ANSVARSBAROMETERN 2013
Affärer och samhällsansvar i synergi
Hur tar små och medelstora
företag i Västsverige ansvar?
CSR V...
ANSVARSBAROMETERN 2013
Affärer och samhällsansvar i synergi
Hur tar små och medelstora företag i
Västsverige ansvar?

Stud...
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning...............................................................................................
INLEDNING
att	
  mäta	
  förändrade	
  väderförhållanden.	
  Idag	
  är	
  förändrade	
  väder-­‐	
  och	
  klimatförhålla...
ANSVARET FÖRVÄNTAS ÖKA
Hur	
  ser	
  de	
  västsvenska	
  små	
  och	
  medelstora	
  företagen	
  på	
  sin	
  roll	
  
s...
ANSVAR IDAG OCH OM 3 ÅR
Hur	
  ser	
  de	
  västsvenska	
  små	
  och	
  medelstora	
  företagens	
  samhällsen-­‐
gageman...
lunchförpackningar,	
  fyller	
  på	
  ekologiskt	
  kaffe	
  i	
  bryggaren,	
  släcker	
  
rutiner	
  och	
  starka	
  n...
de	
  individer,	
  som	
  är	
  lämpliga	
  för	
  deras	
  arbetsplats?	
  Och	
  hur	
  utformar	
  
de	
  välkomstruti...
Slutsatser om ideellt medarbetarengagemang
-­‐
ganisationer	
  på	
  arbetstid.	
  Men	
  det	
  är	
  oklart	
  i	
  vilk...
-­‐
samhälle	
  än	
  i	
  andra	
  delar	
  av	
  världen?	
  Kanske	
  har	
  det	
  att	
  göra	
  med	
  
att	
  många...
Hur förhåller sig olika typer av ansvarstagande till varandra?
Så	
  här	
  långt	
  har	
  vi	
  r

t	
  antal	
  olika	
...
ganisation	
  till	
  att	
  väva	
  in	
  givandet	
  i	
  den	
  egna	
  affärsmodellen.	
  Men	
  
aktivitet,	
  som	
 ...
Slutsatser - Hur förhåller sig olika typer av
ansvarstagande till varandra?
idag	
  och	
  om	
  3	
  år.	
  
-­‐
företage...
STYRNING OCH DRIVKRAFTER
Är ansvarstagandet integrerat i
verksamhetsstyrningen?
Hur	
  har	
  de	
  små	
  och	
  medelsto...
-­‐
menter	
  efterfrågar.	
  Genom	
  att	
  tillfredställa	
  marknadens	
  behov	
  menar	
  
ledare	
  som	
  argument...
Vilka är drivkrafterna bakom ansvarstagandet?
Vad	
  är	
  det	
  som	
  drive

-­‐

frågor?	
  Är	
  det	
  företagens	
 ...
0

10

20

30

40

50

Vad	
  driver	
  er	
  till	
  att	
  arbeta	
  med	
  den	
  här	
  typen	
  av	
  aktiviteter?
6....
HINDER OCH BEHOV AV STÖD
Vilka är de vanligaste hindren?
Vi	
  frågade	
  de	
  västsvenska	
  små	
  och	
  medelstora	
 ...
Slutsatser om hinder
-­‐
gande.	
  Hur	
  kan	
  ansvar	
  bli	
  en	
  intäkt	
  istället	
  för	
  en	
  kostnad?

vara	...
Parallellt	
  är	
  det	
  ungefär	
  4	
  av	
  10	
  som	
  har	
  svarat	
  “kanske”	
  på	
  frågan	
  
slår	
  ihop	
...
SYNEN PÅ CSR
Hur väl kände företagen till uttrycket CSR
sedan tidigare?
Känner	
  små	
  och	
  medelstora	
  företag	
  i...
Slutsatser om företagens kännedom om CSR

förståelse	
  för	
  CSR-­‐begreppet	
  och	
  vad	
  detta	
  kan	
  innebära	
...
CENTRALA SLUTSATSER OCH
VIDARE REFLEKTIONER
8 centrala slutsatser
1.	
  För	
  många	
  av	
  företagen	
  är	
  ökat	
  a...
ökat	
  ansvarstagande	
  genom	
  konsumentmakt,	
  utan	
  snarare	
  genom	
  att	
  
våra	
  värderingar	
  –	
  i	
  ...
som	
  företagen	
  använder	
  sig	
  av	
  framförallt	
  fokuserar	
  på	
  att	
  hantera	
  
-­‐

företag	
  som	
  i...
ansvarssatsningar.	
  Här	
  stöter	
  vi	
  på	
  en	
  sista	
  “knäckfråga”,	
  nämligen	
  
den	
  om	
  vilka	
  meto...
8 STRUKTURFÖRSLAG FÖR
ETT MER ANSVARSTAGANDE
VÄSTSVENSKT NÄRINGSLIV
Hållbart arbete via metoder och standards
g	
  skall	
...
tillgängliga	
  på	
  en	
  plats	
  är	
  centralt.	
  Samtidigt	
  behöver	
  inställningen	
  
ändras,	
  ansvarstagand...
METOD
ledningsfunktion	
  i	
  västsvenska	
  små	
  och	
  medelstora	
  företag.	
  Nedan	
  redogörs	
  för	
  studiens...
systematiskt	
  urval	
  av	
  400	
  företag	
  i	
  de	
  fyra	
  kommunernas	
  näringslivsregister,	
  vilket	
  ger	
...
MER OM STUDIEN
Initiativ och genomförande
Initiativet	
  till	
  Ansvarsbarometern	
  togs	
  år	
  2009	
  av	
  styrelse...
Design och fotografi

epSos.de	
  (s.	
  3);	
  aubergene	
  (s.	
  10);	
  Scott	
  (s.	
  14);	
  listentothemountains	
...
Plats för egna
anteckningar:
Samhällsansvar	
  blir	
  allt	
  mer	
  en	
  förutsättning	
  för	
  att	
  vi	
  ska	
  
få	
  goda	
  liv	
  och	
  ko...
Ansvarsbarometern 2013 - Affärer och samhällsansvar i synergi
Ansvarsbarometern 2013 - Affärer och samhällsansvar i synergi
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Ansvarsbarometern 2013 - Affärer och samhällsansvar i synergi

1,888 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
1,888
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
755
Actions
Shares
0
Downloads
11
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Ansvarsbarometern 2013 - Affärer och samhällsansvar i synergi

