VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012

1,781 views
1,689 views

Published on

Västra Götalandsregionen (VGR), CSR Västsveriges huvudfinansiär, har under 2011/2012 låtit göra en utvärdering av föreningen. Resultatet hittas i denna rapport.

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
1,781
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
4
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012

  1. 1. Utvärderingsrapporter 2012:03 Regional utvecklingUtvärdering av Public& Private SocialResponsibility Initiativ- CSR VästsverigeUtvärderingen är genomförd av IM-gruppen
  2. 2. FörordVästra Götalandsregionen medfinansierar ett stort antal projekt och verksamheter somsyftar till att främja en hållbar regional utveckling. Samtliga projekt och verksamheter sommedfinansieras av Västra Götalandsregionen följs upp genom regelmässig ochkontinuerlig insamling av information som gör det möjligt att se hur verksamhetenutvecklas. Mer djupgående utvärderingar görs av program samt av flera verksamheter ochprojekt varje år.CSR Västsverige är en ideell förening som bildades 2008. Föreningens medlemmar ärföretag och organisationer i Västsverige som vill verka för ett ökat samhällsansvar i ettglobalt perspektiv. Målet med projektet är att bidra till en stärkt långsiktig regionalutvecklingskraft i ett hållbart samhälle.Den övergripande målsättningen med utvärderingen är att få kunskapsunderlag i hurföreningen har utvecklats kopplat till de beslut som fattas samt utifrån den inriktning somvar syftet med uppstarten av nätverk och förening. Vidare ska utvärderingen visa påprojektets resultat och effekter samt belysa utvecklingsområden för verksamheten.Utvärderarna lyfter att den struktur som CSR Västsverige har byggt upp förefallerändamålsenlig och lämpad för de ändamål som verksamheten har som syfte att tillgodose.Utvärderarna lyfter bland annat fram att föreningen bör överväga att bredda föreningensverksamhet mot affärsstrategi tydligare än vad som hittills skett. Föreningen bör ävenenligt utvärderarna prioritera upp frågan om medlemsvärvning.Utvärderingen har genomförts av Jan Hedman vid IM-gruppen i Uppsala AB tillsammansmed Niklas Zandén, föreståndare för Centre for Business in Society på Handelshögskolanvid Göteborgs Universitet. Västra Götalandsregionens kontaktperson är MonicaEmanuelsson.Göteborg 2 maj 2012Mats GranérChef Analys och uppföljningVästra Götalandsregionen
  3. 3. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (4)
  4. 4. SammanfattningOrganisationen CSR Västsverige har under den aktuella perioden 2007 – 2011 utvecklatsfrån ett nätverk av lös struktur till en ideell förening, som i sin tur successivt harutvecklats mot fastare rutiner och börjar finna sin form.StrukturFöreningen har idag ett ändamålsenligt kansli, allt erfarnare personal på 1,5 heltid, samten styrelse som liksom medlemmarna kommer från stora och små företag, offentligaaktörer och den ideella sektorn. Styrelsen har fyra till fem protokollförda möten per år.Mindre grupper arbetar med särskilda frågor.Den struktur som CSR-Västsverige byggt under den femårsperiod man varit verksam,förefaller oss ändamålsenlig och väl ägnad för de ändamål som verksamheten har somsyfte att tillgodose.En källa till bekymmer är medlemstillströmningen. Idag är man runt 120 medlemmar,och man växer med omkring 20 nya medlemmar netto per år. Samtidigt har föreningensom långsiktigt mål 500 medlemmar. Föreningen bör enligt vår mening prioritera uppfrågan om medlemsvärvning. Det finns även ett behov att förbättra medlemsregistret.PraktikFöreningen har att förhålla sig till Vision Västra Götaland, som innefattar (någotförenklat) ”Hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala ochmiljömässiga” som en ram för allt utvecklingsarbete, samt till ändamålsparagrafen iföreningens stadgar: ”Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna förmedlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt ochmiljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt.”Föreningens verksamheter är strukturerade i fyra områden: Lokal utveckling, Globaltansvar, Kunskap och kompetensutveckling, samt Kommunikation. En genomgång avföreningens alla dokumenterade aktiviteter från de senaste fyra åren ger enligtutvärderarens mening vid handen att alla verksamheter kan anses falla inom den ramsom anges av de styrande dokumenten.Har föreningens insatser varit rimligt balanserade mellan olika områden? Härförekommer det skilda uppfattningar bland medlemmarna om huruvida miljöfrågan äralltför dominerande i föreningens praktik. Företrädare för de sociala frågorna vill se enuppväxling av dessa. Bilden är dock splittrad.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (5)
  5. 5. Vad gäller balans, finns det skäl att lyfta några ytterligare punkter. För det första kan vinotera att föreningens verksamhet är mycket Göteborgsdominerad, med begynnandeverksamhet i Borås och Skövde. För det andra noteras att de två initiativen Reko kontorsamt Socialt ansvar i arbetslivet tillägnas begränsad uppmärksamhet. För det tredjenoteras att jämställdhetsfrågan är icke närvarande.Vilka verksamheter har varit särskilt värdefulla om vi blickar bakåt? Medlemmarna harlyft fram följande aktiviteter: Seminarier, Initiativen, CSR-Forum, Grundläggande CSR-utbildning samt Frukostmöten. Många av svaren är emellertid av karaktären ”möten därman får utbyta erfarenheter med likasinnade kollegor”, men utan att ange vilken typ avaktivitet man avser. Det viktiga som lyfts fram som positivt och unikt, är själva samverkanoch kunskapsutbytet med kollegor kring CSR-frågan, över sektorsgränserna.UtfallHar då verksamheterna lett till något resultat? Återigen är det medlemmarna som börbedöma detta. Enligt medlemmarna ger medlemskapet främst ökad kunskap som dendominerande landvinningen. Det beskrivs också som viktigt att visa att man tar ansvar.Nya nätverk lyfts också fram.Däremot handlar svaren i mycket begränsad omfattning om affärsnytta, vilket leder oss inpå våra förslag.FörslagVi föreslår att föreningens styrelse och medlemmar överväger att bredda föreningensverksamhet mot affärsstrategi tydligare än vad som hittills skett. Vi argumenterar för attdetta skulle höja statusen på CSR-frågan och flytta denna från stabsfunktioner in ikärnverksamheten. En affärsstrategisk breddning skulle kunna attrahera ytterligarepersoner inom medlemsföretagen (tex. ingenjörer som arbetar med produktutveckling).Föreningen skulle även bli mer unik i sitt erbjudande. Avslutningsvis tror vi att exempelpå hur CSR integrerats i affärsstrategi skulle kunna nyttjas av medlemsorganisationer-nas/-företagens kontaktpersoner för att få större gehör för CSR-frågorna internt.Vi föreslår vidare att Västra Götalandsregionen beslutar att delfinansiera föreningensverksamhet för en period framöver.Motiveringen för ett sådant verksamhetsstöd från regionen skulle kunna vara attföreningens verksamhet till sin natur utgör ett angeläget samhällsintresse som ingenfristående aktör är beredd att åta sig.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (6)
  6. 6. Det finns verksamhetsinriktad CSR-kompetens som är naturlig för kompetenta friakonsulter – större och mindre – att erbjuda intresserade företag.Men där finns också under överskådlig tid den mobiliserande, breda ochintresseväckande/undervisande rollen som ingen kommersiellt verkande konsult kommeratt axla, därför att den sannolikt inte är lönsam på kommersiella grunder. Rollen attdriva en förening för samhällsutveckling (både miljömässig och social) där samtligasamhällssektorer finns representerade i samverkan är knappast kommersiellt intressant.Vinsterna kommer att falla ut på lång sikt på ett samhälleligt plan och i de deltagandeföretagen/organisationerna, men knappast naturligt hos den sammanhållande aktören.Likväl krävs det en sammanhållande aktör om det ska hända något. Verksamheten kanses som en form av samhällelig infrastruktur som inte kommer till stånd utan offentlig(del)finansiering.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (7)
  7. 7. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (8)
  8. 8. Innehållsförteckning1.INLEDNING ..............................................................................................................................................112. VAD ÄR CSR? ..........................................................................................................................................123. BAKGRUND TILL UPPDRAGET.........................................................................................................134. METOD .....................................................................................................................................................155. STRUKTUREN – FRÅN NÄTVERK TILL IDEELL FÖRENING ....................................................176. PRAKTIKEN - ARBETSUPPGIFTER ..................................................................................................227. UTFALL ....................................................................................................................................................398. SLUTSATSER - VERKSAMHETEN 2007 – 2011 ................................................................................459. DISKUSSION OCH FÖRSLAG FRAMÅT ...........................................................................................47KÄLLFÖRTECKNING ...............................................................................................................................57BILAGA 1 - CSR VÄSTSVERIGE - KRONOLOGI ................................................................................59BILAGA 2 – GÖR RÄTT SAKER?............................................................................................................67BILAGA 3 – VAD VAR BÄST? ..................................................................................................................69BILAGA 4 – VAD HAR VARIT DÅLIGT?...............................................................................................73BILAGA 5 – NYTTA INTERNT?...............................................................................................................75BILAGA 6. E-MAILENKÄT.......................................................................................................................77Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (9)
  9. 9. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (10)
