Unionen om konjunkturen okt 2012
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Unionen om konjunkturen okt 2012

on

  • 1,343 views

Unionens konjunkturprognos okt 2012

Unionens konjunkturprognos okt 2012

Statistics

Views

Total Views
1,343
Views on SlideShare
771
Embed Views
572

Actions

Likes
0
Downloads
2
Comments
0

3 Embeds 572

http://unionenopinion.se 569
http://meltwaternews.com 2
https://si0.twimg.com 1

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

Unionen om konjunkturen okt 2012 Unionen om konjunkturen okt 2012 Document Transcript

  • Unionen om konjunkturen Oktober 2012Ökad arbetslöshet hotar – hushållen är nyckeln
  • Ökad arbetslöshet hotar –hushållen är nyckelnUnionen om konjunkturen, oktober 2012 Den svenska ekonomin påverkas starkt av utvecklingen i Europa. Europa är den vikti-Sammanfattning1 gaste marknaden för den svenska exporten och utvecklingen där är därför avgörande förI punktform sammanfattar vi prognosen enligt svenska industri- och tjänsteföretag. Det är iföljande: Europa många svenska företag säljer sina produkter och det är från Europa andra svenska• Världsekonomin förväntas växa med 3,5 företag importerar produkter som säljs här. Det till 4 procent under prognosperioden, me- är vidare med europeiska företag de svenska dan världshandeln ökar med knappt 5 pro- företagen konkurrerar på världsmarknaden. cent om året. Världskonjunkturen har stegvis försämrats• Vi bedömer fortsatt att de penningpolitiska under 2012 och regeringar, centralbanker och åtgärder som vidtagits inom euroområdet internationella institutioner som Europeiska är tillräckliga. Förtroendet för den poli- Unionen och Internationella Valutafonden har tiska förmågan är dock fortsatt låg. varit tvingade att gå in för att rädda akuta situationer. Räddningsaktionerna har inte skett• Den konjunkturavmattning svensk eko- utan umbäranden för befolkningen i de länder nomi befinner sig i förefaller bli mer ut- som behövt stöd. dragen än vad vi tidigare bedömt. Hela prognosperioden kommer att kännetecknas Den finansiella oron tillsammans med politisk av en svag tillväxt. oro, krig och miljökatastrofer på olika ställen i världen har dämpat den ekonomiska tillväx-• När den internationella ekonomin åter ten. Åtgärderna för att öka förtroendet för att skjuter fart är de grundläggande förhållan- centralbanker och regeringar har kontroll över dena i svensk ekonomi fortsatt goda, vilket situationen i ekonomiskt avseende har hittills medför att svensk ekonomi kan dra fördel inte avspeglat sig i att företag och hushåll vå- av uppgången när den kommer. gar ta de ekonomiska risker som är nödvändiga för att få fart på ekonomin.• Trots den svaga konjunkturen fortsätter sysselsättningen uppåt, men vi ser ändå en Tillväxten i världsekonomin finns främst i högre arbetslöshet framför oss, främst länder som Kina, Indien, Brasilien och i en del under 2013. länder i det före detta östblocket. Utvecklingen här är dock mycket beroende av att• Vi bedömer att hushållen är nyckeln för marknaderna i Västeuropa och i Nordamerika hur den svenska ekonomin utvecklas under ökar sin efterfrågan. På sikt kommer efter- prognosperioden. frågan i BRICS2-länderna att växa kraftigt och dessa ekonomier utvecklas också genom att konsumenterna på hemmaplan står för en viktig del av efterfrågan.1 Prognosen har tagits fram av t f chefsekonomenGösta Karlsson tillsammans med utredarna EmmaTjärnback, Jon Tillegård och Charlie Levin samt 2statistikern Tobias Brännemo. Manusstopp 8 BRICS står för Brasilien, Ryssland, Indien, Kinaoktober 2012, kl 15.00. och Sydafrika. 1 (32)
  • Totalt sett har vår syn på den internationella tillväxten varit svagt positiv bortsett från fjärdekonjunkturen blivit alltmer pessimistisk under kvartalet 2011, då tillväxten var negativ.loppet av 2012. Diagram 1 Den svenska tillväxten, kalenderjusterade siffror 10 tillväxt jämfört medDen svenska ekonomin 8 motsvarande kvartal året innan 6 tillväxt jämfört med föregående kvartalDen dystra internationella utvecklingen har 4 2 procentstegvis också kommit att påverka utvecklingen 0i Sverige. Under året har allt mer negativa 20 Q1 20 Q2 20 Q3 20 Q4 20 Q1 20 Q2 20 Q3 20 Q4 20 Q1 20 Q2 20 Q3 20 Q4 20 Q1 20 Q2 20 Q3 20 Q4 20 Q1 2 Q -2stämningar blivit förhärskande hos företag och 08 08 08 08 09 09 09 09 10 10 10 10 11 11 11 11 12 12 20 -4hos hushåll trots att de siffror som kom under -6första halvåret något överraskade i positiv -8riktning. Den svenska tillväxten har inte fallit Källa: SCB, Macrobondså lågt som befarades för ett år sedan, menperioden med låg tillväxt är mer utdragen. Vår bedömning är nu att Sverige under en längre period kommer att riskera låg tillväxt påTabell 1 Försörjningsbalans grund av att tilltron till att politikerna hanterar 2010 2011 2012 2013 situationen i främst euroområdet, men också iHushållens 4,0 2,0 1,8 2,4 USA, fortsatt är låg. Detta kommer att betydakonsumtion att vi ser framför oss en tid av anpassning iOffentlig 2,1 1,8 0,7 1,1 svenska företag med ökade varsel om perso-konsumtion nalneddragningar och med en lägre efterfråganFasta brutto- 7,2 6,2 1,6 3,0 av arbetskraft. Totalt befarar vi att arbets-investeringar lösheten kommer att öka under 2013.Lagerinveste- 2,2 0,5 -1,0 -0,1ringar, % av Tabell 2 Några nyckeltalBNP 2011 2012 2013Export 11,4 6,9 1,5 2,4 Sysselsatta 15-74 2,1 0,5 0,1Import 12,0 6,3 0,9 3,2 år, procentuellBNP 6,6 3,9 0,7 1,7 förändringBNP, 6,3 3,9 1,0 1,7 Arbetslöshet, 15- 7,5 7,9 8,2kalender- 74 år, procentjusterad I åtgärder, 16-64 178 188 195Källa: SCB, egna bedömningar och beräkningar år, antal, tusental Konsumentpriser, 3,0 1,0 1,4Det innebär att vi i vår nu föreliggande prog- KPInos marginellt har skrivit upp vår BNP-prog- Källa: SCB, Arbetsförmedlingen, egna bedömningarnos för 2012 från 0,5 procent till 0,7 procent,men föranletts att skriva ner vår prognos för Vi bedömer att Sveriges handel med om-2013 från 2,8 procent till 1,7 procent. världen kommer att utvecklas i en långsam takt under 2012 och 2013. Både export och importDen svenska tillväxten, se diagram 1, har de tre kommer att utvecklas svagt om än positivt. Försenaste kvartalen redovisat mycket låga tal. I 2012 förväntar vi oss att exporten ökar med 1,5jämförelse ett kvartal mot kvartalet innan har procent medan importen ökar ännu långsam- 2 (32)
