ålandskommitténs verksamhet 1918-1922
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Like this? Share it with your network

Share

ålandskommitténs verksamhet 1918-1922

on

  • 998 views

Ålandskommitténs sammanfattning renskrivet från originalet

Ålandskommitténs sammanfattning renskrivet från originalet

Statistics

Views

Total Views
998
Views on SlideShare
578
Embed Views
420

Actions

Likes
0
Downloads
0
Comments
0

5 Embeds 420

http://mazocialmedia.wordpress.com 415
http://de.flavors.me 2
http://pt.flavors.me 1
http://flavors.me 1
https://mazocialmedia.wordpress.com 1

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

CC Attribution License

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

ålandskommitténs verksamhet 1918-1922 Document Transcript

  • 1. Å L A N D S K O M M I T É N Ålandskommittén i Helsingfors BAKGRUNDEN TILL ÅLANDS SJÄLVSTYRELSE BERÄTTELSEN ÖVER DESS VERKSAMHET ANGIVEN AV DESS ORDFÖRANDE Medicinalrådet Arthur TolletFörfattare • Mats Adamczak • twitter: @matsadamczak • mail: mats.adamczak@mazocialmedia.com
  • 2. InnehållsförteckningÅret 1918! 1 Bildandet av Ålandskommittén i Helsingfors (våren 1918)! 1 Grunden till Ålands självstyrelselagar (14.5.1918)! 1 Sommaren och hösten 1918! 1 Skrivelsen till statsrådet! 2Våren 1919! 2 Ny kommitté tillsatt av statsrådet (14.1.1919)! 2 Tidningen Ålandsposten (11.2.1919)! 2 Folkomröstnings not från svenska regeringen! 3 Kaarlo Castrén regeringen [17 april 1919–15 augusti 1919]! 3Sommaren & hösten 1919! 4 Reaktioner utanför Finland! 4 Tulenheimo kommittén (22.10.1919)! 4 Antagandet av självstyrelselagen i Finlands Riksdag (6.5.1920)! 4Rapportörskommission utsedd av Nationernas Förbund! 4 Hembygdsrättens tillkomst (Vintern 1920)! 5 Mötet med rapportörerna (2.12.1920)! 5Juni 1921 - Juni 1922! 5 Beslutet från Nationernas förbund (1.6.1921)! 5 Garantilagen godkänd av Finlands riksdag (9.12.1921)! 6 Amnestilagens utmaningar! 6 Kommitténs utgivande av en handbok till den åländska befolkningen! 6Sammanfattning! 6 Kommitténs ledamöters medverkan i processen! 6 Slutord från kommittén! 7Aktörer i tillkomsten av självstyrelselagen! 8Å l a n d s k o m m i t t é n! Bakgrunden till Åland självstyrelse i
  • 3. Året 1918Bildandet av Ålandskommittén i Helsingfors (våren 1918)Ålandskommittén i Helsingfors, en sammanställning av några därstädes bosatta personer med nära relationer till Ålandoch intresserade av ålandsfrågans lösning i sådan riktning, att Finlands suveränitet över Åland i varje fall skulle bevaras,men att vissa företrädesrättigheter och garantier skulle beviljas Ålands inbyggare, bildades våren 1918 på initiativ avherrar Bertel Jung, Lars Sonck och Björn Cederhvarf.Grunden till Ålands självstyrelselagar (14.5.1918)Programmet för kommitténs verksamhet har under hela tiden för dess tillvaro i huvudsak grundat sig på principerna idet utkast till självstyrelse för Åland, som uppgjorts av Bertel Jung och efter att hava granskats och undertecknats av her-rar Björn Cederhvarf, L.W. Fagerlund, Reinhold Hausen, Bertel Jung, Lars Sonck och Artur Tollet den 14 maj 1918 överräck-tes åt dåvarande biträdande civilchefen, Jurisdoktor Alexander Frei (Bilaga I). Bertel Jung Foto: Gunlög Johnsson Lars Sonck Foto:Wikipedia Arthus Tollet Foto: Ålands MuseumI denna promemoria framkastades och utvecklades för första gången tanken på beviljande av en vidsträckt självstyrelseför Åland samt framställdes förslag om garantier för bevarande av innevånarnas på Åland språk och nationalitet, omlindring i värnpliktens fullgörande, om vidtagande av diverse reformer och förbättringar på det ekonomiska området,även om kommunikationsväsendets utveckling. Senaten tycktes ställa sig välvillig till de i skrivelsen framförda försla-gen. Dåvarande chefen för civilexpeditionen, senator Arthur Castrén uppkallade doktor Tollet till ett samtal i fråganoch erbjöd honom å senatens