Hejsan,

När jag skriver det här är vi bara någon vecka från att befinna oss i ett valår. Det
betyder att det är bråda dag...
Tillsammans bygger
vi föregångsregionen
Östergötland.




Olayoutad remissversion som behandlas av
förbundsrådet i mars 20...
Östergötland är ett fantastiskt län med stora möjligheter.
                Universitetet, goda kommunikationer och en mång...
Jobb genom fler
och växande företag
Den svenska modellen bygger på arbete. Ett arbete ger möjlighet till egen försörjning,...
Mer lönsamt att arbeta
Moderaternas jobbpolitik har gjort det mer lönsamt att arbeta, billigare och enklare att
anställa s...
I syfte att underlätta inträdet på arbetsmarknaden bör längre perioder av praktikarbete under
studietiden uppmuntras i sam...
Livsmedelsindustrin i regionen kan utvecklas. Östergötland har alla möjligheter att bli en region
med starkt näringsliv in...
Vi vill göra Östergötland till ett försökslän för privata arbetsförmedlingar i stor skala. Några
försök har gjorts runt om...
Även i Östergötland syns samma trend. I oktober 2009 låg ungdomsarbetslösheten i länet på
närmare 10 procent. Värst drabba...
För att skapa tillväxt i Östergötland vill vi:

                •   Verka för att regionen presterar bättre inom flera omr...
För att ta tillvara ungdomarnas resurser på arbetsmarknaden vill vi:

                 •   Fortsätta erbjuda särskilda ins...
•   Kommunerna ska inte längre ha monopol på att avgöra var en
                     nyanländ ska läsa svenska.


För att ö...
•   Småföretag ska ha rimlig möjlighet att lämna anbud vid offentlig
                     upphandling. Ett exempel är att ...
För att öka besöksnäringen i regionen vill vi:

                 •   Stimulera tillväxt i besöksnäringen!

               ...
En region där man vill leva
Ett jämställt samhälle
För moderaterna är jämställdhet en viktig del av människors frihet. Båd...
kopplade till hemmet. Även om vi inte vill lagstifta om att städning, barnhämtning och
matlagning borde fördelas mer lika ...
Frihet att välja
Vi är övertygade om att ungdomar som själva får välja sin utbildning också gör kloka val. Och
att man des...
De skatter vi betalar är det som till största delen finansierar kommunernas och landstingets
verksamhet. Inte minst skapar...
Vi tror på framtiden
Förutsättningarna för att driva en offensiv klimatpolitik är goda. Vår politik för jobb och sunda
sta...
Att värna om miljön i våra vattendrag innebär också att vi värnar om ett hållbart fiske. Fisket
är en del av den levande l...
Många apparater i hemmet för med sig en stor användning av energi, även när vi tror att de
är avstängda. Vi vill att man s...
Kommunikationerna med resten av landet och andra länder är också viktigt för länets möjliga
välstånd. Framförallt goda tåg...
Vi ser gärna också en vidare utveckling av pendeltågstrafiken i form av ytterligare stationer i
Åby, Malmslätt och Gistad....
Att få ned sjuktal och ohälsa är viktigt. Men arbetet med folkhälsa handlar i första hand om att
preventivt verka för att ...
Vi kan också bidra till att få fler människor att upptäcka att ett liv i rörelse har många goda
effekter. Ett exempel på d...
För att göra Östergötland till en mer attraktiv
region vill vi:

                 •   Alltid använda skattepengarna på mes...
•   Tillåt medarbetatare att vara tjänstlediga för att få pröva vingarna i
                     annan verksamhet eller alt...
För att utveckla kollektivtrafiken vill vi:

                 •   Fortsätta utvecklingen av östgötapendeln för att binda s...
•   Uppmärksamma att god folkhälsa är oerhört viktigt för var och ens
                     välbefinnande.

               ...
En rättvis vård att lita på
Vår östgötska vård håller en mycket hög klass även i internationella jämförelser. Medarbetarna...
Möjligheten till att öppet kunna jämföra vårdgivare öppnar för att medborgare kan göra kloka
val, men också för att det dr...
Vi strävar efter en förskjutning av fokus där det är patienten som äger sin journal, inte hälso-
och sjukvården. I en såda...
Ökade insatser för äldre
Morgondagens äldre kommer vara friskare än tidigare generationer, men vårdbehovet
kommer ändå öka...
Fortfarande finns det en föreställning om åldrandet som en period av livet där ledsnad och
livströtthet är en naturlig del...
För att förbättra kvaliteten i hälso-
och sjukvården vill vi:
                 •   Öppet och tydligt redovisa hälso- och s...
För att säkra barn- och ungdomars tillgång till bra hälso- och sjukvård
vill vi:

                 •   Tillhandahålla en a...
Rättvis sjukvård
I hälso- och sjukvårdslagen uttrycks att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en
vård på l...
För människor som är i behov av hjälpmedel är skillnaderna i dag stora beroende på var i
Sverige man bor. Östergötland til...
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Handlingsprogram, remiss

5,873

Published on

Published in: News & Politics
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
5,873
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
6
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Handlingsprogram, remiss

