyckades, hinder, bromsar och återvändsgränder för inlärning och och en ny omfattande projekthelhet, projektet Genom för aktiva medarbetare skapas mångahanda möjlighe- ter att lägga fram sin egen kompetens (se t.ex. Häme- wiki, http://ttstyt.wordpress.com/tietoa/). I projektets namn beskriver orden ”öppna nätverk för inlärning” mycket väl vilka frågor som har stått i fo- kus för verksamheten – liksom fixpunkter, kring vilka AVO har byggt upp sin verksamhet. Öppenheten och Öppenheten och nätverken har i det här projektet varit det som möjlig- nätverken har i det gjort, stött och effektiverat inlärningen. Tillsammans är de här tre orden de viktiga hörnen i triangeln och inget här projektet varit av dem skulle vara lika resultatrikt utan de andra. det som möjliggjort, AVO piloterade, utbildade och stödde införandet av nya koncept i läroanstalter och medborgarverksamhet. stött och effektiverat Speciellt viktigt i koncepten var att det ingick pedago- inlärningen. giskt lämpliga egenskaper och drag. I AVO stödde vi också kritiskt ibruktagande, vilket innebär försök och analyser vid inkörningen av nya modeller och möjlighe- ter att ändra modellen, om det inte är meningsfullt att använda den i objektet. Finansieringen av AVO-projek- tet har årligen varit ca 860 000 euro, varför slutsum- man för finansieringen under hela treårsperioden blir öppenhet kraft åt inlärningsnätverken startades i bör- drygt 2,5 miljoner euro. Av denna summa var 15 pro- jan av 2012. Det har som mål att etablera och stärka cent självförskaffade pengar, varav hälften härstamma- en kollektiv, deltagande och nätverksartad verksam- de från kommunal finansiering och den andra hälften hetskultur i de läroanstalter och organisationer som från kurser i sociala medier som ordnades för kommu- deltar samt i deras intressegrupper. nala organisationer. Vad gäller beloppet i euro är pro- jektet ganska stort i Europeiska socialfondens (ESF) fi- ÖPPENHET, NÄTVERK OCH INLÄRNING INGÅR nansieringsbeslut, men när man jämför det med projekt I DE ELEMENT SOM AVOS STENFOT BESTÅR AV inom EU-ramprogrammen och övriga projekt på EU-nivå, AVO-projektet genomfördes på verksamhetslinje 3 i det är det ganska litet. Projekten i medel- och stor klass går nationella ESF-utvecklingsprogrammet för Fastlands- i dem ut på 8-10 miljoner euro. Finland: Öppna inlärningsmiljöer främjar aktivt medbor- I koordineringen av projektet var skötseln av penning- garskap. I utvecklingsprogrammet Öppna inlärningsmil- angelägenheterna och betalningarna mycket arbetsdry- jöer främjar aktivt medborgarskap har man sedan 2008 ga. En väl skött ekonomi ger som känt rörelseutrymme satt sig in i aktivering av medborgarna i olika slags för den egentliga verksamheten och aktiviteterna. Sköt- inlärningsmiljöer. Utvecklingsprogrammet som ingår i seln av ekonomin förlöpte väl, även om vi emellanåt ESF-programmet har finansierat 14 olika projekt, av vil- blev tvungna att uppmana innovativa medarbetare att ka ett har varit AVO. Tre nya projekt har inlett sin verk- hålla sig till tidtabellerna. samhet omkring årsskiftet 2011-2012. Det har samlats ansenliga mängder material från ko- I huvudprojektet AKTIIVI ingår nationella nätverks- ordineringen. Projektrapporteringen och utanordningar- projekt, vilkas resultat används av alla medborgare. na har åstadkommit 20 stora mappar med breda ryg- Målet för nätverksprojekten är att stödja samarbetet gar utanordningsmaterial och innan projektet arkiveras inom temaområdet, öka kompetensen, förmedla infor- är det sannolikt ännu sex likadana mappar på väg samt8    rapporter 2012
  • 9. AVO I SIFFROR 2008–2011 Deltagare Mål Realiserade (31.12.2011) Företag 10 87 Organisationer 200 255 Personer 850 2533 Kvinnor 600 1526 Män 250 1007 Undervisnings- och Mål Realiserade (31.12.2011) handledningsdagar och dagsverken Närundervisning 900 1616 Distansundervisning 850 851 Handledning och konsultering 290 300 Övriga dagsverken 150 157 Sammanlagt 2190 2924uppföljningsdata, beslutsdokument, utanordningsbeslut att det var lätt att ändra dem. Och det har faktiskt varitosv. Så någon papperslöshet kunde man alltså inte hel- av behovet påkallat att utföra ändringar på vägen.ler uppnå i det här projektet som utnyttjat digitalisering. Utan aktiva medarbetare tynar vilket som helst pro- Personalmängden har varierat periodvis. I medeltal jekt bort och upphör eventuellt att åstadkomma resultathar det samtidigt deltagit 50-60 personer, antalet ar- innan dess uppdrag är slutfört. I AVO-projektet var de sombetstagare i heltidssyssla har största delen av tiden va- stödde och deltog hela tiden med om att utföra sin egenrit en till två och förutom dessa har det funnits personer andel, men också om att hjälpa andra medverkande.som arbetat på deltid. Ett stort antal experter av olika AVO-konsortiet bildades av Aalto-universitetets Mediela-slag har medverkat i projektet. På grund av personal- boratorium, Tammerfors universitet INFIM, Åbo Akademi,omsättningen har det varit mycket orientering i arbetet. Hämeen ammattikorkeakoulu, Otavan Opisto, Medborgar- forum SKAF, Innopark teknologicentrum, Hämeen kesäyli-EN GOD PLAN ÄR TILL HJÄLP VID GENOMFÖR- opisto, Tavastehus stad, Kotka stad och HCI Productions.ANDE OCH KOORDINERING Under projektets gång har man utvecklat använd-Genomförande och rapportering är noggrant reglerade i ningen av mobila enheter, bloggar och wikier i inlärningEU-finansierade projekt. Då beredningsgruppen för AVO- och interaktion, användningen av tredimensionella vir-projektet 2007 började göra upp en plan för finansiering- tuella världar och online-konferenser i undervisningen,en, var världen mycket annorlunda än nu. De nuvarande pilotering av redskap i sociala medier, lösningar medtillämpningarna och tjänsterna inom mobilkommunika- öppen källkod samt webbgemenskaper som inlärnings-tion, sociala medier och de virtuella världarna var bland resurs för läraren. Ett viktigt delområde har varit utvär-annat först på intåg och en del av dem var ännu helt dering av kollektivutformat material. Det har varit svårt,okända. men samtidigt har man här varit tvungen att engagera Det är klart att det är svårt, kanske till och med omöj- sig och observera, hur den egna verksamheten påver-ligt att göra upp planer på ett område som ändrar och kar andra och andras resultat. Samarbetet inom en vid-förnyar sig så snabbt som e-lärandet. Hur man skulle få sträckt grupp medverkande står pall, då förutsättningar-finansiering var dock avhängigt av projektplanen och an- na och principerna för verksamheten är tydliga.sökningsförfarandet. Det var till den delen lyckosamt – Man ska lägga märke till att krafterna har samlatseller framsynt – att beredningsgruppen kunde göra pla- och att det kollektiva bemödandet har skett självstyrtnerna så exakta som krävdes, men samtidigt så flexibla utan projektkoordinering. Vi tycker att nätverksarbetets   rapporter 2012 9
  • 10. Samarbetet inom en vidsträckt söket med Flowdock-tjänsten, från vilken man övergick till Organisations-Qaiku och till slut till den sociala platt- grupp medverkande står pall, då formen Yammer. Man bytte tjänst två gånger, eftersom förutsättningarna och principerna Flowdock blev avgiftsbelagd och Organisations-Qaiku in- te visade sig vara något lätt redskap att hålla kontakt för verksamheten är tydliga. med. Det virtuella rummet skapade en känsla av sam- hörighet bland sina användare; för en som ensam utför projektarbete i sin organisation var det här ett viktigt stöd. Snabba reaktioner och svar på frågor och funde- ringar som slängdes ut i det virtuella rummet gav tidvis positiva sida här syns på ett lysande sätt. Det har ock- upphov till en stark känsla av samhörighet. så i övrigt utförts en ansenlig mängd frivilligarbete. De Som medier för webbkonferenserna användes i hu- utförda timmarna har inte räknats noggrant ihop. vudsak programvaran för webbkonferenser Adobe Con- nect Pro (ACP), Skypes gruppchattsfunktion med stöd KOMMUNIKATIONEN I PROJEKTET av wiki och kollaborativa texteditorer (Etherpad). man Urvalet av kommunikationsmedier har varit vittomfat- prövade också på ett wikimöte, där man vid en given tande ända från början och de nya tjänster som kommit tidpunkt diskuterar på wikins mötessida. Det fungerar upp under projektet har testats och piloterats flitigt. På inte på bästa möjliga sätt att förmedla videobild mellan grund av projektets natur och de medverkande har ex- många användare med de nämnda hjälpmedlen; i acp- perimenten med nya medier och utvärderingen av dem förbindelsen tar den rörliga bilden upp mycket band- på ett naturligt sätt blivit en del av valet av kanaler- utrymme och försämrar kvalitén på förbindelsen. Man na för växelverkan. Öppenhet har varit ett genomgå- ansåg dock att det räckte med att använda ljud och ende tema för hela projekthelheten och därför har man text vid konferenserna, i synnerhet som man redan ha- i mån av möjlighet gynnat gratis redskap och tjänster, de bekantat sig med gruppen öga mot öga. som man fritt kan ta i bruk. I augusti 2011 tog man som en nyhet på försök i bruk I AVO-projektet befäste sig som kanaler för diskus- hangout-funktionen i tjänsten Google+, där högkvalitativt sion och för att dela med sig av information från för- ljud och rörlig bild mellan hela tio deltagare är förenade. sta början projektwiki för projekthanteringen, e-postlis- För måndagsmorgonens konferenser mellan projektmed- ta, Google-kalendrar som delades ut till dem som var arbetarna var Google+hangout verkligen ett utomordent- verksamma i projektet för både interna och externa eve- ligt redskap. nemang, regelbundna konferenser över webben (ca 1 Träffar öga mot öga ordnades två gånger om året, av gång/2 mån.) och på platsen (2 ggr/år). En måndags- vilka den ena varade två i dagar och hölls i början av sep- bulletin distribuerad på e-postlistan fungerade som tember. Det var alltid möjligt att delta i träffarna öga mot veckobulletin för projektet och den sammanställdes öp- öga också delvis på distans, fastän önskemålet var att pet i ett dokument som delades på Google Docs. De- man i huvudsak skulle infinna sig på ort och ställe. 90 lade dokument har använts mycket och på så sätt har procent av kontakterna och konferenserna projektmedar- man undvikit att sända olika versioner av och an per e- betarna emellan har i varje fall skett med webbkanaler post. I den interna kommunikationen och den samfällda och -redskap. planeringen användes också kollektiva mindmaps, ut- bildningsplaneringswiki samt mobilvideor på EVO-kana- AVO-PÄRLORNA ETT BEVIS PÅ ATT len i Bambuser-tjänsten. MAN ÄR TILLFREDS Den externa kommunikationen har också i stor ut- Öppna nätverk för inlärning syftade till att skapa, ut- sträckning skötts över webben. Den aggregerade blog- veckla och stöda modeller och metoder för öppen inlär- gen Avoinvirta har gjort tjänst såväl som en uppfölj- ning och innehållsproduktion i läroanstalter och med- ningskanal inom det egna nätverket som en extern borgarverksamhet. Hur har projektet lyckats i detta? informationskanal. Man kan följa med projektmedarbe- AVO-pärlorna berättar om den uppfattning de som tarnas egna bloggar samt andra bloggar med anknytning varit med i projektet har om de bästa resultaten och till ämnet på en och samma webbadress. tillvägagångssätten. Dessa har i en gemensam work- Man önskade få ett virtuellt kaffebord för interak- shop samlats till ”AVO-pärlor”. Mitt i pärlbandet placerar tion i realtid för dem som så önskade. Man inledde för- vi som diamant ”det positiva knyckandets kultur” dvs.10    rapporter 2012
  • 11. AVO-webinarier Utbildningsmodell för jämlik produktion Kurswikier i sociala medier Jämlik produktion ”Peer learning” Mobil- sommarskola Kvalitet Gemensamt utformade Handböcker material i sociala Öppen medier utformning och Resebyrån distribution av SoMe material Sometu-nätverket Mobila enheter Wikier och bloggarSociala medier i undervisningen Webbmötessystem Virtuella världar (3D) Att göra tillsammans Jämlik produktion En öppen verksamhetskultur   rapporter 2012 11
  • 12. principen: man delar öppet med sig av all output och alla Samarbete måste idkas genast från början. Då koncept som åstadkommits med offentlig finansiering.  samarbetet börjar redan i ett tidigt skede, blir det en va- Verksamhetens natur beskrivs av tanken att projek- na, som ökar chanserna att lyckas. I AVO har det egent- tet öppet delar med sig av all den output och alla de kon- ligen lyckats bättre att göra och verka tillsammans än cept som åstadkommits med offentlig finansiering för vad man till en början antog. att informera och användas av alla intresserade. Att arbeta i kollektiv har varit utmärkande under hela Innovativa lösningar passar in i vardagen den tid projektet varat och det har idkats på alla plan i AVO-projektet har producerat ny information på ett om- verksamheten. råde, på vilket sådan knappast alls hittills har stått till buds i Finland. Informationen har i projektet producerats så att den tillämpas i praktiken, vilket har möjliggjort nya sätt att agera, exempelvis från jämlik produktion av läromedel till projektarbete, medborgarverksamhet osv. Innovativa lösningar har med följande av good practices också varit det att man i projektarbetet och koordine- Vi använde inom projektet samma ringen har kunnat använda sådana redskap, med vilka arbetsredskap och öppna koncept, man har kunnat sprida informationen och anvisningarna mycket snabbt till målgruppen, så att det är lätt att ta som vi lärde ut åt målgrupperna. dem i bruk. I undervisningen syns de innovativa lösning- arna i poängteringen av att utbildningen inte är skolning i bruket av medier, utan innehåller nya slags koncept och verksamhetskulturer för att utnyttja tekniken smi- digt alltefter målgruppen. Centraliserade utanordningar och myndighetskontakter Den koordinerande instansen ska ha klara anvisningar LÅT GOD PRAXIS CIRKULERA och fungerande processer för insamlingen av utanord- Principen ”Vi lever som vi lär” ningar och kontrolluppgifter. De tidtabeller som avtalats Vi hade kommit överens om att koordinatorns viktigaste i rapportering och utanordning förutsätter ett starkt en- uppgift var att tillförsäkra förutsättningarna för samar- gagemang från de deltagande organisationernas sida. betet mellan en stor grupp aktörer och att skapa funge- Kontakterna med finansiären i de olika skedena av rande interaktionsmodeller. Detta betjänades bra av det ett projekt utgör en viktig del av koordinatorns arbete sätt som anammades redan i början av projektet att öp- och man kom därför överens om centraliserad kontakt- pet dela med sig av all den output och alla de koncept hållning till den finansierande myndigheten. I fråga om som åstadkommits med offentlig finansiering för att an- utanordningarna samlar koordinatorn bokföringsmateri- vändas av alla intresserade, såväl offentligt som genom alet och rapporterna över verksamheten inom utsatt tid att skräddarsytt rikta dem till parterna i projektet. Ge- och levererar utanordningsmaterialet som ett paket till mensamt överenskomna spelregler för kontakter, kom- myndigheten. Det här arrangemanget har fungerat väl munikation och konferenser är nödvändiga. Man ska och några budgetöverskridningar har inte förekommit. dock stöda alternativ och pluralism bland en stor grupp Härtill har dock också kunnat medverka modellen för aktörer, så att var och en hittar de medel som är bäst tidigt ingripande i penningfrågor, koordinatorn har med och lämpliga för honom/henne. andra ord gett handledning och bistått vid beredningen Projektarbetarna på olika håll i landet utmanar tra- av utanordningen. ditionell kontakt- och konferenspraxis. I AVO började vi Det grundläggande arbetet i koordineringen av pro- frejdigt experimentera med webbkanaler från webbmö- jektet utfördes genast i begynnelseskedet, då man tessystem till Skype och delning av videor. Principen har stämde personlig träff med de verkställande parterna varit att ”vi lever som vi lär”, vi använde med andra ord i vart och ett delprojekt i ett möte, där man tog upp en inom projektet samma arbetsredskap och öppna kon- på förhand uppgjord förteckning över ärenden, i vilken cept, som vi lärde ut åt målgrupperna. ingick såväl praktiska frågor med anknytning till projekt-12    rapporter 2012
  • 13. arbetet och rapporteringen som innehållsdiskussioner. nisations- och gruppcentrerat koncept är det nödvändigtUtgående från dem preciserade man tillsammans må- att övergå till en smidigare metod. I följande stora pro-len och verksamhetsformerna för vart och ett delpro- jekt är det därför meningen att i högre grad framskridajekt. Delprojekten har kunnat ta fram rapporteringsan- utgående från innehållsteman och motiv.visningar och annan handledning på projektwikin. De Under projektets gång har det tydligt framkommitanvisningar som planerades för hela projektperioden som en brist att finansiering inte kan allokeras till perso-t.ex. i fråga om rapporteringen, insamlingen av delta- ner under 16 år eller över 64 år, fastän också de skullegaruppgifter, acceptabla kostnader och användningen av ha goda kunskaper och färdigheter i användningen avlogotypen skapade grunden för en smidig verksamhet sociala medier.inom projektkonsortiet, som utgjordes av ett flertal orga-nisationer. En av de faktorer som gjorde det möjligt för Spridning av god praxisAVO att lyckas var också en centraliserad insamling av I egenskap av koordinator för AVO-projektet har Suomendeltagaruppgifter från evenemang och tilldragelser. So- e-Oppimiskeskus spritt information om projektet ochciala medier i projektarbete var också tema för ett del- talat om vilka goda tillvägagångssätt och former manprojekt. Det utfördes för ELY-centralen i Satakunta och i kan använda i olika former av aktiviteter. I den här sprid-det ingick projekt inom undervisningsbranschen och de ningsuppgiften har man kunnat följa med framgångenpersoner som ledde dem. bl.a. utgående från hur många medlemmar i AVO-nät- verken som har bjudits in som talare eller utbildare tillDet positiva ”knyckandets” kultur i livet olika evenemang eller till andra sakkunniguppdrag. Un-Det för med sig utmaningar att göra tillsammans och der projektets gång har efterfrågan ökat på ett glädjandeproducera material jämlikt, men också ett inspirerande sätt och AVO-medarbetare har synnerligen ofta ombettssug, som lockar med sig. Man ska lära sig att agera på delta i kurser i sociala medier. Information har spritts iosäker mark, om målet är att få till stånd output tillsam- synnerhet via tidningen SeOppi, bloggen Avoin virta ochmans och så att man samtidigt också själv lär sig. Det Someto-nätverket och andra webbnätverk samt bloggar.positiva knyckandets kultur uppstår som en biprodukt. Internationellt informationsutbyte har också varit i an- Sociala medier stämplas fortfarande ofta som ”få- vändning bl.a. i form av konferenser, seminarier, utställ-neri”. Under projektets gång har vi lagt märke till att ningar mm. All output, allt material och alla handböckerstämpeln har bleknat och att man nu redan förstår möj- från projektet finns öppet till buds och det är enklast attligheterna att utnyttja sociala medier för de mest olika hitta dem på en öppen wiki under adressen: http://bit.ändamål. Det är troligt att tillämpning av sociala medier ly/avomateriaalit.och att lära av andra – till och med knycka – i vardagli- De som medverkat i projektet är efter projektetsga sammanhang och också för att sköta uppgifter som slut fortfarande tillgängliga, så tag kontakt om du villklassificerats som tråkiga, såsom exempelvis ekonomi- ge feedback.förvaltning; tillämpade samfundstjänster har varit till för-del för att sociala medier börjar tas på allvar.Inget är evigt – det behövs beredskap Finansieringsprogram: Verksamhetslinje 3 i detför omvärdering nationella ESF-utvecklingsprogrammet för Fast-Mål och koncept reviderades under arbetets gång vid ge- lands-Finland: Öppna inlärningsmiljöer främjarmensamma sammankomster och webbdiskussioner. aktivt medborgarskap Svåra frågor i projekthanteringen har bl.a. varit upp-hovsrätterna, vilket kom i dagen i fråga om äganderätten Budget: 2,7 miljoner euro för åren 2008-2012till det material som öppet står till buds för distribuering Projektkonsortium: Aalto-universitetet/Konstin-över webben. I upphovsrättsfrågor har man de facto bli- dustriella högskolan, Tammerfors universitet, Åbovit tvungen att så att säga bryta arm med myndigheter- Akademi, Hämeen ammattikorkeakoulu, Otavanna, eftersom förvaltning och stadganden släpar efter det opisto, Kansalaisfoorumi SKAF ry, Teknologiakes-som nu sker över webben. kus Innopark Oy, Hämeen kesäyliopisto, städerna Arbetet inom AVO-projektet inleddes av olika organi- Tavastehus och Kotka samt HCI Productions Oy.sationer och därefter började det så småningom uppstå Koordinator Suomen eOppimiskeskus ry.grupper mellan de olika organisationerna. Från ett orga-   rapporter 2012 13
  • 14. 14    rapporter 2012
  • 15. Joanna Kalalahti, TAMMERFORS UNIVERSITET Case: Ett gemensamt distans- diskussionsmedium för de medverkande i AVO-projektet I den här delrapporten talas det om hur fjärran-nära-synpunkten och distansupplevelsen ändrades i AVO-projektets delprojekt och projektverksamheten av nätverksnatur med hjälp av nya medier för distansarbete.NÄRA OCH FJÄRRAN I AVO I mitten av projektet, hösten 2010, tog man i bruk Flow-AVO-projektet bestod av sex separata delprojekt, av vil- dock1, en finländsk tillämpning, med vilken man kanka vart och ett inriktade sig på en viss innehållsandel. skapa nätarbetsutrymme för en organisation för dis-Naturlig gemensam sysselsättning uppstår kring äm- kussioner i realtid (jfr chattdiskussion i realtid). Mannen som är genuint gemensamma, men för att man skulle sannolikt ha kunnat ta diskussionsmediet i brukska bli varse dem krävs det kommunikation. Eftersom redan tidigare, men av någon orsak föreföll valet avdet i projektet fanns gemensamma mål, och för att de medium vara en knäckfråga. Till slut tog man i brukskulle uppnås, förutsatte finansiären samarbete mellan Flowdock ganska spontant – en av de projektmedver-de medverkande i projektet. I en projektundersökning, kande grundade en webbgemenskap och inbjöd de and-som utfördes i slutet av 2011, kom det fram erfaren- ra projektmedverkandena att delta. Tanken var att detheter av att de gemensamma målen var oklara och att är bättre att konkret börja pröva ett potentiellt lämpligtman inte diskuterar tillräckligt om dem. medium än att fortsätta diskutera om vilket medium För att det ska vara möjligt att samarbeta, krävs det man ska ta i bruk. Diskussionen över webben fick ge-en fungerande diskussionskanal. Eftersom de medver- nast en god start, och den fortsatte livlig hela den tidkande i projektet fanns på olika håll i Finland, utnyttjade som mediet användes. Man diskuterade inte bara omman ända från början flitigt de medier webben erbjuder. allmänna projektangelägenheter, utan man hann ocksåDe medier som togs i bruk i AVO-projektets begynnel- med informellt snack. I och med användningen av dis-seskede stödde dock inte gemensamma diskussioner kussionsmediet utvecklades det också egna insider-och inte heller önskemålet om att stärka känslan av grejer inom gruppen, såsom det skämt i fri form enatt höra till samma kollektiv mellan medarbetarna eller projektmedverkande alltid inrymde i diskussionen påbehovet att öka de medverkandes kännedom om var- fredagarna, som fick namnet fredagsvitsen. Tröskelnandra. Eftersom man med hjälp av informella diskus- att delta i diskussionen var uppenbart ganska låg, ochsioner kan göra det lättare för parterna att lära känna i Flowdock diskuterade man om mycket mångahandavarandra hade man som önskemål att det nya diskus- saker. Kanalen fungerade synnerligen väl då någon del-sionsmedium som väljs ska ha en sådan egenskap. tagare ville ha svar av andra projektmedverkande på någon fråga, exempelvis förhöra sig om de andras åsik-1 www.flowdock.com ter. Man måste dock konstatera att alla projektmedver-   rapporter 2012 15
  • 16. sam. Man konstaterade att det nya diskussionsmediet dåligt stödde sådana webbdiskussioner som man efter- strävade. Svårigheten berodde troligen i stor utsträck- ning på plattformens egenskaper, som var avsedda för bruk av ett litet annorlunda slag än aktiv diskussion över webben. I Organisations-Qaiku baserade sig diskussio- nen på olika kanaler och man ansåg att det var kompli- cerat och besvärligt att följa med dem. Organisations- Qaiku aviserade exempelvis inte på något sätt om nya inkomna meddelanden. Dessutom var det besvärligt att hitta kanalernas meddelanden. Plattformen lämpar sig uppenbart mycket bättre för att bygga upp information. På grund av att diskussionen tynade bort förkortade man den fyra månaders försöksperiod som man först tänkt sig. I samband med bytet av plattform utfördes det igen en enkätundersökning bland de medverkande i projek- tet, genom vilken man hoppades få information om vilka slags faktorer i Organisations-Qaiku som eventuellt hej- dade diskussionen och dessutom en synpunkt på hu- rudana egenskaper de medier för diskussion över web- ben som lämpar sig för att skapa ett gemensamt virtuellt kande inte deltog i diskussionen, utan att man i huvud- rum borde ha. I början av februari 2011 beslutade man sak diskuterade inom en kärngrupp på 8-10 personer. att ta i bruk plattformen Yammer3 och försöka väcka dis- Då Flowdock blev avgiftsbelagd i slutet av 2010 be- kussionen till liv på nytt med en plattform som eventu- slutade projektet ta någon annan gratis plattform i dess ellt lämpar sig bättre för användningsändamålet. En del ställe. I samband med bytet genomfördes det en enkät av de projektmedverkande hade redan hunnit ta Yammer om erfarenheterna av användningen av det gemensam- i bruk vid den tid då den andra enkäten utfördes, varför ma diskussionsmediet under de tre föregående måna- man också kunde förhöra sig om de första intrycken. derna. I enkäten ingick frågor såväl till de projektmedver- Förväntningarna inför användningen av Yammer var kande, som inte hade använt Flowdock aktivt eller över helt klart högt ställda efter den besvikelse man upplevt huvud taget samt frågor av allmännare natur om bruket på grund av Organisations-Qaiku. Kommentarerna var av distanskommunikationsmedier. Med enkäten hade uppmuntrande, men i praktiken var diskussionen över man för avsikt att klarlägga, hur ibruktagandet av diskus- Yammer länge ganska lugn och obetydlig i jämförelse sionsmediet hade svarat mot de önskemål om ett ge- med diskussionen över Flowdock. Eftersom plattformen mensamt virtuellt rum, om diskussioner och om att lära visade de användare som var samtidigt inloggade, före- känna varandra som kommit i dagen i projektundersök- föll det som om i genomsnitt fem personer nästan alltid ningen. Det allmänna intrycket var uppmuntrande och var närvarande. Ändå föreföll det som om det inte upp- man förväntade sig att diskussionen igen skulle fortsät- stod diskussion, fastän några projektmedverkande för- ta lika livlig i det nya mediet. sökte locka med andra. Informationen om gemensamma Som ny plattform för diskussioner över webben valde angelägenheter löpte inte heller med användning av Yam- man den för några projektmedverkande sedan tidigare mer, eftersom det var långtifrån alla som använde den. bekanta organisationsversionen av Qaiku, Organisations- Hösten 2011 föreföll det som om användningen av Yam- Qaiku2, ett medium av mikrobloggstyp. I och med bytet mer oväntat hade ökat bland de projektmedverkande, ef- av diskussionsplattform i början av december 2010 fö- tersom det kom ett flertal meddelanden dagligen, medan reföll det som om diskussionen efter den första förvå- halvårssituationen var sådan att det kunde gå flera da- ningen helt stagnerat. Några personer gjorde intensiva gar utan nya meddelanden. försök att öppna diskussioner i Organisations-Qaiku och Enligt våra erfarenheter finns det skillnader mellan upprätthålla dem, men det är besvärligt att diskutera en- diskussionsplattformarna, men att bekanta sig med 2 www.qaiku.com/organisations 3 www.yammer.com16    rapporter 2012
  • 17. dem endast utgående från förteckningarna över egen- dier som prövades än i Yammer, vilket har kompliceratskaper berättar inte nödvändigtvis hela sanningen om arbetet för de projektmedverkande som använder mo-hur plattformarna fungerar för den avsedda diskussio- bila enheter. Yammer har förutom mobilgränssnittet ettnen. Några egenskaper har enligt våra erfarenheter vi- särskilt arbetsbordsprogram för dem som inte vill agerasat sig vara till och med ganska kritiska med tanke på i programmet med hjälp av en webbläsare. Dessutomhur plattformen fungerar, såsom den att inkommande är det möjligt att integrera Yammer med ett flertal olikameddelanden aviseras, att plattformen är enkel och att program, varför det är lätt att få det att passa in i deden är lätt och smidig att använda, att det finns möjlig- dagliga sätten att arbeta med hjälp av olika slags me-het att följa med kommunikationen bakåt och att platt- dier. Webbdiskussionsmediet minskar mängden e-post,formen lämpar sig för de egna dagliga medierutterna. vilket också var ett mål i AVO-projektet.Problemet i ett distribuerat nät av AVOs typ är att deprojektmedverkande deltar i projektet på olika sätt och FEEDBACKENKÄTERmed olika procentuella andelar och att det inte nödvän- Det ordnades två separata undersökningar om bruketdigtvis är möjligt att få alla med i diskussionen. Detta av webbdiskussionsmedier i AVO-projektet: den förstainverkar naturligtvis så att man inte kan distribuera in- efter bytet från Flowdock till Organisations-Qaiku ochformation till alla via samma medium, varför man också den andra i samband med övergången till Yammer4. Imåste använda andra medier för att informera. Via med- vardera enkäten försökte man inte bara uppskisseradelandena uppstår det ett slags enhetlig bild av vad an- synpunkter i anslutning till de program som prövats ut-vändarna av diskussionsmediet vid var och en tidpunkt an också den större ändring i bakgrunden, som anslu-sysslar med, vilka frågor som upptar deras tankar, vil- ter sig till distans-närhets-synvinkeln.ka observationer de har gjort ”på fältet” – för deras Det förefaller som om man kan hitta förutsättning-del som inte använder mediet förmedlas givetvis inte ar med anknytning till såväl det medium man användernågon sådan bild. Diskussion över webben med and- som andra frågor, som är väsentliga med tanke på upp-ra projektmedverkande och vetskapen att också andra levelsen att höra till ett kollektiv och en smidig fjärr-projektmedverkande via mediet samtidigt är ”närvaran- närvaro. Av de som besvarade enkäten tog hela niode” ger projektet en känsla av verklighet, då man inte upp det att om det står till buds hjälpmedel som fung-kan träffas på traditionellt sätt. Ett medium för diskus- erar och gör interaktion möjlig, är fjärrnärvaro ett allde-sion över webben hjälper att distribuera information, gör les lika bra alternativ som fysisk närvaro. För det förstadet möjligt att lätt fråga av andra samt skapar också en ansåg man att mediet i sig själv är av betydelse medkänsla av bekantskap de projektmedverkande emellan. tanke på hur man upplevde att det närmar personer Hur används då webbdiskussionsmediet? Av de en- som är långt borta såsom följande enkätsvar utvisar:skilda projektmedverkandena har det knappast krävts • Flowdock hjälpte väl (5 omnämnanden) till attnågot annat för att ta i bruk mediet än att skapa an- närma avlägsna personer till varandra eller synner-vändar-ID och få kvittering av nätverkets grundare att ligen väl (2 omnämnanden), medan Organisations-den nya medlemmen har blivit godkänd. Därefter står Qaiku dåligt (6 omnämnande) eller synnerligenwebbdiskussionsmediet till förfogande och användning- dåligt (1 omnämnande) hjälpte till att närmaen tar synnerligen litet tid i anspråk. Ändå fungerar det avlägsna personer. Bara två svarande uppgav attså att det hela tiden är öppet och på så sätt utgör en den gav en god känsla av fjärrnärvaro.kort rutt till distansarbetskamraterna. Det finns skillna- • Man tyckte att Flowdock underlättade det för per-der mellan de medier som användes i AVO-projektet, soner att stifta bekantskap med andra medverkan-men mediet ”låter höra av sig” bara då det på olika sätt de i AVO-projektet för det mesta synnerligen välkommer information om nya meddelanden (ljudsignal, (1 omnämnande) eller väl (5 omnämnanden),visuell vink om nytt meddelande). Av de medier som men enligt ett omnämnande dåligt.prövades aviserade Organisations-Qaiku inte nya med- 4 I AVO-projektet har tiotals personer arbetat med olika slags procentu-delanden. I webbdiskussionsmediet finns också sparat ella andelar. Vardera enkäten besvarades av 12 personer. Av dem sommycket olika slags information om projektet, då de pro- besvarade den första enkäten använde 7 Flowdock någorlunda aktivtjektmedverkande har anslutit länkar till sina meddelan- (varje vecka 2 och dagligen 5 personer). De aktiva användarna av Or- ganisations-Qaiku var 6, av vilka de som använde mediet regelbundetden och diskuterat – på så sätt har det också hänt att varje vecka var 4 och de dagliga användarna 2. Av de aktiva användar-man ibland har letat efter någon information i mediet. na hade 6 hela tiden Flowdock öppen, 2 Organisations-Qaiku, de övri-Mobilgränssnitt har inte funnits i något annat av de me- ga följde mer sporadiskt med kommunikationen över medierna.   rapporter 2012 17
  • 18. Småprat via webbdiskussionsmediet ansågs vara viktigt av flera orsaker: Ett informellt webbdiskussionsmedium upplevdes vara viktigt med tanke på samhörig- het, atmosfär, stresslindring och den egna arbetsmotivationen Ett webbdiskussionsmedium utgör en viktig kanal till de andra Webbdiskussionsmediet möjliggjorde informell kommunikation och kommunikation med en låg tröskel Webbdiskussionsmediet var till nytta för dem, som naturligare än andra kanaler kommunicerar via nätet Webbdiskussionsmediet sparade tid och effektiverade kommunikationen Webbdiskussioner minskade de projektmedverkandes behov att resa Webbdiskussionsmediet hjälpte att distribuera tyst information Webbdiskussionsmediet hjälpte att lägga ut tankar och återkomma till dem senare Bild 1. Nätverkschattmediets betydelse för AVO-projektverksamheten. • Man tyckte att Flowdock hade hjälpt att få till • stöda olika sinnen och kommunikationsmöjlig- stånd tillit till övriga projektmedverkande eller öka heter (ljud, tal, skriven kommunikation såsom den synnerligen väl (2 omnämnanden) eller väl chatt), eftersom känslan av närvaro inte förmed- (5 omnämnanden). las till alla exempelvis via skriven kommunikation • Man upplevde att kommunikationen hade förlöpt (6 omnämnanden) synnerligen väl (1 omnämnande) eller väl (6 omnäm- • enkelt, lätt och smidigt att använda nanden) med Flowdock, via Organisations-Qaiku en- (3 omnämnanden) ligt fyra svarande väl och enligt fem svarande dåligt. • tillräckligt i realtid – det är viktigt att programmet till exempel informerar användaren om nya med- Betydelsen av ett informellt diskussionsmedium be- delanden i realtid (2 omnämnanden) skrivs väl av en projektmedverkandes kommentar: ”För • sådant som gör det möjligt att följa kommunika- mig själv är det här informella mediet alldeles nödvän- tionen bakåt (2 omnämnanden) digt redan med tanke på min egen arbetsmotivation, ef- • passa naturligt ihop med den egna dagliga tersom ingen annan i min organisation har som arbete ”medierutten” (1 omnämnande) att syssla med det här projektet. Jag behöver diskussio- • sådant, där det är möjligt att visa en profilbild ner med mina kollegor, fastän det bara skulle vara om av medlemmarna (1 omnämnande) vädret, men ändå.” Det medium som används för nät- • sådant, där skillnaden mellan användare på verksdiskussion och för att skapa ett gemensamt vir- olika nivå inte poängteras för mycket tuellt rum borde enligt enkätsvaren: (1 omnämnande).18    rapporter 2012
