• Share
  • Email
  • Embed
  • Like
  • Save
  • Private Content
Unionens bolagsindikator maj 2012
 

Unionens bolagsindikator maj 2012

on

  • 861 views

 

Statistics

Views

Total Views
861
Views on SlideShare
861
Embed Views
0

Actions

Likes
0
Downloads
4
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

    Unionens bolagsindikator maj 2012 Unionens bolagsindikator maj 2012 Document Transcript

    • ind ika tor sb ola gs Ma j 2012Un ion en2012 års utmaning för börsbolagen:hantera eurokrisen lika bra som under 2011
    • Innehållsförteckning Sammanfattning ..................................................................................................................... 2 Inledning................................................................................................................................. 3 Börsbolagens utveckling 2005-2013 ...................................................................................... 4 Omsättningstillväxt under 2012 – lönsamheten väntas åter upp till 2010 års nivå............ 4 Finansbolagen bakom fallet i lönsamheten under 2011 ..................................................... 5 Utdelningarnas andel av rörelseresultatet nu större än innan finanskrisen ........................ 7 Investeringarna lyfte under 2011........................................................................................ 9 Fördjupning: Trots eurokrisen ökade storbolagens försäljning i Europa under 2011.......... 11 Bolagen på Stockholmsbörsen ............................................................................................. 14 Börsbolagen ligger bakom minst 25 procent av sysselsättningen i privata näringslivet.. 14 Börskoncernerna anger riktningen både för dotterbolag och för näringslivet.................. 14 Tjänstebolagen är flest, men varuproducenterna omsätter mest ...................................... 15 Rapportens källor ................................................................................................................. 18 Bilaga 1: Jämförelse mellan börskoncernerna, de svenska dotterbolagen och näringslivet 19 Bilaga 2: Mer om statistiken ................................................................................................ 21 Bilaga 3: Lista över börsbolagen 1Q 2012........................................................................... 22
    • Sammanfattning• 2012 väntas bli ett starkt år för börsbolagen. Hela det tapp i omsättning som följde finanskrisen väntas under 2012 slutligen ha hämtats igen. Jämfört med 2011 är prognosen att omsättningen i genomsnitt ökar med 7 procent under 2012. Inte minst väntas de kunskapsintensiva tjänsteföretagen kraftigt öka sin omsättning under 2012.• Börsbolagens lönsamhet sjönk under 2011. 2012 väntas lönsamheten klättra tillbaka till samma nivå som under det historiskt starka 2010, med en rörelsemarginal på ca 15 procent. Den största försämringen av lönsamheten under 2011 återfanns inom börsens tjänsteföretag, vilka särskilt tyngdes av kraftiga negativa rörelseresultat hos investmentbolagen. Industrisektorns lönsamhet låg däremot stabilt 2011 och förväntas så göra även under 2012.• För 2011 kommer börsbolagens utdelningar till ägarna som andel av rörelseresultaten att bli de högsta sedan granskningen startade 2005. Under krisen 2009 sjönk denna andel till 30 procent men har sedan dess stigit till 43 procent. Samtidigt sjönk börsbolagens soliditet under 2011, detta efter att den som en reaktion på krisen stärkts under de två föregående åren. Det är inom börsens tjänsteföretag som soliditeten sjunkit under 2011, industribolagens soliditet ligger stabilt på en högre nivå än före finanskrisen.• 2011 innebar ett kraftigt lyft för investeringarna i börsbolagen. Även mätt som andel av bolagens omsättning (investeringskvot) och förädlingsvärde steg investeringarna under 2011, men ligger trots denna ökning på lägre nivåer än 2005. Den generella trenden med en fallande investeringskvot som varit rådande sedan 2005 väntas fortsätta under 2012-13.• Med anledning av den stora turbulens som präglade eurozonen under 2011 har Unionen särskilt granskat hur 25 svenska storbolags försäljning under åren 2010-11 fördelades på geografiska marknader.• Den europeiska marknaden stod 2011 för 55 procent av dessa storbolags försäljning – mer än 1 400 000 miljoner kr. Detta innebar inte bara en ökning av försäljningen på denna marknad med mer än 80 000 miljoner kr jämfört med föregående år. Det innebar även att den europeiska marknaden faktiskt ökade sin andel av storbolagens försäljning med 0,7 procent under det år som eurokrisen stod i fokus.• Den nordamerikanska marknaden utgjorde 2011 15 procent av försäljningen. Denna andel stod i stort sett still jämfört med 2010. Granskningen pekar på att Asiens och Oceaniens andel av den totala försäljningen låg på 16-18 procent under 2010-11. Trots att Mellanöstern och Afrika delvis präglades av stor instabilitet under 2011 - ”den arabiska våren” - tyder inte undersökningen på att försäljningsandelarna på denna marknad minskade under 2011.• De 25 svenska storbolagen ökade försäljning på den europeiska marknaden 2011 ger inte ett heltäckande svar på vilka återverkningar som eurokrisen har fått för den svenska exportnäringen. Det betyder inte heller att bolagen kan avskriva eurokrisen som ett hot mot sin försäljning under 2012 eller längre fram. Men undersökningen kan utgöra en motvikt till och nyansera de mörkaste scenarierna för den svenska exporten kopplade till en fortsatt svag ekonomisk utveckling på den viktigaste svenska exportmarknaden. 2
