Ökad konkurrens och fler möjligheter
– utmaningar för svensk ekonomi i en
globaliserad värld
Finansminister Anders Borg
29...
Utmaningar i en globaliserad värld
• Ökad och tuffare konkurrens
– Tillväxtekonomier en alltmer betydande del av
världseko...
Utvecklade ekonomier växer
långsammare
BNP-tillväxt 1980-2012 och 2013-2017 (prognos), årlig procentuell
förändring
16

12...
Utvecklingen utgör både möjligheter
och hot
• Goda förutsättningar för tillväxt
– Större diversifiering av handelsparters
...
Världen har förändrats
• Kina och övriga tillväxtekonomier växer i
betydelse
• Afrika växer snabbt och kan utgöra viktig
h...
Tillväxtekonomierna har allt större del
av världshandeln
Andel av världshandeln, i procent
16

48

14

42

12

36

10

30
...
Kina – snart världens största ekonomi
• Kommer enligt IMF och OECD att passera
USA som världens största ekonomi inom de
nä...
Nya kinesiska ledningen har
ambitiösa reformplaner
• Fortsatta liberaliseringar av ekonomin
– Konvertibilitet för valutan
...
Gynnsam utveckling i Afrika söder
om Sahara
• Goda demografiska förutsättningar
– Förutsättningar för låglöneproduktion un...
Fortsatt hög tillväxt och växande
arbetskraft
Fler i arbetsför ålder

Prognostiserad genomsnittlig
BNP-tillväxt 2013-2018
...
Många utmaningar för Afrika söder
om Sahara
• Politisk osäkerhet
– Svag demokratisk tradition
– Närmare hälften av demokra...
Risker i tillväxtekonomiernaa
•

Återhämtning I USA
–

•

Indien
–
–
–

•

Stora bytesbalans- och budgetunderskott
Bristan...
Osäkerhet kring Europas långsiktiga
utveckling
• Lång period av låg tillväxt
• Åldrande befolkning och växande
försörjning...
Fler strukturreformer behövs i Europa
• Fortsatt förstärkning av den inre marknaden
• Förbättra arbetsmarknadens funktions...
Hur ska en liten öppen ekonomi möta
den förändrade världen?
• Starka offentliga finanser
• Stärk konkurrenskraften med
til...
Finansdepartementet
127

134

Portugal

Italien

176

Offentliga sektorns skuld 2014. Procent av BNP

Diagrammen visar EU1...
-2

-8

Finansdepartementet
Irland

Frankrike

Belgien

-6
Portugal

Förändring 2000 – 2011, procentenheter

2
5

0

-5

-...
Offentliga utgifter, 2012

Resurser till forskning, 2010

Källa: Eurostat

43

8,8
2,2

7,0

1,9 1,9 1,8 1,8 1,7
1,7 1,5

...
Regeringens politik har förbättrat svensk
arbetsmarknad i grunden sedan 2006
• Stimulans av utbudet ger störst effekt …
–
...
Sysselsatta, 15−74 år

Sysselsättningsgrad, 15-74 år

Förändring procent, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.)

Andel av befolkningen, 2...
Inriktning för finanspolitiken
• Offentliga finanser tillbaka till överskott när
konjunkturen tar fart
• Reformer ska fina...
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Anders Borgs presentation Nordea Västerås 20140129

111

Published on

Published in: Investor Relations
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
111
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Anders Borgs presentation Nordea Västerås 20140129