  1. 1. ANSVARSBAROMETERN 2013 Affärer och samhällsansvar i synergi Hur tar små och medelstora företag i Västsverige ansvar? CSR Västsverige
  2. 2. ANSVARSBAROMETERN 2013 Affärer och samhällsansvar i synergi Hur tar små och medelstora företag i Västsverige ansvar? Studie av Stefan  Molnar  -­‐  Samhällsanalytiker  och  konsult Bert-­‐Ola  Bergstrand  -­‐  Handelshögskolan  vid  Göteborgs  universitet Referensgrupp Magnus  Österman  –  CSR  Västsverige Zandra  Jönsson  –  CSR  Västsverige Ylva  Wallinder  –Institutionen  för  sociologi  och  arbetsvetenskap,  Göteborgs  universitet Oscar  Ölund  –  Askengren  &  Co Studien  är  genomförd  med  stöd  av  och  medverkan  från  Halmstads  kommun,  Lidköpings  kommun,   Mölndals  stad  och  Vårgårda  kommun
  3. 3. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning..................................................................................................................................................................1 Ansvaret förväntas öka.............................................................................................................................2 Ansvar idag och om 3 år..........................................................................................................................3 Styrning och drivkrafter.............................................................................................................................11 Hinder och behov av stöd......................................................................................................................15 Synen på CSR.................................................................................................................................................18 Centrala slutsatser och vidare reflektioner............................................................................20 8 strukturförslag för ett mer ansvarstagande västsvenskt näringsliv..............24 Metod...................................................................................................................................................................26 Mer om studien............................................................................................................................................28
  4. 4. INLEDNING att  mäta  förändrade  väderförhållanden.  Idag  är  förändrade  väder-­‐  och  klimatförhållanden  en  av  de  sam-­‐ hällsutmaningar,  som  potentiellt  hotar  vår  existens,  tillsammans  med  obalanser  i  våra  sociala  system.   Liksom  barometern  en  gång  skapades  i  syfte  att  ge  bättre  förståelse  för  hur  väder  och  vind  påverkar  oss,   så  har  CSR  Västsverige  skapat  undersökningen  Ansvarsbarometern  för  att  ge  bättre  förståelse  för  hur   västsvenska  privatpersoners,  företags  och  organisationers  samhällsansvar  ser  ut  -­‐  idag  och  i  framtiden.   Ansvarsbarometern  fungerar  som  en  pusselbit  i  CSR  Västsveriges  arbete  med  att  vara  en  röst,  ett  stöd   och  en  regional  infrastruktur,  som  sätter  synergin  mellan  affärer  och  samhällsansvar  i  fokus. förväntan  bland  privatpersoner  på  att  företag  ska  ta  ett  ökat  samhällsansvar,  samt  att  8  av  10  väst-­‐ togs  med  grund  i  en  hypotes  om  att  de  förväntningar,  som  västsvenska  privatpersoner  har,  rimligtvis  ock-­‐ så  borde  påverka  företagens  samhällsengagemang.  I  årets  version  av  Ansvarsbarometern  frågar  vi  därför   -­‐ mer  vara  centralt  för  dem  i  framtiden;  detta  mot  bakgrund  av  att  många  redan  idag  tar  ett  samhälls-­‐ ansvar,  om  än  i  olika  omfattning  och  form.  Företagen  förväntar  sig  att  de  kommer  att  ta  ökat  ansvar  för   -­‐ rådet.  Det  “integrerande  förhållningssättet”  blir  här  speciellt  viktigt.  Detta  innebär  att  den  egna  arbets-­‐ platsen  görs  till  en  arena  för  ett  utökat  samhällsansvar  genom  att  exempelvis  grupper  som  står  speciellt   Många  av  företagen  menar  att  de  har  tämligen  goda  kunskaper  om  hur  de  ska  göra  för  att  ta  större   tyckas  vara  motsägelsefullt,  men  frågan  om  hur  synergier  mellan  affärer  och  samhällsansvar  skapas  är   inte  okomplicerad.  I  detta  sammanhang  växer  ökade  kunskaper  om  CSR-­‐frågor  fram  som  en  faktor  som   välkänt  på  många  av  företagen. Styrelsen i CSR Västsverige, september 2013 1
  5. 5. ANSVARET FÖRVÄNTAS ÖKA Hur  ser  de  västsvenska  små  och  medelstora  företagen  på  sin  roll   som  ansvarsbärare?  Har  de  ett  intresse  av  att  ta  ansvar  för  samhälls-­‐ utvecklingen  framöver?  För  att  få  svar  på  detta  ställde  vi  i  enkäten   frågan  om  företagen  tror  att  ett  ökat  ansvarstagande  kommer  vara   av  central  vikt  för  dem  framöver.  Hälften  verkar  vara  förhållande-­‐ vis  säkra  på  att  det  kommer  att  vara  det.  Om  vi  också  inkluderar  de   företag,  som  svarar  “delvis”,  uppgår  andelen  företag  till  9  av  10.  Detta   ta  ökat  ansvar  i  framtiden  och  att  detta  ansvarstagande  dessutom   förväntas  bli  centralt  för  företagen. Kommer  ökat  ansvarstagande   vara  centralt  för  er  framöver? 1. Kommer ökat ansvarstagande vara av central vikt för företagen framåt? tagande  inte  kommer  att  bli  centralt  framöver.  I  och  med  att  frågan  är   Stämmer  inte  alls   -­‐  11  % formulerad  som  den  är,  skulle  det  dock  kunna  vara  så  att  även  vissa   Stämmer  delvis  -­‐   42  % Stämmer  till  stor   del  -­‐  30  % Stämmer  helt  och   hållet  -­‐  17  % 0 10 20 30 40 I  enkäten  är  det  bara  1  av  10  företag  som  säger  att  ökat  ansvars-­‐ av  dessa  företag  kan  tänka  sig  att  ta  ökat  ansvar,  bara  att  detta  inte   kommer  att  vara  någonting  som  är  “centralt”  i  deras  arbete. Hur  ska  företagens  optimism  inför  sitt  eget  framtida  ansvarstagande   tolkas?  Är  de  överoptimistiska  när  de  svarar  på  enkäten?  Eller  har   50 6. vad driver er till att arb med den här typen av aktiviteter? företagen  en  reell  beredskap  för  större  ansvarstagande  framöver?   se  under  de  kommande  sidorna,  driver  många  små  och  medelstora   företag  i  Västsverige  redan  ett  arbete  med  såväl  sociala  frågor  som   0 2 10 20 30 40 50 60 70 80
  6. 6. ANSVAR IDAG OCH OM 3 ÅR Hur  ser  de  västsvenska  små  och  medelstora  företagens  samhällsen-­‐ gagemang  ut  idag?  Och  hur  förväntar  företagen  sig  att  deras  en-­‐ gagemang  kommer  att  utvecklas  under  de  kommande  tre  åren?  I   denna  del  redogörs  för  företagens  arbete  med  sociala  frågor  och   dessa  områden  förhåller  sig  vill  varandra. Om företagens miljöarbete Genom  enkäten  frågade  vi  företagen  om  de  källsorterar  och  köper   kommer  att  göra  detta  om  3  år.  8  av  10  säger  att  de  källsorterar   Källsortering  kan  därmed  idag  sägas  vara  norm  på  västsvenska   fördubblas  på  3  år.  Om  detta  blir  verklighet  kommer  såväl  källsorte-­‐ ökar  förståelsen  för  varför  många  företag  källsorterar  och  köper   3
