LOU,  Jur idik & FOSS [email_address]
Kort om IT-upphandlingen <ul><li>F.d. Statskontoret, f.d. Verva numera Kammarkollegiet
Upphandlar ramavtal inom IT och telekom för offentlig sektor i Sverige
Avtalen omsätter drygt sju miljarder kronor årligen
Har ett ramavtal för ”Öppna programvaror” med fem leverantörer </li></ul>
Kort om LOU <ul><li>Gällande lag är från 2008-01-01
Lagen får en del tillägg 2010-07-01
Har ett syskon i LUF
Ett flertal olika sätt att upphandla, beroende på upphandlingens värde och komplexitet
Ett av lagens primära syften är att tvinga offentlig sektor att i konkurrens upphandla varor och tjänster på korrekt sätt
Mycket snårig juridik </li></ul>
Kort om FOSS <ul><li>I denna presentation buntar jag ihop ”öppen källkod”, ”öppen programvara”, ”fri programvara”, ”open s...
En ”stängd” eller ”proprietär” programvara ger endast användaren en nyttjanderätt men i princip inga andra rättigheter
Alla licenser syftar till samma sak; definiera vilka skyldigheter och rättigheter som hänger samman med en viss upphovsrät...
Alla dessa licenser <ul><li>Två ytterligheter, BSD och GPL:
BSD säger i princip ”Ta koden och gör vad du vill med den, inklusive licensiera om den och stoppa in den i proprietär prog...
GPL säger i princip ”Ta koden och gör vad du vill med den, men om du sprider koden till någon annan på något sätt så måste...
Således kan BSD bli GPL men inte tvärtom
Således är BSD, men inte GPL, mer populär bland proprietära leverantörer </li></ul>
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Foss-juridik i Sverige

834 views
722 views

Published on

Daniel Melins slides från foss-sthlms möte #2, den 19:e maj 2010

Published in: Technology
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
834
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
23
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Foss-juridik i Sverige