vägar landshövdingsposten i det nybildade Ålands län vilken då för första gången skullebesättas ordinarie efter det militärguvenörsposten indragits.Sommaren och hösten 1918Då dr Tollet av diverse skäl icke ansåg sig kunna mottaga befattningen, erbjöds densamma åt magister Eric v. Rettig ochdå även han avböjde anbudet, utnämndes hovrättsrådet William Isaksson i Juni 1918 till landshövding i Ålands län,styrt av på orten bosatt landshövding, hade härmed uppfyllts.I kommittén inträdde under hösten 1918 såsom nya medlemmar herr Otto Andersson, Ragnar Numelin och Jim Östling.Kommittén ägnade under denna tid sin uppmärksamhet på uppfyllande av de övriga i promemorian gjorda förslagen.Då från regeringens sida i sådant avseende inga åtgärder vidtogs, utan sommaren och hösten 1918 vad ålandsfråganbeträffar helt och hållet upptogs av konferenser emellan delegerade från Finland, Sverige och Tyskland angåendeÅlandsbefästningarnas demolering, medan Ålandsfrågan i övrigt fick vila beslöt kommittén i syfte att påskynda sakenÅlandskommittén i Helsingfors! Bakgrunden till Ålands självstyrelse 1
  • 4. att till statsrådet inlämna en längre skrivelse, daterad den 21 december 1918 och undertecknad samma kommittémed-lemmar som undertecknat promemorian i maj 1918.Skrivelsen till statsrådetI skrivelsen (bilaga II) gavs först uttryck åt vikten av att den bitterhet och avoghet gentemot det övriga Finland, som hosålänningarna alstrats på grund av svikna förväntningar, måtte med det snaraste genom lämplig åtgärder fås att försvin-na, i vilken avsikt ånyo framfördes förslagen om självförvaltning, om nationalitetsgarantier och om lättnader i värnplik-tens fullgörande samt berördes åtgärder, som avsåg kommunikationerna, jordbruket, undervisningsväsendet, sjuk- ochfattigvården, skatteförmedling, amnesti samt upplysningsverksamhet.Kommitténs ordförande  dr Tollet bereddes tillfälle att vid ett personligt besök hos utrikesminister Enckell närmare ut-veckla de i skrivelsen berörda frågorna.Något positivt resultat av kommitténs skrivelse kunde dock icke inom den närmaste tiden förmärkas, utan nödgadeskommittén snarare konstatera, att tillräcklig förståelse för en lösning av ålandsfrågan på basen av det av kommittén re-dan i maj inlämnade förslaget ännu icke på ledande håll förefanns. Våren 1919Ny kommitté tillsatt av statsrådet (14.1.1919)Den enda vinst av kommitténs bemödande, som vid denna tid kunde antecknas, var att statsrådet den 14 januari 1919tillsatte en kommitté bestående av hovrättsrådet A. Juselius, medicinalrådet L.W. Fagerholm, arkitekten B. Jung, sjökap-tenen Johan Wennström (sedermera ersatt med sjökapten G.S. Gustafsson), jordbrukaren Fridolf Sundberg och bondenJohannes Holmberg för uppgörande av förslag till nödigbefunna administrativa åtgärder, vilka vore ägnade att befrämjabefolkningens i Ålands län ekonomiska framskridande och stödja dess kulturella strävanden. Resultat av denna kommit-tés verksamhet framgår av förteckningen (bilaga III, över de betänkande den kommittén avgav under tiden 9 februari1919 - 25 september 1921. Tidningen Ålandsposten (11.2.1919)I avsikt att lämna befolkningen på Åland tillfälle att lära känna Ålandsfrågan också från en annan sida , än den somframfördes av tidningen Åland och för att verka för en allsidig upplysning i Ålands livsfråga och därmed för Ålandsvälgång, skred kommittén i januari 1919 till åtgärder för utgivande tillsvidare av en tidning avsedd att spridas på Åland.Av praktiska skäl beslöts att utgiva tidningen i Helsingfors och skulle den under namn av Ålandsposten utkomma engång i veckan. I redaktionen inträdde herrar Otto Andersson (ansv. utgivare), Björn Cederhvarf, Lars Sonck och Jim Östling,varjämte redaktören i “Åbo underrättelser” Elias Lodenius utlovade sin medverkan.Det första numret utkom den 11 februari 1919 och utgavs sammanlagt sjutton numror, det sista den 14 juni samma