Unionens bolagsindikator mars 2011
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Unionens bolagsindikator mars 2011

on

  • 782 views

För börsbolagen överensstämde utvecklingen av lönsamhet och omsättning under åren...

För börsbolagen överensstämde utvecklingen av lönsamhet och omsättning under åren
2006-2009 väl med utvecklingen för hela det privata näringslivet. Prognoserna för de ca
250 börsbolagen för åren 2011-2012 antas därför fungera som goda indikatorer för hela
näringslivets utveckling dessa år.

Utvecklingen med stigande utdelningar och sjunkande investeringar är oroande. Den
långsiktiga utvecklingskraften och förmågan att skapa fler och bättre jobb i näringslivet är
beroende av investeringarna. Att prioritera utdelningar till ägarna framför hållbar
lönsamhet gynnar på sikt varken ägare eller anställda.

Statistics

Views

Total Views
782
Views on SlideShare
782
Embed Views
0

Actions

Likes
0
Downloads
2
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

Unionens bolagsindikator mars 2011 Unionens bolagsindikator mars 2011 Document Transcript

  • Unionens bolagsindikator Mars 20112011 och 2012 blir mycketgoda år för näringslivet —men vikande investeringar grumlar glädjen
  • Innehållsförteckning Innehållsförteckning............................................................................................................... 2 Sammanfattning ..................................................................................................................... 3 Unionens anser att… .......................................................................................................... 3 Inledning................................................................................................................................. 4 Börsbolagen – få till antalet men med stor påverkan på det svenska näringslivet................. 5 Börsbolagens utveckling är en termometer för hela näringslivets konjunktur....................... 5 SCB och ThomsonReuters är rapportens källor ..................................................................... 6 Börsbolagen: tjänstebolagen är flest, men varuproducenterna väger tyngst .......................... 6 Börsbolagens utveckling 2005-2012 ...................................................................................... 8 Omsättningen och lönsamheten ökar under 2011 och 2012 .............................................. 8 Tjänstebolagens omsättning bottnade senare och återhämtar sig långsammare än varuproducenternas ........................................................................................................ 9 Lönsamheten i bolagen är åter god, särskilt positivt utmärker sig varuproducenterna.. 9 Ökande skillnader gällande lönsamheten spås inom tjänstesektorn............................. 10 Ökande utdelningar – sjunkande investeringar ................................................................ 11 Varuproducenternas investeringskvot anledning till oro ............................................. 11 Källor.................................................................................................................................... 12 Bilaga 1: Jämförelse mellan börsbolagen och det privata näringslivet ................................ 12 Bilaga 2: Mer om statistiken ................................................................................................ 14 Bilaga 3: Lista över de studerade bolagen ........................................................................... 15 2
  • Sammanfattning• För börsbolagen överensstämde utvecklingen av lönsamhet och omsättning under åren 2006-2009 väl med utvecklingen för hela det privata näringslivet. Prognoserna för de ca 250 börsbolagen för åren 2011-2012 antas därför fungera som goda indikatorer för hela näringslivets utveckling dessa år.• Sett till åren 2005-2012 pekar prognoserna på att börsbolagens omsättning nådde sin botten under 2010. God tillväxt väntar under 2011 och 2012, toppnivåerna från 2008 förväntas dock inte nås under dessa år. Tjänsteföretagen har en långsammare tillväxttakt än varuproducenterna. För de senare kommer 2012 vara det år under 2005-2012 med högst omsättning.