Your SlideShare is downloading. ×
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Unionens bolagsindikator november 2011

539

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
539
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
4
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1. Unionens bolagsindikatorNovember 2011Tillväxt och fortsatt hög lönsamhet i sikteför börsbolagen
  • 2. Innehållsförteckning Sammanfattning ..................................................................................................................... 2 Slutsatser ................................................................................................................................ 2 Inledning................................................................................................................................. 3 Börsbolagen – få till antalet men med stor påverkan på det svenska näringslivet................. 4 Prognoserna för börsbolagen anger riktningen för hela näringslivet ..................................... 4 Tjänstebolagen är flest, men varuproducenterna väger tyngst ............................................... 5 Börsbolagens utveckling 2005-2013 ...................................................................................... 7 2011 blir ett starkt år – och någon nedgång är inte i sikte ................................................. 7 Tjänstesektorns lönsamhet bättre än varuproducenternas .................................................. 8 Bolagen står starkare nu än de gjorde inför finanskrisen ................................................. 10 Sjunkande investeringar kan inte förklaras med ökad outsourcing.................................. 11 Analytikernas prognoser har varit träffsäkra trots ett turbulent 2011 .................................. 13 SCB och Thomson Reuters är rapportens källor .................................................................. 15 Bilaga 1: Jämförelse mellan börsbolagen och näringslivet .................................................. 16 Bilaga 2: Mer om statistiken ................................................................................................ 17 Bilaga 3: Lista över de studerade bolagen ........................................................................... 18
  • 3. Sammanfattning• Med tre av fyra kvartal stängda kan konstateras att 2011 väntas bli ett bra år för börsbolagen. Omsättningen är tillbaka på den nivå som uppnåddes innan finanskrisen 2008-2009 och rörelsemarginalen ligger kvar på de dryga 15 procent som åstadkoms 2010.• Prognoserna för 2012-2013 ser fortsatt positiva ut, höstens mörka makroekonomiska rubriker till trots. Finansmarknaden räknar med en ökande omsättning de kommande två åren, samtidigt som den mycket goda lönsamheten kommer att bibehållas.• Omsättningen för börsbolagen verksamma inom tillverkningsindustrin föll med mer än åtta procent under 2009. 2011 väntas det raset helt ha återtagits. 2012-2013 kommer att innebära fortsatt tillväxt för tillverkningsindustrins börsbolag, visserligen svag under 2012 men desto kraftigare under 2013.• Bolagens beredskap – mätt som deras soliditet – för kommande svackor i försäljning eller för ökade kostnader är bättre idag än den var innan finanskrisens utbrott 2008. Detta är ett resultat framför allt av rationaliseringarna som bolagen genomförde 2008-09 men även av att aktieutdelningarna delvis justerades ner i finanskrisens spår.• Utvecklingen för investeringarna, investeringskvoten och investeringarna som andel av förädlingsvärdet är samstämmigt negativ för perioden 2005-10. Under åren 2005-10 sjönk investeringskvoten i börsbolagen från 5,7 till 4,0 procent och investeringarna som andel av förädlingsvärdet föll från 12,2 till 8,2 procent. Prognoserna pekar på en viss återhämtning i investeringarna och att investeringskvoten åtminstone inte kommer att falla ytterligare till och med 2013.• För tillverkningsindustrin ser utvecklingen för investeringarna ännu något dystrare ut än för börsbolagen betraktade som en helhet. Investeringarna både som andel av omsättning och av förädlingsvärdet kommer att minska i snabbare takt för tillverkningsindustrin än för övriga börsbolag.• Analytikernas prognoser för börsbolagens resultat åren 2011-2012 har inte påverkats i någon större utsträckning av den pågående skuld- och eurokrisen. De bedömningar som analytikerna gjorde i mars för börsbolagens försäljning och lönsamhet under 2011-2012 är i stort sett oförändrade åtta månader senare. Prognoserna gällande rörelsemarginalen har för både 2011 och 2012 endast sjunkit med några tiondels procent sedan i mars. Det samma gäller för omsättningens utveckling.Slutsatser• Att bolagen under perioden 2011-2013 väntas vara mycket lönsamma samtidigt som investeringarna förutses ligga på fortsatt låga nivåer är oroande. Detta riskerar att skada den långsiktiga utvecklingskraften och förmågan att skapa fler och bättre jobb inom näringslivet.• Den överlag positiva bilden av bolagens lönsamhet under åren 2011-2013 visar att det finns anledning att ifrågasätta den till synes allmänt rådande uppfattningen att näringslivet idag står inför en ny kris. Finansmarknadens prognoser för börsbolagen pekar tvärt om på att det under de kommande åren kommer att finnas resurser till de i nuläget eftersatta investeringarna. 2