år, dåtidningen ansågs hava fyllt sin uppgift. I en serie artiklar belystes Ålandsfrågan från olika synpunkter och ägnades sär-skild uppmärksamhet åt framhållandet av samhörigheten emellan ålänningarna och den svenska befolkningen i det öv-riga Finland.Huvudparten i det redaktionella arbetet utfördes av Otto Andersson. Tidningen, som på grund av den på Åland rådandestämningen självfallet icke därstädes vann någon större förståelse, måste anses i sin mån hava berett jordmånen för detarbete, som efter Ålandsfrågans avförande från dagordningen, förestår i landskapet.Att tidningen “Åland” med alla till buds stående medel skulle bekämpa de i “Ålandsposten” framförda åsikterna var juatt vänta, varför redaktionen också nödgades anslå en stor del av tidningens utrymme till bemötande och rättelse av“Åland” uppsatser.Ålandskommittén i Helsingfors! Bakgrunden till Ålands självstyrelse 2
  • 5. Finansieringen av “Ålandsposten” skedde med medel, som ställdes till kommitténs förfogande av privata personer ochsammanslutningar tillhörande finlandssvenska kretsar på fastlandet, vilka vore intresserade av en lösning av Ålandsfrå-gan enligt kommitténs program.Folkomröstnings not från svenska regeringenI slutet av år 1918 hade till Finlands regering ingått en not från Sveriges regering med uppmaning att låta Ålandsfråganavgöras genom en folkomröstning på Åland. Kommittén tillåt sig med anledning härav och i förhoppning att så snartsom möjligt komma till samförstånd med Sverige i Ålandsfrågan utan att därvid visa någon undfallenhet i fråga omFinlands rätt, men dock så vitt möjligt tillgodose svenska intressen, hos statsrådet framhålla såsom sin uppfattning, attkravet på folkomröstning borde tillbakavisas, men att åtgärder omedelbart vidtagas för att tillförsäkra Åland självstyrel-se, trygga dess nationalitetsfråga samt bereda dess befolkning lindring i den militära tjänstgöringsplikten. Denna skri-velse (Bilaga IV) inlämnades den 14 mars 1919.Då justitiekanslern i mars 1919 befallt anställande av undersökning med anledning av den s.k. Ålandsdelegationens(Sundblom, Eriksson och Jansson) resa till London och Paris och fråga kunde uppstå om dessa personers fällande tillstraff, förfäktade kommittén såväl genom Ålandsposten som på annat sätt åsikten, att delegationens resa icke borde fåstraffrättsliga följder. Riksföreståndaren bestämde också sedermera, att undersökningen emot delegationens medlemmarbör av nåd genast avbrytas och vidare åtgärder mot de skyldiga icke företagas.Kaarlo Castrén regeringen [17 april 1919–15 augusti 1919]Då den Ingmanska regeringen i medlet av april samma år avgick i samband med den nyvalda riksdagens sammanträdeoch en ny regering med Kaarlo Castrén såsom statsminister bildades, ansåg kommittén det vara skäl att åter vända sigtill regeringen med en skrivelse, däri önskemålen om självstyrelse för Åland m.m. skulle återupprepas.I sådant syfte besökte kommitténs ordförande jämte några dess ledamöter utrikesministeriet den 10 maj och mottogs avprofessor Erisch såsom representant för utrikesministern.Skrivelsen (bilaga V) genomgicks och ställde sig professor Erich synnerligen förstående för de i skrivelsen framfördasynpunkterna.Vid ett senare besök hos inrikesministern Carl Voss-Schrader med anledning av ett förslag till självstyrelse, som upp-gjorts inom inrikesministeriet, men vilket kommittén fann i alla avseenden mindre lyckligt, tillfrågades kommitténs ord-förande om han vore villig att inträda i en statskommitté, som skulle utarbeta förslag till självstyrelse för Åland. Allt sågsålunda lovande ut för att den alltför länge uppskjutna frågan om självstyrelse nu omsider skulle komma under behand-ling. Emot förmodan beslöt statsrådet emellertid att icke avlåta proposition till riksdagen om självstyrelse, utan att Ålandfinge åtnöjas med den ökade självförvaltning, som var avsedd att i lagstiftningsväg tilldelas samhällen