  10. 10. 1.InledningPwC avger härmed rapport över uppdraget att utvärdera Public & Private SocialResponsability Initiative – CSR Västsverige.Uppdraget är av uppdragsgivaren Västra Götalandsregionen definierat enligt följande:Den övergripande målsättningen med utvärderingen är att få kunskapsunderlag i hurföreningen har utvecklats kopplat till de beslut som fattas, samt utifrån den inriktningsom var syftet med uppstarten av nätverk och förening. Vidare ska utvärderingen visa påprojektets resultat och effekter för medlemmarna (alltså inte effekten generellt).Utvärderingen ska även belysa utvecklingsområden för verksamheten.Mer konkret syftar utvärderingen på att visa på:1. Måluppfyllelsen samt föreningens resultat och effekter2. Genomförandet och organisationen av föreningenMåluppfyllelsen ska bedömas utifrån ett antal mål för verksamheten 2011, som återfinns ibeslutet för 2011. Därutöver har bakåt i tiden förekommit ett antal mer eller tydligamålsättningar, som också ska beaktas i utvärderingen.Underlaget förväntas ge lärdomar inför framtida insatser inom aktuella områden.Analysen/utvärderingen vänder sig till regionutvecklingsnämnden och –sekretariatet.Uppdraget är utfört av jur.kand. Jan Hedman, PwC och ek.dr. Niklas Zandén, GöteborgsuniversitetUtvärdering CSR Västsverige, april 2012 (11)
  11. 11. 2. Vad är CSR?CSR, Corporate Social Responsibility, (på svenska företagens samhällsansvar) kallasidén om att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället - ur såväl ett ekonomiskt,miljömässigt som socialt perspektiv utöver vad lagen kräver. Även begreppet hållbarhetanvänds alltmer för att understryka att det ekonomiska ansvarstagandet krävs för attföretagets samhällsansvar ska vara långsiktigt och integrerat i affärsmodellen.Företag som frivilligt integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin affärsverksamhetoch i sitt agerande med sina intressenter, och tar ett större samhällsansvar än vad lagaroch förordningar kräver, kan sägas agera inom ramen för vad som normalt definieras somCSR. En definition som självklart kan tillämpas i lika hög grad på verksamheter som drivsi offentlig regi eller ideellt. Samhällsansvar är lika viktigt och handlar om samma frågoroavsett om verksamheter bedrivs offentligt, privat eller ideellt.Gemensamma karaktärsdrag i CSR arbete är: • CSR som frivillig verksamhet som går längre än lagstadgade krav; • Strävan att integrera sociala, miljömässiga och ekonomiska policies i den dagliga verksamheten; • Ambitionen att se CSR som en integrerad del i organisationens managementstrategi.De förväntade fördelarna för organisationer som arbetar aktivt med CSR är ett stärktvarumärke, bättre tillgång till finansiering, friskare, tryggare och mer motiverademedarbetare, förbättrad riskhantering, mer lojala kunder och ett förbättrat förtroendefrån verksamhetens intressenter.Historiskt sett har CSR setts som ett sätt att både ta ansvar och minimera risken för attoegentligheter ska förekomma i företag. Idag ses CSR och hållbarhet i allt högre grad somnågot som även kan bidra till ökad lönsamhet då det kan ses som ett sätt att minskaonödig förbrukning av såväl mänskliga, fysiska och ekonomiska resurser, och samtidigtoptimera användningen av de resurser man förfogar över. Allteftersom CSR spridits sombegrepp har det färgat av sig på andra organisationer och är inte längre något som ärunikt för företag, alla typer av organisationer kan arbeta med CSR.CSR handlar således om att ta ansvar som sträcker sig längre än den egna organisationensgivna uppdrag och åtaganden.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (12)
  12. 12. 3. Bakgrund till uppdraget2005 arrangerade Västra Götalandsregionen, i samverkan med Sverige 2000-institutet,Equal projektet ”Advantage Göteborg”, Göteborgs Universitet samt CSR Sweden, eninspirationsdag ” Good Companies Doing Good Things ” med avsikt att inspireraorganisationer i Västra Götaland till samhällsengagerat arbete som gynnar såväl företagsom samhälle. Inspirationsdagen följdes upp med ett frukostseminarium ”CorporateSocial Responsibility – hur arbetar regering och näringsliv? ”, samt med konferensen”Corporate Social Responsibility – internationella och nationella erfarenheter”.Under dessa inspirationsträffar framkom ett behov och intresse för ett regionalt CSRnätverk som skulle kunna utgöra ett forum för kompetensutveckling ocherfarenhetsutbyte. Tankar och idéer började utbytas mellan Västra Götalandsregionenoch Sverige 2000-institutet kring ett regionalt nätverk med syfte att stödja västsvenskaarbetsgivare i deras arbete för CSR och hållbar utveckling, i linje med intentionerna iVision Västra Götaland, som är en programskrift som 2005 togs fram av regionentillsammans med de fyra kommunförbunden. Den bärande tanken i det regionalanätverket var att former och innehåll skulle utformas utifrån deltagarnas intresse ochengagemang.Med anledning av detta fick Sverige 2000 institutet 2006 i uppdrag av regionutvecklings-sekretariatet vid Västra Götalandsregionen (VGR) att kartlägga intresse, former ochförutsättningar för ett regionalt nätverk för CSR (Corporate Social Responsibility) ochhållbar utveckling. Kartläggningen genomfördes under hösten 2006.Kartläggningen visade enligt Sverige 2000 institutet att det fanns en hög medvetenhetbland företag, myndigheter och kommuner i Västra Götalandsregionen om att hållbarutveckling är det enda rätta att arbeta utifrån om vi vill bibehålla en sund miljö och ettsunt samhälle. Kartläggningen visade vidare att det finns ett stort intresse bland företagoch organisationer i regionen att lära mer om CSR och hållbar utveckling. Man ville dockinte enbart lära mer utan även lära av varandra och med varandra. Bildandet av etttvärsektoriellt CSR nätverk i Västra Götaland uppfattades som ett utmärkt forum förlärande och utveckling.Ett regionalt CSR nätverk skulle också enligt utredaren kunna utgöra en plattform förVästra Götalandsregionen för att föra ut Visionen ”Det goda livet” till företag,myndigheter, kommuner och ideella organisationer i Västra Götaland. Nätverket skullekunna bli ett forum där Västra Götalandsregionen manifesterar sin vilja att gå från ord tillUtvärdering CSR Västsverige, april 2012 (13)
  13. 13. handling och att leva som man lär. Det konkreta arbetet i nätverket skulle också kunnaanvändas som ett sätt att marknadsföra Västra Götalandsregionen i en alltmerkonkurrensutsatt och global värld.Utredaren rekommenderade att ett regionalt nätverk för CSR och hållbar utvecklingskulle initieras under år 2007, med Västra Götalandsregionen som initialt skulle drivanätverket som ett 2-årigt utvecklingsprojekt. Därefter skulle andra former för nätverketsframtid identifieras.Nätverket föreslogs arbeta med nätverksträffar för kompetensutveckling och erfarenhets-utbyte, samt utvecklingsarbete för att pröva och utveckla metoder och verktyg inomområdet CSR och hållbar utveckling.Mars 2007 beslutade Västra Götalandsregionen att av regionala utvecklingsmedel avsättahögst 1,5 MSEK för medfinansiering av projektet ”Västsvenskt nätverk för CorporateSocial Responsability, CSR, och hållbar utveckling”.Utvärderingen tar sin startpunkt i och med detta beslut.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (14)
  14. 14. 4. MetodVår arbetsmodell för analysRelevans- och konsistensanalysInledningsvis analyseras de frågeställningar som hör samman med satsningensutformning och logiska uppbyggnad. Är den relevant, och hänger delarna logiskt ihop?Vilken är den problembild och de bakgrundsfaktorer som ligger till grund för initiativetoch utformandet av organisationen.Insats- och process- och intressentanalysHär behandlas frågor kring hur verksamhet och styrning sker i praktiken. I det härsammanhanget gäller det bl.a. att bedöma hur man utifrån en helhetsbild följerintentioner i styrdokumenten, och bakgrunden till eventuella justeringar.Utfalls och konsekvensanalysDenna etapp i analysschemat ska besvara frågor om resultat och effekter. Når man, ellerär man på väg att nå, de mål som är uppsatta? Är observerade resultat verkligen enkonsekvens av verksamheten, eller skulle resultatet ha inträffat ändå?Utvärderingen ska belysa hur satsningen utvecklats utifrån det syfte som VästraGötalandsregionen hade i uppstarten av föreningen.Slutsatser och förslag – identifiera framgångsfaktorer – frågor om framtidenHär belyses frågan om hur en framtida utveckling och inriktning av föreningensverksamhet lämpligen kan se ut.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (15)
  15. 15. MetodUndersökningen har ganomförts på följande sätt. I en första fas har vi träffat våruppdragsgivare – projektets huvudfinansiär – och personalen på kansliet. En omfattandedokumentation från 2007 och framåt har ställs till vårt förfogande och studerats.Från uppdragsgivaren och kanslipersonalen har vi fått förslag på de fem personer som vienligt avtalet ska personligen på plats intervjua. Detta har påbörjats samtidigt som vår e-mailenkät har successivt har konstruerats. Den 31 jan hade vi kommit så långt att enkätenkunde slutformuleras, och skickas ut till samtliga medlemmar, som uppgick till 116 st.Den 27 februari stängde vi enkäten, då vi uppnått drygt 50% svarsfrekvens (61 av 116). Vihar därefter valt 20 personer för telefonintervjuer bland den population som inte besvaratenkäten. Avslutningsvis har vi utifrån enkätsvaren valt ut 12 respondenter som svaratnågot som vi funnit särskilt intresseväckande, och ringt upp dessa för ytterligare frågor.Vi har på detta sätt haft kontakt – enkät, telefon eller möte - med drygt 80 avföreningens 116 medlemmar, vilket får anses vara en god empirisk bas.Svarsfrekvens för enkäten var följande:Organisationstyp Population Erhållna svar totaltAkademi 3 3 (=100%)Ideell verksamhet 16 8 (=50%)Konsultföretag 35 19 (=54%)Medelstort/litet företag 39 17 (=44%)Offentlig verksamhet 17 11 (=65%)Stiftelse 2 1 (=50%)Stort företag 4 2 (=50%)Totalt 116 61 (=53%)Bortfallet är jämnt fördelat (undantaget akademi) och bör inte ge systematiska fel.Medlemsregistret förs av kansliet, som också utför kategoriseringen av medlemmarna,enligt listan ovan. Under arbetets gång har vi blivit varse att kategoriseringen avmedlemmarna inte är stringent genomförd. Här finns utrymme för förbättringar. Dettainnebär också att alla resultat som refererar till kategoriseringen bör uppfattas somapproximativa storleksordningar, inte exakta värden.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (16)
