2. ANSVARSBAROMETERN 2013
Affärer och samhällsansvar i synergi
Hur tar små och medelstora företag i
Västsverige ansvar?
Studie av
Stefan
Molnar
-‐
Samhällsanalytiker
och
konsult
Bert-‐Ola
Bergstrand
-‐
Handelshögskolan
vid
Göteborgs
universitet
Referensgrupp
Magnus
Österman
–
CSR
Västsverige
Zandra
Jönsson
–
CSR
Västsverige
Ylva
Wallinder
–Institutionen
för
sociologi
och
arbetsvetenskap,
Göteborgs
universitet
Oscar
Ölund
–
Askengren
&
Co
Studien
är
genomförd
med
stöd
av
och
medverkan
från
Halmstads
kommun,
Lidköpings
kommun,
Mölndals
stad
och
Vårgårda
kommun
3. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning..................................................................................................................................................................1
Ansvaret förväntas öka.............................................................................................................................2
Ansvar idag och om 3 år..........................................................................................................................3
Styrning och drivkrafter.............................................................................................................................11
Hinder och behov av stöd......................................................................................................................15
Synen på CSR.................................................................................................................................................18
Centrala slutsatser och vidare reflektioner............................................................................20
8 strukturförslag för ett mer ansvarstagande västsvenskt näringsliv..............24
Metod...................................................................................................................................................................26
Mer om studien............................................................................................................................................28
4. INLEDNING
att
mäta
förändrade
väderförhållanden.
Idag
är
förändrade
väder-‐
och
klimatförhållanden
en
av
de
sam-‐
hällsutmaningar,
som
potentiellt
hotar
vår
existens,
tillsammans
med
obalanser
i
våra
sociala
system.
Liksom
barometern
en
gång
skapades
i
syfte
att
ge
bättre
förståelse
för
hur
väder
och
vind
påverkar
oss,
så
har
CSR
Västsverige
skapat
undersökningen
Ansvarsbarometern
för
att
ge
bättre
förståelse
för
hur
västsvenska
privatpersoners,
företags
och
organisationers
samhällsansvar
ser
ut
-‐
idag
och
i
framtiden.
Ansvarsbarometern
fungerar
som
en
pusselbit
i
CSR
Västsveriges
arbete
med
att
vara
en
röst,
ett
stöd
och
en
regional
infrastruktur,
som
sätter
synergin
mellan
affärer
och
samhällsansvar
i
fokus.
förväntan
bland
privatpersoner
på
att
företag
ska
ta
ett
ökat
samhällsansvar,
samt
att
8
av
10
väst-‐
togs
med
grund
i
en
hypotes
om
att
de
förväntningar,
som
västsvenska
privatpersoner
har,
rimligtvis
ock-‐
så
borde
påverka
företagens
samhällsengagemang.
I
årets
version
av
Ansvarsbarometern
frågar
vi
därför
-‐
mer
vara
centralt
för
dem
i
framtiden;
detta
mot
bakgrund
av
att
många
redan
idag
tar
ett
samhälls-‐
ansvar,
om
än
i
olika
omfattning
och
form.
Företagen
förväntar
sig
att
de
kommer
att
ta
ökat
ansvar
för
-‐
rådet.
Det
“integrerande
förhållningssättet”
blir
här
speciellt
viktigt.
Detta
innebär
att
den
egna
arbets-‐
platsen
görs
till
en
arena
för
ett
utökat
samhällsansvar
genom
att
exempelvis
grupper
som
står
speciellt
Många
av
företagen
menar
att
de
har
tämligen
goda
kunskaper
om
hur
de
ska
göra
för
att
ta
större
tyckas
vara
motsägelsefullt,
men
frågan
om
hur
synergier
mellan
affärer
och
samhällsansvar
skapas
är
inte
okomplicerad.
I
detta
sammanhang
växer
ökade
kunskaper
om
CSR-‐frågor
fram
som
en
faktor
som
välkänt
på
många
av
företagen.
Styrelsen i CSR Västsverige, september 2013
1
5. ANSVARET FÖRVÄNTAS ÖKA
Hur
ser
de
västsvenska
små
och
medelstora
företagen
på
sin
roll
som
ansvarsbärare?
Har
de
ett
intresse
av
att
ta
ansvar
för
samhälls-‐
utvecklingen
framöver?
För
att
få
svar
på
detta
ställde
vi
i
enkäten
frågan
om
företagen
tror
att
ett
ökat
ansvarstagande
kommer
vara
av
central
vikt
för
dem
framöver.
Hälften
verkar
vara
förhållande-‐
vis
säkra
på
att
det
kommer
att
vara
det.
Om
vi
också
inkluderar
de
företag,
som
svarar
“delvis”,
uppgår
andelen
företag
till
9
av
10.
Detta
ta
ökat
ansvar
i
framtiden
och
att
detta
ansvarstagande
dessutom
förväntas
bli
centralt
för
företagen.
Kommer
ökat
ansvarstagande
vara
centralt
för
er
framöver?
1. Kommer ökat ansvarstagande vara av central vikt för
företagen framåt?
tagande
inte
kommer
att
bli
centralt
framöver.
I
och
med
att
frågan
är
Stämmer
inte
alls
-‐
11
%
formulerad
som
den
är,
skulle
det
dock
kunna
vara
så
att
även
vissa
Stämmer
delvis
-‐
42
%
Stämmer
till
stor
del
-‐
30
%
Stämmer
helt
och
hållet
-‐
17
%
0
10
20
30
40
I
enkäten
är
det
bara
1
av
10
företag
som
säger
att
ökat
ansvars-‐
av
dessa
företag
kan
tänka
sig
att
ta
ökat
ansvar,
bara
att
detta
inte
kommer
att
vara
någonting
som
är
“centralt”
i
deras
arbete.
Hur
ska
företagens
optimism
inför
sitt
eget
framtida
ansvarstagande
tolkas?
Är
de
överoptimistiska
när
de
svarar
på
enkäten?
Eller
har
50
6. vad driver er till att arb med den här typen av aktiviteter?
företagen
en
reell
beredskap
för
större
ansvarstagande
framöver?
se
under
de
kommande
sidorna,
driver
många
små
och
medelstora
företag
i
Västsverige
redan
ett
arbete
med
såväl
sociala
frågor
som
0
2
10
20
30
40
50
60
70
80
6. ANSVAR IDAG OCH OM 3 ÅR
Hur
ser
de
västsvenska
små
och
medelstora
företagens
samhällsen-‐
gagemang
ut
idag?
Och
hur
förväntar
företagen
sig
att
deras
en-‐
gagemang
kommer
att
utvecklas
under
de
kommande
tre
åren?
I
denna
del
redogörs
för
företagens
arbete
med
sociala
frågor
och
dessa
områden
förhåller
sig
vill
varandra.
Om företagens miljöarbete
Genom
enkäten
frågade
vi
företagen
om
de
källsorterar
och
köper
kommer
att
göra
detta
om
3
år.
8
av
10
säger
att
de
källsorterar
Källsortering
kan
därmed
idag
sägas
vara
norm
på
västsvenska
fördubblas
på
3
år.
Om
detta
blir
verklighet
kommer
såväl
källsorte-‐
ökar
förståelsen
för
varför
många
företag
källsorterar
och
köper
3
7. lunchförpackningar,
fyller
på
ekologiskt
kaffe
i
bryggaren,
släcker
rutiner
och
starka
normer
på
företagen
gör
att
denna
typ
av
aktiv-‐
iteter
är
utbredda
–
något
som
kan
förstås
mot
bakgrund
av
att
de
-‐
tag
i
Västsverige,
som
har
tagit
ytterligare
steg
för
att
integrera
sitt
-‐
företag
beskriver
exempelvis
att
de
över
tid
har
tagit
fram
proces-‐
ser
för
att
återvinna
allt
de
kan
från
produktionen.