  • 4. InledningUnionens utgångspunkt är att företagens agerande spelar en avgörande roll för skapandet avfler och bättre jobb i Sverige. Unionens medlemmar arbetar i hela det privata näringslivet. Etti sin helhet framgångsrikt svenskt näringsliv är därför en förutsättning för att våra medlemmaridag och i framtiden ska ha stimulerande, utvecklande, trygga och välavlönade jobb.Samtidigt beror näringslivets framgång till mycket stor del på våra medlemmars insatser. Närvåra medlemmar trivs och utvecklas finns förutsättningarna för ett starkt näringsliv.För Unionen är det därför viktigt att bevaka och analysera utvecklingen för de svenskaföretagen. Detta görs i återkommande rapporter. Två gånger per år visar Branschbarometernde prognoser för försäljning, lönsamhet och investeringar som Unionens klubbar gör för detkommande halvåret. Två gånger per år genomförs även en granskning av den svenskasamhällsekonomin i Unionens ekonomiska prognos.Den här aktuella rapporten tar sitt avstamp i finansmarknadens bedömningar av börsbolagenssituation samt hur de kommer att utvecklas de närmaste åren. Dessa bolags centrala position iden svenska ekonomin gör att bedömningarna av deras försäljning, lönsamhet och finansiellastyrka är en signal om tillståndet för näringslivet och samhällsekonomin i stort. De är därförav stort intresse även för dem av Unionens medlemmar som inte har dessa bolag som sinarbetsgivare.Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion ochpåverkan.Stockholm, november 2011 3
  • 5. Börsbolagen – få till antalet men med stor påverkan på det svenska näringslivetRapporten analyserar de bolag som under hösten 2011 varit noterade på Stockholmsbörsen,vilka är 245 till antalet.1 Bolagen har sammantaget mer än 350 000 anställda i Sverige,2 vilketbetyder att bolagen i egen regi sysselsätter minst 15 procent av det totala svenska privatanäringslivet.3Om bilden sedan breddas till att ta hänsyn till det inflytande som beslut och konjunktur i dessabolag har på leden av underleverantörer, är det tydligt att deras påverkan på den svenskaekonomin är mycket stor. Beräkningar visar att varje anställd i näringslivet år 2005 i sin tur igenomsnitt genererade ytterligare 0,75 anställda i underleverantörsledet.4 Om dessa indirektaeffekter på sysselsättningen inkluderas betyder det att börsbolagen ligger bakom minst 25procent av den totala sysselsättningen i Sveriges privata näringsliv.Ytterligare ett mått på börsbolagens betydelse för samhällsekonomin som helhet är storlekenpå deras försäljning. Omsättningen i börsbolagens svenska verksamheter utgjorde 2009omkring 20 procent av hela det privata näringslivets totala omsättning.5Prognoserna för börsbolagen anger riktningen för hela näringslivetBörsbolagens storlek när det gäller antal anställda och omsättning motiverar visserligen i egenrätt varför de är intressanta att studera. Men det finns ytterligare skäl att granska deras resultatoch framtidsutsikter. Dessa bolag utgör nämligen sammantagna en god indikator på tillståndetför näringslivet som helhet. Detta visas i rapportens bilaga, där data över börsbolagensomsättning och lönsamhet jämförts med motsvarande statistik över hela det svenska privatanäringslivet under ett antal år.Nivåerna på omsättning och lönsamhet varierar naturligtvis mellan börsbolagen och olikastorlekssegment och sektorer av det totala näringslivet. Men utvecklingens riktning är ofta densamma. Ett år när börsbolagens omsättning ökar – ökar även omsättningen i övriganäringslivet. Ett år då näringslivet som helhet visat en ökande lönsamhet – har ävenbörsbolagens rörelsemarginaler pekat uppåt.Det är detta samband som utnyttjas i Bolagsindikatorn. Genom att sammanställa den mycketstora mängd prognoser som finansanalytiker med täta intervaller gör för börsbolagen skapasen modell för att förutse en trolig utveckling för hela det svenska näringslivet de kommandeåren.1 Mer exakt: de bolag som var noterade på OMX Stockholm under hösten 2011 och för vilka uppgifter ombranschtillhörighet enligt SCB:s kodning SNI finns tillgänglig. För följande åtta noterade bolag saknas dennauppgift: Alliance Oil Co, Black Earth Farming, Coastal Contacts Inc, Enquest Plc, Epicept Corporation, Etrioncorp., Luxonen S.a., Psi Group Asa och Trigon Agri A/S. Ett antal utländska koncerner – ex. Nokia och Pfizer –kan handlas i OMXS ordinarie handelssystem men är inte noterade på Stockholmsbörsen. Dessa bolag är inteinkluderade i rapportens analyser.2 Baserat på uppgifterna hämtade ur årsredovisningar samt uppgifter från PAR AB. Detta är en mycket försiktigthållen beräkning av antalet anställda, det är troligt att det faktiska antalet snarare överstiger 400 000.3 Enligt SCB var 2,45 milj. anställda i det privata näringslivet 2009.4 Bearbetning av statistik från SCB.5 Enbart de svenska dotterbolagen till börskoncernerna redovisade 2009 en sammanlagd omsättning somöversteg 1 230 miljarder kr. SCB anger det privata näringslivets totala omsättning till 6 227 miljarder kr år 2009. 4
  • 6. Tjänstebolagen är flest, men varuproducenterna väger tyngstI rapporten delas bolagen in efter tillhörighet i antingen varu- eller tjänsteproducerande sektor,samt i vissa fall med särskilt fokus på tillverkningsindustrin som utgör en delsektor inomvaruproduktionen. Indelningarna är gjorda baserat på SCB:s SNI-kodsystem.6Tabell 1 nedan visar hur bolagen fördelar sig på olika delsektorer. De streckade linjerna visarindelningen i de övergripande varu- respektive tjänsteproducerande sektorerna. Sett tillmängden bolag är förhållandet mellan sektorerna och delsektorerna stabilt över åren.Tjänsteföretagen utgör 64-67 procent och varuproducenterna 33-36 procent.7Tabell 1Andel bolag per delsektor 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Jordbruk, skog, fiske 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%Mineralutvinning 1% 1% 1% 1% 1% 1% 2%Tillverkningsindustri 29% 30% 29% 30% 30% 29% 31%Övriga varuproducenter 3% 3% 2% 2% 2% 2% 2%Företagstjänster 35% 35% 34% 34% 34% 34% 35%Finans och försäkring 6% 6% 7% 7% 7% 7% 4%Övrig tjänstesektor 24% 25% 25% 25% 25% 26% 25%Övriga 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%Gällande