av högre ordning.Denna motgång nedslog dock icke kommitténs mod. Tvärtom beslöt kommittén att oförtrutet fortfara att arbeta i sammariktning, då den var övertygad om att den en gång inslagna vägen för Ålandsfrågans lösning var den enda riktiga och attvederbörande regering slutligen dock skulle beträda samma väg.För denna sin ståndpunkt hade kommittén också stod i samma uppfattning om lyckligaste sättet för Ålandsfrågans lös-ning småningom vunnit anklang i allt vidare kretsar. Redan i slutet av maj 1918 hade Ernst W. Wendt i egenskap av före-ståndare för militärguvenörens kansli på Åland i en promemoria till dåvarande senaten utvecklat samma idé och inomsvenska folkpartiets ledande kretsar omfattades också självstyrelse-tanken, ehuru man där var benägen att alltför mycketsammanföra frågan om Ålands självstyrelse åt de övriga svenska Finland, vilket gjorde att folkpartiets ledning icke medtillräcklig auktoritet kunde vinna gehör i Ålandsfrågan hos vederbörande. Inom regeringskretsar hade uppfattningensmåningom vänt sig i denna riktning, om också majoritet i densamma icke vunnits därför.Ålandskommittén i Helsingfors! Bakgrunden till Ålands självstyrelse 3
  • 6. Sommaren & hösten 1919Reaktioner utanför FinlandFinlands officiella representanter i Paris, London och Stockholm voro även tilltalade av förslaget. Med representanter förde svenska studentavdelningarna och med medlemmar av riksdagen var kommittén i tillfälle att debattera sitt förslagoch vann även på dessa håll understöd för detsamma. Kommittén beslöt därför i juli 1919 att till utrikesministern inläm-na den femte promemorian i frågan (bilaga VI) i hopp om att sålunda hålla förslaget vid liv och icke låta det glömmasbort.Att frågan genom detta tillvägagångssätt fördes framåt framgår av att kommitténs ordförande den 2 oktober 1919 kalla-des till Republikens President för att framlägga kommitténs uppfattning. Ordförande hade härvid tillfälle att till Presi-denten överlämna avskrifter av kommitténs inlagor till senaten och statsrådet samt att muntligen redogöra för hurukommittén tänkte sig självstyrelsen och garantierna till språk och nationalitet.Tulenheimo kommittén (22.10.1919)Den påföljande 22 oktober förstärkte statsrådet den s.k. Tulenheimo kommittén, tillsatt för att utarbetande av förslag tillsjälvförvaltning av högre samfund, med herrar Ernst Estlander, Johannes Holmberg, A. Kolanen och Arthur Tollet för attuppgöra förslag till proposition om självstyrelse för Åland att föreläggas riksdagen. Kommittén hade sålunda efter 1,5års bemödanden lyckats få sin röst hörd.Statskommittén arbetade snabbt. Redan den 3 december 1919 kunde den till statsrådet överlämna sitt förslag till lag omsjälvstyrelse för Åland. Statsrådet utarbetade sedermera propositionen i huvudsaklig överensstämmelse med kommit-téns förslag, om ock vissa ändringar vidtagits. Då frågan kom under behandling i riksdagen blev den en storpolitisk frå-ga. Åsikterna bland partierna bröto sig skarpt mot varandra och det såg tidstal mörkt ut för en lycklig utgång.Antagandet av självstyrelselagen i Finlands Riksdag (6.5.1920)Emellertid slutade behandlingen i riksdagen med antagande av en självstyrelselag för Åland, som i stort sett motsvaradede önskemål kommittén uppställt, om ock lagen i vissa avseenden kunnat utfalla bättre. Lagen stadfästes av Republi-kens President den 6 maj 1920.Under självstyrelselagens behandling såväl i statskommitténs som i riksdagen följde kommittén uppmärksamt med frå-gans utveckling och översände bl.a. en skrivelse (bilaga VII) till svenska riksdagsgruppen, då denna icke syntes viljagodkänna undantagsparagrafen om sättet för värnpliktens fullgörande.Kommittén hade således vunnit det mål densamma uppställt för sig att genom beviljande av självstyrelse bana vägen fören lycklig lösning av ålandsfrågan. Men genom det långa dröjsmålet med utarbetande av förslag till lag om självstyrelse,de många fel som begåtts, samt genom den brist på förutseende, varmed Ålandsfrågan invecklats allt mer och mer.