  16. 16. 5. Strukturen – från nätverk till ideell föreningDen utredning, som på uppdrag av regionutvecklingssekretariatet genomfördes avkonsultföretaget Sverige 2000-institutet vintern 2006-2007, rekommenderade att ettregionalt nätverk för CSR och hållbar utveckling skulle initieras under år 2007, och attVästra Götalandsregionen initialt skulle driva nätverket som ett 2-årigtutvecklingsprojekt. Därefter skulle andra former för nätverkets framtid identifieras.Nätverket föreslogs arbeta med nätverksträffar för kompetensutveckling och erfarenhets-utbyte, samt utvecklingsarbete för att pröva och utveckla metoder och verktyg inomområdet CSR och hållbar utvecklingDe tidigaste handlingarna i frågan som vi tagit del av är från februari 2007. Redan härtalas det om att verka för CSR-frågor i regionen genom ett ”nätverk”. Som en föreblidnämns i dokumentationen det regionala mångfaldsnätverket i Västra Götaland.Utredningen 2007 föreslog ett regionalt nätverk för CSR och hållbar utveckling, somskulle drivas som ett utvecklingsprojekt.Det första beslutet om finansiering 2007 hänvisar till att projektet syftar till att bygga uppett tvärsektoriellt nätverk kring frågor om CSR och hållbar utveckling. Nätverkets uppgiftskulle vara opinionsbildande genom att utveckla och sprida kunskaper om hur företag,myndigheter, ideella och offentliga organisationer kan verka för ett ökat samhällsansvar iett globalt perspektiv.Inför nästa beslut om finansiering från regionen, mars 2008, sägs i underlaget att ”somnästa steg nätverket formaliseras och att medlemmarna bildar en förening”. Anledningenvar att VGR krävde ett tydligare ”commitment” från medlemmarna i nätverket för att gåin med finansiering.Vid initieringen av föreningen hölls ett antal ”open space” där medlemmar ochintresserade tog fram idéer för vad föreningen skulle kunna göra för aktiviteter. Det varfrån dessa ”open space” som många av de idag pågående aktiviteterna kommer (t.ex.hållbara inköp och klimatinitiativet). Aktiviteterna utvecklades alltså av kunnigamedlemmar bottom-up. Tanken var att det var viktigt att helheten skulle kännas relevantför de som deltog, om än till priset av att det kunde bli lite ”spretigt”.Föreningen bildades formellt i juni 2008. Föreningsbildare var Astra Zeneca, Göteborgshamn, Handelshögskolan, Dem Collective, Sverige 2000-institutet, Volvo PV samt VästraGötalandsregionen. Augusti 2008 antogs stadgar och ett handlingsprogram 2008/09 förUtvärdering CSR Västsverige, april 2012 (17)
  17. 17. den ideella föreningen ”Public & Private Social Responsability Initiative – CSRVästsverige”. I stadgarnas ändamålsparagraf beskrivs: ”Föreningens verksamhet skastärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare och föredömen för enekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt. Verksamhetenska långsiktigt medverka till en attraktiv region, ett stärkt socialt kapital samt fler ochbättre affärer.”Föreningen utvecklasUnder åren från föreningens bildande 2008 och fram till idag har arbetet successivtstrukturerats. 2009 – 2010 kom de tre initiativen till – Klimatinitiativet, Reko kontor ochSocialt ansvar i arbetslivet. Sedan fr.o.m 2010 är föreningens arbete uppstruktureratunder fyra prioriterade områden: Lokal utveckling, Globalt ansvar, Kunskap ochkompetensutveckling samt Kommunikation. (En utförligare kronologisk redogörelse överåren 2008 – 2011 har lagts i Bilaga 1)Organisationens struktur idagFöreningen leds av en styrelse, vars i dagsläget sju ledamöter – i linje med föreningensgrundidé – liksom medlemmarna kommer från stora och små företag, offentliga aktöreroch den ideella sektorn. Styrelsen har haft sex protokollförda möten under 2011.Till stöd för sitt arbete har styrelsen idag ett kansli/sekretariat inrättat påAschebergsgatan i Göteborg. Där arbetar verksamhetschefen på halvtid och enmedarbetare som ansvarar för kommunikation och projektledning.Verksamhetschefen kontrakteras halvårsvis, medan den kommunikationsansvariga äranställd sedan årsskiftet 2011/2012 (men fanns redan tidigare under annananställningsform).Kansliet fungerar som sammanhållande för de grupper som driver olika projekt inomföreningen, och fördelar resurser till olika aktiviteter.En fördel med föreningsstrukturen är den demokratiska legitimiteten, och attföreningen visar att man står för en framtidstro och att man vill något.En svaghet med föreningsstrukturen som påtalats är att det kan vara komplicerat meddjärva initiativ, som måste förankras hos samtliga medlemsorganisationer, varav någrakanske inte vill ställa upp. T.ex. var det så att ett antal medlemmar fick ta med sig frågantill sina ledningsgrupper när det gällde om det var i sin ordning att under publicitetpresentera klimatinitiativet till statsministern.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (18)
  18. 18. MedlemsstrukturInom kansliet för man statistik över medlemmarna, såväl vad gäller geografisk hemvist,som medlemskategori fördelat på Akademi, Ideell verksamhet, Konsultfirma,Medlestort/litet företag, Offentlig verksamhet, Stiftelse, samt Stort företag.Föreningens medlemsantal har utvecklats på följande sätt. Det framgår attGöteborgsdominansen kvarstår.Utgången av 2008: 50Utgången av 2009: 76Utgången av 2010: 93 (Juli 2010 fanns 7 utanför Göteborgsområdet)Utgången av 2011: 115 (Feb 2012 fanns 11 utanför Göteborgsområdet)Medlemslistan per medlemskategori årsskiftet 2011/2012 ger följande bild. Konsultfirmoroch små/medelstora företag är dominerande kategorier.Akademi 3 medlemmar (Feb. 2009 2 medlemmar)Ideell verksamhet 16 medlemmar (Feb. 2009 13 medlemmar)Konsultfirma 35 medlemmar (Feb. 2009 17 medlemmar)Medlestort/litet företag 39 medlemmar (Feb. 2009 12 medlemmar)Offentlig verksamhet 18 medlemmar (Feb. 2009 3 medlemmar)Stiftelse 2 medlemmar (Feb. 2009 inga medlemmar)Stort företag 4 medlemmar (Feb. 2009 3 medlemmar)Summa 117 medlemmar (Feb. 2009 50 medlemmar)Akademin utgörs av Chalmers, Göteborgs universitet och Högkolan i Borås.Ideell verksamhet utgörs av organisationer som exempelvis Individuell Människohjälpoch Göteborgs Räddningsmission.Konsultfirmor avser till stor del mindre bolag som arbetar bl.a. med CSR-frågor gentemotsina uppdragsgivare.De medelstora företagen är av varierande slag, varuproducerande såväl somtjänsteproducerande..Offentlig verksamhet utgörs bl.a. av kommunala förvaltningar, medan två medlemmar ärregistrerade som stiftelser.Till stora företag har förts AB Volvo, Akzo Nobel AB, AstraZeneca AB samt EngelhardtAB.(Som nämnts under metodavsnittet är kategoriseringen inte stringent utförd.)Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (19)
  19. 19. MedlemsutvecklingUnder de första åren arbetade man aktivt med att rekrytera medlemmar dels tillföreningen och dels till föreningens olika initiativ. Man satte t.ex. ihop en sändlista till5000 företag inför föreningens första CSR-forum, och man ringde också runt till ett stortantal organisationer för att få med dem i klimatinitiativet.Idag har medlemmarna en uttalad förväntan på sig att varje medlem ska engagera en”bekant” till föreningen. Därutöver sker ingen fokuserad värvningsverksamhet.Sedan nätverket blev förening 2008 med en ”starpopulation” om 50 medlemmar, så växerföreningen med omkring 20 nya medlemmar netto per år. Idag är man runt 120.Samtidigt har föreningen ett långsiktigt mål om 500 medlemmar.Den matematiken är bekymmersam. Modellen medlem-värvar-medlem har visat sig intetillräckligt effektiv. Föreningen bör enligt vår mening prioritera medlemsrekrytering.Erfarenheten från nätverkets/föreningens första år visade på att det krävs ”fotarbete” föratt få medlemmar. Utskick, telefon, konkreta inbjudningar till intressanta aktiviteter etc.Frågan är viktig inte minst i ljuset av eventuell fortsatt offentlig finansiering, för vilket vilängre fram i rapporten kommer att argumentera. Argumenten för fortsatt finansieringfrån regionen förlorar i tyngd med en svag medlemstillströmning.Medlemmarna tycker att organisationen är tydlig och relevant.Vi har i enkäten frågat medlemmarna om hur de uppfattar föreningens organisation.Uppfattningen är positiv, 59% uppfattar organisationen som ”tydlig och relevant”,medan 13% svarar ”otydlig, svårförståelig”. 28% har ingen åsikt i frågan.Nöjdheten vad gäller tydlighet och relevans är jämnt fördelad mellan de olikamedlemskategorierna. (Inom medlemskategorierna akademi och storföretag uppgårnöjdheten till 100%, men antalet respondenter är endast fem så det är svårt att draslutsatser av detta.)En respondent till enkäten menar att nyhetsbreven kommer för glest, och att mankanske kunde tänka sig en automatisk mail-alert då något nytt tillkommit påhemsidan.I mail-enkäten och i telefonenkäten framkommer i ett par fall synpunkter på attstyrelsen är (alltför) dominerande. En av medlemmarna föreslår ”sub-nätverk” kringolika CSR-frågor för att öka delaktigheten. (Kommentar: arbetsgrupper för olika frågorfinns redan – uppenbarligen inte tillräckligt kända.)Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (20)
  20. 20. En fråga är om föreningen och dess kansli bör vara av naturen ”drivande” eller av”servicekaraktär, faciliterande”. De medlemmar vi lyft frågan med är av uppfattningenatt det vore naturligtvis önskvärt att medlemmarna höll i både motorn och styrspaken,men att i realismens namn måste kansliet ha en drivande roll för att det hela inte skariskera att rinna ut i sanden.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (21)
  21. 21. 6. Praktiken - arbetsuppgifterÅrligen beslutas om ett handlingsprogram för det kommande året. Man eftersträvar enbra balans mellan olika frågor och ämnesområden för att nå föreningens syften.En tanke är att medlemmarna ska ha tillgång tilll ett omfattande nätverk avengagerade individer och medlemsorganisationer. Ett kännetecken för CSRVästsverige är den medvetna betoningen av att detta är frågor för alla typer avarbetsgivare – offentliga, privata, ideella – stora som små.Genom konferenser och seminarier eftersträvar föreningen att skapa diskussion ochnytänkande kring hållbar utveckling och socialt ansvarstagande. Ämnena anknyterofta till frågan om hur man gör i praktiken för att integrera CSR i verksamheten.Utifrån efterfrågan från medlemmarna arrangerar föreningen utbildning ochkompetensutvecklingsprogram.Genom webb, nyhetsbrev och informationsmaterial eftersträvar föreningen öppenkommunikation gentemot medlemmarna och samhället.Enligt det förslag till handlingsprogram för 2012 som förelåg februari 2012, är strukturenföljande (skiljer sig från 2011 med enbart marginella ändringar i underpunkterna):1. Lokal utveckling- Initiativ socialt ansvar i arbetslivet;- Ökat engagemang för utsatta grupper i arbetslivet;- Tillgänglighet för alla.2. Globalt ansvar- Samverkansprojekt inom Hållbara inköp;- Initiativ Reko kontor;- Klimatinitiativet.3. Kunskap och kompetensutveckling- Kompetensutvecklingsprogram i Hållbart ledarskap;- Grundläggande CSR-utbildning;- Regionala seminarier;- Studiebesök;- Ansvarsbarometer;- CSR-stipendium och CSR-pris;4. KommunikationUtvärdering CSR Västsverige, april 2012 (22)