  1. 1. Hejsan, När jag skriver det här är vi bara någon vecka från att befinna oss i ett valår. Det betyder att det är bråda dagar för oss moderater. Samtidigt som vi har fullt upp med att leverera det vi lovat i kommunerna och landstinget så pågår förberedelserna för den stundande valrörelsen. Inte minst arbetar vi med att ta fram en politik som möter de samhällsproblem som vi ser i Sverige, men också här hemma. Vi älskar Östergötland, men det finns också många problem som vi, tillsammans med våra vänner i alliansen, vill möta upp. Det riktigt stora problemet är att länet under många årtioenden har underpresterat när det gäller arbete, utbildning, skattekraft och tillväxt. Det påverkar alla som vill ha ett arbete, alla som har barn i skolan eller som finns i vår vård och omsorg. Självklart är det en utveckling man inte vänder lätt. Det krävs kraftfulla åtgärder, stor uthållighet och ett helhetsansvar i politiken. Mot den bakgrunden har vi under hösten arbetat med ett handlingsprogram för hela Östergötland. Det lägger grunden för den politik vi vill föra nästa mandatperiod. Men för att vårt program och vår agenda ska bli så bra som möjligt vill vi också ha synpunkter. Det mesta blir bättre om man i stor öppenhet kan diskutera och vända och vrida på problemen. Vi vill därför veta vad våra moderata föreningar tycker, vad våra medlemmar vill, vad allmänhet, företag, organisationer och fackförbund tycker om det vi vill genomföra under nästa mandatperiod. Jag är därför glad över att kunna hälsa dig välkommen att lämna dina synpunkter och idéer. Bifogat finner du remissversionen av handlingsprogrammet. Och jag och mina kollegor ser fram emot att ta del av dina tankar, senast den 28 februari. Linköping den 21 december 2009 Christian Gustavsson Förbundsordförande p.s. Skicka svaret till vår medarbetare Josefin Leone på josefin.leone@moderat.se.  
  2. 2. Tillsammans bygger vi föregångsregionen Östergötland. Olayoutad remissversion som behandlas av förbundsrådet i mars 2010. Sidan 1 av 62
  3. 3. Östergötland är ett fantastiskt län med stora möjligheter. Universitetet, goda kommunikationer och en mångfald av invånare och miljöer lägger en god grund för framtiden. Men det sker inte av sig själv. Om Östergötland ska klara av att vända utvecklingen - och bli den föregångsregion som vi vill - måste politiken skapa förutsättningar för att öka länets dragningskraft. Människor och idéer måste få växa, rörligheten måste öka och vi måste på allvar förbättra klimatet för företagande. Det är inte en enkel uppgift och man ska inte lura sig att tro att politiker kan skapa arbeten och välstånd. Däremot förfogar vi över många av de verktyg som krävs för att andra ska göra tillväxt och nya arbetstillfällen möjliga. Och för att skapa en trygg plats där man vill leva och bilda familj. En väl fungerande skola, en bra och tillgänglig hälso- och sjukvård och trygga områden att bo i är några av de saker som vi vill åstadkomma tillsammans. Sidan 2 av 62
  4. 4. Jobb genom fler och växande företag Den svenska modellen bygger på arbete. Ett arbete ger möjlighet till egen försörjning, delaktighet i samhällslivet och till en arbetsgemenskap med kollegor. Vår politik förstärker arbetslinjen och säkrar att vi har en ekonomisk trygghet samtidigt som vi har en stark drivkraft att arbeta. Välstånd grundas genom arbete och fler och växande företag. Utan ett näringsliv som växer och frodas minskar möjligheten till ett välmående framtida samhälle som på att bra sätt kan sörja för omsorg, sjukvård, utbildning och andra viktiga samhällsfunktioner. Företagande ger möjlighet till arbete. Samtidigt är näringslivet beroende av en fungerande kompetensförsörjning genom utbildade och kompetenta medarbetare. Under mandatperioden börjar avgångarna från arbetsmarknaden genom pensioneringar överstiga den teoretiska tillgången hos inträdande yngre. Detta sätter fokus på vårt uppdrag att verka för ett samhälle med balans och som fungerar på ett bra och effektivt sätt. Tillväxtens betydelse Avgörande för att Sverige och vår region ska klara de långsiktiga utmaningarna är en politik som tar till vara och utvecklar vår tillväxtpotential. Ekonomisk tillväxt avgörs av en rad faktorer. Det måste finnas starka drivkrafter till investeringar och nyanställningar i företagen. Entreprenörskap som kan vara bärare av det nya och oprövade, måste uppmuntras. Konkurrens mellan företagen sporrar till utveckling. Den administrativa bördan för företagen får inte vara allt för betungande. Infrastrukturen måste underlätta handel och transporter, både inom regionen och inom och över landets gränser. Öppenhet och frihandel ger tillgång till nya idéer, produktionssätt och inte minst tillgång till större marknader, vilket är särskilt viktigt för ett relativt litet land som Sverige. Här spelar EU och den inre marknaden en stor roll. Kvaliteten i forskningen måste hålla högsta klass, för att den ska stå sig i konkurrensen. Därtill måste forskning och innovationer kunna omsättas till produktion, för att de ska leda till tillväxt. Ett växande näringsliv är en förutsättning för utveckling i och av regionen. Det är också en förutsättning för att vi ska kunna behålla och utveckla den välfärd som vi vill finansiera gemensamt. Förutsättningarna för nya jobb måste därför vara goda. Vi är Fjärde Storstadsregionen men inom flera områden presterar vi inte i paritet med detta. Nyföretagandet ligger under medel i landet, liksom utbildningsnivå och sysselsättningsnivå. Insikten och kunskapen om varför det är som det är viktigt för att kunna göra rätt åtgärder för framtiden. Sidan 3 av 62
  5. 5. Mer lönsamt att arbeta Moderaternas jobbpolitik har gjort det mer lönsamt att arbeta, billigare och enklare att anställa samt mer attraktivt att starta och driva företag. Stora lättnader i inkomstskatten har skett under mandatperioden, framför allt för låg- och medelinkomsttagare. Att ytterligare förbättra drivkrafterna för låg- och medelinkomsttagare är viktigt för Sverige. Det ska vara lönsamt att arbeta, utbilda sig och söka arbete på en annan ort. Att inte ha jobb och egen försörjning är ofta ett stort individuellt problem förknippat med sämre självkänsla, livsinkomst och hälsa. Att människors arbetsförmåga inte tas till vara innebär också outnyttjad resurs för samhället i stort. Ett arbete ger möjlighet till egen försörjning, delaktighet i samhällslivet och till arbetsgemenskap med kolleger. När efterfrågan på arbetskraft efter hand stiger, är det av avgörande vikt att det lönar sig att arbeta och att arbetsmarknaden fungerar väl så att sysselsättningen kan fortsätta öka under många år utan att inflationstrycket tilltar. Annars riskerar vi att arbetslösheten befäster sig på den höga nivån. Arbetsmarknadspolitiken syftar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att underlätta matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten. En rad reformer har genomförts som både påverkar utbudet av arbetskraft, efterfrågan på arbetskraft och matchningen mellan arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsförmedlingen har nu fått en effektiv organisation och styrning samt nya instrument att arbeta med. Nystartsjobben, Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för unga samt arbetet med kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen utgör viktiga redskap för att fler individer ska komma tillbaka till arbete. Sverige och regionen behöver ta ytterligare steg för att förbättra förutsättningarna för full sysselsättning. Det är framför allt viktigt i arbetet med att skapa förutsättningar för en stabil och god konjunkturåterhämtning och den centrala uppgiften att förhindra att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Det handlar om fortsatta reformer inom en rad områden för att stärka drivkrafterna att arbeta, göra det enklare att anställa samt attraktivare att starta och driva företag. Ungdomar behövs och måste ges chansen Under mandatperioden börjar avgångarna från arbetsmarknaden genom pensioneringar överstiga den teoretiska tillgången hos inträdande yngre. Därför är det viktigt att ungdomskullarnas resurser tas väl till vara och att alla ges en möjlighet till ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Det är också viktigt för att ungdomar inte tidigt ska hamna i utanförskap. Samverkan mellan skola och näringsliv är en mycket viktig nödvändig del av lärande. En ökad samverkan kan bidra till en ökad genomströmning. Svenska elever kommer ut på arbetsmarknaden allt senare. Det har negativa följder eftersom det innebär att både samhällets kostnader ökar och att antalet arbetade timmar blir färre. Sidan 4 av 62
  6. 6. I syfte att underlätta inträdet på arbetsmarknaden bör längre perioder av praktikarbete under studietiden uppmuntras i samarbete med företag, kommuner och andra institutioner. Praktisk erfarenhet är bra i fortsatta studier och ger bättre öppningar för anställning. Nyanländas inträde på arbetsmarknaden Nyanlända i Vår region besitter stor drivkraft och är en framtida resurs för vårt välstånd. Det är viktigt att alla som startar ett nytt liv i vårt land och i vår region ges goda chanser till kompletterande utbildning och språkkunskaper. Det är också viktigt för att de som invandrat hit inte ska hamna i utanförskap. Validering av den asylsökandes utbildning ska göras i ett tidigt skede. Systemet med validering måste förbättras liksom att svensk-undervisning så långt det är möjligt är företagsförlagd. Yrkesbedömning är ett viktigt komplement eller alternativ till validering. Mottagandetorg som samlokaliserar den asylsökandes kontakter med myndigheter bör upprättas. Företagande Vår framtid är beroende av människors skaparkraft, uppfinningsrikedom och mod att investera i sina idéer. Villkoren för att starta och driva företag i Sverige har förbättrats bland annat genom sänkta skatter och insatser för att lindra företagens regelbörda. Samtidigt återstår det mycket att göra. Många mindre företag vittnar om en regelbörda som upplevs som betungande. Andra vill nyanställa men uppger att de sammantagna kostnaderna är för höga. Ett fritt näringsliv är en central del i den svenska modellen och i den utveckling som gjort Sverige till ett rikt land. Entreprenören har en särskilt viktig roll att spela i en modern ekonomi. Utan hängivna och hårt arbetande företagare hade Sverige inte varit det land det är idag. Vid sidan av etablerade stora och medelstora företag spelar småföretag och småföretagare en avgörande roll för tillväxten och jobben i regionen. Det finns ett stort behov av att förändra attityderna kring företagande och uppmärksamma den betydelsefulla roll som företag och entreprenörer spelar. Medvetenheten om företagandets och entreprenörers betydelse måste öka hos alla i regionen. Därigenom skapas fler jobb och därmed ökad välfärd. Det är viktigt med aktivt samarbete mellan Linköpings universitet och inte allra minst med växande mindre och medelstora företag inom vardagsnära utvecklingsområden. Ett varierat näringsliv är en förutsättning för att fler ska kunna få arbete och att fler företag och människor ska söka sig till vår region. Det innebär att även nya områden som idag inte är så utvecklade måste få en chans att blomma ut och att redan etablerade näringar får möjlighet att utvecklas ytterligare. Försvars- och säkerhetsindustrin betyder mycket för regionen. Sidan 5 av 62
