Alla lika. Alla olika.

2,849 views

Published on

Bok om jämställdhet

Published in: News & Politics
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
2,849
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
6
Actions
Shares
0
Downloads
7
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Alla lika. Alla olika.

  1. 1. Alla lika. Alla olika. Inspiration från moderaterna i Östergötland om hur jämställdheten kan förbättras genom förändringar i kommun, landsting och politiken.
  2. 2. Jämställdhet är en viktig byggsten i att bli ett parti för alla.
  3. 3. Mycket har hänt i moderaterna de senaste åren. De gamla moderaterna har blivit nya. Och politiken har fått sig en genomgång och förändras nu mer i takt med tiden. Förändringen har naturligtvis väckt en del frågor. Är de nya moderaterna verkligen nya, eller är det “samma gamla höger” i en ny förpackning? Frå- gan är relevant. Mycket av den förnyelse som skett inom partiet har varit koncentrerad till det nationella planet. Det har fått effekt även lokalt, men oftast inte som resultat av något målmedvetet arbete. I april 2007 beslutade moderaterna i Östergötland att på allvar ta tag i det lokala förnyelsearbetet. Genom ett antal idéböcker de kommande åren vill vi inspirera dig till att fundera, diskutera och förändra i verkligheten. Genom böckerna vill vi också lägga grunden till den politik som vi möter väljarna med i nästa kommun- och landstingsval. När vi summerar senaste valresultatet finns det myck- et att glädjas åt. Det blev en rejäl framgång, både nationellt och lokalt. Landstinget och flera kommuner i Östergötland leds nu av majoriteter där vi ingår. Men i glädjen finns också problem. Ett av dem är att vi är det parti som har störst glapp mellan andelen manliga och kvinnliga väljare. Vi ska glädjas åt alla väljare. Men samtidigt är det bekymmersamt att så många kvinnor inte ger oss sitt förtroende. Det manar till eftertanke, men också handling. Vår ambition är att vara ett parti för alla. Oavsett vem man är, vad man jobbar med eller har för bakgrund så ska moderaterna vara det parti som tar ens vardag och problem på allvar. Där har vi lyckats
  4. 4. till viss del, men har också en lång väg att gå för att vinna allas förtroende. Den första boken, som du nu håller i din hand, har jämställdhet som tema. Det är ingen slump. Att män och kvinnor ska ha lika möjligheter är en fråga om frihet. Men tyvärr också en fråga där vi allt för länge har duckat i debatten och i praktiken. Just nu finns vi vid makten på flera platser i länet. I andra förbereder vi oss för att ta över vid nästa val. Oavsett vilket så har vi ett ansvar. Ett ansvar att utveckla vår politik, vårt parti och göra skillnad i människors liv. En mandatperiod är kort och det finns mycket att göra. Nu sätter vi igång förnyelsen så att vi 2010 kan möta väljarna med en politik som utgår från deras vardag. Östergötland i september 2007 Christian Gustavsson 1:e vice förbundsordförande
  5. 5. En förutsättning för frihet För moderaterna är jämställdhet en viktig del av män- niskors frihet. Både kvinnor och män ska själva kunna bestämma hur deras liv ska se ut. Ingen ska behöva bli styrd av förutfattade meningar eller känna pressen att leva upp till andras könsbaserade förväntningar. Sverige är idag ett av världens mest jämställda länder. Kvinnor och män har på flera sätt lika förutsättningar att styra sitt liv och uppnå sina livs- drömmar. Så har det inte alltid varit. Länge styrdes familjeliv, samhälle och yrkesliv på männens villkor. Även om det har förbättras under senare år finns det kvar i den vardag som många kvinnor lever i. Det är en politisk och medmänsklig uppgift att förbät- tra jämställdheten. Samtidigt är det heller inte en en- kel fråga att ta sig an. Vad som slås fast på papper, genom exempelvis politiska beslut, gäller inte alltid i verkligheten och jämställdheten har också en viktig aspekt som inte går att styra politiskt; hur familjer själva fördelar arbetet hemma, ansvaret för barnen eller de könsroller som man väljer att leva efter och föra vidare till sina barn. Moderaterna är ett parti som i alla lägen vill utgå från den enskilda människan. Som individer är vi alla lika i vårt värde, men på de flesta andra sätt är vi olika. Vi skiljer oss i vårt arv, våra intressen, livsval och förutsättningar. Det måste även fortsättningsvis vara vår utgångspunkt, men samtidigt måste vi vara medvetna om att vår vilja att se varje enskild indi- vid ibland skymmer sikten när det gäller strukturella problem.
