Litteraturblogga
med eleverna
En guide steg för steg
GY
Dags att fira om
ni har Om-sidan
på plats!
7
89
10
1
Allt börjar h...
Litteraturblogga med eleverna
- en guide steg för steg
Version 1.0 2014
Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillh...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
Innehållsförteckning
Inledning1
Förberedelser – kom igång med din blogg ...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
1
Inledning
Detta är en lärarhandledning för lärare som tillsammans med
...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
2
Förberedelser – kom igång med din blogg
Skapa en blogg (www.webbstjarn...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
3
Skapa elevanvändare
När ni litteraturbloggar i klassen bör dina elever...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
4
Skapa en Om-sida
Det är viktigt att ha en Om-sida så att era besökare ...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
5
Webbstjärnas logga på startsidan
Webbstjärnans logga ska finnas på sta...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
6
Exempel på planering
Klassen läser och bloggar om Selma Lagerlöfs Kejs...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
7
Vecka 4 	 Högläsning. Klassen diskuterar Jans galenskap – vad
innebär ...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
8
Elevuppgifter
Här följer ett smörgåsbord av elevuppgifter som behandla...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
9
TILL LÄRAREN
Introducera en roman
”Nu ska vi läsa en känd klassiker” ä...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
10
TILL ELEVEN
Nätetikett
Diskussionsfrågor
Ge konkreta förslag eller ex...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
11
TILL ELEVEN
Källhänvisningar, källkritik, referat och citat
Diskussio...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
12
TILL ELEVEN
Gör en spännande inledning
En ”krok” är en inledning som ...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
13
TILL ELEVEN
Kommentera dina kamraters blogginlägg
Bloggen är ett utmä...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
14
TILL ELEVEN
Välj bilder till dina blogginlägg
1.	 Sök efter bilder (e...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
15
TILL ELEVEN OCH LÄRAREN
Upphovsrätt för bilder
•	 Bilder och fotograf...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
16
TILL ELEVEN
Bokanalysmodell
Bokens handling
•	 Redogör kortfattat för...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
17
TILL ELEVEN
Bokanalysmodell
Författaren
•	 Sök information om författ...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
18
TILL ELEVEN
Bokanalysmodell
Bokens karaktärer
•	 Vem är bokens huvudp...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
19
TILL ELEVEN
Bokanalysmodell
Miljöbeskrivning
•	 På vilka platser utsp...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
20
TILL ELEVEN
Bokanalysmodell
Språk, stil och berättarperspektiv
•	 Ber...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
21
TILL ELEVEN
Bokanalysmodell
Tema och budskap
•	 I vilket syfte har fö...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
22
TILL ELEVEN
Bokanalysmodell
Epok och litterär genre
•	 Sök informatio...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
23
TILL ELEVEN
Sammanfattande analys – slutgiltig
bedömningsuppgift
Du s...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
24
TILL ELEVEN
Utvärdering
Välj det alternativ som stämmer bäst. Motiver...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
25
Projektbeskrivning och syfte
I detta projekt skapar du som lärare en ...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
26
•	 Genom bloggen uppkommer diskussioner om webbtexters up-
pbyggnad, ...
27
Kunskapskrav, Svenska 1, 100 poäng, Kurskod SVESVE01
Betyg E
Eleven kan, i förberedda
samtal och diskussioner,
muntligt...
28
Kunskapskrav, Svenska 2, 100 poäng, Kurskod SVESVE02
Betyg E
Eleven kan, i förberedda samtal
och diskussioner, muntligt...
29
Kunskapskrav, Svenska 3, 100 poäng, Kurskod SVESVE03
Betyg E
Eleven kan, i förberedda
samtal och diskussioner,
muntligt...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
30
Bedömning
På litteraturbloggen har du alla elevers samlade alster. Du...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
31
Litteraturblogga med sina elever. En
svensklärare berättar.
–– Som sv...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
32
för att prova. Hon följde noggrant Webbstjärnans instruktioner steg f...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
33
–– Allt detta är centralt i svenskämnet men nu blev det också viktiga...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
34
för ge eleverna egna inloggningsuppgifter skrev hon själv alla
inlägg...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
35
Förslag på romaner att blogga om
Ajvide Lindqvist, John		 Låt den rät...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
36
Länktips
Litteratur
UR:s programserie Hej litteraturen! (www.ur.se/Pr...
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
Vill du veta mer?
•	 Fler lärarhandledningar
www.webbstjarnan.se/lararha...
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Litteraturblogga med eleverna - En guide steg för steg

5,055

Published on

Filippa Mannerheim har i samarbete med Webbstjärnan tagit fram lärarhandledningen "Litteraturblogga med eleverna" som vänder sig till lärare på gymnasienivå som vill blogga om litteratur tillsammans med sina elever. - See more at: http://www.webbstjarnan.se/?page_id=18880&preview=true#sthash.HKDUfFBB.dpuf

Published in: Education
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
5,055
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
6
Actions
Shares
0
Downloads
5
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Litteraturblogga med eleverna - En guide steg för steg

  1. 1. Litteraturblogga med eleverna En guide steg för steg GY Dags att fira om ni har Om-sidan på plats! 7 89 10 1 Allt börjar här, med en idé Registrera er på www.webbstjarnan.se. Kan ni tävla om 20 00 Har ni koll på Creative Commons? Annars är det dags att besöka Koll på upphovsrätt?
  2. 2. Litteraturblogga med eleverna - en guide steg för steg Version 1.0 2014 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige vars licensvillkor återfinns på creativecommons.org, för närvarande på sidan creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/legalcode. Illustrationerna skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige vars licensvillkor återfinns på creativecommons.org, för närvarande på sidan creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/legalcode Vid bearbetning av verket ska .SE:s logotyper och .SE:s grafiska element avlägsnas från den bearbetade versionen. De skyddas enligt lag och omfattas inte av Creative Commons-licensen enligt ovan. Författare: Filippa Mannerheim på uppdrag av Webbstjärnan Formgivning: Therese Tjernström, Webbstjärnan Illustration på framsida: Martin Ander
  3. 3. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna Innehållsförteckning Inledning1 Förberedelser – kom igång med din blogg 2 Skapa en struktur 2 Skapa elevanvändare 3 Skapa en Om-sida 3 Webbstjärnas logga på startsidan 5 Planering av litteraturprojektet 5 Exempel på planering 6 Elevuppgifter8 Introducera en roman 9 Nätetikett10 Källhänvisningar, källkritik, referat och citat 11 Gör en spännande inledning 12 Kommentera dina kamraters blogginlägg 13 Välj bilder till dina blogginlägg 14 Upphovsrätt för bilder 15 Bokanalysmodell16 Bokens handling 16 Författaren 17 Bokens karaktärer 18 Miljöbeskrivning 19 Språk, stil och berättarperspektiv 20 Tema och budskap 21 Epok och litterär genre 22 Sammanfattande analys – slutgiltig bedömningsuppgift 23 Utvärdering24 Projektbeskrivning och syfte 25 Era roller när ni bloggar 25 Varför litteraturblogga? Pedagogiska vinster 25 Bedömning30 Långsiktiga mål för projektet 30 Litteraturblogga med sina elever. En svensklärare berättar. 31 Kristina Alexandersons bästa pedagogiska bloggtips 34 Förslag på romaner att blogga om 35 Länktips36
  4. 4. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 1 Inledning Detta är en lärarhandledning för lärare som tillsammans med sina elever vill litteraturblogga. Lärarhandledningen är framtagen av .SE inom ramen för deras skolsatsning internet i skolan, och skoltävlingen Webbstjärnan. Webbstjärnan är .SE:s skolsatsning Delta i Webbstjärnan. Då får du: 1. Kostnadsfritt utbidlningsmaterial, fria lärresurser och lärarseminarier, bland annat om att skriva webbanpassat, arbetsprocessen i webbprojektet och om källkritik och upphovsrätt på nätet. 2. Webbhotell och valfri ledig .se-adress så länge din sajt är med i Webbstjärnan. 3. Verktyg för webbpublicering. 4. Support från Webbstjärnan De lag som uppfyller våra grundläggande villkor får diplom. Du kan anmäla lag hela hösten och under första delen av vårterminen. Tävlingen avslutas innan sommarlovet då vinnarna koras på vår stora prisutdelning. Om Webbstjärnan (www.webbstjarnan.se) Webbstjärnan är en del av .SE:s satsningar för att utveckla internet och internetanvändandet. I korthet går det ut på att vi ger lärare och elever som är verksamma i den svenska skolan möjligheten att få lära sig mer om hur internet fungerar genom att delta i tävlingen Webbstjärnan. Webbstjärnan är en skoltävling om att publicera sitt skolarbete på internet, och såväl grundskole- som gymnasieelever kan delta. Om .SE (www.iis.se) .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling av internet i Sverige. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se, med registrering av domännamn samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret.
