Your SlideShare is downloading. ×
0
Bortom Web 2.0
Bortom Web 2.0
Bortom Web 2.0
Bortom Web 2.0
Bortom Web 2.0
Bortom Web 2.0
Bortom Web 2.0
Bortom Web 2.0
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Bortom Web 2.0

973

Published on

Bortom Web 2.0. Conference report from Computers in …

Bortom Web 2.0. Conference report from Computers in
Libraries 2007.

Computers in Libraries 2007 is the leading conference
for librarians and information professionals
who need to know about the latest technologies,
equipment, software, and services available.
The author shares his impressions and views about the latest trends in social media and its impact on libraries and lifelong learning.

Published in: Business
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
973
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
10
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1. InfoTrend 62 (2007)2 Bortom Web 2.0. Åke Nygren är studiebib- liotekarie och projektle- dare på Kista Lärcenter/ Konferensrapport bibliotek samt lärmiljö- koordinator i Stockholms från Computers in stadsbibliotek. På blog- gen Bibl.se skriver han om e-media, bibliotek 2.0 Libraries och lärmiljöer. Han fick Swets Information Servi- 2007 ces stipendium 2006 för att åka till konferensen Connections & Strategies och föreläsningarna Computers in Libraries 2007 in Arlington, USA. fokuserade följaktligen framförallt på sociala Computers in Libraries 2007 is the leading confe- medier, t.ex. bloggar, wikis, podcasting och rence for librarians and information professio- virtuella världar. nals who need to know about the latest techno- logies, equipment, software, and services avai- Informationsdiet lable. The author shares his impressions and Halvvägs på min flygresa - någonstans över views about the latest trends in social media norra Kanada ungefär – bestämde jag mig för and its impact on libraries and lifelong lear- en lämplig informationsdiet som skulle kunna ning. begränsa min iver och hålla mig fokuserad un- der konferensdagarna. De första föreläsningar jag kryssade för i konferensprogrammet var de Internet idag är en ocean av information. Sök- som kretsade kring web 2.0 och det livslånga ningar i Google kan formligen ge tsunamivå- lärandet. Eftersom jag till vardags arbetar med gor av träffar. Den största utmaningen i det lärmiljöfrågor var From Core Competencies to elektroniska referensarbetet är därför förstås Learning 2.0 förstås ett givet val. Likaså Social inte att hitta mer eller mindre relevanta käl- Software in Libraries: Building Collaboration, lor utan snarare att sortera bort de irrelevanta Communication, and Community Online. Vi- träffarna. dare fick jag ju inte missa Gaming & Learning, Detta gäller i inte heller Using Social Media for Communi- högsta grad även ty Engagement eller Get a Second Life: Library konferensbesök. Services in a Virtual World. Hur svårt är det inte att välja när man änt- Denna ”learning-cocktail” spetsade jag se- ligen står där - i en av de mest välsorterade dan givetvis med konferensens tre keynote-ta- av biblioteksvärldens alla godisaffärer och bara lare: Lee Raine från Pew Internet & American får välja en liten bråkdel av allt det goda som Life Project och Andy Carvin från National står på hyllorna? Ungefär så kändes det när jag Public Radio som båda presenterade senaste på planet till Washington försökte välja bland nytt om användningen av sociala medier, samt alla spännande föreläsningar som Computers John Van Oudenaren från Library of Congress in Libraries 2007 lockade med. Temat för i år som rapporterade om utvecklingen av World var Beyond Library 2.0: Building Communities, Digital Library. 31
