IFAU, Oskar Nordström Skans, Presentation om ungdomars-inträde på arbetsmarknaden, 2014-02-11

355 views

Published on

Published in: Investor Relations
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
355
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
12
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

IFAU, Oskar Nordström Skans, Presentation om ungdomars-inträde på arbetsmarknaden, 2014-02-11

  1. 1. Kontakter och ungdomars arbetsmarknadsinträde (IFAU Rapport 2013:20) Lena Hensvik och Oskar Nordström Skans 11 februari 2014
  2. 2. Bakgrund  Ungdomars övergång från skola till arbete påverkas av många olika faktorer: – Arbetsmarknadsläget vid tidpunkten för inträdet – Färdigheter/drivkrafter  Anställningsbeslut sker under osäkerhet – Hur väl passar en sökande för arbetet? – Speciellt stor osäkerhet kring unga och oprövade – Informella kontakter kan underlätta processen
  3. 3. Vår rapport/dagens presentation 1. Vad vet vi om informella kontakters betydelse på arbetsmarknaden?  Hur betydelsefulla, och varför? – I allmänhet, och för ungdomar i synnerhet 2. Vilken roll spelar kontakter från sommar- och extrajobb under gymnasiet vid ungdomars inträde på arbetsmarknaden?
  4. 4. 1. Vad säger arbetstagare och arbetsgivare om man frågar dom?  Informella rekryteringar en norm snarare än undantag: – Direkt kontakt med arbetsgivare (en tredjedel) – Genom sociala nätverk (en tredjedel) – Formella kanaler (en tredjedel)  Arbetsgivare använder sig aktivt via informella rekryteringskanaler  Nätverk används mer bland unga, bland män, bland lågutbildade och när arbetslösheten är hög.
  5. 5. 2. Varför är nätverk betydelsefulla? Teorier som utgår från arbetstagaren  Kontakter kan ge information om var det finns (bra) lediga arbeten. – Värdefullt med många och spridda kontakter . Teorier som utgår från arbetsgivaren:  Informella kontakter kan minska arbetsgivares osäkerhet om möjliga arbetstagares förmågor – Kontakterna bör ha relevant information – Kontakterna bör vara betrodda, informerade, produktiva…
  6. 6. 3. Effekter: Nätverk och sysselsättning  Högre sysselsättning inom nätverk ger högre sysselsättning för individen – Generellt – Även för unga (Bentolila m.fl, 2010, enkätdata för EU och USA) – Ungdomar som fick jobb via föräldrar gjorde det ett halvår snabbare än klasskamrater (Kramarz och Skans, 2013, registerdata)
  7. 7. Effekter: Nätverk och jobbkvalitet  Mindre entydigt än för sysselsättning – Generellt: mycket varierande löneeffekter beroende på typ av kontakt och population – För ungdomar: lägre ingångslöner bland de som hittar jobb via kontakter (Bentolila m.fl, Kramarz och Skans, 2013) – Jobb via föräldrar leder till mer varaktiga anställningar, i mer produktiva företag, och högre löneökningar (Kramarz och Skans, 2013)
  8. 8. Nätverkens betydelse för ungas inträde Ungdomars kontakter (lite förenklat):  Familjen  Tillfälliga anställningar under skoltiden  Aktiviteter inom skolor eller genom arbetsförmedlingen
  9. 9. Nätverkens betydelse för ungas inträde Ungdomars kontakter (lite förenklat):  Familjen (Kramarz och Skans, 2013)  Tillfälliga anställningar under skoltiden  Aktiviteter inom skolor eller genom arbetsförmedlingen
  10. 10. Nätverkens betydelse för ungas inträde Ungdomars kontakter (lite förenklat): • Familjen (Kramarz och Skans, 2013) • Tillfälliga anställningar under skoltiden • Aktiviteter inom skolor eller genom arbetsförmedlingen