Åland s.k. landsting vägrade att godtaga självstyrelsen; regeringen ansåg sig på grund av vissa handlingar från de le-dande ålänningarnas sida böra skrida till mera resoluta åtgärder och lät häkta Ålandsrörelsens egentliga ledare, herrarSundblom och Björkman; Nationernas Förbund upptog, efter det att fredskonferensen i Paris 1919 haft Ålandsfrågan un-der behandling, men avböjt att avgöra densamma, på Englands tillskyndan i juli 1920 officiellt frågan till handläggning;allt händelser, varigenom den slutliga lösningen uppskjöts. Rapportörskommission utsedd av Nationernas FörbundUnder denna tid sammanträde kommittén då och då för att hålla sig underkunnig om frågans olika skeden. Som bekant- beslöt Nationernas Förbund - efter att hava inhämtat utlåtande av en juristkommission, att hänskjuta Ålandsfrågan tillbehandling av en rapportörkommision, som i sådan avsikt ägde att i Stockholm, Helsingfors och på Åland närmare stu-dera densamma.Ålandskommittén i Helsingfors! Bakgrunden till Ålands självstyrelse 4
  • 7. Hembygdsrättens tillkomst (Vintern 1920)Då möjligheten förelåg, att rapportörerna under sin vistelse i Helsingfors även ville höra kommittén, började kommitténbereda sig att inför dem kunna belägga sin ståndpunkt i frågan och därigenom kunna bidraga till en lösning av denna iav kommitténs antydd riktning. Efter att hava dryftat saken vid flera sammanträden enades kommittén om att för sin delframställa följande förslag:”Självstyrelsen borde kompletteras med en bestämmelse därom att politisk rösträtt i landskapet skulle tillkomma en-dast sådana personer, vilka antingen genom födelse eller långvarig vistelse i landskapet kunna betraktas såsom ålän-ningar i egentlig bemärkelse. Likaså borde rättighet att besitta fastighet i landskapet tillkomma endast personer, såkvalificierade som ovan namnes, eller också borde Ålands landsting tillförsäkras rätt att genom expropriationsförfa-rande skydda sig emot möjligheten av att åländsk jord övergår i främmande händer.”Mötet med rapportörerna (2.12.1920)Ordförande Tollet uppgjorde sedermera förslag till den skrivelse (bilaga VIII) , vilken i fransk översättning skulle över-lämnas åt rapportkommissionen. Därutöver utarbetades en kort presentation (bilaga IX) av kommitténs medlemmarsamt en redogörelse över kommitténs program och verksamhet (bilaga X) för att i tysk och engelsk översättning tillstäl-las rapportörerna. Kommittén anmodades också sedermera att den 2 december 1920 kl.11.00 f.m. infinna sig i Societets-huset till en konferens med rapportörkommissionen. Kommittén representerades vid tillfället av ordföranden Tollet samtledamöterna Andersson, Cederhvarf, Fagerlund, Hausen, Sonck och Östling. Förutom rapportörerna Beyens, Calonder, ochElkus närvaro deras sekreterare Nielsen och Willmore. Såsom ordförande fungerade dr Calonder. Sammanträdet varadenärmare två timmar. Efter det hr Tollets uppläst kommitténs tidigare refererade förslag på franska språket, begynnterapportörerna framställa frågor, vilka besvarades av kommitténs ledamöter. Samtalet fördes på engelska och tyska språ-ken.Kommittén fick det bestämda intrycket av sammankomsten att rapportörena med största intresse och synnerlig sakkän-nedom ägnat sig åt den svåra frågan och burit såväl de frågor, som framställdes, som den uppmärksamhet, varmed sva-ren åhördes, vittnesbörd om att rapportörerna på allt sätt försökte att finna utgångspunkten för en lycklig lösning avÅlandsfrågan.I vilken riktning förslaget till lösningen skulle komma att gå var omöjlig att med ledning av diskussionen vid samman-komsten kunna förutsäga. Det syntes dock kommittén som de synpunkter, vilka framlades i kommitténs förslag, till-drogo sig rapportörernas synnerliga uppmärksamhet. Att observera är att kommitténs inlämnade