• Share
  • Email
  • Embed
  • Like
  • Save
  • Private Content
Anders Borgs presentation om Det ekonomiska läget 2014-02-20
 

Anders Borgs presentation om Det ekonomiska läget 2014-02-20

on

  • 315 views

 

Statistics

Views

Total Views
315
Views on SlideShare
314
Embed Views
1

Actions

Likes
0
Downloads
0
Comments
0

1 Embed 1

http://www.linkedin.com 1

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

    Anders Borgs presentation om Det ekonomiska läget 2014-02-20 Anders Borgs presentation om Det ekonomiska läget 2014-02-20 Presentation Transcript

    • Det ekonomiska läget Finansminister Anders Borg 20 februari 2014 Finansdepartementet
    • Internationell återhämtning men turbulenta valutamarknader • Allt tydligare att de avancerade ekonomierna befinner sig i en återhämtningsfas – Svag amerikansk statistik präglad av vädereffekter – Konjunkturuppgång i euroområdet och lyckade emissioner av statsobligationer – Starkare återhämtning i Storbritannien • Osäkra tillväxtutsikter i de framväxande ekonomierna – Valutaoro och finansiell turbulens i framväxande ekonomier – Tecken på inbromsning i den kinesiska ekonomin • Fortsatt negativa risker – Genomlysning av banker i euroområdet kan skapa finansiell turbulens Finansdepartementet
    • Gradvis normalisering av det ekonomiska läget i Sverige • Svensk ekonomi utvecklades svagt 2013 • Tillväxten förväntas bli högre framöver än vad den har varit de senaste kvartalen • Svensk export förväntas åter växa 2014, men växer långsammare jämfört med tidigare återhämtningar • Hushållens konsumtionsbidrag förvänts bli högt • Investeringsbehovet ökar 2014 och 2015 Finansdepartementet
    • Förtroendeindikatorer antyder starkare tillväxt Normaliserade värden, medelvärde = 0, standardavvikelse =1 3 3 2 2 1 1 0 0 -1 -1 -2 -2 -3 -3 -4 -4 14 07 08 09 10 11 12 13 Barometerindikatorn PMI (Tillverkning) PMI (Tjänster) CCI Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank Finansdepartementet
    • Nyckeltal - Februariprognos Prognosen i december/budgetpropositionen i september inom parentes 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP 1,0 (1,0/ 1,2) 2,5 (2,4/ 2,5) 3,5 (-/ 3,6) 3,7 (-/ 3,9) 2,5 (-/ 2,9) 2,5 BNP, kalenderkorrigerad 1,0 (1,0/ 1,2) 2,6 (2,5/ 2,6) 3,3 (-/ 3,3) 3,3 (-/ 3,5) 2,7 (-/ 3,1) 2,5 Produktivitet i näringslivet, kalenderkorr. 0,8 (0,9/ 1,3) 1,8 (1,9/ 2,7) 2,3 (-/ 2,5) 2,3 (-/ 2,0) 2,0 (-/ 1,8) 1,9 Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 0,5 (0,5/ 0,3) 1,1 (0,9/ 0,5) 1,3 (-/ 1,1) 1,3 (-/ 1,6) 1,1 (-/ 1,5) 0,9 Sysselsättning 1,0 (1,0/ 0,8) 1,2 (1,1/ 0,8) 1,2 (-/ 1,0) 1,2 (-/ 1,3) 1,0 (-/ 1,3) 0,9 Arbetslöshet (procent av arbetskraften) 8,0 (8,0/ 8,2) 7,7 (7,7/ 8,1) 7,3 (-/ 7,8) 6,7 (-/ 7,0) 6,3 (-/ 6,4) 5,9 Löner (KL) 2,5 (2,6/ 2,7) 2,7 (2,7/ 2,8) 2,9 (-/ 2,9) 3,2 (-/ 3,2) 3,4 (-/ 3,4) 3,5 KPI (årsgenomsnitt) 0,0 (0,0/ 0,1) 0,2 (0,4/ 0,9) 1,7 (-/ 1,7) 2,6 (-/ 2,7) 3,0 (-/ 3,2) 3,0 KPIF (årsgenomsnitt) 0,9 (0,8/ 1,0) 1,0 (0,8/ 1,3) 1,6 (-/ 1,5) 1,7 (-/ 1,7) 1,9 (-/ 1,9) 2,0 -0,3 (-/ -0,2) 0,0 BNP-gap (procent) Finansdepartementet -3,2 (-3,3/ -3,5) -2,7 (-2,6/ -3,0) -1,7 (-/ -2,1) -0,7 (-/ -1,0)