  • 19. De jämförelser mellan de prövade plattformerna som samlats i följande tabell belyser väl, varför Organisations-Qaiku inte upplevdes som ett lika lämpligt webbdiskussionsmedium för de verksamma i AVO-projektet som Flow-dock och Yammer (tabellen nedan): JÄMFÖRELSE AV EGENSKAPERNA HOS DE PRÖVADE PROGRAMMEN Klarheten i programmet Oöversiktligheten och oredigheten i Organisations-Qaikus gränssnitt och hela programmets och gränssnittet funktionsprinciper orsakade problem, såsom att uppfatta till vilken kanal vilken text hörde, och över huvud taget var hela principen som byggde på kanaler inte förståelig (9 omnämnanden). Man kunde inte få fram sina egna texter eftersom man inte visste vad man skulle klicka på i program- met och det var svårt att hitta nya meddelanden och i synnerhet kommentarerna till dem. Där- emot upplevdes gränssnittet som klart i Flowdock (3 omnämnanden), och det kom inte fram några egentliga negativa observationer med anknytning till det över huvud taget. Man gillade Yammers utförande – av gränssnittets egenskaper upplevdes exempelvis knappen ”jag gillar” vara viktig i synnerhet i informella diskussioner, och man tyckte att Yammer påminner om den för många be- kanta Facebook och därför är lätt att använda (2 omnämnanden). I Flowdock hade man åter öns- kat litet mer drag av kollektivprogram (1 omnämnande). Man ansåg det vara negativt att Organisa- tions-Qaiku saknade statusuppdateringar (1 omnämnande). Lämplighet för Organisations-Qaiku lämpade sig enligt enkätsvaren inte för sitt syfte på grund av vissa egenskaper bruksändamålet i mjukvaran. Man tyckte att den inte lämpade sig för daglig diskussion i snabb rytm och för snabb- meddelanden (7 omnämnanden) och dess dagliga bruk komplicerades igen av att programmet sak- nar visuella eller ljudvinkar som aviserar att det kommit nya meddelanden. Man tyckte inte heller att Organisations-Qaiku lämpar sig för en så liten grupp, som de medverkande i AVO-projektet utgjorde (2 omnämnanden). Å andra sidan ansåg man det vara en styrka i Organisations-Qaiku att meddelan- dekedjorna sparades och var permanenta, varför man ansåg att Organisations-Qaiku lämpar sig spe- ciellt väl för asynkront och långsiktigt arbete samt för kollektiv utveckling, informationsuppbyggnad, planering eller seminarierapportering (5 omnämnanden). De första intrycken bland dem som pröva- de på Yammer var i stor utsträckning positiva – mediet föreföll vara behändigt och lämpa sig väl för sitt bruksändamål såsom informella kaffebordsdiskussioner, intern information om projektet, för att hålla sig àjour samt för lägesuppdateringar, och diskussionen föreföll löpa smidigare än i Organisa- tions-Qaiku (3 omnämnanden). Fastän man tyckte att Flowdock och Yammer i det stora hela lämpar sig bättre för sådan diskussion som man behövde föra i AVO-projektet, misstänkte en svarande i den första enkäten att valet av Flowdock som medium kanske inte träffade rätt, för man ansåg att den lämpar sig bättre för sådant teamarbete, där medlemmarna idkar intimt samarbete dagligen. AVO-projektet är åter aningen vagare. Det här motiverades dock inte noggrannare och de projekt- medverkandes erfarenheter av Flowdock var i övrigt positiva (5 omnämnanden). Avisering av Man upplevde att Flowdock fungerade och man upplevde inte att den orsakade informationslarm, nya meddelanden eftersom den har olika slags filter och man själv kan ställa in önskad nivå på de ljudsignaler som aviserar nya meddelanden (1 omnämnande). Gränssnittet var enkelt och klart och det var möjligt att med en blick skapa sig en bild av allt som är viktigt för en själv (2 omnämnanden). Anpassning av Vad gäller anpassningen av webbdiskussionsmediet till den dagliga ”programrutten” är det utgåen- programmet till den de från enkäterna svårt att säga noggrannare, vilka förbättringar man skulle ha kunnat göra i detta dagliga programrutten avseende. Ett mobilgränssnitt kunde åtminstone för några användare vara en fungerande förbätt- ring. Avsaknaden av mobilgränssnitt i Flowdock liksom i Organisations-Qaiku upplevdes som en olägenhet (för vardera 1 omnämnande). Däremot upplevdes Yammers mobilgränssnitt vara en god sak (1 omnämnande), också i övrigt tog man upp att de olika alternativen att använda program- met fungerar (2 omnämnanden), såsom arbetsbordsprogrammet utöver webbläsargränssnittet (det finns också ett eget kundprogram för Linux, men det konstaterades vara dåligt). I fråga om Orga- nisations-Qaiku ansåg man avsaknaden av automatisk inloggning vara en komplicerande faktor (3 omnämnanden) liksom att möjligheten att använda programmet via Digsby (1 omnämnande). Tidigare erfarenheter av Betydelsen av tidigare erfarenhet som en faktor som underlättar ibruktagandet av program togs att använda programmet upp i enkätsvaren (2 omnämnanden). Man tyckte att Organisations-Qaiku framhävde skillnaderna mellan de projektmedverkande och diskriminerar kommunikationen (1 omnämnande), eftersom en del var erfarna Qaiku-användare, vilket man upplevde att kom till synes i kommunikationen via den.   rapporter 2012 19
  • 20. Projektaktörerna gjorde upp en lista över de medier, DISKUSSION som de anser att lyckas bäst med att skapa en upple- Vilka skulle de nya koncept kunna vara, som i och med velse av att vara nära när man är fysiskt långt ifrån var- teknologierna anknyter sig till den ändring som inträf- andra. Sådana är chatt, virtuella världar, mikrobloggar, fat vad gäller att vara avlägsen och nära? Hurudana mötesplatser på nätet, webbmötessystem, wiki- och intellektuella och till verksamhetsmetoderna anslutna dokumentplattformar som möjliggör samfälld skrivning, hinder måste man överbygga för att det ska bli lika na- bärbar dator, telefon och lokaliseringsprogram. Det råd- turligt att vara nära med förmedling av teknologi som de stor variation utgående från hur var och en svaran- att vara fysiskt närvarande? I två exempel i den här de gynnade vilket medium eller vilken kombination av delrapporten är det medium, via vilket verksamheten medier. Man kunde se att de personliga preferenserna och ändringen i den har analyserats, olikt, men en ana- och användningssituationerna och -målen spelade in. lys av användningen av vartdera mediet bringar i dagen Å andra sidan framfördes det i enkätsvaren att själ- något väsentligt om ändringen i fjärran-nära-synvinkeln va mediet inte är av så stor betydelse för att det ska och dess betydelse i verksamheten. uppstå en känsla av fjärrnärvaro, utan alldeles andra Den teknologiska utvecklingen har gjort det möjligt saker, såsom hur väl människorna känner varandra (3 att överbrygga fysisk distans allt lättare. I och med det omnämnanden), att man är på samma våglängd och har betydelserna av att vara avlägsen och nära änd- vill ha att göra med varandra (4 omnämnanden) samt rats, eller kanske till en del framhävt den redan tidigare att det ingår lek och humor i kommunikationen (1 om- upptäckta känslan att man när man är nära kan vara nämnande). Man ansåg det vara viktigt att få respons längre borta än fjärran. Teknologin har fört med sig nya tillräckligt snabbt i kommunikationen för att det ska dimensioner i fråga om att vara fysiskt fjärran. Kom- uppstå känsla av närvaro (3 omnämnanden): munikation i textform och på talbasis är inte längre de ”Det måste komma en reaktion på de saker man ro- enda dimensionerna, genom vilka man kan vara i kon- pat ut i distansmediet, gärna inom en vardag. Utan det takt med dem som är långt borta, utan olika slags vir- urvattnas tron på kommunikationskanalens funktion. tuella rum som utnyttjar tre dimensioner gör det möjligt Om reaktionerna tidvis kommer snabbare (dvs. till och att också ansluta en kroppslig upplevelse till överbryg- med inom några sekunder) uppstår det en känsla av gandet av avståndet. Fastän det finns och redan länge närvaro, nu är vi båda/alla här och snackar.” Det kom har funnits en stor mängd olika tekniker, har man ännu också fram individuella skillnader i kraven på hur upp- inte lärt sig att ta dem i bruk. Ibruktagandet av dem levelsen av fjärrnärvaro uppstår – för någon krävdes väcker mångahanda synpunkter. De traditionella medi- det för det att man träffas i den fysiska världen och att erna brev och telefon är också exempel på medier som det därigenom uppstår förtroende (2 omnämnanden), överbryggar en fysisk distans, fastän få av oss längre för några är det naturligt att bli bekant oberoende av vil- observerar det, när de har blivit så vardagliga och an- ket medium som används (1 omnämnande). vänds av alla. Fysiska träffar ansågs vara på sin plats (9 omnäm- Ett viktigt begrepp när man analyserar dimensioner- nanden) med tanke på att bli bekant (5 omnämnanden) na i att vara fjärran och nära är ”fjärrnärvaro” (telepre- och samvaro och småpratande i fri form (4 omnäm- sence, virtual presence, co-presence). Det kan använ- nanden). Behovet att träffas fysiskt upplevdes dock in- das för att beskriva en upplevd känsla av närvaro, som te vara så stort efter det att man bekantat sig med uppstår när man är tidsmässigt eller fysiskt fjärran via varandra, om nätverkskommunikationen fungerar. Med någon interaktionsteknologi eller något interaktions- de projektmedverkandes ord tyckte man att de fysiska medium. Styrkan i upplevelsen kan variera och man träffarna var att ”ge själ och kropp åt nätverksperso- har traditionellt letat efter de variabler som påverkar nerna” samt att tillföra distansarbetet förströelse och den bland teknologins egenskaper – hur väl teknologin omväxling. exempelvis gör det möjligt för användaren att påverka Man ansåg att arbetets målinriktade karaktär och dess funktion, eller hur snabbt teknologin ger respons de gemensamma insatser man upplevt var av betydel- på de åtgärder som vidtas av användaren. Å andra si- se med tanke på känslan av närvaro (2 omnämnan- dan är upplevelsen av fjärrnärvaro starkt individuell den). Man tyckte också att sådant samarbete som inte och det är i någon mån svårt att konvertera den till en är så djupgående fungerar via medier som möjliggör mätbar form, fastän det nog har utvecklats olika slags fjärrnärvaro (1 omnämnande). Jämlika färdigheter i nät- tester för att mäta upplevelsen. Dessutom är det bra verksinteraktion ansågs vara av vikt (1 omnämnande). att minnas att det till upplevelsen av fjärrnärvaro också20    rapporter 2012
  • 21. ansluter sig övriga aktörers närvaro i samma virtuella fjärrkommunikationsmedium nå alla de projektmedver-rum samt situationsbaserade och personliga faktorer kande som använder mediet på en gång, exempelvis(Steuer 1993, 11-18, Mokka & Välkkynen 2002.) då det kommer upp något man vill fråga om, som krä- I feedbackenkäterna om användningen av webbdis- ver ett snabbt svar och man inte nödvändigtvis är heltkussionsmedier i AVO-projektet kom det förutom den på det klara med vem eller vilka som kan svara. Detteknologi som användes fram andra faktorer, som kan som sker över webben är inte separerat från det somtas upp vad gäller att åstadkomma upplevelsen av sker i den reella världen, utan bildar ett klart kontinuumfjärrnärvaro. Det förefaller att vara viktigt att de aktö- med den. Man kan fortsätta det som inträffat i den re-rer som använder mediet står i växelverkan och känner ella världen över webben. Förnuftigt ibruktagande avvarandra, av vilka det kan vara svårt att säga, vilkende- nya medier har med säkerhet minskat den till och medra kommer först. I ett projekt eller en sammanslutning konstgjorda åtskillnaden mellan ”verkligt och virtuellt”.av annat slag, där man agerar mycket på distans kan Steuer tar med hänvisning till Laurels forskningsresul-det vara svårt att lära känna de andra. Det är naturligt tat upp uppbyggandet av en relation mellan användareatt en del av aktörerna är mer i kontakt med varandra,en del av aktörerna känner varandra redan sedan ti-digare. Man börjar dock inte arbeta och diskutera till-sammans av tvång ens i ett bekant gäng, om det intefinns genuint gemensamma angelägenheter. Sålundakan mediet inte rädda interaktionen och ange den verk-samhet som eventuellt följer på den. Upplevelsen avfjärrnärvaro är säkert desto bättre också med primitivamedier, ju bättre aktörerna känner varandra sedan tidi-gare. Ett fungerande medium som möjliggör fjärrnärva-ro kan också hjälpa att bli bekant. Då det arbete somutförs på distans och mötena på distans ökar, blir det Det som sker över webben ärmåhända också naturligare att agera också med främ-mande människor via webben, då tekniken blir mer be- inte separerat från det som skerkant och då man tränar den med bekanta blir använd- i den reella världen, utan bildar ett klartningen av den en rutinfunktion också med främmandemänniskor. kontinuum med den. Man kan fortsätta det En faktor som förmodligen är central i anslutning som inträffat i den reella världen över webben.till hur koncepten ändras är indelningen mellan reellverklighet och virtuell verklighet. Den kommunikationoch diskussion som förs i Facebook får exempelvis lättden stämpeln att den är trivial och helt separerad fråndet verkliga livet. Ändå berör diskussionerna ofta sakersom händer i livet utanför nätverken, och diskussionenär liksom en kaffebordsdiskussion, som sker mellanpersoner som är fjärran från varandra. Diskussionenhar visserligen vissa begränsningar, som gör att deninte nödvändigtvis är helt likadan som en kaffebords-diskussion mellan personer som fysiskt sitter vid ett och teknologi. Till den anknyter sig som en väsentligkaffebord, men det är knappast någon som kan förne- faktor det engagemang (engagement) användaren byg-ka äktheten i en kaffebordsdiskussion som förs över ger upp för mediet, som i första hand innefattar emo-webben – det är fullt möjligt att som resultat av diskus- tionella, men också kognitiva, dvs. kunskapsmässigasionerna komma fram till någon lösning på ett problem komponenter. Uppbyggnaden av engagemang förutsät-som bekymrat någon deltagare, som han först har bör- ter att man för en stund glömmer bort den kunskaps-jat grubbla på och för vilket han har fått kommentarer mässiga sidan, med andra ord ger sig fullständigt hänoch tips av andra. Också i AVO-projektet har man kon- åt den upplevelse mediet alstrar. (Steuer 1993, 18) Ikret lagt märke till att det går lätt och snabbt att via ett och med upplevelsen är det möjligt att överkomma den   rapporter 2012 21
  • 22. misstro man eventuellt känt mot mediet och i stället kan man också främja nätverksdiskussionernas förlopp flytta uppmärksamheten från själva mediet till den sak och att bevara dem aktiva (Sivunen 2007, 125). På så som möjliggörs och realiseras via det. Ju mer använda- sätt kan man med säkerhet också bidra till att när- och ren riktar sin uppmärksamhet på stimuli i omgivningen nätverksinteraktionen kopplas samman så att den blir eller ju djupare han har fördjupat sig i omgivningen, des- kontinuerligare i stället för att man betraktar dem som to starkare upplever man känslan av närvaro. (Witmer strikt separata. I Sivunens undersökning om teknologi- & Singer 1998, 226-228.) medierad interaktion inom decentraliserade team ob- Det är också problematiskt att dryfta huruvida ett serverade man också att teknologimedierad interaktion distanssystem kan ersätta fysisk närvaro, vilket för sin i människornas upplevelser med tanke på uppbyggan- del också fortsätter den ovan framlagda dikotomin. det och upprätthållandet av relationer uppträder sekun- Frågan ställdes också, till och med litet provoceran- därt och svagare än interaktionen vid en närträff, fast- de, i enkäten i anslutning till AVO-projektets webbdis- än teknologimedierade interaktionsmetoder i praktiken kussionsmedier. Man ersätter ofta närmöten med nät- utnyttjades just för dessa ändamål. Till interaktion öga verksmöten, men i sammanslutningar av det slag som mot öga ansluter det sig motiveringar som starkt ta- AVO-projektet, där man i huvudsak möts med utnyttjan- lar för den, fastän man i praktiken skulle kunna sköta de av medier på webben, blev situationen den omvän- många angelägenheter alldeles lika välfungerande tek- da, dvs. att man kan önska ersätta ett nätverksmöte nologimedierat. (Sivunen 2007, 225-226.) med en närträff åtminstone någon gång. Det har i många organisationer ansetts vara viktigt att genomföra kostnadsbesparingar via teknologi som möjliggör fjärrnärvaro. Odgen och Jackson (2010, 336) för fram att ett vik- Det har i många organisationer tigt hinder för att anamma system som implementerar fjärrnärvaro är kulturbaserat. Till många system som ansetts vara viktigt att implementerar fjärrnärvaro anknyter det sig videokon- genomföra kostnads- takt, varvid interaktionen blir lagrad. Det är för många fortfarande en obehaglig upplevelse att tala till en ka- besparingar via teknologi som mera och använda lagrande program. Lagringen kan möjliggör fjärrnärvaro. vara förenad med en likadan farhåga, som den som observerats exempelvis via den case-beskrivning av kollektivutformat material som ingår i den här rappor- ten. Det går ännu inte naturligt att framföra halvfärdi- ga eller spontant framlagda tankar, och det är förvis- so också bra att inse att det som en gång lagts ut på webben stannar kvar där. Var och en måste finna den gräns, som känns bra för honom/henne själv. Fjärrnärvarosystemens utvecklingsgång från enhe- Det är för all del klart att det ännu i dag råder skill- ter belägna i skilda rum till webbläsarbaserade enheter nader mellan närträffar och webbträffar och att ingen- som används i den egna datorn har varit ett steg fram- dera av dem är ett fullständigt substitut för den andra, åt mot personligt bruk och bruk som sker med små om man vill tänka så på saken. I AVO-projektets enkät praktiska arrangemang. Detta är säkert en faktor, som om webbdiskussionsmedier kom det också fram att influerar hur gärna och hur mycket man använder syste- närträffar inte helt kan ersättas med de medier web- men – då man kan använda dem spontant på sin egen ben erbjuder, men att det behövs närträffar klart mer dator, är användningen snabb och lätt om man behärs- sällan än webbträffar. Snarare än utbytbarhet skulle kar att använda programmet och sättet att gå tillväga man kunna tala om att distans- och närträffar har olika är bekant. Sammanvävning, konvergens, av olika slags betydelse. Vardera har sin givna plats och man kunde program och tjänster som implementerar fjärrnärvaro också tänka på dem som varandras kontinuum i stället gör dem också lättare tillgängliga för olika slags enhe- för att skarpt ställa dem mot varandra. Närträffar kan ter som man bär med sig och länkar samman synkrona underlätta nätverksarbetet och göra det smidigare och samt asynkrona kommunikationsformer genom att in- med regelbundna och rätt tajmade träffar öga mot öga tegrera videobild, ljud, text och bild. (Odgen & Jackson22    rapporter 2012
  • 23. 2010, 333, 336). I AVO-projektets enkäter om använd- AVO-projektet är i sig självt ett pilotprojekt, där enningen av webbdiskussionsmedier kom det till exempel sak som man följt med har varit verksamhet av nät-fram mångahanda preferenser i fråga om program och verksnatur, där de medverkande i huvudsak har varitsystem. Eftersom det förefaller viktigt att få hela nät- avlägsna från varandra. Man har utnyttjat de medierverket att utnyttja ett gemensamt medium redan med webben erbjuder i stor utsträckning, och eftersom pro-tanke på att informationen ska fungera, skulle det vara jektet innehållsmässigt också har fokuserat på att förabra att säkerställa att mediets olämplighet för det eg- bruket av olika slags medier vidare till sin målgrupp,na användningssättet inte blir ett väsentligt hinder. För har en mångfald av prövade medier varit utmärkandenågon kan textbasering vara att hinder, om den inte är för projektet. Olika medier har haft olika slags funktio-den primära egna kommunikationsformen, å andra si- ner och användningssituationer som lämpar sig bästdan också det om man inte kan använda programmet för dem. Å andra sidan har man vid användningen ock-exempelvis med en mobil enhet, om den är den primä- så av likartade medier observerat, såsom i det exem-ra terminalutrustning som personen använder. Å andra pel som beskrivs i den här delrapporten, att det kansidan ökar också utrustningsurvalet i och med detta föreligga stora skillnader mellan enskilda medier, somallt mer, då t.ex. redan en smarttelefon redan i dag kan hämma eller främja hela kommunikationen.gör det möjligt att delta i ett webbmöte. Förenhetliga- Sivunen har då han undersökt teknologimedieradde standarder är alltså också en viktig faktor på vägen interaktion i decentraliserade team uppdagat att oli-mot i vid utsträckning fungerande teknologier som möj- ka kommunikationsmedier förefaller stöda olika slagsliggör fjärrnärvaro. Ett potentiellt hinder för att uppleva interaktion. Trots det är användningen av kommunika-fjärrnärvaro torde alltså ännu i dag vara själva teknolo- tionsmedier inte alltid rationell eller baserar sig på hu-gin, fastän den också är det som möjliggör och redan rudana interaktionsfunktioner teknologin borde betjä-möjliggör mycket mer än tidigare. na. (Sivunen 2007, 221.) Det har i många organisationer ansetts vara viktigt Man har observerat att det som är speciellt viktigtatt genomföra kostnadsbesparingar via teknologi som med tanke på en fungerande virtuell kontakt och upp-möjliggör fjärrnärvaro. Arbetsgivaren är säkert med den levelsen av fjärrnärvaro är möjligheten att utnyttja oli-här saken i åtanke redo att ordna utbildning i använd- ka slags kommunikationskanaler, mediets förmåga attningen av programmen för personalen. Det räcker dock förmedla meddelanden i realtid och avisera nya med-inte nödvändigtvis bara att lära ut användningen, om delanden, att man kan följa kommunikationen bakåtkonceptet är helt nytt och främmande och det ännu in- samt att mediet naturligt intar sin plats på den dagligate är en del av vardagen. medierutten.KÄLLORMokka, S. & Välkkynen, P 2002. . Jyväskylä studies in humanities 79. Jyväskylä:Presence. Läsnäolon tunne virtuaaliympäristöissä. Jyväskylän yliopistoTutkimusselostus 47/2002. VTT Tietotekniikka. Steuer, J. 1993. Defining Virtual Reality: DimensionsOdgen, M.R. & Jackson, S. 2010. Telepresence. Determining Telepresence. Journal of CommunicationIn August E. Grant & Jennifer H. Meadows (Eds.) 42(4), 73-93.Communication Technology Update and Fundamentals(Twelfth Edition), 322-341 Witmer, B.G. & Singer, M.J. 1998. Measuring Presence in Virtual Environments: A PresenceSivunen, A. 2007. Vuorovaikutus, viestintäteknologia Questionnaire. Presence: Teleoperators and Virtualja identifioituminen hajautetuissa tiimeissä. Environments 7(3), 225-240.   rapporter 2012 23
  • 24. 24    rapporter 2012
  • 25. ARI-MATTI AUVINEN OCH KAISA HONKONEN-RATINEN, HCI PRODUCTIONS OY Case: Utbildningen av lärare i sociala medier och utvecklingen av den Den här delrapporten fokuserar på hur man kvalitativt ska kunna utveckla utbildningen i sociala medier för lärare. Det huvudsakliga innehållsmaterialet har varit utbildarnas berättelser om sina egna erfarenheter. Erfarenheterna kartlades och fördjupades i en sakkunnigpanel som ordnades för utbildarna.BAKGRUND OCH INLEDNINGI projektet öppna nätverk för inlärning (AVO) genom-fördes åren 2010 och 2011 en utbildningshelhet i treskeden för lärare på andra stadiet och inom yrkesut-bildningen på högre nivå. Helheten bestod av en mo-dell, där man först liksom ett plumsande bekantadesig med sociala medier som begrepp och fenomen, tematiskt djupdärefter fördjupades kunskaperna i en utbildarledddykning och till slut genomfördes egna projekt i sociala DJUPDYKNINGmedier med hjälp av en stödd djupdykning (se bild 1). Behovet av utbildning i sociala medier vid olikaslags läroanstalter är uppenbart. Enligt en undersök- DYKNINGning av Statistikcentralen är finländska skolelever ochstuderande aktiva användare av sociala medier, men PLUMSANDEanvändningen av sociala medier minskar klart i äldreåldersgrupper (se vidstående tabell 1). I detta nu förefaller det som om lärarna inte fulltut identifierar, för att inte tala om utnyttjar, möjligheter- deltagarantalna att använda sociala medier i undervisningen. Delvistorde det här bero på att de exempelvis på grund avtidsbrist inte har kunnat bekanta sig med de sociala Bild 1   rapporter 2012 25
  • 26. TABELL 1 registrerad har skrivit medde- använt Internet använder Internet följer med någon so- Åldersg- användare av landen på Internet under de senaste flera gånger om cial nätverkstjänst har läst bloggar rupp någon social (kolumner, samfund) 3 månaderna dagen minst dagligen nätverkstjänst 16–24 99 % 73 % 89 % 75 % 83 % 49 % 25–34 100 % 80 % 79 % 62 % 78 % 54 % 35–44 99 % 76 % 60 % 38 % 58 % 45 % 45–54 95 % 60 % 32 % 18 % 29 % 30 % 55–64 81 % 41 % 16 % 9% 15 % 20 % 65–74 53 % 23 % 9% 2% 6% 11 % Källa: Finlands officiella statistik: Användning av informations- och kommunikationsteknik (nätpublikation). ISSN=1799-3504. 2010. Helsingfors. statistikcentralen (hänvisad: 28.10.2011). mediernas mångsidiga och kontinuerligt växlande fält. sandet, men i de fördjupande helheterna bara utvalda Målet för den utbildningshelhet som genomfördes var lärare. därför att på ett pragmatiskt sätt förena sociala medier Alla deltagare erbjöds möjligheten att använda en med undervisningens och utbildningens vardag. strukturerad ämneswiki, i vilken utbildarna samlade Erfarenheterna kartlades och fördjupades i en sak- material, exempel och handledningar om sociala medi- kunnigpanel som ordnades för utbildarna, där det ord- er. Wikin förblev i deltagarnas bruk efter utbildningen. nades en tematisk diskussion om ämnessfären. Vid En idé var också att distribuera good practices i an- sidan av den egentliga diskussionen har materialet vändningen av sociala medier i undervisningen. utgjorts av de administrativa dokumenten för utbild- Plumsandet var en introduktionskurs på en dag, un- ningen i fråga (inkl. anbudsdokumentation) samt inne- der vilken man bekantade sig med sociala mediers om- hållsmaterialen i utbildningarna (i synnerhet den s.k. fattning och rikedom. Kursen var avsedd inte bara för innehållswikin samt utbildarnas interna elektroniska undervisningspersonal, utan också för stödaktörer så- kommunikation). I den här delrapporten har det gjorts som administrationspersonal, projektförvaltning, data- en klar åtskillnad till den deltagarutvärdering av AVO- teknikstöd, information osv. Utbildningen baserade sig projektet som utfördes av Tammerfors universitet, var- på föreläsningar av sakkunniga, till exempel om de so- för vi i det här sammanhanget inte behandlar deltagar- ciala mediernas värld, olika slags arbetsredskap (t.ex. feedback eller annan insamlad feedback. Wikipedia, Facebook, LinkedIn, bloggar, Google.docs osv.) och användningen av dem, webbetiketten i socia- DEN PEDAGOGISKA OCH METODOLOGISKA la medier samt deras datasäkerhet. RAMEN FÖR UTBILDNINGEN Dykningen genomfördes i form av fyra workshopar Utbildningsmodellen bestod av tre självständiga, med på en halv dag var. De fokuserade på ett eller två val- varandra sammanlänkade helheter: plumsande, dyk- da teman, såsom användningen av bloggar och wikier i ning och djupdykning i sociala medier. Syftet var att al- undervisningen och arbetsanvändningen av delade do- la lärare som deltog i utbildningen skulle delta i plum- kument. Deltagarna skapade sina egna ID:n för många26    rapporter 2012
  • 27. arbetsredskap och bekantade sig med dem med den snabbt bilda sig en uppfattning om efterfrågan på om-s.k. hands-on-metoden. Diskussionen mellan utbil- rådet. En del av läroanstalterna hade själva olika slagsdarna och de studerande under tiderna mellan work- projekt, för vilka den utbildning som erbjöds lämpadeshoparna fördes i LinkedIns diskussionsgrupper. Det sig som en del, andra läroanstalter hade åter ett up-förväntades att deltagarna för att utveckla sin under- penbart behov av utbildning i sociala medier i sin egenvisning skulle påbörja sina egna projekt, vilket stöddes verksamhetsmiljö.av såväl utbildarna som de andra studerandena. I samband med marknadsföringen, försäljning- Djupdykningen utgjordes av fem workshopar på en en och delvis även genomförandet av utbildningen la-halv dag var. Utbildningens innehåll planerades så att de projektets aktörer märke till hur utmanande det ärdet skulle svara mot de önskemål och behov studeran- att sammanställa den planerade utbildningshelhetendena hade framfört på förhand. På det sättet valdes till den helhet kunden önskade. Fastän olika kunder isom teman användningen av streamad video, grunder- princip anskaffade en utbildningshelhet bestående avna för planeringen av undervisningen, kvalitetssäk- samma element, var behoven ändå mycket olika.ring i sociala medier osv. Också i djupdykningen följ- Fastän modellen plumsande-dykning-djupdykningde mönstret hands-on-metoden och fokuserade på att borde informera kunden om de olika prioriteringarna istöda studerandena i användningen av sociala medier de olika utbildningarna och också förväntningarna medi deras egna utvecklingsprojekt. avseende på deltagarnas färdigheter före utbildningen, Plumsandet genomfördes i ett auditorium, där anta- hade de individer som deltog i de egentliga utbildnings-let deltagande uppgick till 60-100 personer åt gången. evenemangen ofta annorlunda syftemål än den somI dykningen och djupdykningen ordnades utbildningen i anskaffat utbildningen.datorklasser, där var och en deltagare via sin egen da- Likaså var det en utmaning för genomförandet avtor kunde bekanta sig med de olika arbetsredskapen. I utbildningen att skräddarsy den på olika sätt utifråndykningen och djupdykningen var antalet deltagare per kunden – den som beställde utbildningen kunde exem-utbildning ca 15 personer. pelvis lämna bort olika slags former av stöd för delta- garna (t.ex. med hjälp av fjärrhjälpen Adobe ConnectGOOD PRACTICES OCH GODA IDÉER Pro (webbmötesmjukvara) från implementeringsskedetUR UTBILDARNAS SYNVINKEL av deltagarens eget projekt eller det personliga projekt- arbete som var ett klart obligatorium). Sålunda hadeOrganiseringen av utbildningen deltagarna inte möjlighet attI AVO-projektet hade man redan i planeringsskedet ut- utföra sina egna projekt an-vecklat tanken på en turné, en roadshow, vars syfte var nanstans än på de dagar som Djupdykningen stödde deatt sprida den kompetens och vetskap som uppstått anslöt sig till utbildningar- studerande i användningenunder projektet. Då projektet fortskred blev roadshow- na eller få stöd av utbildarnaerna utbildningshelheter i användningen av sociala me- vid någon annan tidpunkt än av sociala medier i derasdier i undervisningen, vilka erbjöds åt läroanstalterna. de närliggande dagarna. Läro- egna utvecklingsprojekt.Marknadsföringen, försäljningen, koordineringen, in- anstalterna saknade ofta ettsamlingen av feedback och faktureringen av utbildning- eget pedagogiskt stödnätverk.arna sköttes av projektkoordinatorn genom Suomen Å andra sidan komplicera-eOppimiskeskus, och delprojektens arbetstagare fung- de också beställarnas behoverade som utbildare. av ”någon” some-utbildning inriktningen av behovet Det team som genomförde roadshow-utbildningar- och utbildningen. Utbildarna hoppas att de koordina-na dryftade i oktober 2011 de good practices och iakt- torer som befinner sig i en försäljningssituation skatagelser, som man kommit på under året. Vi har samlat fästa vikt vid att det innehåll man kommer överens omutbildarnas tankar för ytterligare bearbetning. ska svara mot det faktiska behovet. Några gånger ha- Samarbetet med läroanstalterna under projek- de man bett utbildarna rikta in sig på att utveckla detets gång skärpte tanken på att ändra roadshow-eve- pedagogiska färdigheterna, men de deltagare som varnemangen från en infomercialbaserad verksamhet till närvarande önskade i själva verket effektiv praktisken mer omfattande utbildning i sociala medier för lä- handledning i användningen av redskapen för socialarare. Planeringen och marknadsföringen av utbildnings- medier. Vid planeringen av utbildningshelheten hademodellen startade nästan samtidigt och man kunde det varit synnerligen viktigt att ge dem som genomför   rapporter 2012 27
  • 28. TABELL 2 Positiva saker Saker som bör utvecklas • formen för AVO-projektets roadshow var till • anpassningen till kundens behov utmanande, en början öppen, men utvecklades i och med det vore bra att handleda kunden i samman- att projektet fortskred till en form, som ut- ställningen av paketet i inköpsläget vecklar kompetensen i sociala medier • beställarna vet inte vad de vill – kunderna kan • den interna utvecklingen i AVO-projektet gav inte definiera sina egna behov chanser att använda utbildningarna också i • priset bör preciseras: om man önskar mer stöd, arbetet för att sprida tillvägagångssätt kostar det också mer • kurserna utvecklade sig till en viktig del av • läroanstalterna saknar eget pedagogiskt stöd totalfinansieringen av projektet (de s.k. själv- • man reserverar inte tillräckligt med tid (om över finansieringsandelarna) huvud taget) utanför närundervisningen • de resultat som förväntas av utbildningen bör framläggas klarare Sammandrag av den paneldiskussion utbildarna förde och av observationerna om organiseringen och utvecklingen av utbildningen. utbildningen en klar bild av de resultat man förväntar Utbildarna använde sig av en gemensam wiki för sig av utbildningen, så att man kan tala om för delta- att producera sitt material och dela det åt deltagarna. garna, hurudan utbildning de deltar i. Såväl utbildarna som deltagarna ansåg att materialwi- Man upplevde också som en utmaning för genom- kierna var en av de mest skinande pärlorna i utbildning- förandet av utbildningen att deltagarnas kompetensni- en. Med hjälp av wikin kunde man följa med hurudana vå varierade i hög grad. Det stod inte heller till förfogan- saker utbildaren hade planerat använda i utbildningen de någon klar referensram för kunskaperna i sociala och även dela ut stöd- och tilläggsmaterial efter utbild- medier eller definition av kunskapsnivåerna, utgående ningsdagen. Bland utbildarna höjdes den ömsesidiga från vilka deltagarna skulle ha kunnat utvärdera sina lagandan av det aktiva greppet om vad man gjorde och egna färdigheter och gråzonerna i den egna kompeten- den vidsträckta kompetensen på olika delområden, sen. Det inträffade till och med att det i samma utbild- som bl.a. tog sig uttryck i att wikins och utbildnings- ning deltog såväl sådana personer, som inte ens kän- bloggens innehåll växte. de till grunderna, som den långa linjens webbkunniga, I ett genomförande fanns det åtta utbildare, näs- för vilka de nya redskapen och användningen av dem tan alla workshopar hade med andra ord olika utbilda- redan var en del av vardagen. Det var utmanande för re. Genomförandet krävde effektiv koordinering, samar- många att identifiera den egna färdighetsnivån. bete, informationsspridning och förhandsförberedelser så att det hela skulle bli en förnuftig helhet också för deltagarna och inte bara separata föreläsningar. Ma- Utbildarnas erfarenheter av terialwikin var till hjälp också i det här arbetet. Ändå hur utbildningarna genomfördes upplevde en del av utbildarna att man i beredningsske- Utbildningarna var olika slags helheter, i vilka man det borde ha gjort ännu noggrannare arbete och i syn- använde delar av modellen plumsande-dykning-djup- nerhet överföringen av information efter workshoparna dykning. Vid en del läroanstalter var plumsandet en i skulle ha krävt mer uppmärksamhet för att man skulle kollektivavtalet förutsatt utbildningsdag för hela perso- ha kunnat uppfylla deltagarnas önskemål noggrannare, nalen, vid andra åter en orienteringsdag för en långvari- eftersom planen inte berättar vad man i själva verket gare utbildning. I alla implementeringar började man in- gjorde. Utbildningsstilarna varierade också från utbil- te genomföra något eget projekt över huvud taget, utan dare till utbildare, varvid deltagarna kunde få en dim- man inriktade sig på hjälpmedlen för sociala medier – i mig bild av genomförandet av utbildningen. en del till och med ett alltför rikligt urval, varvid delta- De sociala mediernas fält är en del av webbinlär- garna inte längre kunde skapa sig en bild av helheten. ningen som utvecklas i snabb takt och den fortgående28    rapporter 2012