  11. 11. Vår studie – yrkesstudenter 2006  Betydelsen av kontakter via sommar- och extrajobb under gymnasiet (dvs under 2005).  Jämför arbetsmarknadsutfallen bland klasskamrater I huvudsak 2 frågor: 1. Påverkar kontakter var ungdomar börjar arbeta efter avslutat gymnasium? 2. Påverkar sysselsättningsgraden bland kontakter om man överhuvudtaget hittar ett jobb efter avslutat gymnasium?
  12. 12. Resultat 1: Kontakter och sortering (bland dem som fått jobb)  Sannolikheten att hitta det första jobbet på en viss arbetsplats ökar med 35 procentenheter om eleven hade jobb där innan examen. – Jämfört med klasskamrater  4 procentenheters högre sannolikhet att arbeta på en arbetsplats dit någon tidigare arbetskamrat flyttat. – Ingen ”effekt” av arbetstagare som lämnat den tidigare arbetsplatsen innan eleven arbetade där. – Kontakten måste därmed ha arbetat på samma arbetsplats samtidigt som eleven för att ha betydelse
  13. 13. Kontakter och sortering (forts)  Effekterna är större för: – Äldre kontakter – Kontakter med samma yrkesinriktning  yrkesmässig relevans förstärker effekten  Effekter för alla typer av studenter och inom alla segment av arbetsmarknaden – Något mer uttalade för män specialiserade mot tillverknings- och yrkesindustrin.
  14. 14. Resultat 2: Effekter på sysselsättning  Empirisk strategi: mäter om högre sysselsättning bland sommar- extrajobbskontakter snabbar på övergången mellan skola och arbetsliv. – Tar hänsyn till (bl a): antal kontakter, tidigare inkomst och betyg inom en klass.  Resultat: 14 procentenheters högre sysselsättningsgrad om alla kontakter är sysselsatta jämfört med om ingen är det. – ”Normal variation”= 2 procentenheters effekt
  15. 15. Effekter på sysselsättning(forts) Effekten starkare:  Om kontakterna har samma yrkesinriktning  Bland: – Män – Studenter med lägre betyg – Studenter med invandrarbakgrund
  16. 16. Sammanfattning Vår läsning av litteraturen visar att kontakter:  Används i hög utsträckning både i Sverige och internationellt  Används av arbetsgivare som verktyg för att reducera osäkerheten vid anställningar  Särskilt relevanta bland unga och oerfarna  Leder till snabbare jobb, men effekterna på jobbkvalité är oklar.
  17. 17. Sammanfattning I linje med teori och tidigare studier tyder våra resultat på att kontakter från jobb under gymnasietiden påverkar: 1. Vilka arbetsplatser ungdomarna hittar jobb på efter gymnasiet 2. Tiden det tar att hitta en stabil sysselsättning.
  18. 18. Slutsatser  Kontakter är en mycket viktig tillgång på arbetsmarknaden. – Bristande nätverk kan utgöra en betydande barriär, framförallt bland unga  Insatser som erbjuder kontakter mellan ungdomar och företag kan minska osäkerheten vid anställningar av ung och oprövad arbetskraft. – Genomgående är effekten är större om kontakterna har relevant yrkesinriktning. – Effekter av kollegor som rört på sig
  19. 19. Referenser Publikationer: Kramarz och Skans (2013) ”When strong ties are strong – networks and youth labor market entry”, forthcoming Review of Economic Studies (IFAU WP 2011:18) Hensvik och Skans (2013) “Networks and youth labor market entry” forthcoming Nordic Economic Policy Review (IFAU WP 2013:23) Rapporter (på svenska): Hensvik och Skans ”Kontakter och ungdomars arbetsmarknadsinträde” IFAU Rapport 2013:20 Hensvik och Skans ”Hur arbetslivserfarenhet och nätverk kan förändra avkastningen på förmågor och utbildning” IFAU Rapport 2013:14 Kramarz och Skans ”Sociala kontakter och ungdomars inträde på arbetsmarknaden” IFAU Rapport 2011:21

×