  1. 1. LOU, Jur idik & FOSS [email_address]
  2. 2. Kort om IT-upphandlingen <ul><li>F.d. Statskontoret, f.d. Verva numera Kammarkollegiet
  3. 3. Upphandlar ramavtal inom IT och telekom för offentlig sektor i Sverige
  4. 4. Avtalen omsätter drygt sju miljarder kronor årligen
  5. 5. Har ett ramavtal för ”Öppna programvaror” med fem leverantörer </li></ul>
  6. 6. Kort om LOU <ul><li>Gällande lag är från 2008-01-01
  7. 7. Lagen får en del tillägg 2010-07-01
  8. 8. Har ett syskon i LUF
  9. 9. Ett flertal olika sätt att upphandla, beroende på upphandlingens värde och komplexitet
  10. 10. Ett av lagens primära syften är att tvinga offentlig sektor att i konkurrens upphandla varor och tjänster på korrekt sätt
  11. 11. Mycket snårig juridik </li></ul>
  12. 12. Kort om FOSS <ul><li>I denna presentation buntar jag ihop ”öppen källkod”, ”öppen programvara”, ”fri programvara”, ”open source”, ”free software” och ”free/libre open source software”
  13. 13. En ”stängd” eller ”proprietär” programvara ger endast användaren en nyttjanderätt men i princip inga andra rättigheter
  14. 14. Alla licenser syftar till samma sak; definiera vilka skyldigheter och rättigheter som hänger samman med en viss upphovsrättsskyddad mjukvara </li></ul>
  15. 15. Alla dessa licenser <ul><li>Två ytterligheter, BSD och GPL:
  16. 16. BSD säger i princip ”Ta koden och gör vad du vill med den, inklusive licensiera om den och stoppa in den i proprietär programvara”
  17. 17. GPL säger i princip ”Ta koden och gör vad du vill med den, men om du sprider koden till någon annan på något sätt så måste du publicera koden”
  18. 18. Således kan BSD bli GPL men inte tvärtom
  19. 19. Således är BSD, men inte GPL, mer populär bland proprietära leverantörer </li></ul>
  20. 20. Alla dessa licenser <ul><li>Statistik från Sourceforge 2010-04-21:
  21. 21. 226615 projekt, varav: </li></ul><ul><ul><li>GPL: 105925
  22. 22. LGPL: 18076
  23. 23. BSD: 12269
  24. 24. Apache: 5662
  25. 25. GPLv3: 5223 </li></ul></ul><ul><li>Är bra att ha i minnet när någon säger sig vara ”jätteinne” på FOSS, men vägrar GPL och LGPL (ca 57 % av alla projekt) </li></ul>
  26. 26. FOSS och juridik <ul><li>FOSS-licenser bygger på upphovsrätten där upphovsmannen avsäger sig stora delar av sina rättigheter
  27. 27. Generellt är patent och RAND-villkor ( Reasonable And Non-Discriminating ) oförenliga med FOSS </li></ul>
  28. 28. FOSS och svensk rätt <ul><li>Upphovsrättslagen är i princip samma som i andra västländer men den fördjupar jag mig inte i
  29. 29. Ett FOSS-program som erbjuds utan motprestation är att beteckna som ett benefikt avtal ( =gåva)
  30. 30. Många lagar kan spela in beroende på omständigheterna, främst Upphovsrättslagen, Avtalslagen, Köplagen, Konsumentköplagen, Gåvolagen, Skadeståndslagen och Distansavtalslagen </li></ul>
  31. 31. FOSS och svensk rätt <ul><li>Klausuler som ”befintligt skick” eller ”as is” är inte populära i svensk rätt och skulle sannolikt inte hålla i en rättslig prövning
  32. 32. Köplagen kan sannolikt inte användas för att kräva upphovsmannen bakom en FOSS-programvara på något </li></ul>
  33. 33. FOSS och svensk rätt <ul><li>Det är mycket viktigt att dokumentationen tydligt redogör för vad programvaran gör och i rimlig mån vad den inte gör samt berättar vilka kända fel som finns. Om detta görs och programvaran erbjuds under en FOSS-licens och utan krav på motprestation kan sannolikt ingen driva en framgångsrik skadeståndsprocess mot upphovsmannen för bristande avtalsuppfyllnad eller fel i programvaran </li></ul>
  34. 34. Det aktuella juridiska läget för FOSS <ul><li>Jacobsen vs. Katzer
  35. 35. Dom i augusti 2008 från federal domstol i USA
  36. 36. Huvudfrågan var om Artistic License var att anses som ett kontrakt eller upphovsrättsliga licensvillkor
  37. 37. Domstolen slog fast att det är upphovsrättsliga licensvillkor </li></ul>
  38. 38. Det aktuella juridiska läget för FOSS <ul><li>gpl-violations.org vs D-Link
  39. 39. Dom i september 2006 från tysk distriktsdomstol
  40. 40. Huvudfrågan var om licensen GPL var legalt bindande
  41. 41. Domstolen slog fast att GPL är en legalt bindande licens och att D-Link antingen skall uppfylla licensvillkoren eller upphöra med försäljningen av produkter där GPL-licensierade mjukvaror ingår </li></ul>
  42. 42. Det aktuella juridiska läget för FOSS <ul><li>AFPA vs EDU4
  43. 43. Dom i september 2009 från fransk appellationsdomstol
  44. 44. Huvudfrågan var uppfyllelse av licensvillkoren i GPL
  45. 45. Det unika med domen är att AFPA inte är upphovsman utan användare av programvaran
  46. 46. Domstolen slog fast att AFPA hade rätt att kräva uppfyllelse av licensvillkoren </li></ul>
  47. 47. Det aktuella juridiska läget för FOSS <ul><li>Regionen Piedmont vs Italienska regeringen
  48. 48. Dom i mars 2010 från italienska konstitutionsdomstolen
  49. 49. Piedmont fattade ett beslut om att favorisera FOSS vid anskaffning av programvara, något regeringen ansåg vara konkurrensbegränsande
  50. 50. Domstolen slog fast att FOSS är juridik och inte teknik och således inte hindrar någon från att konkurrera </li></ul>
  51. 51. Det aktuella juridiska läget för FOSS <ul><li>Sverige då?
  52. 52. Inga domar vad jag vet
  53. 53. Voddler... Enligt många uppgifter bryter de mot licenserna GPL, BSD och MIT (trots att dom slutat distribuera sin gamla klient)
  54. 54. GPL-intrång torde dömas på samma sätt som i Tyskland och Frankrike då även Sverige omfattas av Bernkonventionen och TRIPS samt har ett snarlikt rättssystem </li></ul>
  55. 55. Att upphandla FOSS med LOU <ul><li>Vad jag kan se finns det inga hinder för detta
  56. 56. Tveksamt om en viss licensform kan krävas (dessutom torde det vara olämpligt i de flesta fall)
  57. 57. Kravet ”Programvaran skall vara licensierad under GNU GPLv3 eller liknande” är rent tekniskt ett legalt krav att ställa
  58. 58. Om programvaran är gratis behövs ingen upphandling alls </li></ul>
  59. 59. Att upphandla FOSS med LOU <ul><li>Eftersom en programvara allena sällan är tillräckligt för att uppnå något ser jag två primära sätt att uppnå sitt mål:
  60. 60. Upphandla funktion, specificera ingen teknik utan bara funktionella krav, om pris viktas högt torde sannolikheten för FOSS öka
  61. 61. Upphandla konsulttjänster till en redan utvald programvara </li></ul>
  62. 62. Att upphandla FOSS med LOU <ul><li>Blir det alltid billigare med FOSS?
  63. 63. Klart det inte blir!
  64. 64. I Sverige idag är konsulter med vissa FOSS-profiler mycket dyra konsulter
  65. 65. Vissa leverantörer prisdumpar när dom hotas av FOSS
  66. 66. De stora vinsterna görs när man kan dela på utvecklingskostnader med många andra
  67. 67. Hur värdera kontroll? Om man köper en proprietär programvara så har man de facto inte kontroll </li></ul>
  68. 68. Tack för mig! [email_address]

×