    • InledningEtt framgångsrikt svenskt näringsliv är en förutsättning för att Unionens medlemmar idag ochi framtiden ska ha stimulerande, utvecklande, trygga och välavlönade jobb. Samtidigt berornäringslivets framgång till mycket stor del på våra medlemmars insatser. När våramedlemmar trivs och utvecklas finns förutsättningarna för ett starkt näringsliv.För Unionen är det därför viktigt att bevaka och analysera utvecklingen för de svenskaföretagen. Detta görs i återkommande rapporter. Två gånger per år visar Branschbarometernde prognoser för försäljning, lönsamhet och investeringar som företagen där våra medlemmararbetar gör för det kommande halvåret. Två gånger per år genomförs även en granskning avläget i den svenska samhällsekonomin i Unionens ekonomiska prognos.Den här aktuella rapporten tar sitt avstamp i börsbolagens senast rapporterade resultat samt ifinansmarknadens bedömningar av dessa bolags framtidsutsikter för de närmaste åren.Börsbolagens centrala position i ekonomin gör att bedömningarna av deras försäljning,lönsamhet och finansiella styrka är en signal om tillståndet för näringslivet ochsamhällsekonomin i stort. Hur dessa bolag utvecklas är därför av stort intresse även för deUnionenmedlemmar som inte har något av dem som arbetsgivare.Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion ochpåverkan.Stockholm, maj 2012 3
    • Börsbolagens utveckling 2005-2013Omsättningstillväxt under 2012 – lönsamheten väntas åter upp till 2010 års nivåOmsättningen i börsbolagen nådde under perioden 2005-2010 sin topp år 2008. Det året hadeden genomsnittliga omsättningen i bolagen ökat med fem procentenheter jämfört med basåret2005. Effekterna av finanskrisen slog sedan hårt mot efterfrågan på bolagens produkter. 2009och 2010 hade omsättningen fallit tillbaka till 93-94 procent av 2005 års omsättning. 2011innebar dock en omsättningstillväxt på över sju procent upp till en nivå som bara överträffatsunder 2008 (figur 1).Även lönsamheten har svängt kraftigt under perioden, med skillnaden att den sjönk tidigareoch mer än vad omsättningen gjorde. Omsättningsökningen 2006-2008 uppnåddes samtidigtsom kostnaderna ökade i ännu högre takt i bolagen, med följden att lönsamheten sjönk.Kraftigt sänkta kostnader under finanskrisen ledde till en ökad lönsamhet 2009-2010. 2011blev dock ett bakslag för börsbolagens lönsamhet, rörelsemarginalen föll från 15 procentunder 2010 till 12 procent. Detta fall i lönsamheten utreds ytterligare nedan.Prognoserna för 2012-13 pekar mot en årlig omsättningstillväxt på över fem procent. Dettaskulle innebära att börsbolagens omsättning under 2012 kommer att överstiga den tidigaretoppnoteringen från 2008. Denna omsättningstillväxt kommer enligt prognoserna attåstadkommas utan motsvarande ökning av rörelsekostnaderna. Följden av detta blir attlönsamheten 2012-13 åter klättrar till de 15 procent som blev resultatet under 2010.Figur 1 Figur 2 Omsättning & lönsamhet, totalt Genomsnittlig omsättning 120% 24% 30 000 100% 20% 25 000 Omsättning, milj. sek 80% 16% 20 000 Index basår 2005 Procent 60% 12% 15 000 40% 8% 10 000 20% 4% 5 000 0% 0% 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt Varuproducenter Omsättning index, vä Rörelsemarginal, hö Tillverkningsindustri Tjänstesektor Kunskapsintesiva tjänster Finans och försäkringKälla: Thomson Reuters Källa: Thomson ReutersFigur 2 visar omsättningens utveckling nedbruten på sektorer och valda delsektorer.1Tjänsteföretagen har i genomsnitt en betydligt lägre omsättning än varuproducenterna (menfinans och försäkring avviker i det avseendet kraftigt från den övriga tjänstesektorn). Grafernavisar att tjänsteföretagens omsättning legat relativt stabilt under åren 2005-2010, men att 2011innebar en markant tillväxt (sju procent) och att en ännu kraftig tillväxt (15 procent) väntas1 Tjänstebranschen finans och försäkring särredovisas och är alltså ej inkluderad vare sig i tjänstesektorns eller ide kunskapsintensiva tjänsternas respektive grafer. Tillverkningsindustrin är dock utöver att den särredovisas idiagrammet även inkluderad i varuproducenternas graf. Det är den genomsnittliga omsättningen för bolagen irespektive sektor som redovisas. Indelning enligt SNI 2007. Varuproducenter 1-43; tjänstesektor 45-82 & 85-96;tillverkningsindustri 10-33; finans och försäkring 64-67; kunskapsintensiva tjänster 50-51, 58-74, 77-78, 82-91& 95. 4
    • under 2012. I grafen framgår tydligt att de kunskapsintensiva tjänsteföretagen utgör enmajoritet av tjänstebolagen på Stockholmsbörsen – den röda och den orangea grafen i detnärmaste punktmarkerar varandra i diagrammet.Varuproducenternas – vilkas omsättning under 2012 till 87 procent väntas härstamma fråntillverkningsindustrin – omsättningstillväxt har varit mer slagig än tjänsteföretagens underåren 2005-2011. Detta förklaras av sektorns större direkta beroende av export till en omvärldsom i högre grad än Sverige präglats av ytterligheter i ekonomin. Mellan 2008 och 2009 sjönkomsättningen för varuproducenterna med 10 procent. Först 2012 väntas deras genomsnittligaomsättning överstiga 2008 års nivå. Den positiva utvecklingen fortsätter under 2013 förvarusektorn, vars omsättning då väntas ha växt med mer än 25 procent jämfört med bottenåret2009.Finansbolagen bakom fallet i lönsamheten under 2011Tjänstebolagens lönsamhet har under åren 2005-2011 rört sig inom ett intervall av drygt treprocentenheter – som lägst 2009 med 10,4 procents och som högst 2007 med 13,6 procentsrörelsemarginal. Under 2011 sjönk marginalen något jämfört med föregående år, menförändringen var mindre än en procentenhet och rörelsemarginalen blev 11,9 procent. 2012väntas tjänstebolagens rörelsemarginal åter stiga och landa på över 14 procent. Det innebär isådant fall att 2012 blir det år under den studerade perioden med högst lönsamhet för dessabolag (figur 3).I diagrammet framgår att tjänstebolagens lönsamhet varit högre än varuproducenternas underhela perioden 2005-2010. I och med finanskrisen började dock detta gap att slutas, och 2011var båda sektorernas rörelsemarginal ca 12 procent. Varusektorns ökade lönsamhet går atthärleda till tillverkningsindustrin som i spåren av rationaliseringarna under finanskrisenlyckats öka sin omsättning i snabbare takt än sina rörelsekostnader. Frågan som kommande årfår utvisa är om detta skifte uppåt i lönsamhet för tillverkningsindustrin är temporär ellerresultatet av en strukturell förändring.Finansmarknadens prognoser pekar dock mot att ett glapp åter kommer att uppstå mellansektorerna under 2012-13. Detta eftersom den industridominerade varusektorn inte följertjänstebolagen i en stigande lönsamhet utan konsoliderar med en rörelsemarginal på ca 12procent.22 Observera att finans och försäkring inte redovisas separat i grafen, rörelsemarginal är ett nyckeltal som relativtsett tar sig extrema uttryck i den branschen. Däremot ingår den i totalsiffrorna, vilket förklarar varförlönsamheten totalt sett under ett antal år – exempelvis 2012-2013 – faktiskt överstiger lönsamheten både inomtjänste- och varusektorn. 5