• Lönsamheten i börsbolagen sjönk redan 2007, störtdök när finanskrisen bröt ut 2008 men återhämtade sig snabbt under 2009 och 2010. Lönsamheten var 2010 bättre än 2005-2006 och förväntas att ytterligare förbättras under 2011-2012.• Särskilt varuproducenternas lönsamhet väntas bli avsevärt högre under 2011-2012 än under åren 2005-2010.• Utvecklingen tyder på en splittring av tjänsteföretagens lönsamhet från och med 2009. En allt mindre andel av tjänsteproduktionen har en lönsamhet (rörelsemarginal) i intervallet 5-15 procent. Andelarna av dessa bolag som antingen har mycket låg eller mycket hög lönsamhet har istället ökat och kommer fortsättningsvis att vara avsevärt större än under åren 2005-2008.• Statistik för hela perioden ger tydliga indikationer på att investeringarna i börsbolagen sjunker. Detta samtidigt som utdelningarna till aktieägarna under fyra av åren under 2006- 2012 har varit eller väntas bli större än 2005. 2012 väntas de sammanlagda utdelningarna bli mer än 20 procent större än 2005.Unionens anser att…• Utvecklingen med stigande utdelningar och sjunkande investeringar är oroande. Den långsiktiga utvecklingskraften och förmågan att skapa fler och bättre jobb i näringslivet är beroende av investeringarna. Att prioritera utdelningar till ägarna framför hållbar lönsamhet gynnar på sikt varken ägare eller anställda.• Den överlag mycket positiva bilden av bolagens prognostiserade lönsamhet 2010-2012 visar att det under perioden finns resurser att satsa på – de i nuläget eftersatta – investeringarna. Bolagens starka konjunktur ger även ett utrymme för ansvarsfulla och rimliga löneökningar till de anställda. Omsättning & lönsamhet, totalt Investeringskvot, lönsamhet & utdelningar, totalt 140% 25% 160% 140% 120% 20% 120% 100% Index, basår 2005 Index, basår 2005 Rörelsemarginal 100% 15% 80% 80% 60% 10% 60% 40% 40% 5% 20% 20% 0% 0% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Omsättning, index Rörelsemarginal, index Rörelsemarginal Investeringskvot Rörelsemarginal Utdelningar 3
  • InledningUnionens utgångspunkt är att företagens agerande spelar en avgörande roll för skapandet avfler och bättre jobb i Sverige. Unionens medlemmar arbetar i hela det privata näringslivet. Etti sin helhet framgångsrikt svenskt näringsliv är därför en förutsättning för att våra medlemmaridag och i framtiden ska ha stimulerande, utvecklande, trygga och välavlönade jobb.Samtidigt beror näringslivets framgång till mycket stor del på våra medlemmars insatser. Närvåra medlemmar trivs och utvecklas finns förutsättningarna för ett starkt näringsliv.För Unionen är det därför viktigt att bevaka och analysera utvecklingen för de svenskaföretagen. Detta görs i återkommande rapporter. I Branschbarometern görs genom enkäter tillföretagens fackklubbar två gånger per år prognoser för viktiga mått på företagens verksamhetså som försäljning, lönsamhet och investeringar med siktet inställt på det kommande halvåret.Med start i februari 2011 genomförs även två gånger per år en granskning av den svenskasamhällsekonomin i Unionens ekonomiska prognos. Den nu aktuella rapporten som granskarutvecklingen för de svenska börsbolagen är det senaste tillskottet till denna kontinuerligabevakning.Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion ochpåverkan.Stockholm, mars 2011 4
  • Börsbolagen – få till antalet men med stor påverkan på detsvenska näringslivetRapporten omfattar de bolag som är noterade på Stockholmsbörsen och för vilka uppgifter ombolagets omsättning finns tillgängliga. För helåret 2010 uppfyllde 246 av de 254 bolagen somingår i OMX-indexet dessa kriterier.1 Data för åren 2005-2009 baseras på de bolag som underdessa år var och fortfarande under 2010 var noterade på OMX. Detta innebär att antalet bolagsom den aggregerade datan för 2005 baseras på är 236, ett antal som stiger fram till och med2009.Bolagen har sammantaget mer än 350 000 anställda i Sverige,2 vilket betyder att bolagen iegen regi sysselsätter minst 15 procent av det totala svenska privata näringslivet.3 Om bildensedan breddas till att ta hänsyn till det inflytande som beslut och konjunktur i dessa bolag harpå leden av underleverantörer, är det uppenbart att dessa bolags påverkan