  • 2. InfoTrend 62 (2007)2 Sociala medier och det livslånga lärandet Internet är därmed en plattform för kollektiv Låt oss inleda med Lee Raine och Andy Car- intelligens som biblioteken måste ta på all- vin. Vad hade de att berätta som har relevans var. Tiotals miljoner amerikaner, speciellt de för oss i biblioteksvärlden, och i synnerhet yngre, skapar och delar innehåll online. 28% för oss som arbetar med det livslånga läran- av tonåringarna och 12% av de vuxna har en det? Ganska snabbt kan man konstatera att egen blogg. Mer än hälften av tonåringarna det här med web 2.0 på ett avgörande sätt på- har en egen profil på någon social nätverks- verkar allas vårt sätt att inhämta, bearbeta och tjänst, t.ex. MySpace, och de hanterar i all- dela med oss av information och kunskaper. mänhet sina profiler på ett smart och ansvars- De sociala medierna tvingar oss att i grunden tagande sätt. förändra våra synsätt angående vem som äger informationen, hur kunskap produceras och Wikipedias läsare är välutbildade förmedlas. För näringslivet innebär givetvis Wikipedia används av 44% av ungdomarna. sociala medier nya möjligheter till effektiv och En stor andel av Wikipedias användare har gratis marknadsföring genom att låta kunder- hög utbildningsnivå och många försöker ve- na producera nytt innehåll – via t.ex. blog- rifiera informationen de hittar där, anting- gar, wikis, podcasting och videodelning. Kun- en online eller genom personer i sina sociala derna blir då inte bara innehållskonsumenter nätverk. Människors sociala nätverk fungerar utan även producenter av innehåll. Företagen därmed som viktiga resurser för faktagransk- kan därmed dra nytta av kundernas virtuella ning. En intressant reflektion i sammanhanget sociala nätverk för att öka sina marknadsan- blir då att om vi i biblioteken blockerar den delar och intäkter. publika tillgången till sociala nätverkstjänster Här har biblioteken mycket att lära; för (Instant Messaging, VoIP osv,) så blockerar vi att bättre marknadsföra sina tjänster, nå ut till samtidigt människors möjligheter att granska nya användargrupper och sist men inte minst: informationen via sina sociala nätverk. bjuda in användarna till delaktighet och enga- gemang i utvecklingen av bibliotekens tjäns- Utmaningar ter. Vad jag kan se finns här en oerhörd möj- Lee Rainie pekade på några viktiga utmaning- lighet för biblioteken att för en relativt billig ar som biblioteken och alla andra deltagare på penning ta tillvara ”the wisdom of the crowd”, den sociala webben står inför: höja kvaliteten på våra tjänster och stärka vår • Navigering - att lära oss gå från linjär till roll som plattform för livslångt lärande. Den icke-linjär navigering chansen får vi inte missa! • Kontext - att lära oss att se samband och sammanhang eftersom web 2.0 styckar Internet – en plattform för kollektiv upp informationen (”web 2.0 is disaggre- intelligens gating info”) Konferensens första keynote-speaker Lee • Fokus - att hitta ett sätt att ge plats för ef- Rainie, director för Pew Internet & American tertanke och djupare tänkande i en kultur Life Project, menade att Internet har blivit da- som förutsätter ”multitasking”. gens dator, dvs antalet människor som använ- • Skepticism - att lära oss att kritiskt värdera der Internet är idag nästan lika många som det information antal som använder datorer. Webben är idag • Etiskt handlande - att förstå reglerna i cy- en social plattform där människor kommu- berspace och dess villkor, t.ex. frågor rö- nicerar och delar information med varandra. rande det privata och det offentliga. 32
  • 3. InfoTrend 62 (2007)2 Web 2.0 – en revolution för de etablerade bloggosfären blir allt vanligare och större ton- medierna vikt läggs på s.k.nätverksjournalistik. Andy Carvin in- ledde sitt anfö- Demokratisering av ordet rande Using Soci- Varför, kan man undra, har då plötsligt de etab- al Media for Com- lerade medierna tagit till sig web 2.0? Flera fak- munity Engage- torer kan spela in, varav lönsamhet förstås är ment med att berätta om hur de nya sociala en. Andra kan vara möjligheterna att förbättra medierna i grunden förändrar stora etablerade journalistikens transparens, skapa en publik medieproducenter som NPR (National Public dialog samt öka kreativiteten. De sociala me- Radio), CNN (Cable News Network) and dierna har bidragit till en demokratisering av USA Today. Genom att ta till sig web 2.0-kul- ordet som de flesta nu tycks vara överens om turen och integrera dess normer om delande är av godo. Man talar idag om s.k. Open Pilo- och transparens på sina webbplatser söker des- ting vilket innebär att allmänheten får hjälpa sa företag hitta nya former för samhällsenga- till att skapa nya program genom att bearbeta gemang. programutkast innan programproduktionen. På National Public Radio pågår flera sådana Fokus på idéer och kreativitet – inte experiment, bl.a. Bryant Park Project (http:// tekniskt kunnande www.npr.org/blogs/bryantpark/). Andra