De
arbetar
också
aktivt
med
att
se
efter
naturen
runt
omkring
fabrikslokalen.
Dessa
på
företagen.
Slutsatser om företagens miljöarbete
Idag
är
källsorter
-‐
tas
bli
norm
om
3
år.
tydliga
rutiner.
”De som kommer hit kommer
aldrig att få en
chans på arbetsmarknaden.
Det är bättre att
vi tar emot dem
[så att de kan
hjälpa till här],
än att de ska gå
sysslolösa”.
4
Om företagens sociala engagemang
– att integrera grupper som står långt ifrån
arbetsmarknaden
Hur
vanligt
är
det
att
västsvenska
små
och
medelstora
företag
er-‐
som
står
långt
ifrån
arbetsmarknaden?
Av
de
företag,
som
har
svarat
på
enkäten,
visar
det
sig
vara
en
minoritet
som
för
ett
sådant
arbete.
säger
att
de
bara
“delvis”
gör
det.
För
knappt
hälften
av
företagen
är
ett
engagemang
av
detta
slag
överhuvudtaget
inte
aktuellt
i
nuläget.
Om
tre
år
förväntas
det
vara
4
av
10
som
integrerar
utsatta
grupper
men
det
kommer
fortfarande
att
vara
en
minoritet
av
företagen
som
ar
till
att
så
är
fallet.
8. de
individer,
som
är
lämpliga
för
deras
arbetsplats?
Och
hur
utformar
de
välkomstrutiner,
arbetsuppgifter
och
mentorskap
på
ett
bra
sätt?
ser
som
“främmande”.
För
att
kunna
angripa
dessa
problem
behövs
det
fungerande
infra-‐
strukturer
och
samarbeten
mellan
de
privata
och
sociala
sektorerna,
-‐
na
tyder
på
att
sådana
infrastrukturer
med
fördel
kan
utformas
som
“win-‐win”-‐situationer,
vilket
innebär
att
företagens
sociala
invester-‐
ingar
återbetalas
genom
exempelvis
större
arbetskraftsutbud,
ökad
mångfald
och
nya
perspektiv.
Slutsatser om att integrera utsatta grupper
-‐
ande
om
en
minoritet.
-‐
er
rutiner
och
skapar
ökat
förtroende
för
–
och
tillit
mellan
–
arbets-‐
givare
och
potentiella
anställda
från
utsatta
grupper.
Ideellt medarbetarengagemang på
arbetstid
Låter
de
små
och
medelstora
företagen
sina
medarbetare
engagera
sig
i
frivilligorganisationer
på
arbetstid?
Bland
de
företag,
som
har
svarat
på
enkäten,
är
det
4
av
10
som
säger
sig
göra
detta
idag.
En
lika
stor
andel
av
företagen
tror
att
de
kommer
att
ägna
sig
åt
denna
typ
av
engagemang
om
3
år,
vilket
innebär
att
engagemanget
inte
förvän-‐
tas
öka
under
denna
period.
Med
detta
sagt
bör
det
påpekas
att
det
och
som
därmed
inte
helt
utesluter
att
de
kommer
att
ha
medarbetar-‐
volontärer
på
företaget
om
3
år.
Vi
vet
dock
inte
hur
många
ideella
timmar
det
rör
sig
om
eller
i
vilka
typer
av
frivilligorganisationer
som
engagemanget
sker
–
är
det
i
människorättsorganisationen,
den
lokala
fotbollsklubben
eller
fack-‐
föreningen?
Detta
har
betydelse
för
vilka
effekter
engagemanget
får.
5
9. Slutsatser om ideellt medarbetarengagemang
-‐
ganisationer
på
arbetstid.
Men
det
är
oklart
i
vilken
utsträckning
och
inom
vilka
typer
av
organisationer.
4
av
10
svarat
“kanske”.
Dessa
utesluter
därmed
inte
helt
och
hållet
att
de
kommer
att
ha
medarbetarvolontärer
framöver.
Stöd till idéburna organisationers sociala
arbete – lokalt och globalt
I
enkäten
frågade
vi
företagen
om
de
ger
olika
former
av
stöd
till
idé-‐
burna
organisationer
som
arbetar
med
social
utveckling
i
företagets
lokalsamhälle.
4
av
10
säger
att
de
gör
detta.
Färre
företag
–
drygt
3
arbetar
med
social
utveckling
i
andra
delar
av
världen.
Om
vi
blickar
3
år
framåt
i
tiden
har
andelen
företag,
som
ger
stöd
till
organisationer
som
arbetar
med
social
utveckling
i
lokalsamhäl-‐
let,
ökat
från
4
till
6
av
10,
medan
andelen
företag,
som
ger
stöd
till
organisationer
som
har
sitt
fokus
i
andra
delar
av
världen,
knappt
har
ökat
överhuvudtaget
(fem
procent).
Den
största
ökningen
förväntas
alltså
ske
när
det
gäller
det
lokala
engagemanget,
vilket
innebär
att
detta
kommer
att
vara
vanligare
än
det
internationella
engagemanget
även
om
tre
år.
6
10. -‐
samhälle
än
i
andra
delar
av
världen?
Kanske
har
det
att
göra
med
att
många
mindre
företag
i
Västsverige
är
så
pass
sammanvävda
med
det
omkringliggande
grannskapet
att
det
för
dem
blir
både
plikt
stärker
denna
tolkning.
Vissa
företagsledare
på
mindre
orter
verkar
inte
göra
någon
större
åtskillnad
mellan
vilka
de
är
som
privat-‐
personer
och
som
företagare.
De
visar
inte
heller
att
de
gör
någon
lokalsamhället.
Som
företagsledare
värnar
du
om
dina
anställda,
samt
dina
lagkamrater
i
innebandylaget
och
föräldrar
till
dina
barns
klass-‐
kamrater.
Företag
på
större
orter
är
på
samma
sätt
som
de
på
mindre
orter
”Det ger tillbaka så mycket
i slutändan i
form av ökat engagemang hos
medarbetarna
/…/ vi har även
låg personalomsättning vilket
gynnar oss”
på
större
orter
också
förmås
känna
att
de
är
såväl
inkopplade
i
som
beroende
av
världen
runtomkring
dem?
Detta
gäller
inte
bara
deras
lokala
grannskap
utan
också
det
“internationella
grannskap”,
som
vi
alla
är
inbäddade
i
och
beroende
av.
Slutsatser om stöd till idéburna organisationer
sociala
frågor
i
företagets
lokalsamhälle.
Drygt
3
av
10
ger
stöd
till
organisationer
som
arbetar
i
andra
delar
av
världen.
Skillnaden
mellan
lokalt
och
globalt
förväntas
vara
kvar
om
tre
år.
Då
ger
6
av
10
stöd
till
organisationer
i
lokalsamhället,
medan
drygt
3
av
10
ger
stöd
till
organisationer
i
andra
länder.
företagen
är
så
pass
sammanvävda
med
det
omkringliggande
grann-‐
är
välfungerande.
-‐
ternationellt
grannskap”?
7
11. Hur förhåller sig olika typer av ansvarstagande till varandra?
Så
här
långt
har
vi
r
t
antal
olika
sätt,
på
vilka
små
och
medelstora
företag
i
Västsverige
tar
ansvar.
Hur
förhåller
sig
dessa
olika
typer
av
ansvarstagande
till
varandra?
Enkäten
tyder
på
att
det
Detta
är
en
skillnad
som
existerar
idag
och
som
fortsatt
förväntas
existera
om
3
år,
även
om
de
handlingar
som
är
inriktade
på
att
för-‐
bättra
sociala
förhållanden
för
andra
människor
relativt
sett
väntas
-‐
ning
och
fackliga
rättigheter.