  7. 7. Livsmedelsindustrin i regionen kan utvecklas. Östergötland har alla möjligheter att bli en region med starkt näringsliv inom det vi kalla ”från jord till bord”. Satsningen på Vreta Kluster som science park för dessa näringar är oerhört viktig. Miljö- och energiområdet är en viktig näringsgren för regionen. Många framtidsföretag inom området är redan etablerade här. Även jordbrukets roll i energiförsörjningen är viktig eftersom regionen har en del energikrävande industrier samtidigt som det finns stora odlingsarealer som kan producera råvaror till energiproduktionen. Kompetensförsörjning Regionen måste ha ett utbildningssystem som ger människorna stor valfrihet och där samhällets behov av välutbildad arbetskraft tillgodoses. Forskning och högre utbildning är en viktig förutsättning för ett brett och varierat näringsliv och en kreativ och utvecklande miljö. Lärande i alla former ökar människors förmåga att styra sina liv, lösa problem, förändra sig, delta i det demokratiska samhället och sköta sin egen hälsa. Avgörande för Östergötlands utveckling är att både människor och företag har lätt tillgång till utbildning och kompetensutveckling som håller hög kvalitet och svarar mot arbetsmarknadens kompetensbehov. Satsningen på college- och lärlingsutbildning är oerhört viktig för att ge fler människor möjlighet till en bra utbildning och arbete. Samtidigt ser vi att satsningen bör förstärkas ytterligare. Regionen har hittills hållit sig väl framme med Teknikcollege, Vård- och omsorgscollege och Transport- och servicecollege. Utbildningen i regionen bör så långt det är möjligt motsvara framtida bedömda behov. Det är oerhört viktigt att vid planering av kompetensförsörjning och utbildning att det sker nära samarbete mellan näringsliv, arbetsförmedling och det offentliga i form av kommuner, landstinget och regionförbundet. Tidigt entreprenörsskap Barn och ungdomar måste genom hela skolsystemet ges insikt och kunskap om entreprenörskap. Flera studier visar att attityder till entreprenörskap har stor betydelse för företagande i ett land. Det är viktigt att skolan utbildar eleverna i entreprenörmässigt tänkande. Kunskaper om företagande behöver grundläggas tidigt. Framtidsfrön på grundskolan och Ung företagsamhet på gymnasiet är en bra grund att stå på som kan utvecklas på fler skolor i hela regionen. Det är viktigt att kommunerna och regionförbundet backar upp verksamheten. Försökslän för ny arbetsförmedling Vi ser att arbetsförmedlingen inte alltid är bäst lämpad att matcha arbetssökanden till arbeten. Därför vill vi se fler privata arbetsförmedlingar som kan hjälpa arbetssökande i alla åldrar till en varaktig anställning. Sidan 6 av 62
  8. 8. Vi vill göra Östergötland till ett försökslän för privata arbetsförmedlingar i stor skala. Några försök har gjorts runt om i landet, bland annat i Norrköping, och tidiga utvärderingar visar att de är minst lika bra som den statliga arbetsförmedlingen på att hitta arbeten och att de har mer nöjda kunder. Besöksnäringen Regionen kan utveckla sin besöks- och turistnäring som är av stor betydelse för en positiv utveckling av regionen. Den bidrar också i hög grad till att stärka regionens identitet och marknadsföring i Sverige och utomlands. Med besöksnäringen inbegriper vi både privatturister och besökande i arbetet och föreningslivet, exempelvis deltagare på kongresser och konferenser. Det är viktigt i arbetet med besöksnäringen vara medveten om att en privatturist kan bli affärsbesökare och tvärt om. Vi har en stor potential i en bred kultursektor i regionen där vi kan bland annat inbegripa vårt kulturarv, scenkonsterna och den museala sektorn. Vi borde vara oerhört intressanta inom alla dessa områden. Vi har också attraktiva naturområden i regionen, till exempel Vättern, Omberg, Tåkern, slättlandskapet, bergslagen i norr och skogs- och insjöområdet i söder, vilket är områden som kan utvecklas kraftfullt med avseende på upplevelse- och turismnäringen. Arbete för alla åldrar Arbetsmarknadens struktur genomgår en omfattande förändring. De industriarbeten som dominerat det senaste halvseklet blir allt färre. I deras ställe växer en ny tjänstemarknad fram med arbeten vi inte kunnat föreställa oss för tio år sedan. Dagens ungdomars framtid skiljer sig markant från den som dagens äldre hade. Att behålla samma arbete livet ut är inte längre ett ideal och möjligheten att byta såväl arbetsgivare som bransch flera gånger under sin tid på arbetsmarknaden blir alltmer vanligt. Vi ser också att många av de okvalificerade arbeten som var tidigare generationers ungas första steg in i arbetslivet idag har rationaliserats bort. Springpojkar, vaktmästare och andra enkla arbeten utförs idag inte alls eller har effektiviserats så att antalet tillgängliga arbeten minskat. Vi tror inte på en återgång till gårdagens arbeten, istället ser vi att lösningen ligger i att förbereda dagens unga inför de arbeten som morgondagens arbetsmarknad har att erbjuda. Sverige har den näst högsta ungdomsarbetslösheten i EU. Enligt färska siffror stiger arbetslösheten snabbast bland unga människor. Detta är särskilt allvarligt då vi vet att en liten arbetslivserfarenhet kombinerat med arbetslöshet ökar risken att hamna i ett permanent utanförskap. Av dessa arbetslösa ungdomar har var fjärde varit arbetslös längre än sex månader och klassas alltså som långtidsarbetslösa. Att vara långtidsarbetslös innebär att det är svårare att ta sig tillbaks i arbete oavsett ålder. För ungdomar är det särskilt allvarligt eftersom man oftast saknar eller bara har en mycket kort tid i arbete bakom sig. Sidan 7 av 62
  9. 9. Även i Östergötland syns samma trend. I oktober 2009 låg ungdomsarbetslösheten i länet på närmare 10 procent. Värst drabbat är Boxholm där 13 procent av ungdomarna saknar arbete. Totalt är över 7 000 ungdomar inskrivna vid arbetsförmedlingarna. Vi ser med oro på arbetslösheten bland ungdomar och föreslår kraftfulla insatser för att ge ungdomar ökade möjligheter att skaffa ett arbete och kunna påbörja sin resa genom arbetslivet. Praktik som en väg in i arbete Ungdomar som får möjlighet till praktik förbättrar sina chanser att få en fast anställning efter praktikperioden. Antingen hos den arbetsgivare dit praktiken är förlagd eller hos en annan arbetsgivare som ser praktiken som en merit. Tyvärr är antalet praktikplatser begränsat och få arbetsgivare anmäler spontant att de kan ta emot praktikanter. Politiken kan verka för att öka antalet tillgängliga praktikplatser. Landsting och kommuner är både stora arbetsgivare och genomför omfattande upphandlingar av tjänster varje år. Genom att ställa krav på ett visst antal praktikplatser i de offentliga upphandlingarna kan man öka utbudet av sådana. Lärlingsutbildningar för bättre yrkeskompetens Vi tror på en arbetsmarknad med många ingångar. Yrkesutbildningar, högskolestudier, sommarjobb och praktik har varit några av de klassiska vägarna till en varaktig anställning. Lärlingsutbildningarna har under Alliansregeringen åter införts som en ny väg in i arbete. Vi ser positivt på lärlingsutbildningarna som en möjlighet för ungdomar som vill få en yrkesutbildning. Genom att värva studier och praktik stärker man elevernas möjligheter att få ett arbete efter avslutade gymnasiestudier. Därför vill vi utveckla lärlingsutbildningarna i länet och erbjuda fler gymnasister detta alternativ. Regional delaktighet Östergötland är en dynamisk region och ett län med goda kommunikationer mellan kommunerna. Östgötapendeln och länstrafiken ger goda möjligheter för människor att pendla mellan hem och arbete. Ungdomsarbetslösheten är inte jämnt fördelad över länet, vissa kommuner har färre ungdomar i arbete än andra. Därför är det viktigt att se till hela länet när man försöker matcha arbetssökande med en lämplig anställning. Varje arbetslös ungdom är en angelägenhet för hela regionen, inte bara den lokala arbetsförmedling som ligger närmst ungdomens folkbokföringsadress. Samverkan skola - näringsliv En kritik som ofta hörs är att utbildningar på gymnasie- och högskolenivå inte i tillräcklig grad är anpassad till förväntningarna från arbetsmarknaden. Ungdomar kan sällan konkurrera med äldre i fråga om arbetslivserfarenhet, istället är en av deras främsta fördelar att de har färska kunskaper i de senaste teknikerna. Därför är det viktigt att utbildningsgivarna i länet, gymnasier och universitetet, arbetar nära näringslivet för att utforma så relevanta utbildningar som möjligt. Sidan 8 av 62
  10. 10. För att skapa tillväxt i Östergötland vill vi: • Verka för att regionen presterar bättre inom flera områden, såsom sysselsättningsgrad, nyföretagande, utbildningsnivå och näringslivsklimat. • Genom mångfald i sjukvården skapa förutsättningar för nya företag, fler jobb, minskad arbetslöshet och ökad trygghet. • Genom fler utövare inom kommuner och landsting öppnas upp för nya arbetsgivare, inte minst för många kvinnor. • Verka för låga skatter eftersom det är viktigt för att stimulera arbete och företagande och för att en region ska vara attraktiv. • Förbättra marknadsföringen av regionen. Det finns ett stort antal organisationer, inte allra minst offentliga, som kan samordnas och samverka effektivare. • Fortsätta arbetet med att utveckla Fjärde Storstadsregionen till en attraktiv region som skapar underlag för företagsetableringar, arbetskraftsförsörjning och stark befolkningsökning. Som i sin tur bidrar till tillväxt. • Verka för en bra och väl utbyggd infrastruktur vilket är oerhört viktig för regionens näringsliv. Bra hamn, järnväg, vägar och ett samordnat flygutbud är betydelsefullt för vår tillväxt. • Verka för hög sysselsättningsnivå, vilket är viktigt för människors välbefinnande och vår framtida finansiering av välfärdstjänster. • Den offentliga sektorn, som är en stor arbetsgivare med många anställda, ska vara attraktiv med tanke bland annat på de stora behov av nyanställningar som finns när stora åldersgrupper inom några år lämnar arbetsmarknaden. Karriärmöjligheter, inflytande och en god arbetsmiljö är viktigt för att behålla och kunna rekrytera personal. • Arbetslösa ska ges möjlighet att erhålla den kompetens som efterfrågas. Det kan göras genom fler i arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling. • Uppmärksamma den offentliga och privata sektorn på vikten av att erbjuda praktikplatser. • Göra Östergötland till försökslän för privata arbetsförmedlingar, för att öppna fler vägar för arbetssökanden att bli matchade till ett arbete. Sidan 9 av 62
  11. 11. För att ta tillvara ungdomarnas resurser på arbetsmarknaden vill vi: • Fortsätta erbjuda särskilda insatser för ungdomar, som jobbgarantin för unga, samtidigt som ungdomar ges samma möjligheter som andra arbetslösa, till exempel möjlighet till startbidrag för företagande. Det är också viktigt att samhällets insatser och regler runt arbetssökande unga samordnas bättre. • Fler branscher måste använda sig av lärlingsutbildningar och lärlingsanställningar för att underlätta övergången från skola till arbete för dagens unga som annars riskerar att fastna i ett långvarigt utanförskap. • Fler arbetsplatsbesök kan och bör göras i grundskolan som gymnasieskolan. Det gäller att öka elevernas kunskap om arbetsmarknaden och ge dem ökad förståelse för hur teoretiska ämnen får praktisk tillämpning. • Kvaliteten i grundskolan och gymnasiet måste höjas genom en ökad fokusering på kunskap i skolan. För att stärka integrationen vill vi: • Potentialen för nya företag hos invandrade måste tas tillvara. Varje företag som startar och växer är en möjlighet till att fler får anställning och arbete. • Invandrade nya svenskar sitter på stora kompetenser som idag inte tillräckligt tas tillvara. Validering av den asylsökandes utbildning ska göras i ett tidigt skede. • Svenskundervisning ska så långt det är möjligt vara företagsförlagd. • Yrkesbedömning är ett viktigt komplement eller alternativ till validering för att snabbt ta tillvara de resurser som de nyanlända besitter. • Mottagandetorg som samlokaliserar den asylsökandes kontakter med myndigheter bör upprättas. • Sfi bör ersättas av Startsvenska, en funktionell språkutbildning som tar sin utgångspunkt i förväntade studier eller arbete i Sverige. • Introduktionen för den som har fått uppehållstillstånd i Sverige bör i betydligt högre grad riktas in på insatser som främjar entreprenörskap. Sidan 10 av 62
  12. 12. • Kommunerna ska inte längre ha monopol på att avgöra var en nyanländ ska läsa svenska. För att öka förutsättningarna för företagande i regionen vill vi: • Verka för att regionen ska vara ett företagarområde utan onödiga byråkratiska hinder. • Regionen ska profileras med ett bra klimat för företagande. • I rankinglistor över företagandeklimat ska regionens kommuner ligga bland de främsta i landet. • Staten måste ta sitt ansvar för att minska offentlig byråkrati och onödigt regelkrångel, något som många företag, framför allt de mindre drabbas av. Även på regional och kommunal nivå måste vi bidra till att mildra krångel och byråkrati. • Viktiga näringslivskluster ska uppmuntras och ges möjlighet till utveckling. • Regionen måste skapa en spetsig organisation för att underlätta utländska direktinvesteringar. • ALMI ska fungera som marknadskompletterande aktör när det gäller finansiering, affärsrådgivning och innovationsstöd. • Skapa goda förutsättningar för en bred utveckling av näringslivet i vår region. Såväl mer traditionella näringar som bas- och livsmedelsindustri som högteknologibranscher och servicenäringar ska kunna utvecklas och skapa ökad sysselsättning. • Vi ska tillsammans med näringslivet verka för att Östergötland ska bli den ledande regionen inom informations- och kommunikationsteknik. • Kvinnors företagande måste uppmuntras i högre utsträckning genom att exempelvis den offentliga sektorn öppnas upp mer för företagande inom sektorer som vård och omsorg genom bland annat bättre upphandlingsregler anpassade också till småföretagare. • Inom många utbildningar på gymnasienivå eller inom den nya yrkeshögskolan måste det ges möjlighet att förbereda eleverna på att driva företag. Förutsättningarna för främst kvinnors företagande kan förbättras genom praktisk inriktad företagarutbildning inom vård och omsorg. Sidan 11 av 62