  22. 22. - Medlemsmöten;- Informationsmöten;- Hemsidan;- Konferens - CSR Forum;- Nyhetsbrev och informationsmaterial;- Årlig uppföljning av föreningens verksamhet.KostnadsfördelningEnligt budgetuppföljningen för 2011 så är fördelningen av medel per kostnadsområdeföljande:Lokal utveckling 82 tkrGlobal utveckling 82 tkrKunskap och kompetensutveckling 716 tkrKommunikation 248 tkrAdministration 1.042 tkrSUMMA 2.170 tkrDen tunga posten administration innefattar personalens löner och hyra för kansliet, ochär inte nedbrutet på enskilda aktiviteter/projekt.Pågående projekt/programPer idag (mars 2012) har föreningen startat och fullföljt ett femtontal olikaprojekt/program. Nu pågående är följande:Initiativen – Klimatinitiativet, Reko Kontor och Socialt ansvar i arbetslivetEtt av föreningens olika arbetssätt är de tre initiativen. Ett initiativ inom ett områdebestår av ett tiotal utmaningar som föreningens medlemmar antar i den takt som var ochen har förutsättningar för, dock minst tre till att börja med. Tre initiativ är aktuella förnärvarande: ”Klimat-initiativet” handlar om att anta smarta energiutmaningar. ”RekoKontor” handlar om hur ett smart kontor byggs upp.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (23)
  23. 23. Genom att ansluta sig till initiativet ”Socialt ansvar i arbetslivet” visar deltagandemedlemmar på vägar till ansvarstagande på hemmaplan. Initiativet arbetades fram 2010tillsammans med ideella medlemsorganisationer som Faktum, IndividuellMänniskohjälp, Friends Röda Korset m.fl.Vintern 2009-2010 ägnades mycket energi till Klimatinitiativet, bl.a. sammanställdes ettupprop inför konferensen COP 15 i Köpenhamn, och överlämnades till statsministerReinfeldt under pressbevakning. Under 2011 hölls ett seminarium om Klimattrenderinom ramen för Klimatinitiativet, 25 personer deltog.För vart och ett av de tre initiativen har ett pedagogiskt och lättillgängligt häfte arbetatsfram och tryckts upp. I övrigt är aktiviteten låg. Logiken är att medlemmen ansluter sigoch sedan i vafri takt ansluter sig till utmaningarna en efter en. En av de intervjuade somvar med då de första initiativen startades är kritisk och menar att den ursprungliga idénförvanskats. Det var från början inte avsikten att låta initiativen ”rulla på” tills vidare,utan tanken var att man skulle göra avstämningar och summera, för att få in dynamik iprocessen.Om vi bedömer de tre initiativen utifrån anslutningsgrad, är skillnaden stor. I slutet av2011 så är drygt 60 organisationer med i Klimatinitiativet. Framgången förklimatinitiativet byggde inledningsvis på att det fanns andra pågående miljö- ochenergiinitiativ i regionen som de som drev föreningen kunde sammankopplaklimatinitiativet med. På så vis fick initiativet ett stort antal medlemmar.Däremot är endast fem organisationer anslutna till initiativet Reko kontor, och fyra tillintiativet Socialt ansvar i arbetslivet.Samverkansprojekt inom Hållbara inköpHösten 2009 beslutade CSR Västsverige att skapa en (tidsbegränsad)samverkansgrupp med fokus på hållbara inköp. Deltagare är organisationer ochföretag baserade i Västra Götaland.Inriktningen på arbetet har varit att genom samverkan utveckla kompetens och skapaen ”verktygslåda” för hållbara inköp. Utbyte av erfarenheter över branschgränsersyftade till att identifiera nya behov och utveckla nya affärer, allt inom ramen förhållbarhetsrekvisitet.Under 2010 hade man kommit fram till den första versionen av verktygslådan.Verktygslådan kan beskrivas som en manual för hur man hanterar ansvar och säkrarhållbar kvalitet genom leverantörskedjan. Även leverantörsutveckling och affärsnyttanUtvärdering CSR Västsverige, april 2012 (24)
  24. 24. med hållbara inköp behandlas. En 2011 reviderad version av verktygslådan är nupublicerad på föreningens hemsida. Syftet är att materialet ska vara tillgängligt för allamedlemmar.Under 2011 har tre arbetsmöten genomförts med inköpare från Västsverige. Det varfrån början planerat att avsluta arbetet efter två år, men i slutet av 2011 beslöt gruppenatt fortsätta arbetet. Inför 2012 planeras bl.a. en VD/Ledningsträff samt utökatsamarbete med akademin.(Hållbara Inköp behandlas vidare nedan under Kapitel 9.)Hållbart ledarskapVåren 2009 togs initiativet till projektet Hållbart ledarskap vid ett Open Space-seminarium. Den bakomliggande tanken var att projektet skulle utmynna i ettkompetensutvecklingsprogram för hur ledare i olika organisationstyper kan arbeta föratt främja hållbar utveckling. Hösten 2009 påbörjades projektet med en förstudie föratt ta fram ett sådant program. Förstudien ledde fram till två parallella spår: 1)Strategier för organisationers hållbarhetsarbete och konkreta verktyg för detta, samt 2)Hållbara ledaregenskaper, dvs. den individuelle ledarens förmåga att leda ochengagera så att hållbarhetsarbetet kan förankras och ge resultat. Programmet hararbetats fram i samarbete med Göteborgs universitet och Chalmers. Tre workshopsoch fyra seminarier anordnades under 2010, med sammanlagt omkring 30 personerdeltagande, i syfte att utveckla programmet.En första omgång genomfördes februari – mars 2011. 16 personer deltog. Däremot varintresset svagt för höstens omgång som var planerad till okt – dec 2011, och som därförställdes in.Grundläggande CSR-utbildningMan arrangerar grundläggande CSR-utbildningar om en halvdag, kring vad CSRinnebär och hur man kan arbeta inom området. Med den aktiviteten har man lyckatssprida verksamheten utanför Göteborg – utbildningar hölls även i Borås och i Skövdeunder 2011, utöver två utbildningsomgångar i Göteborg.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (25)
  25. 25. Under utbildningen ges en introduktion till vad CSR innebär som begrepp och vilkadrivkrafter som ligger bakom. Det ges även tillfälle för diskussion och reflexion. Tillvarje tillfälle bjuds in ett företag, som är medlem i CSR Västsverige, som får berätta omhur man arbetar med CSR för att göra det hela mer levande. Ett föredrag om motiv,drivkrafter och affärsnytta med CSR-arbete inom SKF har också blivit tradition vidutbildningsdagarna.Varje utbildning avslutas med en paneldebatt då deltagarna har möjlighet att ställafrågor till föredragshållarna.Seminarier och frukostmötenSeminarier som genomfördes under 2011 var bl.a. ett i form av frukostseminarium somhandlade om Göteborg som FairTrade City, och ett handlade om klimattrender ochhade koppling till Klimatinitiativet. Under våren 2011 genomfördes ett seminariumsom behandlade tillgänglighet på arbetsmarknaden.Ansvarsmob för ökat engagemang för utsatta grupper.Under devisen ”Säg hej till tusen” samlades ett antal medlemmar i Brunnsparken föratt ta kontakt med människor man inte kände, och på det sättet bidra till ett öppetklimat i Göteborg. Uppmärksammades genom lokal-TV.AnsvarsbarometernHur ser västsvenskarna på frågor kring ansvar? 450 telefonintervjuer har genomförts2011. Motsvarande undersökning genomfördes första gången 2010 (då som webb-enkät).Undersökningen mäter attityder till socialt ansvarstagande, och gör jämförelse delsmed motsvarande resultat i andra länder, dels över tid. Förhoppningen är attansvarsbarometern ska vara attitydpåverkande, skapa intresse för frågeställningen,och därmed också stimulera till ökat ansvarstagande.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (26)
  26. 26. Projekt GränslöstProjektet Gränslöst är ett skolprojekt för att sprida kunskap om hållbarutveckling/CSR på skolorna. Det pågår HT 2011 – VT 2012, och genomförs på femvästsvenska gymnasieskolor. Eleverna arbetar med individuella projektarbeten inommänskliga rättigheter och hållbar utveckling. CSR Västsverige är en av flerasamverkansparter i projektet.CSR-pris och CSR-stipendiumÅrligen delar föreningen ut ett pris och ett stipendium för visat samhällsansvar.Priset syftar till att ”belöna genomförda idéer, lösningar, verktyg som kan stärkaförutsättningarna för många att ta ett större samhällsansvar, lokalt eller globalt, på långsikt”. Stipendiet ska stimulera samhällsansvar, genom att idéer och lösningar ”somstärker förutsättningarna för många att ta större samhällsansvar, lokalt eller globalt, pålång sikt och brett i samhället” premieras.MedlemsmötenUnder 2011 genomfördes tre medlemsmöten med sammanlagt 94 medlemmarnärvarande.Hemsidan och nyhetsbrevFöreningen håller hemsidan www.csrvastsverige.se. Hemsidan är väl strukturerad medaktualiserad och relevant information, och ett kvartalsvis nyhetsbrev om vad som händerkring föreningen och CSR-frågan.Konferens – CSR-ForumCSR-Forum är Västsveriges årliga CSR-konferens, och samarrangerades med GU,Göteborg & Co samt BRG. Konferensens tema 2011 var ”Från ord till handling” ochUtvärdering CSR Västsverige, april 2012 (27)
  27. 27. handlade bl.a. om CSR-strategier, studentsamverkan och lokalt och Globalt CSR-arbete.En speed-meeting-aktivitet genomfördes. Konferensen besöktes av 200 personer.I pipe-line inför 2012 ligger:Ungdomar och AnsvarUppföljning under 2012 av undersökning från 2009 på gymnasieskolor i Göteborgkring vad ansvar innebär för ungdomar.Samverkansgrupp CSR-arbeteFör närvarande planerar man att starta en samverkansgrupp för organisationer som villfå stöttning, råd och fakta i sitt CSR-arbete. Enligt planerna kommer gruppen att ha 10 –15 deltagare från större organisationer/företag. Deltagarna kommer att vara personersom utsetts till ansvariga för organisationens CSR/hållbarhets-arbete. Gruppen träffas vidfyra tillfällen under året.Medlemmarnas uppfattningar om föreningens aktiviteterI vår enkät till medlemmarna har vi frågat om dessa tycker att föreningen i stort sett görrätt saker? En majoritet , 62%, svarar jakande, att det är ungefär vad de förväntar sig.11% menar att det är otydligt vad föreningen egentligen sysslar med (2 ideell verksamhet,1 konsult, 2 medelstort/litet företag, 1 offentlig verksamhet). 30% anmäler ytterligareönskemål (se nedan). Nöjdheten är jämnt fördelad mellan de olika medlemskategorierna(spänner från 45% hos offentlig verksamhet till 63% hos ideell verksamhet).I enkäten har respondenterna också fritt fått lista vilka verksamheter de vill lyfta framsom bäst. För att börja analysen med en något mekanisk ansats, så räknar vi ifritextsvaren i hur många svar en viss aktivitet nämns som bäst (se Bilaga 3). Vi får dåföljande top-five lista:Seminarier 9Initiativen 6CSR-Forum 5Grundläggande CSR 3Frukostmöten 3Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (28)