  7. 7. lunchförpackningar,  fyller  på  ekologiskt  kaffe  i  bryggaren,  släcker   rutiner  och  starka  normer  på  företagen  gör  att  denna  typ  av  aktiv-­‐ iteter  är  utbredda  –  något  som  kan  förstås  mot  bakgrund  av  att  de   -­‐ tag  i  Västsverige,  som  har  tagit  ytterligare  steg  för  att  integrera  sitt   -­‐ företag  beskriver  exempelvis  att  de  över  tid  har  tagit  fram  proces-­‐ ser  för  att  återvinna  allt  de  kan  från  produktionen.  De  arbetar  också   aktivt  med  att  se  efter  naturen  runt  omkring  fabrikslokalen.  Dessa   på  företagen. Slutsatser om företagens miljöarbete  Idag  är  källsorter -­‐ tas  bli  norm  om  3  år. tydliga  rutiner. ”De som kommer hit kommer aldrig att få en chans på arbetsmarknaden. Det är bättre att vi tar emot dem [så att de kan hjälpa till här], än att de ska gå sysslolösa”. 4 Om företagens sociala engagemang – att integrera grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden Hur  vanligt  är  det  att  västsvenska  små  och  medelstora  företag  er-­‐ som  står  långt  ifrån  arbetsmarknaden?  Av  de  företag,  som  har  svarat   på  enkäten,  visar  det  sig  vara  en  minoritet  som  för  ett  sådant  arbete.   säger  att  de  bara  “delvis”  gör  det.  För  knappt  hälften  av  företagen  är   ett  engagemang  av  detta  slag  överhuvudtaget  inte  aktuellt  i  nuläget. Om  tre  år  förväntas  det  vara  4  av  10  som  integrerar  utsatta  grupper   men  det  kommer  fortfarande  att  vara  en  minoritet  av  företagen  som   ar  till  att  så  är  fallet.  
  8. 8. de  individer,  som  är  lämpliga  för  deras  arbetsplats?  Och  hur  utformar   de  välkomstrutiner,  arbetsuppgifter  och  mentorskap  på  ett  bra  sätt?   ser  som  “främmande”. För  att  kunna  angripa  dessa  problem  behövs  det  fungerande  infra-­‐ strukturer  och  samarbeten  mellan  de  privata  och  sociala  sektorerna,   -­‐ na  tyder  på  att  sådana  infrastrukturer  med  fördel  kan  utformas  som   “win-­‐win”-­‐situationer,  vilket  innebär  att  företagens  sociala  invester-­‐ ingar  återbetalas  genom  exempelvis  större  arbetskraftsutbud,  ökad   mångfald  och  nya  perspektiv. Slutsatser om att integrera utsatta grupper -­‐ ande  om  en  minoritet. -­‐ er  rutiner  och  skapar  ökat  förtroende  för  –  och  tillit  mellan  –  arbets-­‐ givare  och  potentiella  anställda  från  utsatta  grupper. Ideellt medarbetarengagemang på arbetstid Låter  de  små  och  medelstora  företagen  sina  medarbetare  engagera   sig  i  frivilligorganisationer  på  arbetstid?  Bland  de  företag,  som  har   svarat  på  enkäten,  är  det  4  av  10  som  säger  sig  göra  detta  idag.  En  lika   stor  andel  av  företagen  tror  att  de  kommer  att  ägna  sig  åt  denna  typ   av  engagemang  om  3  år,  vilket  innebär  att  engagemanget  inte  förvän-­‐ tas  öka  under  denna  period.  Med  detta  sagt  bör  det  påpekas  att  det   och  som  därmed  inte  helt  utesluter  att  de  kommer  att  ha  medarbetar-­‐ volontärer  på  företaget  om  3  år. Vi  vet  dock  inte  hur  många  ideella  timmar  det  rör  sig  om  eller  i  vilka   typer  av  frivilligorganisationer  som  engagemanget  sker  –  är  det  i   människorättsorganisationen,  den  lokala  fotbollsklubben  eller  fack-­‐ föreningen?  Detta  har  betydelse  för  vilka  effekter  engagemanget  får. 5
  9. 9. Slutsatser om ideellt medarbetarengagemang -­‐ ganisationer  på  arbetstid.  Men  det  är  oklart  i  vilken  utsträckning  och   inom  vilka  typer  av  organisationer. 4  av  10  svarat  “kanske”.  Dessa  utesluter  därmed  inte  helt  och  hållet   att  de  kommer  att  ha  medarbetarvolontärer  framöver. Stöd till idéburna organisationers sociala arbete – lokalt och globalt I  enkäten  frågade  vi  företagen  om  de  ger  olika  former  av  stöd  till  idé-­‐ burna  organisationer  som  arbetar  med  social  utveckling  i  företagets   lokalsamhälle.  4  av  10  säger  att  de  gör  detta.  Färre  företag  –  drygt  3   arbetar  med  social  utveckling  i  andra  delar  av  världen. Om  vi  blickar  3  år  framåt  i  tiden  har  andelen  företag,  som  ger  stöd   till  organisationer  som  arbetar  med  social  utveckling  i  lokalsamhäl-­‐ let,  ökat  från  4  till  6  av  10,  medan  andelen  företag,  som  ger  stöd  till   organisationer  som  har  sitt  fokus  i  andra  delar  av  världen,  knappt  har   ökat  överhuvudtaget  (fem  procent).  Den  största  ökningen  förväntas   alltså  ske  när  det  gäller  det  lokala  engagemanget,  vilket  innebär  att   detta  kommer  att  vara  vanligare  än  det  internationella  engagemanget   även  om  tre  år. 6
  10. 10. -­‐ samhälle  än  i  andra  delar  av  världen?  Kanske  har  det  att  göra  med   att  många  mindre  företag  i  Västsverige  är  så  pass  sammanvävda  med   det  omkringliggande  grannskapet  att  det  för  dem  blir  både  plikt   stärker  denna  tolkning.  Vissa  företagsledare  på  mindre  orter  verkar   inte  göra  någon  större  åtskillnad  mellan  vilka  de  är  som  privat-­‐ personer  och  som  företagare.  De  visar  inte  heller  att  de  gör  någon   lokalsamhället.  Som  företagsledare  värnar  du  om  dina  anställda,  samt   dina  lagkamrater  i  innebandylaget  och  föräldrar  till  dina  barns  klass-­‐ kamrater. Företag  på  större  orter  är  på  samma  sätt  som  de  på  mindre  orter   ”Det ger tillbaka så mycket i slutändan i form av ökat engagemang hos medarbetarna /…/ vi har även låg personalomsättning vilket gynnar oss” på  större  orter  också  förmås  känna  att  de  är  såväl  inkopplade  i  som   beroende  av  världen  runtomkring  dem?  Detta  gäller  inte  bara  deras   lokala  grannskap  utan  också  det  “internationella  grannskap”,  som  vi   alla  är  inbäddade  i  och  beroende  av. Slutsatser om stöd till idéburna organisationer sociala  frågor  i  företagets  lokalsamhälle.  Drygt  3  av  10  ger  stöd  till   organisationer  som  arbetar  i  andra  delar  av  världen.   Skillnaden  mellan  lokalt  och  globalt  förväntas  vara  kvar  om  tre  år.   Då  ger  6  av  10  stöd  till  organisationer  i  lokalsamhället,  medan  drygt  3   av  10  ger  stöd  till  organisationer  i  andra  länder.   företagen  är  så  pass  sammanvävda  med  det  omkringliggande  grann-­‐ är  välfungerande. -­‐ ternationellt  grannskap”? 7
  11. 11. Hur förhåller sig olika typer av ansvarstagande till varandra? Så  här  långt  har  vi  r t  antal  olika  sätt,  på  vilka  små  och   medelstora  företag  i  Västsverige  tar  ansvar.  Hur  förhåller  sig  dessa   olika  typer  av  ansvarstagande  till  varandra?  Enkäten  tyder  på  att  det   Detta  är  en  skillnad  som  existerar  idag  och  som  fortsatt  förväntas   existera  om  3  år,  även  om  de  handlingar  som  är  inriktade  på  att  för-­‐ bättra  sociala  förhållanden  för  andra  människor  relativt  sett  väntas   -­‐ ning  och  fackliga  rättigheter.  Däremot  är  det  inte  lika  vanligt  med   processer  som  syftar  till  att  underlätta  företagens  “externa”  sociala   människor  utanför  den  egna  organisationen. typer  av  sociala  frågor.  När  det  gäller  det  sociala  arbetet  tyder  dock   enkäten  på  att  det  är  vanligast  att  företag  ger  stöd  till  idéburna  or-­‐ ganisationer,  som  arbetar  med  social  utveckling  i  företagets  lokalsam-­‐ -­‐ lighet  att  engagera  sig  i  frivilligorganisationer  på  arbetstid.  Däremot   är  det  färre  som  ger  stöd  till  idéburna  organisationer,  som  arbetar   med  social  utveckling  i  andra  delar  av  världen.  Även  här  ser  vi  att   undantag.  Det  engagemang,  som  är  allra  minst  vanligt  bland  företa-­‐ gen,  är  nämligen  lokalt  orienterat;  att  stötta  grupper  som  står  långt   Resonemanget  ovan  åskådliggör  ytterligare  en  övergripande  tendens;   organisationer  som  bedriver  socialt  arbete  –  än  att  integrera  socialt   tillfälle  ge  tid,  kompetens,  pengar  eller  varor  till  en  välgörenhetsor-­‐ 8