  6. 6. Under 2006 fick den politiska debatten stifta bekants- kap med ett nytt begrepp genom den feministdebatt som fick ett kortvarigt fäste; könsmaktsordning. De flesta politiker på den borgerliga sidan gick nästan i spinn och sätten att gå runt diskussionen var många. För visst är det så att man inte kan hävda att varje en- skild man har det bättre än varje enskild kvinna. Men den ideologiska skygglappen får inte hindra oss från att också titta på den stora bilden. För om vi gör det, och vi kan välja nästan vilket mått som helst så finns det stora skillnader mellan män och kvinnor. Och som i princip alltid slår till kvinnornas nackdel. Moderaterna är inte, och kommer inte att bli, röd- strumpor. Våra lösningar måste även fortsatt utgå från varje enskild människa, men de måste också basera sig på en kunskap och förståelse utifrån den stora bilden. Om vi vägrar att se de problem som finns så kan vi inte med trovärdighet prata om halva befolkningens vardag - eller föreslå lösningar som behövs för att göra Östergötland till ett bättre län att leva i. Vi tror inte att jämställdhet är en fråga som bäst hanteras vid sidan av. Allt för ofta bryts viktiga om- råden - jämställdhet, demokrati, integration - ut och hanteras separat. Istället måste de vara en del av allt som görs. Inför alla beslut måste vi som politiker ställa oss frågan hur mäns och kvinnors situation påverkas. Bidrar vi till en lösning, eller skapar vi samtidigt en rad nya problem? Den här boken innehåller både fakta och idéer som vi kan ta till oss och genomföra för att förbättra jäm- ställdheten. Samtidigt passar inte alla lösningar och idéer för alla, men vår förhoppning är att den ska
  7. 7. inspirera till eftertanke och handling. Faktaunderlaget pekar tydligt på att det inte saknas utmaningar. Vi moderater vill ju inte gärna lägga oss i människors privatliv. Det skapar i sig problem när det gäller jäm- ställdhetsfrågan. Många av de orättvisor som finns mellan män och kvinnor är just kopplade till hemmet. Även om vi inte vill lagstifta om att städning, barn- hämtning och matlagning borde fördelas mer lika mellan könen så kan vi ändå ha en åsikt. Ingenting förändras om någon inte säger ifrån. Däri ligger också vårt ansvar som politiker. Att reagera när vi ser orättvisor, påtala dem och verka för en förändring, om än bara i opinonsbildande syfte. Och som företrädare för moderaterna ska man alltid markera mot sexistiska skämt eller trakasserier när vi ser dem. Bokens innehåll Att enbart skriva om jämställdhet går inte. Frågan måste alltid sättas i sitt sammanhang. Därför tittar vi också närmare på ett par områden som känns viktiga och där vi som politiker har möjlighet att påverka. Ekonomi, arbete, trygghet, hälsa, familjen och infly- tande i vårt parti, är alla områden som tas upp i den här boken. Inte minst uppehåller vi oss vid ekonomi och arbete eftersom det till i så stor utsträckning definierar vilka vi är och vilka möjligheter som vi har i livet. Som källor har använts så oberoende rapporter och statistik som möjligt. Mycket material kommer från Statistiska centralbyrån (SCB), Landstingets be- folkningsenkäter och underlag från Östsam som pre-
  8. 8. senterats i foldern “Om kvinnor och män i Östergöt- land 2007”. Det är dock viktigt att ha i åtanke att faktaunderlaget inte ska uppfattas som en universell sanning som beskriver situationen för varje enskild kvinna och varje enskild man. Istället handlar det om att i stora drag beskriva de skillnader som finns. En del uppgifter har några år på nacken, vilket naturligtvis gör att stora förändringar under senare år inte finns med. Sammantaget anser vi dock att materi- alet som används är tillräckligt bra för att sätta bilden av jämställdheten i Östergötland. Boken begränsar sig till Östergötlands, och i viss del Sveriges, gränser. Det finns däremot mycket att skriva och säga om kvinnors situation runt om i världen. Inte sällan är det just kvinnor och barn som drabbas hår- dast av våld, konflikter, sjukdomar och fundamental- istiska regimer. Det är något som behöver diskuteras och påpekas, men som snarare hör till det nationella politiska planet. En första blick över länet Som ingångsvärde i boken vill vi använda JämIndex, som sedan ett par år tillbaka publiceras av SCB. Där rankas kommuner och län utifrån ett antal faktorer baserade på de jämställdhetsmål som den förra regeringen fastslog i maj 2006. Även om vi moderater inte alltid delade förra reger- ingens uppfattningar är indexet intressant eftersom det väger in en mängd faktorer som anses påverka hur jämställd en kommun är. Faktorer som ingår i beräkningsgrunden är eftergymnasial utbildning, förvärvsarbete, arbetslöshet, inkomst, näringsgrenar,
  9. 9. föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, unga vuxna, ohälsotal, kommunstyrelse, kommunfullmäktige och egna företagare. Den mest jämlika kommunen i Östergötland är, enligt jämförelsen, Söderköping. I en nationell jämförelse hamnar man dock i samma “medelgrupp” som Valde- marsvik, Linköping, Finspång. JämIndex 2005 Lägre index är bättre. Tar hänsyn till bland annat utbildning, arbetsmarknad, hälsa och politik. Söderköping 129,80 Valdemarsvik 129,80 Linköping 137,13 Finspång 145,67 Åtvidaberg 156,60 Kinda 158,93 Boxholm 161,53 Mjölby 163,20 Norrköping 167,13 Motala 174,87 Vadstena 177,60 Ödeshög 179,33 Ydre 202,07 Medelbra i nationell jämförelse Sämre än genomsnitt i nationell jämförelse
  10. 10. Arbete och ekonomi Hur man än vrider och vänder på statistiken är det uppenbart att kvinnor i genomsnitt tjänar mindre än män. Jämförs medelinkomsten i Östergötland har kvinnor en årsinkomst som ligger hela 66 000 kronor lägre än för männen, enligt statistik från SCB. Att ekonomin hamnar överst bland områdena i vår bok beror på att just ekonomin är så viktig. Ett sam- hälle där kvinnor och män tjänar lika mycket, äger lika mycket och driver lika många företag skulle ge förutsättningar för ett mer jämställt samhälle än det vi har idag. Löner Men hur ojämställda är lönerna då? Och finns det inte naturliga förklaringar? I illustrationen på nästa sida visas medellönen för tio vanliga yrken i Östergötland, uppdelat på kvinnor och män. Skillnaden mellan vissa yrken är enorm, andra är mindre. Endast bland grundskolelärare och vård- och omsorgspersonal är lönerna någorlunda lika i ett genomsnitt. På det stora hela blir det uppen- bart att något inte stämmer. Samtidigt är det så att lönerna redovisas utan kop- pling till den bakgrund man kan ha. Lika lön för lika arbete är ofta ett trubbigt instrument eftersom det inte tar hänsyn till utbildning eller erfarenheter som finns i bagaget. Det kan därför finnas helt rimliga förklarin- gar till en del löneskillnader. Samtidigt gör en sådan jämförelse situationen än mer obegriplig eftersom kvinnor generellt har en högre utbildningsnivå än män. Så om utbildning gjorde att man tjänade mer,