  • 29. evolution som ansluter sig därtill kräver av såväl utbil- Utbildarnas arbete komplicerades också av valen avdare som studerande ”förståelse av att man befinner medier. Kunden beställde hjälpmedelsutbildning, mensig i ett genomgångsskede”. Funktionerna i anslutning då kursen började var hjälpmedlen ännu i försäljnings-till redskapen ändras, lagstiftningen utvecklas och syn- förpackningarna, mjukvaran hade inte installerats el-punkterna på de pedagogiska koncepten utvecklas he- ler en del av mjukvaran hade blockerats. Emellanåt varla tiden. Denna ändring syntes i synnerhet i form av man tvungen att använda utbildarens egna arbetsred-plötsligt ändrade utformningar, varvid utbildaren blev skap för att ens kunna presentera de grundläggandetvungen att konstatera ”jaha, här har alltså skett en funktionerna. I framtiden skulle det därför vara viktigtuppdatering, nå, det är bara att fortsätta”. att göra upp något slags teknisk checklista över huru- TABELL 3 Positiva saker Saker som bör utvecklas • de andra utbildarnas aktiva grepp inspirerade • noggrannare val av hjälpmedlen för sociala utbildarna i deras eget arbete medier (vikten av läroanstalternas egna • ett nätverk av flera högklassiga experter hjälpmedel) • öppna kanaler (exempelvis wiki och • utbildning i ett främmande ämnesområde distansarbetsredskap) gav också distanslärare i en annorlunda miljö skapar utmaningar i livet en chans till utvecklingsarbete • skillnaderna i deltagarnas utgångsnivåer • den gemensamma materialwikin var en viktig • ”dåligt samvete” när man kunde göra saker resurs för hela utbildningsgruppen och ting bättre • det var lätt att producera en gemensam mate- • de gemensamma planeringssessionerna rialwiki utbildarna emellan blev få • bekanta arbetspar underlättade verksamheten • alla deltagare blev inte på det klara med att • en gemensam utbildarblogg är en viktig kanal utbildningen bestod av tre steg för kommunikation och delning • deltagarna var inte på förväntad nivå (t.ex. dis- • vikten av att arbeta på förhand poängterades i tansutbildarna) och de egna kravnivåer läroan- utbildningarna stalterna uppställde blandade ytterligare bort • att lära sig genom att göra fungerar i en liten korten grupp • identifieringen av den egna kompetensen led- • slutresultaten påverkades i hög grad av att de till att deltagarna hamnade på fel nivå man bildat sig en ordentlig bild av verksam- • utbildarnas från varandra avvikande hetsmiljön utbildningsstilar • förståelse av det skede i vilket utvecklingen av sociala medier är också med hjälp av gemen- sam kommunikation • det var fint att få komma med i nya miljöer • entusiasmerade deltagare beredde utbildarna glädje (i synnerhet det att man fick med nya entusiaster, alltså s.k. kappvändare) • utbildarens tillförlit till andras lägesrapporter – inte i så hög grad trappan med tre nivåer • modellen plumsande-dykning-djupdykning fung- erar ändå i sig själv – det krävs precisering och finslipningSammandrag av de utvecklingstankar om utbildningens innehåll och funktionaliteter som utbildarna framlade vidpaneldiskussionen.   rapporter 2012 29
  • 30. vida de helheter kunden valt kan realiseras. Likaså var integreringen av de olika programmen med kundernas egna system för nätverksinlärning ännu igång och det existerade inte någon entydig uppfattning om kundor- ganisationernas ”mix av sociala medier”. Utbildarna ansåg att trestegsmodellen plumsande- dykning-djupdykning var ett gott underlag för planering och genomförande. De utbildare, som inte hade del- tagit i planeringsskedet eller höll små distansföreläs- genomförandet av utbildningen • vidareutveckling av • förhandskartläggning av stödmodellen för studerandena deltagarnas kunskapsnivå • ”genomgångsdagar” • bättre gruppindelning av (debriefing) utbildarna emellan deltagarna • samordning och utveckling • klarläggande av deltagarnas av utbildningsstilarna utvecklingsmål • intern utveckling av • klar förhandsberedning av multiutbildarmodellen de egna projekten • utveckling av mentorskap • effektiverat bruk av de och projektarbete erbjudna kompetensresurserna extern intern • utveckling av • precisering av den tjänst avtalsförhandlingsprocessen som beställs • beställningsprocessen • anvisande av klart angiven smidigare arbetstid för deltagarna • utseende av en rektor för utbildningen för varje kurs • utveckling av målen för • stärkande av den personliga kompetensen förhandsplaneringen • precisering av hjälpmedlen • utveckling av den interna för olika sociala medier informationen • förstärkning av läroanstaltens egna pedagogiska stöd organiseringen av utbildningen30    rapporter 2012
  • 31. ningar som en del av någon workshopdag, blev inte grannare poängtera hur man använder en materialwikialltid på det klara med den konkreta modellen eller så och vilket syfte den har i utbildningen.hade de inte skapat sig en bild av var den egna utbild- Det behövs också stöd, varför man måste utvecklaningsinsatsen inföll. I framtiden måste man reservera olika slags mentor- och stödtjänster, som det är lätt förmer tid för att förklara modellen för alla utbildare som kunden att köpa och som på grund av sin uppenbaradeltar. Hur man i praktiken blev på det klara med mo- nytta också skulle bli köpta. På de kurser som nu ord-dellen påverkades dock också av läroanstalternas eg- nades var det knapphändiga stödet ett uppenbart pro-na krav, som lades över modellen och i vissa fall för- blem. Med tanke på utvecklingen i stort måste manväxlade modellens grundläggande idé om att fördjupa besluta, om man ska använda fortbildningsmodellenkunskaperna. (utbildningsprogrammet har en officiell ledare och de För utbildarna uppstod erfarenheterna av att de övriga är gästtalare) eller om man ska utveckla en nylyckats från de stunder, då de studerande anamman- modell. Det är bra att dryfta det här före följande storade saken och tog sig an den. I början på dagen kunde utbildningshelheter av motsvarande slag. En högklas-någon säga att ”sociala medier inte erbjudit något för sigt genomförd stödmodell kräver mycket resurser. Omhans/hennes undervisning”, men redan på eftermid- man väljer den, måste de resurstilldelningar som stöd-dagen hade de redan löst många problem för den stu- modellen kräver beaktas i arbetsfördelningen i projek-derande. ”Aj, men jag kan ju göra också den här grejen tet och allokeringen av arbetstid.här! Inte är det här ju så svårt!” Med tanke på informationsförmedlingen utbildarna emellan och utvecklingen av utbildningen skulle det iUTVECKLINGSIDÉER OCH resurstilldelningen vara bra att beakta också dagar, därUTVECKLINGSOBJEKT utbildarna tillsammans går igenom workshoparna. PåDe observerade utvecklingsobjekten kan sammanfat- dem skulle man prata mer ingående om vad som gjor-tas på det sätt som visas på bild 2. På bilden är den des och hur långt man kom. På så sätt kunde manena dimensionen frågor med anknytning till organise- försöka hindra överlappningar, men också stärka deringen av utbildningen och genomförandet av utbildning- frågor som blivit på hälft och därigenom utnyttja delta-en och den andra dimensionen interna frågor, för vilka garnas tid till fullo.de som organiserar och genomför utbildningen ansva- De som deltar i utbildningarna önskar ofta endastrar, och externa frågor, för vilka kundorganisationerna hjälpmedelsutbildning, men utbildarna i projektet an-ansvarar. ser att den ändå inte skapar pedagogisk kompetens Den materialwiki som upplevdes vara pärlan i utbild- för användningen. I den utbildning som riktar sig tillningshelheten utgjorde stödpelaren för många deltaga- lärare borde man uppmärksamma att yrkesidentitetenre och många hade faktiskt för avsikt att använda ma- blir utvecklad på pedagogisk nivå och göra det möj-terialwikin senare. En komplikation är dock att fältet för ligt för läraren att utveckla sig själv som lärare. Det-sociala medier ändras snabbt, varvid det material som ta kan ge upphov till ”smärtor” bland deltagarna, menutarbetas föråldras snabbt. I implementeringarna hade för att en ändring ska kunna ske, måste den först gö-man också använt ett flertal wikier, till vilka materia- ras möjlig. Den som beställer utbildningen borde förstålet hade plockats i varierande omfattning ur utbildnings- att han/hon inte bara beställer utbildningsdagar utaninnehållet. Med tanke på framtiden vore det förnuftigt även en förbättring av verksamheten. Det krävs tid ochatt samla ihop alla materialwikier och bygga upp en ge- möjligheter att genomföra nya idéer för att en ändringmensam plats, med hjälp av vilken informationen hålls ska ske, och för det räcker det inte att bara allokeraàjour. Man måste alldeles speciellt uppmärksamma att tid för att delta i närutbildningsdagar. I avtalsförhand-up-do-date-material kan spridas och upprätthållas. lingarna borde man poängtera en ändring i små steg, I användningen av materialwikin borde man i fram- som kräver stöd och tid, och för vilken beställaren påtiden uppmärksamma deltagarnas webbläskunnighet. något sätt borde engagera sig för att målen ska kun-Då man tar de första stegen i användningen av sociala na uppnås.medier kan det vara utmanande att exempelvis upp- Vid planeringen av uppgifterna vore det bra om ut-fatta wikiernas funktionsmodell och uppbyggnad. När bildarna tillsammans skulle dryfta publiceringen av detman blir mer erfaren utvecklas läskunnigheten och öppna och skyddade materialet. Att exempelvis skrivasamtidigt blir det lättare att använda de stödmodeller in en personlig inlärningsprocess på en tjänst som ärman valt. Det vore skäl att i början av kurserna nog- öppen för alla stöder inte den studerandes rättsskydd.   rapporter 2012 31
  • 32. 32    rapporter 2012
  • 33. Antti Poikola Case: Nätverket för medborgarsamhället i webbtidsåldern prövade på och utvecklade nya koncept Otavan Opisto har i projektet AVO1 samlat ett nätverk av aktörer i Webbtidsålderns medborgarsamhälle, som gäller just medborgarsamhället. Där utvecklades och pröva- des nya sätt för medborgarna att delta och påverka. Temana har varit öppen demokrati, fördelningsekonomi, webbfacilitering, en modern organisation, deltagande samhälls- planering och datajournalism. En viktig verksamhet inom nätverket har varit att ordna evenemang och träffar. En betydelsefull ny öppning var fallet Kaupungin Kangas, där man för det pappersbruksområde som Jyväskylä stad anskaffat ordnade en mångfacet- terad deltagande planering för att uppföra ett nytt bostadsområde.Nätverket Webbtidsålderns medborgarsamhälle strä- re, som genom att organisera sig formellt eller infor-var efter att stärka aktivt medborgarskap och demo- mellt och stundom även ensamma strävar efter attkrati bl.a. med hjälp av att göra tillsammans och age- påverka och delta i samhällets utveckling. Några age-ra innovativt. Verksamheten byggde på AVO1-projektets rar på fritiden och några i huvudsyssla. Det deltar ock-delprojekt för nätverkande och medborgarmedier Un- så människor från förvaltningen, som genom sin egendervisning 2.0, som hade som uppgift att undersöka verksamhet ändrar förvaltningens strukturer i en meroch utveckla utnyttjandet av sociala medier i medbor- möjliggörande riktning, samt företagare, som lösergarverksamheten. samhälleliga problem via näringslivet. Till och med små ändringar i förvaltningens och in-VERKSAMHETSMILJÖN MÖJLIGGÖR stitutionernas sätt att agera och de möjligheter web-NYA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ben erbjuder ger tillsammans rum för nya sätt att age-Det har funnits behov av ett nätverk för medborgarsam- ra. Den offentliga sektorn prövar på att ta steget in påhället i webbtidsåldern. Det har skett subtila ändringar de tjänster i sociala medier som medborgarna gynnarsom främjar medborgarverksamheten i den samman- och förbereder en öppning av förvaltningens massivalänkade verksamhetsmiljön och framtiden kommer att informationspooler för offentligt bruk. Webbtidsåldernsföra med sig ännu fler. I Finland har det under de se- medborgarsamhälle kan vid denna brytningspunkt tanaste två-tre åren uppstått mycket pionjärverksamhet en ny inriktning och skapa nätverk och koncept, somsom kan inrymmas under samlingsbegreppet medbor- bidrar till att metoderna för verksamma sätt att deltagarsamhälle. I verksamheten deltar aktiva medborga- sprider sig.   rapporter 2012 33
  • 34. Ett uttalat, samfällt mål för medborgarsamhället, också traditionella organisationer nya sätt att verka de politiska påverkarna och förvaltningen är att göra och utnyttjar de möjligheter utvecklingen inom infor- besluts- och beredningsprocesserna öppnare än tidi- mations- och kommunikationsteknologin för med sig. gare, med hjälp av vilket medborgarna kan hitta nya Teknologin för med sig nya möjligheter också för med- möjligheter att delta eller som förvaltningen kan erbju- borgarpåverkan och skötseln av gemensamma angelä- da dem. Tjänstemannakåren, de förtroendevalda och genheter. Utnyttjandet av möjligheterna och fungeran- medborgarna uppmuntras på olika sätt till intimt sam- de applikationer utgår från personer som fördomsfritt arbete med varandra. prövar på något nytt. Eftersom det inte står till buds Sätten att bedriva medborgerlig verksamhet änd- särskilt många färdiga goda lösningar, skaffar man sig ras. Långvariga organisationsengagemang håller på att kunskaper genom att försöka och agera. övergå i kortvarigare, informella aktiviteter av projekt- typ. Exempel på verksamhet av denna typ är exempel- TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH TEMAN vis Restaurangdagen och Berghällrörelsen. Under Res- Nätverket för medborgarsamhället i webbtidsåldern taurangdagen grundade hundratals stadsbor spontant fungerade på många sätt under projektets gång. I sam- egna pop-up-restauranger i sina hem och på offentli- band med det ordnade man evenemang och tilldragel- ga platser. Berghällrörelsen uppstod för att motsätta ser, utarbetade publikationer samt testade i praktiken sig avhysningen av Hurstis brödköer från stadsdelen hur en deltagande samhällsplanering lyckas i att ut- Berghäll, sedermera har folkrörelsen som organiserat forma visioner för den framtida strukturen av stads- delen Kangas i Jyväskylä. Nätverkets kommunikation fokuserade på webben, där det publicerades en blogg (mahdollista.fi) och en Facebook-grupp. Det var möjligt att distansdelta i nätverkets alla evenemang via video- kontakt. Man delade med sig av erfarenheter över webben och det fanns aktiv utvecklingsverksamhet på webben över många olika teman. Temana var öppen demokrati, fördelningsekonomi, webbfacilitering, en modern orga- nisation, deltagande samhällsplanering och datajour- Nätverket för nalism. Vart och ett tema utvecklades av webbmedbor- medborgarsamhället gare som var intresserade av just det, men samtidigt hade man som mål att det uppstår idékorspollinering i webbtidsåldern mellan temana. fungerade på många Nätverket startades på en lägerdag för Medbor- garsamhället i webbtidsåldern, som ordnades hösten sätt under projektets gång. 2010 i Tammerfors. Därefter har det med ca en eller två månaders mellanrum ordnats ett evenemang, där det har tagits upp något ämne som är aktuellt och som väckt intresse inom nätverket. På samma gång har man kunnat presentera dessa teman för en mer vid- sträckt publik. Nätverket ordnade 2010-2011 tio evenemang, av sig i sociala medier bland annat ordnat kvartersfester vilka många var utanför huvudstadsregionen. Till de po- och olika slags jippon. I kampanjerna inför det senaste puläraste evenemangen hörde en lägerdag som gick presidentvalet såg man också omfattande självorgani- under namnet Öppen demokrati – öppna data. Den serade kampanjer, i vilkas koordinering eller stöd kan- ordnades i Tammerfors våren 2011 och där prövade didaternas officiella kampanjaktiviteter inte innehade man på gränsöverskridande samarbete mellan aktörer någon roll. i medborgarsamhället och den offentliga förvaltning- Det förekommer allt mer medborgarverksamhet i en. Arrangörerna var Vaalilupausarkisto ry tillsammans olika slags sammanslutningar och nätverk utan orga- med Projektet Plattform för delaktighet, som adminis- nisatoriska enheter och regler. Å andra sidan anammar treras av justitieministeriet.34    rapporter 2012
  • 35. ETT EXEMPEL: KAUPUNGIN KANGAS UTBILDNING– GEMENSAM IDÉKLÄCKNING I JYVÄSKYLÄ Temat datajournalism togs första gången upp i ett en-Inom ramen för nätverket för medborgarsamhället i dagsevenemang som ordnades på Tammerfors univer-webbtidsåldern föreläste vi om metoderna i deltagan- sitet i augusti 2011. Dessutom har aktiviteten Med-de stadsplanering, såsom Wikiplaneringen för Jyväskylä borgarverksamhet i webbtidsåldern bedrivit samarbetestad vårvintern 2011. Till följd av detta öppnade det sig med Helsingin Sanomat.en möjlighet att i större utsträckning få pröva på nya till-vägagångssätt som vuxit fram utgående från nätverket, SAMMANDRAG OCH DISKUSSIONnär Jyväskylä stad och HUB Jyväskylä på våren ordna- ”Medborgarsamhället i webbtidsåldern” har i och medde ett massivt projekt för medborgarmedverkan i anslut- AVO-projektet åstadkommit ett nytt slags samarbetening till Kangas pappersbruks område. mellan olika slags aktörer. Det är också frågan om att Jyväskylä stad anskaffade hösten 2010 det tidigare konsolidera nya koncept, också på förvaltningens sida.Kangas pappersbruks område. Av fabriksbyggnaderna Intresset för webbfolkets evenemang och tilldragel-ska en del bevaras, en del rivas och på området ska det ser har ökat under hela projektets gång. För det måsteunder de följande åren byggas en fortsättning på stads- man tacka i synnerhet det omfattande nätverk i socialacentrum i Jyväskylä. Innan programmet för arkitekturtäv- medier, som har bildats kring verksamheten.lingen om Kangas-området utarbetades i februari-mars Den främsta utmaningen har varit att bygga upp2011 inbjöd Jyväskylä stad och HUB Jyväskylä enskilda och utkristallisera nätverkets identitet. När man har attmedborgare, sammanslutningar och grupper att framläg- skaffa med en ny sak vet man inte alltid, vilka de fakto-ga sina egna synpunkter på vad gott staden skulle avse rer är som förenar aktörerna och hela fältet ter sig sommed Kangas-området i framtiden. en diffus lista över ord. Aktivt medborgarskap, möjlig- Målet var att samla sakkunskap och erfarenhetsba- görande förvaltning, demokrati i det man gör, försöks-serade uppgifter, som deltagarna i arkitekturtävlingen kultur, öppna datapooler, närdemokrati, temademokrati,skulle kunna klä i fysisk form och kombinera med de öv- webbdemokrati, organisationsgränserna överskridanderiga planeringsmålen och yttre ramarna. samarbete, jämlik produktion och massans kraft – de Man började samla idéerna från ett tomt bord. Det här bildar det nya fält, som på 2010-talet kommer attinsamlade materialet beskriver på ett rikt sätt de mål ändra den samhälleliga verksamheten.och drömmar, som stadsborna har om en god stad. De Nätverket för medborgarsamhället i webbtidsåldern harhär drömmarna inskränker sig inte bara till planläggning- också distinkt varit ett föregångarnätverk och bredaen, utan det ingår många sådana saker, som man åt- folklager har nåtts närmast via participationsprojektetminstone inte direkt kan påverka med planläggningen. Kaupungin Kangas. Man kan fortfarande lägga märke Utvecklingen av en ny stadsdel är en helhet, där plan- till att projekt som främjar demokratifrågor lätt hamnarläggningen bara är en del av de många faktorer som på- i bakgrunden när man blir tvungen att konkurrera medverkar slutresultatet. Det är möjligt att utnyttja de idéer människornas fritid utanför arbetstiden. Därför är det ioch synpunkter som insamlats i den helhetsomfattande de här sammanhangen ofta inte frågan om särskilt sto-utvecklingen av området, på försorg av såväl de olika ra grupper människor, utan snarare om aktivister, somförvaltningarna i staden som företagen, organisationer- är engagerade i frågan. Att väcka intresset bland stör-na och de enskilda medborgarna. Jyväskyläs planering re grupper människor hör sedan till framtidsmålen förföre arkitekterna: http://www3.jkl.fi/blogit/kangas/. webbfolket.Webbfolksaktiviteterna fortsätter i projektet Öppenhetger styrka åt inlärningsnäten (AVO2) till slutet av 2013.http://www.slideshare.net/apoikola/nettikansa-pitch/   rapporter 2012 35
  • 36. 36    rapporter 2012
  • 37. OUTI VAHTILA, JOHANNA SALMIA, ANNIKA MICHELSON OCH LOTTA LINKO, HÄMEEN AMMATTIKORKEAKOULU Case: ”Vi var helt borta, ute från klassrummet – och vi lärde oss!” I delprojektet mobiler i inlärning och växelverkan testade lärarna i yrkeshögskolan Hämeen ammattikorkeakoulu (HAMK) användningen av mobila medier åren 2008–2011. Sätten att utnyttja dem blev bekant för en stor grupp lärare i samband med Mobilsommarskolorna. Enligt de erfarenheter man fått i delprojektet möjliggör mobilitet tillsammans med de tjänster sociala medier erbjuder elevbaserade inlärningsprocesser, webbnärvaro, tid för att ge handledning på momangen, dokumentering av och utvärdering av inlärningen.I den här rapporten har vi beskrivit Mobilsommarsko- na en likadan till, visade sig vara en illusion. Läsåretlans verksamhetsmodell, dess planering och proces- 2010-2011 innebar nämligen ett stort språng framåtsen för att genomföra den ur såväl verkställarens med tanke på såväl teknik och tjänster som idéernasom deltagarens synpunkt. I slutet av rapporten har vi att utveckla modellen. På sommarskolan 2011 förena-i korthet dryftat mobilitetens betydelse och framtids- des en nästan fullständig mobilitet och genuin valfrihetutsikter. för deltagarna. Nästa utmaning är sålunda att vidare- utveckla den metod som är avsedd för reflexioner påMobilsommarskolan en årlig tilldragelse den egna inlärningen.Mobilsommarskolan som ordnades på Mustiala en- I mobilsommarskolan deltog vartdera året ca 80het (www.mobiilikesakoulu.com) hölls åren 2010 och personer, av vilka största delen var lärare som arbe-2011. På dem hade lärarna möjlighet att i praktiken tar i yrkeshögskola. I och med sommarskolan utvidga-pröva på olika slags mobilundervisnings- och -inlär- des den expertgrupp i mobilinlärning som redan tidiga-ningsmetoder. re uppstått i AVO-projektet till ett nätverk på området. I delprojektet var det ursprungligen avsikt att hålla Deltagarna ansåg att dess uppgift är att ordna årligasommarskolan en gång. Den goda responsen på ge- träffar och nya projekt. Det förefaller som om sommar-nomförandet 2010 sporrade till att ordna en till året skolan håller på att bli en årlig tilldragelse för mobil in-därpå. Med tanke på projektets slutresultat var ord- lärning. Målgruppen för mobilsommarskolan var lära-nandet av den andra Mobilsommarskolan av vikt i det re och personer som arbetar med utvecklingsuppgifter.avseendet att man på så sätt fick mer material och Programmet planerades ur inlärningens och interaktio-erfarenheter för att få mobilinlärningskonceptet fär- nens synvinkel, och temana för tilldragelsen byggdesdigt. Tanken att det skulle gå lätt och mödolöst att ord- också upp i enlighet med detta.   rapporter 2012 37
  • 38. På anmälningsblanketten till tilldragelsen förhörde man var andelen redan 40 %. I tabellerna 1 och 2 har visats sig om deltagarnas bakgrundsuppgifter. Det har varit in- noggrannare specifikationer av intresset och använd- tressant att observera att år 2010 använde 18 % av del- ningserfarenheterna de olika åren. tagna dagligen ett flertal mobilprogram, men året därpå Uppgifter om deltagarna: Mitt intresse för mobila program och mina erfarenheter av dem Jag använder dagligen... Jag använder dagligen många mobila program, att ringa är numera bara en liten del 14 18 % Jag använder några... Jag använder några mobila program 41 54 % Jag har mycket liten erfarenhet av Jag har mycket liten... att använda mobila program 15 20 % Jag har inte alls erfarenhet av Jag har inte alls... att använda mobila program 9 12 % 0 10 20 30 40 50 Användarna kan välja mer än en svarsruta, varför procenten kan stiga till över 100 %. Tabell 1: Deltagarnas intresse för och erfarenhet av användningen av mobila enheter år 2010. Mitt intresse för mobila program och mina erfarenheter av dem Jag använder dagligen... Jag använder dagligen många mobila program, att ringa är numera bara en liten del 34 40 % Jag använder några... Jag använder några mobila program 33 39 % Jag har mycket liten erfarenhet av Jag har mycket liten... att använda mobila program 18 21 % Jag har inte alls erfarenhet av Jag har inte alls... att använda mobila program 4 5% 0 10 20 30 40 50 Användarna kan välja mer än en svarsruta, varför procenten kan stiga till över 100 %. Tabell 2: Deltagarnas intresse för och erfarenhet av användningen av mobila enheter år 201138    rapporter 2012
  • 39. Också i utrustningen hade det under ett år skett en på några få undantag när en egen smarttelefon, någrasignifikant ändring. År 2010 hade ca 25 % av delta- till och med fler smarttelefoner. I tabellerna 3 och 4garna inte möjlighet att ordna så att de skulle få an- visas noggrannare specificeringar av deltagarnas tek-vända en egen smarttelefon, 2011 hade var och en niska utrustning. Egenskaper hos min telefon/mitt abonnemang Min enhet har... Min enhet har wlan-förbindelse 51 67 % Mitt abonnemang har... Mitt abonnemang har ett gränslöst datapaket 41 54 % Mitt abonnemang har... Mitt abonnemang har ett datapaket som baserar sig på datamängden 13 17 % Det ingår inte... Det ingår inte något datapaket i mitt abonnemang 8 11 % Jag har inte någon... Jag har inte någon smarttelefon till mitt förfogande, men jag kan ordna en sådan för den tid sommarskolan varar 8 11 % Jag har inte någon... Jag har inte någon smarttelefon till mitt förfogande och jag kan själv inte ordna någon sådan 12 16 % 0 10 20 30 40 50 60 Användarna kan välja mer än en svarsruta, varför procenten kan stiga till över 100 %.Tabell 3: Egenskaperna hos de enheter deltagarna hade till sitt förfogande år 2010. Egenskaper hos min telefon/mitt abonnemang Min enhet har... Min enhet har wlan-förbindelse 68 81 % Mitt abonnemang har... Mitt abonnemang har ett gränslöst datapaket 54 64 % Mitt abonnemang har... Mitt abonnemang har ett datapaket som baserar sig på datamängden 18 21 % Det ingår inte... Det ingår inte något datapaket i mitt abonnemang 2 2% Jag har inte någon... Jag har inte någon smarttelefon till mitt förfogande, men jag kan ordna en sådan för den tid sommarskolan varar 3 4% Jag har inte någon... Jag har inte någon smarttelefon till mitt förfogande och jag kan själv inte ordna någon sådan 5 6% 0 10 20 30 40 50 60 70 Användarna kan välja mer än en svarsruta, varför procenten kan stiga till över 100 %.Tabell 4: Egenskaperna hos de enheter deltagarna hade till sitt förfogande år 2011.VERKSAMHETSMODELLUtgångspunkterDet ingick i den ursprungliga planen för projektet att ningar i informations- och kommunikationsteknik påordna en mobilsommarskola och den noggranna pla- 1990-talet under namnet kommunikationsläger. I demneringen av hur den skulle genomföras skedde under förenades praktiskt utförande, handledning av utföran-projektets gång. Grundtanken var att skapa en verk- det, output och presentation av det samt naturmiljö,samhetsmodell, där man i praktiken tillämpar det man en stämpel av frihet och positiv inställning. Utgångs-har utvecklat: inlärningssituationer och handledning ut- punkten för planeringen var att skapa en tilldragelse,an traditionell undervisningsteknologi. Som grund för där man drar nytta av datatekniken och vid vilken manimplementeringen lämpade sig alldeles utmärkt en kunde uppleva såväl samvaro som glädje att göra ochmodell, med vilken Marja-Liisa Viherä ordnade utbild- uppleva.   rapporter 2012 39
  • 40. Som principer för mobilsommarskolan antogs: • enkelt att delta: måltiderna utomhus, informatio- • tilldragelsen planeras i samarbete mellan dem nen på mobiltelefonen, QR-koder, grupp- och punkt- som genomför den: gedigen gemensam planering, ledare, personlig handledning, transport till kärret samfällda möten med hela gruppen och temagrup- • man lär sig genom att uppleva: det är roligt att gö- perna över webben ra, man lär sig tillsammans, man bygger upp sina • tilldragelsen är för deltagarna en resa, som går vi- egna färdigheter dare som en konsekvent process: man orienterar sig (förhandsuppgifter och -meddelanden) -> man Från verksamhetspunkter till oaser bekantar sig med varandra (presentationer och Mobilsommarskolan uppstod utgående från verkstäl- handslag) -> man gör -> sammanställning -> man larnas (bilaga 1) delade, samfällda, på samarbete ba- ger feedback serade sakkunskap. Den gemensamma synen byggdes • faktisk mobilitet: det är möjligt att göra allt mobilt/ upp i en samplaneringsprocess som varade i flera må- med mobil nader. De ansvariga sammanträdde ett flertal gånger • loss från ledningen: att lära sig utan strikta struk- över webben för att planera såväl det gemensamma turer, i naturen, ute, i en autentisk inlärningsmiljö programmet som programmet för verksamhetspunkter- • öppenhet: all information på offentliga webbsidor, na/oaserna. För planeringen användes vartdera året informationen tillgänglig på förhand sammanlagt ca 1 500 timmar. • huvudkommunikationen elektroniskt: alla medde- landen också till mobiltelefonen, men all behövlig I genomförandet år 2010 var deltagarna indelade i tre information också traditionellt på papper grupper, som cirkulerade mellan verksamhetspunkter- • utnyttjande av geografisk information: tilldragelse- na. Temana var: kartan med tillhörande information kan mobilt lad- • mobil undervisning och information das ner över nätet • mobilt lärande • mobila arbetsredskap40    rapporter 2012
  • 41. År 2011 gavs verksamhetspunkterna namnet oaser, i MOBILSOMMARSKOLAN 2011vilka det fanns flera verksamhetspunkter. Deltagarna Oaskartafick allt efter vad de var intresserade av röra sig frittfrån en oas och en punkt till en annan. Oaserna var:• Mobilinlärning och -handledning• Mobilproduktion• Mobilteknologi• Sociala medierKartor och hur man rörde sig på områdetVartdera året gavs deltagarna kartor över området, påvilka bl.a. parkeringsplatserna, verksamhetspunkter-na/oaserna och de viktigaste byggnaderna hade an-getts.På Mobilsommarskolan 2011 hade deltagarna till sittförfogande också en mobilkarta som utarbetats medhjälp av Google Maps, på vilken också bl.a. de olikaoaserna och punkterna hade angetts. Med hjälp av kar-tan var det möjligt att orientera sig på området medhjälp av positioneringen. Bild 1. Oaskartan över området i PDF-versionBild 2. En Google-karta, på vilken oaserna, verksamhetspunkterna, utspisningen och andra viktiga platser hade angetts.   rapporter 2012 41
  • 42. Från platslänken öppnade det sig en bild och över en del också en videofil, exempelvis en presentation av det gamla institutet: Bild 3. Presentation av det gamla institutet på en Google-karta. De olika verksamhetspunkterna var utmärkta med skyl- ordna ett mobilmöte. Målet var att få deltagarna att inse tar, till vilka QR-koder hade anslutits. QR-koderna ledde hur det mobila kan stöda inlärningen. Mustiala park var till verksamhetspunktens Internetsidor. en utmärkt plats att genomföra tilldragelsen i en auten- tisk inlärningsmiljö. Man var fri från traditionella klass- Bild 4. Vägvisningsskyltarna hjälpte att hitta den rätta rum, vita dukar, duplikat, böcker och datorer. I vartdera platsen. Med hjälp av QR- genomförandet byggdes den pedagogiska modellen upp koderna kunde punktens kring de verksamhetspunkter som byggts upp kring de material avläsas med en mobil enhet. olika temana. De samfällda dryftandena, sammandrags- sammankomsterna, kaffestunderna och utflykterna sä- kerställde gemenskapen och var till stöd för att det bil- dades en gemensam synpunkt. DET PRAKTISKA GENOMFÖRANDET På punkterna erbjöds handledning, med hjälp av vilken De ansvarigas resa deltagarna leddes djupare in på ämnet. Deltagarna Med tanke på dem som verkställde tilldragelsen var kunde i praktiken pröva på olika slags sätt att agera det en insats på flera månader att bygga upp Mo- och nyttiga program. bilsommarskolorna. I den deltog projektpersonal, före- trädare för företag och personer som sysslar med mo- PEDAGOGISK MODELL bilinlärning vid andra läroanstalter. Grundtanken bakom mobilsommarskolan var att erbjuda deltagarna en inlärningsstig, som via olika teman ledde Kärngruppen bestod av de nyckelpersoner som arbe- till en aha-upplevelse hur det mobila kan användas i det tade i delprojektet Mobiler i inlärning och växelverkan. egna arbetet. Under tilldragelsen gavs det i stället för De bar ansvaret för traditionella föreläsningar eller långa presentationer en • ledningen av arbetet för att planera och organisera kort introduktion till temat. Inlärningen baserade sig på Mobilsommarskolan det man gör själv och det man själv prövar på. De upp- • budgeteringen för tilldragelsen gifter som gavs var problembaserade: deltagarna skulle • att utarbeta webbsidorna (Mobilsommarskolan, utföra någon liten uppgift, t.ex. göra ett lärobjekt eller Mobilstigen) och blanketterna42    rapporter 2012
  • 43. • marknadsföringen av tilldragelsen, ansvariga att uppnå enighet om vilka namnen på de utarbetandet av annonser och broschyrer olika temana skulle vara och vad som skulle falla un-• att ordna det sociala programmet och tävlingen der vilket tema. Här kom det fram, på hur annorlunda• de praktiska arrangemangen på ort och ställe sätt man kan uppfatta ämneshelheterna. Det var till• hopställningen av material och output exempel förvånansvärt svårt att göra en gränsdragning• rapportering, utredningar och analysering mellan mobila arbetsredskap och pedagogik. Det var av feedbacken också utmanande att få de programansvariga att inse hur man kan genomföra programmet utan en traditio-Den övriga aktörsgruppens uppgifter nell klassmiljö. Hur kan man lära sig och undervisa ut-• att delta i planeringssammanträdena an föreläsningar?• att ordna egna infomercialer År 2011 var det ansenligt lättare att bygga upp pro- och utbildningar grammets innehåll, eftersom samma aktörer var med. De hade utgående från den första MobilsommarskolanBeskrivning av programmet och skapat sig en uppfattning om vilken modell som fung-verksamhetspunkterna erar väl i en sådan här miljö. Den här gången lyckadesÅr 2010 var det mycket utmanande att bygga upp pro- man mycket smärtfritt att ge namn åt oaserna och göragrammet för mobilsommarskolan. Det var svårt för de gränsdragningen mellan dem. Onsdag 9.6.2010 Torsdag 10.6.2010 Torsdag 10.6.2010 8:00–9:00 Frukost Frukost Anmälning för nya deltagare 9:00–11.00 Anmälning och inkvartering Verksamhet i punkterna Planering av nationellt samarbete (3,5 h/punkt) • expertgruppen sammanträder Gemensam föreläsning • uppbyggande av ett nationellt 1:a punkten: Mobilinlärning projekt för mobilhandledning 2:a punkten: Mobilhandledning 3:e punkten: Mobilarbetsredskap 11:00–12:00 Lunch Lunch Lunch 12:00–13:30 Sommarskolan öppnas Verksamheten i punkterna • introduktionsinfo fortsätter • presentation av AVO-projektet 1:a punkten: Mobilinlärning • presentation 2:a punkten: Mobilhandledning • indelning i grupper och 3:e punkten: Mobilarbetsredskap konstituering av grupperna 13:30–17:00 Verksamhet i punkterna Verksamhet i punkterna (3,5 h/punkt, grupperna cirkulerar) (3,5 h/punkt) Gemensam föreläsning Gemensam föreläsning 1:a punkten: Mobilinlärning 1:a punkten: Mobilinlärning 2:a punkten: Mobilhandledning 2:a punkten: Mobilhandledning 3:e punkten: Mobilarbetsredskap 3:e punkten: Mobilarbetsredskap 17:00–18:00 Dagens bästa bitar Dagens bästa bitar – vad i den egna mobilryggsäcken? – vad i den egna mobilryggsäcken? Det bjuds på frukt och läsk Det bjuds på frukt och läsk 18:00 Kvällsprogram, strandbastu, korv i Utflykt till Torronsuo nationalpark, vindskyddet, Iso Piippus läckerheter. registrering av tilldragelsen med mobil. KvällsmatBild 5. Programmet år 2010   rapporter 2012 43