bolagens omsättning är det dock varuproducenterna som väger tyngst, 62-66 procentav OMXS-bolagens sammanlagda omsättning har under perioden 2005-2011 kommit från denvaruproducerande sektorn (Tabell 2, Figur 1 & Figur 2). Bolagen från denna sektor har alltså igenomsnitt en betydligt större omsättning än de tjänsteproducerande bolagen.Den i särklass mest dominerande delsektorn sett till omsättningen är tillverkningsindustrin,som ensam under 2011 beräknas kommer att stå för 58 procent av börsbolagens sammanlagdaomsättning. Tillverkningsindustrins ställning inom den varuproducerande sektorn illustrerasnedan (Figur 3 & Figur 4) Bland de tjänsteproducerande bolagen utmärker sig finans ochförsäkring som en delsektor med hög omsättning i förhållande till övriga tjänstesektorn.8Tabell 2Andel av total omsättning per delsektor 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Jordbruk, skog, fiske 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%Mineralutvinning 1% 1% 1% 1% 1% 1% 2%Tillverkningsindustri 55% 55% 54% 53% 53% 55% 58%Övriga varuproducenter 7% 8% 7% 7% 7% 7% 7%Företagstjänster 13% 13% 14% 14% 14% 14% 16%Finans och försäkring 13% 12% 14% 15% 13% 11% 7%Övrig tjänstesektor 10% 10% 9% 9% 11% 10% 11%Övriga 0% 0% 1% 1% 1% 1% 1%Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%6 Eftersom de data som redovisas avser bolagens koncernnivå uppstår ett klassificeringsproblem. Koncernertilldelas inte SNI-kod, det gör däremot de dotter- och det moderbolag som är verksamma i Sverige och som ingåri koncernen. I rapporten har därför hela koncernens SNI-kod avgjorts av den SNI-kod som det Sverigebaseradebolag i koncernen med flest antal anställda har. Detta innebär en förenkling av verkligheten eftersom en koncernkan omfatta bolag som var och ett för sig sorteras in i olika sektorer eller delsektorer. Det är dock en förenklingsom av praktiska skäl är svår att undvika.7 Avrundningar gör att delsektorerna vissa år inte summerar till 100 procent.8 I denna rapport kommer finans och försäkring ofta att exkluderas – eller åtminstone särredovisas – i analyserna.Detta eftersom branschen avviker kraftigt från övriga och för vissa nyckeltal har jämförelsevis extrema värden. 5
  • 7. Figur 1 Figur 2 Antal och andel bolag per sektor 2011 Omsättning per sektor 2011 Tjänstes ektor; (milj. sek, andel av total) 134; 64% Tjänstesektor; 920 774; 33% Övriga; 1; 0% Övriga; 25 667; 1% Varuproducenter; 1 856 509; 66% Varuproducenter; 75; 36%Figur 3 Figur 4 Antal och andel bolag per delsektor inom varuproducerande Omsättning per delsektor inom varuproducerande sektorn 2011 sektorn 2011 (milj. sek, andel av total) Tillverkningsindustri; 66; 88% Tillverkningsindustri; 1 616 635; 88% Övriga Övriga varuproducenter; varuproducenter; 5; 7% 194 206; 10% Jordbruk, skog, fiske; 0; 0% Jordbruk, skog, fiske; 0; 0% Mineralutvinning; Mineralutvinning; 4; 5% 45 669; 2%En jämförelse av fördelningen mellan tjänste- och varusektor på Stockholmsbörsen och i heladet privata svenska näringslivet visar att varuproducenterna är starkt överrepresenterade påbörsen. Men detta är inte primärt på bekostnad av tjänsteföretagen, utan på företagen inomjordbruk, skog och fiske. Dessa saknas helt på OMXS, samtidigt som deras sammanlagdaförädlingsvärde utgör ett par procent av landets BNP och de till antalet utgör ca 20 procent avSveriges företag.99 SCB 6
  • 8. Börsbolagens utveckling 2005-20132011 blir ett starkt år – och någon nedgång är inte i sikteOmsättningen i börsbolagen nådde under perioden 2005-2010 sin topp år 2008. Det året hadeden genomsnittliga omsättningen i bolagen ökat med fem procentenheter jämfört med basåret2005. Effekterna av finanskrisen slog sedan hårt mot efterfrågan på bolagens produkter. 2009och 2010 hade omsättningen fallit tillbaka till 93-94 procent av 2005 års omsättning (Figur 5).Även lönsamheten har utvecklats på ett liknande sätt som omsättningen under perioden, medskillnaden att lönsamheten sjönk tidigare och mer än vad omsättningen gjorde. 2008 – dåomsättningen nådde sin topp – var lönsamheten som lägst och hade då sjunkit med nästan femprocentenheter sedan 2006. Omsättningsökningen 2006-2008 uppnåddes alltså samtidigt somkostnaderna ökade i ännu högre takt i bolagen, med följden att lönsamheten sjönk. Kraftigtsänkta kostnader under finanskrisen – bland annat med stora uppsägningar av personal – leddetill en ökad lönsamhet 2009-2010.Med tre av fyra kvartal stängda kan konstateras att 2011 väntas bli ett bra år för börsbolagen.Omsättningen är tillbaka på den nivå som uppnåddes innan finanskrisen 2008-2009 ochrörelsemarginalen ligger kvar på de dryga 15 procent som åstadkoms 2010. Prognoserna för2012-2013 ser fortsatt positiva ut, höstens mörka makroekonomiska rubriker till trots.Finansmarknaden räknar med en ökande omsättning de kommande två åren, samtidigt somden mycket goda lönsamheten kommer att bibehållas.Figur 5 Figur 6 Omsättning & lönsamhet, totalt Genomsnittlig omsättning 140% 25% 35 000 120% 30 000 20% 100% 25 000 Omsättning, milj. sek Index, basår 2005 Rörelsemarginal 15% 80% 20 000 60% 15 000 10% 40% 10 000 5% 20% 5 000 0% 0% 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt Varuproducenter Tjänstesektor Omsättning index, vä Rörelsemarginal index, vä Rörelsemarginal, hö Finans och försäkring TillverkningsindustriFigur 6 visar omsättningens utveckling nedbruten på sektorer och valda delsektorer.10Tjänsteföretagen har en betydligt lägre omsättning än varuproducenterna i genomsnitt (menfinans och försäkring avviker i det avseendet kraftigt från genomsnittet för den övrigatjänstesektorn). Graferna visar att tjänsteföretagens omsättning i stort sett varit stabil underåren 2005-2010 men att de under 2011-2013 väntas få en tydligt positiv utveckling. 2013räknar analytikerna med att tjänstesektorns genomsnittliga omsättning har ökat med 30procent sedan 2010.10 Tjänstebranschen finans och försäkring särredovisas och är alltså ej inkluderad i tjänstesektorns graf.Tillverkningsindustrin är dock utöver att den särredovisas i diagrammet även inkluderad i varuproducenternasgraf. Det är den genomsnittliga omsättningen för bolagen i respektive sektor som redovisas. Indelning enligt SNI2007. Varuproducenter 1-43, tjänstesektor 45-82 & 85-96, tillverkningsindustri 10-33, finans och försäkring 64-67. 7