Däremot
är
det
inte
lika
vanligt
med
processer
som
syftar
till
att
underlätta
företagens
“externa”
sociala
människor
utanför
den
egna
organisationen.
typer
av
sociala
frågor.
När
det
gäller
det
sociala
arbetet
tyder
dock
enkäten
på
att
det
är
vanligast
att
företag
ger
stöd
till
idéburna
or-‐
ganisationer,
som
arbetar
med
social
utveckling
i
företagets
lokalsam-‐
-‐
lighet
att
engagera
sig
i
frivilligorganisationer
på
arbetstid.
Däremot
är
det
färre
som
ger
stöd
till
idéburna
organisationer,
som
arbetar
med
social
utveckling
i
andra
delar
av
världen.
Även
här
ser
vi
att
undantag.
Det
engagemang,
som
är
allra
minst
vanligt
bland
företa-‐
gen,
är
nämligen
lokalt
orienterat;
att
stötta
grupper
som
står
långt
Resonemanget
ovan
åskådliggör
ytterligare
en
övergripande
tendens;
organisationer
som
bedriver
socialt
arbete
–
än
att
integrera
socialt
tillfälle
ge
tid,
kompetens,
pengar
eller
varor
till
en
välgörenhetsor-‐
8
12. ganisation
till
att
väva
in
givandet
i
den
egna
affärsmodellen.
Men
aktivitet,
som
är
mindre
utmanande
såväl
tids-‐
och
resursmässigt,
Vår syn på
filantropi
som
emotionellt,
än
ett
“integrerande
förhållningssätt”
är.
Med
detta
sagt
kan
vi
också
konstatera
att
det
integrerande
förhåll-‐
ningssättet
väntas
bli
vanligare
framöver.
Om
detta
blir
sanning,
kom-‐
mer
det
om
tre
år
att
vara
lika
många
företag,
som
har
ett
integre-‐
rande
förhållningssätt
som
de
som
låter
medarbetarna
engagera
sig
ideellt.
I
och
med
detta
blir
den
minst
vanliga
typen
av
engagemang
att
ge
stöd
till
idéburna
organisationer,
som
arbetar
med
social
ut-‐
veckling
i
andra
delar
av
världen.
Det
betyder
att
klyftan
mellan
lokalt
och
internationellt
engagemang
kommer
att
bli
ännu
mer
markant
om
3
år.
VAd gör g
Vad
ni ör
ni
idag?
idag?
Köper
miljömärkt
-‐
44
%
Stödjer
ideella
organisationer
som
jobbar
med
social
utveckling
i
andra
delar
av
världen
-‐
26
%
Stödjer
ideella
organisationer
som
jobbar
med
social
utveckling
i
vårt
lokalsamhälle
-‐
42
%
Låter
våra
medarbetare
engagera
sig
i
frivilligorganisationer
på
arbetstid
-‐
38
%
Källsorterar
-‐
81
%
0
20
40
60
80
100
Gäller
de
som
svarat
“stämmer
helt
och
hållet”
och
“stämmer
till
stor
del”
vad gör ni om 3 år?
0
20
40
människor
som
är
i
nöd.
Enklast
är
kanske
att
säga
”välgörenhet”
eller
”bistånd”.
Om
en
sådan
välgörenhet
består
av
mer
än
ett
spontant
givande
–
om
den
är
medveten,
engagerad
och
långsiktig
–
så
är
den
ett
naturligt
inslag
i
CSR.
I
vårt
resonemang
kring
Erbjuder
anställning/praktik
till
grupper
som
står
långt
ifrån
arbetsmarknaden
-‐
22
%
VAd gör ni
idag?
ras
enligt
Nationalen-‐
cyklopedin
som
en
verksamhet
som
syftar
60
80
förhållningssätt
lägger
vi
tonvikten
på
att
man
här
ger
stöd
”utåt”,
till
andra
organisationer,
som
arbetar
mot
social
utsatt-‐
het,
till
skillnad
från
det
integrerande
förhåll-‐
ningssättet,
som
handlar
om
att
man
riktar
sitt
engagemang
“inåt”
och
låter
sin
egen
verksam-‐
het
vara
en
arena
för
sitt
ansvar
och
engagemang.
100
vad gör ni om 3 n
Vad
gör
år?i
om
3
år?
Erbjuder
anställning/praktik
till
grupper
som
står
långt
ifrån
arbetsmarknaden
-‐
41
%
Köper
miljömärkt
-‐
84
%
Stödjer
ideella
organisationer
som
jobbar
med
social
utveckling
i
andra
delar
av
världen
-‐
34
%
Stödjer
ideella
organisationer
som
jobbar
med
0
20
40
utveckling
i
vårt
lokalsamhälle
-‐
59
%
60social
80
100
Låter
våra
medarbetare
engagera
sig
i
frivilligorganisationer
-‐
41
%
Källsorterar
-‐
94
%
0
20
40
60
80
100
Gäller
de
som
svarat
“högst
sannolikt”
och
“sannolikt”
9
13. Slutsatser - Hur förhåller sig olika typer av
ansvarstagande till varandra?
idag
och
om
3
år.
-‐
företagen
orienterade
–
och
det
fortsätter
att
vara
så
om
3
år.
-‐
i
den
egna
verksamheten.
Det
förra
kan
upplevas
som
mindre
ut-‐
manande
såväl
tids-‐
och
resursmässigt
som
emotionellt.
10
14. STYRNING OCH DRIVKRAFTER
Är ansvarstagandet integrerat i
verksamhetsstyrningen?
Hur
har
de
små
och
medelstora
företagen
integrerat
sitt
ansvarsta-‐
gande
i
den
egna
verksamhetsstyrningen?
En
del
av
de
företag
som
har
svarat
på
enkäten
utgår
från
förhållningssätt
och
verktyg
som
och
lika
många
att
de
har
uttalat
att
de
ska
samarbeta
med
lever-‐
antörer,
som
sköter
sig
bra.
4
av
10
har
en
diskrimineringsplan.
Vidare
är
det
vissa
företag
som
arbetar
med
att
integrera
ansvarsta-‐
gandet
i
hela
verksamhetssystemet.
ISO
26000
är
ett
verktyg
som
kan
olika
verktyg.
Ledarna
för
de
mer
etablerade,
medelstora
företagen
verktyg
och
standarder,
såsom
ISO
26000.
Dessa
verktyg
är
viktiga,
då
företagen
är
involverade
i
omfattande
processer
–
ofta
i
samarbete
med
partners
i
andra
länder
–
vilket
kräver
kvalitetssäkring.
För
de
mindre
företagen
är
ett
arbete
med
standarder
av
denna
typ
inte
lika
viktigt,
delvis
på
grund
av
att
processerna
är
färre
och
kortare.
I
den
mån
företagen
fokuserar
på
klimat
och
sociala
frågor
förefaller
förbättra
sin
omvärld,
snarare
än
av
policys
och
verktyg.
I
enkäten
ställde
vi
också
frågan
om
företagen
har
utformat
sin
en
bild
av
hur
utbrett
det
så
kallade
sociala
entreprenörskapet
är
–
av
affärsmässiga
metoder.
Bör
resultatet
tolkas
som
att
hälften
av
de
respondenterna
tre
olika
typer
av
resonemang
för
att
visa
på
hur
an-‐
svarstagande
är
centralt
för
deras
företag.
Ett
resonemang
går
ut
på
att
deras
företag
–
i
och
med
att
det
strävar
efter
att
tillfredsställa
så
kallade
“hygienfaktorer”,
såsom
källsortering
och
arbetsrättsliga
lagar
–
har
ansvarstagande
som
en
central
målsättning.