  • 44. På kvällsskolan 2011 erbjöds det förutom en program- helhet i PDF-format en möjlighet att bygga upp ett eget, personligt elektroniskt program. Man kunde skriva ut det skräddarsydda programmet för att ta det med sig eller läsa det på en mobil enhet. Programmet för de båda Mobilsommarskolorna innefattade korta infomercialer, praktiska övningar och försök, gruppföreläsningar, gemensamma aktiviteter samt översikter av framtidsutsikterna. Programmet inleddes vartdera året med en gemen- hur de mobila enheterna redan har blivit ”en del av till- sam öppning, där man berättade hur tilldragelsen ska varon, en del av människan”. Mobiltelefonen har bli- förlöpa och de viktigaste sakerna under dagarna. År vit ett hjälpmedel, ett sjunde sinne, via vilket man kan 2010 var öppningstemat ”mobil frigör”: man behöver observera den omgivande världen på ett helt nytt sätt, inte längre sitta och bli styv vid arbetsbordet, utan man bland annat genom att utnyttja närvaroinformation. kan utföra arbetet separat från pulpeter, kablar och Man är på väg till en ”ubiq-värld”, där informationssys- väggar. År 2011 utmanade man deltagarna att dryfta temen integreras med de dagliga göromålen.Bild 6. Inlärningssituationerna kan vara avslappnade.44    rapporter 2012
  • 45. Korta beskrivningar av oaserna ochverksamhetspunkternaMobilinlärning och mobilpedagogikI oasen penetrerade man den situation, då eleven ärmobil. På verksamhetspunkten fick man tips och fick ipraktiken göra försök med att planera och implemen-tera en mobilinlärningsprocess. En aktivitet i verksam- Bild 7. Exempel: Förloppet av en uppgift med rumslighetspunkten var att utarbeta lärobjekt. information i anslutning till en infomercial.Beredning och informationDeltagarna fick en känning av hur man med en mobil Förmedling av en föreläsning om upphovsrättenhet kan bereda, bearbeta och dela med sig av mate- På sommarskolan 2011 erbjöds det förutom infomer-rial (t.ex. bloggar, bilder, videor). Dessutom bekantade cialer och försök också upphovsrättsinformation överman sig med mobilhandledning och mobilkonferenser. webben. Tarmo Toikkanens upphovsrättsföreläsningEn mobilstuderande kan exempelvis utarbeta en inlär- ”10 anvisningar till dem som beskriver sin omgivning”ningsjournal och delta i utbildningar mobilt. förmedlades som webbföreläsning åt deltagarna.TeknologiI fråga om teknologin bjöds deltagarna på information Bild 8. QR-koden leder tillom olika mobila enheter och deras operativsystem, upphovsrättsföreläsningen.kostnader samt basprogram, såsom kalender. Delta-garna fick också bekanta sig med spelbaserade gräns-snitt, appar till smarttelefoner, rumslig information,3D-miljöer och sensorer samt nyttan med dem ur in-lärningssynpunkt. Deltagarna fick ett SMS strax innan föreläsningen in-Sociala medier leddes. En del av deltagarna begav sig till oasen, enPå verksamhetspunkterna bekantade man sig med hur del till festsalen och en del åhörde föreläsningen påolika slags webbpersoner agerar och vad arbetsrollen en parkbänk med sin egen enhet. Via en chatt var detoch den personliga rollen kunde vara. Dessutom be- möjligt att ställa tilläggsfrågor, som besvarades underkantade man sig med olika slags program, som man föreläsningens gång.kan utnyttja bl.a. i kommunikation, information samtproduktion av bilder och text och hur utnyttjandet gårtill i synnerhet med hjälp av en mobil enhet. På verksamhetspunkterna innefattade infomerci-alerna en kort introduktion i ämnet exempelvis medutnyttjande av mobila enheter. Därefter fick deltagarnautföra uppgifter med anknytning till ämnet på sina eg-na enheter. Som ett exempel har det beskrivits en uppgift medanknytning till rumslig information. Man kan komma åtuppgiften genom att avläsa en QR-kod på en mobil en-het. Bakom QR-koden öppnar det sig en länk till enGoogle Maps-rutt, som man kan ladda ner på sina eg-na kartor. Därefter kan man med hjälp av kartan orien-tera sig på området genom att följa punkterna längssträckan. Bild 9. Deltagande i upphovsrättsföreläsningen med egen mobiltelefon.   rapporter 2012 45
  • 46. KOMMUNIKATION OCH MARKNADSFÖRING och tidningar. Dessutom delade man ut tryckta reklam- Eftersom tilldragelsen var mycket mångfacetterad och kort vid olika slags evenemang (t.ex. DCL-konferensen, individuell, var den synnerligen utmanande från kom- ITK-dagarna (Interaktiv teknologi i utbildningen)) och munikationssynpunkt. För att tillförsäkra en lyckad postade reklamer till ett flertal organisationer. I mark- kommunikation för tilldragelsen utarbetades en sär- nadsföringen använde man sig också av bloggar, Twit- skild marknadsförings- och kommunikationsplan. ter, Facebook och andra socialmedietjänster. Huvudrollen spelades av samlande internetsidor. År Kommunikationen på tilldragelsen var elektronisk: 2010 fanns det på sidorna bilder från Mustiala samt man använde bara e-post och SMS, vilka var integre- en video, där man berättade om platsen. I marknads- rade med varandra. Meddelandena, deras innehåll och föringen år 2011 användes material från 2010, bilder, tidtabellerna för när de skulle sändas planerades på videor och exempel på lärobjekten. Dessutom gjordes förhand. Sändningen av SMS tajmades på förhand och det en video, där projektets projektchef berättade om mottagargrupperna byggdes upp i enlighet med vilka tilldragelsen och sporrade till att delta i den. Det gjor- som deltog i de olika aktiviteterna. På så sätt säker- des också videor, där oaserna och verksamhetspunk- ställde man att meddelandena nådde deltagarna och terna presenterades. den arrangerande personalen vid just rätt tidpunkt. Deltagarna gav på anmälningsblanketten sitt bifall till sändningen av SMS. Man fick lov på några få undantag när. Det utarbetades en egen plan för sändningen av SMS och SMS:arna tajmades (bilaga 2). Insamling av feedback Deltagarfeedback samlades in på vardera Mobilsom- marskolan. Feedbacken insamlades med en elektronisk feedbackblankett, som kunde fyllas i med antingen da- tor eller mobila enheter. I fråga om sommarskolan 2010 samlade man in feedback både över de olika verksamhetspunkterna och i slutet av sommarskolan över hela tilldragelsen. År Bild 10. Oasernas verksamhet presenterades i videor. 2011 avstod man från insamlingen av feedback över de I marknadsföringen utnyttjades existerande kontakter, olika punkterna, eftersom deltagarna upplevde att den dvs. aktörernas egna kontakter, nätverk och tjänster. var alltför arbetsdryg och tidskrävande, men man sam- Tilldragelsen marknadsfördes med annonser i nätverk lade fortsättningsvis in feedback över hela tilldragelsen. Bild 11. Mobilitet gör det möjligt att lära sig var och när som helst.46    rapporter 2012
  • 47. Praktiska arrangemangMed tanke på hur tilldragelsen skulle avlöpa var det avyttersta vikt att deltagarna kunde röra sig på områdetoch att cateringfunktionen fungerade. Eftersom delta-garna anlände vid olika tider, måste man ägna särskilduppmärksamhet åt anmälningen och den informationsom gavs där. I samband med anmälningen delade man ut del-tagarmapparna samt nycklar till logiet. I samma sam-manhang erbjöds det en programinstallationstjänst,som var mycket efterfrågad. Det framgick att man hadereserverat alltför lite tid och personal för den här funk- Bild 12. 2011 års Mobilsommarskolesajt.tionen. Under hela den tid mobilsommarskolorna va-rade fanns det på området också tillgång till kringvan-drande mobilguider. De stod till buds för handledningoch eventuella problemsituationer. Kaffe serverades iverksamhetspunkterna eller på en gemensam terrass,vilket även det var en viktig del av det mobila.Deltagarens resaMobilsommarskolan innebar en resa för deltagarna.Utbildningen varade i två dagar, men det var möjligtatt delta också en dag. Största delen av deltagarnavar med båda dagarna. Tilldragelsen hade med hjälpav tjänsten Google Sites byggts upp till en sajthelhet.Resan började från Mobilsommarskolans marknadsfö-ringssajt, där man kunde hitta basinformation om till- Bild 13. 2011 års Mobilstigssajt.dragelsens innehåll med tillhörande programuppgiftersamt en länk till anmälningsblanketten. tilldragelsen. Underlaget utgjordes av ett Google-doku- Från Mobilsommarskolans sidor dirigerades de ment, som man fritt kunde skriva i. Förhandsuppgiftensom anmält sig till tilldragelsen till en Mobilstigssajt. väckte deltagarna att dryfta sina egna praktiska behovSajten gjorde för såväl deltagare som arrangörer tjänst bl.a. i anslutning till information, som inte finns inomsom lagerplats för material (såsom anvisningar, använ- räckhåll, lagring eller styrning av viktiga stunder.dar-ID, uppgifter) samt efter tilldragelsen som lagrings- Deltagarna gavs också anvisningar om hur de skul-plats för Mobilsommarskolans output och resultat. le utrusta sig tillräckligt med avseende på teknik och Ett stort urval infomercialer stod till buds för delta- kläder. På sajten hade det talats om vilka program somgarna. År 2010 gick deltagarna i grupper från en verk- det lönade sig installera på förhand i den egna enhetensamhetspunkt till en annan och cirkulerade genom alla och vilka personliga identifierare som behövdes.de punkter som stod till buds. År 2011 fick deltagar-na fritt välja de verksamhetspunkter, som de önskade Eget programdelta i. Via en tjänst som var i bruk på Mobilsommarskolan 2011 hade deltagarna möjlighet att skapa ett eget pro-Deltagarnas förhandsförberedelser gram åt sig genom att logga in på programsidan medEfter anmälningen fick deltagarna ett e-postmeddelan- sin e-postadress. E-postadressen fungerade som iden-de och ett SMS, där de uppmanades bege sig till Mo- tifierare för det egna programmet. Deltagaren kundebilstigen. Där stod det mer information till buds för del- härefter välja de punkter han/hon önskade införliva itagarna, i vilken det gavs anvisningar hur man ska göra sitt eget program. Det var möjligt att läsa programmetsin egen presentation och förhandsuppgiften samt en med en mobil enhet under den tid Mobilsommarsko-enkät om användningen av mobila enheter. Deltagar- lan pågick eller så kunde man skriva ut det för att tana ombads skriva en egen presentation på sajten före det med sig.   rapporter 2012 47
  • 48. Utdelat material Man delade ut traditionella pappmappar eller foldrar åt deltagarna, vilka innehöll den viktigaste information deltagarna behövde också på papper. I foldern delades det också ut en minigrip-påse för mobilen i fall av regn. År 2011 skrevs verksamhetspunkternas alla uppgifter ut för deltagarfoldrarna. Varje uppgift hade en egen QR- kod, med hjälp av vilken man kunde läsa anvisningarna med mobilen också via Internet. Introduktion och lokal guidning År 2010 gjorde man sig bekant med området i grup- per. Med bistånd av gruppledare gick man igenom om- rådet på förhand och samtidigt berättades det några ord om områdets historia. År 2011 skedde guidningen elektroniskt med hjälp av en karta som utarbetats med hjälp av Google Maps. Kartlänken sändes till deltagar- nas mobiltelefoner. I stället för att stifta bekantskap med området tillsammans hade det reserverats tid för att planera en egen rutt. Varje verksamhetspunkt hade en egen skylt med punktens QR-kod. Med hjälp av den fick man åtgång till Bild 14. QR-kodbanan vägledde oss till de intressantaste punktens webbmaterial. frågorna. Output Under Mobilsommarskolorna åstadkom deltagarna och arrangörerna en stor mängd output av olika slag. Man åstadkom bl.a. videor, foton, twitters, bloggskriverier, Facebook-meddelanden, rumslig information och utgå- ende från den lagrade bilder, gruppanteckningar, SMS och lärobjekt. All output lagrades på kanaler som ska- pats för Mobilsommarskolan, som var öppet tillgängli- ga för alla att se och som kunde utnyttjas efteråt. Deltagarna förband sig i samband med anmälning- en till ett upphovsmannaavtal (bilaga 3), utgående från vilket allt det material som producerats under som- marskolan kan framföras offentligt och utnyttjas i vid omfattning exempelvis i marknadsföringen av framti- da Mobilsommarskolor. All output har samlats på Mo- bilstigssajten. Sociala program och tävling Det hade organiserats frivilligt kvällsprogram under två kvällar för deltagarna i Mobilsommarskolorna. I kvälls- programmet ingick bastu, grillning och en utflykt till Tor�- ronsuo. I utflykten till Torronsuo ingick en guidad tur samt till slut stekning av stekhällsplättar. Under kvälls- programmet var det möjligt bl.a. att nätverka under av-Bild 15. Stekning av stekhällsplättar på lägereldsplatsen i Torronsuo. slappnad samvaro.48    rapporter 2012
  • 49. Deltagandet var livligt i det program som ordnades ningens grunder” (http://www.youtube.com/user/som avslutning på den första sommarskoldagen. Efter mobiilipolku11#p/u/2/SbpABzJA4HM).den andra dagen ville största delen av deltagarna bege År 2010 vann lärobjektsvideon ”Backstart av öppensig på hemresa i god tid och i kvällsprogrammet deltog mobil” (http://share.ovi.com/media/avomobiilit.oppi-närmast de som deltog i nätverksmötet. misaihiot/avomobiilit.10043). Under dagarna producerades det en stor mängd oli-ka slags material, såsom lärobjekt, bilder, videor och DELTAGARPROFILENbloggskriverier. Bland all output valde en preliminär pa- Deltagarna i tilldragelsen var huvudsakligen lärare in-nel ut de tre bästa, som allmänheten fick rösta om. om yrkesutbildningen. År 2010 var yrkesläroanstalter-Röstningen skedde med en elektronisk blankett. Vart- nas och yrkeshögskolornas andel av deltagarnas ar-dera året tillföll priset ett lärobjekt som utarbetats på betsgivare ca 77 %. År 2011 var den ca 70 %, varförpedagogikpunkten. det hade inträffat en liten spridning. Detta utvisar att Vinnaren i 2011 års tävling Mobilsommarskolans mobilinlärning intresserar i större utsträckning ocksåBästa Bitar för Ränseln var lärobjektsvideon ”Gung- på andra läroanstaltsnivåer. Jag arbetar i en grundskola eller... i en grundskola eller ett gymnasium 3 4% i en yrkesutbildnings... i en yrkesutbildningsanstalt på andra stadiet 14 17 % i en yrkesinriktad... i en yrkesinriktad vuxenutbildningsanstalt 6 7% i en yrkeshög... i en yrkeshögskola 50 % 60 på universitet på universitet 3 % 4 jag är företagare jag är företagare 6 % 7 jag är studerande jag är studerande 5 % 6 Annat Annat 10 % 12 0 10 20 30 40 50 Användarna kan välja fler svarsrutor än en, varför procenten kan stiga till över 100 %.Tabell 5. Arbetsgivarna till deltagarna i Mobilsommarskolan 2011.I 2012 års Mobilsommarskola var 76 % av deltagarna traditionella tillvägagångssättet.närvarande vardera dagen. År 2010 var de som deltog Sammandraget över feedbacken återfinns i sin hel-vardera dagen 79 %. het i bilaga 4.SAMMANDRAG AV FEEDBACKEN NÄTVERKETMan begärde feedback över tilldragelsen på en elektro- I AVO-projektet var ett av målen att skapa en expert-nisk blankett genast efter avslutad utbildning. 35 % av grupp i mobilinlärning. Gruppen bildades genom att kal-deltagarna gav feedback. Man bad om feedback över la samman experter på riksnivå. Mobilsommarskolansåväl undervisningen som de praktiska arrangemang- var av avgörande betydelse med tanke på utvidgningenen. Vardera fick synnerligen positiv feedback. Feed- av expertgruppens verksamhet. Via tilldragelsen växtebacken över 2011 års tilldragelse var något bättre än gruppen till ett nätverk, inom vilket man inledde ett merfeedbacken 2010. vidsträckt nationellt samarbete. Nätverket för mobilin- I en punkt i feedbacken frågades det hur ett mo- lärning är i detta nu en grupp aktörer, som har som målbilt tillvägagångssätt fungerar i jämförelse med det tra- att nätverka läroanstalternas personal, företag, mobil-ditionella sättet att verka. År 2010 ansåg största de- operatörer samt tillverkare av material och utrustninglen att det mobila tillvägagångssättet fungerar lika bra, samt att utveckla bl.a. gemensamma projekt för mobilmen år 2011 ansåg största delen av de svarande att inlärning. Nätverket för mobil inlärning fortsätter sitt ar-det mobila tillvägagångssättet fungerar bättre än det bete under koordinering av projektet Mobiilisti (Mobilt).   rapporter 2012 49
  • 50. DEN TEKNOLOGISKA UTVECKLINGEN i projektet insåg att mobilitet förutsätter en ändring i Det stora språnget i den teknologiska utvecklingen och attityder och tillvägagångssätt, i synnerhet i organisa- ändringarna i mobilbranschen åskådliggjordes tydligast tionernas verksamhetskulturer. En övergång till mobi- av de ändringar som skett i deltagarnas mobiler. År litet förutsätter en vilja att lära sig något nytt, att för- 2010 hade huvuddelen av deltagarna Nokia-telefoner hålla sig positivt till ändringen samt beredvillighet att med knappsats. Smarttelefonernas andel var ca 64 %. inse den nytta nya apparatmodeller för med sig. Detta År 2010 hade smarttelefonernas andel ökat till 96 pro- krävs inte bara av individerna, utan också av de perso- cent. Många hade många olika enheter i bruk. Antalet ner och organ som innehar beslutspositioner i organi- Apple iPhone och Android-telefoner hade klart ökat i sationerna. antal. Andelen apparater med pekskärm var i klar ma- En allmän åsikt var att mobilitet frigör från tid och joritet på 2011 års Mobilsommarskola. plats. Detta kan ha såväl positiva som negativa följder År 2011 hade verksamhetspunkterna till sitt förfo- för arbetet och tidsutnyttjandet generellt. Mobilen och gande surfplattor, som året innan inte alls ännu fanns det mobila beskrevs med tre adjektiv: aktuell, situa- på marknaden. Surfplattorna intresserade, men delta- tionsrelaterad, personlig. garna upplevde att det ändå var mycket viktigt att kun- I det följande går vi noggrannare igenom hamkeiter- na experimentera med egna enheter. Då kunde man nas observationer angående de nya tillvägagångssätt genast lära sig att göra saker och ting på samma sätt mobiliteten för med sig, tillgodogörandet av dem samt som man i fortsättningen kommer att göra dem. Det in- eventuella utmaningar. spirerade till att uppdatera den egna utrustningen när man prövade på den lånta utrustningen. Attityder En övergång till att lära sig och arbeta mobilt kräver så- väl vilja att utveckla sig själv och sitt arbete som akti- vitet att ändra sina tillvägagångssätt. Som människa och arbetstagare bör man följa med utvecklingscykler- na, som hela tiden blir snabbare. I detta skede är nät- verken av primär vikt som stöd- och kunskapskällor. Mobilitet förutsätter Det förefaller som om det är de personer som träffas på ett mobilt kontor, som är intresserade av att lära en ändring i attityder, sig något nytt. tillvägagångssätt och En allmän ovilja att använda mobila enheter för med sig ytterligare utmaningar. Tröskeln att ta enhe- verksamhetskulturer. terna i bruk höjs av en negativ attityd eller rädsla för teknik eller teknisk apparatur över huvud taget samt teknisk inkompetens. Närvaro, socialitet KOSTNADER OCH FINANSIERING Mobilitet skapar en upplevelse av att vara närvarande Totalkostnaderna för tilldragelsen var ca 50 000 euro. oberoende av platsen. För andra innebär mobilitet att Största delen av kostnaderna uppstod av de för till- man hela tiden är bunden vid en process att arbeta, dragelsen ansvariga personernas lönekostnader under lära sig eller ha social kontakt. Det man gör och tän- planeringen och själva tilldragelsen. Uppbyggnaden av ker blir dokumenterat och de är lika betydelsefulla som utomhusutrymmen såsom tält samt trådlösa nätverk slutresultaten. Att vara mobilt närvarande är annorlun- orsakade i någon mån tilläggskostnader. Vad som var da än att träffas öga mot öga. I det mobila kan utföran- väsentligt var att måltids- och logitjänsterna under till- de och hantering av flera saker samtidigt framhävas. I dragelsen fungerade samt att platserna var intimt för- det mobila kan man snabbt övergå från en sak till en bundna med den idylliska Mustiala-miljön. annan, vara närvarande i en situation och samtidigt do- kumentera den. DISKUSSION Mobilitet förefaller i dag i praktiken innebära olika De hamkeiter (HAMK = Hämeen ammattikorkeakoulu/ saker för olika människor. Hos en del ökar de sociala Yrkeshögskolan i Tavastland, övers. anm.) som deltog kontakterna och de personifieras exempelvis då man50    rapporter 2012
  • 51. övergår till den styrning som sker per telefon eller iform av en chatt-diskussion, andra ser åter en chanstill större självständighet eller till att undvika fysiskkontakt. Hjälpmedlen och den nya verksamhetskultu-ren gör det möjligt att både vara närvarande och göranågot vid sin egen tid och på sin egen plats. Det mobi-la i sig själv förefaller inte förutsätta eller åstadkommavare sig socialitet eller associalitet. gärder med hjälp av dem. Detta skapar dock möjlig-Personerna heter för föregångare att skapa tillvägagångssätt ochFör den enskilda människan kan mobilitet innebära att handledningar samt bygga upp verksamhetsmodeller,man är i tiden, har chans att vara spontan, att man är som det är lätt att tillgodogöra sig.närvarande långt borta, att man i detta nu delar medsig av sig själv eller att man har tillgång till information Kompetens och inlärningoch personer. Detta för med sig resonemang om identi- En smärtfri övergång till mobil kräver rent tekniskttet, person och roller samt åtskiljande av arbetstid och instruktion, handledning, tips och stöd i hur man bästfritid. Man kan mobilt vara producent, expert, regissör, kan använda och dra nytta av enheterna. Man måsteforskare, utvecklare. Samtidigt är de mobila enheterna erbjuda praktiska exempel på var det lönar sig att ut-mycket personliga. Den här frågan anknyter sig inte ba- nyttja mobila enheter och hur. Mobila enheter gör detra till mobilerna utan till att man utformar eller att det bland annat möjligt att utarbeta lärobjekt i genuinautformas en mer generell yrkesmässig webbidentitet. situationer, att utnyttja rumslig information i beskriv- ningssituationer (t.ex. kartläggning av ett område) ellerResultat, output och aktivitet handledning av kommunikation och träning med en stu-Mobilen används på många olika sätt och resultaten derande, när studeranden utför sin träning på distans,är olika. För några innebär mobilen mer tal än text; för utom räckhåll för datorer.andra har åter bilder och videor ersatt textproduktio- Som exempel har nedan beskrivits sammansätt-nen; andra producerar åter med surfplatta alldeles lika ningen av ett herbarium förr och de möjligheter mo-långa texter som med traditionell dator. Den allmänna biliteten erbjuder att samla det i dag. Ännu i dag an-åsikten var dock att mängden output är större än tidi- vänder skoleleverna uråldriga metoder, samlar växter igare, men att den är mindre finslipad än traditionell naturen utan att förglömma anteckningar om växtplatsoutput. Kortare bearbetning och sämre teknisk kvali- och datum, torkar och pressar dem och fäster dem se-tet kan substitueras av det som är i realtid och genast dan på papper eller papp. När man har samlat och fästfinns till. Attitydmässigt förutsätter detta av människor- ett tillräckligt antal växter, ges herbariet i sin helhet tillna beredskap att släppa ifrån sig det som är halvfär- läraren för bedömning. Härefter blir herbariet typisktdigt och bundet vid stunden. Mobiliteten lämpar sig i bortglömt baktill på någon hylla eller i ett förråd. Mo-själva verket bäst för sådan inlärning, där processen biliteten gör det möjligt att fotografera växtplatsen ochoch arbetsredskapen spelar en viktig roll. växterna tillsammans med rumslig information samt att överföra bilderna till och med omedelbart i ett kom-Teknik, utrustning pisnät, där alla om de så önskar kan se på bilderna påDet finns i dag mobila enheter att tillgå över hela lin- kartan redan den dag de fotograferats. Man kan anslu-jen; också i fråga om prisnivån. De kostnader som för- ta information till bilderna som inte tidigare var möjliganleds av anskaffningen och användningen av utrust- – noggrannare information om växtplatserna, länkar tillningen kan höja tröskeln att skaffa sig utrustning. Inom allmän botanisk information på Internet, uppgifter omorganisationerna förstår man inte heller nödvändigtvis växtens gifthalt osv. Det är lätt att betygsätta växtbil-alla de fördelar de mobila enheterna för med sig. derna och uppgifterna via webben, varvid också andra Utmaningar för att tillgodogöra sig något nytt med- som samlar ihop ett herbarium kan ge kommentarer.för bl.a. enheternas olika operativsystem och program- Det samlade herbariet jämte den rumsliga informatio-versioner, som fungerar på olika sätt. Instruktionerna nen kan senare utnyttjas i undervisningen och man kanär antingen specifika för en viss enhet eller sedan på exempelvis bege sig för att granska växterna efteråt påen så allmän nivå att det blir besvärligt att klara av åt- deras växtplatser.   rapporter 2012 51
  • 52. Herbariet förr aktiv part påverka sina egna inlärningsprocesser. Växterna fästs Herbariet Med en tilldragelse av typ Mobilsommarskolan är Läraren Växterna Växterna torkas på papp och bedömer hamnar i en det möjligt att erbjuda deltagarna praktiska använd- insamlas och pressas växtuppgifterna herbariet egen hylla eller antecknas i ett förråd ningssätt så att de breddar sin kompetens och får ögonen öppnade för att utveckla sig själva, för praktis- Herbariet nu ka försök och för att dela med sig av information i de Växterna fotogra- Växterna Växterna på Öppen Materialet och egna nätverken. Den här vägen får medvetenheten om feras tillsammans bedömning den rumsliga med rumslig överförs till ett kartan jämte och delning informationen bruket av mobiler i de praktiska göromålen ett allt star- information kompisnät bilder utnyttjas i över webben kare fotfäste i olika slags miljöer. Sommarskolekoncep- undervisningen tet kan utnyttjas exempelvis vid utbildning av kommunal personal under ledning av experter eller när det gäller att ge medborgarna handledning i bruket av mobiler.Bild 16: Exempel: sammanställningen av ett herbarium för hand förr Mobilinlärningsnätverket vill fortsätta ordna Mo-och mobilt nu. bilsommarskolan som en årlig tilldragelse. Nätverket Det blir också att vanligare att utföra vardagliga saker fortsätter sina sammanträden en gång i halvåret. Vart- mobilt och idéer uppstår av sig själva. I stället för att annat sammanträde sker i samband med Mobilsom- göra anteckningar med papper och penna tar man en marskolan. Det har också varit tal om att nätverket bild eller en video med mobiltelefonen. Dagens pro- skulle uppträda samfällt på ITK-dagarna (Interaktiv tek- gram följer med via webben, eftersom det är lätt att an- nologi i utbildningen). vända Internet var som helst. Klockan är inte längre på armleden utan på mobiltelefonens display. SLUTSATSER OCH UTVECKLING Ägarna till mobila enheter utnyttjar inte heller sina Mobilsommarskolan är ett gott exempel på hur inlär- enheter effektivt. I huvudsak används enheten för att ning kan ske var som helst. Den är också ett exempel prata, för att sända SMS och för att ta bilder. En del på hur samarbete som utförts över webben kan åstad- behärskar till och med att använda e-post eller naviga- komma ett lyckat slutresultat. De material, bilder och tionstjänster, men man saknar kompetens att utnyttja videor som producerats på Mobilsommarskolan har ut- långt ifrån alla egenskaper hos smarttelefonerna och nyttjats bl.a. i Mobilinlärningshandboken. Genom att andra mobila enheter i vardagliga situationer. Mobili- förena kompetens kan vi uppnå synergifördelar, som teten är inte heller ännu en naturlig del av studierna. ger framgång till och med på internationella, globala Ungdomarna upplever exempelvis användningen av marknader. För Mobilsommarskolan grundades det en mobila enheter mera som en lek än som en saklig ak- egen domän www.mobiilikesakoulu.com, som samlar tivitet. Bruksvanorna ändrar sig långsamt. ihop de olika implementeringarna och hela nätverket. Enligt vår åsikt är tekniken dock inte någon knäck- fråga, utan man kan lätt lära sig använda apparaterna LÄNKAR om man så önskar. I attityderna kräver det förmåga att Mobilsommarskolan. www.mobiilikesakoulu.co, medge sin inkompetens, förmåga att misslyckas, för- Nätverket för mobil inlärning: https://sites.google. måga att försöka på nytt, förmåga att hitta på nya lös- com/site/mobiilioppiminen/ ningar, förmåga att be om hjälp och förmåga att sam- Projektet Mobiilisti. www.mobiilisti.com arbeta. Efterhand förbättras förmågan att dela med sig av sitt kunnande och lära sig tillsammans. Mobilsommarskolan ordnas år 2012 på Mustiala 21–22.5. FRAMTIDEN Det förefaller som om ”mobilrevolutionen” pågår och att Nätverket för mobil inlärning sammanträder som det nätverk av mobilexperter som uppstod i och med fortsättning 23.5.2012 tilldragelsen står inför många år av aktiv utveckling. Ut- vecklingen kan jämföras med utvecklingen av e-utbild- Bilagor ningen. Man har utvecklat den i ca 20 år, och arbetet Bilaga 1: Ansvariga personer fortgår ännu. Mobilitet i förening med de tjänster sociala Bilaga 2: Sända SMS medier erbjuder innebär följande skede i e-undervisning- Bilaga 3: Upphovsmannarättsavtal en, där de studerande har en reell möjlighet att som en Bilaga 4. Sammandrag av feedbacken52    rapporter 2012
  • 53. BILAGA 1. ANSVARIGA PERSONER TIINA SAARNI Produktion av utflyktskökets tjänster.I genomförandet av projektet deltog följande personer: TERHI THUNEBERGOUTI VAHTILA, projektchef Att agera som stödperson, testning, bistånd vid bered-Huvudkoordinering och ledning av tilldragelsen, hel- ningen av material.hetsplanering, arbetsfördelning, framställning av mate-rial, lagring av tilldragelsen och utarbetande av tekniska MARKO RANTANENplattformar, att agera som utbildare, uppbyggande av in- Planering av utbildningens innehåll och verkställandetternet-sidorna, deltagande i nätverksmötet. av den. Att agera som utbildare, bygga upp nätverk och elektrifiering, bygga och demontera utbildningsplatser-JOHANNA SALMIA, mobilsakkunnig na, testning av de tekniska plattformarna.Stöd vid planeringen av programmet, koordinering ochordnande av den gemensamma planeringen, marknads- ULLA-MAIJA KNUUTTIföring och information om tilldragelsen, utarbetande av Att agera som utbildare, teknisk stödperson.utbildningsmaterialet, lagring av tilldragelsen, att agerasom utbildare, uppbyggande av internet-sidorna, delta- JAANA NUUTTILAgande i nätverksmötet. Att planera genomförandet av utbildningen, agera som utbildare, utarbeta material, delta i nätverksmötet.LIISA SIIVOLA, projektsekreterarePlanering av verksamheten, planering och genomföran- HEIKKI PELTONIEMIde av de praktiska arrangemangen, mottagning av an- Att planera genomförandet av utbildningen, anlägga enmälningar, utarbetande av inbjudningar, foldrar m.m., ut- verksamhetspunkt, utarbeta material.arbetande av sidor, frågor i anslutning till rapporteringen. JARI MUSTAJÄRVIANNIKA MICHELSON Planering av utbildningens innehåll och verksamhet. AttPlanering av innehåll och verksamhet, testning och ut- utbilda, utarbeta material.veckling av innehåll och tjänster, planering och utarbe-tande av stoff. Utarbetande av sidor, uppbyggande av LOTTA LINKOkonceptet, att agera som utbildare och lokal handleda- Planering av genomförandet av utbildningen, att agerare, feedback, produktion av material. som utbildare, utarbeta material, marknadsföring och rapportering av tilldragelsen.RAUNO LAINEPlanering av den praktiska verksamheten, att agera som JUKKA NIINIMÄKIutbildare och stödperson, beredning av utbildningsplat- Planering av genomförandet av utbildningen, att age-serna, feedback, testning. ra som utbildare, utarbeta material, delta i nätverks- mötet.EERO JAAKKOLAPlanering av den praktiska verksamheten, att agera som PASI SILANDERutbildare och stödperson, beredning av utbildningsplat- Sakkunnigarbete: uppslag för innehållet, planering ochserna, feedback, testning, produktion av material. implementering av det, deltagande i den gemensamma planeringen, produktion av det gemensamma materialetIRINA SALMINEN (stommar för de gemensamma avsnitten), att handhaAnmälningar, praktiska arrangemang, att agera som utbildning.stödperson. PASI MATTILALASSI PUUPPONEN Sakkunnigarbete: planering och implementering avPlanering och genomförande av de praktiska arrange- innehållet, deltagande i den gemensamma planering-mangen, tält och andra inventarier och tillbehör, produk- en, att handha utbildning, att ordna apparater för till-tion av utflyktskökets servering, demontering. dragelsen.   rapporter 2012 53
  • 54. ANTTI SYVÄNEN ARTO NURMELA Sakkunnigarbete: planering och implementering av inne- Att bistå i den praktiska verksamheten vid tilldragelsen hållet, deltagande i den gemensamma planeringen, att (praktikant). handha utbildning, att ordna apparater för tilldragelsen. ANNIKA MUURINAHO MARKO MÄKILÄ Att bistå i den praktiska verksamheten vid tilldragelsen Sakkunnigarbete: planering och implementering av inne- (praktikant). hållet, deltagande i den gemensamma planeringen, att handha utbildning. IIDA RASILA Lagring av tilldragelsen, videor och fotografier OLLI KORHONEN (praktikant). Sakkunnigarbete: planering och implementering av inne- hållet, deltagande i den gemensamma planeringen, att TEUVO LAINE handha utbildning, SMS- och feedbacktjänster, teknisk Att bistå i den praktiska verksamheten vid tilldragelsen miljö. (praktikant). RIITTA LEHTINEN JAN PIPPINGSKÖLD Planering av utbildningens innehåll och verksamhet. Att Uppbyggnad av de yttre ramarna, tält, bord, bänkar. genomföra utbildningen, utarbeta material. TIMO AHTOLA MIKA SETÄLÄ Uppbyggnad av de yttre ramarna, tält, bord, bänkar. Sakkunnigarbete: att handha utbildning. EIJA NOKI KATRI NYMAN Catering, helhetsansvar. Sakkunnigarbete: att handha utbildning. LEENA SUONPÄÄ OTTO LESKINEN Serveringen i kaffeoasen. Sakkunnigarbete: att handha utbildning. MERVI VALTONEN PETRI KORPI Lokal information och stöd för verksamheten. Sakkunnigarbete: att handha utbildning. MIIKKA RUUSUNEN TEEMU MIETTINEN Sakkunnigarbete: att handha utbildning. Sakkunnigarbete: att handha utbildning. TOMMI SAKSA VESA VILENIUS Sakkunnigarbete: att handha utbildning. Sakkunnigarbete: att handha utbildning. RAIMO HÄLINEN PAULIINA MÄKELÄ Sakkunnigarbete: att handha utbildning. Sakkunnigarbete: att handha utbildning. JUKKA ORAVA TARMO TOIKKANEN Sakkunnigarbete: att handha utbildning. Sakkunnigarbete: att handha utbildning. ANNE-MARI JÄRVENPÄÄ JOUKO LINDROOS Sakkunnigarbete: att handha utbildning. Deltagande i planeringen av tilldragelsen, planering av utflykten, att producera material och agera som guide. PEKKA PIRTTIAHO Sakkunnigarbete: att handha utbildning. SANNA EEVA Lagring av tilldragelsen, videor och fotografier54    rapporter 2012 (praktikant).