på den svenskaekonomin är mycket stor. Beräkningar visar att varje anställd i näringslivet år 2005 i sin tur igenomsnitt genererade ytterligare 0,75 anställda i underleverantörsledet.4 Om dessa indirektaeffekter på sysselsättningen inkluderas betyder det att börsbolagen ligger bakom minst 25procent av den totala sysselsättningen i Sveriges privata näringsliv.Ytterligare ett mycket tydligt mått på börsbolagens betydelse för samhällsekonomin somhelhet är storleken på deras försäljning. De 248 bolag som datan för 2009 baseras på hade detåret sammanlagt en omsättning som utgjorde ca 55 procent av hela det privata näringslivetstotala omsättning.5Börsbolagens utveckling är en termometer för hela näringslivetskonjunkturBörsbolagens storlek när det gäller antal anställda och omsättning räcker för att göra demintressanta att studera. Men de är även intressanta därför att utvecklingen för dessa bolagockså är en god indikator på tillståndet för näringslivet som helhet. Detta visas i rapportensbilaga, där data över börsbolagens omsättning och lönsamhet jämförts med motsvarandestatistik över i stort sett hela det svenska privata näringslivet under ett antal år.Jämförelsen visar att omsättningen utvecklats mycket likartat för OMX-bolagen och detprivata näringslivet som helhet. Motsvarande jämförelse gällande lönsamheten i form avbolagens rörelsemarginaler visar även den en tydlig samstämmighet. Kurvorna följervisserligen inte varandra riktigt lika tätt sammanflätade som gällande omsättningen,tendensen är att förändringar i lönsamhet slår igenom tidigare och med större utslag ibörsbolagen än i övriga bolag. Men den övergripande utvecklingen under den studeradeperioden följer ändå samma trend för både de börsnoterade bolagen och övriga näringslivet.1 Mer exakt: de bolag som var noterade vid årsskiftet 2010-2011. Munters avnoterades i december 2010, menbolagets data finns kvar t.o.m. helåret 2010. I rapportens bilagor listas samtliga bolag. De åtta bolag som ingår iOMXS men som inte omfattas av rapporten är de bolag vilka inte är noterade på Stockholmsbörsen men somtrots detta kan handlas i dess ordinarie handelssystem. Dessa bolag saknar bolag verksamma i Sverige – de hardärmed heller ingen SNI-kod – och är därför ointressanta i detta sammanhang.2 Baserat på uppgifterna direkt hämtade från årsredovisningar samt uppgifter från PAR. Detta är en mycketförsiktigt hållen beräkning av antalet anställda, det är troligt att det faktiska antalet snarare överstiger 400 000.3 Enligt SCB var 2,45 milj. anställda i det privata näringslivet 2009.4 Bearbetning av statistik från SCB.5 Justerat för PPI var bolagens omsättning ca 3 500 miljarder kr, medan SCB anger det privata näringslivetstotala omsättning till 6 227 miljarder kr år 2009. 5
  • Slutsatsen av dessa jämförelser är att OMX-bolagens utveckling väl fungerar som indikator påvilken riktning som näringslivet som helhet kommer att ta.SCB och ThomsonReuters är rapportens källorStatistiken för börsbolagen hämtas från ThomsonReuters databas Worldscope. Till och medkalenderåret 2010 utgörs datan av företagens faktiska utfall. Åren 2011-2012 baseras på deprognoser som görs av de analytiker, oftast anställda hos olika kapitalförvaltare, som bevakarbolagen.6 Prognoserna utgör ett genomsnitt av dessa analytikers bedömningar och uppdaterasi de flesta fallen minst kvartalsvis. Prognoser som är äldre än 6 månader lyfts ut urgenomsnittet.Data från SCB är hämtad från Företagens ekonomi (FEK). I undersökningen ingår samtliga avSCB registrerade företag exklusive de finansiella företagen. Indelningen av företagen är gjordenligt SNI 2007. Denna data utgör alltså inte ett sampel, utan en totalpopulation. Detta medförbland annat att statistiken publiceras med stor eftersläpning.Börsbolagen: tjänstebolagen är flest, men varuproducenternaväger tyngstI rapporten delas bolagen in efter tillhörighet i antingen varu- eller tjänsteproducerande sektor,samt i vissa fall även ytterligare nedbrutna i delsektorer. Indelningarna är gjorda baserat påSCB:s SNI-kodsystem. Eftersom de data som redovisas avser bolagens koncernnivå uppstårett klassificeringsproblem. Koncerner tilldelas inte SNI-kod, det gör däremot de dotter- ochdet