  5. 5. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 2 Förberedelser – kom igång med din blogg Skapa en blogg (www.webbstjarnan.se/tavlingen/sa-har- gar-det-till/anmal-dig-till-tavlingen) och Kom igång (www. webbstjarnan.se/hur-gor-man-webb/steg-for-steg-kurser/ mer-om-wordpress/kom-igang-med-din-sajt) Skapa en struktur Nu är det dags att planera strukturen på klassens litteraturblogg. Börja med att bestämma vilka statiska, oförändrade sidor som du vill ska ligga i menyn och vilka eventuella undersidor de ska ha. En klassblogg om en roman skulle förslagsvis kunna ha följande statiska sidor i menyn: • En startsida som hälsar besökarna välkomna och leder vidare till annat innehåll på webbplatsen. • En ”Om-sida” där klassen berättar om sin litteraturblogg och syftet med den (kanske med undersidor där varje elev presenterar sig själv närmare). • En sida vid namn ”Romananalys” med undersidor som presenterar alla de analyspunkter eleverna ska arbeta med utifrån en litteraturanalysmodell. • En sida med läroplansmål och kunskapskrav för projektet. • En sida där lärarens instruktioner till eleverna hamnar. Läs mer om hur du ger din webbplats en genomtänkt struktur www.iis.se/lar-dig-mer/guider/skapa-en-webbplats-med-wordpress/ge-din- webbplats-ratt-struktur/
  6. 6. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 3 Skapa elevanvändare När ni litteraturbloggar i klassen bör dina elever ha egna inloggningsuppgifter. Du ska alltså skapa fler användare till bloggen. Olika användare kan ha olika befogenheter (www.iis.se/lar-dig-mer/ guider/skapa-en-webbplats-med-wordpress/hantera-flera-anvandare- och-gastkommentarer/). Du som lärare är administratör vilket innebär att du kan ändra inställningar, styra över allt innehåll på bloggen, godkänna kommentarer och lägga upp nya användare. Webbstjärnan rekommenderar att du till en början ger dina elever den mer begränsade befogenhetsgraden författare. Då ger du dem rättighet att publicera material på bloggen men de kan inte ändra några inställningar. • Så här gör du för att skapa elevanvändare (www.webbstjarnan.se/video/guider/starta-upp/lagg-till-en-ny-anvandare) • Rollfördelning när ni bloggar (www.iis.se/lar-dig-mer/guider/skapa-en-webbplats-med-wordpress/hantera- flera-anvandare-och-gastkommentarer) Om någon vill vara anonym…? Man kan inte komma ifrån att eleverna visar upp sitt skolarbete för en världspublik när de bloggar öppet. Därför är det viktigt att respektera om någon i klassen (eller flera!) vill vara anonym(a). Du som lärare känner din klass och dina elever och om så är fallet är det enkelt att låta eleven skapa ett alias hon eller han kan blogga under, istället för under eget namn. Vanligtvis brukar dock situationen vara tvärtom – elever vill gärna visa upp sitt skolarbete och tycker oftast det är mycket roligt att få kommentarer från vänner och föräldrar.
  7. 7. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 4 Skapa en Om-sida Det är viktigt att ha en Om-sida så att era besökare vet vilka bloggens avsändare är och i vilket syfte ni bloggar. Det är också ett krav om du vill att din blogg ska vara med i Webbstjärnan. Detta ska er Om-sida innehålla: • Vilka som byggt webbplatsen - Beskriver lagets medlemmar, årskurs och skola (behöver inte innehålla uppgifter som identifierar de tävlande). • Webbplatsens syfte och mottagare - Förklara för besökare och juryn vad laget vill uppnå med webbplatsen och vem man vill ska besöka webbplatsen. • Den pedagogiska kopplingen - Förklara hur arbetet med webbplatsen uppfyller läro/kurs-planen, hur skolarbetet med webbplatsen gått till och rollfördelningen elever/lärare • Upphovsrätt - Ange upphovsrätten för det egna materialet. Sammanfatta hur rättigheterna från andra upphovsmän hanterats. Förklara hur laget och ansvarig lärare förhindrat plagiering. • Motivering till varför bidraget borde få pris - Berätta, utifrån bedömningskriterierna varför laget borde vinna ett pris i Webbstjärnan. • Vad har du lärt dig? Förklara vad du lärt dig av att publicera ditt skolarbete på webben. Tips! Diskutera kriterierna för bloggens Om-sida i klassen innan ni skriver. Skapa gärna undersidor där varje bloggskribent (elev) kan presentera sig själv närmare. Dags att fira om ni har Om-sidan på plats! 7 89 10 12 13 14 17 16 1 Allt börjar här, med en idé Registrera er på www.webbstjarnan.se. An we om Kan ni tävla om 20 000 kr? U Är loggan på förstasidan och Om kontakta support-teamet om du på 08-452 35 40. Har ni koll på Creative Commons? Annars är det dags att besöka www.webbstjarnan.se och klicka på Innehåll på din webb. Koll på upphovsrätt? Sitter där den ska? Annars gå tillbaka till steg 4. Har ni angett era källor? Vem tog bilden? Vem skrev texten? Var hittade ni den? Tips! Tänk på innehållet. Är det tydligt hur skol- arbetet hänger samman med webbplatsen? Nu startar gallringen till fina Nu ska webbplats vara klar! Lycka till! Tid för reflektion Vad har vi lärt oss? Vad vill vi lära oss mer om? Fyll på er Om-sida! 11 Gör skol- arbete och publicera det på Internet
  8. 8. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 5 Webbstjärnas logga på startsidan Webbstjärnans logga ska finnas på startsidan så att det syns att ni deltar i Webbstjärnan. Hur du lägger in Webbstjärnans logga (om den har fallit bort) (www.webbstjarnan.se/logga) Planering av litteraturprojektet När ni litteraturbloggar i klassen kan du planera ett läsprojekt precis som du brukar göra, med den skillnaden att du bör avsätta lite extra tid för diskussioner om upphovsrätt (www.webbstjarnan.se/video/ webbstjarnans-ritfilmer/introduktion-till-upphovsratt), källkritik (www. webbstjarnan.se/wordpress/wp-content/uploads/ovningar_ws_ kallkritik1.pdf), integritetsfrågor (www.webbstjarnan.se/wordpress/ wp-content/uploads/integritet_gymn.pdf) och nätetikett (www. webbstjarnan.se/hur-gor-man-webb/ladda-hem-material/natetikett/ bli-en-schysst-stjarna-pa-natet-lektionsmaterial-kring-natetikett). Det är frågor som nu – helt naturligt – blir aktuella genom att ni jobbar på nätet istället för på papper. Genom att låta eleverna blogga om en roman slår du många läroplansflugor i en smäll! Analysmodellens punkter och de övriga uppgiftsförslagen kan ni arbeta med under läsningens gång. Välj de uppgifter som passar din klass och er planerade arbetsgång. Anpassa dem gärna efter den bok ni läser, stryk frågor i dem eller lägg till egna. Du avgör själv vilka uppgifter du vill använda och när under läsningen. Givetvis kan du också välja att göra helt egna uppgifter till dina elever.