    • Figur 3 Figur 4 Lönsamhet Lönsamhetens fördelning, totalt 24% 100% 20% 90% 80% Rörelsemarginal, procent Andel av omsättning, procent 16% 70% 20+ 60% 12% 15-19 50% 10-14 8% 5-9 40% 0-4 30% <0 4% 20% 0% 10% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0% Totalt Varuproducenter Tillverkningsindustri Tjänstesektor 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013Källa: Thomson Reuters Källa: Thomson ReutersAtt bara titta på den genomsnittliga lönsamheten i en sektor, i ett särskilt urval av eller isamtliga bolag säger ingenting om hur spridningen av bolagens lönsamhet ser ut. Har allastuderade bolag en likartad lönsamhet, eller är det stor spännvidd mellan de mest och de minstlönsamma? Figur 4 visar hur lönsamheten i bolagen under åren 2005-2013 har fördelat ochväntas fördela sig över olika intervall, från att göra ett negativt resultat (rörelsemarginal somär <0 procent, röd färg) till att ha en mycket god lönsamhet (rörelsemarginal som överstiger20 procent, ljusgrön färg). Diagrammet visar alltså de olika lönsamhetsintervallens tyngd iförhållande till hur stor andel av totala omsättningen på Stockholmsbörsen som verksamhetenbidrar till.Lönsamheten för börsbolagen ökade i genomsnitt från nio till knappt tolv procent mellan 2008och 2009. Detta skedde dock samtidigt som andelen av börsbolagens totala omsättning somvar olönsam ökade från 2 till 15 procent (jämför de röda staplarnas storlek 2008 och 2009 ifigur 4). Skillnaderna i lönsamhet mellan börsbolagen ökade alltså i sviterna av finanskrisen.De förlustbringande verksamheternas andel minskade dock igen under 2010, samtidigt somalla intervall med fem procents rörelsemarginal eller mer ökade andelsmässigt. Jämfört med2010 låg under 2011 andelen av omsättningen vars rörelsemarginal översteg nio procent stillpå knappt 60 procent. Dock ökade återigen de förlustbringande verksamheternas andel. Under2011 resulterade fem procent av börsbolagens sammanlagda omsättning i en negativrörelsemarginal.En närmare granskning av detta fynd visar att dessa fem procent till stor del utgörs avnegativa rörelseresultat i investmentbolag. Faktum är att mer än 80 procent av detsammanlagda negativa rörelseresultatet på Stockholmbörsen under 2011 härrörde från olikainvestmentbolag. Detta är knappast förvånande, givet den stora osäkerhet som domineradebörserna under 2011 med periodvis mycket kraftiga kursfall som följd.Denna granskning visar också att den väntade höjda genomsnittliga lönsamheten för åren2012-2013 i huvudsak bottnar i en generell positiv förskjutning av lönsamheten, och dåsärskilt i den nedre delen av skalan. Det är inte de verksamheter med rörelsemarginal somöverstiger 15 procent som väntas öka i tyngd, utan verksamheterna med lägre marginal än femprocent som minskar sin andel. 6
    • Utdelningarnas andel av rörelseresultatet nu större än innan finanskrisenEtt bolags förutsättningar att hantera en vikande konjunktur hänger samman med hur starkbalansräkning det har, alltså hur solitt det är. Soliditeten är alltså ett mått på bolagensförutsättningar att uthärda sämre tider eller att göra lånefinansierade investeringar. Ett viktigtnyckeltal att följa i detta sammanhang är hur stora utdelningar ett bolag gör till sina ägare irelation till bolagets rörelseresultat. När utdelningarnas storlek ökar relativt rörelseresultatetkan det leda till sjunkande soliditet och att bolaget blir mer sårbart för oförutsedda kostnadereller sjunkande försäljning.Inledningsvis kan konstateras att börsbolagens utdelningar till ägarna som andel avrörelseresultaten för 2011 kommer att bli de högsta sedan granskningen startade 2005 (figur5). Under krisen 2009 sjönk denna andel till 30 procent men har sedan dess stigit till 43procent. Samtidigt sjönk börsbolagens soliditet något under 2011, detta efter att den som enreaktion på krisen stärkts under de två föregående åren.3De börsnoterade varuproducenternas soliditet sjönk från 42 procent 2006 till 36 procent 2008,men utvecklingen har därefter vänt (figur 6). 2010 var soliditeten åter på samma nivå som2006 och där låg den kvar under 2011. Även tjänstebolagens soliditet sjönk 2006-2008,stärktes därefter något under 2009-10 för att 2011 åter minska till de 45 procent som var fallet2008 (figur 7).4Soliditeten i de två sektorerna på Stockholmsbörsen – när finans och försäkring exkluderats –rörde sig alltså 2011 i samma härad mellan 40 och 45 procent.Figur 5 Figur 6 Soliditet, utdelningar & rörelseresultat, totalt Soliditet, utdelningar & rörelseresultat, varuproducenter & 80% tillverkningsindustri 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% Procent Procent 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Utdelningar vs rörelseresultat varusektor Soliditet varusektor Utdelningar vs rörelseresultat Soliditet Utdelningar vs rörelseresultat tillverkningsindustri Soliditet tillverkningsindustriKälla: Thomson Reuters Källa: Thomson Reuters3 Observera att delsektorn finans och försäkring är inkluderad när soliditeten och utdelningarna/rörelseresultatetanalyseras på total-nivån.4 Även i denna analys har finans och försäkring exkluderats ur tjänstesektorn. Den branschens säregnabetingelser yttrar sig exempelvis i detta nyckeltal, som under åren 2005-2011 legat på ca 5-7 procent. 7
    • Figur 7 Soliditet, utdelningar & rörelseresultat, tjänstesektor 80% 70% 60% 50% Procent 40% 30% 20% 10% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Utdelningar vs rörelseresultat SoliditetKälla: Thomson ReutersFör tillverkningsindustrin och övriga inom varuproduktionen var utvecklingen för soliditetenoch utdelningarnas andel av rörelseresultatet mycket snarlika under perioden 2005-10. Densjunkande soliditeten 2006-08 sammanföll med att bolagens lönsamhet sjönk. Trots att ävenutdelningarna storlek i förhållande till rörelseresultatet sjönk under dessa år var dennaminskning inte stor nog för att hålla soliditeten oförändrad. Efter 2009 har utdelningarna återökat i relation till rörelseresultatet för varuproducenterna, men eftersom även lönsamhetenunder dessa år kraftigt stigit har detta kunnat göras parallellt med en stärkt soliditet.Tjänstebolagens utdelningar bjuder under de granskade åren genomgående på mer tvära kastän vad varuproducenternas och tillverkningsindustrins gör. Genomgående delar docktjänstebolagen ut en större andel av sitt rörelseresultat till ägarna än vad varuproducenternagör. 8