  12. 12. ganisation  till  att  väva  in  givandet  i  den  egna  affärsmodellen.  Men   aktivitet,  som  är  mindre  utmanande  såväl  tids-­‐  och  resursmässigt,   Vår syn på filantropi som  emotionellt,  än  ett  “integrerande  förhållningssätt”  är. Med  detta  sagt  kan  vi  också  konstatera  att  det  integrerande  förhåll-­‐ ningssättet  väntas  bli  vanligare  framöver.  Om  detta  blir  sanning,  kom-­‐ mer  det  om  tre  år  att  vara  lika  många  företag,  som  har  ett  integre-­‐ rande  förhållningssätt  som  de  som  låter  medarbetarna  engagera  sig   ideellt.  I  och  med  detta  blir  den  minst  vanliga  typen  av  engagemang   att  ge  stöd  till  idéburna  organisationer,  som  arbetar  med  social  ut-­‐ veckling  i  andra  delar  av  världen.  Det  betyder  att  klyftan  mellan  lokalt   och  internationellt  engagemang  kommer  att  bli  ännu  mer  markant   om  3  år. VAd gör g Vad  ni ör  ni  idag? idag? Köper  miljömärkt  -­‐  44  % Stödjer  ideella  organisationer  som  jobbar  med   social  utveckling  i  andra  delar  av  världen  -­‐  26  % Stödjer  ideella  organisationer  som  jobbar  med   social  utveckling  i  vårt  lokalsamhälle  -­‐  42  % Låter  våra  medarbetare  engagera  sig   i  frivilligorganisationer  på  arbetstid  -­‐  38  % Källsorterar  -­‐  81  % 0 20 40 60 80 100 Gäller  de  som  svarat  “stämmer  helt  och  hållet”  och  “stämmer  till  stor  del” vad gör ni om 3 år? 0 20 40 människor  som  är  i  nöd.   Enklast  är  kanske  att   säga  ”välgörenhet”  eller   ”bistånd”.  Om  en  sådan   välgörenhet  består  av   mer  än  ett  spontant   givande  –  om  den  är   medveten,  engagerad  och   långsiktig  –  så  är  den  ett   naturligt  inslag  i  CSR. I  vårt  resonemang  kring   Erbjuder  anställning/praktik  till  grupper  som   står  långt  ifrån  arbetsmarknaden  -­‐  22  % VAd gör ni idag? ras  enligt  Nationalen-­‐ cyklopedin  som  en   verksamhet  som  syftar   60 80 förhållningssätt  lägger  vi   tonvikten  på  att  man  här   ger  stöd  ”utåt”,  till  andra   organisationer,  som   arbetar  mot  social  utsatt-­‐ het,  till  skillnad  från  det   integrerande  förhåll-­‐ ningssättet,  som  handlar   om  att  man  riktar  sitt   engagemang  “inåt”  och   låter  sin  egen  verksam-­‐ het  vara  en  arena  för  sitt   ansvar  och  engagemang. 100 vad gör ni om 3 n Vad  gör  år?i  om  3  år? Erbjuder  anställning/praktik  till  grupper  som   står  långt  ifrån  arbetsmarknaden  -­‐  41  % Köper  miljömärkt  -­‐  84  % Stödjer  ideella  organisationer  som  jobbar  med   social  utveckling  i  andra  delar  av  världen  -­‐  34  % Stödjer  ideella  organisationer  som  jobbar  med   0 20 40 utveckling  i  vårt  lokalsamhälle  -­‐  59  % 60social  80 100 Låter  våra  medarbetare  engagera  sig   i  frivilligorganisationer  -­‐  41  % Källsorterar  -­‐  94  % 0 20 40 60 80 100 Gäller  de  som  svarat  “högst  sannolikt”  och  “sannolikt” 9
  13. 13. Slutsatser - Hur förhåller sig olika typer av ansvarstagande till varandra? idag  och  om  3  år.   -­‐ företagen   orienterade  –  och  det  fortsätter  att  vara  så  om  3  år. -­‐ i  den  egna  verksamheten.  Det  förra  kan  upplevas  som  mindre  ut-­‐ manande  såväl  tids-­‐  och  resursmässigt  som  emotionellt. 10
  14. 14. STYRNING OCH DRIVKRAFTER Är ansvarstagandet integrerat i verksamhetsstyrningen? Hur  har  de  små  och  medelstora  företagen  integrerat  sitt  ansvarsta-­‐ gande  i  den  egna  verksamhetsstyrningen?  En  del  av  de  företag  som   har  svarat  på  enkäten  utgår  från  förhållningssätt  och  verktyg  som   och  lika  många  att  de  har  uttalat  att  de  ska  samarbeta  med  lever-­‐ antörer,  som  sköter  sig  bra.  4  av  10  har  en  diskrimineringsplan.   Vidare  är  det  vissa  företag  som  arbetar  med  att  integrera  ansvarsta-­‐ gandet  i  hela  verksamhetssystemet.  ISO  26000  är  ett  verktyg  som  kan   olika  verktyg.  Ledarna  för  de  mer  etablerade,  medelstora  företagen   verktyg  och  standarder,  såsom  ISO  26000.  Dessa  verktyg  är  viktiga,   då  företagen  är  involverade  i  omfattande  processer  –  ofta  i  samarbete   med  partners  i  andra  länder  –  vilket  kräver  kvalitetssäkring.  För  de   mindre  företagen  är  ett  arbete  med  standarder  av  denna  typ  inte   lika  viktigt,  delvis  på  grund  av  att  processerna  är  färre  och  kortare.  I   den  mån  företagen  fokuserar  på  klimat  och  sociala  frågor  förefaller   förbättra  sin  omvärld,  snarare  än  av  policys  och  verktyg. I  enkäten  ställde  vi  också  frågan  om  företagen  har  utformat  sin   en  bild  av  hur  utbrett  det  så  kallade  sociala  entreprenörskapet  är  –   av  affärsmässiga  metoder.  Bör  resultatet  tolkas  som  att  hälften  av  de   respondenterna  tre  olika  typer  av  resonemang  för  att  visa  på  hur  an-­‐ svarstagande  är  centralt  för  deras  företag.  Ett  resonemang  går  ut  på   att  deras  företag  –  i  och  med  att  det  strävar  efter  att  tillfredsställa  så   kallade  “hygienfaktorer”,  såsom  källsortering  och  arbetsrättsliga  lagar   –  har  ansvarstagande  som  en  central  målsättning.  Andra  respondent-­‐ er  menar  att  ansvarstagande  är  centralt  för  deras  företag,  i  och  med   11
  15. 15. -­‐ menter  efterfrågar.  Genom  att  tillfredställa  marknadens  behov  menar   ledare  som  argumenterar  för  att  deras  företag  har  samhällsansvar   som  central  målsättning  i  och  med  att  företaget  genomför  konkreta     -­‐ VAd tänker du primärt på när du hör uttrycket Caroporate Social Responsibility vara  de  som  tydligast  brinner  för  att  bidra  till  samhällsutvecklingen.   som  skulle  kunna  kallas  för  “sociala  entreprenörer”.  Däremot  kan   det  vara  någonstans  i  mötet  mellan  de  tre  olika  typer  av  resonemang   varför  så  många  som   hälften  av  de  svarande  i  enkäten  menar  att  ansvarstagande  är  centralt   för  deras  affärsidé.  Utöver  detta  säger  också  resultatet  någonting  om   0 10 20 30 40 50 60 70 80 Under ar... Vi  hrubriken använder ni er av några policicys eller metoder i ert arb med ansvarstagande? ...utformat  vår  affärsidé  så  att  sociala   frågor/miljöfrågor  är  i  centrum  -­‐  45  %     ...uttalat  att  vi  ska  samarbeta  med   leverantörer  som  sköter  sig  bra  -­‐  60  % ...standarden  ISO  26  000  som   vägledande  i  vårt  arbete  -­‐  15  % ...en  diskrimineringsplan  -­‐  41  % ...en  miljöpolicy  -­‐  59  % 0 10 20 30 40 50 60 Gäller  de  som  svarat  “stämmer  helt  och  hållet”  och  “stämmer  till  stor  del” Slutsatser – Är ansvar integrerat i verksamhetsstyrningen? 10  tar  ett  bredare  grepp  och  låter  sig  vägledas  av  den  internationella   standarden  ISO  26000. men  det  visar  om  inte  annat  att  västsvenska  företag  ser  sig  som  an-­‐ svarstagande. och  standarder  gör  för  de  medelstora  företagen. 12