  • mare, med 0,9 procent. Detta ger en fortsatt KPI både 2012 och 2013. För 2012 skrivspositiv handelsbalans. 2013 tror vi på en något prognosen ned från 1,7 procent till 1,0 procent.starkare export (2,5 procent) medan importen För 2013 skriver vi ned prognosen från 2,4ökar något mer (3,2 procent) främst beroende procent till 1,4 procent. Vår bedömning ärpå att vi tror att hushållen då ökar sin alltså att prisökningstakten under hela periodenkonsumtion. ligger klart under Riksbankens mål.Utsikterna för produktionen är svaga och vi Hushållen är nyckeln för tillväxten i det kortabedömer att produktionen för näringslivet som perspektivet. Det är också endast för hushållenhelhet växer i år med 0,6 procent och nästa år vi i stort sett kvarstår vid de bedömningar vimed 1,7 procent. Variationerna mellan bran- gjorde i rapporten i mars 2012. Vår prognosscherna är stora, där byggindustrin och till- för hushållens konsumtion både för 2012 ochverkningsindustrin utvecklas negativt medan 2013 innebär små uppjusteringar, till 1,8delar av tjänstesektorn har en mer positiv procent för 2012 och 2,4 procent 2013. Det skautveckling. dock understrykas att nedrisken i dessa bedömningar är större än upprisken, framförProduktiviteten i näringslivet bedömer vi allt om sysselsättningsutvecklingen blir sämrekommer att utvecklas svagt under 2012 eller än vi förutser. Vi gör också smärremed bara 1 procent. För 2013 bedömer vi att revideringar uppåt av den offentligaproduktivitetstillväxten i näringslivet i det konsumtionen.närmaste fördubblas. Detta beror delvis på attförväntade personalneddragningar genomförs Arbetsmarknaden står det närmaste året införoch att tillväxten därmed ökar vid given mycket stora utmaningar. En svag syssel-produktionsvolym. sättningstillväxt kopplad till en ökad arbets- löshet utgör bakgrunden till dramat som vi serInvesteringarna i näringslivet som under 2011 framför oss. Samtidigt kan konstateras attökade relativt kraftigt förväntas under både matchningen på arbetsmarknaden blir allt2012 och 2013 stanna vid mycket mindre ök- sämre. De genomsnittliga arbetslöshetstidernaningstal, 1,6 respektive 3,0 procent. Dels ligger är mycket långa och kompetensgapet mellan destora delar av industrin i vänteläge, samtidigt arbetssökande och arbetsgivarnas krav syns isom bostadsbyggandet fortsätter att utvecklas en allt sämre relation mellan arbetslöshet ochsvagt. Det stora undantaget är gruv- och lediga platser. Vi bedömer att arbetslösheten imineralindustrin, som bedöms öka sina år kommer att stanna vid samma nivå som viinvesteringar kraftigt. Det stora infrastrukturin- förutspådde i våras, 7,9 procent. För nästa årvesteringspaket som regeringen presenterat har vi reviderat upp vår prognos till 8,2bedöms inte få någon större effekt på de procent.faktiska investeringarna under prognos-perioden. Eventuella effekter kommer främst örsbolagens Börsbolagens utvecklinghos de tekniska konsultföretagen. I våra konjunkturrapporter presenterar vi iDen låga aktiviteten i ekonomin betyder att inledningen en del material kring börsbolagensinflationstrycket är svagt. Riksbankens åter- utveckling. Diagram 2 visar hur omsättninghållsamma räntepolitik späder på bilden av att och rörelsemarginal för bolag noterade påSverige under både 2012 och 2013 kommer att Stockholmsbörsen har utvecklats från börjanbehålla en mycket låg prisökningstakt. Vi har i av 2005. För 2012 redovisas faktiskt resultat sådenna rapport skrivit ned våra prognoser för långt som dessa har offentliggjorts. För reste- 3 (32)
  • rande delen av året samt för 2013 redovisas ett men låg ändå kvar på en högre nivå än innangenomsnitt av bolagsanalytikers prognoser, finanskrisen.viktade efter hur träffsäkra bedömningarnavarit historiskt. År 2012 väntas börsbolagens lönsamhet, när finans och försäkring tagits bort, endast för-Diagram 2 Börsbolagens omsättning och rörelsemarginal ändras marginellt jämfört med år 2011. En2005-2011 samt prognos 2012-2013, korrigerade för PPI måttlig förstärkning av lönsamheten förväntas 17 under 2013. Det är främst bolag inom kun- 110 16 skapsintensiv tjänsteproduktion som väntas 15 stärka sin lönsamhet under 2012-2013,4 medan 100 14 lönsamheten inom industrin i stort sett väntas Index, 2005=100 13 Procent 90 12 ligga stilla. De förändringar som förväntas i 11 börsbolagens lönsamhet under 2012-2013 är 80 10 sammanfattningsvis små, men utgår från en Omsättning, vä historiskt hög nivå. 9 Rörelsemarginal, inkl finans & försäkring, hö Rörelsemarginal, exkl finans & försäkring, hö 70 8 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013Källa: Thomson Reuters databas Worldscope, egna bearbetningar Det bör poängteras att detta avsnitt behandlar börsbolagen på koncernnivå och inte specifiktDiagrammet visar hur konjunkturskiftningarna deras svenska verksamheter. Även om en storunder perioden påverkat börsbolagen. Mellan andel av börsbolagens produktion och försälj-2008 och 2009 tappade bolagen drygt 10 pro- ning sker utanför Sverige står de sammantaget,cent av sin omsättning. Även om 2011 innebar sett både till antalet anställda och till omsätt-att mycket av förlorad mark återtogs, har bo- ning, för en betydande del av svenskt närings-lagens genomsnittliga omsättning ännu inte liv. Börsbolagen, inkluderat underleverantörs-nått tillbaka till nivån innan finanskrisen. För led, står för minst 25 procent av sysselsätt-helåret 2012 väntas en försiktig ökning av ningen i det privata näringslivet.5 Givet dettaomsättningen jämfört med 2011 medan 2013 ger börsbolagen en tidig indikation på vilkenser än något ljusare ut. Då, fem år efter finans- riktning lönsamhet och omsättning i det övrigakrisens utbrott väntas omsättningen nå över svenska näringslivet kommer att ta, även om2008 års nivå och vara åtta procent högre än nivåer kan skilja sig åt i svenska och utländska2011. delar av koncernerna.Finanskrisen lämnade även sitt avtryck i börs- Fram till årsskiftet 2013-2014 tyder alltsåbolagens lönsamhet. År 2009 nådde lönsam- prognoserna på en bibehållen eller svagt ökadheten, mätt som rörelsemarginal3, botten men lönsamhet i det svenska näringslivet jämförthade då redan sjunkit i ett par års tid. 2010 med 2011 års nivå, samt en måttlig positivinnebar en kraftfull rekyl i lönsamheten när tillväxt för omsättningen.bolagen snabbt skar i sina kostnader för attkompensera för den minskade omsättningen. Den utveckling som refereras ovan avviker inteLönsamheten sjönk åter något under 2011, från den faktiska utvecklingen på Stockholms- börsen. 4 Till denna kategori räknas exempelvis3 Eftersom bolagen inom finans och försäkring telekommunikation, finansiella tjänster, FoU,tenderar att gå mot extrema värden när det gäller konsulter inom IT, redovisning, management ochdetta mått redovisas börsbolagens rörelsemarginal juridik. 5såväl inklusive som exklusive denna bransch i För ytterligare information om detta se Unionensdiagrammet. Bolagsindikator, maj 2012. 4 (32)