  • 9. Varuproducenternas omsättning har varit mer slagig. Detta kan sannolikt förklaras av sektornsstörre direkta beroende av export till en omvärld präglad av större ytterligheter i ekonominsutveckling än Sveriges. Mellan 2008 och 2009 sjönk omsättningen med 10 procent. Först2012 väntas varuproducenternas genomsnittliga omsättning överstiga 2008 års nivå.2011 väntas 88 procent av den totala varuproducerande sektorns omsättning komma fråntillverkningsindustrin. Det är därför inte förvånande att utvecklingen förtillverkningsindustrins försäljning under den granskade perioden ligger tätt intill den somgäller för hela sektorn. 2013 väntas den genomsnittliga omsättningen för de börsnoteradetillverkningsindustribolagen ha ökat med 29 procent jämfört med lågvattenmärket 2009.Störst variation under den granskade perioden uppvisar finans och försäkring. Från toppåret2008 till bottennoteringen 2010 tappade bolagen i denna bransch 30 procent av somomsättning.Tjänstesektorns lönsamhet bättre än varuproducenternasBottennoteringen när det gäller lönsamheten kom för tjänstebolagen 2008, det var tredje året irad som rörelsemarginalen sjönk i denna sektor. Kostnadsneddragningarna resulterade i enåterhämtad lönsamhet 2009-2010 som i kraft motsvarade tappet 2007-2008. 2011 väntastjänstebolagens rörelsemarginal sjunka med drygt två procentenheter till knappt 14 procent,för att 2012-2013 åter stiga något (Figur 7).Varuproducenternas lönsamhet var i jämförelse med tjänsteföretagen betydligt mer stabil2005-2009, pendlande runt 10 procent. 2010 innebar en kraftigt förbättrad rörelsemarginal,som då ökade från 9 till 12 procent. 2011 stiger den ytterligare till 13 procent för att under2012-2013 etablera sig runt 13 procent. Prognoserna pekar på att rörelsemarginalen 2013kommer att ha ökat med 40 procent jämfört med 2009.Denna beskrivning av varuproducenternas lönsamhet är giltig även för tillverkningsindustrin,med tillägget att lönsamheten genomgående har varit och väntas bli ytterligare något högre änför den övriga sektorn.11Figur 7 Lönsamhet 24% 22% 20% 18% 16% Rörelsemarginal 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt Varuproducenter Tjänstesektor TillverkningsindustriAtt bara titta på den genomsnittliga lönsamheten i en sektor, i ett särskilt urval av eller isamtliga bolag säger ingenting om hur spridningen av bolagens lönsamhet ser ut. Har alla11 Observera att finans och försäkring inte redovisas separat i grafen, rörelsemarginal är ett nyckeltal som relativtsett tar sig extrema uttryck i den branschen. Däremot ingår den i totalsiffrorna, vilket förklarar varförlönsamheten totalt sett under 2011-2013 faktiskt överstiger lönsamheten både inom tjänste- och varusektorn. 8
  • 10. studerade bolag en likartad lönsamhet, eller är det stor spännvidd mellan de mest och de minstlönsamma? Figur 8 visar hur lönsamheten i bolagen under åren 2005-2013 fördelar sig överolika intervall, från att göra ett negativt resultat (rörelsemarginal som är <0 procent, lila färg)till att ha en mycket god lönsamhet (rörelsemarginal som överstiger 20 procent, ljusröd färg).Figur 8 Figur 9 Lönsamhetens fördelning, totalt Lönsamhetens fördelning, tillverkningsindustri 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% Andel av omsättning Andel av omsättning 20+% 20+% 60% 60% 15-19% 15-19% 50% 10-14% 50% 10-14% 5-9% 5-9% 40% 40% 0-4% 0-4% 30% <0% 30% <0% 20% 20% 10% 10% 0% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013Lönsamheten för börsbolagen ökade i genomsnitt från nio till knappt tolv procent mellan 2008och 2009. Detta skedde dock samtidigt som andelen av bolagens verksamheter som varolönsamma ökade från 2 till 15 procent (jämför de lila staplarnas storlek 2008 och 2009 iFigur 8). Skillnaderna i lönsamhet mellan börsbolagen ökade alltså i sviterna av finanskrisen.De förlustbringande verksamheternas andel minskade dock igen under 2010, samtidigt somverksamheterna med rörelsemarginal som översteg 15 procent ökade. Under 2012-2013väntas andelen av den totala omsättningen vars rörelsemarginal understiger fem procent blimindre än under något annat år som granskningen täcker.Lönsamhetens fördelning inom tillverkningsindustrin avviker till viss del från den ovanbeskrivna bilden (Figur 9). Framför allt genom att lejonparten av omsättningen visar enrörelsemarginal i mitten av skalan. 2011 väntas knappt 70 procent av tillverkningsindustrinsomsättning ha en rörelsemarginal i intervallet 5-14 procent. Motsvarande andel för det totalanäringslivet väntas bli drygt 50 procent. Tillverkningsindustrins lönsamhet är kort sagt mindrespretig än övriga näringslivets. Den bilden förstärks än mer under 2012-2013 då andelen avomsättningen med en rörelsemarginal som understiger 5 procent väntas minska ytterligare.Denna granskning visar alltså att den höga genomsnittliga lönsamheten för åren 2010-2013för börsbolagen inte döljer någon grupp av olönsamma bolag. Den ökade genomsnittligalönsamheten är inte ett resultat av att ett fåtal bolag med extrem lönsamhet drar uppgenomsnittet trots att övriga bolag går kräftgång. Den höjda genomsnittliga lönsamheten är enföljd av en generell positiv förskjutning av lönsamheten, och då särskilt i den nedre delen avskalan. 9