skriftliga förslag ickeav kommittén före sammanträdet delgivits vederbörande finländska myndigheter och att ej heller någon anhållan att fådel av densamma hos kommittén framställts.Under rapportörernas vistelse i Helsingfors togs från kommitténs sida initiativ till en rout i Stenmans konstsalong, dären utställning av finländska målares tavlor med motiv från Åland arrangerats och där föredrag berörande Åland hölls.På rapportörernas resa till Åland och under deras uppehåll därstades var doktor Numelin i egenskap av tjänsteman vidutrikesministeriet dem följaktig och blev därigenom i tillfälle att såsom sakkunnig i Ålandsfrågan och såsom initierad iÅländska förhållanden lämna rapportörerna av dem äskade upplysningar. Över sin resa till Åland avgav dr Numelin enberättelse till kommittén (bilaga XI). Juni 1921 - Juni 1922Beslutet från Nationernas förbund (1.6.1921)I Juni 1921 kom så underrättelsen om Nationernas Förbund beslut i Ålandsfrågan. Detta gick i den av rapportörkommis-sionen föreslagna riktningen, nämligen bevarande av Finlands suveränitet och införande i sjävstyrelselagen av komplet-terande bestämmelser om sättet för utnämning av landshövding i landskapet, om svenska språket som undervisnings-språk, om rätt att förvärva kommunal och politisk rösträtt i landskapet, om landskapets hushållning, om rätt att besittafastighet samt om rätt till expropriation.Kommittén hade tillfredsställelsen att i beslutet finna i huvudsak de synpunkter tillgodosedda, vilka ingick i det förslagkommittén överlämnat till rapportörernas beaktande. En betänklig avvikelse från kommitténs förslag angående rätt attbesitta jord på Åland förefanns dock Nationernas Förbunds beslut nämligen att denna rätt gjordes beroende av laga boÅlandskommittén i Helsingfors! Bakgrunden till Ålands självstyrelse 5
  • 8. och hemvist inom landskapet och icke såsom kommittén föreslagit av samma villkor som äro nödiga för vinnande avpolitisk rösträtt. Denna avvikelse har redan nu hunnit giva anledning för Ålands landsting att betona möjligheten av enny hänvändning till Nationernas Förbund.Garantilagen godkänd av Finlands riksdag (9.12.1921)Den 9 december 1921 antog Finlands riksdag för sin del denna s.k. garantilag, som utfärdades officiellt den 11 augusti1922 och den 13 januari 1922 utfärdade Republiken Finlands President förordning om val av representanter Ålands förs-ta landsting och om tiden för landstingets första sammanträde. Vilken bestämdes till den 8 juni 1922. I samband medÅlandsfrågans avfärdande från dagordningen utfärdades den 30 december 1921 en amnestilag därom, att åtal mot per-soner, vilka varit verksamma för Ålands avskiljande från Finland eller underlåtit att infinna sig till uppbåd på Åland,skall förfalla.Härmed hade också uppfyllts ett av de önskemål kommittén framlagt i sitt till regeringen riktade program i december1918.Amnestilagens utmaningarDå emellertid denna amnestilag kunde tolkas annorlunda, att densamma icke omfattade dem, som infunnit sig till upp-båd och blivit godkända, men sedermera underlåtet att inställa sig vid resp. truppdelar, skred kommittén till åtgärder attgenom en officiell förklaring få även dessa inryckta i amnestilagen. En sådan förklaring utfärdes också av justitiekansler,men då denna förklaring syntes omfatta endast de till nyssnämda kategori hörande åländska ynglingar, vilka underkas-tats uppbåd efter utfärande av självstyrelselagen av den 6 maj 1920 och då från åländskt håll initiativ tagits att få justitie-kanslern förklaring att omfatta även sådana åländska värnpliktiga, vilka före nämnda dag gjorts sig skyldiga till utebli-vande från resp. truppdelar, understödde kommittén hos vederbörande myndigheter anhållan, vilken också bifölls. Iännu en annan brännande fråga var kommittén under vintern 1921-1922 i tillfälle att göra framställning nämligen angå-ende den finländska militärens bortdragning från Åland. Också