Andra
respondent-‐
er
menar
att
ansvarstagande
är
centralt
för
deras
företag,
i
och
med
11
15. -‐
menter
efterfrågar.
Genom
att
tillfredställa
marknadens
behov
menar
ledare
som
argumenterar
för
att
deras
företag
har
samhällsansvar
som
central
målsättning
i
och
med
att
företaget
genomför
konkreta
-‐
VAd tänker du primärt på när du hör uttrycket Caroporate
Social Responsibility
vara
de
som
tydligast
brinner
för
att
bidra
till
samhällsutvecklingen.
som
skulle
kunna
kallas
för
“sociala
entreprenörer”.
Däremot
kan
det
vara
någonstans
i
mötet
mellan
de
tre
olika
typer
av
resonemang
varför
så
många
som
hälften
av
de
svarande
i
enkäten
menar
att
ansvarstagande
är
centralt
för
deras
affärsidé.
Utöver
detta
säger
också
resultatet
någonting
om
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Under ar...
Vi
hrubriken använder ni er av några policicys eller metoder i ert arb med
ansvarstagande?
...utformat
vår
affärsidé
så
att
sociala
frågor/miljöfrågor
är
i
centrum
-‐
45
%
...uttalat
att
vi
ska
samarbeta
med
leverantörer
som
sköter
sig
bra
-‐
60
%
...standarden
ISO
26
000
som
vägledande
i
vårt
arbete
-‐
15
%
...en
diskrimineringsplan
-‐
41
%
...en
miljöpolicy
-‐
59
%
0
10
20
30
40
50
60
Gäller
de
som
svarat
“stämmer
helt
och
hållet”
och
“stämmer
till
stor
del”
Slutsatser – Är ansvar integrerat i verksamhetsstyrningen?
10
tar
ett
bredare
grepp
och
låter
sig
vägledas
av
den
internationella
standarden
ISO
26000.
men
det
visar
om
inte
annat
att
västsvenska
företag
ser
sig
som
an-‐
svarstagande.
och
standarder
gör
för
de
medelstora
företagen.
12
16. Vilka är drivkrafterna bakom ansvarstagandet?
Vad
är
det
som
drive
-‐
frågor?
Är
det
företagens
egna
värderingar?
Eller
har
konsument-‐
och
intressentmakten
vaknat?
Bland
de
företag,
som
har
svarat
på
en-‐
att
detta
är
en
drivkraft
i
deras
ansvarsarbete.
Samtidigt
är
det
unge-‐
fär
hälften
av
de
svarande
som
säger
att
ansvarstagandet
är
ett
sätt
för
dem
att
stärka
varumärket.
Lika
många
ser
ansvarstagande
som
ett
sätt
att
bli
mer
attraktiva
som
arbetsgivare.
Förbättrat
varumärke
och
ökad
attraktivitet
kan
få
en
långsiktigt
positiv
effekt
på
affärerna
vilket
skapar
en
“indirekt
affärsnytta”.
Denna
indirekta
affärsnytta
är
för
de
svarande
en
viktigare
drivkraft
än
den
så
kallade
“direkta
affärsnyttan”
–
det
är
nämligen
”bara”
3
av
10
som
uppger
att
de
tar
dem.
Varför
den
indirekta
affärsnyttan
är
en
viktig
drivkraft
för
företagen
-‐
förde.
I
samband
med
dessa
växer
begrepp
som
“rykte”
och
“förtro-‐
ende”
fram
som
centrala
för
företagsledarnas
sätt
att
förhålla
sig
till
svårgripbara
och
diffusa
mål,
så
råder
det
inga
tveksamheter
bland
föreställa
sig
–
och
mäta
–
hur
deras
ansvarstagande
på
ett
direkt
vis
skulle
alltså
kunna
förklaras
av
att
företagsledare
har
tillgång
till
ett
den
indirekta
affärsnyttan
av
deras
ansvarstagande
än
den
direkta.
-‐
”Förtroendet
för oss som
företag är A
och O. Utan
det skulle vi
aldrig
överleva”
tag
att
föreställa
sig
den
direkta
affärsnyttan
av
sitt
ansvarstagande.
förbättra
samhället
ofta
är
två
sidor
av
samma
mynt,
eftersom
företa-‐
gens
långsiktiga
överlevnad
är
intimt
sammankopplad
med
att
sam-‐
företag,
som
investerade
i
utvecklingen
av
en
närliggande
skola,
för
13
17. 0
10
20
30
40
50
Vad
driver
er
till
att
arbeta
med
den
här
typen
av
aktiviteter?
6. vad driver er till att arb med den här typen av aktiviteter?
Våra
kunder/underleverantörer
kräver
det
av
oss
-‐
25
%
Det
gör
oss
mer
attraktiva
som
arbetsgivare
-‐
54
%
På
så
sätt
bidrar
vi
till
ett
bättre
samhälle
-‐
74
%
Det
ger
oss
möjlighet
att
sälja
bättre
och
mer
-‐
28
%
Det
stärker
företagets
varumärke
-‐
50
%
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Gäller
de
som
svarat
“stämmer
helt
och
hållet”
och
“stämmer
till
stor
del”
Slutsatser om företagens drivkrafter
i
högre
grad
av
en
önskan
att
förändra
samhället
till
det
mer
attraktiv
som
arbetsgivare,
anses
vara
en
viktigare
drivkraft
än
den
direkta
affärsnytta
som
kommer
av
att
kunder
och
underleve-‐
rantörer
efterfrågar
ansvarstagande.
Anledningen
kan
vara
att
det
är
svårt
att
direkt
observera
eller
mäta
hur
ansvarstagande
leder
till
nya
upptäcka
kopplingen
mellan
de
egna
samhällsinvesteringarna
och
förbättrade
affärer?
14
18. HINDER OCH BEHOV AV STÖD
Vilka är de vanligaste hindren?
Vi
frågade
de
västsvenska
små
och
medelstora
företag,
som
har
svarat
-‐
ansvarstagande.
Samtidigt
tycker
nästan
lika
många
–
4
av
10
–
att
de
inte
har
tillräckligt
med
pengar
för
att
kunna
ta
ett
större
samhälls-‐
ansvar.
Hur
kan
man
göra
ansvar
till
intäkt
istället
för
kostnad?
av
hinder
som
kan
sägas
ha
med
bristande
värdegrund
att
göra.
I
enkäten
är
det
3
av
10,
som
upplever
att
arbetet
med
sociala
frågor
att
frågorna
inte
prioriteras
på
företagen.
Vidare
bedömer
2
av
10
att
det
är
svårt
att
skapa
ett
internt
engagemang
i
frågan.
Med
detta
sagt
kan
vi
konstatera
att
bristande
värdegrund
upplevs
vara
ett
större
hinder
än
okunskap.
Det
är
nämligen
1
av
10
företag,
som
menar
att
de
inte
riktigt
vet
hur
de
ska
gå
tillväga
för
att
ta
ett
större
ansvar.
Om
vi
till
denna
siffra
lägger
till
dem
som
har
svarat
”delvis”,
ser
vi
att
det
ändå
är
hälften
som
upplever
att
bristande
kunskaper
är
ett
hinder
för
dem.
Men
okunskap
upplevs
som
sagt
vara
det
minsta
hindret
av
dem
alla.
-‐
dare
betonar
att
det
behöver
bli
enklare
och
smidigare
att
ta
ansvar.
kunna
göra
dessa
mer
konkurrenskraftiga.
Däremot
visar
sig
inte
verkar
vara
välinsatta
i
CSR-‐frågorna.
Detta
innebär
att
många
av
företagsledarna
anser
sig
ha
tillräckligt
med
kunskaper
för
att
arbeta
kunskaper
om
vad
CSR
är.