  11. 11. inkomst, tkr Kvinnor 40 Män 39 38 Företagsekonomer, 37 personaltjm, m.fl. 36 35 34 33 32 Säljare, inköpare, 31 mäklare, m.fl. Företagsekonomer, 30 personaltjm, m.fl. 29 28 Ingenjörer och tekniker 27 Säljare, inköpare, 26 mäklare, m.fl. 25 Ingenjörer och tekniker 24 Grundskollärare 23 Övrig kontorspersonal Grundskollärare 22 Byggnadshantverkare Övrig kontorspersonal 21 Försäljning, detaljhandel, demonstratörer Fordonsförare 20 Fordonsförare 19 Försäljare, detaljhandel, 18 Vård och omsorgspersonal demonstratörer Vård och omsorgspersonal 17 Städare m.fl. Byggnadshantverkare 16 Städare m.fl. 0
  12. 12. borde då inte männen tjäna sämre än kvinnorna? Sysselsättning En annan faktor som också kan spela in är i vilken utsträckning man arbetar. Fler kvinnor står utanför arbetsmarknaden, vilket också gäller för riket som helhet. 71 procent av kvinnorna i åldrarna 20-64 år förvärvsarbetar, jämfört med 77 procent för männen. Arbetslösheten är alltså större bland kvinnor än män. En stor skillnad mellan kvinnor och män ligger också i hur mycket man arbetar. 63 procent av de syssel- satta kvinnorna (16-64 år) jobbar heltid jämfört med 91 procent av männen. Att så många arbetar deltid, inte sällan ofrivilligt, bidrar naturligtvis till en sämre utveckling och lägre inkomster. Något som också spe- lar in på kvinnors löner är att de föder barn och är hemma Fem vanligaste mer i samband med föräldral- yrkena edigheten. Mer om det finns senare i boken under Familjen. Kvinnor: Vård och omsorgs- Arbetsmarknad personal En tydlig skillnad mellan Försäljare, detaljhandel, demonstratörer m.fl. kvinnor och män är vilken typ Förskollärare och fritids- av arbetsplatsen de arbetar pedagoger på. Män arbetar i huvudsak Övrig kontorspersonal i näringslivet, medan kvinnor Grundskollärare till hälften finns i den offentliga sektorn. Det blir inte minst ty- Män: dligt om man listar de fem van- Ingenjörer och tekniker Säljare, inköpare, ligaste yrkena för de östgötska mäklare m.fl. kvinnorna och männen. Fordonsförare Byggnadshamtverkare, Att kvinnor är så beroende bygg och anläggning av en arbetsgivare gör dem Civilingenjörer
  13. 13. utsatta på arbetsmarknaden, och begränsar deras möjligheter till karriär och löneutveckling. Även om kommuner och landsting i teorin är separata arbets- givare så samverkar de inom Sveriges kommuner och landsting, SKL, gällande löneavtal. I praktiken finns alltså bara en arbetsgivare. Den offentliga sektorn ska i sig inte heller vara löned- rivande. Det måste vara näringslivet som i huvudsak sätter utrymmet för löneutvecklingen eftersom det är skatt på dessa löner som ska betala för löneöknin- garna inom stat, landsting och kommuner. Även om det i sig är rimligt så är det framförallt kvinnor som hamnar i gruppen som inte får vara lönedrivande, vilket i sig torde öka gapet mellan kvinnor och män. Egna företagare Färre kvinnor än män har egna företag. 25 procent av de östgötska företagarna är kvinnor. Sett till bolagskonstruktionen så är det också bara vart fjärde “kvinnligt företag” som är aktiebolag, jämfört med männens där 42 procent av företagen är aktiebolag. Kvinnors företag ägnar sig i huvudsak åt personliga eller kulturella tjänster. Männens företag är inte säl- lan inriktade mot handel och kommunikation.Även inom de egna företagen finns alltså en stor skillnad. Kvinnornas företag ägnar sig åt verksamhet som kan klassas som “välfärdstjänster”, vilket gör att de även som företagare hamnar i den traditionellt kvinnliga sektorn. Här finns också en stor låsning eftersom mycket av välfärdstjänsterna utgår från kommuner och landsting ofta är ovilliga att släppa in entre- prenörer. En del har dock hänt under de senaste åren. Att göra
  14. 14. avknoppningar och upphandlingar av välfärdstjän- ster har blivit vanligare. Och med en starkt kvinnlig övervikt bland medarbetarna ökar inte sällan det kvinnliga företagandet som en följd av avknoppnin- gen. En vanlig trend är dock att de små företagen sällan överlever i det långa loppet, utan förlorar kom- mande upphandling eller blir uppköpta av de stora vårdbolagen som inte sällan ägs och drivs av män. Här skapar Lagen om offentlig upphandling, LOU, problem, både ur jämställdhets- och konkurrenspers- pektiv. Chefer Trots att kvinnor ofta dominerar sina arbetsplatser i antal så är det mer ovanligt att de är chefer. Ser man till de hösta cheferna inom de östgötska kommunerna och landstinget är bara 3 av 14 chefer kvinnor. Län- gre ned i organisationerna är kvinnor inte ovanliga som chefer “längst ned”, men ovanliga i “mellanskik- tet”. Självskattad ekonomi Undersökningar om östgötarnas självuppskattade ekonomi visar på en del skillnader mellan könen, om än på marginalen i vissa åldersgrupper. Störst skillnad är det mellan unga män och kvinnor (18-29 år). 38 procent av kvinnorna anger att de har svårt att få pengarna att gå ihop jämfört med 24 procent för männen. Samma grupp kvinnor är också den enda gruppen där fler anger att man har svårt med ekonomin, än de som säger sig ha en någorlunda god ekonomi.
  15. 15. Vad du kan göra Här får du några tips om åtgärder du kan göra för att förbättra jämställdheten. Var en god arbetsgivare Som förtroendevald är du också ofta arbetsgivare. Därför har du ett stort ansvar för hur landstinget eller kommunen arbetar med jämställdhet. Var tydlig med vad som är acceptabelt. Alla ska vara medvetna om att den politiska ledningen inte accepterar omotiverade löneskillnader, diskriminering, trakasserier och mobbing på arbetsplatsen. Kartlägg löneskillnader och anpassa lönesystemen så att de inte missgynnar något kön. Samtidigt behöver du också avsätta resurser för att kunna höja de löner som är för låga. Uppmuntra föräldrar som vill vara hemma med sina barn. Inte sällan förlöjligas män som vill göra det självklara, ta ansvar och lära känna sina barn. Rekryteringar Kvinnor och män tillskrivs ofta olika egenskaper utifrån sitt kön. Det missgynnar inte sällan kvinnor som söker större utmaningar och ansvar. Gör en kravprofil vid rekryteringen. Det är bra både för att vara säker på att man får rätt person, men gör det också lättare att jämföra kandidater utan skygglap- par. Se alltid till att det “sållas” fram båda manliga och kvinnliga kandidater till slutskedet.