  28. 28. Många av enkätsvaren är emellertid av karaktären ”möten där man får utbytaerfarenheter med likasinnade kollegor”, men utan att ange vilken typ av aktivitet manavser. Detta överensstämmer med svaren vid intervjuerna. Lyssnar man på vad deegentligen säger, så är det inte i första hand den specifika aktivitetstypen som är detprimära. Vanligt är att man minns deltagande i en aktivitet som man varit nöjd med, menatt man inte vet under vilken kategori den faller. Det som vid upprepade samtal lyfts framsom positivt och unikt, är själva samverkan och kunskapsutbytet med kollegor kring CSR-frågan, sedan må det vara i form av seminarium, frukostmöte eller något annat.På motsvarande sätt går vi till föregående frågas motpol, dvs. vilka verksamheter somvarit dåliga eller ointressanta. Som framgår av svaren (se Bilaga 4) så är det nu betydligtglesare mellan svaren. ”Säg-Hej-aktiviteten” nämns två gånger, medan ”HållbartLedarskap”, ”Reko Kontor” och ”Mångfald” nämns en gång vardera.Skillnaden mellan svarsbilden för de två frågorna är tydlig och informativ. Det är tydligtatt bland de medlemmar som besvarat enkäten har man en positiv bild av föreningensverksamheter. Överlag är även de intervjuade medlemmarna positiva.30% anmäler i enkäten som svar på en särskild fråga att de skulle vilja se ”mer avföljande”. Här infinner sig en stor variation av svar. Önskemål om vad man skulle vilja semer av handlar mest om gemensamma aktiviteter av typ seminarier, nätverkande ocherfarenhetsutbyten. (För svaren återgivna in extenso hänvisas till Bilaga 2)Synpunkter från medlemmarna på föreningens hittillsvarande aktiviteterDet dominerande intrycket efter att över telefon ha talat med dryga trettiotaletmedlemmar är att man tycker att föreningens verksamheter är värdefulla. Någraåterkommande synpunkter är att själva nätverkandet med likasinnade är själva poängenmed verksamheten, och att man söker kompetens för att få större slagkraft för CSR-frågan i den egna organisationen. Överlag uppfattas kvaliteten vid föredrag, seminarieroch andra aktiviteter som god, och ämnen och frågeställningar som relevanta. Nedanföljer några kommentarer kring varför och vad man tycker är värdefullt med föreningen.”Föreningens funktion som mötesplats är mycket viktig. Viktigt att alla kategorier är med- privata, ideella, offentliga. Stora och små medlemmar, stora och små idéer.””Den grundläggande CSR-utbildningen var bra för mig som var nybörjare på området.Särskilt värdefullt var inspelen från erfarna praktiker – SKF berättade om sitt CSR-arbeteUtvärdering CSR Västsverige, april 2012 (29)
  29. 29. vilket var mycket bra. Det skulle ha varit intressant att få ett forskarperspektiv på hurandra arbetar med CSR.””Grundläggande CSR-utbildningen var värdefull bl.a. för att vi fick lära kännaorganisationer som vi inte kände. Den bekräftade och strukturerade tankar som vi haft.””Initiativen är en bra idé. Åtagandet stimulerar till gemensamt agerande kring viktigafrågor. Jag var med i gruppen som tog fram initiativet ”Socialt ansvar i arbetslivet”. Vi varnågra medlemmar som lade ner ett engagerat arbete på detta. Tyvärr verkar det som omintresset för detta initiativ svalnat i föreningen.””Frukostmöte hos en medlemsorganisation är en bra form – en till två timmar över enmorgonfika tillsammans med information från kollegan fungerar bra.””Vid ett CSR-möte av något slag visade Kinnarps med kronor och ören hur man räknathem sitt CSR-arbete. Även SKF har bidragit med sådana resonemang. Mycketmatnyttigt!””Gästföreläsaren på årsmötet var bra. Bidrog till att jag nu kan argumentera bättre förCSR-frågan.””Ett föredrag om kreativitet i ledarskap som gavs vid en av aktiviteterna gav både glädjeoch inspiration. Jag vill lära om stora och små satsningar och nya tankesätt. Ett annatCSR-föredrag som triggade mig var det om ett bostadsbolag som lyckades komma tillrättamed klotter””En CSR-aktivitet som inspirerade och som jag aldrig glömmer, var ett föredrag omsportkedjan Stadium som tog emot gamla sportskor och samtidigt gav rabatt på nya,varpå de begagnade skorna skänktes till Sydafrika. Jordnära och två flugor i en smäll.””Föredraget vid årsmötet 2011 om hur man kan ta tillvara arbetslösas kompetens varbland det bästa jag hört.””Vi har genom föreningens olika insatser fler CSR-medvetna medarbetare idag, därmedär vi också bättre rådgivare, till nytta för våra kunder och oss själva.”Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (30)
  30. 30. Synpunkter från medlemmarna på föreningens aktiviteter framåtFrån medlemmarna har framkommit ett antal synpunkter på hur föreningen framöverkan förstärka sin verksamhet. Ett vanligt råd rör mötes- och samverkansformer. Idéerom smågrupper, öppna processer, sociala medier och mentorskap förekommer. Detframhålles att det är viktigt att ha höjd och kvalitet i aktiviteterna – samverkan medeuropeiska systerorganisationer skulle kunna bidra till detta.Flera framhåller att man inte får glömma bort ”S” i CSR. En medlem efterfrågar mersamarbete med andra nätverk och organisationer. Flera medlemmar vill se mer avinteraktion och kunskapsutbyte mellan medlemsföretagen och konkreta exempel på CSR.En medlem framhåller att organisationen skulle kunna vara en arena som förmedlade tipspå bra verktyg, tv-reportage och radioprogram kopplat till CSR. En annan medlem skullegärna vilja se mer av nya ansikten på föreningens konferenser – samma namn tenderaratt återkomma gång på gång.En medlem menar att en aspekt på CSR som kommit bort i föreningens verksamhet ärden om etik på affärsområdet, en fråga som tyvärr blivit aktuell i GöteborgHär följer de noterade punkterna, se också Bilaga 2 för de synpunkter på frågan somlämnats via enkäterna.”Grundläggande CSR-utbildningen skulle kunna förbättras ytterligare om man hade mermoment med smågrupper, bikupor, eller dylikt. Det hjälper för att få upp kontaktytormellan medlemmarna.””En aspekt på CSR-frågan som kommit bort är den om etik på affärsområdet. Frågan harju tyvärr blivit aktuell i Göteborg. Den tråden bör tas upp.””CSR Västsverige bör bidra mer till social hållbarhet. Mer och tydligare samarbete mellanföreningsliv och näringsliv kring detta. Hitta samarbetsytorna!””Kanske skulle medlemmarna slå ihop sig i några grupper för att skriva en artikel i(lokal)pressen varje månad.””Det finns ett kunskapsglapp mellan kunniga och okunniga. Basal CSR-kompetens fattashos många. Varför är så många med i Handelskammarens nätverk, jo därför att det ärkunskapsutvecklande. Mer utvecklande aktiviteter efterlyses. ”Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (31)
  31. 31. ”Flödet av idéer är verksamhetens kärna. Hur åstadkommer man detta? Arbetsgrupper avolika slag. Öppna processer viktigt. Flera måste känna att de bidrar. Sociala medier börkunna utnyttjas mer än en webbsida, men det kräver en hel del resurser. ””Ett sätt att få till mer aktiviteter är att skapa samarbeten i Sverige och Europa. Det fannssådana ambitioner initialt men detta verkar ha kommit bort.””Det måste vara god höjd på alla aktiviteter – det är med bättre kvalitet mot god betalningän halvbra och billigt.””Aktiviteter (som tex. initiativen) bör inte bara rulla på. Man bör stanna upp, följa uppoch summera, för att sedan eventuellt fortsätta.””Pröva mentorskap – erfarna företag tillsammans med oerfarna.””Möjligen blir det en krets kring styrelsen som samlar makten, vilket inte är bra.””Föreningen hörs och syns för lite, är anonym. Synlighet är viktigt, föreningen måstebredda verksamheten, utanför medlemskaran. Det behöver bli mer aktiviteter iföreningen.”Obs att detta tar tid. Det finns ingen quick-fix! ”Horisontella kriterierVision Västra Götaland innefattar (förenklat) ”Hållbar utveckling med dess tredimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga” som en ram för alltutvecklingsarbete, samt ”Fyra generella perspektiv som ska genomsyra allt – dengemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering”. Det ärbrukligt att referera till sådana ”genomsyrande” värden som horisontella kriterier.Vi har i enkäten frågat om arbetet inom CSR-Västsverige på något sätt påverkat erorganisations verksamhet inom något av områdena miljö, jämställdhet och/ellerintegration/mångfald. De som svarat ja på något av de tre områdena, ombedskommentera på vilket sätt.Beträffande miljö svarar 60% nej, medan 40% svarar ja. Vi ska då hålla i minnet attåtskilliga av medlemmarna redan från början och sannolikt CSR-föreningen förutan haren hög medvetenhet i miljöfrågan.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (32)
  32. 32. Bland kommentarerna från de svarande märks följande:"Bidragit med bra tänk kring info material"”Ett större ansvarstagande inom organisationen. Lättare att nå ut med budskapet""Ökad medvetenhet kring "enkla" frågor såsom val av kaffe, återvinning,pappersförbrukning."Vad gäller jämställdhet svarar inte mindre än 93% nej på frågan, och endast 7% menaratt verksamheten inom föreningen påverkat företagets/organisationens verksamhet inomjämställdhetsområdet.”Nya kontakter inom området som kan ge synergier” svarar en,”Hade vi innan” är ett annat svar.Vi bör erinra oss att i CSR-sammanhang är kvinnor ofta i majoritet, vilket gör det liteöverraskande att jämställdhetsfrågan kommit så långt ner på angelägenhetslistan. Det ärsvårt att tänka sig att frågan skulle ha mindre aktualitet i de företag/organisationer somdeltar i föreningen, jämfört med andra företag/organisationer.En grundläggande jämställdhetsåtgärd är att föra statistiken över sina åtgärderkönsuppdelad, så att man kan följa könsfördelningen för de olika aktiviteterna. Detta harman tidigare inte gjort i föreningen. I slutrapporten för 2010 står utan vidare preciseringatt ”representationen på föreningens olika aktiviteter är jämnt fördelad mellan män ochkvinnor”. Inför slutrapporteringen för 2011 har man däremot utifrån namnen pådeltagarlistor i efterhand räknat fram att en ”grov uppskattning av fördelningen mellankvinnor och män på föreningens aktiviteter (seminarier, konferenser och medlemsmöten)visar att 155 män har medverkat och 349 kvinnor.” Det var alltså sannolikt fel tidigare.På motsvarande fråga beträffande mångfald besvarar 85% frågan nekande, medan 15%svarar ja. En respondent svarar att CSR-arbetet medfört ”kunskap om diskriminerings-grunderna”. ”Fått tillgång till ny info” och ”förstärker vår ambition” är andra svar.Som framgår av denna sammanställning är det endast en minoritet av respondenternasom menar att arbetet inom CSR-föreningen påverkat den egna organisationensverksamhet när det gäller horisontella kriterier. Vi är försiktiga med att tolka detta somett misslyckande av föreningen – sannolikt är det delvis en följd av att medlemmarnaredan i utgångsläget är engagerade i frågorna, och därför svarar nekande på frågan omförändring.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (33)