    • Prognosjämförelse BNP Arbetslöshet Procentuell förändring Procent av arbetskraften 2013 2014 2015 2016 2017 2018 FiD 1,0 2,5 3,5 3,7 2,5 2,5 FiD, kal.korr. 1,0 2,6 3,3 3,3 2,7 2,5 RB 13/2 0,9 2,4 3,6 2,8 SEB 11/2 1,0 2,5 3,2 SB 21/1 1,0 3,1 3,0 KI 18/12 1,0 2,4 3,1 SHB 05/12 1,0 3,1 2,6 NO 04/12 1,0 2,4 OECD 19/11 0,7* EU IMF 2013 2014 2015 2016 2017 2018 FiD 8,0 7,7 7,3 6,7 6,6 RB 13/2 8,0 7,8 7,2 SEB 11/2 8,0 7,7 21/1 8,0 7,7 18/12 8,0 7,7 7,3 SHB 05/12 8,0 7,9 NO 04/12 8,0 7,7 3,0* OECD 19/11 8,0 7,8 2,8 3,5 EU 05/11 8,1 7,9 2,3 2,3 IMF 08/10 8,0 7,7 7,5 6,7 6,4 7,4 08/10 0,9 7,1 7,5 05/11 1,1 6,3 7,5 2,3* 6,6 7,7 2,4 6,9 7,3 KI 5,9 7,0 SB 6,3 * = kalenderkorrigerad Finansdepartementet 2,9* 2,3 2,7* 2,4 2,3*
    • Offentliga finanser Procent av BNP. Prognosen i budgetpropositionen 2014 inom parentes 2012 Finansiellt sparande Strukturellt sparande Konsoliderad bruttoskuld 2013 2014 2015 2016 2017 2018 -0,5 (-0,6) -1,5 -1,9 (-1,2) (-1,5) -0,7 (-0,4) -0,0 (0,4) 0,5 (1,1) 1,1 (–) 0,7 (0,6) 0,0 -0,4 (0,5) (0,2) 0,3 (0,8) 0,3 (1,0) 0,6 (1,2) 1,1 (–) 38,2 41,6 42,5 41,1 38,8 36,3 (38,1) (41,9) (42,6) (41,2) (38,3) (35,1) 33,3 (–) Anm.: Den konsoliderade bruttoskulden ökade 2013 med 2,9 procent av BNP till följd av Riksbankens upplåning för att öka valutareserven. Finansdepartementet
    • Prognosjämförelse offentliga finanser Finansiellt sparande, (fg prognoser inom parentes) procent av BNP 2013 2014 2015 2016 2017 FiDep, Feb14 -1,5 (-1,2) -1,9 (-1,5) -0,7 (-0,4) -0,0 (0,4) 0,5 (1,1) KI inkl regl, dec13 -1,2 (-1,3) -1,6 (-1,5) -1,0 (-0,6) -0,3 (0,2) 0,5 (1,1) ESV, dec13 -1,4 (-1,8) -2,3 (-1,4) -1,2 (-0,2) -0,5 (0,6) 0,1 (1,1) Riksbanken, feb14 -1,4 (-1,4) -1,7 (-1,5) -0,6 (-0,5) 0,1 (0,3) – EU-komm, nov13 -1,1 (-1,2) -1,4 (-0,5) -0,6 (–) – – OECD, nov13 -1,4 (-1,6) -1,7 (-1,1) -1,1 (–) – – IMF, okt13 -1,4 (-1,6) -1,5 (-0,9) -0,5 (0,0) -0,2 (0,6) 0,3 (1,1) Not: KI räknar med åtgärder enligt BP14 för 2014, exkl. höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt . och budgetförstärkande åtgärder 2016 och 2017 på ca 10 resp. 28 mdkr Finansdepartementet
    • Totala skatteintäkter Jämfört med budgetpropositionen 2014 Miljarder kronor Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion Restförda skatter Totala skatteintäkter Finansdepartementet 2012 -2 -6 -1 0 -9 2013 -10 -3 2 5 -6 2014 2 -6 -2 -2 -8 2015 5 -6 -1 -2 -5 2016 3 -7 -1 -2 -7 2017 1 -8 -2 -2 -11
    • Lägre intäkter än förväntat från bolagsskatterna • Reglerna för räntesnurror trädde i kraft 1 januari 2013. Taxering sker i november 2014. Innan dess svårt att avgöra reglernas effekt – Indikationer på att regelförändringen gett effekt • Taxeringsutfallet för bolagsskatterna 2012 blev lägre än förväntat – Ökad avsättning till periodiseringsfonder • Finansdepartementets nedrevidering ungefär lika stor som KI:s och ESV:s Finansdepartementet