  • 11. Bolagen står starkare nu än de gjorde inför finanskrisenEtt bolags förutsättningar att hantera en vikande konjunktur hänger samman med hur starkbalansräkning det har. En stark balansräkning innebär att bolaget har stort eget kapital iförhållande till sina skulder, måttet som används kallas för soliditet. Sjunkande soliditet kanorsakas av att bolaget går med förlust, att bolaget delar ut större belopp till sina ägare än vadden löpande verksamheten genererar i vinst eller att bolagets tillgångar minskar i värde.12 Påmotsatt sätt kan soliditeten öka genom att utdelningen till ägarna är mindre än rörelsens vinst,genom att en nyemission genomförs eller genom att bolagets tillgångar ökar i värde.Soliditeten är alltså ett mått på bolagens förutsättningar att uthärda sämre tider eller att göralånefinansierade investeringar. De börsnoterade varuproducenternas soliditet sjönk från 42procent 2006 till 36 procent 2008, men utvecklingen har därefter vänt. 2010 var soliditetenåter på samma nivå som 2006. Tillverkningsindustrins soliditet sammanfaller helt med denövriga varusektorns (Figur 10). Även tjänstebolagens soliditet sjönk 2006-2008 men hardärefter åter stärkts (Figur 11).13 Sammantaget innebär detta att börsbolagens finansiellauthållighet som helhet är något bättre idag än den var 2007 innan finanskrisen bröt ut.Figur 10 Figur 11 Soliditet, utdelningar & rörelseresultat, varuproducenter & Soliditet, utdelningar & rörelseresultat, tjänstesektor tillverkningsindustri 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Utdelningar vs rörelseresultat varusektor Soliditet varusektor Utdelningar vs rörelseresultat tillverkningsindustri Soliditet tillverkningsindustri Utdelningar vs rörelseresultat SoliditetI diagrammen ovan redovisas även hur stora bolagens utdelningar till ägarna varit iförhållande till rörelseresultatet. Detta visar alltså hur stor andel av bolagens vinster somlämnar bolagens balansräkning i form av avkastning på ägarnas satsade kapital och därmedinte kan användas till nya investeringar eller som buffert inför sämre tider. Gällandetillverkningsindustrin och övriga inom varuproduktionen har utvecklingen för soliditeten ochutdelningarnas andel av rörelseresultatet varit mycket snarlika under perioden 2005-10 (Figur10). Den sjunkande soliditeten 2006-08 hänger samman med att bolagens lönsamhet sjönk.Trots att även utdelningarna storlek i förhållande till rörelseresultatet sjönk under dessa år vardenna minskning inte stor nog för att hålla soliditeten oförändrad med vikande lönsamhet.Tjänstebolagens fallande soliditet 2006-2008 ägde däremot rum parallellt med attutdelningarnas andel av rörelseresultatet ökade. Och det med besked – från 36 procent år 2005till 62 procent 2008 (Figur 11). Detta alltså samtidigt som tjänstebolagens lönsamhet kraftigtsjönk (Figur 7, röd linje). Tjänstebolagens utdelningar bjuder under de granskade årengenomgående på mer tvära kast än vad varuproducenterna och tillverkningsindustrin gör.12 Ett exempel på hur tillgångar minskar i värde är när en kund som finansierar ett köp från bolaget genomavbetalning inte kan sköta sin betalning enligt överenskommen plan.13 Även i denna analys har finans och försäkring exkluderats ur tjänstesektorn. Den branschens säregnabetingelser yttrar sig exempelvis i detta nyckeltal, som under åren 2005-2010 legat på ca 4-5 procent. 10
  • 12. Sjunkande investeringar kan inte förklaras med ökad outsourcingGrovt kan sägas att en företagsledning väljer att använda överskottet i verksamheten till attantingen återinvestera i verksamheten, betala av på sina skulder eller till att dela ut pengar tillägarna. Hur överskottet fördelas mellan dessa aktiviteter kan vara en svår balansgång förföretagsledningen. Att minska skulderna stärker soliditeten med de fördelar som redovisatstidigare. Att ge ägarna avkastning på satsat kapital är i mångas ögon själva essensen av ettbolags existensberättigande.För ett bolags långsiktiga överlevnad är dock investeringarna helt avgörande.Investeringskvoten visar investeringarna som andel av företagets omsättning – för att kvotenska förbli konstant måste alltså investeringarna följa samma utveckling som omsättningen.Lönsamheten och investeringarna påverkar varandra ömsesidigt. En lönsam verksamhet är enförutsättning för att på sikt kunna finansiera investeringar, och investeringar är på sikt enförutsättning för en lönsam verksamhet. Att investeringskvoten och rörelsemarginalen över tid– om än med viss förskjutning – följer varandra åt är därför att vänta.Detta förutsätter dock att strukturen på bolagets verksamhet är oförändrad. Om ett bolagoutsourcar delar av sin verksamhet kommer bolagets egna investeringsbehov eventuellt attkunna sjunka trots en oförändrad eller ökad försäljning utan att detta behöver vara envarningssignal. Ett annat sätt att undersöka investeringsnivån är därför att jämförainvesteringarna med det värde som bolaget genom sin egen verksamhet tillför de produktersom det säljer – förädlingsvärdet14.När en del av en verksamhet outsourcas blir en följd att investeringsbehovet som är kopplattill den delen också outsourcas. Men samtidigt försvinner även värdet av det somproducerades av den verksamheten från bolaget och måste hädanefter köpas in frånleverantören. Om ett bolags investeringar sjunker i relation till dess förädlingsvärde är detdärför mer otvetydigt ett skäl till oro och är en signal om att bolagets långsiktigautvecklingskraft kan vara hotad.Figur 12 Figur 13 Investeringar, totalt Investeringar, tillverkningsindustri 120% 16% 120% 16% 14% 14% 100% 100% 12% 12% 80% 80% Index basår 2005 Index basår 2005 10% 10% 60% 8% 60% 8% 6% 6% 40% 40% 4% 4% 20% 20% 2% 2% 0% 0% 0% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Investeringar, vä Investeringskvot, hö Inv. som andel av förädlingsvärde, hö Investeringar, vä Investeringskvot, hö Inv. som andel av förädlingsvärde, höUtvecklingen för investeringarna, investeringskvoten och investeringarna som andel avförädlingsvärdet visas ovan för de börsnoterade bolagen (Figur 12). Utvecklingen för alla tremåtten är samstämmigt negativ sett till hela perioden 2005-10. År 2010 hade investeringarnasjunkit till 67 procent av 2005 års nivå. Under samma period sjönk investeringskvoten från14 Här använd definition: förädlingsvärde = [försäljning] – ([kostnad för sålda varor] – [personalkostnad]) 11