    • Investeringarna lyfte under 2011Grovt kan sägas att en företagsledning väljer att använda överskottet i verksamheten till attantingen återinvestera i verksamheten, betala av på sina skulder eller till att dela ut pengar tillägarna. Hur överskottet fördelas mellan dessa alternativ kan vara en svår balansgång. Attminska skulderna stärker soliditeten, men att ge ägarna avkastning på satsat kapital är imångas ögon själva essensen av ett bolags existensberättigande.För ett bolags långsiktiga överlevnad är dock investeringarna helt avgörande.Investeringskvoten visar investeringarna som andel av företagets omsättning – för att kvotenska förbli konstant måste alltså investeringarna följa samma utveckling som omsättningen.Lönsamheten och investeringarna påverkar varandra ömsesidigt. En lönsam verksamhet är enförutsättning för att på sikt kunna finansiera investeringar, och investeringar är på sikt enförutsättning för en lönsam verksamhet. Att investeringskvoten och rörelsemarginalen över tid– om än med viss förskjutning – följer varandra åt är därför att vänta.Detta förutsätter dock att strukturen på bolagets verksamhet är oförändrad. Om ett bolagoutsourcar delar av sin verksamhet kommer bolagets egna investeringsbehov eventuellt attkunna sjunka trots en oförändrad eller ökad försäljning utan att detta behöver vara envarningssignal. Ett annat sätt att undersöka investeringsnivån är därför att jämförainvesteringarna med det värde som bolaget genom sin egen verksamhet tillför de produktersom det säljer – förädlingsvärdet5.När en del av en verksamhet outsourcas blir en följd att investeringsbehovet som är kopplattill den delen också outsourcas. Men samtidigt försvinner även värdet av det somproducerades av den verksamheten från bolaget och måste hädanefter köpas in frånleverantören. Om ett bolags investeringar sjunker i relation till dess förädlingsvärde är detdärför mer otvetydigt ett skäl till oro och en signal om att bolagets långsiktigautvecklingskraft kan vara hotad.Figur 8 Investeringar, totalt 120% 18% 100% 15% 80% 12% Index basår 2005 Procent 60% 9% 40% 6% 20% 3% 0% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Investeringar, vä Investeringskvot, hö Inv. som andel av förädlingsvärde, höKälla: Thomson ReutersUtvecklingen för investeringarna, investeringskvoten och investeringarna som andel avförädlingsvärdet visas ovan för de börsnoterade bolagen (figur 8). Utvecklingen för alla tremåtten är samstämmigt negativ sett till hela perioden 2005-10. År 2010 hade investeringarna5 Här använd definition: förädlingsvärde = [försäljning] – ([kostnad för sålda varor] – [personalkostnad]) 9
    • sjunkit till 67 procent av 2005 års nivå. Under samma period sjönk investeringskvoten från5,7 till 4,0 procent och investeringarna som andel av förädlingsvärdet föll från 12,2 till 8,2procent.2011 innebar dock ett anmärkningsvärt kraftigt lyft för investeringarna i börsbolagen. Från att2010 ha sjunkit till 2/3 av den nivå som investeringarna låg på 2005 var bolagenssammanlagda investeringar under 2011 nästan i paritet med 2005. Även investeringskvotenoch investeringarna i relation till förädlingsvärdet steg under 2011, men ligger trots dennaökning på lägre nivåer än 2005.Investeringsökningen under 2011 till trots; den långsiktiga trenden med en fallandeinvesteringskvot väntas fortsätta under 2012-13. Detta är oroande. Den långsiktigautvecklingskraften och förmågan att skapa fler och bättre jobb är beroende av investeringarna.Bolagen väntas under perioden 2012-2013 ha god lönsamhet, samtidigt sominvesteringsmåtten pekar nedåt. En möjlighet som dock inte ska uteslutas – och som i sådantfall är en anledning till optimism – är att investeringarna sjunker i statistiken som en följd avatt bolagen skiftar från materiella till immateriella investeringar. De sistnämnda fångas idagsläget inte upp i officiell statistik och redovisning, men kan vara nog så viktiga förbolagens livskraft. 10
    • Fördjupning: Trots eurokrisen ökade storbolagens försäljning i Europa under 20112011 var ett år präglat av krisen i eurozonen. En farhåga som i allra högsta grad fortfarande ärlevande är att de höga skuldnivåerna, de låga – i vissa fall negativa – tillväxttalen och devidtagna åtstramningarna i euroländer ska innebära att en mycket viktig marknad för desvenska bolagen kraftigt försvagas.Denna oro har förstärkts av att även den amerikanska ekonomin under en lång tid – inte minstsedan finanskrisens utbrott 2008 – har präglats av stora budgetunderskott, snabbt växandestatsskuld, negativ bytesbalans och de senaste åren även av låg eller negativ BNP-tillväxt. Hurhar de stora svenska bolagens försäljning under det senaste året påverkats av dessa kriser?Diagrammen nedan ger tillsammans en del svar. Figur 9 visar hur 25 svenska storbolagsförsäljning under 2011 andelsmässigt fördelade sig mellan geografiskt indelade marknader.6Figur 10 visar hur försäljningen på respektive marknad i absoluta tal (miljoner kronor)utvecklades under 2011 (streckade staplar) jämfört med 2010 (helfärgade staplar).7Figur 9 25 storbolags försäljning 2011, geografiskt fördelad Ospecificerad försäljning, ej Europa el. Nordamerika; 3% Mellanöstern & Afrika; 3% Asien & Oceanien; 16% Ospec. Amerika; 3% Latinamerika; 5% Europa; 55% Nordamerika; 15%Källor: Thomson Reuters, årsredovisningar6 Unionen granskar regelbundet 25 svenska storbolag med avseende på deras lönsamhet, tillväxt, investeringar,utdelning etc. Bolagen är utvalda efter tre kriterier: Unionen har medlemmar som arbetar i dem, sammantagetrepresenterar de en god bredd av branscher i näringslivet och sett till omsättning och antalet anställda tillhör deutvalda bolagen de största i Sverige.7 Notera att den landsindelade statistik över svensk export som SCB publicerar endast täcker in den svenskavaruexporten. Exporten av tjänster utgör en stor och växande andel av den totala exporten, en andel som alltsåinte täcks in av dagens statistik. Notera även att de svenska bolagens försäljning utanför Sverige inte alltid ärliktydig med att hela eller ens delar av försäljningens värde räknas som export av varor eller tjänster från Sverigetill utlandet. 11