Kan
de
arbetssätt,
som
redan
har
utveck-‐
“Om man
skulle sänka
momsen på
miljövänliga
produkter
skulle ansvarstagandet öka
direkt”
att
omsätta
kunskaper
till
handling?
15
19. Slutsatser om hinder
-‐
gande.
Hur
kan
ansvar
bli
en
intäkt
istället
för
en
kostnad?
vara
välinsatta
i
CSR-‐frågorna.
kunskaper
till
handling?
Vill företagen få hjälp med att öka sitt
ansvarstagande?
lken
grad
de
vill
ta
del
av
ett
antal
stödinsatser.
De
tre
stödinsatser,
som
visar
sig
vara
populärast,
är
utbildningar
kring
hur
företag
kan
arbeta
med
ansvar,
att
få
kontakt
med
personer
som
har
kunskaper
inom
området,
samt
att
få
tillgång
till
verktyg
och
metoder.
Det
är
cirka
3
av
10
som
uppger
sig
vara
säkra
på
att
de
vill
ta
del
av
dessa
insatser.
En
något
mindre
andel
av
företagen
–
2
av
10
–
verkar
vara
säkra
på
att
de
vill
delta
i
företags-‐
träffar,
under
vilka
de
får
samtala
med
andra,
samt
att
de
i
framtiden
-‐
darna
anser
sig
ha
tillräckligt
med
kunskaper
för
att
arbeta
med
16
20. Parallellt
är
det
ungefär
4
av
10
som
har
svarat
“kanske”
på
frågan
slår
ihop
denna
siffra
med
siffrorna
ovan,
kan
vi
än
dock
dra
slutsat-‐
anser
sig
vara
i
behov
av
stöd
–
i
större
eller
mindre
utsträckning.
Men
det
är
inga
stora
skillnader
i
efterfrågan
mellan
de
olika
stöd-‐
-‐
dra.
I
så
fall
skulle
företagen
behöva
information
om
vilka
olika
typer
av
stöd
som
existerar
och
vad
var
och
en
av
dessa
innebär
i
praktiken.
Slutsatser om behovet av stöd
-‐
ning
vara
i
behov
av
stöd.
än
andra.
från
varandra.
I
så
fall
skulle
företagen
behöva
information
om
vilka
olika
typer
av
stöd
som
existerar
och
vad
dessa
innebär
i
praktiken.
17
21. SYNEN PÅ CSR
Hur väl kände företagen till uttrycket CSR
sedan tidigare?
Känner
små
och
medelstora
företag
i
Västsverige
till
uttrycket
CSR?
Det
är
2
av
10,
som
i
enkäten
uppger
att
de
är
välbekanta
med
be-‐
greppet.
En
lika
stor
andel
–
2
av
10
–
menar
att
de
“delvis”
är
det.
En
Det
är
alltså
bara
en
liten
minoritet
som
är
“välbekanta”
med
ut-‐
trycket
sedan
tidigare.
Samtidigt
kan
det
mycket
väl
tänkas
vara
så
att
“Här på
företaget
pratar vi om
‘samhällsengagemang’.
Det går hem
bland medarbetarna”
en
förståelse
för
vad
de
tre
bokstäverna
vanligtvis
syftar
på.
Däremot
ledarna
för
de
lite
större
företagen
som
känner
till
vad
begreppet
står
för.
På
deras
företag
är
det
uttalat
att
ett
ökat
samhällsengagemang
är
av
godo.
Samtidigt
fokuserar
företagen
i
begränsad
utsträckning
på
de
på
företaget
har
tagit
ett
medvetet
beslut
om
att
använda
andra
be-‐
grepp
–
sådana
som
de
anser
vara
enklare
att
förmedla
såväl
internt
som
externt
.
Flera
av
företagsledarna
beskriver
också
hur
de
har
kommit
i
kontakt
med
begreppet
på
sin
fritid
snarare
än
under
sin
arbetstid.
När
det
gäller
ledarna
på
lite
mindre
företag,
så
verkar
de
i
ännu
lägre
grad
vara
bekanta
med
uttrycket
CSR.
För
dessa
aktörer
verkar
ansvarstagandet
handla
mer
om
det
faktiska
genomförandet
av
enstaka
goda
handlingar
–
såsom
att
ge
stöd
till
den
lokala
idrotts-‐
föreningen
eller
att
göra
samhällsinvesteringar
i
skolan
–
än
om
ledningssystem
och
kompetensutveckling.
att
den
stora
merparten
av
små
och
medelstora
företag
i
Västsverige
använder
andra
uttryck
än
CSR
för
att
beskriva
sitt
arbete
med
so-‐
med
uttrycket
och
som
låter
sitt
engagemang
vägledas
av
detta.
förståelse
för
CSR-‐begreppet
och
vad
detta
kan
innebära
för
företa-‐
gens
ansvarsarbete.
18
22. Slutsatser om företagens kännedom om CSR
förståelse
för
CSR-‐begreppet
och
vad
detta
kan
innebära
för
företa-‐
gens
ansvarsarbete.
Vad förknippas Corporate Social Responsibility med?
I
enkäten
e
-‐
rate
Social
Responsibility
(CSR)
kan
innebära,
samt
bad
dem
ange
vad
de
primärt
tänker
på
när
de
hör
uttrycket.
Först
och
främst
verkar
de
svarande
associera
till
frasen
”företag
som
arbetar
med
sociala
frågor”.
7
av
10
säger
att
det
är
detta
de
tänker
på.
Att
denna
tolkning
är
så
vanlig
kan
tänkas
ha
att
göra
med
att
det
engelska
ordet
”so-‐
cial”
är
en
del
av
begreppet
Corporate
Social
Responsibility.
Som
Responsibility
handlar
om
“ett
nytt
sätt
att
bedriva
företagande
på”
(1
När
jag
hör
“Corporate
Social
Responsibility”
tänker
jag
primärt
VAd tänker du primärt
på
Responsibility påsnär du hör uttrycket Caroporate
företag
om...
Social
av
10)
eller
”företag
som
ger
pengar
till
behövande”
(4
%).
Resultatet
...ger
pengar
till
behövande
-‐
4
%
är
intressant,
med
tanke
på
att
vi
tidigare
i
rapporten
har
sett
att
en
-‐
...bedrivs
på
ett
nytt
sätt
-‐
12
%
...arbetar
med
sociala
frågor
-‐
65
%
ansvarstagandet
i
verksamhetsstyrningen.
Det
senare
skulle
kunna
ses
som
ett
nytt
sätt
att
bedriva
företagande
på.
Samtidigt
är
resulta-‐
är
helt
enkelt
inte
alla
företag,
som
förknippar
sitt
engagemang
med
uttrycket
Corporate
Social
Responsibility.
...arbetar
med
miljöfrågor
-‐
19
%
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Under rubriken använder ni er av några policicys eller metoder i ert arb med
ansvarstagande?
Slutsatser – vad förknippas Corporate Social
Responsibility med?
-‐
ker
de
i
första
hand
på
”företag
som
arbetar
med
sociala
frågor”.
bedriva
företagande
på”.
-‐
0
10
20
30
40
50
60
trycket
Corporate
Social
Responsibility.
19
23. CENTRALA SLUTSATSER OCH
VIDARE REFLEKTIONER
8 centrala slutsatser
1.
För
många
av
företagen
är
ökat
ansvarstagande
av
central
vikt
framöver
–
många
vill
vara
med
och
förändra
världen
och
sitt
närsamhälle.
2.
öka
mest
framöver.
3.
Fler
tar
ansvar
lokalt
än
globalt.
Och
klyftan
förväntas
öka
framöver.
4.