  1. 1. Ökad konkurrens och fler möjligheter – utmaningar för svensk ekonomi i en globaliserad värld Finansminister Anders Borg 29 januari 2014 Finansdepartementet
  2. 2. Utmaningar i en globaliserad värld • Ökad och tuffare konkurrens – Tillväxtekonomier en alltmer betydande del av världsekonomin • Bevara stabilitet och undvika allvarliga finansiella kriser • Fler och snabbare teknologiskiften • Hantera ett ökat omvandlingstryck Finansdepartementet
  3. 3. Utvecklade ekonomier växer långsammare BNP-tillväxt 1980-2012 och 2013-2017 (prognos), årlig procentuell förändring 16 12 8 4 0 -4 -8 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Afrika söder om Sahara Världen Sverige USA EU Tillväxt- och utvecklingsekonomier Kina Finansdepartementet Källa: IMF
  4. 4. Utvecklingen utgör både möjligheter och hot • Goda förutsättningar för tillväxt – Större diversifiering av handelsparters – Snabbare spridning av innovationer • Samtidigt som världen kan bli mer instabil – Världen blir alltmer sammanlänkad vilket ökar sårbarheten – Möjlig risk för ökad förekomst av bubblor – Klimatförändringar och miljöproblem Finansdepartementet
  5. 5. Världen har förändrats • Kina och övriga tillväxtekonomier växer i betydelse • Afrika växer snabbt och kan utgöra viktig handelspartner på sikt • Åldrande befolkning och sämre tillväxtförutsättningar i Europa – Avsaknad av reformer i Tyskland skapar oro för framtida tillväxt Finansdepartementet
  6. 6. Tillväxtekonomierna har allt större del av världshandeln Andel av världshandeln, i procent 16 48 14 42 12 36 10 30 8 24 6 18 4 12 2 6 - 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Afrika söder om Sahara EU USA Sverige Kina Tillväxt- och utvecklingsekonomier (höger axel) Källa: IMF Finansdepartementet
  7. 7. Kina – snart världens största ekonomi • Kommer enligt IMF och OECD att passera USA som världens största ekonomi inom de närmaste åren • Fortsatt behov av reformer – – – – Finansdepartementet Omfattande statlig inblandning i ekonomin Miljöproblem Utbredd korruption Hög skuldsättning, framförallt på lokal nivå
  8. 8. Nya kinesiska ledningen har ambitiösa reformplaner • Fortsatta liberaliseringar av ekonomin – Konvertibilitet för valutan – Marknadsanpassning av räntan • Effektivisering av offentlig sektor – Korruption – Statsägda företag • Landreformer och reformering av hukousystemet • Kinesiska ekonomin kommer att växa i betydelse även för Sverige Finansdepartementet
  9. 9. Gynnsam utveckling i Afrika söder om Sahara • Goda demografiska förutsättningar – Förutsättningar för låglöneproduktion under överskådlig tid • Minskad politisk osäkerhet – Fler demokratiska regimer och färre konflikter • Ökad ekonomisk stabilitet och växande medelklass • Strukturella reformer som har förbättrat tillväxtförutsättningarna • Informationsteknologi Finansdepartementet
  10. 10. Fortsatt hög tillväxt och växande arbetskraft Fler i arbetsför ålder Prognostiserad genomsnittlig BNP-tillväxt 2013-2018 Procent av befolkningen mellan 15 och 65 år 8,0% 7,2% 7,1% 7,1% 6,9% 6,8% 6,7% 6,3% 5,8% Källa: IMF Finansdepartementet Botswana Angola Ghana Uganda Nigeria Tanzania Rwanda Kina Etiopien Moçambique 4,1% Källa: ISS och Pardee Center for International Futures
  11. 11. Många utmaningar för Afrika söder om Sahara • Politisk osäkerhet – Svag demokratisk tradition – Närmare hälften av demokratierna bedöms vara sämre fungerande • Utbredd korruption • Sociala spänningar – Sydafrika har bland de högsta GINI-koefficienterna i världen • Fortsatt stort beroende av naturtillgångar • Risk att reformtempo stannar av pga. politiska låsningar och folkligt missnöje Finansdepartementet
  12. 12. Risker i tillväxtekonomiernaa • Återhämtning I USA – • Indien – – – • Stora bytesbalans- och budgetunderskott Bristande konkurrenskraft i en sluten och hårt reglerad ekonomi Val i vår ger ökad politisk risk Turkiet – – – – • USA:s Centralbanks (Federal reserve) gradvisa normalisering av penningpolitiken kan ge stora globala kapitalflöden som riskerar att pressa tillväxtländerna Betydande bytesbalansunderskott Stort beroende av kortfristig finansiering Svag konkurrenskraft Politisk risk Ryssland – Tillväxttakten dämpas på grund av politisk oro och behov av att gå mot ökad marknadsekonomi och lagstyre Finansdepartementet
  13. 13. Osäkerhet kring Europas långsiktiga utveckling • Lång period av låg tillväxt • Åldrande befolkning och växande försörjningsbörda • Avsaknad av större strukturreformer i många länder • Svaga banker hotar återhämtningen Finansdepartementet
  14. 14. Fler strukturreformer behövs i Europa • Fortsatt förstärkning av den inre marknaden • Förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och öka arbetskraftens rörlighet • Stärka förutsättningar för innovationer • Hållbara pensionssystem för en åldrande befolkning • Tyskland var tidigare förebild men avstannande reformtempo med ny regering Finansdepartementet