  13. 13. • Småföretag ska ha rimlig möjlighet att lämna anbud vid offentlig upphandling. Ett exempel är att dela upp stora upphandlingar till flera mindre. • Vid upphandling bör den offentliga sektorn i regionen använda standardiserade kravspecifikationer. För att öka kompetensförsörjningen och matchningen på arbetsmarknaden vill vi: • För att ge människor rätt utbildning och möjlighet till arbete ska regionen ska vara landets främsta region när det gäller kompetensförsörjningsfrågor inom eftergymnasial yrkesutbildning. Genom ökad samverkan mellan kommunerna kan bättre förutsättningar skapas för att få mer resurser och utbildning till Östergötland. • I regionen måste det satsas ordentligt på lärlingsutbildning, utbildning inom yrkeshögskolan och yrkesvux. • Kompetensförsörjning ska ses som en strategisk fråga på högsta politiska nivå. • Både den offentliga och den privata sektorn måste hålla med praktikplatser för dem som är i behov av dessa för sin utbildning. • Vi ser ett minskande antal gymnasieelever de närmaste åren och det är nödvändigt att kommunerna samverkar i placeringar av utbildningslinjerna så att bästa möjliga individ- och samhällsnytta uppnås. • Fler som studerar i regionen måste stanna kvar och kunna få arbete efter examen. Många mer skulle kunna stanna kvar efter t ex studier vid Linköpings Universitet. Men detta kräver ett brett och växande näringsliv som också har centrala funktioner här. • Kvaliteten inom Linköpings Universitet måste säkras. Satsningen på Campus Norrköping ska fortsätta. • Satsningen på distanshögskolor inom så kallade lärcentra är bra för alla kommuner och bör fortsätta. Samarbetet med biblioteken kan utvecklas vidare. Sidan 12 av 62
  14. 14. För att öka besöksnäringen i regionen vill vi: • Stimulera tillväxt i besöksnäringen! • Bidra till att Östergötland blir ett av de viktigaste besöksområdena i landet. Det kan bara åstadkommas genom ett aktivt näringsliv, men gärna samverkan med Östsvenska Turistrådet. • Verka för investeringsfrämjande åtgärder även inom besöksnäringen. Den offentliga sektorn ska inte äga turistanläggningar men kan underlätta att sådana kommer till stånd. • Verka för att infrastruktur och kommunikationer inom och till länet som är oerhört viktiga för besöksnäringen fungerar på ett bra sätt. • Branschen ska kunna erbjudas bra entreprenörskapsutbildning. • Göta kanal och Kinda kanal är unika besöksmål för regionen. Vi ser gärna att de används för ge upphov till fler levande företag runt kanalerna. • Skärgårdsturismen ska kunna utvecklas i samverkan med skärgårdsbefolkningen. • Nätverken som är verksamma inom turismområdet måste utvecklas ytterligare för att på sikt bli självgående och självfinansierade. • Samarbetet med olika delar av näringslivet måste stärkas kring de unika besöks- och turistmålen. • Marknadsföringen av Östergötland som besökslän ska riktas både gentemot privatturister på prioriterade marknader och målgrupper samt den professionella mötesindustrin. Marknadsföring ska göras både nationellt och internationellt. • Det är viktigt att kommunerna och regionförbundet samverkar inom besöksnäringen. Sidan 13 av 62
  15. 15. En region där man vill leva Ett jämställt samhälle För moderaterna är jämställdhet en viktig del av människors frihet. Både kvinnor och män ska själva kunna bestämma hur deras liv ska se ut. Ingen ska behöva bli styrd av förutfattade meningar eller känna pressen att leva upp till andras könsbaserade förväntningar. Sverige är idag ett av världens mest jämställda länder. Kvinnor och män har på flera sätt lika förutsättningar att styra sitt liv och uppnå sina livsdrömmar. Så har det inte alltid varit. Länge styrdes familjeliv, samhälle och yrkesliv på männens villkor. Även om det har förbättras under senare år finns det kvar i den vardag som många kvinnor lever i. Det är en politisk och medmänsklig uppgift att förbättra jämställdheten. Samtidigt är det heller inte en enkel fråga att ta sig an. Vad som slås fast på papper, genom exempelvis politiska beslut, gäller inte alltid i verkligheten och jämställdheten har också en viktig aspekt som inte går att styra politiskt; hur familjer själva fördelar arbetet hemma, ansvaret för barnen eller de könsroller som man väljer att leva efter och föra vidare till sina barn. Jämställdhet är en förutsättning för frihet Moderaterna är ett parti som i alla lägen vill utgå från den enskilda människan. Som individer är vi alla lika i vårt värde, men på de flesta andra sätt är vi olika. Vi skiljer oss i vårt arv, våra intressen, livsval och förutsättningar. Vi moderater är inte, och kommer inte att bli, rödstrumpor. Våra lösningar kommer även fortsatt utgå från varje enskild människa, men de måste också basera sig på en kunskap och förståelse utifrån de strukturella problem som finns. För även om man inte kan hävda att varje enskild man har det bättre än varje enskild kvinna får man inte missa det faktum att nästan oavsett mått, finns det stora skillnader mellan kvinnor och män. Och nästan uteslutande till kvinnors nackdel. Om vi vägrar att se de problem som finns så kan vi inte med trovärdighet prata om halva befolkningens vardag - eller föreslå lösningar som behövs för att göra Östergötland till ett bättre län att leva i. Vi tror inte att jämställdhet är en fråga som bäst hanteras vid sidan av. Allt för ofta bryts viktiga områden - jämställdhet, demokrati, integration - ut och hanteras separat. Istället måste de vara en del av allt som görs. Inför alla beslut måste vi som politiker ställa oss frågan hur mäns och kvinnors situation påverkas. Bidrar vi till en lösning, eller skapar vi samtidigt en rad nya problem? Vi vill inte gärna lägga oss i människors privatliv. Det skapar i sig problem när det gäller jämställdhetsfrågan. Många av de orättvisor som finns mellan män och kvinnor är just Sidan 14 av 62
  16. 16. kopplade till hemmet. Även om vi inte vill lagstifta om att städning, barnhämtning och matlagning borde fördelas mer lika mellan könen så kan vi ändå ha en åsikt och föregå med gott exempel. Ingenting förändras om någon inte säger ifrån. Däri ligger också vårt ansvar som politiker. Att reagera när vi ser orättvisor, påtala dem och verka för en förändring. En modern utbildning En bra utbildning är varje människans nyckel till framtiden. Vi vill arbeta för en skola som ser varje elev, som ser potentialen och som ger varje människa en möjlighet att växa. Alla elever ska mötas utifrån sina förutsättningar oavsett om det extra stöd eller nya utmaningar som behövs. För att alla elever ska ges möjligheten att nå kunskapsmålen tidiga och tydliga signalsystem. Vi tror att skriftliga omdömen är en viktig möjlighet för föräldrar, elever och skolpersonal att på ett tydligt sätt kunna se om utvecklingen går åt rätt håll. En viktig förutsättning för en bra skolgång är arbetsro. Lärarna har en viktig uppgift att bidra till detta. Vi menar att alla skolor ska ha rutiner för hur man bekämpar mobbing med evidensbaserade åtgärder. En flexibel och kvalitativ förskola Det spelar ingen roll hur bra grundskolan senare är, om grunden är svag och bräcklig. Misslyckas vi med att fånga upp de elever som tidigt halkar efter är risken för framtida skolmisslyckanden och utanförskap stort. Redan i förskolan läggs grunden för barnens språkutveckling. Forskning visar att ett medvetet pedagogiskt arbete med små barn förbättrar deras förmåga att senare lära sig läsa, skriva och räkna. En pedagogisk förskola är särskilt viktig för barn med dyslexi samt att det motverkar socioekonomiska skillnader. En kvalitativ och flexibel barnomsorg är viktig för både barn och föräldrar. Det finns ingen lösning som passar alla. Det måste också finnas möjlighet till barnomsorg vid udda tider för att möta behoven hos barn och föräldrar som arbetar utanför vanlig kontorstid. Och en öppenhet för samarbete mellan länets kommuner, då allt fler människor väljer att bo och arbeta på olika orter. Använda tekniken Trots att datorer och modern teknik är något som fyller våra ungdomars vardag är skolan en plats där detta dåligt används. Det grundar sig dels på stor okunskap, men också en gammeldags bild av vad lärande handlar om. Fokus måste flyttas från att försöka begränsa användningen av teknik, i form av att jaga och beslagta mobiltelefoner, till att använda det faktum att varje elev har en dator i fickan. En förutsättning för att kunna ta detta viktiga steg är att lärare ges rimliga förutsättningar att själva använda modern teknik i sin undervisning. Varje lärare ska självklart ha tillgång till en egen dator och kunna använda den i sin undervisning. Sidan 15 av 62
  17. 17. Frihet att välja Vi är övertygade om att ungdomar som själva får välja sin utbildning också gör kloka val. Och att man dessutom är mer motiverad som elev. Därför ser vi det som en självklarhet att tillämpa ett fritt val av skola både på grundskole- och gymnasienivå i hela länet. I förlängningen driver en valfrihet också på en kvalitetsutveckling av skolorna, då elever får möjlighet att välja mellan de bästa utbildningarna, inte bara de som finns tillgängliga i den egna bostadsområdet eller i kommunen. Vi menar att det fria valet inte får begränsas vare sig direkt eller indirekt, exempelvis genom indragna busskort. Kulturen i skolan Kultur bör integreras i grundskolans pedagogiska verksamhet då detta har en stor betydelse för barnets lärandeprocess. Den moderna pedagogiska forskningen visar att lusten till lärandet är en nyckel i allt framgångsrikt skolarbete. Barn och ungdomar lär sig bättre och fortare när den ansvarige pedagogen använder sig av färg, form, dans, scenisk gestaltning, hörsel, syn och känsel. Ett mer organiserat samarbete mellan utbildning och kultur skapar stora möjligheter att göra den svenska skolan bättre utan att detta behöver innebära ökade kostnader. Vår gemensamma ekonomi Vår ekonomiska politik, oavsett om det handlar om stat, landsting eller kommun, kännetecknas av omsorg om de offentliga finanserna och en strävan att inte låta dagens konsumtion ske på bekostnad av framtida generationer. I kommuner som har god ekonomi är det inte uteslutet att det kan vara klokt att under kommande år av lågkonjuktur tidigarelägga vissa investeringar, dels för att stimulera ekonomin, dels för att priserna på bland annat byggtjänster faller i en lågkonjunktur. Samtidigt ska man vara medveten om att lagstiftningen om offentlig upphandling innebär att det inte alls är säkert att det är kommunens egna invånare som får genomföra de aktuella investeringarna. I kommuner som har en svag ekonomisk ställning förefaller det direkt oklokt att försöka ”satsa sig ur krisen”. Det som kan uppnås i form av minskad arbetslöshet är sannolikt litet, medan den långsiktiga ekonomiska bördan för kommuninvånarna riskerar att bli stor. Risken att det kommande år krävs nedskärningar i välfärden för att kompensera för stora investeringar är också påtaglig. En kommunal underskottspolitik strider mot det lagstadgade balanskravet och innebär att ansvaret skjuts över på kommande generationer. Låga skatter är en konkurrensfördel För oss är skatternas storlek en fråga om frihet. När människor får behålla mer av sin lön skapar det marginaler i livet, lägger grunden för ekonomisk trygghet och gör att man i framtiden kanske kan uppfylla någon av sina drömmar. Under den gångna mandatperioden har alliansregeringen arbetat för att sänka skatterna för framförallt låg- och medelinkomsttagare. Sammantaget har det inneburit att en sjuksköterska får behålla en hel månadslön extra varje år. Sidan 16 av 62