    • Figur 10 25 storbolags försäljning 2010-2011, geografiskt fördelad 3 000 000 2 500 000 2 000 000Milj. sek 1 500 000 1 000 000 500 000 0 försäljning Mellanöstern Nordamerika Latinamerika Nordamerika Europa Amerika Oceanien Ospec. Asien & Europa el. Ospec., ej & Afrika Total Källor: Thomson Reuters, årsredovisningar Till att börja med kan konstateras att de granskade bolagens sammanlagda försäljning ökade med 5 procent under 2011 jämfört med 2010. Den europeiska marknaden stod 2011 för 55 procent av storbolagens försäljning – mer än 1 400 000 miljoner kr. Detta innebar inte bara en ökning av försäljningen på denna marknad med mer än 80 000 miljoner kr jämfört med föregående år. Det innebar även att den europeiska marknaden faktiskt ökade sin andel av bolagens försäljning med 0,7 procent under det år som eurokrisen stod i fokus. Sverige och övriga nordiska länder stod 2011 sammanlagt för över 16 procent av bolagens totala försäljning och utgjorde därmed den enskilt viktigaste regionen. Detta innebar dock trots allt en tillbakagång med 2 procent och mer än 20 miljarder kr på den nordiska marknaden för bolagen jämfört med 2010. Den nordamerikanska marknaden är till stor del liktydig med USA och stod 2011 för 15 procent av försäljningen. Denna andel stod i stort sett still jämfört med 2010. År 2011 stod alltså den europeiska och den nordamerikanska marknaden sammanlagt för minst 70 procent av bolagens försäljning.8 Givet den uppmärksamhet som Kinas och andra tillväxtländers 8 Kategorin ”Ospec. Amerika” tillhör sannolikt till största delen den nordamerikanska marknaden, därav formuleringen ”minst 70 procent”. Till denna andel ska förstås även försäljning i enstaka länder utanför Nordamerika och Europa läggas, men denna statistik är ofta inte tillräckligt detaljerad för att det ska vara meningsfullt att göra. 12
    • starka utveckling får kan detta vara värt att stryka under. Mer än sju tiondelar av storbolagensförsäljning – bolag som i egen regi sysselsätter knappt 200 000 personer i Sverige – går till”den redan utvecklade” världen.Även om Nordamerika och Europa väger tyngre är försäljningen till Asien och Oceanien avstor betydelse för bolagen. Kina är det land på denna marknad som står för den största andelenav försäljningen, följt av Japan och Australien. På grund av bolagens varierande metoder föratt redovisa sin marknadsuppdelade försäljning och hur dessa metoder även kan skifta år frånår går det inte utifrån dessa data att avgöra om Asien och Oceanien ökade eller minskade sinandel av försäljningen 2011 jämfört med 2010. Troligen utgörs större delen av den idiagrammen blåfärgade ospecificerade restposten av försäljning på denna marknad. Dettatyder på att Asiens och Oceaniens andel av den totala försäljningen låg på 16-18 procentunder båda åren.Minst andel av storbolagens försäljning gick under 2011 till Mellanöstern och Afrika, enmarknad som endast stod för 3 procent av den totala försäljningen. Även denna marknad –eller i alla fall delar av den – präglades av stor instabilitet 2011, under rubriken ”den arabiskavåren”. Trots att underlaget även för denna marknad bär på en större osäkerhet än dengällande de europeiska och de nordamerikanska marknaderna, så pekar inte data på attförsäljningsandelarna i Mellanöstern och Afrika minskade under 2011. Om något lutar snararesiffrorna i bolagens årsredovisningar åt att denna marknads betydelse svagt ökade under året.Sammanfattningsvis kan konstateras att de 25 svenska storbolagen som här granskats under2011 faktiskt ökade sin försäljning, både totalt och på den europeiska marknaden. Detta gerinte ett heltäckande svar på vilka återverkningar som eurokrisen har fått för den svenskaexportnäringen och betyder heller inte att bolagen kan avskriva eurokrisen som ett hot mot sinförsäljning under 2012 eller längre fram. Men undersökningen kan utgöra en motvikt till ochnyansera de mörkaste scenarierna för den svenska exporten kopplade till en fortsatt svagekonomisk utveckling på den viktigaste svenska exportmarknaden. 13
    • Bolagen på StockholmsbörsenBörsbolagen ligger bakom minst 25 procent av sysselsättningen i privata näringslivetRapporten analyserar de bolag som under våren 2012 varit noterade på Stockholmsbörsen,vilka är 253 till antalet.9 Bolagen har sammantaget mer än 340 000 anställda i Sverige,10vilket betyder att bolagen i egen regi sysselsätter minst 14 procent av det totala svenskaprivata näringslivet.11 Det inflytande som beslut och konjunktur i dessa bolag genom leden avunderleverantörer har på den svenska ekonomin i stort är mycket stort. Beräkningar visar attvarje anställd i näringslivet år 2005 i sin tur i genomsnitt genererade ytterligare 0,75 anställdai underleverantörsledet.12 Om även dessa indirekta effekter på sysselsättningen inkluderasbetyder det att börsbolagen ligger bakom minst 25 procent av den totala sysselsättningen iSveriges privata näringsliv.Ytterligare ett mått på börsbolagens betydelse för samhällsekonomin som helhet är storlekenpå deras omsättning. År 2010 utgjorde den sammanlagda omsättningen i börsbolagenssvenska bolag knappt 20 procent av hela det privata näringslivets totala omsättning.13Börskoncernerna anger riktningen både för dotterbolag och för näringslivetBeskrivningen i det föregående avsnittet motiverar varför börsbolagen är intressanta attstudera i egen rätt. Men det finns ytterligare skäl att granska deras resultat ochframtidsutsikter. Dessa bolag utgör nämligen sammantagna en god indikator på tillståndet förnäringslivet som helhet. Detta visas i rapportens bilaga, där data över börsbolagensomsättning och lönsamhet jämförts med motsvarande statistik över hela det svenska privatanäringslivet under ett antal år.Nivåerna på omsättning och i vissa fall även lönsamhet varierar mellan börsbolagen och olikastorlekssegment och sektorer av det totala näringslivet. Men en granskning av data förbörskoncernerna