    • Indikationer på att reglerna för räntesnurror har gett effekt Koncernlån och förändring av koncernlån Begränsning av ränteavdragen 400 Skärpning av reglerna 2000 1800 300 1600 1400 200 1200 1000 100 800 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 400 -100 -200 Finansdepartementet 600 200 Koncernlån Förändring mdkr Koncernlån mdkr 0
    • Utdelningsintäkter från statliga bolag lägre 2014 2015 och 2016 är utdelningsnivåerna åter på historiska nivåer 33,2 26,9 24,7 23,0 21,7 19,1 Ø=20,6 22,5 20,6 22,0 16,9 13,5 12,1 7,6 2004 Finansdepartementet 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
    • Takbegränsade utgifter – förändring jämfört med BP14 2014 2015 2016 2017 Migration (UO 8) 2,5 3,1 2,7 2,4 Integration (UO 13) 0,9 2,4 2,8 2,4 EU-avgiften (UO27) 0,2 0,7 1,6 1,2 ÅP-systemet 0,1 -1,3 1,2 6,5 Ohälsa (UO10) 0,3 0,3 0,5 0,4 Arbetsmarknad (UO14) -0,8 -1,1 -1,5 -0,4 Övrigt -3,8 -0,9 0,2 -1,0 Total utgiftsförändring sedan BP14 -0,6 3,2 7,4 11,7 Miljarder kronor Förändrad bedömning av utgifterna Finansdepartementet
    • Migration och integration: Kraftig ökning av antal asylsökande i ny prognos Antal asylsökande + 20 % per år 2014-2015 jämfört med BP14 Inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem + 30-50 % Antal asylsökande (Tusental) Antal inskrivna (Tusental) 70 70 60 59 57 50 52 60 46 40 42 55 58 56 55 54 50 40 30 30 20 20 10 10 0 0 2014 2015 2016 2017 2018 BP-14 feb-14 Källa: Migrationsverket, Finansdepartementet Finansdepartementet 2014 2015 2016 2017 2018 BP-14 feb-14
    • Kommunernas inkomster och utgifter Miljarder kronor om annat ej anges, förändring sedan BP14 inom parentes 2012 2017 2018 Inkomster, totalt Skatter Statsbidrag 840 (2) 868 (-5) 892 (3) 923 (6) 961 (6) 1 001 (6) 561 (-1) 583 (-4) 604 (1) 632 (2) 664 (2) 697 (2) 1 037 728 Utgifter, totalt Konsumtionsutgifter 843 (-4) Finansiellt sparande procent av BNP Resultat 2013 2014 2015 2016 132 (0) 138 (-1) 148 (2) 146 (3) 147 (3) 697 (0) -4 (6) -0,1 19 (0) 147 (3) 147 872 (0) 902 (1) 933 (4) 969 (5) 1 007 (7) 1 047 722 (1) 747 (2) 774 (5) 806 (6) 838 (6) 873 -8 (1) -6 (0) -10 -0,2 -0,1 -0,2 6 (-5) 10 (3) 10 (3) 11 (2) 14 (2) 11 -3 (-5) -10 (2) -10 (2) -0,1 -0,3 -0,2 Anm: Med statsbidrag avses generella och specialdestinerade statsbidrag samt kapitaltransfereringar, exklusive kompensation för mervärdesskatt. Finansdepartementet
    • Prognosjämförelse offentliga finanser Finansiellt sparande, (föregående prognoser inom parentes) procent av BNP 2013 2014 2015 2016 2017 FiDep, Feb14 -1,5 (-1,2) -1,9 (-1,5) -0,7 (-0,4) -0,0 (0,4) 0,5 (1,1) KI inkl regl, dec13 -1,2 (-1,3) -1,6 (-1,5) -1,0 (-0,6) -0,3 (0,2) 0,5 (1,1) ESV, dec13 -1,4 (-1,8) -2,3 (-1,4) -1,2 (-0,2) -0,5 (0,6) 0,1 (1,1) Riksbanken, feb14 -1,4 (-1,4) -1,7 (-1,5) -0,6 (-0,5) 0,1 (0,3) – EU-komm, nov13 -1,1 (-1,2) -1,4 (-0,5) -0,6 (–) – – OECD, nov13 -1,4 (-1,6) -1,7 (-1,1) -1,1 (–) – – IMF, okt13 -1,4 (-1,6) -1,5 (-0,9) -0,5 (0,0) -0,2 (0,6) 0,3 (1,1) Not: KI räknar med åtgärder enligt BP14 för 2014, exkl. höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt . och budgetförstärkande åtgärder 2016 och 2017 på ca 10 resp. 28 mdkr Finansdepartementet