  • I diagram 3 visas delas utvecklingen för helaDiagram 3 Stockholmsbörsens utveckling enligt OMX börsens värde vid stängning varje dag. SedanAffärsvärlden sommaren 2011 har börsen gradvis stärkts. 380 360 340 320 Index 300 280 260 240 2010-12-31 2011-02-28 2011-04-30 2011-06-30 2011-08-31 2011-10-31 2011-12-31 2012-02-29 2012-04-30 2012-06-30 2012-08-31Källa: Macrobond 5 (32)
  • Internationell översikt ner sig i kommer att vända något uppåt igenDe internationella utsikterna har gradvis för- 2013. Till grund för våra bedömningar kringsämrats under året. I första hand är det förtro- den internationella ekonomin väljer vi attendekrisen inom eurozonen som påverkar, men basera oss på IMF bedömning, vilket innebärockså oförmågan i USA att komma överens att tillväxten globalt stannar strax under 4 pro-om åtgärder mellan president och kongress. cent.Dessa två utvecklingar leder till att andraekonomiska områden tappar delar av sin Enligt Världshandelsorganisationen WTOexportmarknad och effekten blir en avmattning ökade den totala handeln med varor mellanäven där. För Sveriges del är oron inom länderna 2011 med 5 procent i volym jämförteurozonen viktigast då mer än halva den med 2010. Ökningen 2010 jämfört med åretsvenska exporten går till EU-området. innan var i sin tur hela 13,1 procent. 2009 föll världshandeln å andra sidan med hela 12 pro-I tabell 3 återges de senaste prognoserna för cent. Ökningstakten i handeln 2011 var någotvärlden och för viktiga länder som publicerats under den långsiktiga genomsnittliga öknings-av Internationella Valutafonden (IMF) och takten.OECD. Den genomgående bilden är att 2013ska bli ett något bättre år än 2012, med undan- IMF bedömer i sin senaste prognos atttag för prognoserna för Japan. 2012 förväntas världshandeln kommer att öka med 4,5 procentdock när året summeras resultera i lägre 2012 och med 7 procent 2013. Vi ansluter osstillväxtsiffror än vad som noterades för 2011. till denna bedömning, vilket betyder att världshandeln med varor under 2012 kommerTabell 3 Tillväxten internationellt 2010 – 2013, (gråtonade rutor att öka i en något långsammare takt än 2011,är prognoser) det vill säga fortsatt i en långsammare takt än 2010 2011 2012 2013Världen 5,3 3,9 3,5 3,9 den genomsnittliga ökningstakten av världs- (3,4) (4,2) handeln. Beträffande världshandeln för tjänsterUSA 3,0 1,7 2,0 2,3 är den uppdelad i tre stora block: transporter (2,4) (2,6) (som är beroende av handeln), personresorJapan 4,4 -0,7 2,4 1,5 samt övriga kommersiella tjänster (som (2,0) (1,5) finansiella tjänster, tele- och it-tjänster medEuroområdet 1,9 1,5 -0,3 0,7 (-0,1) (0,9) flera). Ökningstakten i dessa tjänster låg 2010Storbritannien 2,1 0,7 0,2 1,4 och 2011 runt 10 procent per år i värde. (0,5) (1,9)Indien 10,8 7,1 6,1 6,5 Det är tydligt att tillväxten i världshandeln (7,1) (7,7) bromsats av den finansiella oron. AvgörandeBrasilien 7,5 2,7 2,5 4,6 för den närmaste framtiden för utvecklingen i (3,2) (4,2) den reala ekonomin är tilltron till denRyssland 4,3 4,3 4,0 3,9 (4,5) (4,1) finansiella sektorns funktionssätt. Centralban-Kina 10,4 9,2 8,0 8,5 ker runt om i världen gör sitt yttersta för att (8,2) (9,3) garantera att det finns en trygghet i bankväsen-Källa: Internationella Valutafonden, WEO Update, July 2012, OECD.Stat data det och de vidtar åtgärder för att förse detextracted on 26 Sep 2012 inom parentes finansiella systemet med mer billig likviditet. IDe stora institutionerna bedömer alltså att den USA och Storbritannien har det handlat om såkonjunktursvacka som världsekonomin befin- kallad quantitative easing, vilket mycket för- 6 (32)
  • enklat innebär att centralbankerna köper obli- Diagram 5 Internbankränta för euroområdet, 1 månadgationer utställda av banker och finansiella 6institut och därigenom förser marknaden med 5ökad likviditet. Inom eurozonen har den 4 procentEuropeiska Centralbanken (ECB) genomfört 3åtgärder som haft samma syfte, att förse betal- 2ningssystemet med likviditet. 1 0 2007-01-01 2007-05-01 2007-09-01 2008-01-01 2008-05-01 2008-09-01 2009-01-01 2009-05-01 2009-09-01 2010-01-01 2010-05-01 2010-09-01 2011-01-01 2011-05-01 2011-09-01 2012-01-01 2012-05-01 2012-09-01Vissa effekter av ECBs åtgärder kan ses i dia-grammet nedan över räntan för 10-åriga stats- Källa: Macrobondobligationer i Tyskland, Sverige och en del avkrisländerna inom eurozonen. För de flesta I en annan riktning pekar emellertid sentiment-eurozonländer innebar åtgärderna, kopplat till index för euroområdet. Där har vi under snartandra politiska beslut och deras implemen- mer än ett år tvingats notera en stegvis växandetering, att räntan började sjunka i mitten av pessimism om den närmaste framtiden. Detta2011 och för Grekland, mer trendmässigt, un- mönster framträder tydligt i diagram 6 nedan.der sommaren 2012. Företags och hushålls bedömning är dock inte lika negativ som under krisförloppet 2008-09.Diagram 4 Ränta på 10-åriga statsobligationer 35 Tyskland Sverige Diagram 6 Ekonomiskt sentimentindex för euroområden 30 120 Spanien Italien 25 Irland Grekland 100 20 procent 15 80 index 10 60 5 40 0 2008-01-01 2008-04-01 2008-07-01 2008-10-01 2009-01-01 2009-04-01 2009-07-01 2009-10-01 2010-01-01 2010-04-01 2010-07-01 2010-10-01 2011-01-01 2011-04-01 2011-07-01 2011-10-01 2012-01-01 2012-04-01 2012-07-01 20 0Källa: Macrobond 8 9 0 1 2 08 ok 8 ja 8 ap 9 ok 9 ja 9 10 ok 0 0 ap 1 ok 1 ja 1 12 2 r-0 r-0 r-1 r-1 r-1 t- 0 0 t- 0 t- 1 1 t- 1 l-0 l-0 l-1 l-1 l-1 n- n- n- n- n- ju ju ju ju ju ap ap ap ja ja Källa: MacrobondEtt annat sätt att se på det finansiella läget äratt studera internbankräntan för euroområdet. Vår samlade bedömning är att tillräckligaDenna ränta handlar om vad bankerna betalar politiska redskap för att agera i det ekonomiskaför att låna från varandra under mycket kort läge som råder nu är på plats. Det som intetid. Trots de diskussioner som förts under året, finns på plats är en tilltro från konsumenter ochfrämst i Storbritannien, om att bankerna riggar företag om att centralbanker och regeringardessa räntenivåer, så dristar vi oss till att påstå skulle ha kontroll över situationen. Dennaatt internbankräntan ändå ger en indikation på tilltro vinns inte via plakatpolitik eller utspel,att eurozonen under 2012 sett en klar förbätt- utan genom att politiker och centralbankerring i bankernas likviditet. Detta bör leda till visar att de gör något åt situationen. Kortsiktigtförbättrade möjligheter för banker och hushåll har centralbankerna agerat, men långsiktigtatt låna till rimliga räntor. behövs tydligare tecken från politiker om att de hanterar situationen och vet vart de är på väg. Liknande förhållande kan sägas råda i USA där Vita huset och kongressen förefaller klart mer intresserade av att kasta grus i maskineriet för 7 (32)