  16. 16. Vilka är drivkrafterna bakom ansvarstagandet? Vad  är  det  som  drive -­‐ frågor?  Är  det  företagens  egna  värderingar?  Eller  har  konsument-­‐  och   intressentmakten  vaknat?  Bland  de  företag,  som  har  svarat  på  en-­‐ att  detta  är  en  drivkraft  i  deras  ansvarsarbete.  Samtidigt  är  det  unge-­‐ fär  hälften  av  de  svarande  som  säger  att  ansvarstagandet  är  ett  sätt   för  dem  att  stärka  varumärket.  Lika  många  ser  ansvarstagande  som   ett  sätt  att  bli  mer  attraktiva  som  arbetsgivare.  Förbättrat  varumärke   och  ökad  attraktivitet  kan  få  en  långsiktigt  positiv  effekt  på  affärerna   vilket  skapar  en  “indirekt  affärsnytta”.  Denna  indirekta  affärsnytta   är  för  de  svarande  en  viktigare  drivkraft  än  den  så  kallade  “direkta   affärsnyttan”  –  det  är  nämligen  ”bara”  3  av  10  som  uppger  att  de  tar   dem.   Varför  den  indirekta  affärsnyttan  är  en  viktig  drivkraft  för  företagen   -­‐ förde.  I  samband  med  dessa  växer  begrepp  som  “rykte”  och  “förtro-­‐ ende”  fram  som  centrala  för  företagsledarnas  sätt  att  förhålla  sig  till   svårgripbara  och  diffusa  mål,  så  råder  det  inga  tveksamheter  bland   föreställa  sig  –  och  mäta  –  hur  deras  ansvarstagande  på  ett  direkt  vis   skulle  alltså  kunna  förklaras  av  att  företagsledare  har  tillgång  till  ett   den  indirekta  affärsnyttan  av  deras  ansvarstagande  än  den  direkta.   -­‐ ”Förtroendet för oss som företag är A och O. Utan det skulle vi aldrig överleva” tag  att  föreställa  sig  den  direkta  affärsnyttan  av  sitt  ansvarstagande. förbättra  samhället  ofta  är  två  sidor  av  samma  mynt,  eftersom  företa-­‐ gens  långsiktiga  överlevnad  är  intimt  sammankopplad  med  att  sam-­‐ företag,  som  investerade  i  utvecklingen  av  en  närliggande  skola,  för   13
  17. 17. 0 10 20 30 40 50 Vad  driver  er  till  att  arbeta  med  den  här  typen  av  aktiviteter? 6. vad driver er till att arb med den här typen av aktiviteter? Våra  kunder/underleverantörer  kräver  det  av  oss  -­‐  25  % Det  gör  oss  mer  attraktiva  som  arbetsgivare  -­‐  54  % På  så  sätt  bidrar  vi  till  ett  bättre  samhälle  -­‐  74  % Det  ger  oss  möjlighet  att  sälja  bättre  och  mer  -­‐  28  % Det  stärker  företagets  varumärke  -­‐  50  % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Gäller  de  som  svarat  “stämmer  helt  och  hållet”  och  “stämmer  till  stor  del” Slutsatser om företagens drivkrafter i  högre  grad  av  en  önskan  att  förändra  samhället  till  det   mer  attraktiv  som  arbetsgivare,  anses  vara  en  viktigare  drivkraft  än   den  direkta  affärsnytta  som  kommer  av  att  kunder  och  underleve-­‐ rantörer  efterfrågar  ansvarstagande.  Anledningen  kan  vara  att  det  är   svårt  att  direkt  observera  eller  mäta  hur  ansvarstagande  leder  till  nya   upptäcka  kopplingen  mellan  de  egna  samhällsinvesteringarna  och   förbättrade  affärer? 14
  18. 18. HINDER OCH BEHOV AV STÖD Vilka är de vanligaste hindren? Vi  frågade  de  västsvenska  små  och  medelstora  företag,  som  har  svarat   -­‐ ansvarstagande.  Samtidigt  tycker  nästan  lika  många  –  4  av  10  –  att  de   inte  har  tillräckligt  med  pengar  för  att  kunna  ta  ett  större  samhälls-­‐ ansvar.  Hur  kan  man  göra  ansvar  till  intäkt  istället  för  kostnad? av  hinder  som  kan  sägas  ha  med  bristande  värdegrund  att  göra.  I   enkäten  är  det  3  av  10,  som  upplever  att  arbetet  med  sociala  frågor   att  frågorna  inte  prioriteras  på  företagen.  Vidare  bedömer  2  av  10  att   det  är  svårt  att  skapa  ett  internt  engagemang  i  frågan.  Med  detta  sagt   kan  vi  konstatera  att  bristande  värdegrund  upplevs  vara  ett  större   hinder  än  okunskap.  Det  är  nämligen  1  av  10  företag,  som  menar  att   de  inte  riktigt  vet  hur  de  ska  gå  tillväga  för  att  ta  ett  större  ansvar.  Om   vi  till  denna  siffra  lägger  till  dem  som  har  svarat  ”delvis”,  ser  vi  att  det   ändå  är  hälften  som  upplever  att  bristande  kunskaper  är  ett  hinder   för  dem.  Men  okunskap  upplevs  som  sagt  vara  det  minsta  hindret  av   dem  alla. -­‐ dare  betonar  att  det  behöver  bli  enklare  och  smidigare  att  ta  ansvar.   kunna  göra  dessa  mer  konkurrenskraftiga.  Däremot  visar  sig  inte   verkar  vara  välinsatta  i  CSR-­‐frågorna.  Detta  innebär  att  många  av   företagsledarna  anser  sig  ha  tillräckligt  med  kunskaper  för  att  arbeta   kunskaper  om  vad  CSR  är.  Kan  de  arbetssätt,  som  redan  har  utveck-­‐ “Om man skulle sänka momsen på miljövänliga produkter skulle ansvarstagandet öka direkt” att  omsätta  kunskaper  till  handling? 15
  19. 19. Slutsatser om hinder -­‐ gande.  Hur  kan  ansvar  bli  en  intäkt  istället  för  en  kostnad? vara  välinsatta  i  CSR-­‐frågorna. kunskaper  till  handling? Vill företagen få hjälp med att öka sitt ansvarstagande? lken  grad  de  vill  ta  del  av  ett  antal   stödinsatser.  De  tre  stödinsatser,  som  visar  sig  vara  populärast,  är   utbildningar  kring  hur  företag  kan  arbeta  med  ansvar,  att  få  kontakt   med  personer  som  har  kunskaper  inom  området,  samt  att  få  tillgång   till  verktyg  och  metoder.  Det  är  cirka  3  av  10  som  uppger  sig  vara   säkra  på  att  de  vill  ta  del  av  dessa  insatser.  En  något  mindre  andel  av   företagen  –  2  av  10  –  verkar  vara  säkra  på  att  de  vill  delta  i  företags-­‐ träffar,  under  vilka  de  får  samtala  med  andra,  samt  att  de  i  framtiden   -­‐ darna  anser  sig  ha  tillräckligt  med  kunskaper  för  att  arbeta  med   16
  20. 20. Parallellt  är  det  ungefär  4  av  10  som  har  svarat  “kanske”  på  frågan   slår  ihop  denna  siffra  med  siffrorna  ovan,  kan  vi  än  dock  dra  slutsat-­‐ anser  sig  vara  i  behov  av  stöd  –  i  större  eller  mindre  utsträckning.   Men  det  är  inga  stora  skillnader  i  efterfrågan  mellan  de  olika  stöd-­‐ -­‐ dra.  I  så  fall  skulle  företagen  behöva  information  om  vilka  olika  typer   av  stöd  som  existerar  och  vad  var  och  en  av  dessa  innebär  i  praktiken. Slutsatser om behovet av stöd -­‐ ning  vara  i  behov  av  stöd.   än  andra. från  varandra.  I  så  fall  skulle  företagen  behöva  information  om  vilka   olika  typer  av  stöd  som  existerar  och  vad  dessa  innebär  i  praktiken. 17
  21. 21. SYNEN PÅ CSR Hur väl kände företagen till uttrycket CSR sedan tidigare? Känner  små  och  medelstora  företag  i  Västsverige  till  uttrycket  CSR?   Det  är  2  av  10,  som  i  enkäten  uppger  att  de  är  välbekanta  med  be-­‐ greppet.  En  lika  stor  andel  –  2  av  10  –  menar  att  de  “delvis”  är  det.  En   Det  är  alltså  bara  en  liten  minoritet  som  är  “välbekanta”  med  ut-­‐ trycket  sedan  tidigare.  Samtidigt  kan  det  mycket  väl  tänkas  vara  så  att   “Här på företaget pratar vi om ‘samhällsengagemang’. Det går hem bland medarbetarna” en  förståelse  för  vad  de  tre  bokstäverna  vanligtvis  syftar  på.  Däremot   ledarna  för  de  lite  större  företagen  som  känner  till  vad  begreppet  står   för.  På  deras  företag  är  det  uttalat  att  ett  ökat  samhällsengagemang  är   av  godo.  Samtidigt  fokuserar  företagen  i  begränsad  utsträckning  på   de  på  företaget  har  tagit  ett  medvetet  beslut  om  att  använda  andra  be-­‐ grepp  –  sådana  som  de  anser  vara  enklare  att  förmedla  såväl  internt   som  externt  .  Flera  av  företagsledarna  beskriver  också  hur  de  har   kommit  i  kontakt  med  begreppet  på  sin  fritid  snarare  än  under  sin   arbetstid.  När  det  gäller  ledarna  på  lite  mindre  företag,  så  verkar  de   i  ännu  lägre  grad  vara  bekanta  med  uttrycket  CSR.  För  dessa  aktörer   verkar  ansvarstagandet  handla  mer  om  det  faktiska  genomförandet   av  enstaka  goda  handlingar  –  såsom  att  ge  stöd  till  den  lokala  idrotts-­‐ föreningen  eller  att  göra  samhällsinvesteringar  i  skolan  –  än  om   ledningssystem  och  kompetensutveckling. att  den  stora  merparten  av  små  och  medelstora  företag  i  Västsverige   använder  andra  uttryck  än  CSR  för  att  beskriva  sitt  arbete  med  so-­‐ med  uttrycket  och  som  låter  sitt  engagemang  vägledas  av  detta.   förståelse  för  CSR-­‐begreppet  och  vad  detta  kan  innebära  för  företa-­‐ gens  ansvarsarbete. 18