Det
är
vanligare
att
ge
stöd
till
utsatta
grupper
utanför
den
egna
verksam-‐
senare
formen
av
ansvarstagande
förväntas
dock
öka
framöver.
5.
problem.
Vissa
företag
har
också
integrerat
ansvarstagandet
i
hela
verksam-‐
hetsstyrningen.
6.
mer
attraktiv
som
arbetsgivare,
anses
vara
en
viktigare
drivkraft
än
den
direkta
affärsnytta
som
kommer
av
att
kunder
och
underleverantörer
efterfrågar
ansvarstagande.
7.
Många
är
intresserade
av
att
få
stöd,
även
om
inte
alla
upplever
att
okun-‐
skap
är
ett
hinder.
Detta
pekar
på
att
ansvar
som
en
strategisk
företagskom-‐
ponent
inte
är
helt
okomplicerat.
8.
Begreppet
CSR
är
inte
välkänt.
Det
associeras
framförallt
med
företag
som
har
ett
socialt
fokus.
Vissa
ser
det
dock
som
ett
nytt
sätt
att
driva
företag
på.
Årets
Ansvarsbarometer
har
gett
oss
en
större
förståelse
på
en
rad
punkter.
Inledningsvis
kan
vi
konstatera
att
ansvarstagande
för
små
och
medelstora
företag,
som
har
varit
med
i
undersökningen.
En
att
vara
centralt
för
dem
i
framtiden.
I
detta
anar
vi
en
koppling
till
ett
resultat,
som
har
kommit
fram
i
en
tidigare
omgång
av
Ansvars-‐
barometern
–
nämligen
det
faktum
att
8
av
10
västsvenskar
säger
beredda
att
göra
detta.
Årets
studie
indikerar
samtidigt
att
privatper-‐
soners
förväntningar
kanske
inte
i
första
hand
driver
företagen
till
ett
20
24. ökat
ansvarstagande
genom
konsumentmakt,
utan
snarare
genom
att
våra
värderingar
–
i
egenskap
av
att
vi
är
tyckande
individer,
medbor-‐
gare
och
anställda
–
på
ett
mer
indirekt
vis
påverkar
företagens
sätt
att
förhålla
sig
till
sin
omvärld.
Företagens
ansvarstagande
tar
sig
olika
uttryck.
Källsortering
är
någonting,
som
nästan
alla
säger
sig
syssla
med
idag.
Det
är
norm
och
att
ge
stöd
till
idéburna
organisationer
i
det
egna
lokalsamhället
kommer
att
öka
så
mycket
framöver
att
det
då
också
kommer
att
vara
som
nästan
alla
sysslar
med
idag,
är
ett
tydligt
tecken
på
att
företags
syn
på
vilket
ansvar
de
har
kan
förändras.
Här
behövs
vidare
funder-‐
framtiden,
och
var
fokus
och
resurser
därmed
bör
läggas.
När
företagen
arbetar
med
sociala
frågor
gör
de
det
framförallt
med
Först
i
andra
hand
integrerar
företagen
de
behövande
in
i
den
egna
verksamheten,
genom
att
riktar
sina
insatser
mot
det
egna
lokalsamhället
än
mot
människor
i
lokalt
engagemang?
Om
vi
för
en
stund
ser
till
hindren
för
ett
ökat
ansvarstagande,
så
uppger
företagen
i
högst
utsträckning
att
dessa
har
med
bristande
värdegrund
samt
med
ett
underskott
på
tid
och
pengar
att
göra.
Filantropi
verkar
vara
en
aktivitet
som
för
många
-‐
sättning
till
grupper
som
står
långt
ifrån
arbetsmarknaden.
Vidare
verkar
prioriterandet
av
det
lokala
engagemanget
ha
att
göra
med
att
många,
framförallt
mindre
företag
är
så
pass
sammanvävda
med
det
omkringliggande
grannskapet
att
det
för
dem
blir
både
en
plikt
och
ansvarstagande
inte
får
upplevas
som
allt
för
krävande
när
det
gäller
inbäddade
i
ett
”
grannskap”
–
såväl
lokalt
som
internationellt.
Det
är
få
av
företagen,
som
låter
sitt
arbete
hämta
kraft
ur
begreppet
för
CSR-‐området.
Vidare
är
det
så
att
de
policys
och
handlingsplaner
21
25. som
företagen
använder
sig
av
framförallt
fokuserar
på
att
hantera
-‐
företag
som
inte
begränsar
sitt
arbete
till
att
beröra
enstaka
frågor,
utan
som
låter
sitt
ansvarstagande
genomsyra
hela
verksamhets-‐
styrningen.
Det
faktum
att
vissa
företag
i
undersökningen
säger
sig
vägledas
av
den
internationella
standarden
ISO
26000
är
ett
tecken
på
att
så
redan
är
fallet
–
om
än
i
begränsad
utsträckning.
Ytterligare
ett
tecken
på
detta
skulle
kunna
vara
det
faktum
att
hälften
av
företagen
-‐
färsidé.
Det
senare
är
dock
ett
svårtolkat
resultat,
eftersom
vi
inte
vet
exakt
hur
de
svarande
har
tolkat
frågan.
Däremot
pekar
resultatet
på
något
annat
som
är
intressant,
nämligen
att
många
av
företagen
har
undersökningen
som
tyder
på
att
detta
stämmer,
såsom
det
faktum
-‐
vikt”
för
dem
framöver.
Resultaten
ovan
blir
extra
intressanta
i
skenet
av
den
utveckling,
som
under
senare
år
har
observerats
på
andra
håll
i
världen
och
som
brukar
kallas
för
CSR
2.0.
Begreppet
beskriver
enkelt
uttryckt
en
fas
i
företagens
CSR-‐arbete,
då
detta
inte
i
samma
grad
som
tidigare
fokuserar
på
riskhantering,
“greenwashing”
och
marknadsföring
en
genuin
ansvarstagandet
i
hela
verksamhetssystemet.
I
och
med
de
tendenser
som
har
beskrivits
i
stycket
ovan
kan
vi
konstatera
att
utvecklingen
kring
CSR
2.0
i
viss
mån
även
existerar
i
Västsverige.
Parallellt
visar
undersökningen
att
också
affärsnytta
är
en
drivkraft
i
företagens
ansvarsarbete.
Framförallt
är
den
indirekta
affärsnyttan
en
drivkraft
–
tanken
att
en
förändring
av
identitet
och
varumärke
indirekt
och
långsiktigt
gynnar
företaget.
Men
det
gäller
också
den
direkta
affärsnyttan,
som
uppkommer
ur
det
faktum
att
vissa
konsu-‐
menter
och
leverantörer
förväntar
sig
–
och
direkt
kräver
–
ett
ökat
ansvarstagande
av
företagen.
Den
senare
drivkraften
verkar
vara
för
många
är
svårt
att
observera
eller
mäta
det
direkta
resultatet
av
22
26. ansvarssatsningar.
Här
stöter
vi
på
en
sista
“knäckfråga”,
nämligen
den
om
vilka
metoder,
som
kan
användas
för
att
utvärdera
om
–
och
i
så
fall
hur
–
enskilda
ansvarssatsningar
har
en
nytta
för
företagen.
Som
vi
tidigare
har
noterat,
utgör
samhällsförbättring
och
affärsnytta
många
gånger
två
sidor
av
samma
mynt.
Eftersom
företagsekonomisk
lönsamhet
även
har
med
samhällsekonomisk
sådan
att
göra,
bör
inte
intresse
av
att
visa
på
värdet
av
företagens
samhällsansvar.
Detta
in-‐
tresse
är
dubbelt,
då
det
inte
bara
har
potential
att
ge
mer
socioekolo-‐
giskt
hållbara
samhällen,
utan
också
mer
ekonomiskt
välmående
och
innovativa
sådana.