moderbolag som är verksamma i Sverige och som ingår i koncernen. I rapporten hardärför hela koncernens SNI-kod avgjorts av den SNI-kod som det Sverigebaserade bolag ikoncernen med flest antal anställda har. Detta innebär en förenkling av verkligheten eftersomen koncern kan omfatta bolag som var och ett för sig sorteras in i olika sektorer ellerdelsektorer. Det är dock en förenkling som av praktiska skäl är svår att undvika.Tabell 1 nedan visar hur bolagen fördelar sig på olika delsektorer. De streckade linjerna visarindelningen i de övergripande varu- respektive tjänsteproducerande sektorerna. Sett tillmängden bolag är förhållandet mellan sektorerna och delsektorerna stabilt över åren.Tjänsteföretagen utgör ca 66-67 procent och varuproducenterna 32-33 procent.7Tabell 1Andel bolag per delsektor 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012Jordbruk, skog, fiske 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%Mineralutvinning 1% 1% 1% 1% 1% 1% 2% 2%Tillverkningsindustri 29% 29% 29% 30% 29% 30% 31% 31%Övriga varuproducenter 3% 2% 2% 2% 2% 2% 3% 3%Företagstjänster 25% 25% 24% 24% 24% 24% 24% 25%Finans och försäkring 6% 6% 7% 7% 7% 7% 4% 4%Övrig tjänstesektor 35% 35% 36% 36% 35% 36% 36% 35%Övriga 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%6 Antalet analytiker som följer ett bolag varierar från fall till fall, generellt sett gäller ju större bolag desto störreintresse. Exempelvis baseras prognoserna för Sandvik och AB Volvo på 30 analytikers bedömningar, medanmotsvarande antal för bioteknikföretaget Orexo är fem.7 Avrundningar gör att delsektorerna vissa år inte summerar till 100 procent. 6
  • Tabell 2Andel av total omsättning per delsektor 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012Jordbruk, skog, fiske 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%Mineralutvinning 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1%Tillverkningsindustri 46% 46% 45% 45% 46% 49% 51% 51%Övriga varuproducenter 7% 6% 6% 6% 6% 6% 7% 7%Företagstjänster 15% 16% 15% 14% 14% 12% 13% 14%Finans och försäkring 11% 10% 12% 13% 11% 10% 6% 6%Övrig tjänstesektor 20% 19% 20% 20% 21% 21% 21% 20%Övriga 0% 0% 0% 1% 1% 1% 1% 1%Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%Figur 1 Figur 2 Antal och andel bolag per sektor 2010 Omsättning per sektor 2010 (milj. sek, andel av total) Tjänstesektor; Tjänstesektor; 163; 67% 1 398 848; 43% Övriga; 23 313; 1% Övriga; 1; 0% Varuproducenter; Varuproducenter; 1 866 369; 56% 82; 33%Sett till bolagens omsättning är det dock varuproducenterna som väger tyngst, 52-56 procentav OMX-bolagens sammanlagda omsättning har under perioden 2005-2010 kommit från denvaruproducerande sektorn (tabell 2, figur 2). Bolagen från denna sektor har alltså i genomsnitten betydligt större omsättning än de tjänsteproducerande bolagen. Bland de sistnämndautmärker sig dock finans och försäkring som en delsektor med hög omsättning i förhållandetill övriga tjänstesektorn. I denna rapport kommer just denna delsektor ofta att exkluderas –eller åtminstone särredovisas – i analyserna. Detta dels eftersom denna verksamhet till sinnatur avviker kraftigt från övriga och för vissa nyckeltal har jämförelsevis extrema värden,dels eftersom Unionen saknar medlemmar i denna delsektor.En jämförelse av fördelningen mellan tjänste- och varusektor på Stockholmsbörsen och i heladet privata svenska näringslivet ger vid handen att varuproducenterna är starktöverrepresenterade på börsen. Men detta är inte primärt på bekostnad av tjänsteföretagen, utanpå företagen inom jordbruk, skog och fiske. Dessa saknas helt på OMX men derassammanlagda förädlingsvärde utgör ett par procent av landets BNP och till antalet är de ca 20procent av Sveriges företag.88 SCB 7