  22. 22. Slutsatser om företagens kännedom om CSR förståelse  för  CSR-­‐begreppet  och  vad  detta  kan  innebära  för  företa-­‐ gens  ansvarsarbete. Vad förknippas Corporate Social Responsibility med? I  enkäten  e -­‐ rate  Social  Responsibility  (CSR)  kan  innebära,  samt  bad  dem  ange  vad   de  primärt  tänker  på  när  de  hör  uttrycket.  Först  och  främst  verkar   de  svarande  associera  till  frasen  ”företag  som  arbetar  med  sociala   frågor”.  7  av  10  säger  att  det  är  detta  de  tänker  på.  Att  denna  tolkning   är  så  vanlig  kan  tänkas  ha  att  göra  med  att  det  engelska  ordet  ”so-­‐ cial”  är  en  del  av  begreppet  Corporate  Social  Responsibility.  Som   Responsibility  handlar  om  “ett  nytt  sätt  att  bedriva  företagande  på”  (1   När  jag  hör  “Corporate  Social   Responsibility”  tänker  jag  primärt   VAd tänker du primärt på  Responsibility påsnär du hör uttrycket Caroporate företag   om... Social av  10)  eller  ”företag  som  ger  pengar  till  behövande”  (4  %).  Resultatet   ...ger  pengar  till  behövande  -­‐  4  % är  intressant,  med  tanke  på  att  vi  tidigare  i  rapporten  har  sett  att  en   -­‐ ...bedrivs  på  ett  nytt  sätt  -­‐  12  % ...arbetar  med   sociala  frågor  -­‐  65  % ansvarstagandet  i  verksamhetsstyrningen.  Det  senare  skulle  kunna   ses  som  ett  nytt  sätt  att  bedriva  företagande  på.  Samtidigt  är  resulta-­‐ är  helt  enkelt  inte  alla  företag,  som  förknippar  sitt  engagemang  med   uttrycket  Corporate  Social  Responsibility. ...arbetar   med  miljöfrågor  -­‐  19  % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Under rubriken använder ni er av några policicys eller metoder i ert arb med ansvarstagande? Slutsatser – vad förknippas Corporate Social Responsibility med? -­‐ ker  de  i  första  hand  på  ”företag  som  arbetar  med  sociala  frågor”. bedriva  företagande  på”. -­‐ 0 10 20 30 40 50 60 trycket  Corporate  Social  Responsibility. 19
  23. 23. CENTRALA SLUTSATSER OCH VIDARE REFLEKTIONER 8 centrala slutsatser 1.  För  många  av  företagen  är  ökat  ansvarstagande  av  central  vikt  framöver  –   många  vill  vara  med  och  förändra  världen  och  sitt  närsamhälle. 2.   öka  mest  framöver. 3.  Fler  tar  ansvar  lokalt  än  globalt.  Och  klyftan  förväntas  öka  framöver. 4.  Det  är  vanligare  att  ge  stöd  till  utsatta  grupper  utanför  den  egna  verksam-­‐ senare  formen  av  ansvarstagande  förväntas  dock  öka  framöver. 5.   problem.  Vissa  företag  har  också  integrerat  ansvarstagandet  i  hela  verksam-­‐ hetsstyrningen. 6.   mer  attraktiv  som  arbetsgivare,  anses  vara  en  viktigare  drivkraft  än den  direkta  affärsnytta  som  kommer  av  att  kunder  och  underleverantörer efterfrågar  ansvarstagande. 7.  Många  är  intresserade  av  att  få  stöd,  även  om  inte  alla  upplever  att  okun-­‐ skap  är  ett  hinder.  Detta  pekar  på  att  ansvar  som  en  strategisk  företagskom-­‐ ponent  inte  är  helt  okomplicerat. 8.  Begreppet  CSR  är  inte  välkänt.  Det  associeras  framförallt  med  företag  som   har  ett  socialt  fokus.  Vissa  ser  det  dock  som  ett  nytt  sätt  att  driva  företag  på. Årets  Ansvarsbarometer  har  gett  oss  en  större  förståelse  på  en  rad   punkter.    Inledningsvis  kan  vi  konstatera  att  ansvarstagande  för   små  och  medelstora  företag,  som  har  varit  med  i  undersökningen.  En   att  vara  centralt  för  dem  i  framtiden.  I  detta  anar  vi  en  koppling  till   ett  resultat,  som  har  kommit  fram  i  en  tidigare  omgång  av  Ansvars-­‐ barometern  –  nämligen  det  faktum  att  8  av  10  västsvenskar  säger   beredda  att  göra  detta.  Årets  studie  indikerar  samtidigt  att  privatper-­‐ soners  förväntningar  kanske  inte  i  första  hand  driver  företagen  till  ett   20
  24. 24. ökat  ansvarstagande  genom  konsumentmakt,  utan  snarare  genom  att   våra  värderingar  –  i  egenskap  av  att  vi  är  tyckande  individer,  medbor-­‐ gare  och  anställda  –  på  ett  mer  indirekt  vis  påverkar  företagens  sätt   att  förhålla  sig  till  sin  omvärld. Företagens  ansvarstagande  tar  sig  olika  uttryck.  Källsortering  är   någonting,  som  nästan  alla  säger  sig  syssla  med  idag.  Det  är  norm   och  att  ge  stöd  till  idéburna  organisationer  i  det  egna  lokalsamhället   kommer  att  öka  så  mycket  framöver  att  det  då  också  kommer  att  vara   som  nästan  alla  sysslar  med  idag,  är  ett  tydligt  tecken  på  att  företags   syn  på  vilket  ansvar  de  har  kan  förändras.  Här  behövs  vidare  funder-­‐ framtiden,  och  var  fokus  och  resurser  därmed  bör  läggas. När  företagen  arbetar  med  sociala  frågor  gör  de  det  framförallt  med   Först  i  andra  hand  integrerar  företagen  de  behövande  in  i  den  egna   verksamheten,  genom  att riktar  sina  insatser  mot  det  egna  lokalsamhället  än  mot  människor  i   lokalt  engagemang?  Om  vi  för  en  stund  ser  till  hindren  för  ett  ökat   ansvarstagande,  så  uppger  företagen  i  högst  utsträckning  att  dessa   har  med  bristande  värdegrund  samt  med  ett  underskott  på  tid  och   pengar  att  göra.  Filantropi  verkar  vara  en  aktivitet  som  för  många   -­‐ sättning  till  grupper  som  står  långt  ifrån  arbetsmarknaden.  Vidare   verkar  prioriterandet  av  det  lokala  engagemanget  ha  att  göra  med  att   många,  framförallt  mindre  företag  är  så  pass  sammanvävda  med  det   omkringliggande  grannskapet  att  det  för  dem  blir  både  en  plikt  och   ansvarstagande  inte  får  upplevas  som  allt  för  krävande  när  det  gäller   inbäddade  i  ett  ”  grannskap”  –  såväl  lokalt  som  internationellt. Det  är  få  av  företagen,  som  låter  sitt  arbete  hämta  kraft  ur  begreppet   för  CSR-­‐området.  Vidare  är  det  så  att  de  policys  och  handlingsplaner   21