    • En procents överskott och slutet BNP-gap 2018 4,0 8,0 3,0 6,0 2,0 4,0 1,0 2,0 0,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 -1,0 -2,0 -2,0 -4,0 -3,0 -6,0 -4,0 Finansdepartementet Finansiellt sparande BNP-gap -8,0
    • Ny fas i finanspolitiken • När ekonomin stabiliseras ska offentliga finanser tillbaka till överskott – Nödvändigt för Sverige att stå väl rustat när nästa kris kommer • Detta kräver att alla reformer i närtid är fullt finansierade, krona för krona – Finanspolitiken går därmed in i en ny fas 2015 – Överskottsmålet prövas – Förslag på finansiering i VÅP Finansdepartementet
    • Principer för hantering av konjunkturcykler och överskottsmålet • Att värna jobb och tillväxt i kristider är förenligt med överskottsmålet, när konjunkturen vänder ska offentliga finanser tillbaka till överskott • Starka offentliga finanser enda sättet att skydda ekonomin i händelse av kris – En liten, öppen ekonomi med en stor banksektor extra känslig för händelser i omvärlden • Skyddsvallarna måste byggas upp under de goda åren för att vi ska stå rustade till nästa kris Finansdepartementet
    • Nu prövas överskottsmålet • Återgång till överskott ställer stora krav på regeringen de kommande fyra åren • Nödvändigt vara tydlig med finanspolitikens ramar för att säkra överskott i nästa kris • Samhällsutmaningar kräver fortsatta reformer, men en ansvarsfull politik förutsätter att dessa finansieras – Reformer måste prioriteras hårdare – Betydande besparingar krävs, men åtgärder som skadar jobb och sysselsättning måste undvikas Finansdepartementet
    • Finansiering Finansiering miljarder kronor, effekter på finansiellt sparande 2015 2016 2017 2018 Varaktigt/ permanent Sänkt avdrag privat pensionssparande från 1000 till 200 kr/månad 2015, slopat 2016 -2,9 -4,6 -4,6 -4,6 -1,4 Högre studielån, lägre studiebidrag -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 Minskad ökning av anslagen till myndigheternas verksamhet -0,3 -1,1 -1,1 -1,1 -1,1 Höjd fordonsskatt lätta fordon -1,2 -1,2 -1,2 -1,2 -1,2 Höjd skatt på öl och vin (5%) -0,4 -0,3 -0,4 -0,4 -0,4 Höjd skatt på tobak -0,6 -0,5 -0,5 -0,6 -0,5 Avskaffande av gruppregistrering till moms -0,4 -0,4 -0,4 -0,4 -0,3 Summa finansiering -6,9 -9,1 -9,1 -9,2 -6,0 Not: Beloppen är preliminära. Finansdepartementet