  18. 18. De skatter vi betalar är det som till största delen finansierar kommunernas och landstingets verksamhet. Inte minst skapar de förutsättningar för de välfärdsverksamheter som är så viktiga för att vår vardag ska fungera. Att våra barn får en bra skola, att våra äldre får ett värdigt omhändertagande och att vi alla får hjälp om vi blir sjuka. Allt detta oavsett plånbokens storlek. Vi menar att det är möjligt att säkra tillgången till en god hälso- och sjukvård med de resurser som redan finns, under förutsättning att vi också fortsätter arbetet med att förbättra och effektivisera landstingets verksamhet. Under den gångna mandatperioden har vi kunnat se hur vår långsiktiga strategi givit effekt i form av en ökad produktion, bättre resultat och en god tillgänglighet. Samtidigt som resurserna har minskat i finanskrisens kölvatten. Fokus för de kommande åren måste därför vara att prata om hur vi använder de stora resurser som redan finns, inte i första hand prata om de pengar vi inte har. Vi ser därför att vi kan ha en oförändrad skattesats i landstinget under den kommande mandatperioden. Vi strävar efter att inte ha högre skatter än nödvändigt. Anledningen är att vi vill att det ska vara lönsamt att arbeta. Men det skapar också en konkurrensfördel och tvingar oss politiker att ständigt förbättra den verksamhet vi är ansvariga för. Politikens utmaningar och misslyckanden ska aldrig lösas genom att medborgarnas ombeds att skjuta till större resurser. Man ska också vara medveten om att skattehöjningar som genomförs i kommun och landsting slår mycket hårt mot de som har de lägsta inkomsterna. För dem märks ett par hundralappar mindre i plånboken varje månad. Och det sätter sina spår genom att vardagen blir tuffare och att fler tvingas söka stöd från kommunernas socialtjänst. Vi menar att det är orättvist att den som arbetar inte ska kunna leva på sin lön. En framtidsinriktad miljöpolitik Få frågor är så viktiga för oss som den miljö som finns runt omkring oss. Vi har ett långt engagemang för natur, miljö och klimatfrågor baserat på en fri marknadsekonomi och personligt ansvar. Något som inte minst blivit tydligt under den gångna mandatperioden då vi i regeringsställning drivit en tydlig linje för att ta ansvar för energiförsörjning och klimatminskningar här hemma i Sverige, men också i resten av världen. Också runt om i kommuner och landsting har vi vidtagit åtgärder för att minska för förbrukning av jordens resurser och minska den påverkan vi har på miljön. Mycket bra har gjorts, men många saker kan bli ännu bättre. Klimatpolitiken ska hänga ihop ända från gemensamma internationella mål, till nationella och regionala regelverk och är till slut beroende av den enskilda människans val och agerande. Att klimatet är en global fråga får aldrig bli en ursäkt för att avsäga sig det personliga eller det nationella ansvaret. Sidan 17 av 62
  19. 19. Vi tror på framtiden Förutsättningarna för att driva en offensiv klimatpolitik är goda. Vår politik för jobb och sunda statsfinanser skapar förutsättningar för att möta klimatutmaningarna med kraftfulla åtgärder. Och även i perioder med ekonomiska problem har vi tydligt visat att vi kan prioritera klimatfrågan. Framtida generationer ska liksom vi få uppleva en höjning av levnadsstandarden. Våra barn ska kunna upptäcka världen på samma sätt som vi. Klimatinvesteringar och det ökade behovet av smarta lösningar innebär inte att vi ska ta steg tillbaka i utvecklingen, som vissa partier verkar tro. Tvärt om! Kampen för ett bättre klimat skapar förutsättningar för goda affärsidéer och ger gröna företag möjlighet att utvecklas. Östergötland är hem för många Cleantech- företag, vilket lägger en god grund för framtida tillväxt kopplat till en bättre miljö och större ansvarstagande för miljön. Framtidstro är viktigt för att med kraft möta klimatproblemen. Det är inte genom domedagsprofetior som vi uppmuntrar varje enskild människa att ta sitt ansvar. Det är med politik, information och utbildning som vi uppmuntrar människor till goda miljöhandlingar. Det är så vi skapar framtidstron och kraften som behövs för att vända klimatutvecklingen. Minskad energiförbrukning En effektiv energiförbrukning innebär ofta minskad energikostnad och utsläppsminskningar. Våra utmaningar är att minska energianvändningen inom befintliga och kommande bostäder, fabriker och lokaler. För att möta utmaningarna krävs bland annat driftoptimering, mindre oljeuppvärmning, introduktion av energieffektiv teknik, informations- och utbildningsinsatser samt nya krav och standarder. Här tror vi att kommuner och landsting kan föregå med gott exempel genom att vidta kraftfulla åtgärder i sin egen verksamhet. Utveckla de miljövänliga bränslena Alternativa bränslen är en viktig del av att minska trafikens miljöpåverkan, utan att minska människors möjlighet att röra sig. Användningen av i första hand biogas, men även etanol, innebär en kraftig minskning av bilismens klimatpåverkan. Även eldrift och olika hybridvarianter är intressanta alternativ med stor potential för framtiden. Inte minst användningen av biogas är beroende av en god tillgång till möjligheter att ”tanka”. Vi vill därför verka för ett väl utbyggt nät av biogas i länet för att möjliggöra en mer miljövänlig bilism och kollektivtrafik. En bättre havsmiljö Vår närhet till vatten och vår fantastiska skärgård är en stor tillgång för Östergötland och för oss som bor här. Men välmående hav och vattendrag är inte bara viktiga för sina egenvärden, utan också för att minska halten av växthusgaser i atmosfären. När surhetsgraden i hav och sjöar ökar minskar deras förmåga att ta upp växthusgaser. Haven är en viktig komponent i bekämpningen av våra utsläpp. De stora havsfrågorna löses genom internationell politik och överenskommelser. Här finns en stor utmaning för oss i Sverige att hälpa de länder som inte själva kan uppfylla sina åtaganden på havsområdet. Vi ska vara ledande i arbetet med att bekämpa övergödningen och intensifiera det internationella samarbetet och utbytet. Sidan 18 av 62
  20. 20. Att värna om miljön i våra vattendrag innebär också att vi värnar om ett hållbart fiske. Fisket är en del av den levande landsbygden. Skärgårdsbor och markägare runt våra kuster och stora sjöar ska enkelt kunna samarbeta i fiskevårdsområden och kunna ansvara för utvecklingen i sitt område. Samtidigt är det också viktigt att inom EU samarbeta kring fiskefrågorna för att därigenom uppnå stabilare fiskebestånd och kvoter som är anpassade för ett hållbart fiske. Attraktivt boende Vi vill skapa förutsättningar för en bostadsmarknad där människor själva kan välja boende efter sina behov under olika skeden av livet. Detta är den långsiktigt bästa grunden för att få till stånd det utbud av hyresrätter, bostadsrätter, äganderätter och småhus som människor vill ha. Det behövs nya bostäder på många håll i länet. Villkoren för byggande, fastighetsföretagande och ägande av bostäder måste förbättras ytterligare, så att det lönar sig och blir möjligt att bygga bostäder till rimliga kostnader. Vi vill förbättra konkurrensen inom byggsektorn. Vi vill också göra det lättare att bygga nya bostäder genom att göra reglerna enklare och minska krånglet. Hyresrätten som boendeform är viktig för att skapa rörlighet på bostadsmarknaden. En fungerande och rörlig bostadsmarknad kräver att det finns ett tillräckligt inslag av hyresrätter i varierande lägen. Vi vill ha ett reformerat bruksvärdessystem, avskaffa allmännyttans hyresledande roll men också ge skydd för hyresgästerna mot oskäliga hyreshöjningar vilket skapar trygghet när det gäller framtida boendekostnader. Vi vill skapa goda förutsättningar för fastighetsföretagen att kunna fortsätta bygga och förvalta hyresrätter på en fungerande marknad. För att öka valfriheten har regeringen infört ägarlägenheter som ny boendeform vid nyproduktion. En ägarlägenhet äger man på samma sätt som man äger radhus eller villa. Vi vill även göra det möjligt att ombilda till ägarlägenheter i det befintliga bostadsbeståndet. Vi vill ge människor ökade möjligheter att påverka sitt boende. Det är inte politikernas uppgift att avgöra vilken boendeform som är lämpligast, det ska människor bestämma själva. Långsiktigt bör de kommunala bostadsföretagens andel av hyresmarknaden minska. Deras dominerande ställning hämmar framväxten av privata företag och bidrar därmed till att människor har färre hyresmöjligheter. Energismarta boende Vi vill möjliggöra att framtida husen blir än mer energieffektiva och utsläppssnåla. Det leder till lägre boendekostnader och bättre klimat. Därför vill vi underlätta för konsumenter att bygga energismart, men också nationellt satsa på forskning och utveckling inom byggsektorn. Sidan 19 av 62
  21. 21. Många apparater i hemmet för med sig en stor användning av energi, även när vi tror att de är avstängda. Vi vill att man som konsument ska få tydlig information om produkters energiförbrukning. Valfrihet i omsorgen Undersökning efter undersökning visar att mer valfrihet är efterfrågat hos de äldre. Äldre vill, liksom andra åldersgrupper, kunna bestämma över sin egen vardag. Exempelvis själv få bestämma vem som ska komma hem och hjälpa till med uppstigning och frukost om man har hemtjänst. Eller själv få bestämma var man ska flytta om man har rätt till ett särskilt boende. Att också kunna välja bort omsorg eller vård som inte fungerar väl är en minst lika viktig aspekt när det kommer till valfrihet. Alliansregeringen har gjort mycket för att öka valfriheten hos äldre när det gäller den egna omsorgen. Inte minst införandet av LOV, Lagen om valfrihetssystem, ska göra reglerna tydligare och lättare för kommuner och landsting som vill öka valfriheten inom sina verksamheter. Men är i första hand en frihetsreform för äldre. Man ska inte behöva förlora inflytande, delaktighet och självbestämmande för att man blir äldre. Det ska vara självklart att få råda över sin vardag också när man behöver hjälp eller vård. Vi förväntar oss dock inte att en sådan lag ska räcka för att valfriheten inom äldreomsorgen i kommunerna per automatik ska öka. De östgötska kommunerna måste här visa på goda exempel och se till, med den nya lagen som verktyg, att det blir en reell valfrihet för de äldre i kommunen. Trygghet i boendet Att känna trygghet är avgörande för det egna välbefinnandet. Oavsett Ålder. Att vara trygg i sitt eget hem kan tyckas som självklart för de allra flesta. Men för många äldre ställer det en hel del krav på boendet. Ofta kan det handla om relativt enkla Åtgärder för att de äldre ska känna sig tryggare hemma. Det kan exempelvis handla om en panel som visar om ytterdörren är olåst eller om kaffebryggaren eller strykjärnet står på. För att äldre ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt behöver kommunerna säkerställa att det finns olika former av boenden för äldre. Det behövs allt från boenden med service för enkla vardagssysslor hela vägen till den biståndsbedömda hjälp som äldreomsorgen ger. Så kallade trygghetsboenden och seniorboenden är exempel på nya boendeformer för äldre. Att man som äldre har möjlighet att leva tillsammans, även om man har olika hälsotillstånd, anser vi vara en självklarhet. Kommunikationer är motorn Avgörande för välstånd är en fri rörlighet för varor, tjänster och inte minst människor. Östergötland är beroende av goda kommunikationer lokal, regionalt, nationellt och självklart också internationellt. Sidan 20 av 62
  22. 22. Kommunikationerna med resten av landet och andra länder är också viktigt för länets möjliga välstånd. Framförallt goda tågförbindelser är en förutsättning för många människor som i dag arbetar i andra delar av landet, men som av olika skäl väljer att fortsätta bo i Östergötland. Även om kommunikationerna redan i dag är tämligen goda så räcker de dock inte till och brist på utrymme och omodern infrastruktur skapar stora trafikstörningar för både människor och gods. Goda kommunikationer handlar inte bara om vägar, tåg och flyg – utan allt mer också om tillgång till Internet. För att hävda sig och erbjuda intressanta kombinationer av boende och arbetsmöjligheter för människor ska Östergötland har en väl utbyggd infrastruktur för tele- och datatrafik. Detta sker i huvudsak genom en fri marknad, men kommun och region förfogar över resurser att underlätta en sådan utveckling. Särskilt viktiga infrastrukturområden Centralt för Östergötlands framtida utveckling och därför högst upp på vår prioritering är byggandet av höghastighetsbanan, Ostlänken. Här måste regionen och dess företrädare vara starka ambassadörer för att peka på nyttan, både för oss och resten av landet. Vi arbetar för att Ostlänken ska vara färdigställd 2020. Den vidare förverkligandet av Europabanan/Götalandsbanan, med höghastighetståg också mot Göteborg, Malmö, Köpenhamn och Hamburg, öppnar också nya möjligheter för vårt län. Vägnätet i regionen ska hålla en hög standard och underlätta för både invånare och företag. Det är också viktigt för att minimera olycksrisker och minska påverkan på miljön. Goda flygförbindelser underlättar för människor och finns i Östergötland i dag. Samtidigt är det nog få frågor, som så i onödan, skapat träta mellan Linköping och Norrköping. Vi menar att båda dessa civila flygplatser kompletterar varandra, även om vi samtidigt vill se ett ökat samarbete mellan dem. Norrköpings hamn ska fortsätta att utvecklas och är en viktig del av att bibehålla och vidareutveckla Norrköping som ett logistik- och transportcentrum. Strävan är att hamnen ska vara en av landets största och viktigaste. Goda kommunikationer via båt är också en angelägenhet för resten av Östergötland och skapar goda möjligheter för miljövänliga transporter. Under den gångna mandatperioden har flertalet projekt påbörjats eller beslutats som innebär stora framgångar för Östergötland. Det handlar exempelvis om Skepparpinan i Motala, E22- paketet med förbifart Söderköping och Norrleden i Norrköping. Dessa behöver färdigställas och där måste regionen vara en bra samarbetspartner för att underlätta arbetet. Utveckling av kollektivtrafiken Den lokala och regionala kollektivtrafiken har stor betydelse för människors möjlighet att billigt, miljövänligt och enkelt röra sig inom kommuner och över länet. Inte minst har östgötapendeln bidragit till att avsevärt öka rörligheten bland östgötarna. Den vidare utbyggnaden mot Motala, ny pendeltågsstation i Kimstad och utökningen med tåg till Jönköping gör att kollektivtrafiken också framöver kommer stärka sin ställning och bli än viktigare för vår konkurrenskraft. Sidan 21 av 62