  • 55. BILAGA 2 BILAGA 3DE SMS SOM SÄNDES UPPHOVSRÄTTSAVTAL1. Anmälningsbekräftelse: ”Välkommen till Mobilsom- Jag godkänner följande villkor:marskolan 2011! Ditt meddelande om anmälning har 1. I egenskap av deltagare överlåter jag åt AVO-projek-mottagits. Mer uppgifter följer närmare tilldragelsen. H. tet användningsrättigheterna inklusive ändringsrättig-AVO-sommarskolans gäng” heter, rätterna att använda, ändra och ansluta som en del till annat material.2. Tilläggsuppgifter om Mobilsommarskolan: ”Se mer I fråga om öppna innehåll är Creative Commons detuppgifter om Mobilsommarskolan 2011 här: http:// vanligaste licensieringssystemet. CC BY-SA-villkoretbit.ly/hD8qVL” kräver att upphovsmannen till ett verk alltid skall näm- nas då verket framförs samt att derivativ skall publice-3. Movel-instruktion. ”Hej! Ladda ner Movel-program- ras med samma öppna licens.met för Mobilsommarskolan genom att klicka på föl-jande länk http://mkk.novel.fi/get eller använd via a. Med användningsrätter avses vilket som helst sättwebbläsare på adressen http://mkk.movel.fi – mer an- att utnyttja materialet eller en del av det, såsom utnytt-visningar för att ladda ner programmet och använda jande av materialet genom att spara avsnitt av det pådet i din e-post.” dator eller annat hjälpmedel, genom att framställa av- snitt ur materialet på vilket sätt som helst, genom att4. Välkommen till Mustiala: ”Välkommen till Mo- framföra eller visa material, sprida exemplar som fram-bilsommarskolan. adress: Mustialantie 105, Tammela, ställts av materialet på vilket sätt som helst.karta http://goo.gl/maps/t5fC. Anmäl dig på Gamla b. AVO-projektet kan använda materialet och de idéer,institutet 25.5. kl. 9:30-11.” uppgifter, principer och metoder som framlagts i det i sin helhet som utgångsmaterial för nytt material.5. Påminnelse om utflykten till Torronsuo: ”Välkom- c. Vid framställning av exemplar av materialet eller vidmen till Mobilsommarskolans utflykt till Torronsuo. Vi kombinering av materialet med annat material ska upp-samlas framför Gamla Institutet kl. 17:55.” hovsmannen till materialet eller en del som lånats ur det i enlighet med god sed nämnas i samband med att6. Påminnelse om upphovsrättsavsnittet: ”10 frågor materialet används. Beställaren ska även i övrigt res-om upphovsrätter börjar kl. 13:30. Föreläsare Tarmo pektera upphovsmannens på upphovsrättslagen base-Toikkanen. Delta i oasen eller gå till adressen http:// rade moraliska rättigheter.amk.adobeconnect.com/mobiilikesakoulu.” 2. Upphovsrätterna och övriga immaterialrätter till det7. Påminnelse om bastun. ”Välkommen till bastu och material som avsetts i detta avtal tillkommer upphovs-middag i Mobilsommarskolans tecken. Damerna 19- mannen. Upphovsmannen skall se till att han inte an-20, herrarna 20-21. I vindskyddet korv och annat att vänder tredje parters material.äta. Resten av kvällen tillbringar vi i Piippu.” 3. AVO-projektet får rätt att bevilja rätter, inklusive rät-8. Tack för deltagandet: ”Tack för att du deltog i Mo- ter att ändra, åt tredje parter.bilsommarskolan. Glöm inte att fylla i feedbackblanket-ten: http://bit.ly/ka9s4B Mobil sommar!” 4. Överlåtelse av användningsrätt begränsar inte upp- hovsmannens rätt att själv utnyttja materialet eller upp- hovsmannens rätt att överlåta upphovsrätter åt en annan. 5. Det material som producerats på Mobilsommarskolan överförs till ett öppet datanät, där vem som helst kan se på materialet eller ladda ner det på sin egen dator. Dessutom ger deltagaren i mobilsommarskolan lov att publicera material, där han uppträder (bilder och vide- or) i en offentlig, öppen webbtjänst.   rapporter 2012 55
  • 56. BILAGA 4 FEEDBACKSAMMANDRAG Mobilsommarskolan 2010 och 2011 2010: 30 feedbacksvar 2011: 22 feedbacksvar Var du nöjd med den förhandsinformation du fått Var programmets innehåll lyckat? om mobilsommarskolan? Synnerligen Nöjd Ganska Ganska Inte alls nöjd nöjd missnöjd nöjd Synnerligen Lyckat Ganska Ganska Inte alls lyckat lyckat misslyckat lyckat Var det sätt på vilket programmet genomfördes lyckat? Tycker du att det mobila sättet att genomföra programmet fungerade i jämförelse med traditionella sätt? Synnerligen Lyckat Ganska Ganska Inte alls lyckat lyckat misslyckat lyckat Bättre Lika bra Sämre Var det av någon betydelse för dig, om den mobila Hur nyttig var utbildningen med tanke på ditt arbete? enhet du använde på sommarskolan var din egen? ls r e e e ls de to ls ls ls al e ty s de de de e be igen ty ty ty ls be be be de l er ty or Av n nn be te St Synnerligen Nyttig Ganska Ganska Onyttig Li Sy en nyttig nyttig onyttig g In56    rapporter 2012
  • 57. Bedöm hur lyckad oasen var: Bedöm hur lyckad verksamhetspunkten var:Mobilinlärning och -handledning (2011) Mobilinlärning (2010 Synnerligen Lyckad Ganska Inte lyckad Jag deltog lyckad lyckad inte Synnerligen Lyckad Ganska Inte lyckad Jag deltog lyckad lyckad inteBedöm hur lyckad verksamhetspunkten var: Bedöm hur lyckad oasen var:Mobilhandledning (2010) Oasen för mobilproduktion (2011) Synnerligen Lyckad Ganska Inte lyckad Jag deltog Synnerligen Lyckad Ganska Inte lyckad Jag deltog lyckad lyckad inte lyckad lyckad inteBedöm hur lyckad oasen var: Bedöm hur lyckad oasen var:Mobilredskap (2010) / Mobilteknologioasen (2011) Oasen för sociala medier Synnerligen Lyckad Ganska Inte lyckad Jag deltog Synnerligen Lyckad Ganska Inte lyckad Jag deltog lyckad lyckad inte lyckad lyckad inte Om du har för avsikt att använda mobila enheter ochBedöm hur lyckad oasen var: program i fortsättningen, i hurudana situationer tror du attFramtidsutsikter du kommer att använda dem? Synnerligen Lyckad Ganska Inte lyckad Jag deltog Synnerligen Lyckad Ganska Inte lyckad Jag deltog lyckad lyckad inte lyckad lyckad inte   rapporter 2012 57
  • 58. Om du har för avsikt att använda mobila enheter och program i fortsättningen, i hurudana situationer tror du att du kommer att använda dem? Arbete Fritid Studier Annat Var fick du information om sommarskolan (2011)? bo do s r e u er io gla ner en kni an ta r ga t tte se na ce -si n ub et tin lis ok r e- ng lle Fa ww kola n on m ti An wi uT sö an st lle le ko So ,T nn Yo po ul På a w ars bu en in m a K-b sa På På n m at oo ns s ng Av et AM eg om rm g ni kt fo tt a Ge I H tid s je Vi ån ro a -p Fr Vi no VO IA58    rapporter 2012
  • 59. Anteckningar   rapporter 2012 59
  • 60. 60    rapporter 2012
  • 61. JOANNA KALALAHTI, TAMMERFORS UNIVERSITET Case: Visdom när man gör wikier – jämlik produktion av material skapade en ny verksamhetsmodell I den här delrapporten beskrivs produktionsprocessen för wikiboken Visdom när man gör wikier. I arbetet testade man wikiskrivande och tillvägagångssätt i jämlik produktion av mate- rial samt letade efter lösningar på de utmaningar man ställdes inför i arbetet. Utgående fråndem byggde man upp den aktionsmodell för jämlik produktion av material som har beskrivits i den här rapporten och som också andra kan utnyttja. Jämlik produktion anses vara ett av denya sätt att arbeta, som man kan se åtfölja den vidsträcktare Web 2.0-förändringen. I projektethar man utarbetat olika slags hjälpmedel och tillvägagångssätt för att upprätthålla arbetet, bl.a.regelbundna påminnelser, uppmuntringar och gemensamma webbmötessessioner på ett par timmar, under vilka man samtidigt producerar material på olika håll i Finland.PRODUKTIONSPROCESSEN FÖR EN WIKIBOK också vara lätt för vem som helst att ta del i att produ-När redskapet wiki för sociala medier och öppen inne- cera materialet. Via en diskussion som fördes med dehållsproduktion spred sig på arbetsplatserna och i sko- verksamma i AVO-projektet började det utforma sig enlorna, upptäckte man att det föreligger ett behov av en tanke på att lägga ut materialet i ett Wikibibliotek somomfattande wikihandbok på finska, som hålls komplet- är öppet för alla (http://wikibooks.org/wiki/), vilket in-terad. I Tammerfors universitets AVO-delprojekt börja- går i Wikimedia-stiftelsens projekt för öppen innehålls-de man våren 2009 fundera på hurudant material det produktion, av vilka webbencyklopedin Wikipedia tordeskulle löna sig att producera om wikierna. vara det mest kända. Ett viktigt krav var att materialet skulle fortsätta att Det föreföll också starkt som om det inte skulleleva också efter det att AVO-projektet avslutats. Med vara lönt att ensam börja producera material, till vil-tanke på underhållet var det nödvändigt att begrunda ket det ansluter sig olika slags delområden och kom-var materialet ska placeras. Man ville inte heller att petens. Däremot tänkte man sig att det går att uppnåmaterial skall föråldras såsom det ofta händer med de mer genom att samla en grupp aktörer som är intresse-statiska material som läggs ut på webben. Det borde rade av wikier och har sakkunskap om dem.   rapporter 2012 61
  • 62. Sammanställning av gruppen ter, föreföll det vara den mest praktiska lösningen att Till stöd för wikiboksprojektet samlade man ihop en utnyttja de arbetsredskap webben erbjuder i så stor tolv personers grupp för att utveckla innehållet, som utsträckning som möjligt i wikibokens produktionspro- bestod bl.a. av företrädare för olika slags utbildningsor- cess. Gruppen själv förhöll sig också positivt till e-ar- ganisationer (t.ex. universitet och gymnasier) och före- betet, när man kom överens om arbetssätten vid den tag samt de allmänna biblioteken. Målet för gruppens första träffen. På så sätt kändes det naturligt att orga- verksamhet var att producera till Wikibiblioteket den nisera arbetet över webben och via webben. Det inne- första spirande versionen av en wikihandbok, i vars bar också utmaningar – kan man hålla gruppen sam- produktion ändå vem som helst som har lust kan delta man och arbetet i gång över webben? redan från första början. De som skötte koordineringen Månatliga webbmöten: De arbetsformer som utkris- av arbetet började samla ihop gruppen i juni 2009, ef- talliserade sig mest konkret var månatliga webbmöten tersom det var meningen att man skulle kunna inleda med förmedling av ett system för nätverksmöten. För arbetet hösten 2009. Till kärngruppen kallades exper- att stöda de här träffarna tog man i bruk veckobulleti- ter som var intresserade av användningen av wikier. ner som förmedlades per e-post åt gruppmedlemmar- Redan från början var den bärande tanken att deltagar- na. Man använde sig också av en wikiplattform. na skulle producera basinnehållet på de områden, som Webbmötena ordnades en gång i månaden med ut- de själva var intresserade av och på vilka de hade sak- nyttjande av webbmötessystemet Adobe Connect Pro kunskap, samt komplettera de innehåll som produce- på samproduktionssessionerna. Man kom i allmän- ras av andra. Man fick tips om personer som det skulle het överens om träffarna med användning av schema- löna sig att fråga om de ville delta bl.a. av medverkan- läggningsredskapet Doodle (http://www.doodle.com), de i AVO-projektet och personalen vid Tammerfors uni- med hjälp av vilket det är ganska lätt också för en stor versitet; man lade ut en bulletin om saken också bl.a. grupp att hitta en träfftidpunkt som passar åtminstone på Sometu-nätverket. Man kontaktade de föreslagna de flesta. Gruppmedlemmarna loggade vid avtalad tid- personerna och berättade för dem om projektet. Fast- punkt in på webbmötessystemet och var via det i video- än det inte var möjligt att betala något arvode för arbe- och ljudkontakt med varandra (fastän man knappast tet, ansåg alla de som man bett medverka att arbetet alls använde videoförbindelsen, eftersom den ofta or- var viktigt i sig självt och de var villiga att delta. sakar störningar i förmedlingen av ljudet), det var ock- så möjligt att kommunicera via systemets chattruta. Arbetsformer Man reserverade två timmar som längd på mötena, ef- Närarbete: Arbetet inleddes i slutet av oktober 2009, tersom man önskade att bearbetningen av wikiboken då gruppen sammanträdde öga mot öga i Tammerfors inte skulle binda deltagarnas tid alltför mycket. till en endags arbetssession. Man ordnade inlednings- Vid webbträffarna använde man den första timmen träffen, eftersom alla gruppmedlemmar inte kände var- för att gå igenom vad nytt medlemmarna i gruppen ha- andra sedan tidigare och man ansåg det viktigt att fy- de att berätta angående bokens produktionsprocess siskt samla ihop gruppen. Man förmodade att arbetet samt de observationer koordinatorerna framlade om kommer i gång bättre, då alla har kommit samman och hur bearbetningen av boken avancerar. Man diskute- kan kommunicera lättare runt samma bord om tillvä- rade också sådana frågor som oroade (strukturen och gagångssätten i arbetsprocessen och exempelvis ut- bearbetningen av den, mål osv.). Den andra timmen var gångspunkterna för den wikibok som ska produceras. reserverad för att bearbeta boken så att webbmötes- På inledningsträffen var det ursprungligen mening- kontakten deltagarna emellan lämnades öppen – via en att man till och med skulle hinna med att konkret den kunde man t.ex. med snabbmeddelanden ge kom- börja skriva på boken, men i det avseendet höll inte tid- mentarer åt de andra producenterna samtidigt som tabellen. Koordinatorerna överförde den uppskissera- man själv producerade innehåll. Gruppmedlemmarna de basstrukturen till Wikibiblioteket som utgångspunkt uppmuntrades också till att använda andra kommuni- för wikiboken mycket snart efter inledningsträffen, och kationskanaler och om de så önskar bilda exempelvis arbetet kunde börja tämligen smidigt. arbetspar under arbetssessionen. I praktiken använ- E-arbete: Eftersom en av tankarna i AVO-projek- des dock den här möjligheten ganska litet och sällan. tet var att agera så mycket som möjligt över webben Ett sådant här arbetssätt som utnyttjar en samar- och medlemmarna i gruppen för innehållsutvecklingen betskanal i realtid skapade i varje fall enligt koordi- å andra sidan också bodde och arbetade på olika or- natorerna en känsla av att alla faktiskt arbetar på en62    rapporter 2012
  • 63. gemensam bok samtidigt tillsammans, fastän alla är ning, men det var ändå möjligt för vem som helst attfjärran från varandra. Det uppstod också mycket inne- registrera sig och därefter bearbeta wikin.håll till boken i synnerhet under den första arbetsses- Sajten användes för lagring av de material somsionen, och deltagarna ställde under arbetet också i uppstod under gruppens arbete. Via den önskade mannågon mån frågor till varandra. Det föreföll också en- också erbjuda en chans att med hjälp av sidans kom-ligt deltagarna vara en god metod att reservera tid på menteringsegenskaper diskutera bokens struktur ochschemat för att skriva på boken att boka en gemensam arbetsprocessen även i övrigt och de tankar som kom-bearbetningstid. mit fram under den. Sajten utnyttjades dock till slut Koordinatorerna utarbetade också ett sammandrag knappast alls i gruppens arbete – den fungerade sna-över webbmötena, som per e-post sändes åt alla med- rare som en anslagstavla för koordinatorerna, där manlemmar i produktionsgruppen – på så sätt fick ocksåde, som inte kunnat vara med, information om de sa-ker man avtalat och gjort tillsammans. Avslutningsträff: Utöver inledningsträffen önskademan ordna avslutningsträffen i form av en närträff, ef-tersom man tänkte att det är lättare att göra de sistafinslipningarna genom att diskutera vid samma bordoch också i övrigt utvärdera arbetsprocessen genomatt diskutera tillsammans. Vid avslutningsträffen vardock bara ett fåtal närvarande på ort och ställe, störs-ta delen deltog via webben. Å andra sidan var grup-pen redan på något sätt bekant med varandra i det härskedet av arbetsprocessen, varför arbetet förlöpte välockså på distans. Finslipningsansvaret fördelades mellan deltagarna Ett arbetssätt som utnyttjar en samar-i enlighet med materialavsnitten, när man först via en betskanal i realtid skapade i varje fallpresentation av koordinatorerna hade gått igenom he-la materialet och de punkter som ännu fattades och enligt koordinatorerna en känsla av attvar problematiska, om vilka man ännu ville diskutera alla faktiskt arbetar på en gemensam boktillsammans med gruppen. Man tog också upp frågorsom de utomstående bedömarna hade lyft fram och samtidigt tillsammans, fastän de är fjärranman diskuterade dem. Dessutom diskuterade man hur från varandra.arbetsprocessen förlöpt och vad man lärt sig av den. Materialets struktur bearbetades till vissa delar vidavslutningsträffen och innehållen omgrupperades del-vis. Några avsnitt blev ännu på hälft efter avslutnings-träffen, koordinatorerna bad de aktörer som kände tillområdena i fråga producera innehållet inom ramen förpubliceringsschemat för materialet. Koordinatorernatog själva hand om finslipningen av materialet och redi-gerade det så att det blev tryckfärdigt.Wikin och veckobulletinerna per e-post lade ut information om kommande träffar mm. Kanskesom stöd för arbetet användningen komplicerades av den särskilda inlogg-Som stöd för gruppens arbete startade man redan före ningen på wikin och att den var separerad från självainledningsträffen en egen sajt på den Confluence-wiki arbetet, som skedde i Wikibiblioteket. Men gruppmed-projektet hade till sitt förfogande (http://wiki.eoppimis- lemmarna kände uppenbarligen inte heller till hur dekeskus.fi/pages/viewpage.action?pageld=1804795). skulle använda Wikibibliotekets sidobestämda diskus-Sajten är i dag helt öppen för alla. Under den tid wiki- sionssida, så det uppstod egentligen inte någonstansboken utarbetades krävde den registrering och inlogg- någon diskussion i distansarbetsskedet.   rapporter 2012 63
  • 64. På önskemål av wikigruppens kärngrupp började befäst ställning och blir vidare bearbetad under tidens koordinatorerna uppgöra veckobulletiner per e-post åt lopp. Det återstår att se. gruppmedlemmarna, där de sammanställde hur arbe- tet fortskred och allmänna iakttagelser i anslutning DEN ”FÄRDIGA” WIKIBOKEN Det färdigställdes en första version av wikiboken då gruppens arbete avslutades. Den trycktes i 400 exem- plar och delades ut på konferensen Interaktiv teknik i utbildningen (ITK) i slutet av 2010 i Tavastehus. Orsaken till att man lät göra en pappersversion var i första hand behovet att sprida information om ma- Jämlik produktion är en dialog terialet i så stor utsträckning som möjligt, så att man mellan användare och producenter, garanterar att den blir att leva också i fortsättningen, inte i så hög grad att den är någon färdig version. Ef- som karaktäriseras av ett av tersom Wikibiblioteket möjliggör utskrivning av materia- ömsesidigt intresse för saken. let, var tanken att vem som helst kan få en uppdaterad pappersversion av handboken om han/hon så önskar. Målgruppen för materialet var inte noggrant angiven, men i första hand var tanken att producera basmate- rial om wikier för flera olika målgrupper såsom lärare, till detta. I veckobulletinerna informerade man givet- bibliotek och olika slags organisationer – i sista hand vis också om webbsammanträdena och sammanställ- dock för medborgarna. Materialet kan utnyttjas av alla de ett PM över de föregående webbsammanträdena för som sysslar med wikier och är intresserade av att an- att informera också dem, som inte haft möjlighet att vända dem. delta. Man önskade en veckobulletin för att alla skulle Handboken har levt en aning även efter kärngrup- hålla arbetet på wikiboken aktivt i minnet mitt i all an- pens produktionsprocess, men om man följer med de nan brådska. Å andra sidan tillförde veckobrevet också ändringar som skett på sidorna kan man se att så har ur koordinatorernas synpunkt arbetet på wikiboken re- skett bara en aning. Man skulle kunna gissa att åt- gelbundenhet och rytm och övervakning av de ändring- minstone en orsak till detta är att det är svårt att gå in ar som inträffat. Det verkade som om den traditionella och bearbeta text som producerats av andra. e-postkanalen fungerade riktigt väl. FEEDBACK OCH ERFARENHETER AV WIKIBO- Utvärdering av materialet i slutskedet KENS JÄMLIKA PRODUKTIONSPROCESS av produktionsprocessen Sammandragsvis kan man konstatera att wikibokens I slutskedet av materialproduktionen bad man också jämlika produktionsprocess var ett mycket lyckat för- några personer som stod utanför produktionsgruppen sök och en lyckad inlärningsprocess. Den krävde myck- läsa igenom materialet och utvärdera det på en sär- et arbete av koordinatorerna och såsom tidigare nämn- skild blankett, så att man ännu skulle hinna göra änd- des, tvingade den till att hela tiden hålla arbetet i gång: ringar, om det skulle uppenbara sig några väsentliga man måste hela tiden följa med hur boken utveckla- brister mm. Man fick svar av fyra testläsare, som al- des, men också observera de punkter, som inte skulle la sedan tidigare var bekanta med wikier. Feedback- ha gått framåt, om man inte hade tryckt på deltagarna en hjälpte att utveckla boken ännu i slutskedet av pro- att ägna sig åt dem. Emellanåt måste man till och med duktionsprocessen, fastän alla saker nödvändigtvis direkt be vissa sakkunniga producera text till dessa av- inte ännu observerats. Man ansåg det vara en god ut- snitt, om någon var specialexpert på området i fråga. vecklingsidé att foga bildmaterial till boken, även om I detta avseende var det också viktigt att producent- det fortfarande skulle kunna finnas mer bilder i boken. gänget i viss mån var bekant sinsemellan. Processen Med avseende på huruvida texten skulle vara i fri form krävde också mycket av deltagarna. De stränga tidta- eller ha källhänvisningar föreföll det som om olika lä- bellerna syntes i det att man alltid först gjorde avkall sare hade olika önskemål. Man tyckte det var bra med på en sådan här process som bygger på frivillighet, om konkreta exempel. Man ansåg att kriteriet för wikibo- det uppenbarade sig något mer brådskande. Deltagar- kens kvalitet är feedbacken, huruvida den uppnår en na hade också vid avslutningsträffen för arbetet förvå-64    rapporter 2012
  • 65. nansvärt dåligt samvete för att de själva tyckte att de sig behov. Det visade sig också vara viktigt att bokahade deltagit så litet i produktionsprocessen och de gemensam tid för arbetet (jfr. webbmötena), deltagarnahade haft det också under hela processens förlopp. Ur upplevde då att de utarbetat en stor del av den egnakoordinatorns synvinkel förelåg det dock inte någon or- andelen i materialet.sak till detta – också en liten insats av var och en som Koordinering och helhetsansvar: Koordinatorernavar med var betydelsefull med tanke på hur hela pro- ska regelbundet följa med hur arbetet framskrider ochcessen lyckades. vara àjour med hur med hur det gemensamma materi- Som väsentliga saker i produktionsprocessen kan al som ska produceras går framåt, eventuella problem-man enligt våra erfarenheter och feedbackenkäten lis- punkter och kunna be att få med de rätta personernata följande saker: (också utanför kärngruppen) för att producera delar av Resurstilldelningen till arbetet: När man ber männis- texten. Det är viktigt att upprätthålla en positiv andakor delta i arbetet, är det bra att gå igenom, vad arbetet och motivationen. Koordinatorerna måste också varatidsmässigt förutsätter av dem. Men det lönar sig ock- beredda på att själva producera olika delar eller förenaså att tänka efter, vilka och hur många människor man fragmentariska texter med varandra samt ta ansvarber komma med i processen. En alltför stor kärntrupp också för att bearbeta outputen och hålla den som engör det säkert besvärligt att komma i gång och uppnå enhetlig helhet, om materialet inte i övrigt samman-tillräckligt samförstånd om det man håller på att göra, knyts till en enhetlig helhet. Koordinatorerna måste så-å andra sidan faller en del av den ursprungliga kärn- lunda också själva vara innehållsmässiga experter vadtruppen lätt bort längs vägen i ett deltagande som ba- gäller det fenomen som materialet avser.serar sig på frivillighet. Det lönar sig längs vägen ock- Avslutande av arbetet och gemensam utvärdering:så att be personer utanför kärngruppen delta, även om Enligt vår erfarenhet var också den gemensamma av-det bara gäller att bearbeta vissa begränsade delar. slutningsträffen viktig i synnerhet med tanke på inlär- Grundläggningen av arbetet (man blir bekant med ningen. Det var egentligen först på avslutningsdiskus-varandra, avtalar om spelreglerna): det är viktigt att sionen som den bästa diskussionen om materialetmed en närträff skapa en samfälld grund för arbetet uppstod, och det kändes på sätt och vis beklagligt atti synnerhet om producentgänget inte känner varandra avsluta kärngruppens arbete just då. En orsak till attsedan tidigare. Målsättningen för närträffen bör vara det började uppstå diskussion speciellt först i slutske-att man lär känna varandra, att man diskuterar om den det var säkert det att det i slutskedet konkret redansak som är föremål för produktionen så att man ska- fanns mycket material och att det i det skedet redanpar en samfälld förståelse av den, att man avtalar om hade sammanknippats och finslipats i stor utsträck-arbetets spelregler och tillvägagångssätt samt att man ning. Det är lättare att diskutera om något som exis-dessutom får något konkret till stånd för att starta pro- terar än något som ännu ska komma. Det kan ocksåduktionsprocessen smidigt. Det är i synnerhet bra att hända att gruppens gemensamma erfarenheter i det-diskutera och noggrant avtala om användningen (och i ta skede hade sammansvetsat producentgänget så attvilken grad) av tvång och ansvar, så att de inte blir or- det var lättare att föra en gemensam diskussion ochsaker att dra sig ur arbetet. Gränsen mellan frivillighet att gänget kände varandra bättre. Det var också givan-och ansvarsbärande är hårfin i en sådan här jämlik pro- de att strukturera det man lärt sig och upplevt gemen-duktionsprocess, som baserar sig på frivillighet. samt och säkert fungerade också träffen som ett slags Omsorgsfullt val av arbetsformer och -redskap: Va- belöning för gruppens samfällda arbete för var och enlet av arbetsform/-former beror på, hur spritt eller på deltagare.samma plats gruppen fungerar fysiskt och hur mycketdet är möjligt att resurstilldela tid för gemensamma DISKUSSIONträffar fysiskt och/eller med användning av webbhjälp- Såsom nämnts, producerades wikimaterialet som jäm-medel. Väsentligt är att i fråga om distansarbetsetap- lik produktion. Enligt Auvinen (2009) kan jämlik produk-perna välja hjälpmedel, som alla kan använda och som tion definieras så att den innefattar skapande, bear-håller uppe och åskådliggör den gemensamma diskus- betning, förädling av ett digitalt innehåll som utförs avsionen och hur saken går framåt. Det är också viktigt jämlika personer (m.a.o. personer som befinner sig påatt hela tiden utvärdera hur arbetet löper med de valda samma hierarkiska plan). Jämlik produktion är en dia-hjälpmedlen och eventuellt ta i bruk nya hjälpmedel el- log mellan användare och producenter, som karaktäri-ler avstå från något som är bruk, om det uppenbarar seras av ett ömsesidigt intresse för saken.   rapporter 2012 65
  • 66. Man kan allmänt om produktionsprocessen konsta- kontrollörer. Peer review kan innefatta benchmarking tera att dess ramar till en början var vidare och att sät- (jämförelse med andra källor), peer review (systema- tet att arbeta i stor utsträckning utformade sig först tisk utvärdering av innehållet mellan parter på samma under vägen – det gällde det första försöket i sitt slag, nivå), peer reflection (reflektion av innehållet mellan an- varför det inte ens fanns någon fastslagen modell för dra parter på samma nivå) och peer learning (samfälld arbetsprocessen. Till en början producerade de som inlärning och utveckling med hjälp av kontinuerlig utvär- deltog i bokproduktionen boken i stor utsträckning dering). (Auvinen 2009, Viisautta wikin tekoon 2010.) självständigt eller genom att arbeta i par. När arbetet I wikibokens produktionsprocess utfördes det he- började närma sig sitt slut krävde koordineringen av la tiden peer review, men tämligen osystematiskt. På helheten allt mer uppmärksamhet, och någon måste ta grund av den snäva tidtabellen gick man med säker- på sig ansvaret för detta. Koordinatorerna gick igenom het inte särskilt systematiskt igenom innehåll som pro- bokens innehåll allt grundligare och bearbetade det ducerats av andra, men i samband med bearbetning- samtidigt i mer enhetlig riktning. Man ägnade allt mer en av boken förbättrade man texterna i enlighet med uppmärksamhet åt formuleringarna och språket samt resurserna. Dessutom begärde man i slutskedet ut- att avlägsna eventuella överlappningar i de olika avsnit- värderingar också av personer som inte deltagit i pro- ten. Man gjorde medlemmarna i gruppen uppmärksam- duktionsprocessen. Men några deltagares starka tillit ma på halvfärdiga och innehållslösa punkter och man till de sakkunniga som deltagit i processen, som kom bad särskilt de medlemmar som eventuellt behärska- fram i feedbackkommentarerna, där de till och med lyf- de områdena i fråga producera innehåll. tes upp på piedestal, kunde vara till hinder för en kri- Det har tillsvidare ägnats litet uppmärksamhet åt tisk granskning och förbättring av innehållen, fastän de den kvalitativa aspekten i jämlik produktion. Man kan också själva skulle ha haft något värdefullt att bidra se att en orsak härtill är att en jämlik produktionspro- med. I det avseendet skulle man också kunna ifråga- cess baserar sig på ett fritt flöde av information, var- sätta den i den här utredningen också tidigare nämn- för alla formella mekanismer kan anses vara motsägel- da synpunkten, huruvida de som deltagit i wikibokens sefulla. En jämlik produktionsprocess är dock i behov produktionsprocess varit helt jämlika sinsemellan. Det av möjliggörande och stödande strukturer och effektiv skedde dock med säkerhet gemensam inlärning, i syn- styrning av dem. (Auvinen 2009). nerhet i diskussionerna kring innehållen (exempelvis Den jämlika produktionens kvalitet i en wikiboks om det, vad en wiki är). produktionsprocess kan analyseras exempelvis utgå- Man måste också fästa uppmärksamhet vid pro- ende från innehållets och processens kvalitet. Dess- duktionsprocessens kvalitet. En jämlik produktionspro- utom kan man fästa uppmärksamhet vid tillväga- cess består av olika skeden, vilkas ordningsföljd kan gångssätt och metoder, som stöder produktionen av variera – skedena kan också vara sammanbundna med högklassiga wikier. varandra. Bland skedena i en högklassig jämlik produk- En nyckeltanke i kvalitetsstyrningen av wikier är att tionsprocess kan man identifiera bl.a. följande: skapa ett gott innehåll. Utgående från kvalitetskriteri- • Benchmarking – identifiering av good practices erna för artiklarna i Wikipedia kan man observera åt- samt också brister minstone följande kvalitetskriterier för wikiinnehåll: • Innehållsproduktion – exempelvis delad skrivning • kvaliteten på det skrivna materialet • Validering – utnyttjande av experter, utvärdering • kontroll av fakta och • Bearbetning – exempelvis korrekturläsning, över- • tillförlitliga källor. sättning, utvärdering osv. • Anrikning av materialet – exempelvis tillägg av ny Förutom skapandet av innehållet är en aktiv och grund- information lig peer review också väsentlig i kvalitetsstyrningen av • Uppdatering av innehållet – rättelse av existerande wikier. Innhållets kvalitet uppstår i växelverkan mellan uppgifter – kontroll och underhåll av det innehåll jämlik produktion och peer review. De jämlikar som pro- som skapats då tiden löper ducerar wikier har olika slags roller i olika skeden av I wikibokens produktionsprocess genomfördes det in- produktionen. De jämlika bär inte bara ansvar för att te någon särskilt systematisk benchmarking. Det ha- producera innehållet, utan också för att fortgående ut- de exempelvis kunnat vara till hjälp att jämföra med värdera och utveckla det innehåll som gjorts – informa- produktionsprocessen för någon annan wikibok. En del tionsproducenterna är sålunda samtidigt informations- av aktörerna i processen hade åtminstone enligt feed-66    rapporter 2012