och för näringslivet som helhet visar att utvecklingens riktning ofta är densamma. Ett år när börsbolagens omsättning ökar – ökar även omsättningen i övriganäringslivet (figur 20). Ett år då näringslivet som helhet visat en ökande lönsamhet – har ävenbörsbolagens rörelsemarginaler pekat uppåt (figur 21).Denna korrelation mellan börskoncernernas och det övriga näringslivets utveckling visar sigäven vid en jämförelse av lönsamheten och omsättningen i börskoncernerna och i derassvenska bolag. De svenska dotterbolagen utgör en förhållandevis liten del avbörskoncernernas helhet, men en genomgång av åren 2005-2010 visar att de svenskaverksamheterna och koncernerna följts åt både gällande utvecklingen för omsättningen ochför lönsamheten (figur 22). När det gäller lönsamheten visar granskningen till och med –9 Mer exakt: de bolag som var noterade på OMX Stockholm under första kvartalet 2012 och för vilka uppgifterom branschtillhörighet enligt SCB:s kodning SNI finns tillgänglig. För följande nio noterade bolag saknas dennauppgift: Alliance Oil Co, Black Earth Farming, Coastal Contacts Inc, Enquest Plc, Epicept Corporation, Etrioncorp., Luxonen S.a., SEMAFO Inc och Trigon Agri A/S. Ett antal utländska koncerner – ex. Nokia och Pfizer –kan handlas i OMXS ordinarie handelssystem men är inte noterade på Stockholmsbörsen. Dessa bolag är inteinkluderade i rapportens analyser.10 Baserat på uppgifterna hämtade ur årsredovisningar samt uppgifter från PAR AB. Detta är en mycket försiktigthållen beräkning av antalet anställda, det är troligt att det faktiska antalet snarare överstiger 400 000.11 Enligt SCB var 2,48 milj. anställda i det privata näringslivet 2010.12 Bearbetning av statistik från SCB.13 Enbart de svenska dotterbolagen till börskoncernerna redovisade 2010 en sammanlagd omsättning somöversteg 1 280 miljarder kr. SCB anger det privata näringslivets totala omsättning till 6 751 miljarder kr år 2010. 14
    • något förvånande – att rörelsemarginalen i de svenska bolagen och i koncernerna inte baratrend- utan även nivåmässigt följt varandra nära.Dessa samvariationer mellan börskoncernerna, deras svenska verksamheter och det svenskanäringslivet är alltså det som utnyttjas i Bolagsindikatorn. Genom att sammanställa denmycket stora mängd prognoser som finansanalytiker med täta intervaller gör för börsbolagenskapas en modell för att förutse en trolig utveckling för hela det svenska näringslivet denärmaste åren.Tjänstebolagen är flest, men varuproducenterna omsätter mestI rapporten delas bolagen in efter tillhörighet i varu- eller tjänsteproducerande sektor, samt ivissa fall med särskilt fokus på tillverkningsindustrin och kunskapsintensiva tjänsteföretag(kallade ”KIS” efter den engelska beteckningen ”knowledge intensive services”).Indelningarna är gjorda baserat på SCB:s SNI-kodsystem.14Figurerna nedan visar hur bolagen till antal, omsättning och rörelseresultat fördelar sig påolika de olika sektorerna och delsektorerna.15 Tjänsteföretagen utgör 65 procent avbörsbolagen men står bara för 46 procent av det sammanlagda rörelseresultatet och 33 procentav omsättningen. Så som tidigare konstaterats i rapporten har alltså varuproducenterna igenomsnitt en betydligt större omsättning än de tjänsteproducerande bolagen, vilka i sin turdock har en avgjort högre rörelsemarginal än varuproducenterna.16Figur 11 Figur 12 Andel bolag per sektor 2012 Omsättning per sektor 2012 (andel av total) Tjänstes ektor 65% Tjänstesektor 33% Övriga Övriga 0% 1% Varuproducenter 66% Varuproducenter 35%Källa: Thomson Reuters Källa: Thomson Reuters14 Eftersom de data som redovisas avser bolagens koncernnivå uppstår ett klassificeringsproblem. Koncernertilldelas inte SNI-kod, det gör däremot de dotter- och det moderbolag som är verksamma i Sverige och som ingåri koncernen. I rapporten har därför hela koncernens SNI-kod avgjorts av den SNI-kod som det Sverigebaseradebolag i koncernen med flest antal anställda har. Detta innebär en förenkling av verkligheten eftersom en koncernkan omfatta bolag som var och ett för sig sorteras in i olika sektorer eller delsektorer. Det är dock en förenklingsom av praktiska skäl är svår att undvika.15 Baserat på prognoserna för helåret 2012.16 Notera att tjänstebolagen här inkluderar finans och försäkringbolagen, vilka kraftigt höjer rörelsemarginalenför tjänstebolagen som helhet. 15
    • Figur 13 Rörelseresultat per sektor 2012 (andel av total) Tjänstesektor 46% Övriga 2% Varuproducenter 52%Källa: Thomson ReutersDen dominerande delsektorn bland varuproducenterna sett till omsättningen ärtillverkningsindustrin, som ensam under 2012 beräknas komma att stå för 87 procent avsektorns sammanlagda omsättning och för 91 procent av rörelseresultatet. Den delsektor blandvaruproducenterna med avgjort högst lönsamhet är mineralutvinningen med enrörelsemarginal på 22 procent.Figur 14 Figur 15 Andel bolag per delsektor inom varuproducerande sektorn 2012 Omsättning per delsektor inom varuproducerande sektorn 2012 (andel av total) Tillverkningsindustri 88% Tillverkningsindustri 87% Övriga Övriga varuproducenter varuproducenter 7% 11% Jordbruk, skog, fiske 0% Jordbruk, skog, fiske 0% Mineralutvinning Mineralutvinning 5% 2%Källa: Thomson Reuters Källa: Thomson ReutersFigur 16 Rörelseresultat per delsektor inom varuproducerande sektorn 2012 (andel av total) Tillverkningsindustri 91% Övriga varuproducenter 4% Jordbruk, skog, fiske 0% Mineralutvinning 5%Källa: Thomson Reuters 16