exempel Web 2.0-revolutionen har lett till att männis- på etablerade medier som öppnat upp för an- kor idag kan fokusera på idéer och kreativitet vändargenererat innehåll är BBC, CNN och snarare än tekniskt kunnande när de vill få ut USA Today, som på sina webbplatser låter lä- sina budskap till en större publik. Det mest sarna kommentera och ladda upp egna bilder, kända sättet att snabbt sprida information en filmer och podcasts. masse är bloggandet. I början av bloggvågen chockades den traditionella journalistkåren “Did your know they are över att kreti och pleti plötsligt kunde skriva paying library staff to play and to do something they om i princip vad som helst, hur som helst och call Learning 2.0?” snabbt få ansenliga läsarskaror. Det grydde en Learning 2.0 misstro mellan etablerade journalister och de nya skribenterna i bloggosfären. Journalister ifrågasatte bloggares skrivmetoder och förmå- ga att förhålla sig opartiska i rapporterandet. Webben - allas angelägenhet! Skarp kritik riktades mot vad man menade var Vad har ny teknik med bibliotekariernas kärn- en växande mobbmentalitet i bloggosfären. kompetens att göra? Allt! Det menar Hele- Bloggarna å sin sida menade att det inte ne Blowers från Public Library of Charlotte gick att lita på de stora och ”gamla” medierna. Mecklenburg County som har satt igång en De uttryckte också en stark skepsis gentemot mindre folkrörelse med sitt radikala och spän- vad de menade var de traditionella mediernas nande personalutbildningsprogram Learning brist på respekt för allmänhetens visdom. Nu, 2.0. Istället för att som tidigare betrakta IT menar Andy Carvin, har detta ställningskrig som något förbehållet bibliotekens IT-avdel- mellan journalister och bloggare avblåsts. Idag ningar behöver vi förstå att webben numera är ser vi en tydlig tendens till ömsesidig förståel- allas angelägenhet. Just det - allas! Den sociala se. Samarbeten mellan etablerade medier och webben är här för att stanna och därmed bör 33
  • 4. InfoTrend 62 (2007)2 bokmärken online på den sociala bokmärkes- tjänsten Del.icio.us. Genom att personalen uppmanas att dokumentera sina framsteg på en egen blogg kan man gynna en delandekul- tur som leder till kollaborativt lärande genom ”Peer-to Peer Networking”. Traditionella personalutbildningar utgår ifrån det vi redan känner till medan Learning 2.0 handlar om att ta språnget ut i det okän- da och börja upptäcka framtiden, det vi ännu inte sett. Artikelförfattaren i en paus tillsammans med Helene Blowers. Foto: Janie L. Hermann Konkreta tips för lekfullt lärande Helene Blowers avslutade sin medryckande erfarenhet av web 2.0-tjänster vara en själv- och entusiastiska framställning med att ge oss klar del av alla biblioteksmedarbetares kärn- några konkreta tips på vägen: kompetens. • Förväxla inte lärande med utbildning Learning by doing • Bygg ett kompetensutvecklingsprogram Hur genomför man då denna kompetenshöj- för ”late-bloomers”. De som behöver ning bland teknikskeptiska biblioteksmedar- Learning 2.0 är inte de redan frälsta utan betare? Jo, genom ”learning by doing”, och de som hoppat på IT-tåget sent ”learning by playing” kombinerat med belö- • Kommunicera veckovis via 1.0-metoder, ningar. Tekniken ska erfaras praktiskt, det ska t.ex. muntligt eller via e-post vara roligt och det ska löna sig att kompetens- • Fokusera på upptäckter och uppmuntra utveckla sig. Traditionell personalutbildning, utmaningar menar Helene Blowers, leder inte nödvän- • Uppmuntra personalen att använda var- digtvis till lärande och därför bör de praktiska andras kunskap genom att samarbeta momenten lyftas fram i personalutbildningen. • Kom ihåg att det inte handlar om att bli Istället för att bara prata om webbtjänster ska accepterad och att göra saker “rätt”. Det istället personalen använda webbtjänsterna handlar istället om exponering. själva. • Praktisera transparens och radikalt förtro- ende 23 Things • Uppmuntra personalen hela tiden att le- På Public Library of Charlotte Mecklenburg ka!!! County och på ett femtontal andra amerikan- ska och australiska bibliotek – samt på Malmö Learning by playing stadsbibliotek - har man arbetat fram ett ut- Meredith Farkas är Distance Learning Librar- bildningsprogram kallat 23 Things där perso- ian vid Norwich University och författare till nalen får utföra 23 konkreta web 2.0-relate- ”Social Software in Libraries: building Col- rade uppgifter/ting som de fortlöpande doku- laboration, Communication and Community menterar på sin egen blogg. Det kan handla Online. Även hon pläderar för ”learning by om t.ex. att ladda upp bilder till Flickr, an- playing” . Det bästa sättet att lära sig något vända RSS-feeder eller att spara och tagga upp är via lek, och vad är bättre lämpat för lek än 34