  33. 33. Har ambitioner och inriktning förändrats gentemotursprungstankarna?I utvärderarens uppdrag ligger att ”belysa hur satsningen utvecklats utifrån det syfte somVGR hade i uppstarten av föreningen” Ett första steg i den analysen blir då att utreda hurdetta syfte såg ut och var formulerat. Som vi har förstått frågeställningen handlar detfrämst om huruvida balansen i arbetet mellan de sociala och de miljömässigadimensionerna kommit att förskjutas över åren. Vi går i detta syfte tillbaka tilldokumentationen från åren 2006 – 2008.Den kartläggning som utfördes 2006-2007 hänvisade enligt sina direktiv till ”CSR ochhållbar utveckling i linje med intentionerna i Vision Västra Götaland”, och föreslogbildandet av ett nätverk för att driva dessa frågor. I regionstyrelsens beslut maj 2008 omatt Västra Götalandsregionen ska vara initiativtagare till och medlem i den ideellaföreningen CSR i Väst, hänvisas åter till ”de värderingar som redovisas i Vision VästraGötaland”.Föreningens stadgar från augusti 2008 vilar på följande ändamålsparagraf: ”Föreningensverksamhet ska stärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare ochföredömen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt ochglobalt. Verksamheten ska långsiktigt medverka till en attraktiv region, ett stärkt socialtkapital samt fler och bättre affärer.”Vi kan konstatera att den ekonomiska dimensionen i Vision Västra Götaland (definieradmed variablerna ekonomisk utveckling, produktivitet, investeringar, finansiell stabilitet,nyskapande och infrastruktur) är koherent med föreningens stadgars ändamålsparagraf,där det sägs att verksamheten ska bidra till fler och bättre affärer. Däremot är frågan intesärskilt närvarande i CSR Västsveriges dagliga arbete. I vårt avslutningskapitelåterkommer vi till varför det vore lämpligt att inkludera ett affärsstrategiskt perspektiv iföreningens arbete.Frågan vi nu enligt vårt uppdrag ska behandla berör istället balansen mellan demiljömässiga och sociala aktiviteterna.Balans mellan miljöaktiviteter och sociala aktiviteterFokus för föreningen ska vara såväl miljömässig som social samhällsutveckling. Det finnsutifrån denna idé en poäng med att samtliga samhällssektorer finns representerade iföreningen.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (34)
  34. 34. Med miljöfrågor menas i detta sammanhang frågor som rör den fysiska miljön. Medsociala frågor bör rimligen förstås mellanmänskliga förhållanden - frågor kringutanförskap, tillgänglighet, arbetsförhållanden, likaberättigande och övrigarättvisefrågor.För att bedöma balansen i verksamheten mellan arbetet med de sociala och demiljömässiga dimensionerna, har vi dels gjort en bedömning utifrån vad som redovisas iverksamhetsberättelserna för åren 2009, 2010 och 2011, dels ställt frågan till demedlemmar som vi har intervjuat.Det råder ingen motsättning mellan miljöengagemang och socialt engagemang, men närdet gäller aktiviteter inom en given ram så kan givetvis en konkurrenssituation uppstå.Om vi antar att verksamhetsberättelserna och övrig dokumentation speglar profilen avgenomförda aktiviteter på ett rättvisande sätt, så är intrycket att miljörelaterade frågorhar haft en något större närvaro än de med sociala utgångspunkter. Det förefaller ha varitpå det sättet alla de tre åren.Intrycket bekräftas av flera av våra referenter och återkommer i enkätsvaren. Bilden ärdock splittrad. En referent menar att från början i nätverket/föreningen hade man ettsocialt fokus, men sedan kom miljöfrågorna in och blev dominerande. En annan av deintervjuade – styrelsemedlem - menar däremot att i vart fall om man dömer efter denenergi som läggs ned i styrelsearbetet, så är de sociala frågorna väl så närvarande sommiljöfrågorna.Ett par av referenterna menar att det är naturligt att miljöfrågorna får ett större utrymme.Det är enkelt för ett företag att göra något på miljösidan – det krävs ingen störreansträngning för att börja sopsortera eller använda lågenergilampor. Att göra någotinriktat mot människor, som ju sociala aktiviteter går ut på, förutsätter mer engagemangoch är vanligtvis ett mer komplext åtagande. (Resonemanget kan givetvis föras tvärt om– om de sociala aktiviteterna har det trögare i portgången, så kan man argumentera föratt det är där mest energi bör läggas.) Synpunkten har också framförts från ett parreferenter att miljöfrågan är längre kommen i både samhällsdebatten och lagstiftningen,och att det därför naturligt blir större fokus på den.Samtidigt är det så att en stor del av de aktiviteter som CSR – Västsverige driver till sinnatur har såväl den sociala som miljömässiga dimensionen naturligt integrerad, varfördet blir svårt att räkna poäng till ena eller andra sidan.Oavsett hur man bedömer balansen, så är frågan är av den naturen att det är viktigt attvara uppmärksam och ha den aktuell inom föreningen. Vi har uppfattningen att så ärfallet.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (35)
  35. 35. Vad eftersträvar medlemmarna och vad ger medlemskapet?Vi har i enkäten frågat medlemmarna om deras engagemang i föreningen med avseendepå hur ofta de deltar i aktiviteter inom CSR Västsverige. Majoriteten (52%) svarar ”ett pargånger per år”, en tredjedel (30%) svarar ”sporadiskt, någon gång per år”, medan denmest aktiva gruppen som svarar ”någon gång per månad” uppgår till 17%. Ingen svarar”flera gånger per månad”.Söker vi efter skillnader mellan medlemskategorierna, så noteras att från ”Akademi”deltar 100% i aktiviteter ett par gånger per år eller oftare, men vi har endast trerespondenter och bör vara försiktiga med slutsatser.Medlemskategorierna ”Medelstort/litet företag” och ”Konsultfirma” har därefter högstdeltagande med 71 respektive 68% från dessa kategorier som deltar ett par gånger per åreller oftare.En annan fråga att utreda är anledningen till medlemskapet. Ser man detta främst somjust en CSR-fråga, eller mer som en affärsutvecklingsfråga i vidare bemärkelse? Vi har ibörjan av enkäten frågat medlemmarna ”Varför gick du/ni med i föreningen?”, med fastasvarsalternativ. Vi har begränsat antalet svarsalternativ till ”de tre viktigaste”. Svarenfördelar sig på följande sätt, insorterade efter värden. 1. Ökad kunskap 70% 2. Nya nätverk och samarbeten 67% 3. Sprida kunskap om CSR 48% 4. Visa att vi tar ansvar 45% 5. Utveckla organisationen 35% 6. Nya marknader och kunder 20% 7. Nya produkter/tjänster 2% 8. Effektiviseringar 0%Vi har särskilt studerat vilka de var som gått med för att få nya marknader och kunder.Det visar sig att av de 12 de gäller så är inte mindre än 7 konsulter, övriga är spridda.Vi har mot slutet av enkäten ställt frågan om vad medlemskapet gett. Svaren fördelar sigpå följande sätt: 1. Ökad kunskap 55% 2. Sprida kunskap om CSR 50% 3. Visa att vi tar ansvar 48% 4. Nya nätverk och samarbeten 47% 5. Utveckla organisationen 17% 6. Nya marknader och kunder 7% 7. Nya produkter/tjänster 2%Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (36)
  36. 36. 8. Effektiviseringar 0%Som den uppmärksamme läsaren noterat, så återkommer här samma punkter identiskt –först vad man önskade, sedan vad man fick. Tanken med detta är att få en hint ommedlemmarna fått vad de hoppades vid inträdet. Det är slående att de punkter somhandlar om vad vi kan kalla direkt affärsnytta - nya produkter/tjänster, nya marknader/kunder, effektiviseringar, har tydligt lägre värden än alla de övriga.Slutsatsen är att affärsnytta inte var det viktigaste man förväntade sig av medlemskapet,och man anser heller inte att det är det viktigaste man fått.När det gäller punkterna ”Visa att vi tar ansvar” samt ” Sprida kunskap om CSR” – så ärsvarsbilden runt 50% för såväl vad man förväntade sig som vad man fick, dvs. ”mjuka”frågor som traditionellt ligger nära CSR-frågor.Punkterna ”Ökad kunskap”, ”Utveckla organisationen” samt ”Nya nätverk ochsamarbeten” har samtliga lägre siffror för vad man fick, jämfört med vad man förväntadesig.Vilka slutsatser man bör dra av dessa resultat behandlar vi mer utförligt under Kapitel 9.Om nu uppfattningen om föreningens verksamhet överlag är positiv blandmedlemmarna, så hur kommer de vunna kunskaperna att tas tillvara, spridas internt ochgöra nytta i medlemmens hemmaföretag/organisation?En tanke med CSR Västsverige är att CSR-frågan ska hamna mer i fokus. Vi har frågatmedlemmarna om den kunskap du fått genom föreningen bidragit till att du fått gehörinternt i ditt företag/organisation? (Se Bilaga 5) Här blir det nu svårare att dra ut entydlig linje ur svarsbilden. En respondent svarar ”Både ja och nej”, och kan nog ansesrepresentativ för de svarande. Svarsbilden pekar på att här och där börjar man få gehörför frågan, men att det är långt kvar att gå.Kansliet är populärt!Vi har vi våra telefonintervjuer frågat medlemmarna hur de uppfattar att de bemöts avkanslipersonalen. Svaren är entydiga – alla har uppgivit sig bli mycket väl behandlade ochär mycket nöjda med kansliet..Hur är betalningsviljan bland medlemmarnaEn komponent i en kommande diskussion om föreningens framtid är medlemsavgifterna.Betalningsvilja är en svår fråga att hantera i en enkät, av lätt förståeliga skäl. Vi har ienkäten frågat rakt på sak hur mycket du är beredd att betala för medlemskap iUtvärdering CSR Västsverige, april 2012 (37)
  37. 37. föreningen, och angivit fyra alternativ: Max 2 000 kr, max 5 000 kr, max 10 000 krförutsatt att……, samt max 20 000 kr förutsatt att……Svaren fördelar sig på detta sätt:Max 2000 kr 54%Max 5 000 kr 37%Max 10 000 kr 7%Max 20 000 kr 4%De 7% som kan tänka sig att betala 10 000 kr förutsätter då att:"Om utbuden är bättre""att det blir lite tydligare och mer transparant""Det finns utåtriktad verksamhet i form av seminarier och utbildningar.""Utifrån företagsstorleken - bra med enkel men vettig differentierad konstnad""Vi får mer för pengarna - vill se mer intressanta föreläsningar, seminarier,nätverksträffar, nyhetsbrev mm. Kan även ta betalt för enskilda aktiviteter, men utbudetmåste finnas för att man ska vara beredd att betala en högre medlemsavgift.""Gott utbud av aktiviteter som riktar sig till såväl ansvariga för CSR-arbete och till"gemene man" på företaget. Aktiviteterna bör vara fria eller ha låg kostnad. "De 4% som kan tänka sig att betala 20 000 kr förutsätter då att:"Om utbuden är bättre""The fee includes high quality collaborative solution development and implementationwork groups. Another option is a lower corporate/ large organizations fee, with theoption to pay a fee for participation in specific groups, courses or for coaching.""Det finns tydligare samarbete och att diskussionerna som ofta tas upp landar merkonkret än i ömsesidig förståelse. Ser gärna fler medlemmar som har bredare/djupareCSR kunskap."Det är vanskligt att utifrån detta resultat uttala sig om var betalningsviljan egentligenligger. Betalningsviljan är kopplad till kvaliteten på utbudet, men detta var ju ingenrevolutionerande nyhet.Var skulle man söka kunskap ifall föreningen försvann?Vi har i enkäten frågat var man skulle söka kunskap om CSR ifall föreningen försvann.Två svar dominerar: ”Vet ej” samt ”Internet”. Svaren tecknar en bild av att de tillfrågademedlemmarna är tämligen oförberedda på att själva kastas ut i vattnet.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (38)