  9. 9. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 6 Exempel på planering Klassen läser och bloggar om Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien. Sidhänvisningarna avser upplagan från 1962 (Bonniers förlag) som finns tillgänglig på Projekt Runeberg (www.runeberg.org/ portugal/0003.html) men kan justeras om du har en annan upplaga i klassuppsättning. Vecka 0 Lärarens förberedelser Vecka 1 Boken introduceras med diskussionsfrågan: Är vi själva ansvariga för våra livsval eller har föräldrarna och uppväxten större inverkan? Bloggen introduceras. Eleverna diskuterar vad som ska stå på bloggens Om-sida, författar gemensamt inlägg och gör egna personliga presentationer. Hemuppgift: Eleverna läser boken fram till sidan 48 och tittar på 15-minuterssekvens ur filmatiseringen av boken (finns på Öppet arkiv). Vecka 2 Klassdiskussion. Jämförelse mellan filmen och bokens berättartekniska grepp. Genomgång: Citat- och referatteknik. Källkritik. Hur man länkar till källor på nätet. Eleverna bloggar om bokens karaktärer: Jan, Kattrina och Klara Gulla. Eleverna kommenterar varandras inlägg efter kamratresponsmallen: Vad kan utvecklas språkligt och innehållsligt? Är källhänvisningarna korrekta? Hemuppgift: Eleverna läser boken fram till sidan 97 och bearbetar sina inlägg efter kamratresponsen. Vecka 3 Föreläsning: Selma Lagerlöf och magisk realism. Diskussion: Vilka nätkällor om boken är relevanta och pålitliga? Eleverna skriver blogginlägg om författare och epok med källhänvisningar och väljer ut och resonerar kring citat som berättar om språk och stil i romanen. Hemuppgift: Eleverna läser boken fram till sidan 155 och slutför sina inlägg.
  10. 10. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 7 Vecka 4 Högläsning. Klassen diskuterar Jans galenskap – vad innebär hans ”kejsarroll”? och Klara Gullas handling – orsak och uttryck och skriver enskilda inlägg om bokens handling och tema/budskap med exempel från boken. Eleverna kommenterar varandras inlägg. Hur kan inläggen förbättras? Hemuppgift: Eleverna läser boken fram till sidan 179 och slutför sina inlägg. Vecka 5 Klassen diskuterar Klara Gullas förhållande till föräldrarna och förändringen hon genomgår i slutet. Är bokens slut lyckligt eller olyckligt? Enskilda inlägg. Vecka 6 Eleverna skriver ett slutgiltigt sammanfattande blogginlägg baserat på sina tidigare inlägg (Bedömningsuppgift) och gör enskilda utvärderingar av litteraturprojektet.
  11. 11. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 8 Elevuppgifter Här följer ett smörgåsbord av elevuppgifter som behandlar litteraturanalys såväl som skrivråd, kamratrespons och källkritik. Välj de uppgifter som passar dig, din klass, er kurs och den bok ni läser. Du får gärna ändra i uppgifterna, ta bort frågor och lägga till. Tips: Dela ut uppgifterna vecka för vecka. Kopiera den uppgift du vill ha och lägg in den under menysidan ”Lärarens instruktioner”. Då kan eleverna enkelt hitta alla de uppgifter de fått av dig i kronologisk ordning. Tips: Glöm inte att gå igenom, förklara och ge exempel på litteraturvetenskapliga begrepp som till exempel epok, genre eller stilgrepp innan du låter eleverna skriva blogginlägg utifrån analysmodellens punkter.
  12. 12. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 9 TILL LÄRAREN Introducera en roman ”Nu ska vi läsa en känd klassiker” är kanske inte världens mest spännande presentation av en bok. Här följer några tips på hur du istället kan introducera en roman för din klass: • Högläs ett spännande stycke ur romanen Välj ut ett kort, intressant (gärna bärande) stycke ur romanen som du högläser. Be dina elever diskutera stycket i bikupor utifrån ett antal diskussionsfrågor som rör exempelvis tema eller karaktärer. Fånga upp bikupsdiskussionerna i helklass. • Diskutera vad bokomslaget uttrycker Har boken ett spännande eller vackert omslag? Inled er klassläsning med att visa upp det på storbildsskärm (täck över titeln). Låt eleverna i smågrupper diskutera omslagsbilden. Vad föreställer den? Vad uttrycker den? Vad tror de boken kommer att handla om utifrån bilden? Vad med bilden får dem att tro det? Låt dem sedan söka information om boken för att jämföra handlingen med sin upplevelse av omslagsbilden. • Inled med filmvisning Många klassiker har filmatiserats. Inled läsprojektet med att visa en kort sekvens ur filmen – gärna en bärande eller spännande scen. Låt eleverna prata om den den utifrån några diskussionsfrågor och presentera sedan boken. • Låt eleverna diskutera existentiella frågor Klassiker behandlar ofta grundläggande existentiella frågor som berör eller intresserar oss som människor. Inled gärna er romanläsning med en klassdiskussion om en eller flera av huvudfrågorna romanen belyser. Exempel: • Är all vetenskap bra för mänskligheten (Frankenstein) • Kan man älska sitt barn för mycket? (Kejsarn av Portugallien) • Hur bör vi människor se på vår värld – som optimister eller pessimister? (Candide)
  13. 13. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 10 TILL ELEVEN Nätetikett Diskussionsfrågor Ge konkreta förslag eller exempel vid varje fråga. • Vad är viktigt att tänka på när man bloggar vad gäller språket? Vad kännetecknar en schysst och bra ton? Vilket språk är inte okej att använda och varför? • Vad gör vi om vi tycker att en kommentar någon fått från en klasskamrat inte håller god ton, är elak eller sårande? • Hur gör vi för att ge varandra feedback på ett så positivt och utvecklande sätt som möjligt? • Vad gör vi om vi får en elak kommentar från någon utifrån på vår blogg? • Webbstjärnan är också en tävling. Vad kännetecknar en god vinnare? En god förlorare? • Övriga tankar och funderingar gällande hur vi ska bete oss när vi litteraturbloggar?
  14. 14. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 11 TILL ELEVEN Källhänvisningar, källkritik, referat och citat Diskussionsfrågor • Hur gör man när man ska länka till källor på sin blogg? (Visa på storbildsskärm!) Varför är det viktigt att vara uppriktig och ärlig i sitt uppsåt när man bloggar? • Hur gör man rättvisande källhänvisningar? Vilken information ska finnas med? Varför är det viktigt? Hur påverkar det textens trovärdighet? • Vilka källor är relevanta och pålitliga om vi vill ha information om författaren, boken eller epoken den hör till? Sök på nätet och i biblioteket och ge några exempel. Motivera. • Vad är ett citat? Hur markerar man att det är ett citat? När ska man citera något? • Vad är ett referat? Metoder för att göra ett bra referat? Varför ska ett referat vara sakligt och objektivt? • Hur gör man för att förhålla sig kritisk i valet av källor? Tips och metodförslag. • Hur gör vi om vi vill använda material – text, bild, film, ljud – som andra än vi själva skapat? Vad är viktigt att tänka på då? Om upphovsrätt. • Hur kan vi arbeta med citat, referat och välgrundade motiveringar för att göra våra egna texter så tillförlitliga som möjligt? Ge exempel.