  25. 25. som  företagen  använder  sig  av  framförallt  fokuserar  på  att  hantera   -­‐ företag  som  inte  begränsar  sitt  arbete  till  att  beröra  enstaka  frågor,   utan  som  låter  sitt  ansvarstagande  genomsyra  hela  verksamhets-­‐ styrningen.  Det  faktum  att  vissa  företag  i  undersökningen  säger  sig   vägledas  av  den  internationella  standarden  ISO  26000  är  ett  tecken  på   att  så  redan  är  fallet  –  om  än  i  begränsad  utsträckning.  Ytterligare  ett   tecken  på  detta  skulle  kunna  vara  det  faktum  att  hälften  av  företagen   -­‐ färsidé.  Det  senare  är  dock  ett  svårtolkat  resultat,  eftersom  vi  inte  vet   exakt  hur  de  svarande  har  tolkat  frågan.  Däremot  pekar  resultatet  på   något  annat  som  är  intressant,  nämligen  att  många  av  företagen  har   undersökningen  som  tyder  på  att  detta  stämmer,  såsom  det  faktum   -­‐ vikt”  för  dem  framöver.   Resultaten  ovan  blir  extra  intressanta  i  skenet  av  den  utveckling,   som  under  senare  år  har  observerats  på  andra  håll  i  världen  och  som   brukar  kallas  för  CSR  2.0.  Begreppet  beskriver  enkelt  uttryckt  en   fas  i  företagens  CSR-­‐arbete,  då  detta  inte  i  samma  grad  som  tidigare   fokuserar  på  riskhantering,  “greenwashing”  och  marknadsföring   en  genuin   ansvarstagandet  i  hela  verksamhetssystemet.  I  och  med  de  tendenser   som  har  beskrivits  i  stycket  ovan  kan  vi  konstatera  att  utvecklingen   kring  CSR  2.0  i  viss  mån  även  existerar  i  Västsverige. Parallellt  visar  undersökningen  att  också  affärsnytta  är  en  drivkraft   i  företagens  ansvarsarbete.  Framförallt  är  den  indirekta  affärsnyttan   en  drivkraft  –  tanken  att  en  förändring  av  identitet  och  varumärke   indirekt  och  långsiktigt  gynnar  företaget.  Men  det  gäller  också  den   direkta  affärsnyttan,  som  uppkommer  ur  det  faktum  att  vissa  konsu-­‐ menter  och  leverantörer  förväntar  sig  –  och  direkt  kräver  –  ett  ökat   ansvarstagande  av  företagen.  Den  senare  drivkraften  verkar  vara   för  många  är  svårt  att  observera  eller  mäta  det  direkta  resultatet  av   22
  26. 26. ansvarssatsningar.  Här  stöter  vi  på  en  sista  “knäckfråga”,  nämligen   den  om  vilka  metoder,  som  kan  användas  för  att  utvärdera  om  –  och   i  så  fall  hur  –  enskilda  ansvarssatsningar  har  en  nytta  för  företagen.   Som  vi  tidigare  har  noterat,  utgör  samhällsförbättring  och  affärsnytta   många  gånger  två  sidor  av  samma  mynt.  Eftersom  företagsekonomisk   lönsamhet  även  har  med  samhällsekonomisk  sådan  att  göra,  bör  inte   intresse  av  att  visa  på  värdet  av  företagens  samhällsansvar.  Detta  in-­‐ tresse  är  dubbelt,  då  det  inte  bara  har  potential  att  ge  mer  socioekolo-­‐ giskt  hållbara  samhällen,  utan  också  mer  ekonomiskt  välmående  och   innovativa  sådana. Med  detta  sagt  kan  det  avslutningsvis  konstateras  att  frågan  om   företagens  samhällsansvar  inte  bara  hör  hemma  i  företagens  styrelse-­‐ rum,  utan  också  på  den  politiska  dagordningen.  Det  var  i  synergin   mellan  privata,  offentliga  och  idéburna  initiativ,  som  välfärdssam-­‐ hällets  grund  en  gång  lades.  Nu  står  vårt  samhälle,  både  lokalt  och   globalt,  inför  fundamentala  utmaningar  kring  dess  hållbarhet.  Här   behöver  vi  alla  “kroka  arm”  och  ta  ansvar  tillsammans.  Ensam  är  inte   över  hur  västsvenska  små  och  medelstora  företag  ser  på  sin  del  i  detta   ansvarstagande.       23
  27. 27. 8 STRUKTURFÖRSLAG FÖR ETT MER ANSVARSTAGANDE VÄSTSVENSKT NÄRINGSLIV Hållbart arbete via metoder och standards g  skall  förmås  gå  från  spontan  välv blir  konkret,  verksamhetsnära  och  systematiskt.  Det  behövs  också   standards,  genom  vilka  företag  kan  visa  på  nyttan  av  ansvarstagande   Kanal för goda exempel Vilka  nya  områden  har  potential  att  i  framtiden  bli  norm  på  västsven-­‐ redan  många  goda  exempel  i  Västsverige.  Företag  behöver  därför  lära   sig  och  inspireras  av  varandra.  Att  samla  och  systematiskt  sprida  goda   exempel  –  genom  exempelvis  en  regional  databas  –  kan  ge  positiva   effekter. Lokalt och globalt Som  vi  har  sett  bygger  företags  lokala  engagemang  ofta  på  en  vetskap   om  att  de  är  inbäddade  i  –  och  beroende  av  –  sitt  närsamhälle.  Men   också  internationellt  orienterade  företag  är  beroende  av  stabila  eko-­‐ nomier  och  ekosystem.  Därför  behövs  det  metoder,  som  tydligare  kan   illustrera  de  sätt  på  vilka  företag  är  inbäddade  i  –  och  beroende  av  – det  “internationella  grannskap”  som  de  är  en  del  av.  På  så  sätt  kanske   Från enkel filantropi till “uppkavlade skjortärmar” Filantropi  är  en  vanlig  form  av  engagemang,  sannolikt  tack  vare  att   det  upplevs  som  tryggt,  enkelt  och  icke  tidskrävande.  Lärdomen  av   detta  är  att  spridningen  av  CSR  måste  göras  användarvänlig  och  så   -­‐ 24
  28. 28. tillgängliga  på  en  plats  är  centralt.  Samtidigt  behöver  inställningen   ändras,  ansvarstagande  måste  få  ta  tid  och  uppta  en  plats  i  ordinarie   verksamhetsstyrning. En nylansering av CSR-begreppet Begreppet  CSR  behöver  spridas  och  vidgas.  Idag  tenderar  det  att   framförallt  upplevas  som  kopplat  till  företags  sociala  arbete.  Det  ses   inte  som  någonting  som  är  till  för  alla  verksamheter,  oavsett  inrikt-­‐ erfarenheter  och  den  forskning,  som  redan  existerar  på  området  och   som  berör  oss  alla. På den politiska dagordningen Ett  systematiskt  CSR-­‐arbete  s -­‐ faktor.  Den  offentliga  och  idéburna  sektorn  kan  sägas  ha  ansvars-­‐ tagandet  i  sitt  DNA  redan  idag.  För  att  skapa  större  synergi  mellan   affärer  och  samhällsansvar,  så  bör  politikens  inblandning  och  en-­‐ gagemang  i  CSR-­‐frågor  kunna  ge  betydande  strukturvärden.   Mötesplatser för sociala kontrakt Det  var  i  synergin  mellan  privat,  offentlig  och  idéburen  sektor,  som   välfärdssamhället  en  gång  växte  fram.  Hur  kan  användandet  av  ett   nytt  ”socialt  kontrakt”  –  ett  tvärsektoriellt  samarbete  mellan  aktörer   -­‐ samhället?  Svaret  på  denna  fråga  kan  bara  komma  i  gemensam  dialog   värderingar  och  visioner.  Att  tillhandahålla  mötesplatser  och  nätverk   är  viktigt  i  detta  sammanhang. En västsvensk CSR-modell i ett nordiskt perspektiv Vår  samhällsstruktur,  med  både  stark  individualism  och  starka  kollek-­‐ tiva  strukturer,  bör  utifrån  ett  CSR-­‐perspektiv  kunna  ligga  till  grund   för  en  långsiktigt  god  samhällsutveckling.  Då  Västsverige  också  har  en   stark  kultur  av  samverkan  bör  en  sammanhållande  medveten  CSR-­‐ gemenskap  –  en  regional  infrastruktur  –  kunna  “sprida  stora  ringar   på  vattnet”,  både  lokalt  och  nationellt.  Kan  en  sådan  gemenskap  även   inkludera  transparens  gentemot  individen,  konsumentmakten  och   civilsamhället  bör  denna  kunna  ge  uppmärksamhet  i  hela  världen  –  en   modell,  där  ”the  good  society”  går  hand  i  hand  med  ”det  goda  livet”. 25