  • 5. InfoTrend 62 (2007)2 sociala mjukvaror? Bloggar och wikis t.ex. un- vänd sociala nätverkstjänster som Face- derlättar konversationer för kollaborativt lä- Book och MySpace. rande. Vi är inte längre begränsade till e-post- • Ge biblioteket ett mänskligt ansikte. listor för att delta i diskussioner utan nu på- Använd Flickr för att visa vad biblioteket går konversationer överallt. Vi kan dra nytta handlar om. En bild säger mer än 1000 av ”the wisdom of the crowd”. Aldrig tidigare ord. har vi haft närmare till kollektivets samlade • Tillhandahåll tjänster för distansanvän- kunskap och lärande än idag. När en student dare. Fler och fler av våra användare är kör fast i studierna kan han eller hon snabbt virtuella och vi behöver nå dem också. An- be om råd av någon i sin kompislista på t.ex. vänd IM eftersom det är vad människor MSN eller Yahoo Messenger. Sociala bok- använder – istället för att försöka få dem märkestjänster som del.icio.us gör det möjligt att använda något nytt och okänt såsom att ta reda på vad andra har hittat, wikis kan speciell programvara för virtuell referens- användas t.ex. till att dela lokal information tjänst.Använd webcasts för att skapa ma- på konferenser etc. nualer istället för skärmdumpar och steg- för-steg-instruktioner (jfr Calgary Public Sociala medier skapar lust att lära - och Library) att dela med sig • Erbjud bibliotekstjänsterna där använ- Tack vare de social mediernas transparens och darna är. Skapa en MySpace profil. An- användarvänliga gränssnitt får vi lättare kon- vänd en MeeboMe-widget för att använ- takt med vår egen lust att skriva, skapa och daren ska kunna starta en IM-konver- dela med oss av vår kunskap: ”We can make sation direkt på webbplatsen, utan att a more human connection to people” Män- behöva registrera ett nytt IM-konto. An- niskor, även i näringlivet, skriver om det som vänd RSS-strömmar för att syndikera ditt verkligen gör dem passionerade. Allt detta innehåll till många olika ställen. gynnar inlärningen. • Använd kundernas kommunikationsvä- Tack vare RSS kan vi personifiera, dvs in- gar, erbjud t.ex. referensservice via SMS dividanpassa, våra informationskällor. Indivi- • Dra nytta av kollegors och kunders kol- den kan därmed utan större besvär skapa sin lektiva intelligens t.ex. genom att införa egen tidning (RSS-läsare) eller radiostation möjlighet att tagga och kommentera inne- (podcasting) håll i bibliotekskatalogen. Vad kan biblioteken göra? Bra att tänka på: Biblioteken måste börja leverera innehåll som • Undvik “teknolust” – tänk på behovet är anpassat för de plattformar och verktyg som först, välj därefter det bästa verktyget. Ställ människor använder. Hur kan vi göra det? frågor som ”Kommer det här att förbättra biblioteksservicen? Kommer användarna • Sprid information – blogga, använd RSS, verkligen att använda tjänsten? starta en wiki, använd del.icio.us, starta • Involvera all sorts personal i planering- podcasts en – inte enbart den tekniskt kunniga per- • Få användar-feedback genom att starta sonalen, utan alla dem som kommer att konversationer, t.ex. via en blogg. Lämna använda och marknadsföra verktygen. kommentarfunktionen öppen så att män- • Involvera IT-avdelningen i planeringen niskor kan tycka till om biblioteket. An- redan från start. 35