  15. 15. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 12 TILL ELEVEN Gör en spännande inledning En ”krok” är en inledning som är så spännande att läsaren inte kan slu- ta läsa. Med ett berättartekniskt grepp hugger du som skribent tag i din läsare och får denne att vilja läsa vidare. Träna på att inleda dina blog- ginlägg med ”krokar”. Exempel på krokar: In medias res När man börjar mitt i händelsernas centrum blir det ofta spännande. Då vill läsaren få reda på vad som skall hända sedan. Exempel: ” När Jonna bestämmer sig för att rymma till Stockholm förändras hela hennes liv. Den här romanen handlar om… ” Retoriska eller tankeväckande frågor När man ställer frågor till läsaren ”krokar man in” denne. Det blir som att starta ett samtal med läsaren. Exempel: ”Gillar du humor, slott och vandrande vålnader? Då ska du läsa Oscar Wildes Spöket på Canterville.” Värdeord (positiva eller negativa) Laddade värdeord gör att läsaren blir intresserad. Exempel: ”Egoistisk, lat och fruktansvärt elak. Så kan man beskriva huvudpersonen i denna roman” Tyckanden (ska helst motiveras!) Ta gärna upp det som du tycker är mycket bra, eller mycket dåligt redan i inledningen. Motivera din åsikt! Exempel: ”Ingenting är så fascinerande som att läsa om relationer mellan människor som inte kommer överens. Den här boken…”
  16. 16. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 13 TILL ELEVEN Kommentera dina kamraters blogginlägg Bloggen är ett utmärkt verktyg för att ge men också få hjälp av andra för att utveckla sitt skrivande. Det viktigaste när du kommenterar andras texter är att du är schysst och konkret – motivera hur du resonerar och ge exempel. Tips: Ta inte bara upp saker du tycker brister i kamratens blogginlägg utan lyft sådant som är lyckat också. Inled med något positivt – avsluta med något positivt! Det ska kännas fint och peppande för klasskamraten att få din kommentar! 1. Fyller blogginlägget sitt syfte? Kontrollera mot uppgiftsinstruktionen och påpeka om det är något bloggskribenten glömt. 2. Vilka är inläggets starka sidor? Berätta, ge exempel på textpartier, analyser, åsikter eller uttryck som du uppskattar och motivera varför. 3. Finns det något du inte förstår eller som du anser bör omformuleras, utvecklas eller motiveras bättre? 4. Har blogginlägget tillräckligt med fakta eller behöver texten kompletteras med fler faktauppgifter? Har inlägget korrekta källhänvisningar? Fungerar länkarna? Vad anser du om valet av källor? 5. Hur ser du på innehållet i blogginlägget? Håller du med eller har du en annan uppfattning? Beskriv hur du ser på kamratens analysdelar och motivera. 6. Blogginläggets disposition: Fångar inledningen dig som läsare? Motivera. Har texten en fungerande avslutning? Hur fungerar textbindningen? Har blogginlägget korrekt styckeindelning? 7. Övrigt: Eventuella stavfel, slarvfel, faktafel, särskrivningar, upprepningar och så vidare. 8. Kommentera en bra sak med inlägget som överraskade dig positivt, gjorde dig extra intresserad, fick dig att fundera vidare, ändra åsikt eller liknande. Tips: Skriv gärna om era blogginlägg efter kamratresponsen.
  17. 17. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 14 TILL ELEVEN Välj bilder till dina blogginlägg 1. Sök efter bilder (exempelvis på flickr.com eller wikimedia.com) med sökord som du tar utifrån temat på ditt inlägg. Var språkligt kreativ – prova med olika sökord och kombinationer. 2. Välj en bild som är tydligt kopplad till det du skriver om och illustrerar innehållet. Fundera noga över vilken känsla du vill förmedla – sorg, glädje, konflikt, harmoni – och välj en du tycker kommunicerar detta. Och som du gillar. 3. När du söker via flickr.com kan du kryssa i ” Only search within Creative Commons-licensed content” så får du bara CC- licensierade bilder. 4. Använd inte bilder utan att be om lov (om det inte är bilder med CC-licens eller ”fria” bilder.) Att bara ta en bild man hittar och utan att fråga upphovspersonen om lov att publicera den på sin blogg är olagligt, även om man länkar till sidan där man hittade bilden. 5. Bilden ska ha tillräckligt hög upplösning. Förstora inte bilden och använd i stort sett samma mått till alla dina inlägg så ser det mer harmoniskt ut på bloggen än om alla bilder har olika storlek. 6. Blanda gärna foton med mer abstrakta illustrationer. 7. Undvik att upprepa samma bild på många olika ställen. Välj hellre nya – annars kan det bli tråkigt för läsaren. 8. Vissa bokförlag (men inte alla) tillåter att man hämtar bokomslag på deras webbplats för publicering. Många förlag har dock bildarkiv där det är fritt att hämta bokomslag eller författarporträtt. Läs mer om detta här (www.webbstjarnan.se/blogg/bokomslag- pa-bloggen-vad-far-man-publicera). 9. Glöm inte att ange upphovspersonen till bilden, eventuell CC- licens och länka till den plats där du hämtade bilden.
  18. 18. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 15 TILL ELEVEN OCH LÄRAREN Upphovsrätt för bilder • Bilder och fotografier du själv skapat bestämmer du över. Ange dig själv som upphovsperson. • Elever och lärare får (om de har avtal med Bonus Presskopia) använda bilder från nätet i undervisningssammanhang i klassrummet. Du och din lärare får till exempel ladda ned en bild och visa den i en Powerpoint-presentation, skriva ut bilder och dela ut i klassen eller visa upp en bild på skärm. Upphovspersonen ska alltid anges! • Om du vill publicera något du hittat på nätet i till exempel er skoltidning, på Facebook eller på klassens blogg måste du ALLTID först ha tillstånd av upphovspersonen om inte bilderna är CC-licensierade så du redan vet vad som gäller. Ring eller mejla – de allra flesta blir glada och säger ja! Ange alltid upphovspersonen! Använd ”fria” bilder Om du tycker att det är krångligt att hitta upphovspersonen och fråga om lov kan du alltid använda ”fria” bilder där upphovspersonen varit död i 70 år eller där hon eller han gett sitt tillstånd. Här kan du söka efter bilder som du får publicera på bloggen: Du måste alltid ange upphovspersonen eller källan. Wikimedia Commons (www.commons.wikimedia.org) Flickr: Creative Commons (www.flickr.com/creativecommons) Fotofinnaren (www.fotofinnaren.se) MorgueFile (www.morguefile.com) Stock.xcng (www.sxc.hu) Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museets gemensamma bildarkiv (www.bit.ly/livrustkammaren) Guider om upphovsrätt i skolan Bilder (www.bit.ly/skolverket-bilder) Filmer och radio- och tvprogram (www.bit.ly/skolverket-film) Texter (www.bit.ly/skolverket-text) Musik (www.bit.ly/skolverket-musik) Bokomslag på bloggen – vad får man publicera? (www.bit.ly/ bokomslag)
  19. 19. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 16 TILL ELEVEN Bokanalysmodell Bokens handling • Redogör kortfattat för handlingen i romanen (den så kallade fabeln). • Vilken tid skildras? Skildrar romanen en kort eller lång period? Ge några exempel på tidsmarkörer i romanen och resonera kring dem. • Hur inleds romanen? Vilkens stämning skapas och hur? Vad anser du själv om inledningen? Beskriv, ge exempel och motivera. • Vilka är de centrala problemen (konflikterna eller motsättningarna) som tas upp i romanen? Varför är de centrala? Hur ser du på dem? • Finns det några speciellt viktiga moment eller händelser såsom “vändpunkter” eller liknande? Vilka är de och hur skildras de? Varför är de centrala för romanens handling? • Hur samspelar romanens titel med innehållet? Varför har författaren valt just denna titel på romanen tror du? Ge några egna förslag på vad romanen skulle kunnat heta. Motivera. • Är bokens ramhandling helt unik eller ofta återkommande i andra berättelser? Varför är det så, tror du? Glöm inte att ge rikligt med talande exempel (citat eller referat) från romanen.