  • 67. backenkäten också sedan tidigare erfarenhet av pro- tivsystem han använde, som inte var helt kompatibeltduktionsprocesser av motsvarande slag, med vilka de med programmet i fråga. Om arbetsredskapen inte ga-med säkerhet jämförde hur själva processen framskri- ranterar tillgång för alla, kan produktionsprocessen blider. De övriga skedena i produktionsprocessen före- lidande. Man blev i produktionsprocessen tvungen attkom nog under processen sammanlänkade med var- finslipa och utveckla tillvägagångssätt och principer lik-andra. som även processer och arbetsflöden hela tiden, varför Produktion av högklassiga wikier förutsätter också de inte nödvändigtvis var helt tydliga. Detta kom ock-tillvägagångssätt och metoder som är till stöd för att så fram i några omnämnanden i feedbackenkäten, åt-skapa och uppdatera materialet, processer som stöder minstone i bakgrunden. Vad gäller arbetsredskap ochverksamheten och arbetsredskap som står till buds för verksamhetsmodeller kom man ändå till slut fram tillatt stöda arbetet. De stödstrukturer som behövs i jäm- en ganska god kombination, som har beskrivits ocksålik produktion är följande: i den här rapporten. Med tanke på fortsättningen tog• Rutiner, dvs. att det ordnas möjligheter och resur- man också upp små idéer att utveckla den (t.ex. att ser (t.ex. stöd från ledningens sida, tillgång till di- ersätta veckobulletinen per e-post med en blogg, som gitala resurser) man ändå kunde få en påminnelse om eller omdirige-• Tillvägagångssätt, dvs. organisationens stöd åt den jämlika produktionen, principer och anvisning- ar för den jämlika produktionen och peer review• Processer, med andra ord att man ordnar rutiner- na så att de stöder den jämlika produktionen (t.ex. avtalade och stödda processer och arbetsflöden)• Arbetsredskap för att tillförsäkra ett effektivt och Praxisgemenskaper som stöd för smidigt samarbete.(Viisautta wikin tekoon 2010, Auvinen 2009) arbetet hittades med säkerhet i wikiboksproducenternas egnaProcesser som stöder produktionen av wikier kundeexempelvis vara praxisgemenskaper som delar olika verksamhetsmiljöer, men detslags good practices och erfarenheter, utbildning och var också viktigt att producent-utveckling av aktörerna samt stöd för en aktiv kommu-nikation och utbyte av erfarenheter aktörerna emellan gänget fungerade som ett slags(Viisautta wikien tekoon 2010). praxisgemenskap. När man utvärderar wikibokens produktionspro-cess ur stödprocessernas synvinkel, kan man läggamärke till att där fanns mycket som var bra, men ock-så mycket att förbättra. De som deltog i wikibokensproduktionsprocess hade sina egna arbetsorganisatio-ners stöd åtminstone i den utsträckningen att de be-reddes tillfälle att delta i den. I praktiken hade dock ring av per e-post). Ett mål för processen var också attarbetsuppgiften, som baserade sig på frivillighet och åstadkomma en fungerande modell för jämlik produk-på sätt och vis var överlopps, måhända inte till fullo tion för samfälld produktion av material av detta slag.tidsmässigt tilldelats resurser i deltagarnas arbetstid, Praxisgemenskaper som stöd för arbetet hittadesvilket kom till synes i form av brådska och så att man med säkerhet i wikiboksproducenternas egna verk-först gav avkall på produktionen av wikin, då annan samhetsmiljöer, men det var också viktigt att produ-brådska föll på. Man kunde trygga tillgången till resur- centgänget fungerade som ett slags praxisgemenskap.ser genom att som produktionsplattform för wikiboken Egentligen utkristalliserade sig producentgänget till envälja det för alla öppna Wikibiblioteket. I fråga om ar- praxisgemenskap med sina gemensamma mål m.fl.betsredskapen kom det också i feedbackenkäten fram drag som är typiska för en praxisgemenskap (se t.ex.en kommentar om att Adobe Contact pro som använ- Wender, Mcdermott & Snyder 2002, 12-14, 23-47)des i webbträffarna i samband med produktionen av wi- först under processens gång, åtminstone till vissa de-kiboken orsakade vissa problem på grund av det opera- lar. Man kan också spekulera i, huruvida det krävs att   rapporter 2012 67
  • 68. de olika deltagarnas kompetensområden samt delta- handledning i hur man skriver i Mediawiki och Wikibib- garna och arbetssätten ska utformas och klargöras för lioteket och det hade förbättrat materialets kvalitet att det ska uppstå en upplevelse av praxisgemenskap samt sporrat också andra producenter till bearbetning. (om det fanns en sådan upplevelse). I en kommentar Vid inledningssammankomsten hölls det en kort på feedbackblanketten antog man att slutresultatet föreläsning om kvalitet i jämlik produktion på försorg måhända hade varit bättre, om man hade kunnat enga- av ett delprojekt inom AVO-projektet, som fokuserar på gera deltagarna mer. Det här är faktiskt med säkerhet ämnet i fråga, vilket i viss mån riktade aktörernas tan- det allra svåraste, om det ännu inte finns någon färdig kar på att beakta kvalitetssynpunkter. Då produktionen praxisgemenskap, utan den är skapad utifrån (i synner- fortskred skulle man kanske också ha kunnat ordna het om alla inte har lika starka målsättningar och för- korta kvalitetsutvärderingar av processen, så att kvali- väntningar). När man frågade om deltagarna kände var- tetstänkandet i den jämlika produktionen skulle ha fått andra sedan tidigare och hur detta inverkade, kom det bättre fotfäste i aktörernas sinne. Åtminstone koordi- i en kommentar fram en upplevelse av utanförskap, då natorn upplevde att det nu blev en aning fristående, det först föreföll att de andra känner varandra och är fastän de enskilda aktörerna naturligtvis utförde fortgå- vana vid sättet att arbeta. Man skulle kunna se att den ende utvärdering när de producerade innehållet. Kom- här kommentaren också har en stark anknytning till hur munikationen och utbytet av erfarenheter aktörerna viktigt det är att skapa en känsla av gemenskap och emellan stöddes under hela den tid wikibokens produk- känna de andra och lita på dem. De inverkade säkert tionsprocess pågick på mångahanda sätt – i synnerhet i stor utsträckning också på utformningen av praxisge- det att man ordnade inlednings- och avslutningsträffar- menskapen. Man kunde inte heller i den här proces- na och utnyttjade webbmötenas första timme för utbyte sen tvinga fram en praxisgemenskap, utan det kräver av erfarenheter – försökte betona just detta. tid och ett tillräckligt gemensamt intresseobjekt för att Man talar om sociala medier, eller mer vidsträckt den ska utformas. om Web 2.0 som en del av en omfattande ändrings- Man hade kunnat ägna mer uppmärksamhet åt att process. Man anser att den ansluter sig till och med utbilda och utveckla aktörerna. Det hade ju tidigare till en paradigmändring, där antagandena om verklig- nämnts att den plattform på vilken wikiboken produ- hetens natur ändras i och med sociala medier. Wikier- ceras var det på Mediawiki uppbyggda Wikibiblioteket. na är ett hjälpmedel som Web 2.0-tänkandet fört med Det var långtifrån alla som var bekanta med att an- sig. Man kan å ena sidan tänka att hjälpmedlen i sig vända det och över huvud taget sättet att producera själva är betydelsefulla, å andra sidan är de nya verk- material för en wiki, som ansluter sig t.ex. till wikier- samhetsmodeller väsentliga, som kan produceras med nas särdrag och märkspråk. Det hade varit nyttigt med hjälp av hjälpmedlen. Då synvinkeln är verksamhetens teori och dess tanke att verksamheten utvecklas som en ”dialog” mellan hjälpmedel och tillvägagångssätt, träffar man kanske in på något väsentligt om hur så- väl hjälpmedel som tillvägagångssätt ändrar på saker- nas tillstånd. Med hjälp av ett sådant här synsätt kan man frånsäga sig de nämnda extremsynpunkterna på teknologisk determinism liksom socialt konstruerande av teknologin. Man kan i stället sträva till att finna ett synsätt mitt emellan dessa, där man uppmärksammar såväl själva teknologin som de kulturella och sociala faktorernas inverkan på den teknologiska utveckling- en. Hearn et al kallar detta en koevolutionär synvinkel, enligt vilken teknologierna och samhället utvecklas till- sammans. Tankemässigt är den mycken likriktad med verksamhetsteorins tanke om verksamhetens utveck- ling. (Ahonen, Engeström & Virkkunen 2000, 285-287; Engeström 2004, 12-13, Hearn et al 2009, 22-27.) Enligt synsättet av föregående slag råder det i all- mänhet tillspetsat och förenklat en situation, där an-68    rapporter 2012
  • 69. tingen hjälpmedlen eller tillvägagångssätten är mer ducerat det i mittpunkten för produktionen, och dessut-utvecklade än de andra och sålunda kräver ändring- om koncentreras i innehållet flera olika upphovsmänsar antingen i tillvägagångssätten eller mer utveckla- kompetens och sakkunskap (s.k. kollektiv intelligens).de hjälpmedel. Det tänkesätt, enligt vilket man ännu En sådan här ny slags verksamhetsmodell kallas jäm-inte till fullo behärskar att utnyttja tillämpningarna för lik produktion (peer production) och man kan anse attsociala medier, baserar sig på ett synsätt, enligt vilket den görs möjlig just av utvecklingen av den dubbelrik-hjälpmedlen är alltför utvecklade i förhållande till tillvä- tade webben (Auvinen 2009).gagångssätten. På så sätt riktar sig strävan efter för- Det är dock inte lätt att tillägna sig nya slags verk-ändring uttryckligen på att tillvägagångssätten utvecklar samhetsmodeller. Ett centralt element när det gällersig och att man utvecklar dem till ”hjälpmedlens nivå”. att tillägna sig en ny verksamhetsmodell är föränd-Orsakerna till att tillvägagångssätten är outvecklade ringen. I bruktagningen av sociala medier, exempelviskan med hjälp av verksamhetsteorins verksamhetssys- wikier, kan man se att det är frågan om en ändrings-temtänkande analyseras mer djupgående och i detalj, process som syftar till förnyelse, vilken kräver att manmen beskrivna på ett mer generellt plan kan orsakerna ändrar gamla verksamhetsmodeller på såväl individ-anses ligga exempelvis i bristfällig information om för- som organisationsnivå. Att skriva exempelvis wikier till-nuftiga tillvägagångssätt, gamla invanda verksamhets- sammans med andra kräver ett nytt sätt att förhålla sigmodeller, som begränsar (förnuftigt) bruk av nya hjälp- till den egna texten och text som producerats av andramedel, att man inte hittar ett eget användningssätt och samt ett slags accepterande av att något är halvfär-klarlägger vad sociala medier kan erbjuda en själv. digt, varigenom man kan uppnå ett slutresultat som Med hänvisning till det föregående är det i princip hela tiden blir bättre. Utan att här gå desto längre in påmöjligt att använda wikier som surrogat för traditionel- ändringsdiskussionen kan man konstatera att man dåla webbsidor i ”Web 1.0”-stil genom att tillåta exempel- man dryftar jämlik wikiproduktion och de verksamhets-vis editering bara för sajtadministratören och till och modeller som ansluter sig till den återkommer man tillmed begränsa användningen av den bara till en viss den omfattande diskussion som pågått länge om hurliten målgrupp. Då fungerar wikin fortfarande som ett man ska kunna främja ändring för att lära sig nya slagsenkelriktat publiceringsmedium, och den enda utveck- verksamhetsmodeller.lingsgrad som uppnåtts är exempelvis ett i jämförelse Utgående från produktionsprocessen för wikibokenmed traditionella webbsidor lättare och snabbare sätt Visdom när man gör wikier skulle man kunna konsta-att producera en sajt, som innehåller litet mer avan- tera att man lär sig genom att experimentera i prakti-cerade funktioner (jfr exempelvis wikin Wikispaces, ken och vägen till en förändring går just via praktiskasom i jämförelse med traditionella webbsidor innehål- försök. Den omfattande producentgruppen i produk-ler också en stor mängd annorlunda arbetsredskap ut- tionsprocessen besatt en stor mängd olika slags sak-över skrivhjälpmedlet, såsom ett diskussionsområde). kunskap, och man kunde alltid få hjälp av någon. DåÅ andra sidan kan man med hjälp av wikier också lätt förutsättningarna för samarbetet var i sin ordning, vå-tillåta att flera användare bearbetar webbsajten, vilket gar man ställa frågor och utsätta sig själv, så att manunderlättar underhållsarbetet. Användarna kan dock inte ensam behöver fundera ut en lösning på varje pro-fortfarande ansvara snävt bara för sina egna ansvars- blem. I produktionsprocessen var ansvaret fördelatområden på sajten och strängt taget fortfarande pro- på flera och ingen behövde bära en alltför tung bör-ducera material ensamma. I ljuset av de här exemplen da. Wikibokens produktionsprocess var experimentell,kan man tänka sig wikier som en inkrementell förbätt- och många deltagare gick med i den just med öppetring i jämförelse med den tidigare produkten – det är och experimentlystet sinne. På så sätt kunde var ochlätt för vem som helst att producera webbsidor och det en medvetet experimentera och själv öva de tidigareär lättare att dela ut rättigheter att bearbeta sidorna nämnda krav på verksamhetsmodellen sociala medierän tidigare. Det är möjligt att utveckla verksamheten för med sig: att pröva på hur det känns att själv vidare-en grad radikalare i stil med en innovation genom att bearbeta text som påbörjats av andra, be om hjälp avändra produktions-/verksamhetsprocessen helt. Då ut- andra och hjälpa andra, begrunda sin egen inställningnyttjar man de möjligheter wikierna erbjuder att genu- till vilken information – och med vilka kriterier – som ärint tillsammans producera någon sajt så att man inte rätt och bättre än någon annan, lära sig tåla att någotlängre kan skilja åt dem som producerat innehållen, är halvfärdigt när man inte har hunnit producera merdet innehåll som åsyftas står i stället för dem som pro- än en liten snutt text nu och då, lita på att någon an-   rapporter 2012 69
  • 70. nan fortsätter från den punkt, där jag själv blev, märka mensamma resonemanget över det man lärt sig under att wikibokens innehåll faktiskt växte under projektets processen bekantade sig säkert var och en också utan gång och att till och med en liten insats från min sida att själv märka det med sitt eget sätt att använda wi- var en viktig del av helheten. Via reflektionerna över det kier, samt de känslor, som ändringen och det nya tillvä- egna arbetet och de egna erfarenheterna samt det ge- gagångssättet väckte hos dem själva. KÄLLOR Engeström, Y. 2004. Ekspansiivinen oppiminen ja Ahonen, H., Engeström, Y. & Virkkunen J. 2000. yhteiskehittely työssä. Keuruu: Otavan Kirjapaino Oy. Knowledge Management – The Second Generation: Creating Competencies Within and Between Work Engeström, Y. 2001. Expansive Learning at Work: Communities in the Competence Laboratory. toward an activity theoretical reconceptualization. In Y. Malhotra (ed.) Knowledge Management and Journal of Education and Work, 14 (1), 133-156. Virtual Organizations. (282–305). London: Idea Group Publishing. Hearn G., Tacchi J., Foth M. & Lennie J. 2009. Action Research and New Media. Concepts, Methods and Auvinen, A-M. 2009. Peer Production of e-learning and Cases. Hampton Press Inc.: Cresskill, NJ 07626. the challenge of quality management. Conference paper presented in EDULEARN09 the International Viisautta wikin tekoon. Hyvä wikimateriaali. 2010. Conference on Education and New Learning Viitattu 12.8.2010. URL http://fi.wikibooks.org/wiki/ Technologies, Barcelona (Spain), 6.–8.7.2009. Viisautta_wikin_tekoon/Hyvä_wikimateriaali Blanchard, A. L. & Markus, M. L. 2002. Wenger, E., McDermott, R. & Snyder, W.M. 2002. Sense of virtual community - maintaining the Cultivating Communities of Practice. experience of belonging. In System Sciences, 2002. Harvard Business Press: Boston. HICSS. Proceedings of the 35th Annual Hawaii International Conference on Volume, Issue, Wikibiblioteket. Framsidan. 2010. Hänvisad 7–10 Jan. 2002, 3566-3575. 22.3.2010. URL http://fi.wikibooks.org/wiki/ Cunningham, W. 2010. Wiki History. Hänvisad 22.3.2010. URL http://c2.com/cgi/wiki?WikiHistory Wikimedia Foundation. Etusivu. 2010. Hänvisad 22.3.2010. Ellonen, H-K., Kosonen, M. & Henttonen, K. 2007. URL http://wikimediafoundation.org/wiki/Etusivu The development of a sense of virtual community. International Journal of Web Based Communities Wikipedia. 2010. Wiki. Hänvisad 22.3.2010. 3(1), 114-130. URL http://fi.wikipedia.org/wiki/Wiki70    rapporter 2012
  • 71. Anteckningar   rapporter 2012 71
  • 72. 72    rapporter 2012
  • 73. RIITTA LISKI, PÄIVI SVÄRD, KANSALAISFOORUMI SKAF RY SAMT ISTO HUVILA OCH KIM HOLMBERG, ÅBO AKADEMI Case: Användning av den virtuella världen Second Life i undervisningen I projektet Öppna nätverk i inlärningen (AVO) ordnades pragmatisk utbildning för både dem som utbildar om den virtuella världen och experter, som utnyttjar den. Utgående från feedback och forskning kan man säga att de virtuella världarna är mycket lovande, men att de ännu inte hör till vardagen i undervisningen. Vi har dock sett flera lyckade projekt och lärt oss mycket om de virtuella världarnas potential. Det är helt klart att vi är på rätt väg.Sivistysliitto Kansalaisfoorumi ordnade 2009 fyra kur- för vilka deltagarna också fick personlig handledning.ser för Second Life-utbildare. Kurserna varade i fy- Målet för kurserna var att dyka ner under ytan i de vir-ra veckor, och de genomfördes helt över webben. På tuella miljöernas undervisningsmöjligheter och ge del-var och en kurs ordnades fem gemensamma träffar i tagarna tillfälle att genomföra ett eget projekt, som deSecond Life och mellan träffarna arbetade man i en senare kan använda i sin egen undervisning eller an-Moodle-e-studiemiljö. nan verksamhet.De pragmatiska kurserna gav baskunskaper och -fär-digheter i att undervisa i Second Life. På dem bekan- BAKGRUND TILL ANVÄNDNINGEN AVtade man sig med gränssnittets egenskaper, grunder- DEN VIRTUELLA VÄRLDEN SECOND LIFE Ina för att bygga i Second Life och de läromedel som UNDERVISNINGENanvänds i miljön. Dessutom bekantade man sig under Man har redan i decennier forskat i användningen avkursen med de Second Life-miljöer som finns tillgäng- tredimensionella datorbaserade virtuella miljöer i un-liga för undervisningsbruk och begrundade de tillväga- dervisningen. Först i början på 2000-talet uppnåddegångssätt och undervisningsmetoder som lämpar sig emellertid egenskaperna hos typiska kontorsdatorerför just denna nya miljö. en nivå, som möjliggjorde framställning av realtids- och Åbo Akademis institution för informationsvetenskap interaktiv fritt uppbyggd tredimensionell grafik tillräck-ordnade åren 2009-2010 två expertkurser Second Life ligt naturenligt ur användarnas synvinkel. Second Life-i undervisning och utbildning. Kurserna inleddes med världen som byggdes upp av USA-företaget Linden Re-en närundervisningsdag, med hjälp av vilken man till- search skilde sig från de övriga virtuella världar somförsäkrade alla deltagare baskunskaper i Second Life. uppstod omkring millenniumskiftet på basis av sin an-Därefter skedde träffarna i Second Lifes virtuella miljö. vändarbaserade innehållsproduktionsfilosofi. Möjlighe-I kurserna ingick föreläsningar, gästföreläsningar, prak- ten att fritt kunna bygga upp tredimensionella innehålltiska övningar, studiebesök samt personliga projekt, med hjälp av de relativt enkla formgivningsredskapen   rapporter 2012 73
  • 74. i den virtuella världens kundprogram skilde sig ansen- 2008 togs ämnet upp på flera evenemang inom under- ligt från vad som var sedvanligt i de virtuella världarna. visningsbranschen och i och med det växande intres- Fastän Second Life öppnades för användarna re- set skapades för dem som var verksamma på området dan år 2003, började antalet användare öka signifikant på initiativ av Holmberg och Huvila år 2008 det av Su- först 2006. I detta nu är under varje stund i dygnet 60 omen eOppimiskeskus ry administrerade samarbets- 000–80 000 användare inloggade i Second Life-värl- nätverket EduFinland, via vilket man samtidigt började den. Antalet registrerade användare räknas i miljoner, erbjuda läroanstalterna möjligheten att hyra mark. År varför Second Life fortfarande är såväl den mest om- 2011 omfattade EduFinland-samarbetet redan över 30 fattande som den vad antalet användare angår störs- aktörer från läroanstalter på andra stadiet till yrkes- ta tredimensionella, fritt navigerbara intrigfria virtuella högskolor, universitet och organisationer som sysslar värld, som huvudsakligen har vuxna som användare. med fritt bildningsarbete. Antalet enskilda lärare som Second Life har också länge varit den populäraste hör till nätverket har under samma tid stigit till fler än virtuella världen också i undervisningen. Den används fyrahundra. världen över av fler än 6 000 lärare och över 600 lä- roanstalter. Det finns med olika slags organisationer BESKRIVNING AV KURSERNA som undervisar och stöder inlärning, från skolor till Utbildning för Second Life-utbildare toppuniversitet. Ur inlärnings- och lärarsynpunkt förkla- (Kansalaisfoorumi) ras Second Lifes popularitet i stor utsträckning av sam- ma egenskaper, som har gjort den allmänt omtyckt. Re- Utgångssituationen lativt lätta redskap och stor frihet att bygga upp egna År 2008 tog användningen av Second Life i undervis- tredimensionella konstruktioner samt programmässiga ningen sina första steg i Finland. samtidigt hade man funktionaliteter, relativt förmånliga brukskostnader och öppnat den första för finländska läroanstalter reser- licensiering, som i stället för antalet användare base- verade, av Suomen eOppimiskeskus upprätthållna rar sig på ägande av virtuell mark, samt mångsidiga EduFinland-ön, på vilken de första läroanstalterna hade kommunikationsmöjligheter och multimedieegenska- arrenderat tomter åt sig. Det allmänna intresset och per är nyttiga också i undervisningsbruk. entusiasmen för det här nya hjälpmedlet var stora. Det Det har konstaterats att Second Life lämpar sig sär- fanns ännu synnerligen litet erfarenhet av att använda skilt väl för distansundervisning, där de studerande via Second Life i undervisningen i Finland och det stod in- den virtuella världen erbjuds möjlighet till grupparbete te alls till buds någon utbildarutbildning i Second life och gruppnärvaro, som känns reellare än videoförhand- som var öppen för alla. Efterfrågan på en sådan utbild- lingar och textbaserade e-lärningsmiljöer (Holmberg & ning var alltså stor. Huvila, 2008). Second Lifes grupp- och samarbetspo- Sivistysliitto Kansalaisfoorumi hade verkat i Se- tential ökas också av det att miljön stöder en uppbygg- cond Life sedan 2007 och använt miljön som mötes- nad av det sociala kapitalet oberoende av upplevelsen plats för sina egna webbdiskussioner. Organisationens av samhörighet utanför den virtuella världen (Huvila, arbetstagare hade utbildats i användningen av miljön Holmberg et al., 2010). Miljön erbjuder utomordentliga och hösten 2008 ordnades det utbildning också för möjligheter också till simulering av olika slags realistis- utomstående. ka inlärningssituationer, visualisering samt olika slags övningar i form av rollspel. Second Lifes pedagogiska Planeringen av utbildningen och dess innehåll möjligheter sträcker sig också till organisationer som I jämförelse med andra hjälpmedel på webben och utför bildningsarbete, vilka verkar utanför den formella i sociala medier krävde Second Life alldeles annorlun- inlärningen, såsom bibliotek, museer och exempelvis da färdigheter av utbildarna. Bara att röra sig i miljön organisationer (Huvila & Holmberg, 2008). var till en början svårt för den ovane, gränssnittet är I Finland började användningen av Second Life i un- tämligen komplicerat och man blir inte så snabbt på dervisningen i större skala under år 2008. På univer- det klara med funktionslogiken i den virtuella och tre- siteten var Åbo Akademis institution för Informations- dimensionella miljön. Det är förvånansvärt annorlunda vetenskap först med att börja använda miljön som ett att lotsa en grupp i en virtuell värld i jämförelse med läroämne våren 2007. Under hösten 2007 och våren webbmötesverktyg eller undervisning i klass. Dessut- om innebär de krav programmet ställer på utrustningen en alldeles egen utmaning.74    rapporter 2012
  • 75. Som motvikt till dessa utmaningar erbjuder miljön en det 43 studerande i utbildningen. Kursdeltagarna var iupplevelserik och medryckande undervisningsmiljö, huvudsak lärare på olika utbildningsstadier och perso-som erbjuder makalösa möjligheter att simulera och ner, som verkar i det fria bildningsarbetet.åskådliggöra olika slags situationer. Man strävade till att planera utbildningen så att den UPPBYGGNADEN AV KURSEN SECOND LIFEskulle svara på de här utmaningarna så väl som möjligt FÖR UTBILDARE OCH KURSMATERIALEToch också erbjuda de studerande upplevelser, som det (FRÅN MOODLE)inte är möjligt att tillhandahålla med andra redskap på Kursen fördelade sig på fyra avsnitt på en vecka var:webben. 1. BasfärdigheterMan planerade ett eget tema för var och en vecka i ut- 2. Byggandets grunderbildningen på fyra veckor: 3. Läromedel• Den första veckan var temat grunderna för hur 4. Läromedel 2:a delen. Hur ska din läroanstalt kom- man ska agera i Second Life. Kursdeltagarna lärde ma i gång i Second Life sig att röra sig, kommunicera samt utarbeta sina användarprofiler och sitt utseende. Det krävde allt- Kursavsnitten i Moodle är så uppbyggda att du för var så inte några förhandskunskaper om Second Life och en vecka hittar: för att delta i kursen. • uppgifterna under veckan i fråga• Den andra veckan studerade man grunderna för • efter träffarna instruktioner, dvs. sammandrag av hur man bygger i Second Life. Vårt utbildarteam det man lärt sig på träffarna ansåg det vara nödvändigt att placera in byggan- • eventuell tilläggsinformation det i ett så här tidigt skede, eftersom användarna då blev på det klara med Second Lifes funktions- 1:a avsnittet – basfärdigheter i Second Life logik och det gav goda färdigheter i användningen Den här veckan dryftade vi vad nytt vi väntar oss att av Second Life-läromedlen samt hur man bygger Second Life kan föra med sig i vår undervisning och vi enkla hjälpmedel som betjänar undervisningen. lärde oss basfunktionerna i Second Life: hur man rör• Den tredje veckans teman var Second Life-lärome- sig, kommunicerar och utformar avatarens utseende. dlen och de miljöer som planerats för undervis- Många av uppgifterna utförs i Second Life och ef- ning. ter det kommenterar man uppgiften och de frågor som• Den fjärde veckan fortsatte man öva sig i använd- eventuellt ställts i uppgiften dryftas på diskussionsom- ningen av hjälpmedlen och kursdeltagarna fick rådet. På diskussionsområdet är det också möjligt att praktiska råd för hur de ska inleda sin egen verk- ställa frågor, om någon sak blev oklar. samhet i Second Life samt tips om nätverk som är nyttiga för utbildarna. Denna vecka var det undan- Uppgifter/diskussionsområden: tagsvis två Second Life-träffar, av vilka man på den • Uppgift 1.1. Presentera dig själv senare hörde en gästföreläsning om användningen • Uppgift 1.2. Hur ser du Second Life nu? av Second Life i undervisningen. • Uppgift 1.3. Den första träffen i Second LifeDet genomgående temat i hela utbildningen var en ge- • Uppgift 1.4. Pröva på det du lärt digmensam reflektion över vad nytt Second Life erbjuder • Uppgift 1.5. Ändra utseendet på din avatarläraren och vad som är bra att beakta för att det här • Uppgift 1.6. Skapa en profil åt din avatarhjälpmedlet ska betjäna hans/hennes undervisning • Instruktioneroch läroanstalt på bästa möjliga sätt. Man försökte • Basfärdigheterna i Second Lifesammanfläta detta tema också med så många prak- • Basfärdigheterna i Second Life – snabbinstruktiontiska övningar som möjligt. • Tilläggsinformation och nyttiga länkar • Second Life KnowledgebaseHur undervisningen genomfördes i praktiken • EduFinland.fi -sajtens länkar tillKansalaisfoorumi ordnade under år 2009 fyra fyraveck- econd Life -handböcker Sors kurser. För planeringen och genomförandet av dem • Yadni’s Junkyard i Second Lifesvarade planerare Riitta Liski, utbildningschef Irma Sy- • Sajten Fabulously Free in SLrén och nymedieutbildare Päivi Svärd. Till var och enkurs antogs 10-12 studerande och allt som allt deltog   rapporter 2012 75
  • 76. Expertföreläsaren Teemu Moilanen från Joensuu universitets utbildnings- och utvecklingscentral i Nyslott har tagit kursdeltagarna på en flygresa för att åhöra en föreläsning. 2:a avsnittet – grunderna för att bygga i Second Life Uppgifter/Diskussionsområden: Den här veckan lärde man sig grunderna för hur man • Uppgift 3.1. Den tredje träffen i Second Life bygger i Second Life och vi begrundade tillsammans för • Uppgift 3.2. Öva det du lärt dig vilket ändamål en lärare behöver det här. Dessutom be- – gör en PowerPoint-presentation kantar man sig med poddsändningarna Sula Pinta, som • Uppgift 3.3. bekanta dig med behandlar Second Life. utbildningsmiljöerna • Uppgift 3.4. Hurudant är ett bra Uppgifter/diskussionsområden: läromedel i SL? • Uppgift 2.1. Den andra träffen i Second Life • Instruktioner • Uppgift 2.2. Pröva på vad du har lärt dig – bygg en • Sammandrag av den tredje träffen informationstavla • Från paketet Angrybeth’s Education Tools • Uppgift 2.3. Bekanta dig med olika slags konstruk- • Tilläggsinformation och nyttiga länkar tioner och miljöer • Gratis och avgiftsbelagda läromedel • Uppgift 2.4. Sula Pinta poddsändning samt information åt utbildarna • Instruktioner – ICT-biblioteket • Insättning av bilder, byggande, Starjunky’sNote pro- • Gratis läromedel i Second Life jector – EdunationII • Tilläggsinformation och nyttiga länkar • SLoodle – Second Life + Moodle • Ivory Tower Library of Primitives i Second Life • Xstreet SL Second Life webbutik • Edunation II:s sandlåda i Second Life • EdTechs sandlåda i Second Life 4:e avsnittet – Läromedel 2:a delen - Hur med i Second Life? 3:e avsnittet – Läromedel 1:a delen Den här veckan bekantar vi oss med nya läromedel Den här tredje veckan sätter vi oss in i användningen och lärarnas informationskällor och nätverk och du får av några läromedel och bekantar oss med undervis- information om hur du/din läroanstalt kommer i gång ningsmiljöerna. med verksamheten i Second Life.76    rapporter 2012
  • 77. Ljuden har testats och utbildningen ska börja. Framtill leder Kursdeltagarna diskuterar parvis och lärarna följer medPäivi Svärd situationen och det övriga utbildningsteamet kol- i bakgrunden. Den gröna kuben anger den återståendelar i bakgrunden. diskussionstiden.Uppgifter/diskussionsområden:• Uppgift 4.1. Den fjärde träffen i Second Life• Uppgift 4.2. Besök ICT-biblioteket och skaffa läro- medel• Uppgift 4.3. Bekanta dig med lärarens informa- tionskällor och nätverk• Uppgift 4.4. Den femte träffen i Second Life• Instruktioner• Sammandrag av den fjärde träffen• Tilläggsinformation och nyttiga länkar• EduFinland-öns internetsidor• SLED-Fin e-postlista Kursdeltagarna går igenom resultaten av diskussionerna• Second Life-sajtens avsnitt för utbildare i smågrupper med hjälpmedlet Note Projector.• Second Life Eduscape Blog, Linden Labs nya ut- bildningsblogg• Second Life-wiki• SL Educators mailing list – SLED• SLEDSearch• The Educators Archives• SLED Blog• Simteach wiki• Ön ISTE i Second LifeDET VISADE SIG VARA VIKTIGT MED OM-SORGSFULL PLANERINGDet kräver omsorgsfull och petnoga planering att ge-nomföra utbildning i Second Life. Man måste uppmärk- På den första lektionen bjöds man på upplevelser på ensamma många sådana omständigheter, som man vid gemensam introduktionsflygning med en flygande matta.   rapporter 2012 77