  • varandra, än att vilja göra något åt de stora miska aktiviteten åter skjuter fart på allvarunderskott som landet har. kommer sannolikt guldpriset att sjunka.Valet i november är viktigt inte bara för att en Diagram 8 Guldpriset sedan krisen, USD per tackapresident utses för de nästa fyra åren, utan 2000 1800också för att det är val för halva kongressen. 1600 1400Kommer USA att få en ny maktbalans som vill 1200samarbeta för att lösa problemen eller blir det 1000 800business as usual? Det sista innebär att 600 400kompromisser kommer först när man vet att 200icke-beslut leder fram till att lagstadgade regler 0 2009-01-01 2009-03-01 2009-05-01 2009-07-01 2009-09-01 2009-11-01 2010-01-01 2010-03-01 2010-05-01 2010-07-01 2010-09-01 2010-11-01 2011-01-01 2011-03-01 2011-05-01 2011-07-01 2011-09-01 2011-11-01 2012-01-01 2012-03-01 2012-05-01 2012-07-01om parterna inte kommer överens leder tillautomatiska konsekvenser, som stänger kra- Källa: Macrobondnarna i till exempel viktiga transfererings-system. Det pågår i den internationella ekonomin också en anpassning via valutor som innebär att deDiagram 7 Oljepriset sedan krisen länder som har den starkaste utvecklingen 140 120 också får notera att deras valuta gradvis gör det 100 dyrare att sälja internationellt. I diagram 9 illustreras detta med den kraftiga förstärk- USD per fat 80 60 ningen av den kinesiska yuanen i relation till 40 dollarn och euron. Förstärkningen i yuanens 20 värde uppgår till runt 25 procent på en sjuårs- 0 period. 2009-01-01 2009-04-01 2009-07-01 2009-10-01 2010-01-01 2010-04-01 2010-07-01 2010-10-01 2011-01-01 2011-04-01 2011-07-01 2011-10-01 2012-01-01 2012-04-01 2012-07-01Källa: Macrobond Diagram 9 Utveckling av europeisk och kinesisk valuta i relation till dollarnKriser leder fram till en del omvända ageran- 9 8den i ekonomin. Investeringsmedel flyttar från 7investeringar i produktiva resurser till inves- 6 per USDteringar i tillgångar, som anses ha ett mer lång- 5 4siktigt värde. Vi har valt att illustrera detta 3 EUR per USDgenom att i diagram 7 och 8 presentera prisut- kinesiska CNY per USD 2vecklingen dels för råolja, dels för guld sedan 1början på 2009. Oljepriset illustrerar den ökade 0 2004-12-31 2005-06-30 2005-12-31 2006-06-30 2006-12-31 2007-06-30 2007-12-31 2008-06-30 2008-12-31 2009-06-30 2009-12-31 2010-06-30 2010-12-31 2011-06-30 2011-12-31 2012-06-30tilltron till förnyad ekonomisk aktivitet. Sedanmitten på 2011 har priset med vissa variationer Källa: Macrobondsjunkit, vilket kan ses som en indikation på atttillgången något överstiger efterfrågan i Sammanfattningsvis har vår syn på den inter-världen. nationella utvecklingen gradvis blivit mer pessimistisk under det senaste halvåret. VissaFördubblingen av guldpriset från början på positiva tecken från främst den brittiska ekono-2009 till mitten av 2011 kan knappast ses som min är en liten tröst i det hela.något annat än att investerare, både stora ochsmå, flytt från mer produktiva investeringar tillen värdemässigt säker tillgång. När den ekono- 8 (32)
  • Handel med omvärlden Diagram 11 Netto i utrikeshandeln med varor respektive varor och tjänster 70000Sveriges handel med omvärlden är mycket vik- 60000tig för den svenska ekonomiska utvecklingen. 50000Den totala exporten av varor och tjänster upp- milj SEK 40000går till i stort sett halva värdet av den samlade 30000produktionen (BNP). Importens samlade värde 20000är något lägre. Varuexporten uppgick under 10000 handels- och tjänstebalans handelsbalansförsta två kvartalen 2012 till drygt 300 miljar- 0 1 3 1 3 1 3 1 3 1 3 1 Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Qder kronor per kvartal, medan importen av 07 07 08 08 09 09 10 10 11 11 12 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20varor uppgick till 280 miljarder per kvartal. Källa: MacrobondDiagram 10 Handel med varor och tjänster Trots de positiva nettosiffrorna är inte allt frid 350000 och fröjd för utrikeshandeln. Under första 300000 halvåret 2012 minskade exporten av varor i volym med 0,2 procent jämfört med första 250000 milj SEK 200000 halvåret 2011 och med 0,5 procent i värde. 150000 100000 Uppdelat på branscher ökade skogsvarorna 50000 Export, varor Export, tjänster med 0,8 procent i volym, dock till priset av 0 Import, varor Import, tjänster sjunkande värde. För verkstadsvaror var minskningen i volym större (-5,5 procent) men 3 1 3 1 1 3 1 3 1 3 1 8Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q 07 07 08 09 09 10 10 11 11 12 0 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 till i det närmaste bibehållna priser. BetydandeKälla: SCB, Macrobond ökningar i exporten första halvåret noteras förExporten av tjänster var också större än im- livsmedel och energiprodukter.porten av tjänster. Tjänstexporten uppgick tillrunt 130 miljarder kronor per kvartal medan Varuimporten minskade i volym under sammaimporten stannade vid 100 miljarder. Detta period med 1,8 procent och i värde med 1,9leder till att utrikeshandeln fortsatt kommer att procent. Här kan noteras en liknande utveck-ge ett överskott. Detta torde bland annat bero ling över nästan samtliga branscher. Några fåpå att det är ett högt importinnehåll i den branscher noterar dock en positiv ökning vo-svenska exporten och därigenom kommer lymmässigt, som livsmedel, råolja och gummi-minskad efterfrågan på svenska varor varor.internationellt att leda till att de svenska Diagram 12 Kronans utveckling mot euron och US-dollarnföretagens behov av insatsprodukter från 14omvärlden också minskar. Exporten går till 12drygt 55 procent till andra EU-länder, medan 10 SEK per EUR/USDnära 70 procent av importen kommer från 8länder inom EU. 6 4I diagram 11 visas dels utvecklingen för den 2 SEK per EUR SEK per USDsvenska handelsbalansen, dels nettot när resul- 0 2007-01-01 2007-05-01 2007-09-01 2008-01-01 2008-05-01 2008-09-01 2009-01-01 2009-05-01 2009-09-01 2010-01-01 2010-05-01 2010-09-01 2011-01-01 2011-05-01 2011-09-01 2012-01-01 2012-05-01 2012-09-01tatet från tjänstehandeln läggs på nettot frånvaruhandeln. Källa: Macrobond 9 (32)