    • Sänkt avdrag för privat pensionssparande 2015 och slopat avdrag 2016 • Avdraget för privat pensionssparande sänks från 1000 kronor till 200 kronor per månad 2015 och slopas helt 2016 • Avdraget gynnar främst dem med höga inkomster. Personer med lägre inkomster gynnas i betydligt mindre utsträckning av avdraget. • Privat pensionssparande har dock inte bara marknadsförts mot dem som gynnas mest av avdraget utan brett mot befolkningen • Fortfarande lämpligt och möjligt att spara till pensionen, t.ex i ett Investeringssparkonto • Förslagen berör endast det fasta beloppet i avdragsrätten för det privata pensionssparandet. Tjänstepensionerna omfattas inte av förslaget. • Reformen förstärker preliminärt de offentliga finanserna med 2,9 miljarder kronor 2015 och med 4,6 miljarder kronor 2016 Finansdepartementet
    • Högre studielån, lägre studiebidrag • Studielån föreslås ökas med cirka 1 000 kronor per månad, medan bidragsandelen sänks med cirka 300 kronor per månad och ersätts med lån • Studiemedlet i Sverige är ett av världens mest generösa och har höjts flera gånger sedan 2006. Barntillägget har också höjts betydligt • Studenter har haft en relativt sett gynnsam ekonomisk utveckling de senaste åren • Högre studiemedel totalt innebär ännu bättre möjligheter att fokusera på studierna • Innebär en beräknad besparing på ca 1 miljard miljoner kronor från och med 2015 Finansdepartementet
    • Fördelaktigt studiemedelssystem Studiemedelsutveckling sedan 2006, kr/månad 14 000 Andel studenter som får offentliga lån eller stipendier, procent (2011) 12 000 10 000 100 90 8 000 80 70 6 000 60 50 4 000 40 30 2 000 20 10 - 0 Bidrag Lån Källa: Finansdepartementet Finansdepartementet Källa: OECD
    • Slopad avskrivning på grund av ålder för nya studiemedel • Studiemedel som tas från och med 2015 kommer inte att skrivas av vid 68 års ålder • En höjning av avskrivningsåldern aviserades i BP14 • För att välfärden ska finansieras på sikt krävs att fler arbetar längre – då är det också rimligt att betala av sina studielån högre upp i åldrarna • Innebär en beräknad besparing på ca 350 miljoner kronor från och med 2015. Finansiellt sparande påverkas inte Finansdepartementet
    • Minskad ökning av anslagen till myndigheternas verksamhet • Anslagen för myndigheternas verksamheter ökas varje år i takt med att pris- och lönenivåer i samhället ökar (PLO) • För åren 2015 och 2016 föreslås tillskotten att bli 25 % lägre än normalt • Från 2016 innebär det en besparing på ca 1,1 miljarder kronor, eller 0,4 procent av anslagen • Istället för ca 4 miljarder 2016 räknas nu anslagen upp med ca 3 miljarder • Besparingen är proportionell över hela den statliga verksamheten • Ger ett ökat effektiviseringstryck och tar tillvara besparingsmöjligheter hos myndigheterna Finansdepartementet
    • Effekt på förvaltningsanslagen på de största myndigheterna Minskad anslagsökning (miljoner kronor) 2015 2016 2017 2018 perm Förbandsverksamhet och beredskap (Försvarsmakten) -31 -100 -101 -101 -101 Polisorganisationen -27 -89 -89 -90 -90 -11 -35 -35 -35 -35 -10 -33 -33 -33 -33 Skatteverket -9 -30 -30 -30 -30 Regeringskansliet -9 -29 -29 -29 -29 Arbetsförmedlingen -9 -28 -27 -28 -28 Summa finansiering -106 -344 -344 -346 -346 Kriminalvården Försäkringskassan Anm: Beloppen är preliminära. Finansdepartementet