  • 78. utveckla idéer utbildarna emellan redan i planerings- skedet. Man kom överens om utbildarnas arbetsför- delning och gjorde noggrant upp manus och tidtabell för lektionerna. Man gjorde också en reservering för smidighet i tidtabellen, gjorde upp reservplaner och de minst viktiga sakerna förlades till slutet av lektionen. Det var svårt att bedöma den tid som skulle reserve- ras för lektionens olika avsnitt, för detta påverkades av de studerandes olika förmåga att tillägna sig nya saker och överraskande tekniska problem. Vår arvssynd var att samla ihop alltför mycket stoff till en timme, vilket emellanåt gav upphov till en känsla av brådska under lektionen. Om det under lektionen var meningen att förflytta sig från ett ställe till ett annat i Second Life, måste man planera den här flyttningen speciellt omsorgsfullt. En gemensam promenad i en virtuell värld förlöper inte så På kursen besökte man platser, där det delades ut gratis läro- enkelt som i verkligheten. Det är svårt för oerfarna an- medel åt utbildarna. Man övade sig att använda läromedlen vändare att följa med de andras rörelser och de tappar på lektionerna och i mellanuppgifterna. lätt bort sig i virtuella buskar och andra konstruktioner. första ögonkastet inte kommit att tänka på. Kansalais- I de här situationerna tog vi till hjälp bl.a. säten som lä- foorumis utbildarteam använde synnerligen mycket tid raren drog efter sig, med hjälp av vilka det gick behän- för förberedelser och planering. digt att flytta hela gruppen från en plats till en annan. Var och en utbildare testade på förhand alla de INNAN UTBILDNINGEN INLEDDES egenskaper hos gränssnittet som behövs och de hjälp- De som ville delta i kursen uppmanades redan före an- medel som kommer till bruk. Vi observerade att det är mälningen kontrollera att den utrustning de har till sitt bra om lärarna har fler avatarer, som har olika slags förfogande uppfyller programmets höga utrustningskrav. verksamhets- och användningsrättigheter. Om man Åt kursdeltagarna sändes en uppmaning och in- testade något hjälpmedel som man planerat för utbild- struktion att skapa en avatar och installera program- ningen bara i egenskap av dess ägare, uppstod det met på den egna datorn i god tid före kursens början. på lektionerna ofta problem, eftersom de studerandes Avatar är en invånare i Second Life, med andra ord en rättigheter inte räckte till för att använda hjälpmedlet. virtuell gestalt, åt vilken dess ägare ger ett namn och Vi besökte alltid på förhand också de besöksobjekt, fastställer önskat utseende. Kursdeltagarna behöver som var bekanta för utbildarteamet för att kontrollera också ett hörlursmikrofonset. att objekten var användbara och att de inte hade änd- Eftersom det orsakade särskilt mycket problem att rats före lektionstidpunkten. Vid behov sökte vi fram använda rösten i Second Life, beslutade man att man ersättande nya objekt, som svarade mot målen för lä- utför ett ljudtest i Second Life med alla dem som deltar roplanen. i utbildningen redan före den första kursträffen. Detta Man var också tvungen att beakta att deltagarna visade sig vara ett rätt sätt att gå till väga. Utan de här under kursen behövde en liten mängd av den valuta träffarna, där man i allsköns ro på tu man hand med som används i Second Life, dvs. Linden-dollars. Den var och en kursdeltagare kunde kontrollera hur ljudet här frågan löstes så att en av utbildarna delade ut åt fungerar och justera ljudinställningarna, skulle en stor kursdeltagarna den behövliga mängden virtuell valuta, del av den första Second Life-träffen ha gått åt för att som arbetsgivaren köpt på sitt kreditkort. lösa ljudproblemen. TRE UTBILDARE EN FÖRDEL FÖRE VARJE TRÄFF I SECOND LIFE Vi befann oss i en lycklig situation, när antalet utbilda- Varje Second Life-utbildningssession på 1,5 timme pla- re var tre. Det här kan verka överdrivet när antalet stu- nerades också omsorgsfullt. Planeringsträffarna ge- derande på var och en kurs var 10–12, men lösningen nomfördes i Second Life, där man kunde testa och fungerade synnerligen väl.78    rapporter 2012
  • 79. AHA-UPPLEVELSER UNDER UTBILDNINGEN SECOND LIFE-UTBILDARENS TIO BUDORD 1. Var lugn och tålmodig • Ge handledning och råd lugnt och Deltagarna i den första ut- behärskat, upprepa. bildningen sammanställde • Följ med och iakttag situationen, under utbildningens gång fråga och lyssna. 10 budord för en Second • Gå vidare i gruppens takt. 1. Var lugn! Life–utbildare, som i den här 2. Var tydlig bilden står i viktighetsord- • Ge råd klart såväl muntligt som skriftligt. ning. Vi utbildare kunde utan • Använd överensstämmande termer. reservation förena oss med 3. Behärska tekniken de här tio budorden. • Öva, testa och föregrip. 4. Entusiasmera • Var positiv och sporrande. 2. Var tydlig! 5. Förbered dig för tekniska problem • Checka och checka igen på förhand. • Reservera tid. • Gör upp en reservplan. 6. Lär dig nytt, leta och finn • Ta reda på nya saker. • Lagra nyttiga platser, saker och 3. Behärska tekniken! tillvägagångssätt. 7. Nätverka • Förhåll dig öppet till nya människor. 8. Agera inte ensam • Dela på ansvaret, fler handledare och klarare arbetsfördelning. 9. Fundera på gruppstorlekarna • Använd små grupper om det krävs deltagande. • Sänd iväg ett arbetspar på mellanuppgifterna. 10. Var barmhärtig mot dig själv • Lär dig av misstagen, en blunder är en gåva. • Du kan inte själv påverka alla tekniska problem. SECOND LIFE-STUDERANDENS RUMSTAVLA 1. Öva mycket På den andra kursen utbytte • Öva flitigt dina nya färdigheter. man synpunkter och de stu- • Lär dig genom att göra, försök på nytt. derande begrundade förut- 2. Gör tillsammans 1. Öva! • Lär tillsammans, dela på erfarenheterna. sättningarna för att Second • Bege dig på äventyr med en kompis. Life-utbildningen ska lyckas 3. Var modig från Second Life-studeran- • Gå omkring, förundra dig och dens synpunkt. Det är lätt att experimentera frejdigt. förena sig också med de här • Fråga och be om hjälp. anvisningarna. 4. Var lugn och tålmodig 2. Gör tillsammans! • Beakta situationen och andra personer. • Var hövlig, be om ordet. 5. Reservera tid och en lugn plats • Stäng telefonen och dörren till arbetsrummet. 6. Sätt tekniken i skick • Du behöver en ordentlig förbindelse, en effektiv dator och en fungerande 3. Var modig! hörlursmikrofon.   rapporter 2012 79
  • 80. På lektionerna kunde vi i krävande funktionella situatio- I MELLANUPPGIFTERNA ÖVADES ner dela upp kursdeltagarna i smågrupper och vi kunde NYA FÄRDIGHETER i allmänhet också ta hand om de deltagare, som hade Det krävs mycket övning på egen hand för att lära sig tekniska eller andra svårigheter utan att hela gruppen använda Second Life, varför det i varje avsnitt också in- behövde vänta oskäligt länge. Dessutom hade vi en re- gick mellanuppgifter, med hjälp av vilka studerandena paratör redo, om utbildaren själv råkade ut för tekniska repeterade och övade de saker man gått igenom på problem – t.ex. med ljudet. Med hjälp av flera utbildare lektionerna. Uppgifterna innefattade också studieutflyk- kunde vi också lättare se till att alla studerande häng- ter till objekt som är intressanta och nyttiga för kom- de med då vi förflyttade oss från en plats till en annan. mande Second Life-utbildare och studier av datakällor på webben. Till mellanuppgifterna hörde också att bear- LEKTIONERNA VAR FUNKTIONELLA beta avatarens utseende: det finns ett begränsat antal Under fyraveckorskursen ordnades det fem 1,5 timmars färdigjusterade utseenden och de tilltalar inte nödvän- lektioner i Second Life. I början av lektionerna var man digtvis användarna som sådana; men det var på lektio- alltid tvungen att ägna litet tid åt att kontrollera att alla nerna också till fördel att avatarerna inte såg likadana de närvarandes ljudegenskaper fungerade. Man kom i ut allesammans. början av var och utbildning överens om att utbildarna Det fanns i allmänhet två mellanuppgifter per kurs- och deltagarna under lektionerna använder avatar-nam- avsnitt. Mellanuppgifterna utfördes i par. Detta visade nen när de tilltalar varandra och hänvisar till varandra. sig vara en god praxis, över vilken vi fick mycket positiv På så sätt försökte man undvika förväxlingar och mins- feedback av kursdeltagarna. Det var lättare att arbeta ka minnesbördan bland människor som inte var bekan- i par och framför allt upplevdes det vara roligare än att ta sinsemellan – enligt standardvärdet syns namnet i knoga ensam i en underlig miljö. Den output som upp- gränssnittet ovanför avatarens huvud och man kan ock- stod i mellanuppgifterna lades ut i gruppens klassrum i så alltid kontrollera namnet i avatarens profil. Second Life eller så rapporterade man om uppgifterna I undervisningssituationen var det trumf att vara i kursens Moodle. lugn. Vi försökte ge alla instruktioner så klart som möj- ligt och använda så logiska och konsekventa termer MOODLE KOMPLETTERADE OCH som möjligt. Allt emellanåt checkade vi muntligt att alla ORGANISERADE ännu hängde med och i funktionella situationer kontrol- Instruktionerna för de funktioner som behandlades på lerade vi konkret var avatarerna var placerade och hur lektionerna, en stor mängd nyttiga länkar och mellan- arbetet framskred. uppgifterna samlades i Moodle. Moodles diskussions- Lektionerna var mycket funktionella och på dem spalter var av stor betydelse i utbildningen, på dem koncentrerade vi oss på praktiska övningar med gräns- kunde kursdeltagarna ge feedback, ställa frågor och snittet och de olika hjälpmedlen. Vi undvek långa fö- i lugn och ro dryfta frågor, som det inte blev tid för på reläsningar och gruppdiskussionerna i Second Life var timmarna. Utförandet av mellanuppgifterna rapportera- ganska korta. Vi ville utnyttja de gemensamma Second des också i diskussionsspalterna. Life-sessionerna så effektivt som möjligt för att lära ut Moodle kompletterade de undervisning som sked- praktiska färdigheter. Det erbjöds tillfälle för kursdel- de i Second Life, med hjälp av den kunde man organi- tagarna till mer omfattande diskussioner, resonemang sera informationen konsekvent och samla allt material och frågor i Moodle. på ett ställe. En tredimensionell virtuell miljö är inte För de flesta kursdeltagare var det helt nytt att agera det bästa hjälpmedlet för detta ändamål. Kursmoodle i en virtuell värld och lektionerna var för dem mycket in- upplevdes vara viktig och i slutet av varje kurs önskade tensiva erfarenheter. Vi försökte också foga några såda- deltagarna att den skulle hållas öppen ännu efter det na upplevelsemässiga element till lektionerna, som det att kursen avslutats. hade varit omöjligt att realisera med andra hjälpmedel. På lektionerna inträffade det ofta missöden, och det FEEDBACKEN OCH DET MATERIAL SOM uppstod titt och tätt absurda situationer. De här situa- SAMLATS I UTBILDNINGEN tionerna var utbildningens salt och gjorde ofta studierna Kursdeltagarnas feedback uppsluppna. I den nya miljön skedde det misstag och Efter respektive kurs insamlades det feedback av kurs- tabbar för både studerande och lärare, man försökte ta deltagarna med en Webropol-enkät. Enkäten besvara- lärdom av dem enligt principen ”en blunder är en gåva”. des av 25 personer.80    rapporter 2012
  • 81. 52,1 % av de svarande gav kursen allmänna värdering- • Indelningen i smågrupper var till hjälp för att läraen berömlig, 42,7 % god och 5,2 % ansåg den vara sig nya saker, lärarna hade tid att titta på och lyss-nöjaktig. na till vad var och en gjorde. 68 % av de svarande ansåg att kursens totala längdvar god och 32 % att den var för kort. Man var synnerli- Man upplevde att det var en fungerande lösning att an-gen nöjda med antalet uppgifter, hela 92 % ansåg mäng- vända Moodle parallellt med Second Life och att dis-den lämplig och bara 8 % tyckte att de var för många. kussionerna i Moodle och också i Second Life var gi- 84 % av de svarande ansåg att undervisningens vande.och handledningens kvalitet var berömlig och 16 % Kurshelheten över huvud taget, dvs. handledningengod. 56 % tyckte att uppgifternas kvalitet var berömlig i Second Life-sessionerna, hur sakerna var organisera-och 44 % god. Läromedlens och informationskällornas de, uppgifterna och deras nivå, materialen, tipsen ochkvalitet ansågs vara berömlig av 52 %, god av 44 % och länkarna, fick över lag positiva omnämnanden i feed-nöjaktig av 4 % av de svarande. backen liksom lärarnas yrkesskicklighet, vänlighet, ak- 36 % ansåg att kvaliteten på Second Life-inlärnings- tivitet, feedback och uppmärksammande av alla demmiljön var berömlig, 52 % god och 12 % nöjaktig. I fråga som var med.om Moodle var motsvarande tal: berömlig 52,2 %, god • Handledningen i Second Life var god och lugn, ing-41,7 % och nöjaktig 4,2 %. en kände sig som en klåpare. Nyttigheten av kursen med tanke på den egna inlär- • Min inlärning främjades av den lämpliga etappindel-ningen/det egna arbetet bedömdes av de svarande på ningen, paruppgifterna, den personliga feedbacken,följande sätt: 48 % berömlig, 44 % god och 8 % nöjaktig. interaktionen och inlärningen i grupp.Feedback i fri form FAKTORER SOM VAR TILL HINDER FÖRI feedbacken i fri form specificerade de svarande de INLÄRNINGEN OCH UPPNÅENDET AV MÅLENfaktorer som främjat och varit till hinder för deras egen Den överlägset största faktor som var till hinder förinlärning och uppnåendet av målen samt gav utveck- inlärningen var studerandenas tidsbrist, som inverka-lingsidéer och förslag till förbättringar åt kursarrangö- de på hur uppgifterna utfördes, hur man bekantadererna. De kursiverade texterna är editerade utdrag ur sig med materialet och gjorde det svårare att hitta enfeedbacken i fri form. lämplig tidpunkt för paruppgifterna. Dessutom fick två kursträffar under den sista kursveckan kritik.Faktorer som främjat inlärningen ochuppnåendet av målenDen goda gruppandan och den trevliga stämning sområdde i utbildningen kom synnerligen tydligt fram ifeedbacken. Pararbetet i mellanuppgifterna fick ocksåmycket berömlig feedback:• En bra grupp och en trevlig stämning och humor som främjar inlärningen!• När jag jobbade med min parkamrat lärde jag mig mer än om jag hade jobbat ensam.• Pararbete tvingade till att reservera tid för att utföra uppgifterna.• Det var trevligt att utföra uppgifterna tillsammans med en parkamrat och det var till hjälp för att lösa • Studierna var mycket intensiva, vilket också har problemen tillsammans. Tillsammans fick vi också sina goda sidor. Eftersom kursen inföll under vårter- andra intressanta frågor utredda. minen och man vid sidan av jobbet blev tvungen att sätta sig in i något helt nytt, kunde man inte dra fullArbetet i smågrupper fick också beröm: nytta av det som kursen hade att ge.• Tre utbildare som ledde varje närsession var en ga- • Pararbetet var givande, men krävde sammanjämk- ranti för att alla deltagare fick individuell uppmärk- ning av tidtabellerna, därför jobbade vi emellanåt samhet i enlighet med sin nivå. bara i samarbete.   rapporter 2012 81
  • 82. • Maj är en bråd månad för lärare, varför det inte dan och önskade mer likadan eller fortsatt utbildning. skulle få vara fler kursträffar än högst en gång i I en del av svaren kom tidsbristen igen fram tydligt och veckan. Det är för övrigt nästan övermäktigt att man önskade mer spelrum i tidtabellen för kursen och ordna tid för de hemuppgifter som ska utföras som t.ex. att utbildningen skulle ha spritts över en längre paruppgifter. tidsperiod. • Tidsbristen är alltid ett problem, nu hade jag dock klart röjt plats i kalendern för den här utbildningen EXPERTKURSEN SECOND LIFE I UNDERVIS- och det fungerade. NING OCH UTBILDNING (ÅBO AKADEMI) De tekniska problemen fick också omnämnanden, men Utgångssituationen de var ändå av klart mindre betydelse än tidsbristen: Läroämnet Informationsvetenskap vid Åbo akademi • Ljudproblemen frustrerade. Man kunde inte påverka genomförde i samband med AVO-projektet Second Li- dem och de hindrade mig att delta i det tredje när- fe i undervisning och utbildning-expertkurser avsedda avsnittet och dessutom i paruppgifterna. för längre hunna Second Life-lärare och -utbildare. Ut- gångspunkten för kurserna var att deltagarna hade tidi- De studerandes olika utgångsnivå och tempot på när- gare erfarenhet av Second Life eller miljöer av motsva- undervisningssessionerna fick också omnämnanden: rande slag samt önskan att utveckla och fördjupa sin • Det fanns med studerande på olika nivå. Själv var egen skicklighet och sakkunskap via projektarbete och jag novis och emellanåt var det svårt att hänga mer teoretiskt resonemang. Kursen motsvarade en 3 med. Å andra sidan ställde det här goda utmaningar poängs universitetsstudieprestation. Trots det principi- och studierna kändes inte i något skede för lätta el- ella kravet på utgångsnivån inleddes kurserna med en ler frustrerande. närundervisningsdag, där man gick igenom Second Li- fe-kundprogrammets egenskaper och basanvändning- en av det. Planeringen och genomförandet Styrkorna i Second Life och av utbildningen Kursen bestod av två huvudavsnitt. På det första be- andra virtuella miljöer ligger kantade sig studerandena närmare med teori och prax- dels i den starka känslan av is för användningen av Second Life i undervisning och utbildning. På det andra avsnittet utförde studerande- närvaro, dels i den virtuella na ett eget projektarbete under handledning av kur- miljöns obegränsade använd- sens utbildare samt sammanställde en rapport över projektet, som hade till syfte att fördjupa de färdigheter ningsmöjligheter. man lärt sig i praktiken och de iakttagelser man gjort. I det första huvudavsnittet ingick förutom basan- vändningen av Second Life föreläsningar och övning- ar i byggande och programmering i Second Life-miljö, en omfattande översikt av best practices vid använd- ningen av Second Life i undervisningen i Finland och i • ”Närundervisningssessionerna” i Second Life kän- världen samt en fördjupande översikt av teorin för an- des ibland alltför korta, eftersom man gick igenom vändningen av virtuella världar i undervisningen. Dess- sakerna ganska snabbt. Till all lycka fick man hjälp utom användes det på kursen internationellt kända ut- och handledning i Moodle efter sessionen. ländska gästföreläsare, som deltog i undervisningen genom förmedling av Second Life. Utöver undervisning- UTVECKLINGSIDÉER OCH en gjorde man under kursen studiebesök i Second Life FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG ÅT UTBILDARNA på olika slags objekt och miljöer som är relevanta med I utvecklingsidéerna kom det inte lika tydligt fram tanke på undervisning och utbildning, i vilka en del var många önskemål som var samfällda för alla svarande. läroanstaltsmiljöer och en del exempelmiljöer, som är Många av de svarande var nöjda med helheten som så- nyttiga ut inlärningssynpunkt.82    rapporter 2012
  • 83. Diskussionen pågår på smågruppsplatsen på ön Finland rfI projektarbetet fick studerandena personlig handled- den verklighet som baserar sig på fysisk närvaro varning samt grupphandledning till stöd för sina egna pro- också till hjälp exempelvis i projekt med anknytningjektidéer. Ämnena för projekten varierade i hög grad till fostran till företagsamhet, i vilka utgångspunktenfrån undervisning i interkulturell kommunikation till pro- var att ge de studerande som deltog i kursen vissa ut-duktion av Second Life-undervisningsverktyg och för- gångspunkter för att starta företagsverksamhet inne ibättring av det interna samarbetet i en undervisande den virtuella världen.organisation samt omfattande internationella samar- Utbildare på kursen var Isto Huvila och Kim Holm-betsprojekt. Med tanke på hur studerandenas projekt berg, assisterande utbildare våren 2010 Katja Hilska-lyckades föreföll det vara av central vikt inte bara att Keinänen samt en rad utomstående gästande lärare,man personligen är entusiastisk utan också att ämnet bl.a. FD Sheila Webber (University of Sheffield och pro-är redigt samt i synnerhet att den egna didaktiska idén fessor Terry Beaubois (Montana State University). I dethar en klar anknytning till vissa egenskaper och särskil- praktiska genomförandet var det en stor fördel att allada möjligheter i Second Lifes virtuella värld, som skiljer utbildare hade stor personlig erfarenhet av att under-den från en miljö, som bygger på fysisk närvaro. Kon- visa i användningen av Second Life i olika undervis-cept som baserar sig på grupparbete och internatio- ningssammanhang samt vidsträckt kännedom om an-nellt samarbete fungerar typiskt utan krävande teknis- vändningen av Second Life för undervisningsändamål.ka förberedelser, men projekten demonstrerade ocksåatt det med en relativt enkel bearbetning av en tredi- Erfarenheter och aha-upplevelsermensionell miljö är möjligt att åstadkomma begrepps- På kurserna upprepades många samma frågor. I enlig-mässigt krävande helheter, som i stor utsträckning ut- het med målen för kursen lyckades kursdeltagarna för-nyttjar de särskilda egenskaper Second Life erbjuder. djupa sin uppfattning av användningen av Second LifeDen virtuella närvaron och Second Lifes avskildhet från i undervisning och utbildning på ett sätt, som hjälpte   rapporter 2012 83
  • 84. dem att ifrågasätta de antaganden, som anknyter sig kundprogrammets kalibreringsproblem var beklagligt till användningen av såväl miljön som tredimensionella alldagliga, och de komplicerade klart utvecklingen av virtuella miljöer generellt. Det är annan sak att ”föra” undervisningen i den virtuella världen. Samtidigt var de en läroanstalt eller annan egen organisation till en vir- ett tecken på att undervisnings- och utbildningsanvänd- tuell värld än att använda miljön signifikant för att upp- ningen av virtuella världar ännu är något relativt nytt. fylla organisationens mål. Å andra sidan är det att man skapar inlärningssituationer av en viss typ i Second Li- fe-miljö inte och kan inte vara att ställa upp modeller SLUTSATSER för erfarenheter och situationer som baserar sig på en fysik verklighet och överföra dem som sådana till en Styrkor hos användningen av Second Life i ny miljö. undervisningen I jämförelse med traditionell textbaserade inlärnings- miljöer eller videokonferensprogram är Second Lifes styrka i undervisningsbruk dess mångsidiga funktiona- litet och visualitet, som påminner om den reella värl- den, men ändå överskrider gränserna för verkligheten, samt den starka känsla av närvaro som de studerande upplever. De studerande kan aktiveras och engageras med samma typ av kooperativa metoder, som används i situationer i realvärlden. Det är också otvunget att or- ganisera smågruppsarbete i Second Life, då inordning- en i grupper kan instrueras enligt visuella fixpunkter (exempelvis stolgrupper, kuddar eller smågruppsrum). På så sätt kan man i undervisningen beakta olika slags studerandes olika sätt att lära sig, i synnerhet om man De virtuella världarna är utöver Second Life använder en traditionell nätverksin- lärningsmiljö. Likheten mellan den virtuella världen och lovande, men de är ännu Second Life är till fördel när man planerar att använda inte en del av vardagen Second Life i synnerhet i begynnelseskedet av plane- ringen av undervisningen och inlärningsmiljöerna, då i undervisningen. såväl lärare som elever har liten erfarenhet av en virtu- ell miljö. Samtidigt ska man dock vid användningen av Second Life vara lyhörd också för skillnaderna mellan dem. Fastän Second Life också lämpar sig för att ord- na föreläsningar och visa grafik, blir dess bästa egen- skaper outnyttjade, om man i undervisningen nöjer sig med enbart föreläsningar och stordior. Det kändes mycket äkta att lära känna andra män- niskor i Second Life. Det här stöder uppdelningen i grupper, som faktiskt förefaller lyckas bättre än i en tra- ditionell webbaserad inlärningsmiljö. I dem känner stu- derandena sig mycket ensamma, eftersom det saknas synkron kommunikation mellan de andra studerandena En av kursdeltagarna dryftade i sin projektrapport be- och läraren. Detta leder stundom till avhopp. Den star- greppet ”avslappnande miljö” och konstaterade att det ka känslan av närvaro i den virtuella miljön kan i bästa inte är någon särskilt entydig uppgift. fall till och med minska antalet avhopp, men det finns Utmaningar för hur inlärningssituationerna skulle ännu inte vetenskapligt belägg för den här slutsatsen. lyckas uppstod av kursdeltagarnas utgångsnivå och de I inlärningssituationer ger Second Life såväl den stu- tekniska problem som uppträdde på kursen. Deltagar- derande som lärarna en chans att förverkliga sig själ- nas (elevernas och lärarnas) kontaktsvårigheter samt va och sin personlighet. Å andra sidan ger miljön allt84    rapporter 2012
  • 85. emellanåt upphov till olika slags överraskande, komis- löst, för Second Life används med olika slags kundpro-ka och till och med absurda situationer, som ingen har gram, av vilka en del inte visar mediegränssnitten rätt.kunnat förutspå eller planera. I undervisningssituatio- Talljudet i realtid i Second Life är en egenskap avnerna råder det en rolig och avslappnad atmosfär, när central vikt, som stöder dess användning som inlär-man förhåller sig smidigt och med humor till överrask- ningsmiljö. De dröjsmål som förekommer i ljudåtergiv-ningarna. I undervisningssituationerna har man ob- ningen och avsaknaden av visuella tecken för att angeserverat att en fungerande lösning är ett samutbildar- att man har för avsikt att börja tala ger upphov till detsystem, där det i var och en situation finns en aktiv problemet att man talar på varandra. I värsta fall kanutbildare samt en eller två i bakgrunden agerande stöd- det här, i synnerhet i stora grupper leda till ovilja att del-personer, som följer med situationen och vid behov ger ta genom att prata i en diskussion som förs.handledning. Det lönar sig också att byta roller mellan Linden Labs underhållstimmar och nystarter avutbildare och stödpersoner. Det är intensivt arbete att servrarna måste också beaktas då man planerar tids-undervisa i Second Life, och det är till stöd för utbildar- schemat för utbildningen. Tyvärr finns det inte alltidnas egen vakenhet och koncentrationsförmåga att byta förhandsinformation om servicetidtabellerna att tillgå.roller. Samtidigt tillför det undervisningssituationerna Därför är det bra att på förhand komma överens medomväxling. I funktionella situationer gör bruket av flera eleverna om tillvägagångssätten i de situationer, därhandledare det dessutom möjligt att dela upp stude- den egna verksamhetsmiljön stängs av mitt i lektionen.randena i smågrupper. Det tar ofrånkomligen tid att lära sig behärska Second Styrkorna i Second Life och andra virtuella miljöer Life. Om en läroanstalt planerar utbildning i Secondligger dels i den starka känslan av närvaro, dels i denvirtuella miljöns obegränsade användningsmöjligheter.Lärarna kan i en virtuell miljö bygga upp, skapa, simule-ra och visa sådana saker, som skulle vara mycket svå-ra eller till och med omöjliga i ett traditionellt klassrum.Redan av den orsaken är det viktigt att man forskar ide virtuella världarnas möjligheter så att man finnerfram till de bästa sätten att utnyttja de här nya miljö-erna i undervisningen.UTMANINGARNA I SECOND LIFE-MILJÖNDe största svårigheterna i inlärningssituationerna ärförenade med tekniken: nätförbindelser som är lång-samma eller har avbrott, hur ljudet fungerar och dato-rernas kapacitet. I värsta fall kan en studerande ellerlärare inte alls delta i en lektion, eftersom rösterna intehörs, avataren inte vill röra på sig eller de objekt, somdet är meningen att agera med, inte syns på display-en. Brister i deltagarnas baskunskaper i databehand-ling och apparatkännedom är hinder för att gå med iSecond Life-kurser. I synnerhet justeringen av datornsljudegenskaper har visat sig vara ett område, som allainte behärskar. Problemen med anknytning till kunnan-det kan lösas med olika slags stödtjänster och instruk-tioner, men det är besvärligare att påverka svårighe-ter som beror på utomstående tekniska begränsningar. År 2009 var det i synnerhet besvärligt att skrivatexter tillsammans och så att andra kunde se demi Second Life. Sedermera har läget förbättrats i ochmed mediegränssnitt som baserar sig på visningen avwebbsidor. Helt har problemet inte ännu heller blivit   rapporter 2012 85
  • 86. Life, måste den bereda sig på att de som utför utbild- et laddningsbelastning. På så sätt försökte man mi- ningen ska ges möjlighet att använda tillräckligt myck- nimera de problem som utrustning med dålig effekt et tid för att bekanta sig med miljön och tillägna sig de och långsamma nätförbindelser orsakar i inlärningssi- färdigheter som behövs. Man måste också satsa på tuationerna. Som helhet utgick man i rumsplanering- tillräckligt effektiva datorer och snabba nätförbindelser. en och byggandet från för vilket ändamål och hur det är meningen att använda utrymmet som stöd för in- ERFARENHETERNA GAV TIPS FÖR ATT lärning och mötesarbete, inte från överdådig visualitet PLANERA EN ”HINDERSLÖS” SECOND och spektakulära konstruktionslösningar. LIFE-INLÄRNINGSMILJÖ Kansalaisfoorumi började i slutet av 2009 planera an- TILL SLUT skaffningen av en egen ö i Second Life. Byggnadspla- De virtuella världarna är mycket lovande, men de är nen för den i början på 2010 öppnade Finland rf base- inte ännu en del av undervisningens vardag. Det krävs rade sig på vad man hade lärt sig på kurserna. Man ännu mycket mer kunskap om de virtuella världarna ville att lägenheten skulle ha ett öppet landskap, där och deras möjligheter via forskning och försök innan det inte finns för många visuella barriärer. För små- de kan integreras som en del av undervisningens var- gruppsarbete byggde man ljudisolerade, färgkodade ut- dag. Vi har dock sett ett flertal lyckade projekt och lärt rymmen, som det var lätt att förflytta sig mellan. Alla oss mycket om de virtuella världarnas potential. Vi har utrymmen inrättades så att de inte har alltför myck- klart slagit in på den rätta vägen.86    rapporter 2012
  • 87. Anteckningar   rapporter 2012 87
  • 88. 88    rapporter 2012
  • 89. ELIAS AARNIO, INNOPARK PROGRAMMES OY / EDUCOSS Case: Educoss främjade framgångsrikt användningen av fri programvara och programvara med öppen källkod i undervisningen. I Edocoss-verksamheten har man främjat användningen av fri och öppen programvara i undervisningen. I den här rapporten berättar vi i koncentrerad form vad den här programvaran är och beskriver med hjälp av tre exempel hurudan den praktiska verksamheten har varit och vad man har uppnått med den.Det första av fallen är att man i den grundläggande Vad är det frågan om i användningen av friutbildningen i Kemi övergick till att använda ett Linux- programvara och programvara med öppentunnklientsystem i elevarbetsstationerna. Det andra är källkod i undervisningen?grundandet av en Educoss-e-postlista som stöder an- Educoss-verksamheten har haft som uppgift att främjavändningen av öppen programvara och resultaten av användningen av programvara med öppen källkod i un-den. Som tredje exempel beskrivs Grankullas använd- dervisning och inlärning. Öppen källkod är en översätt-ning av öppen programvara i projektet Drömskolan i ning till svenska av begreppet Open Source. Det inne-Grankulla, där Educoss har varit diskussionspartner. bär programvara, som uppfyller definitionen av OpenDet egentliga utvecklingsarbetet i Grankulla hade in- Source Initiative1:letts redan innan AVO-projektet startades, varför AVO 1. Programmet skall kunna spridas och förmedlasinte innehade något aktiv roll i Drömskolans verksam- fritt.het. De sammanfallande intressena och gemensamma 2. Källkoden skall följa med programmet eller varamålen och den fungerande dialogen var orsaken till att fritt tillgänglig.undertecknad åkte och presenterade Drömskolans ak- 3. Det ska också vara tillåtet att skapa och spridationsmodell på konferensen Online Educa 2011 i Berlin. härledda verk.1 http://fi.wikipedia.org/wiki/Avoin_l%C3%A4hdekoodi#Avoimen_l.C3.A4hdekoodin_m.C3.A4.C3.A4ritelm.C3.A4   rapporter 2012 89