    • Bland de tjänsteproducerande bolagen utmärker sig finans och försäkring som en delsektormed hög omsättning och mycket högt rörelseresultat i förhållande till övriga bolag.17 Störstandel av tjänstebolagen på Stockholmsbörsen tillhör den kunskapsintensiva delsektorn, endelsektor som även när finans och försäkringsbolagen exkluderas står för en avsevärt störredel av den sammanlagda omsättningen och rörelseresultatet än vad övriga tjänstebolag (härkallade ”ej kunskapsintensiva”) gör.Figur 17 Figur 18 Andel bolag per delsektor inom tjänsteproducerande sektorn Omsättning per delsektor inom tjänsteproducerande sektorn 2012 2012 (andel av total) Kunskapsintensiva Ej kunskapsintensiva tjänster (KIS) exkl. tjänster f inans och f örsäkring 24% 57% Kunskapsintensiva tjänster (KIS) exkl. finans och försäkring Ej kunskapsintensiva 69% tjänster Finans och försäkring 22% 7% Finans och försäkring 21%Källa: Thomson Reuters Källa: Thomson ReutersFigur 19 Rörelseresultat per delsektor inom tjänsteproducerande sektorn 2012 (andel av total) Kunskapsintensiva tjänster (KIS) exkl. finans och försäkring 47% Ej kunskapsintensiva tjänster 7% Finans och försäkring 46%Källa: Thomson ReutersEn jämförelse av fördelningen mellan tjänste- och varusektor på Stockholmsbörsen medmotsvarande fördelning i hela det privata svenska näringslivet visar att varuproducenterna setttill andelen bolag är starkt överrepresenterade på börsen. Men detta är inte primärt påbekostnad av tjänsteföretagen, utan på företagen inom jordbruk, skog och fiske. Dessa saknashelt på OMXS, samtidigt som deras sammanlagda förädlingsvärde utgör ett par procent avlandets BNP och de till antalet utgör ca 20 procent av Sveriges företag.1817 I denna rapport kommer finans och försäkring ofta att exkluderas – eller åtminstone särredovisas – ianalyserna. Detta eftersom branschen avviker kraftigt från övriga och för vissa nyckeltal har jämförelsevisextrema värden.18 SCB 17
    • Rapportens källorStatistiken för börsbolagen hämtas från Thomson Reuters databas Worldscope. Till och medräkenskapsåret 2011 utgörs datan av företagens faktiska utfall. För 80 procent av bolagen harresultatet av det första kvartalet räknats in i prognoserna för helåret 2012. De återstående 20procenten av bolagen har i skrivandets stund ännu inte offentliggjort sina rapporter för förstakvartalet 2012. Dessa drygt 50 bolag stod 2011 dock inte ens för tio procent av börsbolagenssammanlagda omsättning, så avsaknaden av deras nya kvartalssiffror bör vara av liten vikt föranalysens kvalitet.Åren 2012-2013 baseras helt eller delvis på de prognoser som görs av de analytiker påfinansmarknaden som bevakar bolagen.19 Prognoserna utgör ett genomsnitt av dessaanalytikers bedömningar viktade efter hur träffsäkra olika analytikers prognoser historiskt harvarit. Prognoser som är äldre än tre månader lyfts ut ur genomsnittet.Data från SCB är hämtad från Företagens ekonomi (FEK). I undersökningen ingår samtliga avSCB registrerade företag exklusive företagen inom delsektorn finans och försäkring.Indelningen av företagen är gjord enligt SNI 2007. Dessa data utgör alltså inte ett sampel,utan en totalpopulation. Detta medför bland annat att statistiken publiceras med storeftersläpning och i skrivandets stund är informationen avseende räkenskapsåret 2010 dennyaste som finns att tillgå.Data från PAR AB är hämtad ur samma källa som används för SCB:s Företagens ekonomi(FEK). I undersökningen ingår samtliga bolag med bokslut, oavsett bolagsform. Indelningenav företagen är gjord enligt SNI 2007.Informationen rörande bolagens geografiskt uppdelade försäljning är hämtad från bolagensårsredovisningar och från Thomson Reuters.19 Antalet analytiker som följer ett bolag varierar från fall till fall, generellt sett gäller ju större bolag desto störreintresse. Exempelvis baseras prognoserna för Sandvik och AB Volvo på 30 analytikers bedömningar, medanmotsvarande antal för bioteknikföretaget Orexo är fem. 18
    • Bilaga 1: Jämförelse mellan börskoncernerna, de svenska dotterbolagen ochnäringslivet20Figur 20 och figur 21 illustrerar hur omsättningen och lönsamheten har utvecklats under åren2005-2010 för OMX-bolagens koncerner respektive för hela det privata näringslivet med2005 som basår för index. För att kunna nyansera analysen har data för näringslivet delats in iolika kategorier beroende på antalet anställda i företagen.Jämförelsen visar att det finns stora likheter mellan börskoncernerna och näringslivet somhelhet gällande omsättningens utveckling åren 2005-10. I synnerhet när börskoncernernajämförs med de företag i näringslivet som har tio eller fler anställda (vilka 2009 stod för 81procent av näringslivets totala omsättning och i för 84 procent av alla anställningar). Underfyra av de fem år som data har jämförts har omsättningen i börskoncernerna och i denna storadel av näringslivet utvecklats åt samma håll jämfört med föregående år.Även en motsvarande jämförelse gällande utvecklingen för koncernernas och näringslivetsrörelsemarginaler visar en samstämmighet. Kurvorna följer visserligen inte varandra lika tättsom gällande omsättningen och skillnaden mellan de olika storleksklasserna är större. Menutvecklingens riktning – det vill säga om rörelsemarginalen höjs eller sänks jämfört medföregående år – är densamma under fyra av fem studerade år för de börsnoterade koncernernaoch för företagen med tio eller fler anställda. Undantaget är att börskoncernernas lönsamhetbottnade 2008, vilket var ett år tidigare än vad som var fallet för den stora merparten avnäringslivet.Figur 20 Figur 21 Omsättningens utveckling, en jämförelse mellan börsbolagen Lönsamhetens utveckling, en jämförelse mellan börsbolagen och hela näringslivet och hela näringslivet 160% 160% 140% 140% 120% 120% Index basår 2005 Index basår 2005 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Omsättning OMX Omsättning totalt 10+ Omsättning totalt 10-49 Rörelsemarginal OMX Rörelsemarginal totalt 10+ Rörelsemarginal totalt 10-49Källa: Thomson Reuters, SCB Källa: Thomson Reuters, SCBAv börskoncernernas sammanlagda antal anställda återfinns endast ca 20 procent i svenskabolag. Tidigare i denna rapport har också konstaterats att en ännu mindre andel än så av destörsta koncernernas omsättning kommer från den nordiska marknaden. Verksamheterna iSverige och den svenska marknadens betydelse lämnar alltså enligt dessa mått mätt relativtsmå avtryck på koncernerna som helhet. Den analys som illustreras av figur 22 visar dock attde svenska dotterbolagen och de börsnoterade koncernerna både gällande omsättning och20 I detta avsnitt används genomgående det något klumpiga uttrycket ”börskoncerner” eller ”börsbolagenskoncerner” som synonym till benämningen ”börsbolag” som används i övriga rapporten. Anledningen är att varaextra tydlig med distinktionen mellan en koncern och de enskilda bolag som utgör koncernen, eftersom delar avdetta avsnitt handlar om att jämföra utvecklingen för koncerner med utvecklingen för deras svenska dotterbolag. 19