  • 6. InfoTrend 62 (2007)2 • Lek med tekniken! att förbättra biblioteksservicen och stärka bib- • Lita på dina användare, lär av dem – var liotekens roll i Internetanvändarnas, speciellt inte rädd för kommentarerna de kan tän- de yngres, liv. kas publicera. Web 2.0 handlar om totalt Alliance & Charlotte Libraries var de för- förtroende (”radical trust”) och om vi inte sta biblioteken som började bygga en närva- har det så går vi miste om värdefull använ- ro i Second Life. Alliance Information Archi- darmedverkan pelago har idag över 5000 besökare per dag • Tänk hållbarhet och uthållighet. Före- och man erbjuder bl.a. virtuell referensservice, ställ dig att att tjänsten kommer att finnas möten, bokprat, utställningar (mycket popu- under många år. lära!), workshops och utbildningar. Den virtu- • Tänk ut en policy, t.ex. för publicering av ella världen används här alltså som ett verktyg kommentarer. för e-learning, upplevelser, marknadsföring • Marknadsför funktionalitet, inte tek- och communityskapande. Genom att befin- nik. Användarna bryr sig om det som na sig i Second Life vill man vara där både verktyget kan leverera, inte tekniken. bibliotekens användare och icke-användare är. Man försöker helt enkelt värna om det offent- liga rummet i den virtuella världen. Det finns Get a second life! få offentliga platser i Second Life som är öpp- Det talas idag allt oftare om virtuella 3D-värl- na för alla. Här kan biblioteken göra skillnad dar som nästa generation Internettjänster. genom att erbjuda öppna och offentliga mö- Istället för att bygga webbplatser som enbart tesplatser. För bibliotekarierna innebär pro- representerar produkter eller tjänster, varför in- jektet ett sätt att bryta ny professionell mark, te bygga virtuella världar som verkligen före- här får man tillfälle att bekanta sig med fram- ställer det som företaget eller organisationen tidens webbgränssnitt: 3D-webben. Det är vill visa och/eller marknadsföra? också ett utmärkt tillfälle till nya möten med Tjänster som Second Life, Active World bibliotekarier över hela världen. Efter flera års och World of Warcraft har tagit fasta på det- arbete med biblioteksservice i Second Life kan ta och erbjuder vem som helst att köpa och Allience & Charlotte Libraries konstatera att bebygga mark i virtuella 3D-miljöer. Second medborgare i virtuella världar verkligen vill ha Life är den mest befolkade virtuella världen ett bibliotek. Folk frågar efter böcker även i en med över 6 miljoner registrerade ”invånare”. virtuell värld! Second Life är dessutom roligt Förutom Second Life ligger stora aktörer som och varför skulle inte bibliotekarier få ha kul? Sony och Google i startgroparna för att med Vad kan då Second Life tillföra det livs- Playstation respektive Google Maps som bas långa lärandet? Massor, tänker jag. På blog- erbjuda sina användare att bygga en virtuell gen Digitization 101 (http://hurstassociates. närvaro. blogspot.com/search/label/Second%20Life) Under föreläsningen Get a Second Life: summerar en grupp konferensdeltagare sina Library Services in a Virtual World (Lori Bell: tankar kring Second life, de konstaterar bl.a. Alliance Library System, Tom Peters: TAP In- att biblioteksnärvaro i Second life kan formation Services, Kelly Czarnecki och Matt Gullett: PLCMC) fick vi en inblick hur man • möjliggöra nya samarbeten mellan t.ex. i bibliotekssystemen Alliance & Charlotte Li- bibliotek, muséer, utbildningsanordnare braries har tagit sig an uppgiften att börja för- och återförsäljare som inte vore möjliga i stå och utnyttja den senaste 3D-tekniken för den verkliga världen 36
  • 7. InfoTrend 62 (2007)2 • bli en ny plattform för distansundervis- Backchannels – Vad twittrar du om? ning Vad skulle en konferens i sann web 2.0-anda • tillgängliggöra bibliotekens osynliga och vara utan s.k. ”backchannels”*? Förutom att bortglömda specialsamlingar för använda- följa de rikliga RSS-strömmarna från konfe- re utanför närområdet rensdeltagarnas egna bloggar - samt publicera • förstärka bibliotekariernas framtida vägle- ett och annat bidrag på min egen blogg Bibl. dande roll i lärandet (”facilitators”) se – testade • underlätta samarbete och utbyte av källor, jag att ge mig idéer och expertkunskap in i konferen- sens twittran- de. Twitter är When Learnie met Vesta en tjänst for Ett bit in i föreläsningen tyckte jag att det var one-liners (jfr dags för lite action: med hjälp av min laptop den svenska loggade jag in på Second Life - via min avatar ”www.onelinr.com) besläktad med chatt och ”Learnie Allen” IM. Där kan man i realtid - via mobilen, web- Väl där ben eller via IM (t.ex. MSN eller Gtalk) - följa inne telepor- ett konversationsflöde som svarar på den enkla terade jag mig frågan ”Vad gör du nu?” Via twitter skapades till referens- under konferensdagarna en spännande un- disken på den derström av användargenererat innehåll som virtuella