  29. 29. METOD ledningsfunktion  i  västsvenska  små  och  medelstora  företag.  Nedan  redogörs  för  studiens  undersöknings-­‐ design. Djupintervjuer stycken  företag  i  Västsverige  valdes  ut  genom  ett  strategiskt  urval.  Urvalskriterierna  berörde  företa-­‐ arbete,  vilket  skulle  kunna  komplettera  analysen  av  den  data  som  erhölls  från  den  postala  enkäten. Enkät En  postal  enkät  skickades  ut  av  rapportförfattarna  riktad  till  företagsledare  i  små  och  medelstora  företag   i  fyra  kommuner  i  Västsverige.  Enkäten  innehöll  totalt  12  stycken  huvudfrågor  och  40  stycken  under-­‐ frågor.  Uppskattningsvis  tog  enkäten  ungefär  10-­‐15  minuter  att  fylla  i.  Att  postal  enkät  valdes  har  att  göra   -­‐ bil  urvalsram  till  skillnad  från  exempelvis  maillistor.  De  ger  därmed  bättre  förutsättningar  när  det  gäller   Enkäten  fokuserade  på  –  och  är  genomförd  i  samarbete  med  –  kommunerna  Lidköping,  Vårgårda  och   Mölndal  i  Västra  Götalands  län,  samt  Halmstad  i  Hallands  län.  De  fyra  kommunerna  valdes  ut  genom   huruvida  de  var  mer  av  landsbygds-­‐  eller  stadskommuner.  På  så  sätt  bedömdes  kommunerna  i  högre   grad  kunna  representera  Västsverige  som  helhet.  Ett  annat  urvalskriterium  var  att  väletablerade  kontak-­‐ ter  redan  var  upparbetade  med  dessa  kommuner.  En  viktig  del  i  undersökningsdesignen  var  nämligen   i  Västra  Götalands  län  och  Hallands  län  har  deluppdraget  att  arbeta  med  tillväxtfrågor,  samt  ofta  har  en   relation  till  och  legitimitet  bland  företagen  så  förväntades  detta  öka  förtroendet  för  enkäten.  Detta  sågs   som  en  styrka  i  sammanhanget,  eftersom  det  brukar  vara  mycket  svårt  att  få  företagsledare  att  svara  på   -­‐ en  riktigt  lika  stor  andel  av  samtliga  företag  i  kommunen.  Samtidigt  har  näringslivsregistren  en  styrka,   eftersom  vi  genom  dessa  i  högre  grad  nådde  de  företag  som  kommunerna  har  kontakt  med,  vilket  var   26
  30. 30. systematiskt  urval  av  400  företag  i  de  fyra  kommunernas  näringslivsregister,  vilket  ger  en  relativt  god   grund  för  urvalets  representativitet  i  förhållande  till  urvalsramen.   Enkäten  skickades  till  företagens  huvudadress,  med  det  uttalade  syftet  att  den  skulle  fyllas  i  av  personer   i  ledningsfunktion  eller  annan  lämplig  person,  som  har  en  bild  av  företagets  arbete.  Dessa  ut-­‐ ofta  uppbyggda  kring  många  olika  personer  och  delar.  Därför  går  det  inte  att  på  ett  enkelt  sätt  säga  att   de  åsikter,  som  svarspersonerna  har,  representerar  samtliga  som  arbetar  på  företaget,  utan  snarare   -­‐ nom  personer  på  ledningsgruppsnivå,  som  det  är  allra  störst  chans  att  kunna  erhålla  en  samlad  bild   av  företagens  CSR-­‐arbete.  En  nackdel  kan  vara  att  företagsledningen  kan  ha  ett  intresse  av  att  utmåla   anonym,  vilket  innebär  att  de  svarande  inte  borde  vinna  någonting  på  att  försköna  bilden.  Det  kan  också   vara  så  att  personer  på  ledningsgruppsnivå  i  högre  grad  än  andra  är  positivt  eller  negativt  inställda  till   CSR-­‐frågor,  vilket  skulle  kunna  snedvrida  resultatet.  Om  så  har  varit  fallet  kan  vi  dock  inte  uttala  oss  om.   -­‐ tionerna  som  kommer  att  svara  på  enkäten,  oavsett  vilket  år  den  genomförs. Bruttourvalet  –  alltså  antalet  företag  som  enkäten  skickades  till  –  bestod  som  redan  nämnts  av  400   företag.  10  av  enkäterna  kom  tillbaka  med  posten  och  de  har  därmed  räknats  som  ett  så  kallat  “naturligt   bortfall”.  Efter  det  att  det  naturliga  bortfallet  har  räknats  bort,  återstod  ett  nettourval  på  390  företag.   Med  137  svarande  får  vi  en  svarsfrekvens  (netto)  på  35  procent.  Detta  är  –  mot  bakgrund  av  hur  det   generellt  ser  ut  –  varken  en  hög  eller  låg  svarsfrekvens  när  det  gäller  enkätundersökningar  riktade  till   företag.  Slutligen  kan  det  påpekas  att  vi  i  de  fall,  då  de  svarande  har  valt  att  hoppa  över  enstaka  frågor  i   enkäten,  har  räknat  dessa  som  icke-­‐svar.  En  annan  tradition  är  att  räkna  detta  som  ett  “vet  inte”,  men  vi   Studiens kvalitet Genomförandet  av  företagsenkäter  berörs  av  en  rad  problem,  som  gäller  såväl  svårigheten  att  få  rep-­‐ resentanter  att  svara  som  komplexiteten  av  att  uttala  sig  om  företag  “som  helhet”.  Detta  är  problem,   som  alla  studier  belastas  av  mer  eller  mindre.  Att  vi  använt  oss  av  så  kallad  metodtriangulering  –  alltså   ansvarstagande  från  olika  synvinklar.  Detta  ökar  kvaliteten.  Då  syftet  i  första  hand  är  att  få  en  förståelse   för  tankemönster  och  tendenser,  samt  att  belysa  frågor  att  arbeta  vidare  med,  snarare  än  att  ge  exakta   siffror,  kan  studien  sägas  vara  trovärdig.  Dock  kan  det  tänkas  att  det  i  någon  högre  grad  har  varit  de  lite   mer  positiva  företagsledarna,  som  har  varit  intresserade  av  att  delta,  vilket  kan  innebära  att  studien   -­‐ föra  studien  över  tid,  eftersom  det  bedöms  vara  personer  med  ungefär  samma  bakgrund,  som  svarar  på   enkäten  år  efter  år.   27
  31. 31. MER OM STUDIEN Initiativ och genomförande Initiativet  till  Ansvarsbarometern  togs  år  2009  av  styrelsen  för  CSR  Västsverige.  Sommaren  år  2009  tog   samhällsanalytiker  Stefan  Molnar  fram  en  förstudie,  i  vilken  en  metod  för  Ansvarsbarometerns  fortsatta   som  berör  ansvarsfrågan  ur  allmänhetens  respektive  företagens  perspektiv.  De  versioner  av  Ansvars-­‐ -­‐ mas  Ekberg,  chefsanalytiker  vid  Västra  Götalandsregionen.  Även  2013  års  Ansvarsbarometer  har  genom-­‐ vid  Göteborgs  Universitet. Magnus  Österman  –  CSR  Västsverige Zandra  Jönsson  –  CSR  Västsverige Ylva  Wallinder  –  Institutionen  för  sociologi  och  arbetsvetenskap,  Göteborgs  universitet Oscar  Ölund  –  Askengren  &  Co Kontakt För  mer  information  om  den  roll,  som  Ansvarsbarometern  spelar  i  CSR  Västsveriges  övergripande  arbete,   Magnus  Österman  –  Verksamhetschef  CSR  Västsverige,  tel.  0733  98  34  00,   epost.  magnus@csrvastsverige.se epost.  zandra@csrvastsverige.se Stefan  Molnar  –  Samhällsanalytiker  och  konsult,  tel.  0705  680445,  epost.  stefan@stefanmolnar.se Bert-­‐Ola  Bergstrand  –  Doktorand  vid  Handelshögskolan  vid  Göteborgs  universitet,  tel.  0739  516758,   epost.  ola.bergstrand@handels.gu.se 28
  32. 32. Design och fotografi epSos.de  (s.  3);  aubergene  (s.  10);  Scott  (s.  14);  listentothemountains  (s.  16);  exfordy  (s.  17) Om CSR Västsverige CSR  Västsverige  är  en  knutpunkt  för  Västsveriges  samlade  CSR-­‐arbete.  Organisationen  verkar  som  en   röst,  ett  stöd  och  en  regional  infrastruktur  för  hållbar  samhällsutveckling  där  synergin  mellan  affärer  och   samhällsansvar  står  i  fokus.     Verksamheten  bedrivs  som  en  icke-­‐vinstdrivande  förening  och  initierades  år  2008  av  Västra  Götalands-­‐ 250  000  arbetstillfällen.   former,  däribland  ett  omfattande  kompetensutvecklings-­‐  och  seminarieprogram.   29
  33. 33. Plats för egna anteckningar:
  34. 34. Samhällsansvar  blir  allt  mer  en  förutsättning  för  att  vi  ska   få  goda  liv  och  konkurrenskraftiga  organisationer.  Men  hur   ser  privatpersoner  och  organisationer  i  Västsverige  på  sin   egen  och  andras  förmåga  att  ta  ansvar?  Om  detta  handlar   CSR  Västsveriges  återkommande  studie  Ansvarsbarome-­‐ medelstora  företag  i  fyra  västsvenska  kommuner  ser  på  sitt   eget  ansvar.   ansvarstagande  kommer  vara  centralt  för  dem  i  framtiden   –  detta  mot  bakgrund  av  att  många  redan  idag  tar  ett  sam-­‐ hällsansvar.  Undersökningen  ger  också  förståelse  för  vad   som  driver  samhällsansvaret,  samt  visar  att  detta  för  mån-­‐ ga  är  sammankopplat  med  god  affärsutveckling.  Med  årets   undersökning  får  vi  bekräftat  att  senare  års  internationella   trend  att  företag  integrerar  ansvarstagandet  i  alla  delar  av   verksamheten  i  viss  mån  även  har  nått  Västsverige.

×