  • 90. 4. Licensen kan begränsa spridningen av en ändrad man som år 1983 startade Free Software-rörelsen stod källkod bara i det fall att licensen tillåter spridning inför två problem. Ordet ”free” betyder inte bara fri (li- av olika slags rättelsefiler och deras källkoder. Det bre) utan också gratis. Av den orsaken är de personer kan också krävas att ett härlett verk inte sprids och instanser, som inte inser eller förstår betydelsen med samma namn eller versionsnummer som av och fördelarna för användarna av de ovan uppräk- ursprungsverket. nade friheterna i Open Source-definitionen eller mot- 5. Individer eller människogrupper får inte försättas i svarande Free Software-friheter, benägna att klassifice- ojämlik ställning. ra dem som ”gratisprogram”. Att ett program är gratis 6. Användningsändamålen får inte begränsas. innebär dock inte att dess källkod skulle vara tillgäng- 7. Alla de som fått programmet har samma rättigheter. lig eller att de övriga kraven på öppen källkod skulle 8. Licensen får inte vara beroende av en mer omfat- uppfyllas. Därför upprepar och inskärper man ända till tande programvaruhelhet, som vars del program- utmattning fortfarande när man talar om fri program- met sprids, utan de rätter som ansluter sig till vara och programvara med öppen källkod skillnaden programmet kvarstår, fastän det skulle lösgöras mellan ett gratis och ett fritt program. Med Stallmans från helheten. ord: ”free” as in ”free speech,” not as in ”free beer”. 9. Licensen får inte uppställa villkor för övriga pro- Ett annat problem var förenat med det att en stor gram. Programmet får spridas också tillsammans del inte önskade betona den samhällsfilosofiska be- med sådana program, vilkas källkod inte är öppen. tydelsen av programvarans öppenhet så mycket, utan 10. icensens innehåll ska vara oberoende av det tek- L ansåg den vara en barlast. Därför ville man hitta på ett niska genomförandet. Till rättigheterna får inte an- begrepp, som skulle poängtera saken med tanke på ut- slutas reservationer under täckmantel av distribu- vecklingen av programvaran. En programvaras källkod tionssätt eller gränssnitt. är såsom en konstruktionsritning, utgående från vilken ett hus har byggts. Därför vann begreppet Open Sour- Det väsentligaste ur programvaruanvändarens syn- ce, på svenska öppen källkod, som betonar källkodens punkt är det att många rättigheter som enligt upphovs- öppenhet, tillgänglighet och möjligheten att återanvän- rättslagen vanligtvis tillkommer programvarans upp- da en omröstning på en sammankomst i branschen, 3 hovsman, såsom rätten att kopiera, ändra och sprida som ordnades 1998 . programvaran, överförs på programvarans användare. Av detta följer: Free Software Foundations definition av fri programva- 1. större rättigheter i fråga om att använda, ändra ra är kort: och distribuera verket och • Frihet 0: Frihet att använda programmet för vilket 2. att programvaran är gratis. Då vem som helst har syfte som helst. rätt att sprida en programvara, blir programvaran i • Frihet 1: Frihet att studera och modifiera program- praktiken gratis. Fastän något eller någon inte för- met enligt egna behov. bjuder försäljning av programvara med öppen käll- • Frihet 2: Frihet att kopiera programmet så att du kod, är det svårt, för vem som helst får också dela kan hjälpa din granne. ut den gratis. För det mesta förfar man på det här • Frihet 3: Frihet att förbättra programmet och sedan sättet och de affärsverksamhetsmodeller som är offentliggöra dessa förbättringar så att de kommer 4 uppbyggda kring öppen programvara baserar sig allmänheten till del. på att de erbjuder stöd och underhåll samt att de erbjuder mjukvaran som tjänster och kundanpass- Ur användarens synpunkt är det väsentligast att veta ning av programvaran. att begreppen fri programvara och programvara med öppen källkod i praktiken är nästan identiska. Det att Begreppet Open Source är ett tämligen nytt begrepp. två parallella begrepp lever sida vid sida är förenat med Det uppfanns år 1998 för att ersätta det äldre begrep- historien, organisationerna och personkemin. Det är pet Free Software, på svenska fri programvara. Det be- helt berättigat att använda de här två begreppen som 2 grepp Free Software som utvecklats av Richard Stall- likställer traditionen ”fri programvara och programvara med öppen källkod”. Som motsats till denna program- 2 http://en.wikipedia.org/wiki/Free_software 3 http://en.wikipedia.org/wiki/Open_source vara används allmänt begreppet sluten programvara, 4 http://fi.wikipedia.org/wiki/Vapaa_ohjelmisto på engelska ”proprietary software”.90    rapporter 2012
  • 91. Med tanke på inlärning och undervisning kan fördelarna på hårdskivan. Terminalerna startas via ett datanät ochmed fri programvara och programvara med öppen käll- utförandet av programmen sker i huvudsak på server.kod grovt indelas i två nivåer: 1) utgångsplanet, där det Terminalen är såsom ett ”fönster” på datanätförbindel-att programvaran är gratis är en uppenbar fördel och seavstånd från den verksamhet som sker i servern. An-2) den nivå, där det uppstår faktisk nytta av de friheter vändarupplevelsen är dock densamma som att användasom dikteras i programvarulicenserna. Ett exempel på ”en vanlig dator”.den första nivån är att man installerar någon fri program- Det fanns inte resurser för att förnya PC-datorernavara eller programvara med öppen källkod, exempelvis i stor skala. Det föreföll som om LTSP skulle erbjudawebbläsaren Firefox, samlingen kontorsprogram LibreOf-fice eller bildbehandlingsprogrammet GIMP åt alla an-vändare inom skolsamfundet. Ett finländskt modellex-empel på användning på andra nivån är användningenav användningen av Linux-tunnklientsystem i skolorna. Grundidén i LTSP är enkel:Det här innebär att man i skolorna inte längre använ-der PC-datorer, som alla har operativsystem installera- arbetsstationerna har intede på sin hårdskiva. I stället för ett massminne instal- alls operativsystem ellerlerat på datorn startar arbetsstationerna sig själva viaett lokalnät. Kärnkomponenterna i operativsystemet lad- programvara installeradedas ner i arbetsstationens minne och programmen körs på hårdskivan.i huvudsak i en centraldator som betjänar alla använda-re. Fördelarna är billigare underhåll, tillgänglighet till an-vändarens eget arbetsbord och inställningar från vilkenarbetsstation som helst samt centraliserat underhåll: istället för hundratals separata PC-datorer får man ettnät, där det finns bara en server eller serverkluster somkräver underhåll. mänga fördelar i synnerhet för användarna. Turunens erfarenheter av försöket var uppmuntrande: man hadeDEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I KEMI kunnat utnyttja hela den gamla datorparken som termi-ÖVERGICK TILL LINUX-TUNNKLIENTSYSTEM naler i det nya systemet, och den enda nya utrustningSamarbetet med datateknikreformerna inom den grund- som införskaffats var en server som kostat 3000 euro.läggande utbildningen i Kemi inleddes alldeles i början av Turunen utförde installationen av testservern vid sidanprojektet. I egenskap av ledare för Educoss-verksamhe- av det övriga arbetet.ten träffade jag hösten 2009 Antti Turunen, som genom- Hösten 2009 inleddes en dialog mellan Turunenfört ett försök med Linux-tunnklientsystem i den grundläg- och Aarnio. Man utbytte tankar bland annat om olikagande utbildningen i Kemi. Huvudmotivet var att kunna ta slags realiseringsmodeller, kostnader och teknik. Deni bruk ett system som kan underhållas skäligen lätt, som 13 januari 2010 ordnades det för personalen i under-fungerar i de förefintliga datorerna, av vilka över hälften visningsväsendet i Kemi ett seminarium om använd- 5var över sju år gamla . Problemet i Kemi var att den gamla ningen av fri programvara och programvara med öppenoch heterogena datorparken krävde mycket underhållsar- källkod och man stiftade i synnerhet bekantskap medbete. Man använde sig av ett centraliserat underhållssys- LTSP-systemets natur. Det fanns på plats ett tjugotaltem, men då datorerna åldrades ökades felfrekvensen personer från skolorna, skolväsendet och informations-och de började vara för gamla och ineffektiva för att köra förvaltningen.nya tyngre operativsystem och program. Man ville hitta en Efter träffen fortsatte man i tecken av ett konsulte-lösning, som också skulle förlänga de gamla arbetssta- rande tankeutbyte och planering. Det var en intressanttionernas livscykel och garantera eleverna i olika skolor utmaning att utvidga LTSP-systemet till att omfatta he-en likvärdigare möjlighet att använda fungerande datatek- la den grundläggande utbildningen. När man visste attnik. Därför hade Turunen inlett försök med Linux Terminal man kommer att använda Linux-operativsystemet, mås- 6Server Project , dvs. LTSP-systemet. Grundidén i LTSP är enkel: arbetsstationerna har 5 http://avoinkoulu.coss.fi/images/7/72/Antti_Turunen_Avoin_koulu.pdfinte alls operativsystem eller programvara installerade 6 http://www.ltsp.org/   rapporter 2012 91
  • 92. te man försäkra sig om att olika slags AV-apparater så- håller den första avtalsperioden på att gå ut och i Kemi som dokumentkameror och videoprojektorer är kompa- begrundar man situationen på nytt. Trots de goda si- tibla med Linux-operativsystemet och beskriva detta i dorna i det system som valdes har det också uppträtt begärandena om offerter. en del komplikationer. Windows-operativsystemet är så Med tanke på andra som överväger LTSP-systemet mycket populärare att en del program eller tilläggsut- anknöt sig den viktigaste diskussionen till huruvida det rustning finns att få bara för Windows. Till all lycka finns lönar sig att sköta underhållet själv eller köpa det som det också Linux-kompatibla alternativ. När arbetsstatio- en tjänst. Det är dock svårt att uppskatta den arbets- nerna inom undervisningen dessutom utförs på ett sätt mängd underhållet kräver. Den första utmaningen anslu- som skiljer sig från stadens datateknik i övrigt, behövs ter sig till det att testanvändning av LTSP är belönande det dock aktiv kommunikation med informationsförvalt- och lärorik för den som tycker om teknik. När man utför ningen, eftersom LTSP-systemet inte är någon isolerad trevligt arbete räknar man inte timmarna så noga. En ö. Det utnyttjar ju bland annat stadens datanät. I Kemi annan faktor är det stöd och den sociala referensram löpte de här kontakterna inte friktionsfritt till alla delar. som ges av det kollektiv som bildats kring LTSP-använd- I och med den större kostnadseffektiviteten och det ningen, som ger aktören en upplevelse av att tillhöra kol- centraliserade underhållet har man i Kemi uppnått en lektivet. När det råder en sådan här entusiasm är det ansenligt högre nivå än tidigare vad avser antalet ar- lätt att uppskatta det arbete underhållet kräver aningen betsstationer. Innan LTSP-systemet togs i bruk fanns för lågt. En annan sak som man inte nödvändigtvis kom- det 250 PC-datorer inom den grundläggande utbildning- mer att tänka på när man gör själv, är att helheten inte en och 80 i gymnasiet. I början av oktober 2011 hade får vara beroende av kompetensen hos bara en person antalet vuxit så att det fanns 425 terminaler inom den som underhåller. Underhållet av ett system som avviker grundläggande utbildningen och samma 80 terminaler 7 från den vanliga standarden måste fungera också då eller datorer i gymnasiet . Antalet LTSP-terminaler bör- den som ansvarar för underhållet är sjuk eller övergår jar redan vara så stort att det i fortsättningen kanske är till andra uppgifter. Underhåll av rutinkaraktär är dessut- förmånligare för Kemi stad att ordna underhållet själv. om annorlunda arbete än helhetsomfattande utveckling Efter ibruktagandet av LTSP har man i Kemi fortsatt av data- och kommunikationsteknologi i utbildningen. med att undersöka användningen av öppen programva- Man måste därför dra försorg om att hela arbetstiden ra. I det av Utbildningsstyrelsen finansierade projektet inte går åt till underhållet utan att det blir tid över också Lärmiljön i ett alternativt operativsystem har man sedan för att utveckla. hösten 2010 letat efter en lämplig inlärningsplattform 8 I Kemi räknade man ut totalkostnaderna för olika för LTSP-miljön . I anslutning till detta projekt ordnades 9 realiseringsmodeller. Man bad om anbud avseende un- det i Kemi i oktober 2012 ett två dagars seminarium , derhållet i form av öppet anbudsförfarande. Man fick som samlade drygt 40 deltagare på ort och ställe och två svar på anbudsinfordran, av vilka det ena dock inte över tio deltagare över webben. uppfyllde kraven. Anbudsinfordran vanns av Opinsys Oy, vars anbud garanterade en ansenligt lägre kostnadsnivå Bedömning per arbetsstation i jämförelse med de kostnader man Det var såtillvida lätt och klart att stöda fallet Kemi, att hade kommit till i den tidigare verksamhetsmodellen. man där redan hade utfört det grundläggande tekniska Enligt ett PM Turunen skrev i januari 2010 skulle kostna- arbetet. Stödet för verksamheten som sträckte sig ut- derna för den tidigare Windows-modellen under de fem över kommungränserna anslöt sig närmast till att skaf- följande åren ha uppgått till 504 700 euro, för ett LTPS- fa mer kontakter och nätverka. På det lokala planet system i egen regi 388 300 och för ett LTSP-system gick stödet till en början ut på att erbjuda sakkunskap: som köps som tjänst 342 510 euro. fastän man i Kemi behärskade sakerna alldeles lika väl I Kemi beslutade man sig för att skaffa ett LTSP- som jag behärskar dem, behövdes det ett utomstående system som levereras av Opinsys Oy. I skrivande stund ”orakel” på platsen för att tala samma språk så att man skulle bli säker på att Linux-tunnklientsystemet som var obekant för de flesta på orten inte bara var ett egen- 7 http://koti.kapsi.fi/~elias/Keminseminaari/KEMI_peruskoulut_ja_ domligt infall av några lokala aktörer. Påverkan lyckades lukio_kayttavat_Linux_jarjestelmaa.pdf helt uppenbart. 8 http://edukemix.blogspot.com/ Utrustningen av den nya skolan i Syväkangas för- 9 http://edukemix.blogspot.com/2011/06/seminaari-kemissa- 5-6-10-2011.html löpte väl och man har i skolan varit mycket nöjd med92    rapporter 2012
  • 93. 10IKT:s nivå och prestationsförmåga . I processen har jektpengar. Nu fortsätter listans verksamhet som förutman lärt sig det att LTSP-lösningen inte ska ses som oberoende av att projektet upphör. Listan grundades i 13en fristående ö. Förutom den överpositiva inställning mars 2009 .som orsakades av den tidigare beskrivna entusiasmen Den e-postlista som etablerats med programvaranvar det en fara att se lösningen som en utkontraktering möjliggör upprätthållandet av ett offentligt listarkiv. Al-och anse den vara god exempelvis på den grund att la arkiverade meddelanden kan läsas via webbsidan.utkontraktering har en stämpel av effektivitet. En fjäs- Dessutom kan användarna ansluta sig till listan ochkigt genomförd utkontraktering är ofta ett ännu sämre lämna den på egen hand exempelvis då e-postadres-alternativ än status quo. Oberoende av vilken realise- sen ändras och justera sina egna inställningar exem-ringsmodellen är, måste man offra tid åt att planera pelvis i det avseendet om de vill få varje meddelandehelheten och fastän det LTSP-system man genomför genast eller en sammanställning över de dagliga med-skulle vara ens eget hjärtebarn, lönar det sig alltid att delandena från listan. Den största fördelen ur kommu-beakta att det måste kunna sammanflätas med den nikationssynpunkt med att verka i en öppen lista äromgivande världen. listans abonnemangssida på den reguljära adressen, 14 på vilken det också finns en länk till listans arkiv . PåCASE: EDUCOSS-E-POSTLISTAN SOM så sätt kan man också sprida information om abon-KAMRATSTÖDSHJÄLPMEDEL nemang på listan och dess innehåll via andra kanaler.Redan då AVO-projektet inleddes kände man till att fri Trafikmängden på listan har varierat kraftigt. Underprogramvara och programvara med öppen källkod på sommarmånaderna under skolornas sommarlov harsina ställen används mycket aktivt i skolorna. I synner- trafiken typiskt fallit under tio meddelanden. Under dehet omkring användningen av LTSP hade det bildats ett livligaste månaderna haraktivt kollektiv, som med en mycket lätt organisation antalet meddelanden stigit 11 15 E-post som kommunikations-ordnade ett årligt LTSP-workshopsveckoslut . Kärn- till över hundra . Det finnsgänget kände varandra väl och verksamheten var aktiv. inte retroaktiv statistik över medium har kanskeSamtidigt skedde kommunikationen mellan det aktiva antalet abonnenter. Ge- i fråga om attraktivitetgänget dock med e-post och delvis på Linux-entusiast- nast efter grundandet sän-forum, till vilka informationen sipprade ut från fall till des det information om lis- tekniskt hamnat i skugganfall. Med tanke på användningen av fri programvara och tan till LTSP-kollektivet och av sociala medier.programvara med öppen källkod i undervisningen skul- många listor och forum om-le det väsentligaste ha varit att samla så mycket kom- kring fri programvara ochmunikation som möjligt på ett ställe. programvara med öppen Hösten 2009 hade sociala medier ännu inte slagit källkod och jag vill min-igenom som kommunikationsmedier för massorna. Ef- nas att listan fick drygt 40tersom det dagliga arbetsredskapet för alla som hör abonnenter. Då detta skrivs har listan 68 abonnenter.till målgruppen är e-post, beslutade man grunda en e- Kommunikationen på listan har haft huvudviktenpostlista. Innopark Oy hade inte i bruk en enda Linux- lagd vid att bena ut frågor med anknytning till LTSP Det- .server, på vilken man hade kunnat installera Mailman, ta torde för det mesta bero på att listan efter grundan-den programvara för e-postlistor, som i allmänhet an- det marknadsfördes uttryckligen till LTSP-kollektivet.vänds. En naturlig samarbetspartner var Finlands cen- Men det har också funnits andra teman. Gemensamt 12ter för öppna datasystem COSS , som redan hademånga e-postlistor i bruk. COSS kunde därför erbjudaden tekniska plattformen kostnadsfritt. Det var ock-så så till vida motiverat att använda COSS system attCOSS verksamhet måhända fortsätter längre än vad 10 http://prezi.com/_m67r67mmz4b/syvakankaan-koulu-edukeAVO-projektet varar. Om listan hade grundats i en tjänst mix-05102011/ 11 Ks. esim. vuoden 2010 työpajan sivu http://wiki.ubuntu-fi.org/som hyrts med AVO-projektets pengar, skulle det vid LTSP5_Ty%C3%B6paja_2010projektets slut ha blivit ett problem vem som i fortsätt- 12 http://coss.fi/ningen betalar fakturan och vart listan med dess arkiv 13 http://lists.coss.fi/pipermail/educoss/2009-March/002287.html 14 http://lists.coss.fi/mailman/listinfo/educossflyttas. Så har det typiskt gått för adresserna till och 15 Ks. esim. lokakuun 2009 arkisto: http://lists.coss.fi/pipermail/innehållet i alla WWW-sajter som lagts upp med pro- educoss/2009-October/date.html   rapporter 2012 93
  • 94. för dem är dock en hög teknisk nivå. På listan har det Drömskolans molntjänster knappt alls rört sig personer, som skulle vara bara ny- eCloud-virtualdatorsal börjare i användningen av fri programvara och program- Drömskoleplattformen vara med öppen källkod eller så har de åtminstone inte zee-core communication zee-core kommunikation uppgett det. Belastningsutjämningssystem Utvärdering firewall brandmur Listan har visat sig vara ett bra medel att samla dis- kussionen kring användningen av fri programvara och programvara med öppen källkod i undervisningen. E-11IP address IP-adress out post som kommunikationsmedium har kanske i fråga utåt om attraktivitet tekniskt hamnat i skuggan av sociala medier. Man delar inte med sig av ett e-postmeddelan- bloggar de med användande av socialmediekanaler, fastän det games spel skulle finnas möjlighet till det med användning av det Drömskolans tjänster öppna listarkivet. Orsaken är uppenbarligen vår djupt rotade uppfattning att e-post till sin karaktär är privatDen tekniska uppbyggnaden av drömskolans tjänster (Allan Schneitz, 2011 DreamSchool). kommunikation. Bruket av e-post som arbetsredskap i den dagliga kommunikationen är å andra sidan allt fortfarande den Förr Nu minsta gemensamma nämnaren. Mycket tekniskt in- riktade användare har aldrig övergått till att använda 16 IRC som huvudsaklig social kommunikationsteknik. Största delen av lärarna hinner inte eller orkar inte an- Yrkesövergripande samarbete vända åtminstone flera sociala mediekanaler för kom- munikation. E-post är helt enkelt ännu fortfarande den Eleven minsta gemensamma nämnaren. En kunnig e-postan- Läraren Eleverna vändare kan filtrera sina listmeddelanden till en egen undermapp, där man kan läsa dem när man har lämplig tid. I själva verket är en av de viktigaste orsakerna till att använda ett ordentligt e-postprogram just denna. ViI drömskolan är eleven medelpunkten för allt (Allan Schneitz, 2011 Dream School). har faktiskt bland aktivisterna för fri programvara och programvara med öppen källkod dryftat, om en orsak till att man avvisar e-posten såsom ett ”ineffektivt” och ”belastande” redskap är den att den e-postprogramva- ra som används inte innehåller sådana här redskap, som är väsentliga med tanke på en effektiv funktion. Tiden har å andra sidan tekniskt kört förbi e-post- listan. Det är vansinnigt att skicka bilder och andra bi- lagefiler via en lista åt en stor grupp mottagare. Ännu viktigare är det att integrera kommunikationen med gö- randet: kommunikationssystemet borde också tillåta att man skriver dokument tillsammans och annan mot- svarande verksamhet. Lämplig skulle vara något slags hybrid av wiki, webbforum och e-post kombinerad med användarspecifika bearbetningsmöjligheter för de möj- ligheter att dela med sig som sociala medier erbjuder. Väsentligt är dock att en sådan skulle kunna genomfö-Utvecklingsmodellen för drömskolans tjänster. 16 http://fi.wikipedia.org/wiki/IRC94    rapporter 2012
  • 95. LTSP-workshop: LTSP-workshoppen på Päivölä folkhögskola i maj 2010.I bakgrunden bilder från workshoparna i Karleby 2009 och på Valamo kloster 2008.ras så att helheten inte har sådana delar som kan änd- lig situation i skolorna: en stor del av arbetsstationernaras eller upphöra att finnas till när som helst. Därför är var sönder eller stod i kö för att bli reparerade. Det fannsen kombination av gratis internettjänster till en lämplig så få datorer att det var svårt att använda dem i under-helhet inte någon fungerande lösning på detta. Sanno- visningen, när datorerna inte ens räckte till ordentligt förlikheten av stora ändringar är alltför uppenbar. pararbete. Inom skolväsendet började man dryfta, om man skulle kunna sköta sakerna på annat sätt. SkolornaCASE: DRÖMSKOLAN I GRANKULLA: DATATEK- och skolväsendet ville ha mer att säga till om hurudanNIK ÄR EN TJÄNST SOM MÅSTE ANSKAFFAS datateknik som används i skolorna.TILL INLÄRNINGEN Kärntanken bakom drömskolan var att betrakta sko-Såsom redan nämndes, innehade AVO-projektet in- lan som en struktur som betjänar inlärning. De som lärte någon aktiv roll i det egentliga åstadkommandet av sig, såväl eleverna som lärarna som medelever är deDrömskolan. Däremot har man i projektet spritt de go- subjekt, för vilka skolan och dess strukturer finns till. Alltda verksamhetsmodeller som observerades i Grankulla. ska betjäna inlärningen. Skolans uppgift är att ge demBeskrivningen av det här fallet har gjorts ur en i saken väl som lär sig inte bara kunskaper, utan också färdigheter,insatt följeslagares synvinkel. som de behöver senare i livet. Drömskolan bygger på I Grankulla har man allt sedan mitten på 1980-talet den humanistiska människosynen och hållbar utvecklingvarit intresserad av användningen av datateknik i under- i dess mest vidsträckta betydelse. Enligt det ekologiskavisningen. Vid 2000-talets ingång rådde det en besvär- tänkandet stöder skolan också socialt hållbar utveckling.   rapporter 2012 95
  • 96. BORT MED ONÖDIG RESPEKT FÖR DATORERNA rans källkod. Escrow-förfarandet är dyrt i små anskaff- I en värld i förändring är det viktigt att man kan leta efter, ningar, eftersom det kräver expertarbete och tid av alla förstå, hantera och kombinera information. Datatekni- att ingå avtalet. Open Source-licenserna är dock ur be- ken är ett redskap för att hantera information. Utgångs- ställarens synpunkt ett bättre alternativ: i dem är rätten punkten för drömskolan i förhållande till datatekniken att använda källkoden en inbyggd standard. är att uppfatta den som ett redskap, som har som upp- Det allra nyaste i datatekniken i Drömskolan i Gran- gift att betjäna inlärningen. Man avlägsnar den onödiga kulla är Drömskola-plattformen, en integrationsplatt- högaktningsfulla inställningen kring datatekniken. Bittra form, till vilken man kan ansluta alla de delar som erfarenheter av att peta på datatekniken ledde till en inhandlats separat. När man inhandlar delar till helhe- tanke-, planerings- och definitionsprocess, där man fun- ten, ger man åt leverantören de tekniska krav, som sä- derade på hur sakerna borde ligga till, vad man egentli- kerställer att delen sömlöst kan anslutas till helheten. gen behöver och vill ha. Man visste att det krävs grund- När den tekniska beskrivningen har gjorts av bestäl- lig eftertanke och beskrivning av behoven för att man laren, är i hans ägo eller besittning, har beställaren ska kunna göra lyckade anskaffningar. Önskan att för- också beslutanderätten i anslutning till definitionen av bättra möjligheterna att använda datateknik i undervis- den tekniska beskrivningen. Leverantören levererar en ningen motiverade till att också inhämta den anskaff- del som passar ihop med helheten och inte såsom det ningskompetens som behövs i saken. ofta beklagligtvis görs: köparen kämpar med hur då- I Grankulla har man insett att det är bättre att bygga ligt den nya del som köpts till systemet är kompatibel en helhet en bit i sänder än att försöka definiera en jät- med de tidigare anskaffade delarna. Drömskola-platt- testor helhet för att upphandlas på en gång. Man fäste formens gränssnitt och tekniska beskrivning är offent- också uppmärksamhet vid hur viktigt det är att utgå från liga. Detta påskyndar och underlättar överlåtelsen av skolans behov när man utvecklar den tekniska miljön. I information åt eventuella samarbetspartners. allmänhet förlitar man sig på att när man använder pro- gramvara som är i allmänt bruk, så är dess inbördes LINUX-TERMINALSYSTEMET kompabilitet garanterad bara därför att ”alla” använder FUNGERAR SMIDIGT dem. När man gör noggrannare arbete, är det skäl att Drömskolans arbetsstationer är Linux-tunnklientsys- spjälka upp helheten på mindre funktionella delar och i temterminaler. Man använder alltså samma modell synnerhet när man avviker från allmänt använda ”bulk- som i Kemi. I Grankulla jämförde man de olika model- lösningar” lönar det sig att täcka sig. Täckningen sker lerna att genomföra systemet och stannade för LTSP- genom att av systemleverantören ta åt sig vissa rättig- systemet av pragmatiska orsaker: begagnade PC-dato- heter, som garanterar den egna positionen och friheten rer kunde utnyttjas som terminaler i det nya systemet. att fatta beslut, bland annat rättigheterna att ändra och Det här är kostnadseffektivt och ekologiskt. Dessutom: använda programvara exempelvis i det fall att leverantö- när det inte finns operativsystem på hårdskivan i termi- ren försätts i konkurs eller hans affärsstrategi ändras. nalen, kopplar man när terminalen får fel loss ström-, Ett fiktivt praktiskt exempel belyser saken: en läroan- klaviatur- mus- och displaykablarna, kopplar i stället till stalt använder programvarorna A och B (exempelvis en en annan terminal, trycker på startknappen och vän- inlärningsplattform och ett program för att öva glosor tar den ena eller en och halv minut som starten tar. i något främmande språk). Producenterna av dem har Till och med en ovan person klarar av apparatbytet på sinsemellan genomfört driftskompabilitet programmen fem minuter. Rektorn för Kasavuori-skolan i Grankulla emellan. Vi föreställer oss att det ena bolaget försätts beskriver den väsentligaste egenskapen hos tunnkli- i konkurs. Om all teknisk know-how och rättigheterna entsystemet: ”Det bara funkar”. Det är helt likgiltigt för att utnyttja den ligger hos företagen, står konsumenten eleverna om det finns ett Linux- eller Windows-operativ- med tom hand. Allt detta kan undvikas genom att an- system i datorn. Användningen bara fungerar. Lärarna vända Open Source-licenser, som ger programvarans vänjer sig också snabbt med de små skillnaderna. Det användare rättigheter att använda programvaran på det väsentligaste med tanke på användningsupplevelsen sätt han önskar och ändra den. I affärslivet används är det att det arbetsbord du själv utarbetat med sina fi- också ett så kallat escrow-villkor: om programvarans ler och innehåll kan användas från vilken terminal som producent försätts i konkurs eller något annat motsva- helst och att man kan använda samma programvara rande villkor uppfylls, får kunden använda programva- och arbetsredskap också hemma.96    rapporter 2012
  • 97. Anteckningar   rapporter 2012 97
  • 98. 98    rapporter 2012
  • 99. Skribenterna 1. Koordineringsgrundstenarna och Johanna Salmia, projektplaneraresamfälld kommunikation i Hämeen ammattikorkeakoulu, HAMKAVO-nätverksprojektetTiina Front-Tammivirta, utvecklingschef, Suomen eOp- Annika Michelson, lektorpimiskeskus ry Hämeen ammattikorkeakoulu, HAMKAnne Rongas, projektplanerare,Suomen eOppimiskeskus ry Lotta Linko, nätkommunikationschefhttp://opeblogi.blogspot.com Hämeen ammattikorkeakoulu, HAMK www.mobiilikesakoulu.comTiti Tamminen, utvecklingschef,Suomen eOppimiskeskus ry 5. Nätverket för medborgarsamhället iwww.eoppimiskeskus.fi/avo webbtidsåldern prövade på och utvecklade nya koncept2. Ett gemensamt distansdiskussions- Antti Poikola, nätverksbarnmorskamedium för de medverkande i Otavan OpistoAVO-projektet www.mahdollista.fiJoanna Kalalahti, projektforskareTammmerfors universitet 6. Användning av den virtuella världenhttp://avoimestitutkien.wordpress.com Second Life i undervisningen Riitta Liski, planerare av webbutbildning och3. Utbildningen av lärare i sociala -kommunikationmedier och utvecklingen av den Sivistysliitto Kansalaisfoorumi SKAF ryAri-Matti Auvinen, verkställande direktörHCI Productions Oy Päivi Svärd, timlärare i informations- och kommunika- tionsteknikKaisa Honkonen-Ratinen, projektchef Sivistysliitto Kansalaisfoorumi SKAF ryHCI Productions Oy Kim Holmberg, forskare4. ”Vi var helt borta, ute från Åbo Akademiklassrummet – och vi lärde oss!”Outi Vahtila, utbildningschef Isto Huvila, forskareHämeen ammattikorkeakoulu, HAMK Åbo Akademi   rapporter 2012 99
  • 100. 7. Visdom när man gör wikier – JÄMLIK PRODUKTION av material skapade en ny verksamhetsmodell Joanna Kalalahti, se punkt 2 8. Educoss främjade framgångsrikt användningen av fri programvara och programvara med öppen källkod i undervisningen. Elias Aarnio, sakkunnig i fri och öppen programvara i undervisningen Innopark Programmes Oy http://educoss.blogspot.com100    rapporter 2012
  • 101. Anteckningar   rapporter 2012 101
  • 102. 102    rapporter 2012
  • 103. Plumsa i? AVOT! – Beskrivningar av AVO-projektets verksamhet 2008–2011 innehålleråtta berättelser, av vilka var och en belyser praktiska implementeringar av projektetur olika synvinklar. Rapporten är riktad till både sakkunniga och dem, som ärintresserade av projektet. De teman som behandlas gäller öppen inlärning, öppenverksamhetskultur, kollektiva medier och innehållsproduktion. Användningenav virtuella världar och mobil utrustning samt fri och öppen programvarai undervisning och organisationer tas också upp i beskrivningarna. Projektet Öppna nätverk för inlärning (AVO) genomfördes åren 2008–2011 påverksamhetslinje 3 i det nationella ESF-utvecklingsprogrammet för Fastlands-Finland:Öppna inlärningsmiljöer främjar aktivt medborgarskap. Finansiär har varit ELY-centralen i Lappland. Projektet koordinerades av Suomen eOppimiskeskus ochsammanlagt deltog elva organisationer. Rapporter från projektet Öppna nätverk för inlärning (AVO) Olli Salminen & Tiina Front-Tammivirta (red.) Plumsa i? AVOt Beskrivningar av AVO-projektets verksamhet 2008-2011 AVO-projektets rapport 1/2012 Joanna Kalalahti: AVO på öppen kollisionskurs – utmaningar när man kombinerar den reella världen och webbens värld (AVOimesti törmäyskurssilla – haasteita reaali- ja verkkomaailman yhdistämisessä) AVO-projektets rapport 2/2012 Joanna Kalalahti & Riina Ojanen: AVOs vågor kluckar – öppenhet i sikte! (AVO:n laineet liplattavat – avoimuutta näkyvissä!) AVO-projektets rapport 3/2012 ISBN 978-952-67714-0-3 (den tryckta publikationen) ISBN 978-952-67714-1-0 (den elektroniska publikationen)

×