  23. 23. Vi ser gärna också en vidare utveckling av pendeltågstrafiken i form av ytterligare stationer i Åby, Malmslätt och Gistad. Samtidigt måste också goda förbindelser säkras till Stockholm, Nyköping, Katrineholm, Örebro, Tranås, Kalmar och Västervik. Det är viktigt för arbetspendling, men också för att lägga en grund för kommunikationer i en tänkt regionbildning. Samtidigt menar vi också att mycket av kollektivtrafikens kraft i dag begränsas. Ett större inslag av konkurrens om resenärerna, mellan olika operatörer och trafikslag, skulle sannolikt bidra till att trafiken blev än mer anpassad till resenärerna och deras resemönster. Statliga förslag på området är på väg fram och det skulle innebära nya möjligheter om länet anammar ett nyare och friare tankesätt. Om en sådan utveckling uteblir ser vi som naturligt att överföra det totala ansvaret för kollektivtrafiken till den regionala nivån, för att skapa en större nytta av insatta resurser i form av ett sammanhållet trafiksystem. Vi menar också att den skattesubventionerade delen av kollektivtrafiken i framtiden behöver minska ned mot tidigare avsedda 40 procent. En tryggare och flexiblare kollektivtrafik När man planerar nya kollektivtrafiknät finns det flera åtgärder som kan öka tryggheten. Busshållplatser utgör samlingspunkter där många människor möts. Att dessa är ordentligt upplysta och väl synliga har en lugnande effekt. Med tätare hållplatser blir det möjligt för resenärerna att välja en annan hållplats för att undvika otrygga platser och komma så nära sin destination som möjligt. Vältrafikerade busslinjer innebär att väntetiden vid hållplatserna minskar. En intressant lösning är staden Torontos “Request stop-system”, där resenärerna kan begära att få kliva på eller av bussar var som helst längs linjen. Centralt placerade bussterminaler med korta väntetider är också viktiga. Självklart ska det vara tryggt att åka med bussar och tåg. Här kan Östgötatrafiken och de företag som på Östgötatrafikens uppdrag kör kollektivtrafik i Östergötland göra insatser för att öka tryggheten på utsatta busslinjer. Väktare, mer ombordpersonal och kameraövervakning kan samverka för att skapa en säkrare miljö. Folkhälsa Folkhälsa är en fråga om välbefinnande för den enskilde individen men också en tillväxtfråga. En välmående befolkning har förutsättningar att klara den långsiktiga välfärden. Fler kan arbeta och bidra till den skattefinansierade välfärden. Kärnan i vår politik för ett friskare liv är att aktiva insatser alltid är bättre än passiv väntan. Detta gäller även om aktiva åtgärder ibland kortsiktigt kostar något mer. Det handlar om investeringar i individens framtida möjlighet att kunna försörja sig själv. De omfattande reformer som har gjorts utgör betydande framsteg för att förbättra situationen på ohälsoområdet och är en viktig del i återupprättandet av arbetslinjen. Sjukfrånvaro och förtidspensionering har minskat kraftigt. Denna positiva utveckling väntas fortsätta de närmaste Åren. Trots det kommer allt för många människor att befinna sig i utanförskap också framgent. Arbetet med att förstärka arbetslinjen måste fortsätta. Sidan 22 av 62
  24. 24. Att få ned sjuktal och ohälsa är viktigt. Men arbetet med folkhälsa handlar i första hand om att preventivt verka för att ohälsa inte uppstår och att vi ges möjlighet att leva ett gott liv. Kultur är viktigt för välbefinnandet Ett nyskapande och fritt kulturliv är en av grunderna för såväl människors utveckling som välbefinnande. Och vi konsumerar också allt mer kultur, även om formerna skiljer sig från tidigare. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att med små medel skapa och sprida kulturyttringar till hela världen. På samma sätt kan vi enkelt ta del av detsamma ensamma i hemmet eller tillsammans med andra. I Östergötland har vi ett brett kulturliv som i första hand baserar sig på enskilda individers engagemang och ideella arbete, men också i form av våra större institutioner. Vi menar att ett utökat samarbete mellan huvudmännen och institutionerna är avgörande för den framtida utvecklingen för Norrköpings symfoniorkester, Östgötamusiken, Östgötateatern, Vadstenaakademien och Östergötlands länsmuseum. Ett större regionalt ansvar behövs och ges också genom den portföljmodell som nu införs och som överför ansvar från den nationella till den regionala nivån. Vi tror också att kulturen bättre kan användas för att stärka människor som har en sviktande hälsa. Vi vill att Östergötland inför Kultur på recept som en del av sjukvårdande eller rehabiliterande behandling. Samtidigt ska man vara medveten om att kultur är inte detsamma som kulturpolitik. Kulturskapandet har ett egenvärde i sig och formas i huvudsak i det civila samhället, bortom politikens målsättningar och resurser. Att skapa en grund för fria kulturyttringar och inte minst entreprenörskap inom kulturens område är viktigt och borgar för en levande samhällsdebatt. Idrottsrörelsen är en viktig del av samhället Idrotten en viktig del i Vårt samhälle, vilket inte minst visar sig genom att just idrottsrörelsen är den ledande folkrörelsen i Sverige. Fler än tre miljoner svenskar är medlemmar i en idrottsförening. Vi anser att det ideella engagemanget utgör kärnan i idrottsrörelsen som inte ska styras av politiska krafter. Samtidigt kan politiken bidra till att skapa goda och långsiktiga förutsättningar för föreningarna och deras verksamhet. Inte minst ser vi att de offentliga medel som går till idrottsrörelsen ska gå till barn- och ungdomsverksamhet, så att fler får möjlighet att upptäcka idrotten och den gemenskap som kan byggas inom den. Det kan också finnas anledning att utöka och stimulera samarbetet mellan handikapprörelsen, handikappidrottsrörelsen och hälso- och sjukvården. Många människor med funktionsnedsättning lever isolerade och inaktiva liv vilket medför ett försämrat allmäntillstånd. Att hitta aktiviteter med en stor möjlighet till anpassning tror vi är ett effektivt sätt att bygga starkare, tryggare och socialt aktiva människor. Sidan 23 av 62
  25. 25. Vi kan också bidra till att få fler människor att upptäcka att ett liv i rörelse har många goda effekter. Ett exempel på det är användningen av FAR, Fysisk Aktivitet på Recept, som används i hälso- och sjukvården och som skulle kunna användas bredare och i större utsträckning. En större region skapar möjligheter Tillväxt är grunden för den välfärd som vi gemensamt ansvarar för. Men samtidigt är också en väl fungerande gemensam välfärd också en förutsättning för att skapa tillväxtkraft. Utan väl fungerande skolor, en god hälso- och sjukvård och en bra infrastruktur saknas viktiga förutsättningar för att kunna rekrytera medarbetare, utveckla nya produkter och bygga gemensamt välstånd genom företagande. Utgångspunkten för bildandet av regionkommuner ska vara dess innehåll, eller verksamhet om man så vill. Samtidigt är geografin inte ointressant. En av tankarna bakom regionbildning är nämligen att vi inom flera delar av den offentliga verksamheten behöver ett större befolkningsunderlag för att kunna möta de behov och önskemål som finns hos befolkningen. Det är tydligt inom en lång rad frågor, inte minst infrastruktur och hälso- och sjukvård. Diskussionerna kring regionbildning har hittills huvudsakligen utgått från Östergötland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Blekinge. Det finns däremot goda skäl att också tänka norrut. Flera av kommunerna har goda samarbeten mot Örebro län och Södermanland. Norrut finns också en viktig koppling mot Stockholm, vilket redan i dag öppnar för många östgötar att pendla och arbeta i Mälardalsregionen. Oberoende av vilken regionbildning Östergötland i framtiden kommer att ingå i så kommer alltid de funktionella sambanden att vara viktiga. Vårt utbyte med stockholmsområdet kommer alltid att vara betydelsefullt och omfattande. Liksom samverkan med Jönköping, inte allra minst när järnvägsförbindelsen Götalandbanan byggts ut. I Östergötland har vi ända sedan den så kallade Ansvarskommittén lade fram sitt förslag i februari 2007 arbetat intensivt med regionbildningsfrågan. Diskussioner pågår för närvarande med Våra grannar i söder, men kan också bli aktuella om och när länen i norr så önskar. Vi avser dock inte ha frågan öppen allt för långt fram i tiden. Om inte en överenskommelse om bildande av regionkommun i en större geografi klarats ut senast i juni 2012 är det Vår avsikt att söka en regionbildning med Östergötland och de kommuner runt Östergötland som önskar vara med. Sidan 24 av 62
  26. 26. För att göra Östergötland till en mer attraktiv region vill vi: • Alltid använda skattepengarna på mest effektiva sätt, i alla lägen. Det är pengar som medborgarna avstått för att vi ska kunna lösa vissa saker gemensamt. • Östgötarna ska ha tillgång till väl fungerande valfrihetssystem inom välfärden. För att förbättra infrastrukturen vill vi: • Arbeta för att Ostlänken färdigställs till 2020. • Arbeta för att vägnätet ska hålla en hög standard. • Vara med och skapa förutsättningar för goda tele- och datakommunikationer i hela Östergötland. • Skapa förutsättningar för goda kommunikationer med flyg för östgötarna genom ett utökat samarbete mellan flygplatserna. Vårt ingångsvärde är att flygtrafik ska verka under marknadsmässiga förhållanden. • Bidra till att utveckla hamnen i Norrköping som ett intresse för hela regionen. För att öka jämställdheten vill vi: • Var tydlig med vad som är acceptabelt och inte acceptabelt. Politiker är också stora arbetsgivare i kommun och landsting. Oavsett var ska vi vara tydliga med att vi inte accepterar omotiverade löneskillnader, diskriminering, trakasserier och mobbing på arbetsplatsen. • Kartlägg löneskillnader och anpassa lönesystemen så att de inte missgynnar något kön. • Gör en kravprofiler vid rekryteringar. Det är bra både för att vara säker på att man får rätt person, men gör det också lättare att jämföra kandidater utan skygglappar. • Arbeta för att det ”sållas” fram både manliga och kvinnliga kandidater till slutskedet vid en rekrytering. Sidan 25 av 62
  27. 27. • Tillåt medarbetatare att vara tjänstlediga för att få pröva vingarna i annan verksamhet eller alternativ regi. • Uppmuntra och förenkla för föräldrar som vill vara hemma med sina barn. • Underlätta och uppmuntra medarbetarna till fysisk aktivitet och träning. För att förbättra skolan vill vi: • Att alla elever skall bli sedda och ha tillgång till den hjälp som behövs för att nå kunskapsmålen. • Garantera alla barn- och ungdomar en riktig valfrihet både i grund- och gymnasieskolan. • Att lärarnas formella kompetens skall gälla vid anställning. • Användning av datorer, Internet och annan teknik ska vara en självklar del av skolan och utbildningen. Och att lärare ges rimliga förutsättningar att arbeta utifrån detta, exempelvis genom tillgång till en egen dator. • Att karriärvägledningen i skolan möjliggörs och förbättras för att öka möjligheterna för eleverna att satsa på rätt utbildningsväg. • Ett aktivt partnerskap mellan kultursektorn och utbildningssektorn. För att möta klimatutmaningarna vill vi: • Föregå med gott exempel i kommuner och landsting genom att vidta energibesparande Åtgärder och minska verksamhetens miljöpåverkan. • Att fler gröna företag etablerar sig i Östergötland. • Underlätta för människor att göra klimatsmarta val. • Underlätta för människor om fördelarna med att bygga klimatsmarta hus och använda energieffektiv uppvärmning. • Fortsätta inriktningen mot att offentliga färdmedel ska ske med förnyelsebara bränslen. • Verka för ett mer välutbyggt nät av biogaspumpar. • Att motverka försurningen av Östersjön och värna det kustnära fisket. Sidan 26 av 62