  • Börsbolagens utveckling 2005-2012Omsättningen och lönsamheten ökar under 2011 och 2012Lönsamheten väntas bli mycket god för börsbolagen som helhet under åren 2011-2012. Dettaindikerar också att näringslivet som helhet har två år av mycket positiv utveckling framför sig.Omsättningen i börsbolagen nådde under perioden 2005-2010 sin topp år 2008. Det året hadeden genomsnittliga omsättningen i bolagen ökat med 12 procentenheter jämfört med basåret2005. Effekterna av finanskrisen slog sedan hårt mot efterfrågan på bolagens produkter. 2009hade omsättningen fallit tillbaka till en nivå i paritet med år 2005 och 2010 uppgickomsättningen till 94 procent av omsättningen under 2005. Prognoserna för 2011 och 2012 och2012 tros omsättningen vara nio procentenheter större än år 2005 (figur 3).Även lönsamheten har utvecklats på ett liknande sätt som omsättningen under perioden, medskillnaden att lönsamheten sjönk tidigare och mer än vad omsättningen gjorde. 2008 – dåomsättningen nådde sin topp – var lönsamheten som lägst och hade då sjunkit med nästan femprocentenheter sedan 2006. Omsättningsökningen 2006-2008 uppnåddes alltså samtidigt somkostnaderna ökade i ännu högre takt i bolagen, med följden att lönsamheten sjönk.Kraftigt sänkta kostnader under finanskrisen – bland annat med stora uppsägningar avpersonal – ledde till en ökad lönsamhet 2009-2010. Åren 2011-2012 väntas lönsamhetenfortsatt stärkas i bolagen, om än i något lägre takt än under föregående två år. 2012 väntasrörelsemarginalen bli knappt 16 procent, att jämföra med de dryga 13 procent som marginalenlåg på i periodens inledning 2005 (figur 3).Figur 3 Figur 4 Omsättning & lönsamhet, totalt Genomsnittlig omsättning 140% 25% 35 000 120% 30 000 20% 100% 25 000 Omsättning, milj. sek Index, basår 2005 Rörelsemarginal 15% 20 000 80% 60% 15 000 10% 40% 10 000 5% 20% 5 000 0% 0% 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt Varuproducenter Tjänstesektor Finans och försäkring Omsättning, index Rörelsemarginal, index Rörelsemarginal 8
  • Tjänstebolagens omsättning bottnade senare och återhämtar siglångsammare än varuproducenternasFigur 4 visar omsättningens och lönsamhetens utveckling nedbrutna på varu- respektivetjänsteproducenter.9 Tjänsteföretagen har en betydligt lägre omsättning än varuproducenternai genomsnitt (men finans och försäkring avviker i det avseendet kraftigt från genomsnittet förden övriga tjänstesektorn). Utvecklingsförloppet har varit likartat för båda sektorerna underden granskade perioden. 2008 var toppåret omsättningsmässigt och 2011 och 2012 väntas förbåda sektorerna innebära en återkomst till omsättningsnivåer som är jämförbara med åreninnan krisen.Tjänstesektorns omsättning fortsatte att minska under 2010, medan varuproducenterna nåddesin försäljningsmässiga botten redan 2009. Även prognoserna tyder på att tjänstesektorn setttill omsättningen ligger senare än varusektorn i konjunkturen. 2012 kommer denna sektorännu inte ha nått upp till de nivåer som den låg på innan finanskrisen.Lönsamheten i bolagen är åter god, särskilt positivt utmärker sigvaruproducenternaBottennoteringen när det gäller lönsamheten kom för tjänstebolagen 2008, men det handladedå inte bara om ett hack i kurvan för deras del. Det var tredje året i rad som rörelsemarginalensjönk i denna sektor. Från att 2005 ha legat på 16 procent var den 2008 nere på nio procent.Även om kostnadsneddragningar resulterat i ökad lönsamhet – trots sjunkande omsättning –2009 och 2010 spås inte tjänstebolagen under 2011-2012 komma tillbaka till sammalönsamhet som de hade 2005 (figur 5).Varuproducenternas lönsamhet var i jämförelse med tjänsteföretagen betydligt mer stabil2005-2009. 2010 innebar en kraftigt förbättrad rörelsemarginal, som då ökade från 9 till 13procent. En svagt förbättrad lönsamhet väntas under 2011-2012 och 2012 tror analytikerna attrörelsemarginalen kommer att ha ökat med 40 procent jämfört med 2005.Den lila grafen i figur 5 visar hur rörelsemarginalen i delsektorn finans och försäkring i likhetmed övriga nådde sin botten 2008, men att den i övrigt rör sig i en annan division. Åren 2011-2012 väntas rörelsemarginalen för börsbolagen i denna bransch bli ca 45 procent.Figur 5 Figur 6 Lönsamhet Lönsamhetens fördelning, totalt 35% 100% 30% 80% 25% Andel av omsättning Rörelsemarginal 20+% 20% 60% 15-19% 15% 10-14% 5-9% 40% 10% 0-4% <0% 5% 20% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0% Totalt Varuproducenter Tjänstesektor Finans och försäkring 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 20129 Tjänstebranschen finans och försäkring särredovisas och är alltså ej inkluderad i tjänstesektorns graf. Det är dengenomsnittliga omsättningen för bolagen i respektive sektor som redovisas. 9