  20. 20. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 17 TILL ELEVEN Bokanalysmodell Författaren • Sök information om författaren i trovärdiga och relevanta källor. Läs på. Berätta det du anser vara viktigast att veta om författaren i ett blogginlägg och länka till dina källor. OBS: Håll dig självständig gentemot de källor du använder och var noga med att källhänvisa. Berätta gärna vilka källor du valt att använda och varför. • Förstår du romanen bättre när du känner till litet om författaren? Varför/varför inte? Motivera. • Finns det något i författarbiografin som tyder på att det finns självbiografiska inslag i boken? Motivera. • Hurdan är författarens syn på livet att döma av verket? Vilka centrala livsfrågor är viktiga för honom eller henne? Är de viktiga för dig själv? Motivera. Har författaren genom sin roman lyckats ge svar på eller problematisera dessa frågor, tycker du? Hur i så fall? • Vilka andra böcker har författaren skrivit? Beskriv några av dem kortfattat. Verkar det finnas några likheter i vilka litterära teman författaren tar sig an?
  21. 21. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 18 TILL ELEVEN Bokanalysmodell Bokens karaktärer • Vem är bokens huvudperson? (Det kan givetvis finnas flera). Beskriv hur hon eller han ser ut och de mest framträdande egenskaperna. • Vilket mål har huvudpersonen? Vilka hinder eller motgångar upplever han eller hon? Når han eller hon sitt mål eller inte? Varför agerar huvudpersonen som hon eller han gör? • Vilka är bokens bipersoner? Beskriv någon eller några av dem. Vilken funktion har de i berättelsen? Hur ser relationen mellan människorna i boken ut? Vilken eller vilka människor i romanen spelar en stor roll i att berättelsen utvecklas som den gör? På vilket sätt? • Hur tycker du personerna i boken främst karaktäriseras – genom sina handlingar, författarens beskrivningar eller genom repliker och dialoger? Inre dialog? Belägg dina iakttagelser med exempel från texten. • Är bokens karaktärer statiska personer som aldrig förändras som personer (som exempelvis James Bond) eller dynamiska som går genom olika faser och utvecklas under romanens gång (som exempelvis Raskolnikov i Brott och Straff). • Vem av karaktärerna kan du identifiera dig med? På vilket sätt? Vem har du svårt att identifiera dig med? Varför? Glöm inte att ge rikligt med talande exempel (citat eller referat) från romanen.
  22. 22. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 19 TILL ELEVEN Bokanalysmodell Miljöbeskrivning • På vilka platser utspelar sig romanen? I vilken fysisk och social miljö? • Välj ut någon eller några scener i romanen där tidens sociala och politiska förhållanden blir tydlig genom miljöskildringarna och beskriv hur. • Vilken betydelse har miljön för handlingen; spelar den en viktig eller underordnad roll? Kunde romanen lika gärna utspelat sig någon annan stans? Ge exempel och motivera. • Är miljön i romanen utförligt eller knapphändigt beskriven? Är beskrivningarna realistiska eller poetiska? • Är miljöskildringarna i romanen mer dekorativa, som en litterär kuliss, eller finns de för att framhäva känslor och stämningar hos karaktärer eller handling? • Välj ut en kort och för romanen typisk miljöskildring och beskriv vilken stämning som författaren skapar med den? Hur? Är den typisk för stämningen i romanen i stort?  Glöm inte att ge rikligt med talande exempel (citat eller referat) från romanen.
  23. 23. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 20 TILL ELEVEN Bokanalysmodell Språk, stil och berättarperspektiv • Berättarperspektiv. Vem berättar historien? Är den berättad i första person (jag) eller tredje person (han/hon)? Är berättaren allvetande eller en ”fluga på väggen”? Är det flera karaktärer som turas om att berätta eller en enda? Hur synlig är författaren själv i romanen? Hur påverkar romanens berättarperspektiv hur du up- pfattar det som händer? • Hur skulle romanen förändras om den beskrevs ur en annan kar- aktärs synvinkel? Om du skulle återberätta en av händelserna i boken ur en annan karaktärs perspektiv än huvudpersonen – hur skulle denne uppleva det hela? • Är berättelsen subjektivt eller objektivt skildrad? Motivera. • Citera någon eller några meningar ur romanen som du anser är typiska för den ur ett språkligt perspektiv. Berätta varför. Vilken typ av ord används?(Vaga, mångtydiga, sakliga, värdeladdade, abstrakta, konkreta, vardagliga, ålderdomliga osv). Berätta om hur du upplever författarens språk och hur det påverkar din läsning av romanen. • Berättartekniska grepp. Finns det en ramberättelse med par- allellhandlingar? Är dispositionen kronologisk – med eller utan återblickar – eller omkastad? Ge exempel och resonera om dem. Varför använder sig författaren av dessa grepp? • Vad är typiskt för dialogerna? Hur är de utformade – direkt eller indirekt anföring? Dominerar dialoger eller berättandetext? Vilka effekter får detta på dig som läsare? • Finns det symboler, metaforer, liknelser, upprepningar, ironi, kon- traster, språkliga bilder eller andra stilgrepp i texten? Citera några fraser eller uttryck som ger prov på detta. Vad bidrar de med för romanens stämning? Hur påverkar de läsningen? Glöm inte att ge rikligt med talande exempel (citat eller referat) från romanen.
  24. 24. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 21 TILL ELEVEN Bokanalysmodell Tema och budskap • I vilket syfte har författaren skrivit romanen? För att berätta en his- toria? Förmedla ett politiskt eller moraliskt (förtäckt?) budskap? Underhålla? Argumentera? • Vad anser du vara romanens tema (den bärande idén i boken, ex- empelvis ”passionerad kärlek”, ”gott mot ont”, ”världens orättvisa” och så vidare) • Vad anser du vara romanens budskap? Motivera varför. På vilket sätt är romanens budskap eller tema giltigt för oss idag? • Vad kan vi som läser romanen idag lära av den? • På vilket sätt påverkar eller berör romanens tema eller budskap dig? Bekräftar romanen något du redan visste eller har den fått dig att tänka annorlunda? Glöm inte att ge rikligt med talande exempel (citat eller referat) från romanen.