  • av världshandeln totalt sett. I avsnittet om denFöretagens möjligheter att konkurrera inter- internationella utvecklingen återgav vi att IMFnationellt beror på kvalitets- och produkti- i sin senaste prognos bedömer att världshan-vitetsutveckling, men också på hur den sven- deln kommer att öka med 4,5 procent 2012 ochska kronan utvecklas i relation till konkurre- med 7 procent 2013.rande länders valutor. Om den svenska kronanblir starkare så blir det relativt sett svårare att Tjänstehandeln med omvärlden har stegvissälja produkterna internationellt, eller om man ökat i betydelse. Idag är nettoöverskottet frånsäljer till fasta priser i en annan valuta blir det tjänstehandeln större än nettoöverskottet frånpris man får i svenska kronor lägre. varuhandeln. De största plusposterna i tjänste- balansen är affärstjänster, licenser och royaltiesI diagram 12 ovan redovisas utvecklingen för samt data- och informationstjänster. Resandetkronan jämfört med både euron och den ameri- ger emellertid fortsatt ett underskott och enkanska dollarn. Diagrammet läses så att när sommar som den senaste kommer med alllinjerna viker neråt betyder det att kronan blir sannolikhet att locka fler som bor i Sverige attstarkare. Den förstärkning som talats mycket åka utomlands på semestern än tvärtom.om under sommaren och början av höstenförefaller ha vänt vad avser euron de senaste Vår bedömning är att exporten volymmässigtveckorna. Sett över en femårshorisont är dock kommer att öka med 1,5 procent 2012 och medkronan fortfarande stark jämfört med både euro 2,4 procent 2013. Motsvarande bedömning föroch dollar. importen är under samma perioder en ökning med 0,9 procent 2012 och med 3,2 procentDetta innebär att företagen får svårare att sälja 2013.internationellt med den vinstmarginal de öns-kat i svenska kronor. Ser vi på konkurrens- Det betyder i sin tur att vi beräknar att handels-kraften ur ett vägt perspektiv genom att se på balansen ska fortsätta att redovisa överskottkronan mätt i två konkurrensvägda index, med 92 miljarder kronor 2012 och 88 miljarderTCW och KIX, så har svenska exportörer kronor 2013, medan tjänstebalansen väntas gesedan sommaren 2012 fått ett gradvis för- ett överskott 2012 med 138 miljarder kronorsämrat konkurrensläge. och 2012 med 130 miljarder kronor. Det ska understrykas att inkomster som till stor delDiagram 13 Svenska kronans utveckling mätt i består av licensintäkter och royalties samtkonkurrensindex (TCW och KIX) under 2012 kapitalavkastning på investeringar gjorda i 130 125 utlandet är välkomna. De betyder dock där- 120 emot mindre för det direkta skapandet av 115 sysselsättning i Sverige. index 110 105 100 Tabell 4 Vår bedömning av export och import KIX Index TCW Index 95 2011 2012 2013 90 Export, procent 7,1 1,5 2,4 2012-01-02 2012-01-16 2012-01-30 2012-02-13 2012-02-27 2012-03-12 2012-03-26 2012-04-09 2012-04-23 2012-05-07 2012-05-21 2012-06-04 2012-06-18 2012-07-02 2012-07-16 2012-07-30 2012-08-13 2012-08-27 2012-09-10 2012-09-24 Import, procent 6,3 0,9 3,2Källa: Macrobond Handelsbalans, mdr kr 84,3 85 88 Tjänstebalans, mdr kr 127,5 131 130Detta är emellertid bara en del av den utma- Källa: SCB, egna beräkningarning som svensk export står inför. Den vikti-gaste pusselbiten torde ändå vara utvecklingen 10 (32)
  • omständigheter: kvardröjande statliga stimu-Produktion och produktivitet lansåtgärder, såväl hemma som utomlands, en jämfört med läget innan finanskrisen försvagad kronkurs som gynnade exporten samt rationali-Produktion seringar i den egna produktionen som primärt genomfördes under 2009.Det tredje kvartalet 2008 var Sveriges BNP,mätt i fasta priser, oförändrad jämförd med det Även 2011 präglades av de sammantaget enor-tredje kvartalet 2007. Det var första kvartalet ma stimulansåtgärder och räddningspaket sompå mer än 15 år som svensk BNP inte hade bland annat EU och USA genomförde underväxt i jämförelse med motsvarande kvartal finanskrisen och i dess spår. Dessa statligaföregående år. Tidigare lägsta tillväxtnotering åtagandena resulterade i snabbt växande stats-på kvartalsbasis var från det första kvartalet skulder, samtidigt som den ekonomiska till-1997, då tillväxten stannade vid 0,5 procent. växten i EU och USA förblev svag eller iMen det skulle bli värre. Det fjärde kvartalet många länder negativ. Eftersom mer än 602008 blev det första av fem i följd under vilka procent av den svenska varuexporten går tillden svenska ekonomin krympte. När botten EU och USA,6 var oron under 2011 stor att dennåddes under det sista kvartalet 2009 hade svenska tillväxten åter skulle bli negativ ochBNP minskat med nästan 7 procent jämfört att den andra kraftiga svackan i en så kalladmed motsvarande period två år tidigare. ”double dip”-kurva i konjunkturen skulle bli ett faktum.Under första kvartalet 2010 började SverigesBNP åter att växa. Även om effekterna av den Med tillväxttalen för hela 2011 och halva 2012kraftfulla nedgången i ekonomin fortfarande är vid handen kan konstateras att de mest dysto-påtagliga i Sverige, gick återhämtningen av piska av förutsägelserna som gjordes för 2011-den tappade produktionen mycket snabbt. När 2012 inte har slagit in. Tillväxttakten avtogden svenska BNP-tillväxten under tredje och under 2011 med nästan samma snabbhet somfjärde kvartalet 2010 nådde mellan 7,5 och 8 den hade klättrat under 2010, från 5,8 procentprocent var summan av all produktion i landet under det första kvartalet till 1,1 under åretsåter större än någonsin tidigare. sista, för att därefter plana ut. 2012 års två första kvartal har tillväxten stannat vid 1,3Diagram 14 BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad, procent. Visserligen är det klart lägre änfasta priser samt volymförändring genomsnittet, knappt 3 procent, under de 4 000 000 16 3 500 000 12 senaste 20 åren, men trots det svåra läget i 3 000 000 8 omvärlden ändå positiv tillväxt. Frågan är om 2 500 000 4 den 1-procentsplatå som tillväxten befunnit sig Procent MSEK 2 000 000 0 på i tre kvartal markerar botten i den senaste K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 04 04 05 05 06 06 07 07 08 08 09 09 10 10 11 11 12 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 1 500 000 -4 1 000 000 -8 konjunktursvängningen, eller om vi står inför 500 000 BNP, årsvis, vä BNP-tillväxt, jämfört med samma kvartal föregående år, hö -12 en ny period med negativ tillväxt. 0 -16Källa: SCB 6 Exportrådet,År 2010 kunde det svenska näringslivet dra www.swedishtrade.se/sv/exportfakta/statistik-och-nytta av en kombination av gynnsamma analys/exportstatistik/. Observera att denna statistik endast omfattar varuexport, inte tjänster. 11 (32)