  • Ökande skillnader gällande lönsamheten spås inom tjänstesektornAtt bara titta på den genomsnittliga lönsamheten i en sektor, i ett särskilt urval av eller isamtliga bolag säger ingenting om hur spridningen av bolagens lönsamhet ser ut. Har allastuderade bolag en likartad lönsamhet, eller är det stor spännvidd mellan de mest och de minstlönsamma? Figurerna 6-8 visar hur lönsamheten i bolagen under åren 2005-2012 fördelar sigöver olika intervall, från att göra ett negativt resultat (rörelsemarginal som är <0 procent, lilafärg) till att ha en mycket god lönsamhet (rörelsemarginal som överstiger 20 procent, ljusrödfärg).I figur 5 framgår att lönsamheten för börsbolagen i genomsnitt ökade från nio till elva procentmellan 2008 och 2009. Detta skedde dock samtidigt som en avsevärt mycket större andel avbolagens verksamheter var olönsamma under 2009 än under 2008 (jämför de lila staplarnasstorlek 2008 och 2009 i figur 6). Skillnaderna i lönsamhet mellan börsbolagen ökade alltså isviterna av finanskrisen. De förlustbringande verksamheternas andel minskade dock igenunder 2010, samtidigt som 2010 var det år under perioden när störst andel av bolagenssammanlagda omsättningar hade en rörelsemarginal på över 20 procent (ljusröd del av stapelnför 2010 i figur 6, 32 procent).Figur 7 Figur 8 Lönsamhetens fördelning, varuproducenter Lönsamhetens fördelning, tjänstesektor 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% Andel av omsättning Andel av omsättning 20+% 60% 60% 20+% 15-19% 15-19% 50% 10-14% 50% 10-14% 5-9% 40% 40% 5-9% 0-4% 0-4% 30% <0% 30% <0% 20% 20% 10% 10% 0% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012Efter finanskrisens inbrott 2008 har en tydlig förändring inträffat när det gäller lönsamheten itjänstesektorn. Samtidigt som den genomsnittliga rörelsemarginalen har stigit under 2009-2010 dras sektorn isär lönsamhetsmässigt. Radikalt mycket större andelar av tjänstesektornsomsättning har eller spås under åren 2009-2012 komma att få antingen påfallande låg ellerhög lönsamhet i jämförelse med vad som var fallet åren 2005-2008. Den ljusblå ”mittzonen”med en rörelsemarginal av 10-14 procent minskar drastiskt (figur 8). Vad denna utvecklingberor på och om och i sådant fall hur den kan förklaras återstår att undersökas. Samma tydligaförändring har inte inträffat i varusektorn (figur 7). 10
  • Ökande utdelningar – sjunkande investeringarGrovt kan sägas att ett företag kan välja att använda överskottet i sin verksamhet till attantingen återinvestera i verksamheten, betala av på sina skulder eller till att dela ut pengar tillägarna. Hur överskottet fördelas mellan dessa aktiviteter kan vara en svår balansgång förföretagsledningen. För ett bolags långsiktiga överlevnad är dock investeringarna heltavgörande. Investeringskvoten visar investeringarna som andel av företagets omsättning – föratt kvoten ska förbli konstant måste alltså investeringarna följa samma utveckling somomsättningen. Lönsamheten och investeringarna påverkar varandra ömsesidigt. En lönsamverksamhet är en förutsättning för att på sikt kunna finansiera investeringar, och investeringarär på sikt en förutsättning för en lönsam verksamhet. Att investeringskvoten ochrörelsemarginalen över tid – om än med viss förskjutning – följer varandra åt är därför attvänta.Utvecklingen för investeringskvoten, rörelsemarginalen och utdelningarna i börsbolagenunder perioden 2005-2012 visas i figur 9. Investeringskvoten och lönsamheten följer varandrarelativt väl, men det finns en oroande tendens att investeringskvoten sjunker. År 2012 trorprognosmakarna att investeringskvoten kommer att ligga på 80 procent av 2005 års nivå,medan rörelsemarginalen efter en svacka då förväntas ha återhämtat sig och bolagen vara likalönsamma som 2005. Under samma period kommer utdelningarna fyra av sju år att ha variteller väntas bli högre än vad som var fallet 2005. År 2012 väntas utdelningarna ha stigit medöver 20 procent jämfört med 2005.Figur 9 Figur 10 Investeringskvot, lönsamhet & utdelningar, totalt Investeringskvot 160% 7% 140% 6% 120% Investering/omsättning 5% Index, basår 2005 100% 4% 80% 3% 60% 2% 40% 20% 1% 0% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Investeringskvot Rörelsemarginal Utdelningar Totalt Varuproducenter TjänstesektorVaruproducenternas investeringskvot anledning till oroNedbrytningen av statistiken över investeringskvoten på de två sektorerna visar att det ärvaruproducenterna som ligger lägst och att det är ett gap som uppstår under de studeradeåren.10 År 2005 låg båda sektorernas kvot på ca fem procent. Medan tjänstesektorn efter endel svajande år 2012 väntas vara tillbaka på ungefär samma nivå som 2005, är en sjunkandetrend tydlig för varuproducenterna. 