  25. 25. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 22 TILL ELEVEN Bokanalysmodell Epok och litterär genre • Sök information om den litterära epok (tidsperiod) romanen tillhör i trovärdiga och relevanta källor. Läs på och berätta sedan kortfat- tat om det som var typiskt för den tidens kulturella, politiska och idéhistoriska förhållanden och sätt att tänka. Vad kan sägas vara typiskt för de verk som författades under denna epok? Länka till de källor du använder. • När skrevs romanen? Hur speglar romanen den tid och det sam- hälle den tillkom i? Ge några exempel från boken och resonera kring dem. Hur pass viktigt är det med kunskaper om epoken för att förstå romanen? Förstår du själv romanen bättre när du känner till lite om den litterära epoken? Motivera. • Är romanen en bra representant för den litterära epok den tillhör? Motivera hur du resonerar. • Litterär genre? Är romanen en utvecklingsroman, dagboksroman, kärleksroman, satir, tragedi, komedi, äventyrsroman, deckare eller socialrealistisk roman? Vad är utmärkande för denna genre vad gäller stil och innehåll?
  26. 26. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 23 TILL ELEVEN Sammanfattande analys – slutgiltig bedömningsuppgift Du ska nu sammanfatta dina viktigaste intryck och tolkningar av boken och författarskapet i ett sista blogginlägg. Till din hjälp har du alla tidigare blogginlägg du skrivit. Glöm inte att tolka romanen – inte bara redogöra för fakta. Ge talande exempel (citat eller referat från boken) där det behövs. Ta gärna hjälp av punkterna nedan. Fokusera främst på vad du anser är viktigast att ta upp för just den här romanen. Du behöver inte följa punkterna kronologiskt. Lycka till! • Romanens handling • Författaren • De viktigaste karaktärerna, hur de agerar och skildras • Miljöskildringarna och vilken betydelse de har för romanen • Författarens språk och berättarstil • Romanens centrala frågeställningar och budskap • Romanens litterära genre. Den litterära epok romanen tillhör och hur den speglar den tid och det samhälle den tillkom i.
  27. 27. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 24 TILL ELEVEN Utvärdering Välj det alternativ som stämmer bäst. Motivera varför på raderna nedanför frågan. 1. Vad har du lärt dig under litteraturprojektet Kunskap om författaren Kunskap om epoken Kunskap om romanen utifrån olika perspektiv Kunskap om olika typer av källor Hur man granskar en källa kritiskt Kunskap om upphovsrätt Hur man bloggar Hur man skriver texter Hur man ger respons på andras texter 2. Hur nöjd är du med dina blogginlägg? 3. Hur nöjd är du med kamratresponsen du fick? 4. Hur nöjd är du med din egen samlade arbetsinsats? 5. Hur nöjd är du med det stöd du fick av läraren? 6. Vad vill du förbättra gällande din egen prestation till nästa gång? 7. Om vi skulle litteraturblogga igen – vad borde vi ändra på för att få det ännu bättre? 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 LITE MYCKET
  28. 28. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 25 Projektbeskrivning och syfte I detta projekt skapar du som lärare en blogg via Webbstjärnan och låter dina elever litteraturblogga om en klassgemensam roman ni valt. Genom att använda en blogg som skriftligt redovisningssätt och samtalsmetod får dina elever möjlighet att arbeta mot många av läroplanens mål samtidigt. Bloggen ger dig en tydlig bild av elevernas skriftliga arbeten och hur de tolkat den roman klassen läst. Syftet är att utveckla elevernas förmåga att läsa och reflektera över skönlitteratur och träna på en framställningsform som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation samt lära sig referera, citera och kritiskt granska andras texter och litterära källor. Det litterära samtalet ni för på nätet är inte tänkt att ersätta de samtal ni har i klassrummet. Snarare har litteraturbloggen till syfte att komplettera och fördjupa det. Era roller när ni bloggar Elevernas roll är i första hand att vara bloggskribenter utifrån de uppgifter du ger dem. Uppmuntra till interaktion eleverna emellan genom att de under läsningens gång för litteraturdiskussioner med varandra i kommentarfälten. Din roll som lärare handlar om att vara den pedagogiska rösten på bloggen och att vägleda eleverna genom bokens litterära landskap. Ställ nyfikna och utmanande frågor på bloggen, uppmuntra och entusiasmera och se till att alla eleverna får den hjälp och det stöd de behöver i sitt skrivande. Och: glöm inte att själv etappläsa boken varje vecka så du har varje del färskt i minne för att kunna föra givande samtal med eleverna. Varför litteraturblogga? Pedagogiska vinster • Med bloggen får du en lätthanterlig och välorganiserad portfolio på nätet. Du och eleverna får överblick över vilka instruktioner de fått och vilka av klassens elever som ”lämnat in” sina uppgifter och inte. Inga travar med fotostatkopior eller fysiska mappar be- hövs – allt finns nu ordningsamt samlat på nätet.
  29. 29. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 26 • Genom bloggen uppkommer diskussioner om webbtexters up- pbyggnad, språk och stil och hur man gör för att nå verkliga mot- tagare när man skriver texter. • När man bloggar blir det naturligt att söka information och inspi- ration till sina inlägg på nätet, vilket leder till diskussioner om vilka källor som är relevanta och pålitliga, hur man citerar, refererar och gör korrekta källhänvisningar och varför det är viktigt. • Genom litteraturbloggen ges eleverna – vid sidan av eget skrivande – även möjlighet att möta, arbeta med och reflektera över andra medier som ljud, bild och film. • Många klassiker och ungdomsböcker har filmatiserats och recenserats. När ni bloggar om litteratur och läsning blir det naturligt för eleverna att botanisera bland nätets alla litterära resurser. Uppmuntra till nätutflykter. Ge tips på källor som har med litteratur och skrivande att göra! • Även föräldrar till gymnasieelever är nyfikna på vad som händer i skolan. Genom bloggen kan de få en inblick i vad ni läser och arbetar med på svensklektionerna. Uppmuntra gärna föräldrar att gå in på bloggen och kommentera. • Med bloggen som verktyg och världen som mottagare blir det plötsligt relevant att diskutera syftet med och inte minst tillförlit- ligheten i de texter som skrivs i skolan. • När ni bloggar tillsammans, läser och kommenterar varandras in- lägg får även de blyga och mer tillbakadragna eleverna möjlighet att göra sin röst hörd inför de övriga i klassen. Att ha tillgång till varandras alster ger dessutom nya perspektiv på det man själv läser. • Bloggens interaktivitet uppmuntrar till processkrivning genom att eleverna enkelt kan kommentera varandras blogginlägg skriftligt (kamratrespons). • Det är roligt att blogga! Många elever vittnar om att det är mycket roligare att skriva och uttrycka sig med bloggen som verktyg. För många är det en motivationshöjande faktor när de får blogga i skolan.
  30. 30. 27 Kunskapskrav, Svenska 1, 100 poäng, Kurskod SVESVE01 Betyg E Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig. Språket är till viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel. Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som anknyter till det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik. Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger någon iakttagelse och formulerar egna tankar med utgångspunkt i berättandet. Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt om attityder till någon form av språklig variation. Betyg D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyg C Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig, och dispositionen tydligt urskiljbar. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikations- situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen. Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och delvis välformulerat. Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik. Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser och formulerar välgrundade egna tankar med utgångspunkt i berättandet. Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt, utifrån några olika perspektiv, om attityder till några olika former av språklig variation. Betyg B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyg A Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikations- situation. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen. Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande, begripliga och väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierato och innehåller goda formuleringar. Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv. I sitt arbete värderar och granskar eleven med säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik. Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser, formulerar välgrundade och nyanserade egna tankar med utgångspunkt i berättandet samt relaterar innehållet i berättandet på ett relevant sätt till allmänmänskliga förhållanden. Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och nyanserat diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven utförligt, utifrån flera olika perspektiv, om attityder till flera olika former av språklig variation.