  38. 38. 7. UtfallMålsättningar i sammanfattning 2007 - 2011En sammanställning av de målsättningar vi finner i dokumentationen (i första handansökningar och beslut om finansiering), sammanställd med en inventering av respektiveutfall (i första hand verksamhetsberättelser 0ch slutrapporter), så långt vi kunnat utröna,får följande utseende.Syfte, mål, förväntade effekter Redovisat utfallMål för 2007Skapa ett tvärsektorellt nätverk kring CSR Nätverket bildatoch hållbar utveckling som ökarvästsvenska konkurrenskraften, minskarmiljöpåverkan, minskar utanförskapet, ökarsamhällsengagemanget och stärker VästraGötalands varumärke.Syfte, mål, förväntade effekter för Redovisat utfall2008/2009Genom samverkan och kunskapsutveckling Samverkan genom Open Space ochbidra till ansvarsfulla affärer och goda arbetsgrupper kring kompetensutveckling,affärsrelationer inköpsprojekt och social ekonomi. Samverkansprojekt Hållbara inköp. Samverkan med CBiS Handelshögskolan. Seminarier. CRS Forum. Ansvarsbarome- tern.Lyfta fram och sprida goda exempel på hur Fyra kompetensutvecklingsdagar med caföretag och organisationer i Västra 50 besökare per tillfälle. FleraGötaland arbetar med CSR utvecklingsprojekt i samverkan inletts.Stärka varumärket Västra Götaland. Webbplattform under uppbyggnadMinst en femtedel av de anställda i Västra Ej uppnått. Vid utgången av 2008 harGötalandsregionen (=150 000) blir föreningen 50 medlemmar. Vid utgången av 2009 har föreningen 76 medlemmar medUtvärdering CSR Västsverige, april 2012 (39)
  39. 39. medlemmar i föreningen. mer än 100 000 anställda.Få med fler storföretag i föreningen, Ej redovisat/kommenterateftersom dessa ansågs vara kunniga inomCSR-området.Att företag kan redovisa ett aktivt CSR- Klimatinitiativet och initiativet Rekoarbete som bidrar till nya affärer och kontor sjösatta.samarbetsmönster.Att frivilliga aktiviteter för motsvarande 15 Ej redovisat/kommenterat. Däremotmiljoner kronor skulle utföras tack vare redovisat 30 aktiviteter med sammantagetföreningens aktiviteter. 1500 deltagare som lagt 4000 timmar på verksamheten,Syfte, mål, förväntade effekter för 2010 Redovisat utfallAtt intensifiera arbetet med samhällsansvar Hållbara inköp, klimatinitiativet, initiativför lokal utveckling och globalt ansvar för reko-kontor, initiativ socialt ansvar iatt stärka regionens långsiktiga arbetslivet, ansvarsbarometern etc. 16konkurrenskraft och för hållbar utveckling. medverkat i utbildningen hållbart ledarskap.Minst 100 aktörer ska genom föreningens 33 medlemmar i klimatinitiativet tror deaktiviteter ha intensifierat sitt CSR-arbete minskat sin påverkan med initiativet sombetydligt. motivering.Minst 100 arbetsplatser ska ha medverkat i 60 medlemmar i de tre initiativen.något av initiativen klimat, reko kontor,eller socialt ansvar i arbetslivet.Tre konkreta samarbetsprojekt på Samverkansgrupp Hållbara inköp.ledningsnivå mellan olika sektorer ska Kompetensutvecklingsprogram Hållbartdrivas. ledarskap. Konferens kring hållbara leverantörskedjor.Kunskapen om CSR arbete i Västra Ansvarsbarometern, stipendium, hemsidan,Götaland ska ha ökat betydligt i regionen pris, artiklar i tidningar, konferenser,och utanför densamma. seminarium etc.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (40)
  40. 40. Fler högskolekurser med inriktning på Ej redovisat/kommenteratansvar ska initieras.150 medlemmar som representerar fler än 93 medlemmar som representerar fler än150,000 arbetstillfällen. 200,000 anställda.10 nya och utvecklade nätverk 525 nya och utvecklade processer 8500 organisationer i praktisk samverkan Denna indikator har föreningen inte kunnat(300 kvinnor, 200 män). mäta.120 (60/60) organisationer som får del av 45/45 ”har tillgång till rådgivning och tillkvalificerad rådgivning. verktyg via föreningen”. ”Antal medlemmar är 93 stycken och kontaktpersoner är jämt fördelade mellan män och kvinnor”150 organisationer som arbetar med att 100 (63 organisationer är med i någotutveckla nya processer för en framgångsrik initiativ, 11 organisationer i hållbart inköp,verksamhet. 20 organisationer i hållbart ledarskap, 7 socialt ansvar i arbetslivet)150 arbetsplatser som deltar i konkret 63 medlemmar i initiativen.hållbarhetsarbete för bättre klimat, hållbarakontor och volontärarbete200 (100/100) nya medarbetare som Denna indikator har föreningen inte kunnatengagerar sig direkt för lokalsamhällets mäta (en av de ”egna indikatorerna”).utveckling i volontärarbeteSyfte, mål, förväntade effekter för 2011 Redovisat utfallAtt intensifiera arbetet med samhällsansvar Hållbara inköp med medverkan från SKF,för lokal utveckling och globalt ansvar för AB Volvo, Volvo Cars, Lindex, Astraatt stärka regionens långsiktiga Tech, Stena Metall, SCA, VGR, GU,konkurrenskraft och för hållbar utveckling. Chalmers m.fl. Genomfört ansvars- barometern, seminarium om Fair Trade, CSR seminarium i Borås, m.m.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (41)
  41. 41. Uppnått150 medlemmar som representerar 150,000 115 medlemmar vid utgången av 2011 somarbetstillfällen. representerar 200 000 anställda. Ej uppnåttMinst 150 arbetsplatser ska delta i 270 medlemsorganisationer deltagit.föreningens aktiviteter och på det sättet (Summan överstiger medlemsantalet dåintensifiera sitt CSR-arbete. flera återkommit på flera aktiviteter.) UpnåttMinst 100 arbetsplatser ska ha medverkat i 58 medlemmar i Klimatinitiativet, 5något av initiativen klimat, reko kontor, medlemmar i Reko-kontor, 4 medlemmar ieller socialt ansvar i arbetslivet. Socialt ansvarstagande i arbetslivet. Ej upnåttMinst 50 personer ska ha deltagit i Ej redovisat/kommenterat. (20 deltagareföreningens grundläggande CSR-utbildning per juli 2011). Ej redovisatEtt kompetensprogram i hållbart ledarskap Program har tagits fram och 16 personerska genomföras i samarbete med har deltagit. Höstomgången inställld pgaGU/Chalmers vår och höst 2011 lågt intresse. Uppnått vår 2011, ej uppnått höstMinst 200 deltagare på konferensen CSR 200 deltagare.Forum IV UppnåttÖka kunskapen om tillgänglighetsfrågor 14 personer deltog på frukostseminarium. UppnåttUpprätta en affärsplan för att säkerställa En intern presentation har utvecklats förlångsiktig verksamhet och finansiering styrelsen (inkl. SWOT, segmentering av medlemmar etc.). Presentationen visar dockUtvärdering CSR Västsverige, april 2012 (42)
  42. 42. inte hur och när föreningen ska bli mer självfinansierad. På väg att uppnåUpprätta en projektdatabas med En projektdatabas finns upprättad, menmedlemmarnas CSR-aktiviteter och en täcker ännu endast ett fåtal avmarknadsplats för nya affärer. medlemmarnas aktiviteter. På väg att uppnåKunskapen om CSR arbete i Västra Svårt att mäta.Götaland ska ha ökat betydligt i regionenoch utanför densamma.Kommentar till sammanställningenGenomgången av syfte/mål/förväntade effekter i relation till redovisade utfall för åren2007 – 2011 visar följande:Det har ibland varit svårt att i dokumentationen följa linjen från mål till utfall frånverksamhetsplan/medelsansökan till verksamhetsberättelse/slutrapport ett år senare.Vissa mål uppnår man, och redovisar i påföljande verksamhetsberättelse.För andra mål ( tex. antal medlemmar, antal arbetsplatser i initiativen, antal personer iutbildning) har man inte nått måluppfyllelse. Detta kommenteras/förklaras ibland, iblandinte, i verksamhetsberättelsen.Vissa mål har man uppsatt men inte kunnat mäta. Detta kommenteras/förklaras ibland,ibland inte, i verksamhetsberättelsen.Successivt bättre men kan förbättras ytterligareDet bör uppmärksammas att kvalitén på redovisningen av måluppfyllelsen har ökat årfrån år. Förbättringar kan dock ske på följande punkter: • Då en målsättning anges, tänk från början på om/hur denna ska kunna mätas. Detta gäller i synnerhet kvantitativt formulerade målsättningar;Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (43)
  43. 43. • Var tydlig med vad som är just målsättningar, till skillnad från mer allmänt hållna resonemang om förväntningar och förhoppningar. Målsättningar ska tydligt följas upp i efterhand, medan allmänt formulerade förväntningar kan man förhålla sig friare till; • Följ i efterhand på ett strukturerat sätt upp alla angivna mål och redovisa i verksamhetsberättelsen/slutrapporten; • Om en målsättning inte uppnåtts, och avvikelsen inte är obetydlig, bör saken kommenteras i verksamhetsberättelsen/slutrapporten.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (44)
  44. 44. 8. Slutsatser - verksamheten 2007 – 2011Föreningens struktur och organisation har under den aktuella perioden utvecklats från ettnätverk av lös struktur till en ideell förening, som i sin tur successivt har utvecklats motfastare rutiner och börjar finna sin form.StrukturFöreningen har idag ett ändamålsenligt kansli, allt erfarnare personal på 1,5 heltid, samten styrelse som liksom medlemmarna kommer från stora och små företag, offentligaaktörer och den ideella sektorn. Styrelsen har fyra till fem protokollförda möten per år.Ett antal mindre grupper arbetar med särskilda frågor.Den struktur som CSR-Västsverige sålunda byggt under den femårsperiod man varitverksam, förefaller oss ändamålsenlig och väl ägnad att tillgodose de ändamål somverksamheten har som syfte att tillgodose.Medlemmarnas uppfattning är också att föreningen har en tydlig och relevantorganisation. Detta framkommer såväl genom mail-enkäten som vid vår telefonenkät.En källa till bekymmer är dock medlemstillströmningen. Idag är man runt 120medlemmar, och man växer med omkring 20 nya medlemmar netto per år. Samtidigt harföreningen som långsiktigt mål 500 medlemmar. Föreningen bör enligt vår meningprioritera upp frågan om medlemsvärvning.PraktikFöreningen har att förhålla sig till Vision Västra Götaland, som innefattar (någotförenklat) ”Hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala ochmiljömässiga” som en ram för allt utvecklingsarbete, samt till ändamålsparagrafen iföreningens stadgar: ”Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna förmedlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt ochmiljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt.”En genomgång av föreningens alla dokumenterade aktiviteter från de senaste fyra årenger enligt utvärderarens mening vid handen att alla verksamheter kan anses falla inomden ram som anges av dessa dokument.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (45)