  16. 16. Pröva vingarna Få som jobbar inom välfärden byter arbetsplats eller prövar någonting annat. Det försämrar löneutvecklin- gen och minskar möjligheten till personlig utveckling. Tillåt medarbetatare att vara tjänstlediga för att få pröva vingarna i annan verksamhet eller alternativ regi. Genomför avknoppningar av verksamheten. Ge me- darbetarna chansen att kunna utveckla arbetet under helt eget ansvar. Det gynnar både dem och medbor- garna. Sjukskrivningar Kvinnor är mer sjukskrivna än män. Det beror inte säl- lan på de tunga arbeten som kvinnor har i vården och omsorgen. Underlätta och uppmuntra medarbetarna till fysisk aktivitet och träning. Öppna för möjligheten till arbetsrotation. Det skapar en variation i arbetet, men underlättar också för den som kan komma tillbaka från sjukskrivning. Se till att sjukskrivna medarbetare följs upp. Arbets- givaren har ett ansvar att hjälpa anställda att komma tillbaka till jobbet. Underlätta för dem som är långtidssjukskrivna att hålla kontakt med arbetsplatsen. Även om man är sjuk så ska man kunna vara en del av jobbets gemenskap. Det sänker också tröskeln för att komma tillbaka.
  17. 17. Skatter Att få ihop ekonomin är inte enkelt. För många barn- familjer och ensamstående föräldrar räcker helt enkelt inte pengarna till. De skattesänkningar som riksdagen beslutat om underlättar genom att de riktar sig till dem som tjänar minst, men den största utgiften för många är fortfarande landstings- och kommunalskatt. Använd alltid skattepengarna på mest effektiva sätt, i alla lägen. De tillhör inte dig som politiker och inte heller din kommun eller landsting. Det är pengar som medborgarna avstått för att vi ska kunna lösa vissa saker gemensamt. Genom att använda skatteresurserna på ett ans- varsfullt sätt och effektivisera verksamheten kan skatten sänkas, eller åtminstone inte höjas. Det har betydelse för många.
  18. 18. Trygghet från brott och våld Många människor är oroliga över att utsättas för våld. Vi går inte sällan omvägar för att slippa den kolsvarta parken på natten eller byter kanske sida på gatan när vi möter ett gäng berusade ungdomar som skriker och skränar. Oron för att utsättas för våld är som störst hos kvin- nor. Ser man till ungdomar, som rör sig mycket ute, är över 30 procent av kvinnorna oroade för att utsättas jämfört med 8 procent för männen. Det finns studier som visar att en viktig hälsofaktor är att känna sig trygg i sitt bostadsområde. Även där finns den största skillnaden mellan unga kvinnor och män (18-29 år), där endast 61 procent av kvinnorna känner sig trygga i sitt eget område. Motsvarande sif- fra för unga män är 73 procent. Samma sak kan ses hos äldre kvinnor som känner sig mindre trygga. Att inte känna sig trygg är en vanlig känsla. Högst “trygghet” återfinns hos männen (30-64 år) där 79 procent känner sig trygga i sitt bostadsområde. Det är i sig en skrämmande låg siffra. 16 procent av männen i åldrarna 16-24 år har utsatts för våld. För kvinnor i samma ålder är siffran knappt 6 procent. I den något äldre gruppen, 25-44 år, är däremot våld mot kvinnor vanligare även om det rör sig om små siffror; 3 respektive 1 procent. En tydlig skillnad är dock vem som utsätter oss för våld. Män utsätts oftast för våld utomhus av någon som de inte känner. Kvinnor utsätts vanligtvis för våld inomhus av någon de är bekant med. Att utsättas
  19. 19. för våld i hemmet är sannolikt den värsta formen av övergrepp som en människa kan utsättas för. Oavsett om det handlar om fysiskt våld eller andra former av trakasserier och förtryck. Hemmet är den plats där alla människor borde kunna känna sig trygga. Den plats där man kan samla kraft för att klara alla andra saker i vardagen. Kvinnor som lämnar ett förhållande där de utsatts för övergrepp måste kunna räkna med att få stöd. Byråkrati finns det inte utrymme för i sådana lägen. När det gäller sexualbrott som oftast, men inte alltid, drabbar kvinnor har det skett en oroande utveckling bara mellan åren 2000 och 2005. Antalet sexuella ofredanden (167 st/274 st) och våldtäkter (77 st/140 st) har nästan dubblerats. Bland förövarna, sett till all brottslighet, dominerar männen. 79 procent av de misstänkta brottslingarna i Östergötland är män, vilket också ligger nära genom- snittet för riket (80 procent).
  20. 20. Vad du kan göra Här får du några tips om åtgärder du kan göra för att förbättra jämställdheten. Bygg rätt Många offentliga platser uppfattas som otrygga. Inte minst kvinnor tar ofta omvägar för att undvika parken utan belysning. Bostadsområden som uppfattas som otrygga påverkar hälsan negativt. Även i stadsplaneringen ska jämställdheten finnas med. Genom att planera rätt, se till att det finns belys- ning och öppna ytor kan otrygghet byggas bort. Våldsbrott All brottslighet är illa, men brott som inkluderar våld står i en kategori för sig. Det måste vara tydligt att samhället inte accepterar våld och övergrepp. Verka för att straffen för våldsbrott skärps. I fall av våld mot kvinnor och hedersrelaterade brott ska straffet alltid innebära fängelse. Övervakningen av besöksförbud måste bli bättre och uformas så att brottsoffret kan leva sitt liv så nor- malt som möjligt. Ett sätt är att använda fotboja på den som har besöksförbud. Stöd för den som utsätts Den som drabbas av våld får ofta mer än fysiska åkommor. Därför är det viktigt att brottoffer får det stöd som behövs. Se till att medborgarna i din kommun har tillgång till brottsoffer- och kvinnojour för att få stöd och hjälp.
