Loading…

Flash Player 9 (or above) is needed to view presentations.
We have detected that you do not have it on your computer. To install it, go here.

Like this presentation? Why not share!

Privatjuridik kap 1 dan.boken rättskunskap o privatjuridik

on

  • 6,825 views

 

Statistics

Views

Total Views
6,825
Views on SlideShare
2,907
Embed Views
3,918

Actions

Likes
0
Downloads
17
Comments
0

4 Embeds 3,918

http://www.ak12privatjuridik.n.nu 2607
http://www.privatjuridik.n.nu 1248
http://privatjuridik.weebly.com 40
http://www.weebly.com 23

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Microsoft PowerPoint

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

Privatjuridik kap 1 dan.boken rättskunskap o privatjuridik Privatjuridik kap 1 dan.boken rättskunskap o privatjuridik Presentation Transcript

  • Privatjuridik kap 1
  • Normer och rättsreglerFör att människor ska kunna fungera tillsammans skapar vi normer (mönster), dvs. hur vi ska bete sig mot varandra inom familjen, företaget, föreningar etc. och i samhället i stort.
  • Normer och rättsreglerSociala regler Hur man uppför sig vid matbordet, hälsar på varandra, klär sig vid olika tillfällenMoralregler Moralregler kan upplevas som starkare än sociala regler. Det sätt som på vilket en individ väljer att följa sådana regler kallas för etik; ex: inte ljuga, inte stjäla, inte vara otrogen etc.Rättsregler Alla länder fastställer de ännu starkare s.k. rättsregler, dvs.Lagar. Den som inte följer rättsreglerna kan bestraffas med exempelvis fängelse. Alla regler är normer för hur man skall bete sig mot
  • RättsordningenRättsregler fastställs av staten i form av främst lagar.Rättsreglerna är inte en gång för alla givna, utan kan ändras då uppfattningen i samhället ändras.Systemet med rättsregler kallar för rättsordningen. I rättsordningen ingår även sedvana (praxis) och avtal.
  • En lag kommer Initiativ till lagförslag MOTION till Begär utredning av SFS, svensk regeringen. Kommitté författningssamling tillsättsOmröstning i Kommittén lämnar ett Riksdagen betänkande Diskussion i Remiss t statliga o riksdagsutskott. kommunala myndighet Betänkande till + ev berörda riksdagen. organisationer Regeringen utarbetar en proposition
  • EU:s direktiv och förordningarSom medlem i EU måste Sverige anpassa sina lagar till EG-direktiv. Europeiska kommissionen lägger fram förslag till direktiv som diskuteras i Europaparlamentet. Ministerådet fattar beslut.
  • EU:s direktiv och förordningarAlla EU-medlemmar har förbundit sig att följa EG- direktiv när man utformar det egna landets lagar.Ministerrådet kan utfärda s.k. EG-förordningar (bindande för medlemsländerna).Exempel: Stora delar av den svenska konsumentskyddslagen är anpassad till EG-direktiv (konsumetköplagen, distans- och hemförsäljningslagen).
  • FN-konventionerFN påverkar medlemsländernas lagstiftning genom konventioner.Exempel: Rättsreglerna i föräldrabalken, som speglar innehållet i FN:s barnkonvention.
  • RättskällornaFörfattningarPrejudikatFörarbetenSedvana och avtalLagboken
  • FörfattningarI svensk författningssamling (SFS) publiceras Sveriges författningar i skriven form, tillgänglig för våra medborgare. Författningarna består av: Lagar och Författningar (ej EG-förordningar)
  • FörfattningarLagarna beslutas av riksdagen, medan förordningarna tillkommit genom regeringsbeslut.En förordning innehåller detaljanvisningar för de grundläggande bestämmelser som finns i lag. (förordningen gör det praktiskt möjligt att tillämpa en lag). Länk SFS
  • FörfattningarSom komplement till lagar och förordningar finns ofta mer detaljerade föreskrifter från statliga och kommunala myndigheter.Exempel: livsmedelshantering (Livsmedelsverket), lokala miljö- och hälsoanvisningar (kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning).
  • FörfattningarFörfattningarBestäms av.. Lagar- RiksdagenFörordningar - RegeringenFöreskrifter - myndigheter, kommuner