  • Ett sätt att beskriva det svenska privata extrema och tjänstesektorns mer återhållnanäringslivets struktur är att dela upp det i tre svängningar.sektorer – industri, bygg och tjänster. I dia-gram 15 visas hur stort vart och ett av dessa tre I slutet av 2011 fick industrin åter negativ till-sektorers bidrag till BNP varit från och med växt och detta läge har gällt även under det2004. Under det senaste decenniet har sekto- första halvåret 2012 med den hittills mestrerna behållit sin relativa storlek konstant. negativa noteringen under årets första kvartalTjänstesektorn är ojämförligt störst, industrins (-5,8 procent). Tjänsteproduktionen har legatstorlek motsvarar ca 1/3-del av tjänstesektorns på en tillväxt på mellan 2 och 3 procent frånoch byggsektorn motsvarar endast drygt 1/10- och med det fjärde kvartalet 2011, med endel av tjänstesektorns tyngd i ekonomin. svagt sjunkande tendens under 2012. Bygg- sektorn har från och med andra kvartalet 2011Tre kommentarer är dock på sin plats. Dels varit den sektor av de tre som visat starkastminskar industrin trendmässigt långsamt i tillväxt, men även här har trenden under destorlek relativt tjänstesektorn, dels var senaste kvartalen varit vikande.industrins svacka under 2009 relativt settbetydligt djupare än övriga två sektorers. Diagram 16 BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad,Dessutom är det viktigt att komma ihåg att volymförändring motsvarande period föregående år 40gränserna mellan sektorerna i verkligheten är 30diffusa och de ömsesidiga påverkanseffekter 20 Procentuell förändringdem emellan betydande. 10 0 K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 3 K1 K3 K1 K3 K1 K 04 04 05 05 06 06 07 07 08 08 09 09 10 10 11 11 12 -10 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20Diagram 15 BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad, -20 Näringslivet Industrinfasta priser referensår 2011 -30 Bygg Tjänstesektorn 1 600 000 -40 1 400 000 1 200 000 Källa: SCB 1 000 000 MSEK 800 000 600 000 Osäkerheten kring konjunkturen under resten 400 000 av 2012 och för 2013 är stor, särskilt inom 200 000 Industrin Bygg Tjänstesektorn industrin, främst på grund av eurokrisen och 0 Europas betydelse för exporten. Konjunkturen K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 K3 04 04 05 05 06 06 07 07 08 08 09 09 10 10 11 11 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 i USA är inte stark nog för att kunna kompen-Källa: SCB sera för ett scenario med en stagnerande Euro- pamarknad. Inte heller Kina kan under detIndustrins djupa svacka under 2009 framgår kommande året väga upp en fortsatt svag efter-även i diagram 16, som visar sektorernas och frågan på svenska produkter i Europa.hela näringslivets tillväxt jämfört med mot-svarande period föregående år. När krisen var Flera indikatorer, varav några visas i diagramsom djupast hade industrin minskat sin produk- 17, pekar på en fortsatt negativ tillväxt ition med nästan en fjärdedel, medan tjänste- industrin under det tredje och fjärde kvartaletsektorns produktion som mest gick ner med 5 2012. Silfs inköpschefsindex (PMI) överprocent. På motsvarande sätt var industrins planerad produktion för det kommandeproduktionsökning under 2010 och i början av halvåret har visat sig ha en relativt god2011 mycket kraftigare än tjänstesektorns. träffsäkerhet när det gäller att med någotByggsektorns utveckling kan något förenklat kvartals framförhållning förutse toppar ochbeskrivas som ett mellanting av industrins bottnar i konjunkturen. Detta PMI har sjunkit 12 (32)
  • under de två senaste kvartalen och indikerar Diagram 18 Jämförelse av konjunkturmätare med faktiskdärför inte någon växande produktion under tillväxt, tjänstesektorn 20 80det närmaste halvåret. SCBs industriproduk- 16 70tionsindex indikerar negativ tillväxt under hela 12 60 8 502012. Inte heller den senaste upplagan av 4 40Konjunkturinstitutets barometer tyder på att 0 -4 2006K1 2007K1 2008K1 2009K1 2010K1 2011K1 2012K1 30 20någon positiv vändning är att vänta under -8 SCB, tjänster, procentuell tillväxt jfr motsv period föreg år, vä SCB, tjänsteproduktionsindex, tillväxt jfr 10återstoden av 2012. KIs mätning av orderläget -12 motsv period föregående år, vä 0 KI, förväntad efterfrågan på privata tjänster, nettotal, hö -16 Silf, inköpschefsindex - planerad produktion, -10inom industrin i september 2012 tyder å andra -20 privata tjänster, justerad, hö -20sidan inte heller på att någon ytterligare Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, Silf, egna justeringarnedgång av den viktiga exporten är att vänta.Orderingången från utlandet har, trots den Industrin är i betydligt större utsträckning ändåliga konjunkturen i Europa, under flera tjänstesektorn direkt beroende av utvecklingenmånader hållit sig på en konstant nivå. på andra marknader än den inhemska. Trots att tjänstesektorns bidrag till den samlade produk-Diagram 17 Jämförelse av konjunkturmätare med faktisk tionen i det privata näringslivet är cirkatillväxt, industrin 50 100 tredubbelt större än industrins, uppgick tjäns- ternas andel av den totala svenska exporten 40 90 30 80 20 70 under 2011 endast till 30 procent.7 Andelen växer icke desto mindre trendmässigt, men 10 60 0 50 -10 2006K1 2007K1 2008K1 2009K1 2010K1 2011K1 2012K1 40 tjänstesektorn kan på ett helt annat sätt än industrin falla tillbaka på den svenska konsum- -20 30 SCB, industrin, procentuell tillväxt jfr motsv