  28. 28. För att utveckla kollektivtrafiken vill vi: • Fortsätta utvecklingen av östgötapendeln för att binda sam man länet, men också för att stärka banden med grannlänen. • Prioritera framkomligheten för kollektiva färdmedel i våra innerstäder i syfte att öka dess konkurrenskraft. • Anamma utvecklingen mot en mer marknadsanpassad kollektivtrafik. Verka för att skattesubventioneringen av kollektivtrafiken sjunker ned mot avsedda 40 procent. • På sikt samla det totala ansvaret för kollektivtrafiken på den regionala nivån i syfte att skapa ett mer sammanhållet trafiksystem. För att öka tryggheten i kollektivtrafiken vill vi: • Att busshållplatser ska vara väl upplysta och väl synliga. • Att busshållplatser ska placeras så tätt som möjligt. • Att fler busslinjer, där resenärerna kan begära att få kliva på och av var som helst längs linjen, ska införas, särskilt i områden som uppfattas som otrygga. • Att väktare, mer ombordpersonal och kameraövervakning ska användas för att öka tryggheten på Östgötatrafikens bussar och tåg. För att skapa mer attraktiva boendemiljöer vill vi: • Verka för att det finns en bredd av möjligheter till boende. • Att de kommunala bostadsbolagens andel av hyresmarknaden långsiktigt bör minska. • Utbudet av olika former av boende ska på ett tydligt sätt möta de äldres behov. • Att äldre ska ha rätt att bo tillsammans, även om den ena partnern är i behov av omfattande omsorgsinsatser. För att förbättra folkhälsan vill vi: • Se folkhälsa är ett viktigt tillväxtområde. En frisk befolkning kan arbeta. Sidan 27 av 62
  29. 29. • Uppmärksamma att god folkhälsa är oerhört viktigt för var och ens välbefinnande. • Analysera och vidta åtgärder utfrån de undersökningar om folkhälsan som görs nationellt och i Östergötland. • Delta i arbetet med att ta fram ett nytt regionalt Folkhälsopolitiskt program. Detta ska inte bli en hyllvärmare utan användas för en ökad folkhälsa och därmed bidra till tillväxten. För att stärka kulturlivet vill vi: • Skapa bättre förutsättningar i länet för entreprenörskap inom kulturområdet. • Skapa långsiktiga förutsättningar för kulturinstitutionerna i länet. Det kräver ett ökat samarbete och ett samlat agerande från kommuner, landsting och Östsam. • Införa Kultur på recept som en del av hälso- och sjukvården. • Anamma utvecklingen mot att allt mer ansvar flyttas från den nationella till den regionala nivån. För att stärka idrotten vill vi: • Skapa långsiktiga spelregler för idrottsrörelsens verksamhet. Vår prioritering är framförallt barn- och ungdomars idrottsliv. • Stimulera samverkan mellan handikapprörelsen, handikappidrottsrörelsen och hälso- och sjukvården. • Öka och bredda användningen av FAR, Fysisk aktivitet på Recept. För att förbättra våra långsiktiga förutsättningar vill vi: • Ta initiativet att bilda en större regionkommun där Östergötland ingår. Utgångspunkten för bildandet av regionkommuner ska vara dess innehåll och funktionella samband. Sidan 28 av 62
  30. 30. En rättvis vård att lita på Vår östgötska vård håller en mycket hög klass även i internationella jämförelser. Medarbetarna är välutbildade och standarden hög på både behandlingar och teknik. Dessutom finns vården tillgänglig över hela länet. Viktiga insatser har genomförts under den senaste mandatperioden för att utveckla hälso- och sjukvården ytterligare. Mycket görs för att höja kvaliteten, stärka patientens ställning och finna nya sätt att bedriva och utvärdera vården som utförs. Trots det återstår det många viktiga utmaningar att hantera innan sjukvården är så bra som vi kräver. Många människor får fortfarande vänta för länge på operation eller annan behandling. Andra tycker att det är svårt att komma i kontakt med vården för att boka en tid eller träffa en läkare. Kvaliteten på och resultatet av behandlingar skiljer sig också mycket åt mellan olika delar av landet - och inom Östergötland. Vi är fast beslutna att ta ansvar för att fortsätta utveckla den östgötska hälso- och sjukvården. Vårt mål är att stärka kvalitet och tillgänglighet. Utgångspunkten är att vården ska vara gemensamt solidariskt finansierad via skatten, ges efter behov och vara tillgänglig för alla. Bostadsort och storlek på plånboken ska inte vara avgörande för möjligheten att få en god sjukvård. En sjukvård med hög kvalitet För oss moderater är det av avgörande vikt att sjukvården alltid håller en hög kvalitet. Som patient ska man alltid kunna känna sig trygg med att den sjukvård som ges är den bästa möjliga. Vad som definierar god kvalitet skiljer sig naturligtvis åt beroende på vem det gäller. Trots det är det tydligt att det finns kvalitetsaspekter som är viktigare än andra. En sådan är att man kan komma i kontakt med en sjuksköterska eller läkare, oavsett var man bor eller vilken tid på dygnet det är. En annan är att rätt vård och omsorg ges redan i ett första skede, så att patienten snabbt kan tillfriskna. Kvalitet kan också vara när patienten upplever att sjukvårdens medarbetare tar sig tid för dem och finns tillgängliga för att svara på frågor. En sjukvård av hög kvalitet kan endast uppnås om vårdbeslut fattas utifrån bästa tillgängliga vetenskapliga underlag. Vi anser att man bör förstärka arbetet med evidensbaserad vård, vård som medvetet och systematiskt använder bästa tillgängliga faktaunderlag. Öppna jämförelser ger högre kvalitet Avgörande för att kunna erbjuda en hälso- och sjukvård med hög kvalitet är att alla medborgare och patienter har tillgång till en objektiv, lättillgänglig och faktabaserad information. Informationen ska belysa olikheter mellan vårdgivare som till exempel behandlingsresultat, vårdrelaterade infektioner, väntetider, serviceskillnader och bemötande. Sidan 29 av 62
  31. 31. Möjligheten till att öppet kunna jämföra vårdgivare öppnar för att medborgare kan göra kloka val, men också för att det driver kvalitetsutvecklingen framåt. Vårdmedarbetare drivs av att kunna erbjuda sina patienter den bästa av vård och vara den som går före. Det är också viktigt att genom öppna jämförelser visa för våra medborgare hur deras skattemedel används, både inom Östergötland men också i relation till andra län. Här har Östergötland varit drivande i utvecklingen och ska så fortsätta att vara. För att ytterligare stärka trovärdigheten menar vi dock att arbetet i landstingen behöver kompletteras med en oberoende myndighet som har uppgiften att redovisa och analysera resultaten. Inför nollvision för skador i Vården Många människor är rädda för läkarbesök och sjukhus. Att känna tillit till den svenska sjukvården och att veta att den fungerar kan därför vara avgörande för om vissa människor tar kontakt med sin läkare, distriktssköterska eller terapeut eller inte. Att bli ännu sjukare eller skadad vid kontakt med vården försvagar tilliten till hela systemet, vilket kan leda till att människor inte söker vård när det egentligen finns ett behov. Vårdskador orsakar också mycket mänskligt lidande och enorma kostnader för landstingen. Det finns nämligen få saker som är så dyrt som dålig Vård. Vi vill införa en nollvision för skador i Vården på liknande sätt som för skador i trafiken. Vi vill att nollvisionen genomsyrar hela den hälso- och sjukvården och kombineras med åtgärder som till exempel bättre lokalvård och krafttag för att säkerställa en god hygien. Det behövs också ökade incitament för vårdgivarna att premiera slutresultatet för patienten. Särskilda insatser behöver också göras för våra äldre. Under principen ”0 fall av fall, trycksår och undernäring i vården” ska hälso- och sjukvården systematiskt utveckla arbetssätt för vård av äldre i hela vårdkedjan med kommun, hemsjukvård, primär- och specialistvård. Alla patienter som är 70 år eller äldre, och som skrivs in i hemsjukvård eller på sjukhus, ska utredas med riskbedömningsinstrument för de tre områdena fall, trycksår och undernäring. För att uppnå visionen ska dessa patienter, oavsett diagnos, riskbedömas med hjälp av evidensbaserade riskbedömningsinstrument. Uppgifterna sammanställs sedan i ett särskilt formulär för att vidta eventuella åtgärder, följa upp resultaten och för att föras vidare i vårdkedjan. Ingen skada som går att undvika ska uppstå under vårdtiden. Detta förebyggande arbete innebär ett bättre omhändertagande, samtidigt som hälso- och sjukvården kan minska sina kostnader. Digitala utvecklingen driver kvalitetsarbetet Den digitala utvecklingen skapar nya möjligheter i hälso- och sjukvården. Tyvärr utnyttjas inte detta tillräckligt i dag, även om förutsättningarna i Östergötland är goda inför framtiden. Sedan ett par år tillbaka sker all patientdokumentation digitalt, vilket gör att information finns tillgänglig för vårdmedarbetarna även när det inträffar oväntade och akuta situationer. Något som självklart stärker tryggheten och kvaliteten för patienten. Sidan 30 av 62
  32. 32. Vi strävar efter en förskjutning av fokus där det är patienten som äger sin journal, inte hälso- och sjukvården. I en sådan utveckling är den digitala journalen en betydelsefull investering i framtiden och öppnar möjligheter för bättre service gentemot patienterna, men också för förändrade arbetssätt i hälso- och sjukvården. Samtidigt som vi strävar efter en stor öppenhet kring patientinformationen, exempelvis mellan vården och den kommunala omsorgen, behöver också stora insatser göras för att stärka patientsekretessen. Sjukvårdshuvudmannen ska ha rutiner för kontroll och uppföljning. Genom att låta patienten få tillgång till sin journal kan också denne granska vilka som tagit del av information och slå larm om sekretessen kränkts. Högre ambitioner i barn- och ungdomsvården Människors hälsa eller ohälsa grundläggs tidigt i livet. Det finns därför goda skäl att lämna ett gott stöd till blivande föräldrar och familjer. Men också till att stärka hälsovården runt barnen, bland annat tillsammans med skolorna. Alla barn bör få fri tillgång till en vård av hög kvalitet. Mer än vart tionde barn som är mellan två och nio år väger för mycket och två procent av de svenska barnen klassas som feta. Bara hälften av barnen äter färska grönsaker varje dag. Samtidigt äter barn som är mellan två till fyra år lika mycket kakor och godis som fem år äldre barn. Minskad rörlighet och motion bland de yngre väcker oro för deras hälsa. Det är också oroande att det har blivit vanligare att väga för lite, detta gäller särskilt flickor. Fysisk aktivitet på recept, FAR, har under många år använts framgångsrikt för vuxna. Vi är övertygade om att ett sådant arbete också skulle kunna få stor betydelse för barn. Vi vill att särskilda koncept utarbetas tillsammans med skolhälsovården och idrottsrörelsen för att hitta aktiviteter som är anpassade för olika intressen och åldrar. Tillsammans med andra Hälsan grundläggs tidigt. Ett utvecklat och sammanhållet föräldrastöd ska stärka föräldrarnas möjlighet att ge barnen en god start. Det behövs en ökad samverkan mellan hälso- och sjukvård, kommunerna och det civila samhället. Exempel på sådana former är dagens familjecentraler och ungdomshälsor. Den kanske viktigaste mötesplatsen för våra unga är skolan. Det är därför viktigt att förbättra skolhälsovården med ökad betoning på prevention och psykisk ohälsa. Det förebyggande arbetet mot bl.a. övervikt och onyttig kost bör ges större plats i skolan. Det behövs tydliga mål, kraftfulla åtgärder, förnyad inriktning och förstärkt samarbete med andra aktörer samt bra stöd till personal för att förbättra skolhälsovården. Stort stöd till mest utsatta För de barn som utsatts för övergrepp eller trauman ska ha rätt till den allra bästa av omhändertagande. Här finns i dag skillnader mellan länets olika delar. Försöksverksamheten med Barnahus, en spetsverksamhet för barn som utsatts för övergrepp, är i dag inte alla kommuner anslutna till. På samma sätt finns det andra insatser i delar av länet, men som inte kommer alla barn till del. Vi tycker inte att det är acceptabelt och vill arbeta, både i kommun och landsting, för att ge alla barn och ungdomar rätt till samma stöd. Sidan 31 av 62