denna fråga löstes i lycklig riktning.Kommitténs utgivande av en handbok till den åländska befolkningenDå förordningen om det första landstingets sammankallande utkom, uppstod inom kommittén fråga därom, på vilketsätt kommittén kunde medverka till att göra Ålandslagen med till denna hörande kompletteringslagar och förordningarmera kända och spridda på Åland. Kommittén beslöt att i sådant avseende utgiva en kortfattad handbok som skulleinnehålla samtliga lagar och förordningar, som berörde Ålands självstyrelse jämte nödiga förklaringar till dessa. Redige-ringen av denna publikation ombetroddes kommitténs ordförande och vicehäradshövding John Uggla, som förklarat sigvillig. Efter skedd överenskommelse med Holger Schildts förlagsaktiebolag, utkom handboken den 11 mars 1922 i serien”Frågan för dagen” och i en upplaga stor 1 000 exemplar. Handboken åsattes det låga pris av fem mark för att få så storspridning på Åland som möjligt. Detta möjliggjordes genom att kommittén av sina medel erlade vicehäradshövdingenUgglas författarhonorar och bidrog till tryckkostnaderna. Såvitt kommittén har sig bekänt har utgivandet av handbokenhälsats med största tillfredsställelse på Åland, särskilt av landstingsnämnden samt övriga personer och myndigheter,som hava att skaffa med den åländska självständigheten.Upprepade gånger har under under de gångna åren kommitténs sakkännedom och insikter i den åländska frågan tagits ianspråk av intresserade. Redan sommaren 1918 var Lars Sonck inkallad som expert i den tidigare nämnda demolerings-kommissionen. Vid olika skeden av den åländska frågan har kommitténs ordförande anlitas som sakkunnig. SammanfattningKommitténs ledamöters medverkan i processenPå våren 1919 under tiden för ålandsfrågans behandling av fredskonferensen vistades ledamot Östling på uppdrag avregeringen i London och Paris för att såsom expert i Ålandsfrågan bistå legationerna på dessa orter. Till ledamot i denstatskommitté , som den 7 juli 1920 tillsattes för att uppgöra förslag till proposition om ålänningarnas fullgörande avÅlandskommittén i Helsingfors! Bakgrunden till Ålands självstyrelse 6
  • 9. värnplikten, om valordningen för landskapet Åland, om landstingsordning för Åland samt om landskapsnämndensåligganden och skyldigheter, inkallades ordförande Tollet.I juni 1920 utgav ledamoten Otto Andersson sitt synnerligen uppmärksammande arbete: Bidrag till kännedom omÅlandsfrågans uppkomst och stämningar på Åland 1917-1918, vilket sedermera i fransk översättning tillställdes rap-portkommissionen och övriga intresserade i utlandet. Yttermera har ledamoten Andersson i tidningspressen berörtÅlandsfrågans uppkomst och kommittéledamoten Östling i ett öppet brev till ålänningar år 1919 framlagt sin uppfatt-ning i Ålandsfrågan. I författande av dem år 1920 på franska språket utgivna broschyren av John Uggla ”La question d’A-land” har ordförande Tollet deltagit såsom rådgivare och sakkunnig.I oktober 1922 hade kommittén den stora tillfredsställelsen att få se sin ledamot L.W. Fagerlund utnämnas till landshöv-ding i landskapet Åland, sedan han av Ålands landsting uppställts såsom kandidat till posten, som jämlikt med lagenom självstyrelse för Åland skall tillsättas.Kommitténs sammansättning har under hela tiden varit sådan den tidigare angivits. Efter herr Bertel Jungs flyttning tillÅbo på hösten 1919 har han endast då och då varit i tillfälle att deltaga i kommitténs arbete. Under de månader”Ålandsposten” utkom hade kommittén en byrå med behövlig personal. Under övriga tider har kommittén i regel hållitsina sammanträden i herr Soncks arkitekturbyrå, som av honom godhetsfullt upplåtits för ändamålet. Kommitténs rä-kenskaper hava granskats av utsedda revisorer herrar L.W. Fagerlund och Henrik Gadd.Slutord från kommitténMed angivande av denna berättelse kan kommitténs verksamhet egentligen anses som avslutad. Ålandsfrågan har fåttsin