Med
detta
sagt
kan
det
avslutningsvis
konstateras
att
frågan
om
företagens
samhällsansvar
inte
bara
hör
hemma
i
företagens
styrelse-‐
rum,
utan
också
på
den
politiska
dagordningen.
Det
var
i
synergin
mellan
privata,
offentliga
och
idéburna
initiativ,
som
välfärdssam-‐
hällets
grund
en
gång
lades.
Nu
står
vårt
samhälle,
både
lokalt
och
globalt,
inför
fundamentala
utmaningar
kring
dess
hållbarhet.
Här
behöver
vi
alla
“kroka
arm”
och
ta
ansvar
tillsammans.
Ensam
är
inte
över
hur
västsvenska
små
och
medelstora
företag
ser
på
sin
del
i
detta
ansvarstagande.
23
27. 8 STRUKTURFÖRSLAG FÖR
ETT MER ANSVARSTAGANDE
VÄSTSVENSKT NÄRINGSLIV
Hållbart arbete via metoder och standards
g
skall
förmås
gå
från
spontan
välv
blir
konkret,
verksamhetsnära
och
systematiskt.
Det
behövs
också
standards,
genom
vilka
företag
kan
visa
på
nyttan
av
ansvarstagande
Kanal för goda exempel
Vilka
nya
områden
har
potential
att
i
framtiden
bli
norm
på
västsven-‐
redan
många
goda
exempel
i
Västsverige.
Företag
behöver
därför
lära
sig
och
inspireras
av
varandra.
Att
samla
och
systematiskt
sprida
goda
exempel
–
genom
exempelvis
en
regional
databas
–
kan
ge
positiva
effekter.
Lokalt och globalt
Som
vi
har
sett
bygger
företags
lokala
engagemang
ofta
på
en
vetskap
om
att
de
är
inbäddade
i
–
och
beroende
av
–
sitt
närsamhälle.
Men
också
internationellt
orienterade
företag
är
beroende
av
stabila
eko-‐
nomier
och
ekosystem.
Därför
behövs
det
metoder,
som
tydligare
kan
illustrera
de
sätt
på
vilka
företag
är
inbäddade
i
–
och
beroende
av
–
det
“internationella
grannskap”
som
de
är
en
del
av.
På
så
sätt
kanske
Från enkel filantropi till “uppkavlade
skjortärmar”
Filantropi
är
en
vanlig
form
av
engagemang,
sannolikt
tack
vare
att
det
upplevs
som
tryggt,
enkelt
och
icke
tidskrävande.
Lärdomen
av
detta
är
att
spridningen
av
CSR
måste
göras
användarvänlig
och
så
-‐
24
28. tillgängliga
på
en
plats
är
centralt.
Samtidigt
behöver
inställningen
ändras,
ansvarstagande
måste
få
ta
tid
och
uppta
en
plats
i
ordinarie
verksamhetsstyrning.
En nylansering av CSR-begreppet
Begreppet
CSR
behöver
spridas
och
vidgas.
Idag
tenderar
det
att
framförallt
upplevas
som
kopplat
till
företags
sociala
arbete.
Det
ses
inte
som
någonting
som
är
till
för
alla
verksamheter,
oavsett
inrikt-‐
erfarenheter
och
den
forskning,
som
redan
existerar
på
området
och
som
berör
oss
alla.
På den politiska dagordningen
Ett
systematiskt
CSR-‐arbete
s
-‐
faktor.
Den
offentliga
och
idéburna
sektorn
kan
sägas
ha
ansvars-‐
tagandet
i
sitt
DNA
redan
idag.
För
att
skapa
större
synergi
mellan
affärer
och
samhällsansvar,
så
bör
politikens
inblandning
och
en-‐
gagemang
i
CSR-‐frågor
kunna
ge
betydande
strukturvärden.
Mötesplatser för sociala kontrakt
Det
var
i
synergin
mellan
privat,
offentlig
och
idéburen
sektor,
som
välfärdssamhället
en
gång
växte
fram.
Hur
kan
användandet
av
ett
nytt
”socialt
kontrakt”
–
ett
tvärsektoriellt
samarbete
mellan
aktörer
-‐
samhället?
Svaret
på
denna
fråga
kan
bara
komma
i
gemensam
dialog
värderingar
och
visioner.
Att
tillhandahålla
mötesplatser
och
nätverk
är
viktigt
i
detta
sammanhang.
En västsvensk CSR-modell i ett nordiskt
perspektiv
Vår
samhällsstruktur,
med
både
stark
individualism
och
starka
kollek-‐
tiva
strukturer,
bör
utifrån
ett
CSR-‐perspektiv
kunna
ligga
till
grund
för
en
långsiktigt
god
samhällsutveckling.
Då
Västsverige
också
har
en
stark
kultur
av
samverkan
bör
en
sammanhållande
medveten
CSR-‐
gemenskap
–
en
regional
infrastruktur
–
kunna
“sprida
stora
ringar
på
vattnet”,
både
lokalt
och
nationellt.
Kan
en
sådan
gemenskap
även
inkludera
transparens
gentemot
individen,
konsumentmakten
och
civilsamhället
bör
denna
kunna
ge
uppmärksamhet
i
hela
världen
–
en
modell,
där
”the
good
society”
går
hand
i
hand
med
”det
goda
livet”.
25
29. METOD
ledningsfunktion
i
västsvenska
små
och
medelstora
företag.
Nedan
redogörs
för
studiens
undersöknings-‐
design.
Djupintervjuer
stycken
företag
i
Västsverige
valdes
ut
genom
ett
strategiskt
urval.
Urvalskriterierna
berörde
företa-‐
arbete,
vilket
skulle
kunna
komplettera
analysen
av
den
data
som
erhölls
från
den
postala
enkäten.
Enkät
En
postal
enkät
skickades
ut
av
rapportförfattarna
riktad
till
företagsledare
i
små
och
medelstora
företag
i
fyra
kommuner
i
Västsverige.
Enkäten
innehöll
totalt
12
stycken
huvudfrågor
och
40
stycken
under-‐
frågor.
Uppskattningsvis
tog
enkäten
ungefär
10-‐15
minuter
att
fylla
i.
Att
postal
enkät
valdes
har
att
göra
-‐
bil
urvalsram
till
skillnad
från
exempelvis
maillistor.
De
ger
därmed
bättre
förutsättningar
när
det
gäller
Enkäten
fokuserade
på
–
och
är
genomförd
i
samarbete
med
–
kommunerna
Lidköping,
Vårgårda
och
Mölndal
i
Västra
Götalands
län,
samt
Halmstad
i
Hallands
län.
De
fyra
kommunerna
valdes
ut
genom
huruvida
de
var
mer
av
landsbygds-‐
eller
stadskommuner.
På
så
sätt
bedömdes
kommunerna
i
högre
grad
kunna
representera
Västsverige
som
helhet.
Ett
annat
urvalskriterium
var
att
väletablerade
kontak-‐
ter
redan
var
upparbetade
med
dessa
kommuner.
En
viktig
del
i
undersökningsdesignen
var
nämligen
i
Västra
Götalands
län
och
Hallands
län
har
deluppdraget
att
arbeta
med
tillväxtfrågor,
samt
ofta
har
en
relation
till
och
legitimitet
bland
företagen
så
förväntades
detta
öka
förtroendet
för
enkäten.
Detta
sågs
som
en
styrka
i
sammanhanget,
eftersom
det
brukar
vara
mycket
svårt
att
få
företagsledare
att
svara
på
-‐
en
riktigt
lika
stor
andel
av
samtliga
företag
i
kommunen.