  31. 31. 28 Kunskapskrav, Svenska 2, 100 poäng, Kurskod SVESVE02 Betyg E Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel. Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den. Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället. Eleven kan översiktligt utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan översiktligt redogöra för någon aspekt av språksituationen i Sverige och övriga Norden. Betyg D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyg C Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomför muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen. Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande, väldisponerade och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera eleven en tes, håller sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället. Eleven kan med viss precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden. Betyg B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyg A Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt, varierat och välformulerat, och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen. Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument. Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället. Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.
  32. 32. 29 Kunskapskrav, Svenska 3, 100 poäng, Kurskod SVESVE03 Betyg E Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation, och eleven använder med viss säkerhet retoriska verkningsmedel. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel. Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva texter av vetenskaplig karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är dessutom till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den. Eleven kan med viss säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i enkla analyser av retorik. Eleven kan göra en fördjupad, textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap. I analysen använder eleven med viss säkerhet litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom belägg från texterna. Eleven kan översiktligt redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling. Betyg D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyg C Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation, och eleven använder med säkerhet retoriska verkningsmedel. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen. Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva texter av vetenskaplig karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och väldisponerade. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Eleven kan använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga analyser av retorik. Eleven kan göra en fördjupad och utförlig textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap. I analysen använder eleven med viss säkerhet litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom väl valda belägg från texterna. Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling. Betyg B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyg A Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikations- situation och eleven använder med säkerhet och på ett effektfullt sätt retoriska verkningsmedel. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen. Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och skriver med utgångspunkt från detta texter av vetenskaplig karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och väldisponerade. Texterna är dessutom väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett skickligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är träffsäkert, klart, varierat och över lag välformulerat. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade och nyanserade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument. Eleven kan med god säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga och nyanserade analyser av retorik. Eleven kan göra en fördjupad, utförlig, träffsäker och nyanserad textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap ur flera perspektiv. I analysen använder eleven med säkerhet litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom väl valda belägg från texterna. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling. Dessutom kan eleven dra relevanta generella slutsatser om språkförändring.
  33. 33. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 30 Bedömning På litteraturbloggen har du alla elevers samlade alster. Du kan alltså enkelt och behändigt följa varje elevs inlägg och skapa dig en tydlig bild av elevens process, skrivande och litterära och analytiska kunskaper. Även kommentarerna på kamraternas inlägg kan bli en viktig del av den samlade bedömningen. För att underlätta bedömningen finns den slutliga bedömningsuppgiften (se bilaga, längst bak i det här dokumentet) där varje elev får sammanfatta sina kunskaper och tolkningar av boken i en enda större text som hon skriver med stöd av tidigare inlägg. Kunskapskrav Svenska 1 (se nästa sida) Kunskapskrav Svenska 2 (se nästa sida) Kunskapskrav Svenska 3 (se nästa sida) Långsiktiga mål för projektet • Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. • Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sam- manhang. • Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier. • /…/på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra /…/skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt. • Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma /…/ texter som fungerar väl i sitt sammanhang. • Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
  34. 34. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 31 Litteraturblogga med sina elever. En svensklärare berättar. –– Som svensklärare ville jag skapa ett fördjupat samtal om litteratur. Jag ville ta del av varje elevs tankar om boken och processen bakom. Jag ville ha allt de skrivit samlat vid bedömningen. Att litteraturblogga gjorde det möjligt. Möt Kristina Alexanderson som berättar hur man kan litteraturblogga med gymnasieelever. Till en början var hon skeptisk och ointresserad, berättar hon skrattande. Vad kunde webben bidra med som hon själv inte kunde ge sina elever i ett kreativt samtal i klassrummet? –– Det som drev mig var att jag så gärna ville att folk utanför skolan skulle se allt det fantastiska mina elever gjorde. Jag funderade på olika lösningar som muntliga redovisningar för andra klasser eller för föräldrarna men det blev krångligt rent logistiskt. Kanske kunde nätet som presentationsplats fungera ändå? Sporrad av skolbibliotekarien på Enskilda gymnasiet i Stockholm där hon arbetade gick hon på Webbstjärnans seminarium. När hon fick höra att de stod för webbhotell, domän, webbpubliceringsverktyg och kontinuerligt stöd på vägen satte hon sig en kväll för sex år sedan ned www.attbesokaenroman.se
  35. 35. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 32 för att prova. Hon följde noggrant Webbstjärnans instruktioner steg för steg. Efter en halvtimme hade hon publicerat några rader text och en bild. –– Jag var tvungen att veta att jag skulle klara av det själv. I alla fall grunderna. Det gjorde jag och det räckte för att övertyga mig om att det skulle fungera i svenskundervisningen med eleverna. Kristina Alexanderson berättar att hon lade upp projektet som ett ”vanligt” läsprojekt i skolan. Hennes elever i årskurs två fick i uppdrag att läsa och analysera John Ajvide Lindqvists debutroman ”Låt den rätte komma in” och publicera sina romananalyser på en webbplats. –– Men jag ville också att de skulle få möta platsen där romanen utspelar sig på riktigt. Därför fick de också göra stadsvandringar i Blackeberg i västra Stockholm (www.blackeberg.org) och skriva egna vandringsguider (www.attbesokaenroman.se/?page_id=185) över 50-talsförorten. Syftet med guiderna var dels att berätta om Blackeberg som förort (oskarsblackeberg. attbesokaenroman.se/?page_id=98) men även belysa och beskriva de platser i romanen som eleverna själva ansåg viktiga för historien (elialskadhatad.attbesokaenroman.se/?cat=27). Fördelarna med att låta eleverna blogga om romanen, ge feedback till varandra och föra diskussioner i kommentarsfälten var många. –– I klassrummet var det alltid samma ”duktiga” elever som svarade på frågor. På bloggen blev plötsligt alla elever synliga – för mig som lärare men även för varandra. En annan fördel var att vi kunde dela med oss av vår kunskap i klassen: ”Åh, vilken bra bok om skräckromantik du har hittat – den kan ju jag också använda.” Något som fascinerade henne var att eleverna verkligen tog intryck av varandra, gav varandra tips och fick nya infallsvinklar och idéer när allt de skrev tillgängliggjordes på nätet. –– När de bloggade kunde de inspireras mycket mer av varann till skillnad från då jag lät dem skriva texter och lämna in till mig, säger Kristina Alexanderson. I skolsammanhang kan man ibland få höra att det är ”fusk” att härma andra men jag tycker inte det – härmandet är en mycket viktig del av lärandet. Att få ta del av hur andra i klassen har tänkt gällande exempelvis bokens person- och miljöbeskrivningar (elialskadhatad.attbesokaenroman. se/?cat=26) gör att man utvecklas kunskapsmässigt, menar hon. Dessutom blev källkritiken och konsten att rikta sina texter till målgrupper utanför skolan relevant för eleverna. ”Hur gör jag ett självständigt referat? Hur länkar jag till mina källor? Förstår mina läsare vad jag menar om jag skriver såhär?” var frågor de nu plötsligt ville diskutera.