    • gällande lönsamhet under åren 2005-2010 haft en mycket snarlik utveckling. Riktningen iomsättningens tillväxt har varit den samma under fyra av fem år för dotterbolagen och förkoncernerna. Lönsamheten har inte bara samtliga fem år utvecklats i samma riktning fördotterbolagen som för koncernerna. Minst lika anmärkningsvärt är att nivån pårörelsemarginalen är mycket likartad under samtliga studerade år.Figur 22 Omsättningens och lönsamhetens utveckling - en jämförelse mellan börskoncernerna och deras svenska dotterbolag 160% 24% 140% 21% 120% 18% Index basår 2005 100% 15% Procent 80% 12% 60% 9% 40% 6% 20% 3% 0% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Omsättning dotterbolag, vä Omsättning koncern, vä Rörelsemarginal dotterbolag, hö Rörelsemarginal koncern, höKälla: Thomson Reuters, PARSlutsatsen av dessa jämförelser är att utvecklingen för OMX-bolagens koncerner väl fungerarsom indikator på vilken riktningen kommer att vara för såväl näringslivet som helhet som förkoncernernas svenska dotterbolag. 20
    • Bilaga 2: Mer om statistikenDatan har dekonterats med SCB:s produktionsprisindex (PPI) för att undvika att jämförelsermellan år påverkas av prisförändringar. Raka genomsnitt har använts för årsdata. Prognosernahar dekonterats med ett genomsnitt av de föregående fem årens PPI.Företagen har på koncernnivå delats in efter tvåställig SNI-kod enligt SNI 2007. Koncernenskod baseras på den SNI-kod som det bolag i koncernen har som har störst antal anställda iSverige.Det mått som används för lönsamheten i börsbolagen och för SCB:s statistik ärrörelseresultatet (EBIT) som andel av omsättningen. Dessa genomsnitt är vägda medavseende på bolagens andel av den totala omsättningen.Statistiken avseende börskoncernernas svenska dotterbolag baseras på data för de tiodotterbolag med flest antal anställda inom varje koncern. I de fall som koncernen har färre äntio svenska dotterbolag har data från samtliga svenska dotterbolag använts. Källan till dennastatistik är PAR AB.De 25 storbolag vars försäljning har granskats i rapporten är följande: ABB, Assa Abloy,AstraZeneca, Atlas Copco, Autoliv, Boliden, Electrolux, Ericsson, Hennes & Mauritz,Holmen, ICA, NCC, Sandvik, SAS, SCA, Scania, Securitas, Skanska, SKF, SSAB, Tele2,TeliaSonera, Trelleborg, Vattenfall och Ab Volvo. 16 av de utvalda bolagen tillhör de 25bolag med störst omsättning i Sverige, 18 av dem hör till de 25 bolag i Sverige som har flestanställda. 21
    • Bilaga 3: Lista över börsbolagen 1Q 2012AarhusKarlshamn Ab Electrolux Ab Millicom Internatio Swedish Match AbAbb Ltd Elekta Ab Moberg Derma AB Swedish OrphanAcando Ab Elos Ab Modern Times Grp Mtg Swedol AbAcap Invest Ab Enea Ab Morphic Tech Svolder AbA-com Ab Eniro Ab MQ Holding Systemair AbActive Biotech Ab Enquest Plc Msc Konsult Ab Tele2 AbAddnode Ab Epicept Corporation Multiq Intl Ab Teliasonera AbAddtech Ab Lm Ericsson Tele Naxs Nordic Access Tieto OyjAerocrine Ab Etrion corp. Ncc Ab Traction AbAlfa Laval Ab Ework Scandinavia Nederman Holding Ab Tradedoubler AbAllenex Ab Fabege Ab Net Entertainment Rederi Ab TransAtlanticAlliance Oil Co Fagerhult Ab Net Insight Ab Transcom WorldwideAlltele Fastpartner Ab New Wave Group Ab Transmode Holding ABAnoto Group Ab Feelgood Svenska Ab Nibe Industrier Ab Trelleborg AbArise Windpower Ab Fenix Outdoor Ab Nobia Ab Trigon Agri A/SArtimplant Fingerprint Cards Ab Nolato Ab Unibet Group PlcAspiro Ab FinnvedenBulten AB Nordea Bank Uniflex AbAssa Abloy Ab Formpipe Software Nordic Mines Ab Vbg Group AbAstrazeneca Plc Getinge Ab Nordnet Securities Venue Retail GroupAtlas Copco Ab Ab Geveko Note Ab Vitec Software Group ABAtrium Ljungberg Ab Global Health Part Ab Novestra Vitrolife AbAutoliv, Inc. Gunnebo Ab Novotek Ab Ab VolvoAvanza Ab Hakon Invest Ab Nordic Service Vostok Nafta InvestAvega Group AB Haldex Ab Oasmia Pharmaceutical Wallenstam AbAxfood Ab Sv. Handelsbanken Ab Odd Molly Interna Wihlborg FastigheterAxis Ab Ab Havsfrun Oem-international Ab Xano Industri AbB&b Tools Ab Heba Fastighets Ab Opcon Ab Åf AbFastighets Ab Balder Hemtex Ab Orexo Ab Öresund InvestmentBe Group Ab Hennes & Mauritz Ab Oriflame CosmeticsBeijer Alma Ab Hexagon Ab Ortivus AbG & L Beijer Ab Hexpol Ab Pa Resources AbBeijer Electronics Hiq International Ab Partnertech AbBergs Timber Ab Hms Networks Ab. Peab AbBetsson Ab Holmen Ab Phonera AbBilia Ab Hufvudstaden Ab Poolia AbBillerud Ab Husqvarna Precise BiometricsBiogaia Ab Hoganas Ab Prevas AbBioinvent Intl I.A.R Systems Group AB Pricer AbBiotage Ab Ind & Fin Systems Proact It Group AbBjorn Borg Ab Industrivarden Ab Probi AbBlack Earth Farming Indutrade Ab Proffice AbBoliden Ab Intellecta Ab Profilgruppen AbBong Ljungdahl Ab Image Systems Ab Ratos AbBoule Diagnostics AB Intrum Justitia Ab Raysearch LabBrinova Fastigheter Investor Ab Readsoft AbBts Group Ab Itab Shop Concept Rejlerkoncernen AbBure Equity Ab Jeeves Information Rnb RetailByggmax Group Ab Jm Ab Rezidor Hotel GroupCastellum Ab Kabe Husvagnar Ab Rottneros AbCatena Ab Kappahl Ab Rorvik Timber AbCavotec SA Karo Bio Ab Saab AbCDON Group AB Karolinska Development AB Sagax AbCellavision Ab Invest Ab Kinnevik Sandvik AbCision Ab Klovern Ab Sas Sverige AbClas Ohlson Ab Know It Ab SCACloetta Ab Kungsleden Ab Scania AbCoastal Contacts Inc Lagercrantz Group Ab Skandinaviska EnskConcentric AB Lammhults Sectra AbConcordia Maritime Investment Ab Latour Securitas AbConnecta Ab Lindab Inter SEMAFO Inc.Consilium Ab Loomis Ab Semcon AbCorem Property Lundbergforetagen Ab Sensys Traffic AbCtt Systems Ab Lundin Mining Corp Sigma AbCybercom Group Ab Lundin Petroleum Ab Sintercast AbDagon Ab Luxonen S.a. Skanska AbDedicare AB Malmbergs Elektriska Skf AbDgc One Ab Meda Ab Skistar AbDiamyd Medical Ab Medivir Ab Softronic AbDios Fastigheter Mekonomen Ab Ssab Svenskt Stål AbDoro Ab Melker Schorling Ab StjärnaFyrkant ABDuni Ab Metro Intl Sa Stora Enso OyjDuroc Ab Micro Systemation AB Studsvik AbEast Capital Micronic Mydata Ab Sweco AbElanders Ab Midsona AB Swedbank AbElectra Gruppen Ab Midway Holding Ab Svedbergs i Dalstorp 22
    • 08-504 15 000www.unionen.se105 32 StockholmOlof Palmes gata 17 Tnr: 1738-1 ISBN: 978-91-7391-333-1Upplaga:300 Tryck: Unionen Maj 2012