bib- fortlöpande kommenterade och komplettera- lioteksön Info de föreläsarnas insatser. Web 2.0 i praktiken Island. Dit ha- alltså! Min uppskattning var att av cirka 1000 konferensdeltagare var vi ungefär 30-40 blog- gare och kanske 15-20 ”twittrare”. En liten rännil alltså på kanske totalt 3-4 %. Jämför detta med USA:s befolkning i stort där 28% av ungdomarna och 12% av de vuxna har en de, visade det sig, även ”Lebachai Vesta” sökt egen blogg. Det kommer att bli mycket int- sig. Hon satt längst bak i samma föreläsnings- ressant att följa utvecklingen på komman- sal som jag. de konferenser i biblioteksvärlden. Kommer Lebachai Vesta och jag ställde oss vid re- allt fler att delta i backchannel-diskussioner? ferensdisken och väntade på att föreläsarna Kommer det att bli mindre snack och mera skulle köra en demo i Second Life men till vår verkstad, så att säga? Vilka konsekvenser får förvåning gjorde de aldrig det. Varför? Visst hade det gett en extra krydda åt anrättningen * Backchannel is the practice of using networked om alla konferensens avatarer hade varit in- computers to maintain a real-time online conversa- loggade i Second Life under föreläsningen? tion alongside live spoken remarks. (…) The term Och projicerade på storbildsskärm? ”backchannel” generally refers to online conversa- tion about the topic or the speaker. Occasionally Kanske slipper Learnie Allen och Lebachai backchannel provides audience members a chance Vesta vänta förgäves vid den virtuella referens- to fact-check the presentation. (http://en.wikipedia. disken vid nästa stora 2.0-konferens? :-) org/wiki/Backchannel) 37
  • 8. InfoTrend 62 (2007)2 det i så fall för själva konferensformen? Jag ferensdagen pågick febril aktivitet på sociala kan inte låta bli att tänka att bibliotekskon- nätverkstjänster som LinkedIn och Facebook, ferenser – i likhet med många andra ”vuxna” de nordiska ”Twitter”-tjänsterna Onelinr.com och etablerade konferenser – fortfarande dras och Jaiju.com, konferensbloggen, Flickr, pod- med en web 1.0-liknande problematik. Det casts, videotjänster etc. finns en tendens att underskatta värdet av det På KTH praktiserade man med andra ord ”inofficiella” konferensinnehållet, dvs de in- det som vi på Computers in Libraries 2007 formella konversationerna under och mellan mest bara pratade om. Learning by doing och föreläsningarna, bloggandet etc. Arrangörerna learning by playing med andra ord. När ska vi i av Computers in Libraries 2007 tog förvisso biblioteksvärlden börja praktisera det vi pratar tydliga initiativ för att uppmuntra delaktig- om? När är det dags för verkstad? När kom- het t.ex. genom att lägga upp en officiell kon- mer Bibliotek 2.0, inte bara i teorin utan i ferenswiki där alla deltagare kan bidra med praktiken? När verkligheten sprungit förbi oss kommentarer och tips. Mycket lovvärt initia- och det är dags för Bibliotek 3.0? tiv, men på vilket sätt syntes det på själva kon- Det jag framförallt tog till mig under dessa ferensen? Inte alls. Jag saknade en synlig repre- intensiva, spännande och lärorika konferens- sention av deltagargenererat innehåll i form av dagar kan slutligen sammanfattas så här: digitala anslagstavlor, bildskärmar som proji- cerar upp nyhetsströmmarna från bloggar och Wisdom of the crowd! andra backchannels. De sociala medierna har en viktig roll i det Två dagar innan CIL 2007 hände något int- livslånga lärandet. De skapar både lust att lära ressant i Stockholm, en händelse som kan ses och lust att dela med sig. som en tanke: En grupp asiatiska gäststuden- ter på KTH anordnade en kostnadsfri konfe- Webben är allas angelägenhet! rensdag, Hej 2007, med syftet att låta olika int- Learning 2.0 är att våga ta språnget mot det ressenter inom web 2.0-branschen mötas och okända och tillsammans lära sig hantera fram- utbyta idéer med varandra. Efter en förbere- tiden. delsetid på bara 30 dagar hade dessa studenter - genom effektiv nätverksmarknadsföring och Släpp användarna loss - det är web 2.0! smart användning av sociala medier – lyckats Vi måste våga möta användarna där de finns, mobilisera ett ansenlig mängd föreläsare och dvs använda kanaler och verktyg som de redan deltagare samt ordnat med lokaler och utrust- använder. Låt användarna vara med att skapa ning. Allt gratis. Före, under och efter kon- innehåll. 38

×