    • Slopad gruppregistrering till moms • Finansiella tjänster är befriad från moms • Detta ökar branschens lönsamhet, men företagen i den finansiella sektorn kan inte dra av ingående moms. Företagen kan idag bilda momsgrupper där omsättningar kan göras utan moms • Denna möjlighet föreslås upphöra • • Slopad gruppregistrering ökar den finansiella sektorns kostnader för ingående moms Finansiella sektorn dock fortfarande skattemässigt gynnad • Reformen förstärker preliminärt de offentliga finanserna med 0,4 miljarder kronor 2015 och 0,3 miljarder kronor varaktigt Finansdepartementet
    • Höjd fordonsskatt för lätta fordon • Höjd fordonsskatt genom att koldioxidbeloppet höjs och gränsen för där koldioxidbelopp börjar tas ut sänks – Den koldioxidrelaterade fordonsskatten har sedan 2006 använts som ett komplement till koldioxidskatten och stimulerar till ägande av fordon med låga koldioxidutsläpp • Genom en höjning av fordonsskatten stärks styrningen mot mer miljövänliga fordon, samtidigt som offentliga finanser stärks • Genomsnittlig höjning per fordon ca 200-500 kronor eller ca 12-18 procent per år (motsvarande höjning i det viktbaserade systemet) • Reformen förstärker preliminärt de offentliga finanserna med 1,2 miljarder kronor 2015 Finansdepartementet
    • Höjd punktskatt på alkohol • Punktskatten på öl och vin höjs med 5 procent. Priset på en flaska öl på 0,5 liter ökar från ex. 16,00-16,29 kronor och priset på en flaska vin 0,75 liter ökar från ex. 59,00-60,08 kronor • • • Främjar folkhälsan genom minskad konsumtion Motverkar den reala prisnedgång som skett på öl och vin de senaste åren Höjningen måste vägas mot risken för ökad smuggling • Sammantaget förstärks de offentliga finanserna 2015 med preliminärt 0,4 miljarder kronor Finansdepartementet
    • Höjd punktskatt på tobak • Höjd punktskatt på cigaretter med ca 1 krona per paket (motsvarar en skattehöjning på ca 3 procent) och höjd punktskatt på snus med ca 2 kronor per dosa (ca 20 procent) • Främjar folkhälsan genom minskad konsumtion • Höjningen måste vägas mot risken för ökad smuggling • Sammantaget förstärks de offentliga finanserna 2015 med preliminärt 0,6 miljarder kronor Finansdepartementet
    • Finanspolitikens inriktning • Säkra stabil återhämtning och återgång till överskott • Prioritera centrala reformer – Bättre resultat i skolan – Öka jobbchanserna för dem med svag förankring – Stärka svensk konkurrenskraft • Inga breda skattehöjningar på jobb och tillväxt Finansdepartementet
    • Sammanfattning • Stabilare återhämtning i omvärlden, dämpad tillväxt i Sverige men arbetsmarknaden något starkare än väntat • I takt med att konjunkturläget normaliseras de kommande åren går finanspolitiken in i en ny fas • Nödvändigt att komma tillbaka till överskott för att bygga upp skyddsvallar inför nästa kris • Reformarbetet fortsätter, men nödvändigt att reformerna finansieras krona för krona • Ett finansieringspaket på 9 miljarder kronor kommer att presenteras i VÅP Finansdepartementet