  45. 45. Har föreningens insatser varit rimligt balanserade mellan olika fält? Här förekommer enspridd uppfattning bland medlemmarna att särskilt miljöfrågorna är tillgodosedda iföreningens praktik. Bilden är dock splittrad.Vad gäller balans, finns det skäl att lyfta några ytterligare punkter. För det första kan vinotera att föreningens verksamhet är mycket Göteborgsdominerad, med begynnandeverksamhet i Borås och Skövde. För det andra noteras att de två initiativen Reko kontorsamt Socialt ansvar i arbetslivet tillägnas begränsad uppmärksamhet. För det tredjenoteras att jämställdhetsfrågan är icke närvarande.Vidare vill vi peka på behovet av att hålla ett mer stringent medlemsregister. Korrektkategorisering av medlemmarna är en förutsättning för att kunna analysera och följa uppden egna verksamheten. Det finns också ett behov att intensifiera medlemsvärvningen,vilket sammanhänger med en önskan från åtskilliga medlemmat att föreningen skullebehöva synas mer.Vilka verksamheter har varit särskilt värdefulla om vi blickar bakåt? Även detta avgörsrimligen av medlemmarna. Dessa har i den skriftliga enkäten lyft fram följande aktivitetersom de mest värdefulla: Seminarier, Initiativen, CSR-Forum, Grundläggande CSR-utbildning samt Frukostmöten. Många av enkätsvaren är emellertid av karaktären ”mötendär man får utbyta erfarenheter med likasinnade kollegor”, men utan att ange vilken typav aktivitet man avser. Det viktiga som lyfts fram som positivt och unikt, är självasamverkan och kunskapsutbytet med kollegor kring CSR-frågan, över sektorsgränserna.Detta överensstämmer med svaren vid intervjuerna.UtfallHar då verksamheterna lett till något resultat? Återigen är det medlemmarna som börbedöma detta. Enligt medlemmarna ger medlemskapet främst ökad kunskap som dendominerande landvinningen. Det beskrivs också som viktigt att visa att man tar ansvar.Nya nätverk lyfts också fram.Däremot handlar svaren i mycket begränsad omfattning om affärsnytta, vilket leder oss inpå kommande kapitel.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (46)
  46. 46. 9. Diskussion och förslag framåtOvan har vi på ett detaljerat sätt beskrivit de direkta resultat och slutsatser som kan drasfrån enkäten, intervjuerna och den tillgängliga dokumentationen. I det här kapitletdiskuterar vi på ett mer övergripande plan vad dessa resultat kan tänkas betyda för CSRVästsverige. Vi gör detta utifrån fyra huvudområden: i) hur bidrar föreningen till att göraCSR lönsamt, ii) CSR som stödfunktion eller del av affärsstrategin, iii) för deltagarna elleren bredare krets och iv) föreningens framtida finansieringHur bidrar föreningen till att göra CSR lönsamt?En intressant fråga som låg till grund för utformningen av ett antal av enkätfrågorna ochmedlemsintervjuerna är hur CSR Västsverige bidrar till att göra CSR arbete lönsamt försina medlemmar, d.v.s. på vilket sätt (snarare än i vilken grad) bidrar föreningen tillmedlemmarnas lönsamhet. Vårt fokus på hur CSR kan förbättra företags lönsamhet är ilinje med aktuell forskning inom området, eftersom forskning har visat att företag såvälkan förbättra som försämra sin lönsamhet med hjälp av CSR arbete. Vi har i våra frågoroch i vår analys utgått ifrån en fyrfältare som utvecklats av Stuart Hart och Mark Milstein(2003) och som tydliggör olika sätt som CSR kan bidra till lönsamhet (se bild nedan).Författarna har helt enkelt tagit en klassisk strategimatris med axlarna lång sikt vs. kortsikt och internt vs. externt och applicerat den på CSR-området. För att läsaren ska förståvad författarna avser med sin modell följer nedan en mycket kort genomgång av de olikaboxarna i fyrfältaren.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (47)
  47. 47. Lång sikt Produktutveckling Tillväxt Internt Vinst Externt Effektivisering Legitimitet Kort siktFör det första kan CSR-arbete bidraga till att öka organisationerslegitimitet/förtroende/varumärke/attraktionskraft. Till exempel kan varumärket stärkasgentemot konsumenter och organisationen kan bli en mer attraktiv för anställda, etiskainvesterare och myndigheter.För det andra kan CSR-arbete bidraga till att förbättra organisationers effektivitet. Tillexempel kan organisationer genom energibesparingar, minskat svinn och dubbelsidigkopiering av papper förbättra såväl lönsamheten som miljön.För det tredje kan CSR-arbete bidraga till att förbättra organisationers produktutveckling(forskning och utveckling). Genom att ställa frågan om vilken värld vi kommer leva i om5-10 år i termer av t.ex. klimatförändring, fattigdom, segregation och åldersfördelningkan företag säkerställa att de utvecklar lämpliga produkter/tjänster för framtiden. Tillexempel behöver bilföretag säkerställa att deras nya plattformar möjliggör för radikalautsläppsminskningar om vi står inför en klimatförändring och flygplanstillverkarebehöver säkerställa att deras flygplan i termer av platsbredd och lastvikt kan hanteraalltfler överviktiga kunder.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (48)
  48. 48. För det fjärde kan CSR-arbete bidra till att förbättra organisationers tillväxt, d.v.s. hittaframtida marknader för sina produkter och tjänster. Till exempel kan CSR-arbete öppnaupp för nisch-marknader (t.ex. Fair Trade choklad och Body Shop) och till identifierandetav ignorerade marknader (t.ex. fattiga delar av världen och marginaliserade grupper isamhället). Eftersom matrisen enbart är fokuserad på lönsamhet, saknas motivet att göravärlden bättre i matrisen. Viljan att göra världen bättre har dock i tidigare forskning visatsig vara en viktig anledning till varför organisationer engagerar sig i CSR.Utifrån denna förståelsen av modellen kan vi nu återvända till frågan som intresserat oss iutvärderingen, d.v.s. vilken av de fyra boxar (+viljan att göra världen bättre) som CSRVästsverige kan sägas bidra till. För att fånga detta har vi i enkäten frågat såväl varförmedlemmarna gick med i föreningen som vad medlemskapet har gett (där vi har utformatsvarsalternativet så att de stämmer överens med modellen ovan). Här är det tydligt attfokus legat på ökad kunskap (70% och 55%) och nya nätverk (67% och 47%).1 Dessa tvåfaktorer kan i sin tur ligga till grund för i princip samtliga delar av matrisen så de är förgenerella för att dra några direkta slutsatser från. När vi sedan tittar på de andra svarenframkommer dock en tydlig bild av hur medlemmarna uppfattar föreningen. Det ärmycket tydligt att legitimeringslogiken (högra boxen) och ”göra världen bättre”-logiken ärviktiga delar för medlemmarna, eftersom de anger att de visar att de tar ansvar (45% och48%) och sprider kunskap om CSR genom föreningen (48% och 50%). Forskningen visaräven att legitimitet är det vanligaste (om än ej det mest lönsamma) sättet somorganisationer använder sig av CSR. Här kan föreningen alltså sägas fylla en funktion somkan förbättra medlemmarna lönsamhet.Å andra sidan är det tydligt att effektiviseringslogiken inte alls finns representerad hosmedlemmarna (0% och 0%), vilket är förvånande eftersom det är en av de vanligastesätten att förbättra lönsamheten med hjälp av CSR. Kanske missförstod de svarandeenkätfrågorna, men här borde det finnas möjligheter för föreningen att lyfta fram godaexempel på t.ex. hur man sparar energi i sin verksamhet.Det är också tydligt att produktutveckling i princip inte alls finns representerat hosmedlemmarna varken i termer av vad de förväntade sig eller vad de fått ut av föreningen(2% och 2%). Detta upplever vi är problematiskt eftersom en integrering av CSR-frågan iproduktutveckling har visat sig central för såväl företags lönsamhet som reella miljö- ochsociala förbättringar. Här finnas alltså en potential för föreningen att tydligare lyfta framexempel på hur organisationer kan arbeta med CSR-frågorna med koppling till sin1 Första siffran i parentesen anger varför medlemmarna gick med och andra siffran vadmedlemskapet gett.Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (49)
  49. 49. produktutveckling. Det finns ett stort antal företag i regionen som gör detta på ettframgångsrikt sätt som skulle kunna dela med sig av sina erfarenheter (t.ex. SKF, VolvoPersonbilar, AB Volvo, Stena Metall och Nudie Jeans).Nästan lika tydligt är det att tillväxtlogiken bara i begränsad del finns representerad iföreningen. Det verkar som att vissa medlemmar har en förhoppning om att förbättra sintillväxt genom nya kunder när de går med i föreningen men som att denna förhoppninghittills inte förverkligats (20% och 7%). Det är värt att notera att det i huvudsak ärkonsulterna som har en förhoppning av att hitta nya kunder genom föreningen, och det ärinte riktigt det som avses med fyrfältmodellen ursprungligen. Vi sluter oss därmed till attföreningen även här har en outnyttjad potential i att visa hur företag kan använda CSR föratt identifiera nya marknader. Här kan man tänka sig att de ideella föreningar som ärmed i CSR Västsverige kan vara en resurs, eftersom de kan utgöra länken mellanmarginaliserade grupper och organisationer. Partnerskap mellan företag, offentlig sektoroch ideella föreningar kan således vara nyckeln för att nå tillväxt med hjälp av CSR-tänk.Slutsatsen utifrån enkätsvaren blir alltså att CSR Västsveriges verksamhet i huvudsakbidrar till ökad lönsamhet genom förbättrad legitimitet och att föreningen ännu intelyckas utnyttja CSR-frågans potential vad gäller effektivisering, produktutveckling ochtillväxt. Denna slutsats stöds också av de konkreta exempel på förändringar tack vareföreningen som medlemmarna listar i enkäten och i intervjuerna. I princip samtliga dessaförändringar kan kopplas till legitimitets- eller ”göra världen bättre”-logiken, t.ex.mätande av ätning av vegetarisk mat, inköp av miljövänliga produkter, satsning på reko-kontor, val av rättvisemärkt kaffe och sopsortering. Det finns även ett fåtal exempel someventuellt kan kopplas till effektiviseringslogiken trots att denna inte nämndes i enkäten,t.ex. ökat antal telefonkonferenser och minskad pappersförbrukning. Vi har dock intefunnit i princip några svar som indikerar att medlemmar har utvecklat nyaprodukter/tjänster eller hittat nya marknader tack vare sitt medlemskap i föreningen.Här finns det alltså en stor samstämmighet i enkät och intervjusvaren som tydligt visar påatt CSR Västsverige har en potential att bredda sitt fokus för att på så vis hjälpa sinamedlemmar att förbättra lönsamheten via CSR-arbete.CSR som stödfunktion eller del av affärsstrategin?Utifrån enkät- och intervjusvaren och slutsatsen ovan att CSR Västsveriges verksamhet ihuvudsak bidrar till att förbättra medlemmarnas legitimitet, kan vi ta resonemanget ettsteg vidare och diskutera huruvida föreningen bidrar till att förpassa CSR-frågan till enstödfunktion. Forskningen visar att även om organisationer kraftigt ökat sina CSR-aktiviteter de senaste åren, så har detta i huvudsak handlat om stödfunktioner (t.ex.hållbarhetsredovisningar, kontroller av leverantörer, uppdaterade hemsidor, nya CSR-funktioner och miljöledningssystem). När CSR-frågorna har kommit in iUtvärdering CSR Västsverige, april 2012 (50)

×