  21. 21. Dessa måste också ha tillräckligt med resurser för att klara av sitt uppdrag. Fundera över vilka stödinsatser som behövs i din kommun för att hjälpa kvinnor som utsätts för våld hemma. Där krävs oftast större insatser eftersom brottet mot dem ofta gör att de behöver fly sitt hem. Poliser och vårdpersonal ska ha tillräckliga kun- skaper om hur de bemöter kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Närvaro Genom olika former av närvaro av poliser, väktare och vuxna kan brott förebyggas. Verka för en större polisnärvaro under de tider som människor rör sig ute, inte minst på kvällar och nätter. Kameraövervakning av områden har liten föreby- gande effekt, men kan vara ett effektivt verktyg när brott ska klaras upp. Hedersrelaterat våld Det finns en rad områden där kvinnor upplever diskrim- inering som kan beskrivas som kulturellt. Ett exempel är de som lever i så kallade hederskulturer. Alla som lever i Sverige ska ha rätt att leva sitt liv och inte bli begränsade av kulturella krav. Det måste vara tydligt att i Sverige gäller svenska lagar. Människor som söker sig bort från hederrelaterat förtryck behöver ofta en omfattande hjälp. De flyr kan- ske inte bara från en person, utan från hela sin familj. Då blir man också rätt ensam. Här måste samhället i
  22. 22. stort, kommuner och landsting göra allt för att stötta. Vardagsbrotten De brott som drabbar oss i vardagen, och som blir allt mer vanliga, hinner polisen ofta inte med att utreda. En effekt av det är att känslan av otrygghet ökar. Rättsväsendet måste ha tillräckligt med resurser för att kunna arbeta med vardagsbrottsligheten.
  23. 23. Utbildning Utbildningsnivån har stor påverkan på vår framtid, både när det gäller arbete och inkomst, men också när det gäller att tackla svårigheter i livet. I socialtjän- stens verksamhet blir det ofta tydligt med kopplingen mellan utbildningsnivå och sociala problem, skilsmäs- sor, missbruk etc. Skolan innehåller också så mycket mer än utbildning. För de flesta handlar det om vänskap och lek. För andra om raka motsatsen. Våld, trakasserier och glåpord är tyvärr vardag för många barn och ungdo- mar. Det är viktigt att sådant inte accepteras och att vuxenvärlden ingriper, eftersom det får en sådan stor inverkan på utbildningen och ofta resten av livet. Här vilar ett stort ansvar på skolan, men också på föräldrarna. Miljön i många skolor och klasser är något som vi som vuxna aldrig skulle acceptera. I skolan måste det finnas en beredskap att möta prob- lemen, stötta de som utsätts och agera mot de som utsätter andra för trakasserier. Målet måste vara att inget barn ska mobbas, kallas för hora eller utsättas för våld. Gymnasieutbildningar Könsfördelningen i gymnasieprogrammen visar på en tydlig skillnad mellan män och kvinnor. Endast medie- och naturvetenskapsprogrammen har en jämn könsfördelning. Hantverks-, omvårdnads-, estetiska-, livsmedels-, naturbruks- och barn- och fritidsprogram- men domineras fullständigt av kvinnor. På energi-, el-, bygg-, industri-, fordon, teknik och individuella programmet dominerar männen fullständigt.
  24. 24. Eftergymnasial utbildning Efter gymnasiet är det en mindre andel östgötska ung- domar som inom tre år gått vidare till högre studier än i riket som helhet. Här är skillnaderna mellan kommunerna stora. Minst sannolikhet att gå vidare till högre studier har man som man i Ödeshög (14%) och högst om man är kvinna från Finspång (52%). Kvinnor är alltså mer benägna att studera vidare. I länet som helhet går 45 procent av kvinnorna vidare till högre studier jämfört med 39% av männen. Endast i två kommuner är det vanligare att män än kvinnor går vidare till högre studier; Åtvidaberg och Valdemarsvik. Inom grundskola och gymnasium ligger Östergöt- lands invånare bra till gällande utbildningsnivån. Sämre ser det ut när man tittar på just den eftergym- nasiala utbildningen. Resultatet är sämre än riks- genomsnittet. Högst utbildningsnivå har länets kvinnor inom sina respektive generationer (under 65 år). Linköping är den kommun där utbildningsnivån är som jämnast mellan könen. Störst skillnad finns i Vad- stena (37%/23%) samt Ydre (31%/18%).
  25. 25. Vad du kan göra Här får du några tips om åtgärder du kan göra för att förbättra jämställdheten. Förebygg Föräldrar, lärare och politiker har alla ett ansvar att förebygga trakasserier i skolan. I hemmet och skolan måste man alltid markera res- pekten för andra människor. Det är viktigt att tidigt upptäcka de barn som utsät- ter andra för trakasserier. Det kan bero på att de själva inte mår bra, vilket i så fall måste hanteras. Se till att det föreläses och diskuteras i skolorna. Jämställdhet och våld mot kvinnor är något som tidigt måste uppmärksammas. I varje skola bör det under skoltid finnas någon som eleverna kan prata med om sina problem. Agera Skolor måste ha en beredskap för att kunna agera när trakasserier, mobbing och våld förekommer. Utgångspunkten måste alltid vara personen som utsätts. Hur kan man på bästa sätt stötta och skapa en miljö där detta inte sker? Det beror helt på situationen och personen. Elever som utsätter andra för trakasserier ska, om så behövs, flyttas till en annan skola. Brott som begås i skolan ska alltid polisanmälas.