  36. 36. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 33 –– Allt detta är centralt i svenskämnet men nu blev det också viktiga delar för dem för att lyckas, säger Kristina Alexanderson. Jag minns till exempel att vi diskuterade om vi fick publicera bokomslaget och förlagets egna bilder på författaren på vår blogg. Vi besökte förlagets webbplats, kontaktade dem och frågade om lov. Och klassen fick tillåtelse av förlaget. Om de angav fotografen. –– Med hjälp av en blogg blir svensklärarens undervisning i källkritik, upphovsrätt och att skriva för mottagare mer praktisk och verklighetsnära, säger Kristina Alexanderson. En bekräftelse på litteraturbloggens betydelse var då eleven Isabella, två år efter bloggprojektet, skickade ett facebook-meddelande (www.kristinaalexanderson.se/2011/01/09/ett-elevperspektiv-pa-att- besoka-en-roman-fast-tva-ar-senare/) till sin gamla lärare. ”Låt den rätte komma in” som filmatiserats hade nyligen visats på TV och väckt skolans bokbloggsminnen till liv hos henne. ”När jag tittar på tvn och ser omgivningen, miljön, minns jag vårt besök i Blackeberg där historien utspelar sig. Jag kan riktigt känna berättelsen krypa under skinnet igen precis som när jag läste romanen och arbetade med den.” skrev Isabella till Kristina Alexanderson. –– I sådana ögonblick är det stort att vara lärare, säger Kristina Alexanderson leende. Och jag upplevde samma sak som Isabella: Var det något mina elever verkligen lärde sig av vårt bloggande så var det litteraturanalys. ”Att besöka en roman” (elialskadhatad. attbesokaenroman.se/?page_id=20) som projektet kallades var ett stort projekt som stäckte sig över en hel termin. Detta eftersom Kristina Alexanderson parallellt arbetade med 1800-talslitteratur eftersom romanen har ett skräckromantiskt tema. –– Det går såklart lika bra att göra kortare bloggprojekt. Nästa projekt när vi bloggade om Mary Shelleys ”Frankenstein” (romanbloggen1. attbesokaenroman.se/?page_id=525) tog bara fyra veckor. Om Kristina Alexandersons litteraturprojekt känns alltför ambitiöst för en lärare som är nyfiken men utan bloggerfarenhet finns det också enklare sätt att börja på, betonar hon. –– En kollega till mig startade en blogg via Webbstjärnan men istället
  37. 37. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 34 för ge eleverna egna inloggningsuppgifter skrev hon själv alla inlägg i form av frågeställningar. Eleverna fick sedan diskutera hennes inlägg via kommentarsfunktionen på bloggen. Oerhört enkelt och smidigt. Själv valde Kristina Alexanderson att ensam vara bloggadministratör. Eleverna fick enbart befogenhet att skriva och publicera eget material. Hon valde även att stänga kommentarsfunktionen för utomstående. –– Ett klassrumssamtal, även om det sker på webben, är ett lärandesamtal. Då ska eleverna känna sig trygga och veta vilka som deltar, säger hon. Min roll var att skapa strukturen – att ställa de litterära frågorna, se till att boksamtalet flöt på, stötta alla i skrivandet och se till att de var med. Som vanligt alltså. Hon är förvånad över att inte fler svensklärare låter eleverna blogga om de texter de läser. Det är ju inte svårt och så otroligt tacksamt. –– Jag vet ju att det finns många svensklärare som gör fantastiska saker med sina elever. Då är det synd att ingen mer än läraren själv få ta del av det tycker jag. Kristina Alexandersons bästa pedagogiska bloggtips 1. Utgå från en roman som du tycker om och känner dig säker på. Har du ett stort engagemang för boken sprider det sig till eleverna! 2. Börja enkelt. Skapa en blogg, låt eleverna skriva inlägg och gör så litet förändringar som möjligt i början. Lägg krutet på det du är proffs på – pedagogiska litteratursamtal – så lär du dig det du behöver kunna med bloggen efter hand. 3. Använd dig av Webbstjärnan. Fråga! Mejla! Ring! Vi hjälper jättegärna till. Lyssna på Kristina där hon berättar om sitt arbete här. (http://mediait.wordpress.com/2010/01/22/seminarium-webbstarnan- att-besoka-en-roman-blev-en-kurs-i-omvand-kallkritik/ )
  38. 38. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 35 Förslag på romaner att blogga om Ajvide Lindqvist, John Låt den rätte komma in (2004) Alakoski, Susanna Svinalängorna (2007) Austen, Jane Stolthet och fördom (1813) Benedictson, Victoria Pengar (1885) Bengtsson, Martin I skuggan av San Siro (2014) Bourdouxhe, Madeleine Gilles kvinna (2004) Boye, Karin Kallocain (1940) Collin, Suzanne Hungerspelen (2008) Defoe, Daniel Robinson Kruse (1719) de Cervantes, Miguel Don Quijote (1605) Edelfeldt, Inger Breven till nattens drottning (1985) Hassen Khemiri, Jonas Ett öga rött (2003) Hosseini, Khaled Flyga drake (2009) Oates, Joyce Carol Mörkt vatten Kafka, Franz Förvandlingen (1915) Kertész, Imre Mannen utan öde (1975) Lagerkvist, Pär Dvärgen (1944) Martinson, Moa Mor gifter sig (1936) Oksanen, Sofi Utrensning (2010) Orwell, George 1984 (1948) Otsuka, Julie Vi kom över havet (2013) Söderberg, Hjalmar Doktor Glas (1905) Brontë, Charlotte Jane Eyre (1847) Lagerlöf, Selma Kejsaren av Portugallien (1914) Lessing, Doris Gräset sjunger (1950) Shelley, Mary Frankenstein (1818) Steinbeck, John Möss och människor (1937) Strindberg, August En dåres försvarstal (1887 - 1888) Thydell, Johanna I taket lyser stjärnorna (2003) Voltaire Candide eller optimismen (1759) Zola, Émile Thérèse Raquin (1867)
  39. 39. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna 36 Länktips Litteratur UR:s programserie Hej litteraturen! (www.ur.se/Produkter/158019-Hej-litteraturen!-Antiken) Om den västerländska litteraturhistorien från antiken till våra dagar. Projekt Runeberg (www.runeberg.org/portugal/0003.html) Fria online-utgåvor av främst äldre, klassisk, nordisk litteratur Litteraturbanken (www.litteraturbanken.se) Här finns många klassiska skönlitterära verk i sin helhet. Författarpresentationer. Dramawebben (www.dramawebben.se) Svensk upphovsrättsligt fri dramatik. Projekt Gutenberg (www.gutenberg.org) Äldre upphovsrättsfri litteratur från hela världen (merparten på engelska). Nordisk kvinnolitteraturhistoria (nordicwomensliterature.net) Här finns 1000 år kvinnolitteraturhistoria från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Färöarna, Island, Grönland och Åland gratis på nätet. Språk Språkrådet (www.sprakradet.se) Språktidningen (www.spraktidningen.se) Skriva för webben (www.iis.se/lar-dig-mer/guider/hur-man-skriver-for-webben) Tips om hur man skriver på webben Eleverna och nätet Film om källor och källkritik på nätet (13 min) (www.webbstjarnan.se/video/kallkritik-och-upphovsratt/kallkritik-upphovsratt-och-creative-commons/ kallor-och-kallkritik) Film om upphovsrätt på nätet (10 min) (www.webbstjarnan.se/video/kallkritik-och-upphovsratt/kallkritik-upphovsratt-och-creative-commons/ upphovsratt) Internetguide om källkritik (www.iis.se/docs/Kallkritik-pa-Internet.pdf) Film om integritet på nätet (5 min) (www.webbstjarnan.se/integritet) Lärarhandledning. Integritet på nätet (Gy) (www.webbstjarnan.se/wordpress/wp-content/uploads/integritet_gymn.pdf)
  40. 40. www.webbstjarnan.se Litteraturblogga med eleverna Vill du veta mer? • Fler lärarhandledningar www.webbstjarnan.se/lararhandledningar • Har du frågor och funderingar? Hör gärna av dig till support@webbstjarnan.se • Hitta Webbstjärnan på webben www.webbstjarnan.se www.facebook.com/webbstjarnan www.twitter.com/webbstjarnan www.instagram.com/webbstjarnan

×