  • 13. 5,7 till 4,0 procent och investeringarna som andel av förädlingsvärdet föll från 12,2 till 8,2procent.15För tillverkningsindustrin ser utvecklingen för investeringarna ännu något dystrare ut än förbörsbolagen betraktade som en helhet. Fallet mellan 2005 och 2010 har varit djupare och denförväntade återhämtningen i investeringar 2011-2013 kommer enligt analytikerna inte attkompensera för detta fall. Investeringarna som andel både av omsättning och avförädlingsvärdet antas också minska i snabbare takt för tillverkningsindustrin än för övrigabörsbolag (Figur 13).Även om prognoserna pekar på en viss återhämtning i investeringarna och attinvesteringskvoten åtminstone inte kommer att falla ytterligare till och med 2013 ärutvecklingen oroande. Den långsiktiga utvecklingskraften och förmågan att skapa fler ochbättre jobb är beroende av investeringarna. Bolagen väntas under perioden 2011-2013 varamycket lönsamma samtidigt som investeringarna förutses ligga på fortsatt låga nivåer.Möjligen kan detta förklaras med ökade immateriella investeringarna – vilka i dagsläget inte istatistik och redovisning inkluderas i investeringsbegreppet – under samma period. Oavsett ärdetta ett förhållande som företagsledningarna noggrant och pedagogiskt bör förklara ochmotivera.15 Den i stort sett identiska utvecklingen för nivån på de årliga investeringarna och investeringarna i förhållandetill förädlingsvärdet berättar indirekt att börsbolagens förädlingsvärde i princip varit konstant 2005-2010. 12
  • 14. Analytikernas prognoser har varit träffsäkra trots ett turbulent 2011Diskussionerna kring och bedömningarna av det ekonomiska läget och framtidsutsikterna harunder 2011 starkt präglats av de höga statsskulderna i USA i ett antal länder som ingår ieuroområdet. Politiska beslutsfattare har haft stora svårigheter med att hitta och genomföraåtgärder för att både akut och mer långsiktigt hantera situationen med skenande statsskulderoch potentiellt mycket stora förluster inom banksektorn med stora spridningseffekter på övrigtnäringsliv som följd. Detta har givit upphov till spekulationer om en kraftigt reducerad tillväxti de direkt berörda länderna men också om tydliga negativa effekter totalt för den globalaekonomin. Under sommaren och hösten utlöste dessa framtidsutsikter stora börsfall. Frånmitten av maj till mitten av september föll index i Stockholm med nästan 27 procent.Denna finansiella oro – det är så denna situation brukar benämnas – bröt ut på bred frontunder försommaren.16 I början av mars när den föregående upplagan av Bolagsindikatornpublicerades tecknades den allmänna bilden av den ekonomiska utvecklingen för perioden2011-2013 i ljusa färger. Sverige gick enligt regeringen mot stora statliga överskott denärmaste åren. Finansministern talade om att arbetslöshetssiffror så låga som fem procent varinom räckhåll. På Stockholmsbörsen hade index så sent som i februari fortsatt på den stadigauppgången som påbörjades efter kollapsen under hösten 2008.Givet denna dramatiska utveckling under det senaste halvåret är det intressant att studera huranalytikernas prognoser för börsbolagen har förändrats sedan i mars. I diagrammen nedan(Figur 14 & Figur 15) jämförs de prognoserna för 2011-2012 som gjordes i mars med demsom är aktuella i början av november. Observera att novembersiffrorna för 2011 har faktiskaresultat för tre av årets fyra kvartal inräknade. Osäkerheten i dessa helårssiffror bör därförvara mycket liten.Figur 14 Figur 15 Omsättning & rörelsemarginal, mars 2011 Omsättning & rörelsemarginal, november 2011 140 140 20% 20% 120 120 100 100 15% 15% index, basår 2005 index, basår 2005 rörelsemarginal rörelsemarginal 80 80 10% 10% 60 60 40 40 5% 5% 20 20 0 0% 0 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Omsättning, index Rörelsemarginal, index Rörelsemarginal Omsättning, index Rörelsemarginal, index RörelsemarginalDen sammanfattande slutsatsen är att de bedömningar som analytikerna gjorde i mars förbörsbolagens försäljning och lönsamhet under 2011-2012 i stort sett är oförändrade åttamånader senare. Skuld- och eurokris till trots. Prognoserna gällande rörelsemarginalen har för2011 justerats ned från 16,5 till 16,2 procent och även för 2012 har rörelsemarginalen sjunkit16 Detta trots att själva orsakerna till rädslan/paniken inte som sådana var sedan tidigare okända. De gigantiskastatliga underskott som i flera länder ansamlats under många år men som briserade fullständigt under krisen2008-2009 var naturligtvis inga nyheter som uppdagades i maj 2011. Men den amerikanska kongressensoförmåga att under försommaren enas om en akut lösning på problemet med ett snabbt anstormande skuldtak,parallellt med sänkta kreditbetyg för flera nationer och Greklands akuta svårigheter med att ta upp nya lån gjordeatt marknadens ögon spärrades upp på vid gavel. 13