  • PrejudikatFör att få vägledning om hur en rättsregel ska användas i ett visst fall kan man se hur Högsta Domstolen (HD) har dömt i liknande fall. Prejudikat.HD:s domar finns publicerade u Nytt juridiskt arkiv, avd INJA I NJA I
  • FörarbetenFör att få vägledning om en lag kan man få vägledning från tanken bakom lagen.Skriften Nytt juridiskt arkiv, avd IINJA II innehåller sammandrag av förarbeten till de viktigaste lagarna.
  • Förarbeten NJA II (tanken bakom lagen)Här ingår utredningsdirektiv, slutbetänkande, remissvar, propositioner och riksdagens NJA II protokoll.Man kan här även ta del av hela utredningsarbetet som gjordes innan riksdagen fastställde lagen.Detta finns publicerat i Statens offentliga utredningar (SOU). SOU
  • Sedvana och avtalDet förekommer att domstolarna anger oskrivna regler som rättskälla. Sedvana.En sedvana är ett allmänt förekommande handlingssätt i ett visst sammanhang.
  • Ordning för rättskällorna1.Lagar, förordningar och föreskrifter• Lagens ordalydelse gäller i första hand. 2. Prejudicerade domar • Praxis, avgörande från HD o Reg.rätten 3. Förarbeten • Propositioner, betänkande o lagrådsremiss 4. Andra normer • t.ex. handelskammarens utlåtanden. 5. Sedvana • Branschpraxis mm. används i sista hand.
  • Lagarna (Sveriges Rikes Lag) kan indelas i tretyper:1. Grundlagar2. Balkar3. Bihanget, Övriga lagar
  • Grundlagarna: Regeringsformen Succesionsrordningen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen SYRT?
  • Balkarna kommer direkt efter grundlagarna i lagboken. Mellan balkarna finns vissa viktiga lagar som skadeståndslagen och konkurslagen.Bihanget Övriga lagar tas upp i Bihanget i den tidsordning som de har utfärdats.
  • GRUNDLAGARNA BALKARN BIHANGET A GRUNDLAGARN BALKARNA BIHANGET• Regeringsformen A • Äktenskapsbalke • Övriga• Tryckfrihetsförordningen n författningar i• Yttrandefrihetsgrundlage • Föräldrabalken kronologisk n • Ärvdabalken ordning• m.m. • Jordabalken • Miljöbalken • Byggningsbalken • Handelsbalken • Brottsbalken • Rättegångsbalke n • Utsökningsbalke n • m.m.
  • Grundlagarna:Regeringsformen (RF) Grunderna för det svenska statsskicket, hur regeringen ska arbeta, grundläggande fri- och rättigheter det svenska folket har och hur val till riksdagen ska genomföras.Successionsordningen (SO) Reglerar hur den svenska tronen ska ärvs, dvs. vem som ska vara statschefTryckfrihetsförordningen (TF) Innehåller bestämmelser om bl.a. tryckfriheten och tillgången till allmänna handlingar.Yttrandefrihetsgrundlagen (YFL) Reglerar yttrandefriheten inom radio tv, film och liknande medier. YST
  • OffentlighetsprincipenMan har rätt att närvara vid förhandlingar inför domstol och beslutande kommunala och statliga organ, som ex.vis kommunfullmäktiges sammanträden.
  • OffentlighetsprincipenAllmänna handlingars offentlighet regleras i (TF). kap 2, §1:”Till främjamde av fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.” Undantag anges i : Sekretesslagen (, militära dokument, sociala myndigheters handlingar och i sjukvården). Personuppgiftslagen ,PUL, Man får inte publicera personuppgifter på nätet utan personens medgivande.
  • Offentlig rätt och Civilrätt Den svenska rätten brukar indelas i:Offentlig rätt reglerar hur stat, kommuner och myndigheter organiseras och vilka medborgliga och mänskliga rättigheter och skyldigheter invånarna har.Civilrätt Reglerar förhållandet mellan människor, företag och organisationer (så länge det inte gäller brott som faller under s.k. allmänt avtal). Civilrätten innehåller regler om t.ex. äktenskap, arv, avtal, arbetsförhållanden, köp och försäljning, företagande o skadestånd.
  • Tvingande och Dispositiva lagregler Tvingande lagregel Minimiregel som inte får försämras i avtal Dispositiv lagregel Lagregel gäller om inte annat har avtalats. Man kan avtala sig bort…
  • Fysiska och juridiska personerRättssubjekt. Den som är ansvarig för sina handlingar är ett rättssubjekt, som: Fysiska personer (människor) och Juridiska personer (som handels bolag, AB, föreningar, kommuner och staten). SLUT Något av intresse?