  15. 15. Hur ska en liten öppen ekonomi möta den förändrade världen? • Starka offentliga finanser • Stärk konkurrenskraften med tillväxtreformer • Minska riskerna i det finansiella systemet • Fler i arbete Finansdepartementet
  16. 16. Finansdepartementet 127 134 Portugal Italien 176 Offentliga sektorns skuld 2014. Procent av BNP Diagrammen visar EU15 utom Luxemburg Källa: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens höstprognos 2013 (övriga) Grekland 121 101 Belgien Irland 100 Österrike Grekland Finland Belgien -1,9 -2,0 -2,3 -2,6 -5,9 -5,3 -5,0 -4,0 -3,8 -3,3 Spanien Storbritannien Irland Portugal Frankrike Nederländerna Italien Danmark -1,7 -2,7 Sverige -1,5 0,1 Tyskland Finansiellt sparande 2014. Procent av BNP Spanien 97 77 Tyskland Storbritannien 76 Nederländerna Frankrike 75 61 Österrike Finland 44 Danmark 95 43 Sverige Sverige har utrymme att agera
  17. 17. -2 -8 Finansdepartementet Irland Frankrike Belgien -6 Portugal Förändring 2000 – 2011, procentenheter 2 5 0 -5 -10 -15 Källa: Eurostat -20 Källa: Eurostat Italien 10 Frankrike -8 Belgien Implicit skattesats på arbete Portugal Källa: Eurostat Danmark Grekland Irland Tyskland Portugal Italien Frankrike Storbritannien Österrike Belgien Nederländerna -4 Österrike 0 Tyskland -2 Nederländerna 10 Storbritannien 20 Spanien 30 Finland 2011 Finland 2000 4 Sverige Skattetryck Sverige Irland Spanien 50 Grekland Portugal Storbritannien Nederländerna Tyskland Österrike Italien Finland Frankrike Belgien Sverige Danmark Andel av BNP, procent Spanien Nederländerna Österrike Italien Storbritannien -4 Tyskland Grekland Finland Danmark 4 Sverige 60 Skattetryck Förändring 2000 – 2011, procentenheter 40 2 0 -6 Källa: Eurostat Implicit kapitalskattesats Förändring 2000 – 2011, procentenheter 0
  18. 18. Offentliga utgifter, 2012 Resurser till forskning, 2010 Källa: Eurostat 43 8,8 2,2 7,0 1,9 1,9 1,8 1,8 1,7 1,7 1,5 Österrike Tyskland Portugal Spanien Belgien Grekland Italien Irland UK Danmark Finland 1,0 Frankrike 2,2 2,0 1,9 1,8 1,7 1,6 1,4 1,3 Procent av BNP 3,1 2,6 2,5 Nederländ… 3,1 2,8 2,8 Offentliga utgifter, utbildning 2010 Procent av BNP Sverige 3,4 Källa: EU-kommissionens höstprognos, 2013 Offentliga investeringar, 2012 3,5 3,3 3,9 Irland 45 Tyskland 47 Portugal 48 Spanien 48 Storbritannien 51 Nederländerna 51 Italien 52 Österrike 52 Procent av BNP Sverige 54 Grekland 55 Belgien 56 Finland 57 Frankrike Danmark 59 Procent av BNP Källa: EU-kommissionens höstprognos, 2013 Finansdepartementet 6,8 6,6 6,5 6,3 6,0 5,9 5,9 5,6 5,0 4,5 Källa: OECD
  19. 19. Regeringens politik har förbättrat svensk arbetsmarknad i grunden sedan 2006 • Stimulans av utbudet ger störst effekt … – – – – Jobbskatteavdrag och höjd skiktgräns Arbetslöshets- och sjukförsäkringen Arbetsmarknadspolitiken Utbildningssystemet och yrkesintroduktionsjobben • … i samverkan med stimulans av efterfrågan – Nystartsjobb och sänkta (riktade) socialavgifter – RUT- och ROT-avdragen, sänkt restaurangmoms – Underlättat tillfälliga anställningar • Förbättrad matchning – Ökad sökaktivitet – Ökad geografisk- och yrkesmässig rörlighet Finansdepartementet
  20. 20. Sysselsatta, 15−74 år Sysselsättningsgrad, 15-74 år Förändring procent, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.) Andel av befolkningen, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.) 8,6 65,8 65,8 64,2 64,0 63,8 63,6 60,3 7,0 5,9 5,2 2,9 2,1 0,9 56,8 56,2 55,9 55,1 -0,1 48,5 48,2 -2,7 43,2 -4,6 -8,0 -12,5 Grekland Spanien Portugal Irland Danmark Italien Finland Nederländerna Frankrike UK Österrike Sverige -19,0 Real disponibelinkomst Procentuell förändring 2007–2012 Förändring procent, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.) 7,1 19,1 Grekland Italien -1,3 Spanien 0,3 Nederländerna 1,7 Portugal 3,1 Österrike 3,5 UK 4,7 Tyskland -3,6 4,9 Danmark 0,4 -1,1 Irland Grekland Frankrike Tyskland Italien Nederländerna Spanien Storbritannien Österrike Sverige 0,7 5,5 Frankrike 6,5 2,5 Belgien 3,0 Finland 3,2 Irland 11,5 4,0 Sverige 4,5 Portugal 5,2 Danmark 5,2 Finland 5,7 Belgien Belgien Källa: OECD Källa: OECD Arbetskraften, 15−74 år 7,6 Tyskland Grekland Spanien Italien Belgien Portugal Irland Frankrike Finland Danmark Storbritannien Österrike Tyskland Svergie Nederländerna -15,8 -4,2 -8,3 -24,6 Källa: OECD Finansdepartementet Källa: Eurostat
  21. 21. Inriktning för finanspolitiken • Offentliga finanser tillbaka till överskott när konjunkturen tar fart • Reformer ska finansieras • Värna strukturreformer och åtgärder riktade mot personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden • På lång sikt krävs åtgärder för att stärka konkurrenskraften och sänka marginaleffekterna för personer med låga inkomster Finansdepartementet
  1. A particular slide catching your eye?

    Clipping is a handy way to collect important slides you want to go back to later.

×