  26. 26. Hälsa Människors hälsa är viktig, både för våra möjligheter att leva ett självständigt liv och för att ohälsa stort drabbar den offentliga “plånboken”. Det finns många sätt att definiera begreppet hälsa. I den här boken kommer vi inte att ge oss in i den diskussionen, utan använda två mått på hälsa; 1) självskattad hälsa och 2) ohälsotal. Ser man till den självskattade hälsan finns ett rejält gap mellan kvinnor och män. Rent allmänt anser sig män ha en bättre hälsa än kvinnor, men den riktigt stora skillnaden finns mellan de yngre och de äldre kvinnorna. Den allra största skillnaden finns bland kvinnor i gruppen 65-74 år där enbart 20 procent anser sig ha en god eller mycket god hälsa. För män- nen är motsvarande siffra 33 procent. De äldre kvin- norna är också den grupp som tappat mest sedan den senaste befolkningsenkäten 1999. Skillnaden är -9 procentenheter. Ohälsotalet är avsevärt mycket högre för kvinnor än för män, och har också försämrats mest under 2000- talet. Kost, laster och fysisk aktivitet 36 procent av östgötarna lider av övervikt. Här finns det stora köns- och åldersskillnader. Bland de me- delåldersmännen lider 50 procent av övervikt och ytterligare 15 procent av fetma. Kvinnlig övervikt är mer ovanligt, men gruppen kvinnor över 65 år är den grupp som mest lider av allvarlig fetma. När det gäller matvanor är kvinnor bättre på att äta rätt. Tre gånger så många kvinnor som män äter
  27. 27. tillräckligt med frukt och grönt varje dag. De är också mer benägna att ändra sina kostvanor till det bättre och har så gjort under de senaste 12 månaderna. När det gäller laster i form av alkohol och tobak så ligger männen sämst till. Avsevärt många fler män än kvinnor intensivdricker på ett riskfyllt sätt, även om de unga kvinnorna “jobbar” på att jämställa sig i drickandet. Sedan 1999 har kvinnorna minskat sin rökning rejält, men står fortfarande för den största delen. 14 procent av kvinnorna röker mot 12 procent av männen. När det gäller snusning är dock männen i majoritet med 19 procent mot 2 procent. Andelen personer som är fysiskt aktiva är lika mellan män och kvinnor. 25 procent av östgötarna tränar regelbundet i någon form. När man är aktiv skiljer sig dock åt. Män är i huvudsak aktiva under 44 år. Vid samma tid i livet vaknar dock de flesta kvinnorna till och förblir sedan aktiva fram till ålderdomen. Fördelningen mellan de som är helt inaktiva är också lika mellan könen. Avstått från att söka vård Kvinnor har en sämre självuppskattad hälsa, men samtidigt är man också mindre benägen att söka vård. Hela 19 procent av kvinnorna anser sig någon gång ha avstått från att söka vård trots att man känt sig sjuk eller trott att man behöver träffa vårdperson- al. Motsvarande siffra för männen är 15 procent. Det stora skälet till att man inte söker vård är att man har negativa erfarenheter från tidigare besök. Det an- ges som anledningen för 34 procent av östgötarna, oavsett kön. Därefter kommer följande anledningar: besvären gick över (22%), annat (20%), för långa
  28. 28. väntetider (19%), hade själv inte tid (15%), svårt att komma fram på telefon (13%), visste inte vart jag skulle vända mig (13%) samt ekonomiska skäl (12%). Skillnader i vård mellan könen Män och kvinnor är fysiskt olika. Det är ett faktum som är svårt att undgå. Ser man till biologin är det enkelt, men kopplat till det finns också beteenden som kanske snarare härrör från det sociala könet, alltså så som vi upplever eller uppfostrats att vara. I sjukvården märks det ibland tydligt genom att vissa sjukdomar bara drabbar män eller kvinnor. Men det är också så att vi ibland behöver olika vård utifrån hur vår kropp och själ fungerar. Inom den medicinska forskningen är det mannen som nästan uteslutande varit utgångspunkten. Det finns många förklaringar, både historiska och praktiska. Generellt handlar det nog också om föreställningen att den manliga kroppen är mer “konstant” i sitt beteende och därmed skulle vara enklare att forska på. Samtidigt missar vi då en stor och viktig del i att kunna bedriva en säker och effektiv hälso- och sjukvård eftersom kvinnorna faller utanför. Ett exempel är hjärtinfarkter, som ibland uppvisar olika symptom hos kvinnor och män. Också när det gäller effekten av läkemedel kan resultatet också variera mellan kvinnor och män, precis som mellan enskilda män. En lägre vikt och en mindre kropp bryter oftast ned ett läkemedel långsammare och hormoner i kroppen kan påverka hur de verkar. Vilka könsskillnader som finns inom sjukvården och hur de påverkar kvinnors hälsa är ett område där det pågår mycket arbete. Tyvärr fokuserar det dock
  29. 29. mycket på att kartlägga bristerna, snarare än att göra någonting åt dem. Att veta om bristerna är förvisso en viktig del i ar- betet, men det måste också ge resultat i den faktiska medicinska forskningen. Även idag genomförs nämli- gen en klar majoritet av de medicinska försöken utan kvinnliga testpersoner. En positiv inverkan har varit USA där det numera är ett krav att det ska finnas testpersoner av båda könen, såvida det inte är up- penbart att det andra könet inte drabbas. Det “smit- tar” av sig på forskning även i andra länder, men det finns fortfarande blinda fläckar. Något motsvarande krav finns exempelvis inte i Sverige. Bemötandet från vårdpersonalen är en av de största faktorer som spelar in när människor bedömer om de fått en god vård. Från landstingets befolkningsenkät blir det tydligt att många kvinnor anser sig bli illa bemötta och inte tas på allvar i vården. Det är också ett av skälen till att kvinnor ibland väljer att inte söka vård trots att de anser sig ha behov av det.
  30. 30. Vad du kan göra Här får du några tips om åtgärder du kan göra för att förbättra jämställdheten. Bemötande Hur man bemöts har stor betydelse för hur man upp- fattar den vård och omsorg som man får. Den kan förstärka en bra känsla, men också göra att man mår sämre. Varje människa är olik den andra. Det måste därför vara en självklarhet att varje medborgare möts utifrån den person man är. Ideal I dagens mediasamhälle får många ungdomar, inte minst tjejer, en märklig bild av sin kropp. Som en följd av detta kan man också se ätstörningar i olika former. De allvarliga fallen är tack och lov få, men vården har svårt att möta dem som söker hjälp. Gör vad du kan som människa för att normalisera ungdomars bild av hur en kropp ska vara. Det är en tuff uppgift för många föräldrar att stå emot. Ätstörningsvård ska finnas tillgänlig i länet, eller utanför om man så önskar. Det måste finnas möjlighet till en snabb hjälp. Psykisk ohälsa Allt fler lider av psykisk ohälsa, inte minst unga tjejer. Det handlar ofta om saker som känns triviala för en vuxen, men som för dem känns som hela livet. Att pojk- eller flickvännen gör slut, föräldrarna bråkar eller pressen över att klara sig bra i skolan.