period föreg år, vä -30 20 KI, förväntad industriproduktion, nettotal, vä -40 SCB, industriproduktionsindex, justerad, hö Silf, inköpschefsindex - planerad produktion, industrin, justerad, hö 10 tionen. -50 0Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, Silf, egna justeringar Detta är förklaringen till varför tjänstesektorn har fortsatt att visa en positiv tillväxt även un-Samtidigt som många indikatorer relativt sam- der de tre senaste kvartalen när industrin harstämmigt pekar på en fortsatt svag utveckling krympt. Frågan är om tjänstesektorn håller sigför industrin de närmaste kvartalen, ska detta kvar i den positiva tillväxten framöver. Efterinte förväxlas med den extrema situation som sommaren har flera konjunkturindikatorer upp-inträffade hösten 2008. daterats och de tyder alla på att någon vänd- ning i positiv riktning inte är att vänta förI KIs senaste barometer uppger industriföre- tjänstesektorn under de närmaste månadernatagen förväntningar på en totalt sett oförändrad (se diagram 18). SCBs tjänsteproduktionsindexproduktionsvolym de närmaste månaderna. har exempelvis fallit kraftigt, även om det skaÄven Unionens klubbar på nyckelföretag inom ses i ljuset av att jämförelseperioden underindustrin beskriver i månadsskiftet septem- 2011 innebar starka siffror.ber/oktober överlag läget som relativt svagtmen utan krisens förtecken. Orderläget är i Almegas Tjänsteindikator för det tredje kvar-underkant men inte sjunkande, investerings- talet pekar på oförändrad produktion jämförtplanerna har inte nedjusterats under året och med andra kvartalet, innebärande mellan 1 ochhård kostnadskontroll väntas hindra att lön- 2 procents tillväxt. Silfs inköpschefsindex församheten faller för helåret 2012. planerad affärsvolym under tredje kvartalet indikerar att tillväxten i sektorn kommer att 7 ”Den svenska tjänstesektorn”, Jordahl (red), 2012 13 (32)
  • hålla sig över nollstrecket under resten av året, dömning är att tillväxten för bygg under 2013om än med knapp marginal. HUI Research blir negativ med 2 procent.räknar med att handeln under resten av 2012kommer att ha positiv tillväxt, som för helåret För näringslivet som helhet är vår prognos attsummerar till 3 procent. Denna del av närings- produktionen under 2012 växer med 0,6 pro-livet är en nettovinnare då den starka kronkur- cent och under 2013 med 1,7 procent.sen gör importen billigare. Med tanke på attmer än 25 procent av den totala sysselsätt-ningen inom tjänstesektorn härrör från handeln Produktivitetväger detta tungt för tillväxten i sektorn somhelhet. Produktiviteten är ett mått på effektiviteten i ett företag, en organisation, en ekonomi. NärVår sammanfattande bedömning av 2012 är att företagen i ett land ökar sin produktivitet re-produktionen i industrin under både kvartal tre lativt konkurrenterna ges förutsättningar föroch fyra kommer att krympa med 3 procent exportintäkter och därmed för löne- och väl-jämfört med motsvarande period föregående ståndsökningar i landet.år. För helåret 2012 innebär detta en negativproduktion med 3,5 procent för industrin. Un- I diagram 19 visas hur produktiviteten utveck-der 2013 kommer dock läget på industrins lats i det svenska näringslivet och dess olikaviktigaste marknader att långsamt ta fart och sektorer från 2004. Under den redovisade pe-den svenska exporten öka. Tillväxten kommer rioden har den genomsnittliga årliga tillväxtenunder första halvåret 2013 skifta från negativ i produktiviteten varit ca 1,2 procent och pe-till positiv och tillväxttakten för helåret tror vi riodens högsta nivå uppmättes under andrasummerar till knappt 2 procent. kvartalet 2012 med 457 kr/timme. Diagrammet visar även att de olika sektorernas produktivi-För tjänstesektorn bedömer vi att tillväxttakten tetsutveckling spretar kraftigt.under 2012:s andra halvår sjunker till 1 pro-cent, och att tillväxten i den sektorn för 2012 Diagram 19 Produktivitetsnivåer, kalenderkorrigerade ochsom helhet därmed kommer att summera till säsongsrensade1,7 procent. Sista kvartalet 2012 och första 500kvartalet 2013 tror vi markerar vändpunkten Förädlingsvärde SEK/timme 450för denna svacka i konjunkturen för tjänste- 400sektorn. Den därefter stigande konjunkturen 350kommer att förbättras långsamt, och för 2013 300 Näringslivet Industrin Bygg Tjänstesektornsom helhet tror vi att produktionsökningen 250 1 3 1 3 1 3 1 3 1 3 1 3 1 3 1 3 1stannar vid 2 procent. K K K K K K K K K K K K K K K K K 04 04 05 05 06 06 07 07 08 08 09 09 10 10 11 11 12 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 Källa: SCBÄven byggsektorn kommer att visa sjunkandetillväxttakt under den återstående delen av Vid inledningen av 2004 var byggsektorns2012. Vi bedömer att sektorns produktion i produktivitetsnivå jämbördig med industrins.nuläget krymper och att summeringen av 2012 Sedan dess har industrins årliga produktivitets-trots den starka inledningen på året inte blir ökning i genomsnitt varit 3,8 procent och detmer än 2 procents tillväxt. Det ytterligare andra kvartalet i år var produktiviteten i indu-försvagade orderläget för bygg som rappor- strin 35 procent högre än motsvarande kvartalterats in under höstens inledning tyder på att åtta år tidigare. Samma jämförelse för bygg-svackan håller i en bra bit in i 2013. Vår be- sektorns del ger vid handen att produktiviteten 14 (32)
  • i genomsnitt under perioden istället har sjunkit tillväxt i produktiviteten successivt förbättrats.med 0,5 procent per år. Byggsektorns produk- För industrin har årets första halvår inneburittivitet nådde dock periodens lägsta nivå 2009 minskad produktion med mer än 4 procent.och den har sedan dess stigit med 15 procent. Den genomsnittliga produktiviteten har i industrin under samma period minskat med 2Under det andra kvartalet i år var produktivi- procent då antalet arbetade timmar i industrinteten i tjänstesektorn 459 kr/timme, vilket mot- inte minskat i samma takt som produktionen.svarar en årlig genomsnittlig ökning avproduktiviteten med 0,7 procent från och med Trots den långsamt förbättrade konjunkturen2004. Denna sektor är också den som har haft under 2013 kommer inte industrin expanderaden jämnaste utvecklingskurvan under peri- sysselsättningsmässigt. Vi bedömer att indu-oden. Under finanskrisens mest kritiska fas strins produktivitetstillväxt under 2012 blir -1hösten 2008 och därpå följande vinter sjönk