  33. 33. Ökade insatser för äldre Morgondagens äldre kommer vara friskare än tidigare generationer, men vårdbehovet kommer ändå öka i takt med att de stora årskullar som är födda på 1940-talet åldras. Allt fler lever också allt längre med sjukdomar, vilket ökar behoven av vårdinsatser. Många av dagens och morgondagens äldre har heller inte vuxit upp i Sverige och därför kanske inte lär sig svenska eller glömt språket på grund av en demenssjukdom. Insatser behövs för att göra mer för våra äldre. Kompetensen måste finnas inom så väl vård som omsorg för att förstå de behov som måste tillgodoses, både hos patienten och hos de anhöriga. Tack vare den goda och moderna sjukvård som vi har kan allt fler svåra sjukdomar med rätt behandling botas. Utvecklingens framsteg är naturligtvis glädjande, men också utmanande. Den somatiska sjukvården har fokus på diagnoser och behandling av organspecifika sjukdomar - oavsett ålder. Kvalitetsregister baseras på diagnos eller behandlingsmetoder utan att ta hänsyn till patientens unika förutsättningar. Den äldres skörhet och många gånger låga motståndskraft fångas inte. Faktum är att vården kan utgöra en risk för många äldre. Det räcker inte alltid med kunskap om patienternas behov av kliniska åtgärder och omvårdnad. Sjukvården behöver också veta vilka patienter som riskerar att utveckla en skada. Gemensamma uppdrag Bristande samarbete mellan landsting och kommun, när det gäller vården av äldre, är ett problemområde som sedan länge varit känt och visat sig svårt att komma till rätta med. Det inledda arbetet där landstings- och kommunpolitiker bygger gemensam kunskap i syfte att kunna ge gemensamma uppdrag, det så kallade Äldreuppdraget, behöver fortsätta och leda till konkreta åtgärder. Kopplat till detta arbete vill vi också utse en regional samordnare för gruppen äldre i syfte att förbättra samverkan mellan kommun och landsting. Äldres psykiska hälsa Att psykisk ohälsa är ett brett samhällsproblem är ett välkänt faktum för de flesta. Men när psykisk ohälsa diskuteras i det offentliga rummet handlar det främst om problemen bland unga. Det är naturligtvis viktigt att den psykiska ohälsan bland unga lyfts fram, tas på allvar och att åtgärder kommer till. Men vi får för den delen inte glömma bort de äldre i detta sammanhang. Arbetet med äldres psykiska hälsa är eftersatt. Det är ett område som dels befinner sig mellan psykiatri, geriatrik, äldreomsorg och primärvård - och som dels täcks av både kommuner och landsting. Risken att denna grupp hamnar mellan stolarna, där ingen tar ett helhetsansvar, är lika överhängande som farlig. Äldres symptom på psykisk ohälsa skiljer sig ofta i relation till yngres symptom. Som äldre är det inte ovanligt att man söker för en kroppslig ohälsa, kanske för att man har ont någonstans, för trötthet eller för sömnbesvär. Den ena utesluter heller inte det andra. Ofta har äldre med psykisk ohälsa sammansatta och komplexa behov som kräver både somatiska och psykiatriska insatser. Sidan 32 av 62
  34. 34. Fortfarande finns det en föreställning om åldrandet som en period av livet där ledsnad och livströtthet är en naturlig del. Det finns en risk att den bilden bidrar till att äldre med en psykisk sjukdom blir eftersatta i vården. Att depressioner hos äldre ibland kan ta sig uttryck i demensliknande beteende med minnes- och uppmärksamhetsstörning gör också att det, genom hela vårdkedjan, krävs god kunskap kring äldre och psykisk ohälsa. Vi vill lyfta vikten av att äldre ges riktig vård och behandling vid psykisk ohälsa på samma villkor som de unga. Lösningar på hur hela vårdkedjan på ett bättre och tydligare sätt kan samordna stöd och vård till äldre med psykisk ohälsa måste till. Vad det civila samhället kan bidra med ska heller inte underskattas. Många äldre är fullt friska, men väldigt ensamma. Det civila samhället har i detta en viktig roll att fylla. Sociala kontakter är centrala för den psykiska hälsan och studier visar att äldres välbefinnande ökar genom frivilligarbete, studiecirklar och andra sociala aktiviteter. Säker läkemedelshantering Att ge vård till äldre kräver en särskild kompetens och kunskap. Symtomen hos äldre skiljer sig från yngre vid vanliga sjukdomar. Vissa symtom är också tecken på ett vanligt åldrande och ska inte behandlas. På grund av en ändrad kroppssammansättning reagerar äldre också annorlunda på medicinsk behandling. Enkla mediciner som ögondroppar för starr kan ge biverkningar som fall, förvirring och hallucinationer. Därför är det viktigt att vårdpersonal har god kunskap, både om äldres sjukdomar och om det naturliga åldrandet. En indikator på bristerna inom äldrevården är överförskrivning av läkemedel. Forskning visar att en av tre akuta sjukhusinläggningar bland patienter över 70 år beror på läkemedelsbiverkningar. Det innebär ett resursslöseri för samhället, men framförallt är det en personlig tragedi när friska år går förlorade. Multisjuka äldre har en komplex sjukdomsbild och träffar en mängd olika specialister. Men ingen har en helhetsbild av patientens behov och behandlingar. Med en helhetsbild av patienten och en god uppföljning ökar chanserna att rätt insatser sätts in - inte minst förebyggande vård. Det blir lättare att bedöma om intaget av mat och vätska eller bristen på motion eller sociala aktiviteter kan ersätta en medicinsk behandling. Det är inte alltid ett läkemedel som är lösningen. För att få en helhetsbild vill vi se att kommunala äldreteam finns som samarbetar kring patienterna. Teamen bör ledas av en geriatriker eller allmänläkare med intresse för äldre som tar huvudansvaret för de medicinska insatserna. Läkaren samarbetar med personal inom primärvården och äldreomsorgen om vårdplanering och uppföljning av vårdinsatser. Sidan 33 av 62
  35. 35. För att förbättra kvaliteten i hälso- och sjukvården vill vi: • Öppet och tydligt redovisa hälso- och sjukvårdens resultat för medborgarna. • Verka för en oberoende myndighet som har till uppgift att redovisa och analysera resultat och skillnader mellan landstingen och olika vårdgivare. • Införa en nollvision för skador i vården. • Göra de digitala patientjournalerna säkert tillgänglig för patienten, så att denne har kontroll över och inblick i sin behandling. Men också möjlighet att granska vem som tar del av patientinformationen. • Förstärka uppföljningen utifrån hela vårdprocesserna kring patienten. Och inrikta ersättningen till vårdgivare så att de premierar goda slutresultat för patienten. • Samla vårdens utförare, oavsett om de är offentliga eller privata, i ett branschråd för att samlat ta ett ansvar för övergripande vårdprocesser. För att stärka äldres ställning i vården vill vi: • Införa riskbedömningar av patienter +70 år i syfte att förebygga tryckskador, fallskador och undernäring hos äldre i samband med vård. • Kommunala äldreteam byggs upp för att samla insatserna kring äldre. • Ha den uttalade ambitionen att Östergötland ska vara ett föredöme när det gäller att hitta samverkansformer mellan landsting, kommun och det civila samhället. • En särskild samordnare utses för att stärka upp det så kallade Äldreuppdraget och omsätta de gemensamma uppdragen i konkreta åtgärder. Sidan 34 av 62
  36. 36. För att säkra barn- och ungdomars tillgång till bra hälso- och sjukvård vill vi: • Tillhandahålla en avgiftsfri hälso- och sjukvård för barn- och ungdomar upp till 20 år. • En särskild samordnare utses för att förbättra samverkan mellan landsting och kommun. • FAR, Fysisk Aktivitet på Recept, ska finnas särskilt anpassat för barn- och ungdomar. • Hälso- och sjukvården ska anpassa sig till ungdomars livsstil och söka sig dit ungdomar finns. • Samtliga barn- och ungdomar i Östergötland ska ha möjlighet att komma till Barnahuset när man utsatts för övergrepp samt få stöd av särskilda stödinsatser vid större trauman. • Satsningen på Ungdomshälsan måste fortsätta. Alla ungdomar i Östergötland ska ha kunskap om ungdomshälsan och ha möjlighet att vända sig dit. Sidan 35 av 62
  37. 37. Rättvis sjukvård I hälso- och sjukvårdslagen uttrycks att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Trots detta finns det fortfarande stora skillnader i väntetider, medicinsk behandlingspraxis och förekomst av vårdrelaterade skador både inom och mellan landstingen. Det innebär att patienter inte får vård på lika villkor. Beroende på var i Östergötland man bor tar det olika lång tid att få besöka en vårdcentral eller få vissa behandlingar. På samma sätt finns också skillnader mellan landsting som gör att möjligheten att få de nyaste och bästa läkemedlen vid exempel reumatism, multipel skleros eller cancer skiljer sig åt. Vi tycker inte att det är en acceptabel situation. Människors möjligheter att få en god vård i tid ska inte vara direkt beroende av var någonstans de är bosatta. Vi är inte nöjda förrän svensk sjukvård håller högsta kvalitet och är tillgänglig för alla som behöver den. Alla som är i behov av sjukvård ska få läkartid och behandling inom rimlig tid. Lika vård för kvinnor och män Kvinnor och män ska behandlas likvärdigt av sjukvården. Jämställd vård kan innebära lika, men också olika vård för kvinnor och män. I vissa fall är de medicinska behoven samma för kvinnor och män men sjukvården ger olika vård. I andra fall kan det vara rätt att ge kvinnor annan vård än männen. I dessa fall ger sjukvården ofta ändå samma vård oavsett kön. Kvinnor blir oftare feldiagnostiserade och felopererade än män. Kvinnor får vänta längre på tid för besök hos läkare och för behandling än män. Kvinnor är sjukare när de väl får vård än män. Kvinnor har sämre tillgång till vård än män. Det finns exempel på att män får nyare och dyrare mediciner. I Socialstyrelsens sammanställning av vårdrelaterade infektioner framkom däremot att vårdinfektioner oftare drabbar män än kvinnor. Att det finns så många skillnader mellan kvinnor och män i vården beror oftast inte på medvetna val. Det är därför det är viktigt att synliggöra skillnaderna och medvetandegöra såväl patienter som medarbetare i vården om detta. Vi kan aldrig acceptera att kvinnor och män inte får likvärdig vård. Kunskapen om skillnaderna måste spridas, inte minst inom vården och på vårdutbildningarna. Om man skall uppnå en lika vård för kvinnor och män är det viktigt att forskning utförs på kvinnor för kvinnor. Lika rätt till hjälpmedel Många människor är beroende av hjälpmedel för det dagliga livet. Ibland handlar det om enklare insatser som underlättar vardagen och minskar beroendet av omgivningen, för andra handlar det om avancerad teknik som möjliggör kommunikation och förflyttning. Sidan 36 av 62
  38. 38. För människor som är i behov av hjälpmedel är skillnaderna i dag stora beroende på var i Sverige man bor. Östergötland tillhör de landsting som är mest restriktiva med sin förskrivning. På sikt vill vi se en nationell reglering för att komma ifrån allt för stora skillnader och orättvisor mellan olika landsting. På vägen dit behöver ändringar göras här hemma och vi tycker att utbudsbegränsningarna och skillnaderna har blivit allt mer ohållbara. Vi vill därför se en omprövning av hjälpmedelspolitiken där fokus flyttas från teknik till de behov som finns hos brukaren. Det är också viktigt att hjälpmedel ses som en del av sjukvårdande behandling eller rehabilitering, snarare än något som sker vid sidan av. Det är rimligt att vi som medborgare tar ett eget ansvar för enklare hjälpmedel, men mycket talar för att utbudsbegränsningarna har gått för långt. Första stegen mot en sådan översyn har tagits redan under innevarande mandatperiod. Särskilt angeläget är det att se över landstingets regelverk för arbetstekniska hjälpmedel. Med dagens regelverk begränsas brukarnas valfrihet rejält och kostnader har vältrats över på enskilda brukare och företagen som tillhandahåller LSS-stöd. I samband med omprövningen är det också vår uppfattning att principen om fritt val ska tillämpas så att brukare själva får välja sina hjälpmedel. På sikt anser vi att även det fria valet av hjälpmedel ska regleras nationellt. Stora behov av vård och omsorg För människor som ofta har behov av hälso- och sjukvård är närhet och kontinuitet viktiga delar av vården. För många är det också bäst att ge vården i anslutning till hemmet. Det kan handla om allt från små barn till äldre. Vi vill att den lasarettsanslutna hemsjukvården (LAH) ska utvecklas och omfatta alla patienter, oavsett ålder eller diagnos. Det är också viktigt att vi bättre klarar av att ha ett palliativt förhållningssätt i hela hälso- och sjukvården. För patienten och dennes anhöriga är det viktigt att kunna ge högsta möjliga livskvalitet i livets slutskede. Palliativ vård ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. De ska också kunna ge anhöriga stöd i sorgearbetet. Rättvisa förutsättningar Vi kan tydligt se att hälsan är ojämt fördelad över länet. Skillnader finns mellan städer, inte minst Linköping och Norrköping, men också inom respektive kommun. Ett första steg att motverka detta är den socioekonomiska viktning som görs i vårdvalet, vilket gör att människor som bor i socialt utsatta områden får med sig större resurser till sin vårdcentral. Vi tror dock att mer behöver göras, också utifrån ett strukturellt perspektiv. Mycket talar för att särskilda insatser behöver tas till för att skapa mer jämlika förutsättningar till hälsa. Vi vill därför se över dagens ersättningssystem till närsjukvården, för att utifrån dagens kunskaper se om vi kan fördela resurserna mer rättvist. Sidan 37 av 62

×