2005 hade dessa bolag en genomsnittlig investeringskvotpå 5 procent, 2012 väntas den ha sjunkit till 3,5 procent vilket innebär ett tapp på tre tiondelar.Utvecklingen är oroande. Den långsiktiga utvecklingskraften och förmågan att skapa fler ochbättre jobb i näringslivet är beroende av investeringarna. Att prioritera utdelningar till ägarnaframför hållbar lönsamhet gynnar på sikt varken ägare eller anställda.10 Återigen är inte finans och försäkring inkluderat i tjänstesektorn. 11
  • KällorPARSCBThomsonReutersÅrsredovisningarBilaga 1: Jämförelse mellan börsbolagen och det privatanäringslivetDiagrammen nedan (figur 11-16) illustrerar hur omsättningen och lönsamheten – alltsåbolagens intäkter från försäljning samt vinsten i förhållande till dessa intäkter, kallatrörelsemarginalen – har utvecklats under åren 2006-2009 för OMX-bolagen och för hela detprivata näringslivet. Detta görs genom att omsättningen och rörelsemarginalen för varje årjämförs med 2006 års nivåer – som då får värdet 100 procent. En ökad omsättning ellerlönsamhet jämfört med 2005 ger följaktligen ett värde på över 100 procent i diagrammet.Jämförelsen visar att omsättningen utvecklats mycket likartat för OMX-bolagen och detprivata näringslivet som helhet. I båda fallen växte omsättningen från 2006 till 2008 med åttaprocent, för att sedan under finanskrisen 2009 sjunka till en nivå som låg några procent under2006 års omsättning (figur 11).Även om själva nivåerna överensstämmer sämre vid en jämförelse av varuproducenterna ärdock riktningen på utvecklingen mycket likartad dessa år. Detsamma gäller för tjänstesektorn– där delsektorn finans och försäkring exkluderats (figur 12-13).Figur 11 Figur 12 Omsättning totalt Omsättning varuproducenter (SNI 01-43) 115% 115% 110% 110% 105% 105% Index, basår 2006 Index, basår 2006 100% 100% 95% 95% 90% 90% 85% 85% 2006 2007 2008 2009 2006 2007 2008 2009 SCB index OMX index SCB index OMX indexFigur 13 Omsättning tjänstesektor exkl. finans och försäkring 115% (SNI 45-63, 68-82, 85-96) 110% 105% Index, basår 2006 100% 95% 90% 85% 2006 2007 2008 2009 SCB index OMX index 12
  • Motsvarande jämförelse av OMX-bolagen och SCB-data för näringslivet gällandelönsamheten i form av bolagens rörelsemarginaler visar även den en tydlig samstämmighet.Kurvorna följer visserligen inte varandra riktigt lika tätt sammanflätade som gällandeomsättningen, tendensen är att förändringarna slår igenom tidigare och ger ett större utslag ibörsbolagen än i övriga bolag. Men den övergripande utvecklingen under perioden följer ändåsamma trend för både de börsnoterade bolagen och övriga näringslivet.Slutsatsen av dessa jämförelser är att OMX-bolagens utveckling väl fungerar som indikator påvilken riktningen kommer att vara för näringslivet som helhet.Figur 14 Figur 15 Rörelsemarginal totalt Rörelsemarginal varuproducenter (SNI 01-43) 120% 20% 120% 20% 18% 18% 100% 100% 16% 16% 14% 14% Rörelsemarginal (%) Rörelsemarginal (%) 80% 80% Index, basår 2006 Index, basår 2006 12% 12% 60% 10% 60% 10% 8% 8% 40% 40% 6% 6% 4% 4% 20% 20% 2% 2% 0% 0% 0% 0% 2006 2007 2008 2009 2006 2007 2008 2009 SCB index OMX index SCB OMX SCB index OMX index SCB OMXFigur 16 Rörelsemarginal tjänstesektor exkl. finans och försäkring 120% (SNI 45-63, 68-82, 85-96) 20% 18% 100% 16% 14% Rörelsemarginal (%) 80% Index, basår 2006 12% 60% 10% 8% 40% 6% 4% 20% 2% 0% 0% 2006 2007 2008 2009 SCB index OMX index SCB OMXFigurerna 14-16 visar både de absoluta nivåerna för rörelsemarginalen – streckade linjer – ochförändringen med 2006 som basår. 13