  31. 31. Samtalsmottagningar ska finnas på ungdomsmot- tagningarna i länet. Det ska vara möjligt att få någon att prata med på eller via sin vårdcentral. Behandling via Internet ska testas. Vård där ungdomar finns Ungdomar har ofta inte så mycket med hälso- och sjukvården att göra. Det är väl i sig bra, men ibland behöver också de komma i kontakt med den. Möjlighet att besöka ungdomsmottagningar ska finnas i hela länet, men inte nödvändigtvis i varje kom- mun. I vissa fall kan det också vara bra att ha särskilda tjej- och killmottagningar. Jämfört med tjejer är killar dåliga på att testa sig för sexuellt överförbara infektioner. För att underlätta borde det vara möjligt att testa sig i skolan. Det kan ske hos skolhälsovården eller genom att ungdomsmot- tagningen kommer till skolan då och då. Många ungdomar använder Internet för att hämta information. Det är viktigt att det finns bra råd och fakta för den som söker. Skillnader i vård Det finns skillnader i vård, omsorg och bemötande utifrån patientens kön. Inte minst kvinnor anger att de ibland känner sig kränkta. För att få veta mer kan man göra kartläggningar via exempelvis enkäter. Då kan man få svar på hur det ser ut.
  32. 32. Forskning kring könsskillnader i vården måste stöt- tas. Åtgärder och behandlingar ska vara evidensbase- rade, alltså grundade på forskning där det finns en bevisad nytta för patienten. Det kan skilja sig beroende på kön. En samlad lagstiftning om patienternas rättigheter i vården skulle underlätta, både för patienten och för personalen. Det blir då tydligare vad som gäller. Arbeta för att synliggöra skillnaderna mellan könen. Begär att statistik och kvalitet redovisas könsuppdelat. Valfrihet Det ska vara en självklarhet att valfrihet och mångfald finns med i den vård och omsorg som utförs i landstin- get och kommunerna. Fundera över hur du kan öka valfriheten för de äldre i din kommun. Här ser situationen väldigt olika ut i länets 13 kommuner. Testa prövningsfri hemtjänst för personer över 75 år. Valfriheten i vården måste stärkas. Utgångspunkten för verksamheten måste vara medborgaren/patienten och dess behov och önskemål. Sjukskrivningar Kvinnor är mer sjukskrivna än män. Det beror inte säl- lan på att kvinnor har tunga arbeten inom välfärden. Gör arbetsplatserna i välfärden bättre! Samarbetet med försäkringskassan måste bli bättre så att fokus blir att få tillbaka människor i arbete.
  33. 33. Hemmet och familjen Det sägs ofta att kvinnor tar ett större ansvar för hem- met och familjen än männen. Statistiken stödjer ett så- dant påstående. Sett över veckans alla dagar jobbar män och kvinnor lika mycket, ca 8 timmar per dag. Kvinnor arbetar lika mycket betalt som obetalt. Män- nen jobbar däremot dubbelt så mycket betalt som obetalt. Under en vecka innebär det att kvinnor utför 28 timmars obetalt arbete mot männens 20 timmar. Hemmet och familjen tillhör ett av de områden som vi moderater inte vill lägga oss i som politiker. Samtidigt är just hemmet den plats där det ofta blir som mest ojämställt. Därför är det också viktigt att vi vågar ha synpunkter. Att tycka till och opinionsbilda behöver inte innebär att vi ska lagstifta om dammsugningen eller matlagningen. Barn Det blir allt vanligare att männen är hemma med sina barn, men det är fortfarande kvinnorna som tar den större delen av ansvaret. Ser man till tiden då barnet föds tar kvinnorna ut 81 procent av dagarna mot männens 19 procent. Därefter, vid dagar för tillfäl- lig vård av barn, ökar männens andel något till 36 procent. Kvinnor flyttar hemifrån tidigare än män. Skillnaderna är små fram till 18 års ålder, men ökar sedan. Vid 20 år bor 48 procent av unga kvinnorna kvar hemma hos sina föräldrar mot 60 procent av de unga män- nen. Här finns också en skillnad om man jämför länet med riket. I genomsnitt flyttar östgötska ungdomar hemifrån tidigare än i resten av riket.
  34. 34. Äldre Fler kvinnor än män beviljas hemtjänst och det är ock- så vanligare att kvinnor lever i särskilda boenden. I rena tal är det inte konstigt eftersom kvinnor generellt lever längre än män. Relativt sett kvarstår dock skill- naden. Som exempel har 28 procent av kvinnorna i Ydre över 85 år hemtjänst mot 11 procent av män- nen. I Ödeshög bor 42 procent av kvinnorna över 85 år i särskilda boenden, mot 38 procent av männen.
  35. 35. Vad du kan göra Här får du några tips om åtgärder du kan göra för att förbättra jämställdheten. Barnpassning Många kvinnor har arbetstider som inte är förenliga med vanliga dagis öppettider. Det begränsar deras möjlighet till att arbeta. Det ska finnas tillgång till barnpassning även på obekväma tider. Föräldraledighet Arbetsgivaren är inte alltid positiv till att den anställde ska vara föräldraledig, trots att man har rätt till det. Det vanligare att män förlöjligas eller känner sig tvingade att inte vara hemma med sina barn. Föregå med gott exempel och uppskatta människor som är hemma med sina barn. Ett par vänliga ord betyder ofta mer än du tror. Det finns arbetsgivare som kompenserar sina anställ- da för den ekonomiska förlust det innebär att vara föräldraledig. Kanske kan vara något att fundera över för den som har anställda och det skulle rejält ändra förutsättningarna för fördelningen mellan föräldrarna. Underlätta kontakt med arbetsplatsen under föräl- draledigheten. Det underlättar när det är dags att komma tillbaka och bidrar till att man fortfarande är med i gemenskapen. Gör det möjligt att överlåta föräldrapengen till någon annan, ex. farmor eller farfar.