  • 15. med några tiondels procent till 16,3 procent. Det samma gäller för omsättningen, som vidbåda prognostillfällena antogs/antas förbli i stort sett oförändrad under åren 2009-2012.17Hur ska detta tolkas? Hur kommer det sig att bolagsprognoserna i stort sett är oförändratpositiva, samtidigt som Stockholmsbörsens index kraftigt fallit och prognoserna för länderna iEU talar om inbromsning och i vissa fall även recession?En möjlig förklaring till skillnaden mellan bedömningarna av utvecklingen för BNP och förbolagen är att de svenska börsbolagens marknader i växande utsträckning ligger itillväxtländer som inte är lika berörda av skuldkrisen som Europa och USA är. Så länge dessamarknader fortsätter att växa – vilket de väntas göra18 – drabbar inte skuldkrisen börsbolagensförsäljning med samma kraft.Ekonomisk forskning har idag nyanserat bilden av hur stort det rationella inslaget är imänniskan beslutsprocesser.19 En illustration av vad denna begränsade rationalitet kan få föreffekter är de våldsamma kast med vilka börsernas kurser omväxlande faller och stiger i tiderav stor osäkerhet. Börskurserna styrs inte – i kontrast till det som grundläggande finansiellekonomisk teori beskriver – enbart av hårda finansiella fakta utan även av psykologiskaflockbeteenden. Åtminstone på kort sikt. Att värdet av en etablerad koncern inom loppet avnågra timmar de facto skulle kunna minska med 20-30 procent är orimligt. Ändå är det justden typen av extrema kursförändringar som vissa bolags aktier beskrivit under de senastemånaderna. Misstankar finns även om att denna typ av branta kursfall och -stigningar till vissdel orsakas av automatiserad datorstyrd handel i syfte att göra kortsiktiga spekulationsvinsterpå kursförändringar. Att på annat än lång sikt använda börskurserna som ensam indikator påett bolags, en bransch eller ett lands näringslivs framtidsutsikter förefaller i det ljuset som alltannat än tillförlitligt.Att göra prognoser är alltid förknippat med stora mått av osäkerhet. Det ligger dock i sakensnatur att svårigheten med att göra en träffsäker bedömning ökar i takt med att antalet faktorersom inverkar på utfallet ökar. Börsbolagen på OMXS utgör som en helhet betraktad enmycket yvig bukett i många olika avseenden – antal anställda, vilka och antalet länder de äretablerade i, branschtillhörighet etc. Trots detta är det ett rimligt antagande att vart och ett avdem är av en mindre komplex natur än vad Sveriges eller euroområdets ekonomier är. Ettbörsbolag är helt enkelt en mer avgränsad och lättgreppbar enhet än en nation, och därmedenklare att göra en träffsäker prognos för.Oavsett hur dessa åtminstone ytligt sett svårförenliga framtidsbilder ska förstås kan en sakkonstateras. När endast ett av årets fyra kvartal återstår tyder mycket på att de prognoser somanalytikerna lade för börsbolagen i början av året faktiskt visar sig ligga nära sanningen. Detger råg i ryggen åt den metod som Bolagsindikatorn bygger på.17 Jämförelsen baseras på prognoser gjorda för 181 bolag vilka varit noterade på OMXS under hela perioden2005 – 2011 och för vilka prognoser för 2011-2012 fanns tillgängliga vid båda rapporttillfällena. Uppdateringarav historiska data görs i Wordscope kontinuerligt i samband med att bolag reviderar uppgifter. Detta slår ex.igenom i rörelsemarginalen 2008, som justerats ned med 0,03 procent i november jämfört med i mars.18 Se exempelvis ”Unionen om konjunkturen - oktober 2011”, sid. 5.19 Forskningsområdet behavioral finance undersöker detta. 14
  • 16. SCB och Thomson Reuters är rapportens källorStatistiken för börsbolagen hämtas från Thomson Reuters databas Worldscope. Till och medräkenskapsåret 2010 utgörs datan av företagens faktiska utfall. För 75 procent av bolagen harresultatet av det tredje kvartalet räknats in i prognoserna för helåret 2011. De återstående 25procenten av bolagen har i skrivandets stund ännu inte offentliggjort sina rapporter för tredjekvartalet 2011. Dessa drygt 60 bolag svarade 2010 dock inte ens för tio procent avbörsbolagens sammanlagda omsättning, så avsaknaden av deras nya kvartalssiffror torde varaav perifer vikt för analysens kvalitet.Åren 2011-2013 baseras helt eller delvis på de prognoser som görs av de analytiker påfinansmarknaden som bevakar bolagen.20 Prognoserna utgör ett genomsnitt av dessaanalytikers bedömningar viktade efter hur träffsäkra olika analytikers prognoser historiskt harvarit. Prognoser som är äldre än tre månader lyfts ut ur genomsnittet.Data från SCB är hämtad från Företagens ekonomi (FEK). I undersökningen ingår samtliga avSCB registrerade företag exklusive de finansiella företagen. Indelningen av företagen är gjordenligt SNI 2007. Denna data utgör alltså inte ett sampel, utan en totalpopulation. Detta medförbland annat att statistiken publiceras med stor eftersläpning.Data från PAR AB är hämtad ur samma källa som används för SCB:s Företagens ekonomi(FEK). I undersökningen ingår samtliga bolag med bokslut, oavsett bolagsform. Indelningenav företagen är gjord enligt SNI 2007.20 Antalet analytiker som följer ett bolag varierar från fall till fall, generellt sett gäller ju större bolag desto störreintresse. Exempelvis baseras prognoserna för Sandvik och AB Volvo på 30 analytikers bedömningar, medanmotsvarande antal för bioteknikföretaget Orexo är fem. 15