  • Bilaga 2: Mer om statistikenDatan har dekonterats med SCB:s produktionsprisindex (PPI) för att undvika att jämförelsermellan år påverkas av prisförändringar. Raka genomsnitt har använts för årsdata. Prognosernahar dekonterats med ett genomsnitt av de föregående fem årens PPI.Företagen har på koncernnivå delats in efter tvåställig SNI-kod enligt SNI 2007. Koncernenskod baseras på den SNI-kod som det bolag i koncernen har som har störst antal anställda iSverige.Det mått som används för lönsamheten i börsbolagen och för SCB:s statistik ärrörelseresultatet (EBIT) som andel av omsättningen. Dessa genomsnitt är vägda medavseende på bolagens andel av den totala omsättningen.Bolagens utdelningar baseras på uppgifter om antal aktier och inflationsjusterad utdelning peraktie. Prognoserna för 2011-2012 baseras på antal aktier för 2010. 14
  • Bilaga 3: Lista över de studerade bolagenAarhusKarlshamn Ab Lm Ericsson Tele Nederman Holding Ab Svolder AbAbb Ltd Ework Scandinavia Net Entertainment Systemair AbAcando Ab Fabege Ab Net Insight Ab Saki AbAcap Invest Ab Fagerhult Ab Netonnet Ab Tele2 AbA-com Ab Fastpartner Ab New W ave Group Ab Teliasonera AbActive Biotech Ab Feelgood Svenska Ab Nibe Industrier Ab Tieto OyjAddnode Ab Fenix Outdoor Ab Niscayah Tilgin AbAddtech Ab Fingerprint Cards Ab Nobia Ab Traction AbAerocrine Ab Formpipe Software Nokia Corp Tradedoubler AbAlfa Laval Ab Getinge Ab Nolato Ab Rederi Ab TransAlltele Ab Geveko Nordea Bank Transcom WorldwideAnoto Group Ab Global Health Part Nordic Mines Ab Trelleborg AbArise Windpower Ab Gunnebo Ab Nordnet Securities Unibet Group PlcArtimplant Hakon Invest Ab Note Ab Uniflex AbAspiro Ab Haldex Ab Novacast Ab Wallenstam AbAssa Abloy Ab Sv. Handelsbanken Ab Ab Novestra Vbg Group AbAstrazeneca Plc Ab Havsfrun Novotek Ab Venue Retail GroupAtlas Copco Ab Heba Fastighets Ab Nordic Service Wihlborg FastigheterAtrium Ljungberg Ab Hemtex Ab Oasmia Pharmaceutical Vitrolife AbAutoliv, Inc. Hennes & Mauritz Ab Odd Molly Interna Ab VolvoAvanza Ab Hexagon Ab Oem-international Ab Vostok Nafta InvestAxfood Ab Hexpol Ab Old Mutual Plc Xano Industri AbAxis Ab Hiq International Ab Opcon Ab Åf AbB&b Tools Ab Hms Networks Ab. Orc Software Ab Öresund InvestmentFastighets Ab Balder Holmen Ab Orexo AbBe Group Ab Hq Ab Oriflame CosmeticsBeijer Alma Ab Hufvudstaden Ab Ortivus AbG & L Beijer Ab Husqvarna Pa Resources AbBeijer Electronics Hoganas Ab Partnertech AbBergs Timber Ab Ind & Fin Systems Peab AbBetsson Ab Industrivarden Ab Phonera AbBilia Ab Indutrade Ab Poolia AbBillerud Ab Intellecta Ab Precise BiometricsBiogaia Ab Intoi Ab Prevas AbBioinvent Intl Intrum Justitia Ab Pricer AbBiolin Scientific Ab Investor Ab Proact It Group AbBiophausia Ab Itab Shop Concept Probi AbBiotage Ab Jeeves Information Proffice AbBjorn Borg Ab Jm Ab Profilgruppen AbBoliden Ab Kabe Husvagnar Ab Q-med AbBong Ljungdahl Ab Kappahl Ab Ratos AbBrinova Fastigheter Karo Bio Ab Raysearch LabBts Group Ab Invest Ab Kinnevik Readsoft AbBure Equity Ab Klovern Ab Rejlerkoncernen AbByggmax Group Ab Know It Ab Rnb RetailCardo Ab Kungsleden Ab Rezidor Hotel GroupCastellum Ab Lagercrantz Group Ab Rottneros AbCatena Ab Lammhults Rorvik Timber AbCellavision Ab Investment Ab Latour Saab AbCision Ab Lindab Inter Sagax AbClas Ohlson Ab Linkmed Ab Sandvik AbCloetta Ab Loomis Ab Sas Sverige AbConcordia Maritime Lundbergforetagen Ab SCAConnecta Ab Lundin Mining Corp Scania AbConsilium Ab Lundin Petroleum Ab Skandinaviska EnskCorem Property Malmbergs Elektriska Seco Tools AbCtt Systems Ab Meda Ab Sectra AbCybercom Group Ab Medivir Ab Securitas AbDagon Ab Mekonomen Ab Semcon AbDgc One Ab Melker Schorling Ab Sensys Traffic AbDiamyd Medical Ab Metro Intl Sa Sigma AbDigital Vision Ab Micronic Mydata Ab Sintercast AbDios Fastigheter Midelfart Sonesson Skanska AbDoro Ab Midway Holding Ab Skf AbDuni Ab Millicom Internatio Skistar AbDuroc Ab Mobyson Ab Softronic AbEast Capital Modern Times Grp Mtg Ssab Svenskt Stal AbElanders Ab Modul 1 Data Ab Stora Enso OyjElectra Gruppen Ab Morphic Tech Studsvik AbElectrolux Ab MQ Holding Sweco AbElekta Ab Msc Konsult Ab Swedbank AbElektronikgruppen Bk Multiq Intl Ab Svedbergs I DalstorpElos Ab Munters Ab Swedish Match AbEnea Ab Naxs Nordic Access Swedish OrphanEniro Ab Ncc Ab Swedol Ab 15