  36. 36. Moderaterna och kvinnorna I vår östgötska befolkning är kvinnorna i majoritet. Samtidigt har kvinnor litet inflytande i politiska förs- amlingar. I kommunfullmäktigeförsamlingarna runt om i länet är männen i förkrossande majoritet, vilket också fått effekt i Östsam där både fullmäktige och styrelse är rejält dominerade av män. Bäst i klassen är landstinget där någorlunda jämvikt råder, även om männen är i liten majoritet. Moderaterna Att moderaterna är ett parti som inte många männis- kor förknippar med jämställdhet har många förklarin- gar. En av dem är att vår medlemskår är starkt mansdominerad, vilket har effekt när företrädare utses. Vid slutet av 2006 var 39,1% av våra med- lemmar kvinnor. Hittills under 2007 kan vi se en liten minskning med 0,1 procentenheter, vilket i huvudsak beror på att vi har fler medlemmar och att ökningen är störst bland männen. Här kan det vara intressant för föreningarna att bryta ned siffrorna till ett lokalt plan, eftersom det finns stora skillnader mellan dem. Även om det inte finns ett direkt samband mellan att kvinnor röstar på kvinnor så är det en trovärdighets- fråga. För hur ska ett parti som styrs och leds av, företrädesvis, män kunna förstå vardagen för en kvinna som jobbar deltid och bor ensam med barn? Andra partier har löst jämställdheten på olika sätt. Socialdemokraterna har länge kört med “varannan damernas” och miljöpartiet har två partiledare - ett av varje kön. I moderaterna har ingen öppen form av kvotering funnits. Det har ibland lett till en skrev könsfördelning, ibland inte. I Östergötland finns det
  37. 37. faktiskt fler kvinnor än män på ledande politiska poster, som exempelvis ordföranden i kommun- eller landstingsstyrelse. I moderaternas fullmäktigegrupper blir dock bilden mörkare. Sett till hela länet så sitter det en kvinna på mindre än var tredje moderat fullmäktigestol. Valdemarsvik är bäst med hälften kvinnor, Kinda och Åtvidaberg hamnar sist. Den grupp som i allra minst utsträckning röstar på moderaterna är unga kvinnor. Det är också en grupp som har svårt att hitta “sina” bland våra fullmäk- tigeledamöter. Antalet kvinnliga ledamöter under 25 år går att räkna på ena handens fingrar. Inom moderaterna finns ett kvinnonätverk, moderat- kvinnorna, med en nationell styrelse samt regionala och lokala ordföranden. I praktiken är deras infly- tande begränsat och verksamheten inriktar sig i första hand på utbildning av kvinnor som är på väg fram. Som kampanjorganisation har man i huvudsak drivit frågan om hushållsnära tjänster och under senare tid om ungdomar och droger.
  38. 38. Könsfördelning På mindre än var tredje moderat fullmäktigestol i Östergötland sitter en kvinna. Valdemarsvik* 50,0% 3/6 Linköping 42,9% 9/21 Ödeshög 40,0% 2/5 Ydre* 40,0% 2/5 Landstinget 39,1% 9/23 Boxholm 33,3% 2/6 Finspång 33,3% 3/9 Mjölby 33,3% 3/9 Motala 33,3% 4/12 Vadstena 33,3% 2/9 Söderköping 30,0% 3/10 Norrköping 21,7% 5/23 Åtvidaberg* 20,0% 2/10 Kinda 16,7% 1/6 Hälften eller någorlunda jämvikt Dålig representation av kvinnor * Uppgiften fanns inte på kommunens hemsida, utan har hämtats från val. se. Kan därför ha förändrats om någon lämnat fullmäktige.
  39. 39. Vad du kan göra Här får du några tips om åtgärder du kan göra för att förbättra jämställdheten. Hur ser det ut? Varje kommun och förening skiljer sig åt. Vill man göra något åt könsföredelningen kan det därför vara bra att titta lite närmare på hur det ser ut. Kartlägg hur det ser ut i din förening eller bland de förtroendevalda. Hur ser det egentligen ut med köns- fördelningen? Vi behöver alltid värva medlemmar, men ibland kanske vi ska fokusera på kvinnor. Kandidater Moderaterna har generellt för få kvinnliga företrädare. Det gör att trovärdigheten är liten när vi talar om kvin- nors vardag och är en av anledningarna till att vi har ett så stort gap mellan andelen manliga och kvinnliga väljare. Väg in fler faktorer än provvalet när man föreslår listor. En bredd på företrädare - ålder, kön, etnisk bakgrund - måste eftersträvas. Den enskilda förmågan att uttrycka sig, formulera politik, delta i kampanjer och nå ut i media borde dock vara de avgörande bedömningsfaktorerna. Valberedningsarbete Moderaterna behöver fler hungriga personer som engagerar sig och arbetar för moderaterna. Precis som vid nomineringsarbetet så bör valbered-
  40. 40. ningar eftersträva en blandning bland företrädarna. En idé kan vara att alltid “sålla” fram en manlig och en kvinnlig kandidat till varje uppdrag. Utgångspunkten inför varje stämma eller årsmöte bör vara att pröva hela styrelsen. Har ledarskapet fungerat? Har det funnits verksamhet? Har alla deltagit i arbetet och delat på bördan? Risken finns att den som inte bidrar upptar en plats på bekostnad av någon som vill in och arbeta. Rimliga krav Inte sällan är kraven på den förtroendevalda stora och ett uppdrag kommer sällan ensamt. Det ställer till det för den som arbetar och har familj, vilket inte minst begränsar kvinnors möjlighet till politiskt engagemang. Ställ rimliga krav på de som engagerar sig. Ibland måste familj och arbete gå före politiken. Högsta prioritet är alltid att klara av det uppdrag som man åtagit sig. Andra prioritet är utåtriktad verksamhet, exempelvis kampanjer. Låt barn följa med på mötena. Det underlättar för föräldern och gör mötena ganska trevliga, om än lite mindre förutsägbara. Ta inte fler uppdrag än du klarar. Och tänk på att man ibland kan avsäga sig ett eller flera uppdrag under en tid, för att komma tillbaka senare i livet. Poli- tiken är rolig, men inte allt. Och mängden tid som vi kan lägga på moderaterna är inte konstant över livet.
  41. 41. För moderaterna är jämställdhet en viktig del av människors frihet. Både kvinnor och män ska själva kunna bestämma hur deras liv ska se ut. Ingen ska behöva bli styrd av förutfattade meningar eller behöva känna pressen att leva upp till andras könsbaserade förväntningar. Den här boken handlar om vad du som enskild per- son och som förtroendevald kan göra för att förbättra jämställdheten. Och det utan att kvotera in kvinnor eller lagstifta om dammsugningen. Boken är utgiven av moderaterna i Östergötland för att spridas som en idébok kopplad till jämställd- het. Följande personer har lämnat bidrag i form av idéer och synpunkter: Eva Isaksson-Ribers, Mark Bromberger, Susanne Nordström, Robert Tenselius, Paul Lindvall, Per Wingren, Marie Morell, Fredrik Bergqvist, Magnus Redin och Maria Hummelgren. Moderaterna i Östergötland Box 9, 581 02 Linköping

×