  • 17. Bilaga 1: Jämförelse mellan börsbolagen och näringslivetDiagrammen nedan (Figur 16 & Figur 17) illustrerar hur omsättningen och lönsamheten harutvecklats under åren 2005-2010 för OMX-bolagen och för hela det privata näringslivet med2005 som basår för index. För att kunna nyansera analysen har data för näringslivet delats in iolika kategorier beroende på antalet anställda i företagen.Jämförelsen visar att även om nivån på tillväxt i omsättningen år från år inte varit identiskmellan börsbolagen och näringslivet som helhet, finns stora likheter i utvecklingens riktning. Isynnerhet när börsbolagen jämförs med de företag i näringslivet som har tio eller fleranställda (vilka 2009 stod för 81 procent av näringslivets totala omsättning och i för 84procent av alla anställningar). Under fyra av de fem år som data har jämförts haromsättningen i börsbolagen och i denna stora del av näringslivet utvecklats åt samma hålljämfört med föregående år (Figur 16).Motsvarande jämförelse gällande lönsamheten i form av bolagens rörelsemarginaler visaräven den en samstämmighet (Figur 17). Kurvorna följer visserligen inte varandra lika tätt somgällande omsättningen och skillnaden mellan de olika storleksklasserna är större. Menutvecklingen är densamma under fyra av fem studerade år för de börsnoterade bolagen och förde övriga bolagen med tio eller fler anställda. Undantaget är att börsbolagens lönsamhetbottnade 2008, vilket var ett år tidigare än vad som var fallet för den stora merparten avnäringslivet.Figur 16 Figur 17 Omsättningens utveckling, en jämförelse mellan börsbolagen Lönsamhetens utveckling, en jämförelse mellan börsbolagen och hela näringslivet och hela näringslivet 160% 160% 140% 140% 120% 120% Index basår 2005 Index basår 2005 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Omsättning OMX Omsättning totalt 10+ Rörelsemarginal OMX Rörelsemarginal totalt 10+ Omsättning totalt 10-49 Omsättning totalt 0-9 Rörelsemarginal totalt 10-49 Rörelsemarginal totalt 0-9Slutsatsen av dessa jämförelser är att OMX-bolagens utveckling fungerar som indikator påvilken riktningen kommer att vara för näringslivet som helhet. 16
  • 18. Bilaga 2: Mer om statistikenDatan har dekonterats med SCB:s produktionsprisindex (PPI) för att undvika att jämförelsermellan år påverkas av prisförändringar. Raka genomsnitt har använts för årsdata. Prognosernahar dekonterats med ett genomsnitt av de föregående fem årens PPI.Företagen har på koncernnivå delats in efter tvåställig SNI-kod enligt SNI 2007. Koncernenskod baseras på den SNI-kod som det bolag i koncernen har som har störst antal anställda iSverige.Det mått som används för lönsamheten i börsbolagen och för SCB:s statistik ärrörelseresultatet (EBIT) som andel av omsättningen. Dessa genomsnitt är vägda medavseende på bolagens andel av den totala omsättningen. 17
  • 19. Bilaga 3: Lista över de studerade bolagenAarhusKarlshamn Ab Eniro Ab Nederman Holding Ab TeliaSonera AbAbb Ltd Lm Ericsson Tele Net Entertainment Tieto OyjAcando Ab Ework Scandinavia Net Insight Ab Traction AbAcap Invest Ab Fabege Ab New Wave Group Ab Tradedoubler AbA-com Ab Fagerhult Ab Nibe Industrier Ab Rederi Ab TransActive Biotech Ab Fastpartner Ab Niscayah Transcom WorldwideAddnode Ab Feelgood Svenska Ab Nobia Ab Transmode Holding ABAddtech Ab Fenix Outdoor Ab Nolato Ab Trelleborg AbAerocrine Ab Fingerprint Cards Ab Nordea Bank Unibet Group PlcAlfa Laval Ab FinnvedenBulten AB Nordic Mines Ab Uniflex AbAllenex Ab Formpipe Software Nordnet Securities Wallenstam AbAlltele Getinge Ab Note Ab Vbg Group AbAnoto Group Ab Ab Geveko Ab Novestra Venue Retail GroupArise Windpower Ab Global Health Part Novotek Ab Wihlborg FastigheterArtimplant Gunnebo Ab Nordic Service Vitrolife AbAspiro Ab Hakon Invest Ab Oasmia Pharmaceutical Ab VolvoAssa Abloy Ab Haldex Ab Odd Molly Interna Vostok Nafta InvestAstrazeneca Plc Sv. Handelsbanken Ab Oem-international Ab Xano Industri AbAtlas Copco Ab Ab Havsfrun Opcon Ab Åf AbAtrium Ljungberg Ab Heba Fastighets Ab Orc Software Ab Öresund InvestmentAutoliv, Inc. Hemtex Ab Orexo AbAvanza Ab Hennes & Mauritz Ab Oriflame CosmeticsAvega Group AB Hexagon Ab Ortivus AbAxfood Ab Hexpol Ab Pa Resources AbAxis Ab Hiq International Ab Partnertech AbB&b Tools Ab Hms Networks Ab. Peab AbFastighets Ab Balder Holmen Ab Phonera AbBe Group Ab Hufvudstaden Ab Poolia AbBeijer Alma Ab Husqvarna Precise BiometricsG & L Beijer Ab Höganäs Ab Prevas AbBeijer Electronics Image Systems Ab Pricer AbBergs Timber Ab Ind & Fin Systems Proact It Group AbBetsson Ab Industrivarden Ab Probi AbBilia Ab Indutrade Ab Proffice AbBillerud Ab Intellecta Ab Profilgruppen AbBiogaia Ab I.A.R Systems Group AB Ratos AbBioinvent Intl Intrum Justitia Ab Raysearch LabBiophausia Ab Investor Ab Readsoft AbBiotage Ab Itab Shop Concept Rejlerkoncernen AbBjorn Borg Ab Jeeves Information Rnb RetailBoliden Ab Jm Ab Rezidor Hotel GroupBong Ljungdahl Ab Kabe Husvagnar Ab Rottneros AbBrinova Fastigheter Kappahl Ab Rörvik Timber AbBts Group Ab Karo Bio Ab Saab AbBure Equity Ab Karolinska Development AB Sagax AbByggmax Group Ab Invest Ab Kinnevik Sandvik AbCastellum Ab Klövern Ab Sas Sverige AbCatena Ab Know It Ab SCACDON Group AB Kungsleden Ab Scania AbCellavision Ab Lagercrantz Group Ab Skandinaviska EnskCision Ab Lammhults Seco Tools AbClas Ohlson Ab Investment Ab Latour Sectra AbCloetta Ab Lindab Inter Securitas AbConcordia Maritime Loomis Ab Semcon AbConnecta Ab Lundbergföretagen Ab Sensys Traffic AbConsilium Ab Lundin Mining Corp Sigma AbCorem Property Lundin Petroleum Ab Sintercast AbCtt Systems Ab Malmbergs Elektriska Skanska AbCybercom Group Ab Meda Ab Skf AbDagon Ab Medivir Ab Skistar AbDedicare AB Mekonomen Ab Softronic AbDgc One Ab Melker Schorling Ab Ssab Svenskt Stål AbDiamyd Medical Ab Metro Intl Sa StjärnaFyrkant ABDiös Fastigheter Micronic Mydata Ab Stora Enso OyjDoro Ab Midsona AB Studsvik AbDuni Ab Midway Holding Ab Sweco AbDuroc Ab Millicom International Swedbank AbEast Capital Moberg Derma AB Svedbergs I DalstorpElanders Ab Modern Times Grp Mtg Swedish Match AbElectra Gruppen Ab Morphic Tech Swedish OrphanElectrolux Ab MQ Holding Swedol AbElekta Ab Msc Konsult Ab Svolder AbElektronikgruppen Bk Multiq Intl Ab Systemair AbElos Ab Naxs Nordic Access Säki AbEnea Ab Ncc Ab Tele2 Ab 18
  • 20. 08-504 15 000www.unionen.se105 32 StockholmOlof Palmes gata 17Tnr: 1537:1 Upplaga:300 Illustration: Tove Hennix Tryck: Unionen Nov 2011

×