Samtidigt
har
näringslivsregistren
en
styrka,
eftersom
vi
genom
dessa
i
högre
grad
nådde
de
företag
som
kommunerna
har
kontakt
med,
vilket
var
26
30. systematiskt
urval
av
400
företag
i
de
fyra
kommunernas
näringslivsregister,
vilket
ger
en
relativt
god
grund
för
urvalets
representativitet
i
förhållande
till
urvalsramen.
Enkäten
skickades
till
företagens
huvudadress,
med
det
uttalade
syftet
att
den
skulle
fyllas
i
av
personer
i
ledningsfunktion
eller
annan
lämplig
person,
som
har
en
bild
av
företagets
arbete.
Dessa
ut-‐
ofta
uppbyggda
kring
många
olika
personer
och
delar.
Därför
går
det
inte
att
på
ett
enkelt
sätt
säga
att
de
åsikter,
som
svarspersonerna
har,
representerar
samtliga
som
arbetar
på
företaget,
utan
snarare
-‐
nom
personer
på
ledningsgruppsnivå,
som
det
är
allra
störst
chans
att
kunna
erhålla
en
samlad
bild
av
företagens
CSR-‐arbete.
En
nackdel
kan
vara
att
företagsledningen
kan
ha
ett
intresse
av
att
utmåla
anonym,
vilket
innebär
att
de
svarande
inte
borde
vinna
någonting
på
att
försköna
bilden.
Det
kan
också
vara
så
att
personer
på
ledningsgruppsnivå
i
högre
grad
än
andra
är
positivt
eller
negativt
inställda
till
CSR-‐frågor,
vilket
skulle
kunna
snedvrida
resultatet.
Om
så
har
varit
fallet
kan
vi
dock
inte
uttala
oss
om.
-‐
tionerna
som
kommer
att
svara
på
enkäten,
oavsett
vilket
år
den
genomförs.
Bruttourvalet
–
alltså
antalet
företag
som
enkäten
skickades
till
–
bestod
som
redan
nämnts
av
400
företag.
10
av
enkäterna
kom
tillbaka
med
posten
och
de
har
därmed
räknats
som
ett
så
kallat
“naturligt
bortfall”.
Efter
det
att
det
naturliga
bortfallet
har
räknats
bort,
återstod
ett
nettourval
på
390
företag.
Med
137
svarande
får
vi
en
svarsfrekvens
(netto)
på
35
procent.
Detta
är
–
mot
bakgrund
av
hur
det
generellt
ser
ut
–
varken
en
hög
eller
låg
svarsfrekvens
när
det
gäller
enkätundersökningar
riktade
till
företag.
Slutligen
kan
det
påpekas
att
vi
i
de
fall,
då
de
svarande
har
valt
att
hoppa
över
enstaka
frågor
i
enkäten,
har
räknat
dessa
som
icke-‐svar.
En
annan
tradition
är
att
räkna
detta
som
ett
“vet
inte”,
men
vi
Studiens kvalitet
Genomförandet
av
företagsenkäter
berörs
av
en
rad
problem,
som
gäller
såväl
svårigheten
att
få
rep-‐
resentanter
att
svara
som
komplexiteten
av
att
uttala
sig
om
företag
“som
helhet”.
Detta
är
problem,
som
alla
studier
belastas
av
mer
eller
mindre.
Att
vi
använt
oss
av
så
kallad
metodtriangulering
–
alltså
ansvarstagande
från
olika
synvinklar.
Detta
ökar
kvaliteten.
Då
syftet
i
första
hand
är
att
få
en
förståelse
för
tankemönster
och
tendenser,
samt
att
belysa
frågor
att
arbeta
vidare
med,
snarare
än
att
ge
exakta
siffror,
kan
studien
sägas
vara
trovärdig.
Dock
kan
det
tänkas
att
det
i
någon
högre
grad
har
varit
de
lite
mer
positiva
företagsledarna,
som
har
varit
intresserade
av
att
delta,
vilket
kan
innebära
att
studien
-‐
föra
studien
över
tid,
eftersom
det
bedöms
vara
personer
med
ungefär
samma
bakgrund,
som
svarar
på
enkäten
år
efter
år.
27
31. MER OM STUDIEN
Initiativ och genomförande
Initiativet
till
Ansvarsbarometern
togs
år
2009
av
styrelsen
för
CSR
Västsverige.
Sommaren
år
2009
tog
samhällsanalytiker
Stefan
Molnar
fram
en
förstudie,
i
vilken
en
metod
för
Ansvarsbarometerns
fortsatta
som
berör
ansvarsfrågan
ur
allmänhetens
respektive
företagens
perspektiv.
De
versioner
av
Ansvars-‐
-‐
mas
Ekberg,
chefsanalytiker
vid
Västra
Götalandsregionen.
Även
2013
års
Ansvarsbarometer
har
genom-‐
vid
Göteborgs
Universitet.
Magnus
Österman
–
CSR
Västsverige
Zandra
Jönsson
–
CSR
Västsverige
Ylva
Wallinder
–
Institutionen
för
sociologi
och
arbetsvetenskap,
Göteborgs
universitet
Oscar
Ölund
–
Askengren
&
Co
Kontakt
För
mer
information
om
den
roll,
som
Ansvarsbarometern
spelar
i
CSR
Västsveriges
övergripande
arbete,
Magnus
Österman
–
Verksamhetschef
CSR
Västsverige,
tel.
0733
98
34
00,
epost.
magnus@csrvastsverige.se
epost.
zandra@csrvastsverige.se
Stefan
Molnar
–
Samhällsanalytiker
och
konsult,
tel.
0705
680445,
epost.
stefan@stefanmolnar.se
Bert-‐Ola
Bergstrand
–
Doktorand
vid
Handelshögskolan
vid
Göteborgs
universitet,
tel.
0739
516758,
epost.
ola.bergstrand@handels.gu.se
28
32. Design och fotografi
epSos.de
(s.
3);
aubergene
(s.
10);
Scott
(s.
14);
listentothemountains
(s.
16);
exfordy
(s.
17)
Om CSR Västsverige
CSR
Västsverige
är
en
knutpunkt
för
Västsveriges
samlade
CSR-‐arbete.
Organisationen
verkar
som
en
röst,
ett
stöd
och
en
regional
infrastruktur
för
hållbar
samhällsutveckling
där
synergin
mellan
affärer
och
samhällsansvar
står
i
fokus.
Verksamheten
bedrivs
som
en
icke-‐vinstdrivande
förening
och
initierades
år
2008
av
Västra
Götalands-‐
250
000
arbetstillfällen.
former,
däribland
ett
omfattande
kompetensutvecklings-‐
och
seminarieprogram.
29
36. Samhällsansvar
blir
allt
mer
en
förutsättning
för
att
vi
ska
få
goda
liv
och
konkurrenskraftiga
organisationer.
Men
hur
ser
privatpersoner
och
organisationer
i
Västsverige
på
sin
egen
och
andras
förmåga
att
ta
ansvar?
Om
detta
handlar
CSR
Västsveriges
återkommande
studie
Ansvarsbarome-‐
medelstora
företag
i
fyra
västsvenska
kommuner
ser
på
sitt
eget
ansvar.
ansvarstagande
kommer
vara
centralt
för
dem
i
framtiden
–
detta
mot
bakgrund
av
att
många
redan
idag
tar
ett
sam-‐
hällsansvar.
Undersökningen
ger
också
förståelse
för
vad
som
driver
samhällsansvaret,
samt
visar
att
detta
för
mån-‐
ga
är
sammankopplat
med
god
affärsutveckling.
Med
årets
undersökning
får
vi
bekräftat
att
senare
års
internationella
trend
att
företag
integrerar
ansvarstagandet
i
alla
delar
av
verksamheten
i
viss
mån
även
har
nått
Västsverige.