lösning och landskapets självstyrelse har genom folkvalda organ trätt i funktion. I vad mån kommittén kunnat bidra-ga till att landskapet Åland kommit åtnyttjande av de priviligerade ställning, som nu är detsamma garanterad, är själv-fallet omöjligt att avgöra. Fastslås kan dock att tanken på en självstyrelse för Åland med garantier till språk och nationa-litet först framlades och utvecklades av kommittén och att denna tanke, som till en början av vederbörande myndighetermottogs med reservation, ja så gott som avvisades, dock slutligen gick segrande fram och blev en verklighet. Ålandskommittén i Helsingfors! Bakgrunden till Ålands självstyrelse 7
  • 10. Aktörer i tillkomsten av självstyrelselagenA) Arkitekten Bertel Jung F) Medicinalrådet Dr Arthur Tollet, wikipedia , Uppslagsverket Han verkade många år såsom läkare på (f. 11/7 1872 J:bstad, d. 12/5 1946 Hfrs) Åland, deltagit under sin vistelse där- innehar parcell på Åland, medlem av städes i det kommunal-politiska och statskommittén för uppgörande av för- kulturella arbetet på Åland. Fungerat slag till ekonomisk förbättring på Åland. som medlem av kommittén för upp- byggande av förslag till självstyrelse för Ålandskommittén (ÅK) Åland. Ålandskommitténs (ÅK) Ordförande. B)Fil.Dr. Reinhold Hausen wikipedia G) Fil.Dr. Jim Östling född 1850 Bomarsund, död 1942 Hel- singfors, Uppslagsverket f.d. statsarkivarie, (f. 24/11 1884 Mariehamn, d. 29/4 1955 Hfrs) född och uppvuxen på Åland, tillbragt född av åländska föräldrar och uppvuxen på Åland, fin- därstädes under en följd av år sin tjänst- ländsk delegerad i Ålandsfrågan vid fredskonferensen i lediga tid. Som historieforskare publice- Paris. Ålandskommitténs (ÅK) rat flera arbeten rörande Ålands historia.Innehar parcell på Åland. Ålandskommittén (ÅK) H) FIl.Mag Björn CederhvarfC) Medicinalrådet Dr L.W. Fagerlund Arkeolog, vistades under många somrar i och för arkeolo- giska wikipedia, Uppslagsverket arbeten på Åland. Där igenom bidragit till kännedom om verkat många år på Åland såsom läkare, Ålands forntid och äldre bebyggelse. tagit del i de kulturella strävandes där- Ålandskommitténs (ÅK) städes, skapare av Ålands historiska museum och en tid ordförande i styrel- I) Bonden Johannes Holmberg sen för Ålands folkhögskola, medlem i Född av åländska föräldrar och bosatt i Geta. Medverkade statskommitén för uppgörande av för- i Stadskommittén (Bilaga 3) samt Tulenheimo kommittén. Blev slag till ekonomiska reglering av Åland, sedermera den enda invalde i första landstinget från Själv- medlem i Ålands trafikkommitté. Inne- styrelse falangen. har parcell på Åland. (ÅK) J) Jordbrukaren Fridolf SundbergD) Arkitekt Lars Sonck Ålänning bosatt i Finström och jordbrukare, han var aktiv wikipedia, Uppslagsverket inom äppelodlingar och spred sina äppelsorter över Åland f 10/8 1870 Kelviå, d 14/3 1956 Hfrs och södra Finland. Han medverkade i Stadskommittén (Bi- sedan barndomen uppvuxen på Åland laga 3) och under flera år därstädes bosatt un- der sin ledighet. Grundlig kännare av K) Sjökapten Johan Wennström Åländska förhållanden, innehar parcell på Åland. Ålänning och han medverkade i Stadskommittén (Bilaga 3) Ålandskommittén (ÅK) och ersattes av Sjökapten G.S. Gustafsson L) Sjökapten G.S GustafssonE) Fil.mag Otto Andersson (ÅK) Ålänning och han medverkade i Stadskommittén (Bilaga 3) wikipedia, Uppslagsverket och ersattes av Sjökapten G.S. Gustafsson f. 27/4 1879 Vårdö, d. 27/12 1969 Åbo) född av åländska föräldrar och upp- vuxen på Åland innehar lägenhet där- städes, tillbringar därstädes sin lediga tid. Upparbetat och samlat åländska folkmelodier och på det kraftigaste bi- dragit till bevarandet av gammal åländsk kultur. Ledande ställning som en av det svenska Finlands målsmän på musikens och tonkonstens område. För-fattare av bemärkt uppsats i Ålandsfrågan.Ålandskommittén i Helsingfors! Bakgrunden till Ålands självstyrelse 8