procent för att under 2013 växa med 2 procent.tjänstesektorns produktivitet med 4 procent.Större svängningar i produktiviteten än så har Vi tror att den överlag stabila produktivitets-inte sektorn uppmätt under dessa åtta år. tillväxten inom tjänstesektorn håller i sig under resten av 2012 och under 2013. För helåretUnder 2008-2009 sjönk industrins produkti- 2012 blir ökningen av produktiviteten 1,5 pro-vitet på två kvartal med hela 13 procent. Efter- cent och under 2013 ökar den till 2 procent.frågan minskade så snabbt att företagen intehann med att anpassa sin kapacitet. Med några Byggsektorn har en nedgång i produktionsnivåmånaders eftersläpning minskades personal- att vänta resterande delen av 2012 samt sett tillstyrkorna genom uppsägningar och krisavtals- helåret 2013. Riksbankens företagsintervjuerlösningar. När efterfrågan nästan lika snabbt från september 2012 pekar i riktning åt att sek-kom tillbaka under 2010 utan att företagen i torn under hösten kommer minska antalet an-samma takt åter ökade kapaciteten, blev resul- ställda. Vi bedömer ändå inte att den starkatatet den mycket kraftiga tillväxt i produktivi- utvecklingen sektorns produktivitet uppvisatteten som framgår av den röda kurvans topp i under 2011 och hittills under 2012 kommer attdiagram 20 under 2010. hålla i sig. Produktivitetstillväxten under det tredje och fjärde kvartalet 2012 blir negativ,Diagram 20 Produktivitetstillväxt, kalenderkorrigerat men för helåret 2012 summerar den till 2 pro- 30 cent och under 2013 är produktiviteten oför- 25 20 ändrad. 15 10 Sammantaget innebär detta att näringslivets Procent 5 0 -5 produktivitetstillväxt under 2012 i vår prognos -10 blir 1 procent för att under 2013 förbättras med 1,9 procent. -15 Näringslivet Industrin Bygg Tjänstesektorn -20 K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 K3 K1 04 04 05 05 06 06 07 07 08 08 09 09 10 10 11 11 12 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20Källa: SCBUnder andra kvartalet 2012 nådde näringslivetsproduktivitet den hittills högsta nivån. Ned-gången från toppnivåerna 2007 som upphörde ioch med finanskrisen har därmed hämtats igen.Under 2012 har näringslivets genomsnittliga 15 (32)
  • Tabell 5 Bedömning av produktionens och produktivitetens upp, nämligen att Kinas befolkning i genom-utveckling snitt fortfarande är enormt fattig. 2011 2012 2013 (utfall)Produktionstillväxt, Norge är intressant av flera anledningar. Delsprocent är landet en av Sveriges största handels-- Totalt näringslivet 5,4 0,6 1,7 partners, dels kan våra kulturella likheter och- Tjänstesektorn 5,2 1,7 2,0 den geografiska närheten lätt förleda oss att tro- Industrin 6,1 -3,5 2,0 att Sverige och Norge, trots oljan, har för-- Bygg 8,9 2,0 -2,0 hållandevis lika ekonomiska förutsättningar.Produktivitetstillväxt, procent- Totalt näringslivet 2,5 1,0 1,9 Diagram 21 Utveckling BNP/capita i Sverige och ett antal andra länder (prognos 2012), löpande US dollar- Tjänstesektorn 2,2 1,5 2,0 100 000- Industrin 3,3 -1,0 2,0 90 000- Bygg 5,6 2,0 0,0 80 000Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, egna bedömningar 70 000 60 000 USD 50 000 40 000Välstånd, BNP och befolkningsstorlek 30 000 20 000 FIN SWE DEU USA JPN CHN NOR 10 000Vi vill komplettera konjunkturprognosen med 0en jämförelse av hur standarden för 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 19 19 19 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20medborgarna utvecklats i några länder. Vi har Källa: IMF, World Economic Outlook Database, April 2012därför i diagram 21 valt att illustrera lev-nadsstandarden i Sverige och sex andra länder. Diagrammet visar att flera anmärkningsvärdaVi väljer att göra detta uttryckt som förändringar har ägt rum under dessa femtonBNP/capita i gemensam valuta (US-dollar) år. En av dem är Sveriges utveckling. Mätt iåren 1997-2012. Utöver Sverige återfinns även US dollar har BNP/capita i Sverige mer änFinland, Tyskland, USA och Japan på topp 10 fördubblats under de senaste 15 åren, vilketpå den lista över de mest konkurrenskraftiga innebär en genomsnittlig årlig ökning med 4,8länderna i världen som World Economic procent. I detta ingår också effekter av hurForum sätter samman varje år.8 kronkursen utvecklats relativt US dollarn, vilket delvis förklarar den stora svackan 2009I toppen av den listan återfinns vare sig Norge samt uppgången 2010-2011. I grund och botteneller Kina, de har inkluderats i analysen för att visar kurvan att den svenska ekonomin relativtbredda bilden. Kina omtalas numera som en den egna befolkningens storlek utvecklatsekonomisk supermakt med tillväxttal som exceptionellt starkt. Finland är det land av deländerna i EU och Nordamerika inte varit i övriga i toppen av konkurrenskraftsligan somnärheten av på decennier. Ur diagrammet är närmast att följa med den svenska utveck-framträder något som förvånansvärt sällan tas lingen. BNP/capita har i Finlands fall ökat med 98 procent 1997-2012.8 http://www.weforum.org/issues/global- Såväl Japans som USA:s utveckling är intres-competitiveness, de tio mest konkurrenskraftiga sant i förhållande till Sveriges. 1997 utgjordeländerna i den senaste mätningen var i tur och den japanska BNP/capita 120 procent av denordning: Schweiz, Singapore, Finland, Sverige,Holland, Tyskland, USA, Storbritannien, Hong svenska, motsvarande andel för USA var 107Kong och Japan. procent. Som framgår av diagrammet är situa- 16 (32)
  • tionen 2012 den omvända. Nu ligger Japansnivå på endast 62 procent av den svenska,medan USA:s BNP/capita 2012 är 86 procentav Sveriges.Kina är inte bara ett extremfall i samman-hanget av anledningen att landet rör sig på enhelt annan nivå än övriga här inkluderadeländer. Naturligtvis är inte heller något av deandra länderna i närheten av att ha genomgåttsamma relativa förändring under perioden.BNP/capita i Kina har sedan 1997 ökat med665 procent. Närmast efter kommer Norge.Redan 1997 var Norge det land av de sju härutvalda som var rikast i förhållande till sinbefolknings storlek, men då bara 4 procentrikare än tvåan Japan. 2012 har den norskaBNP/capita ökat med i genomsnitt 7,1 procentper år i 15 års tid och sammantaget med 178procent. Numera ligger visserligen Sverigetvåa, men den svenska BNP/capita utgör ändåbara 58 procent av den norska. Så mycket förlikheter i ekonomiska förutsättningar de tvågrannländerna emellan. 17 (32)
  • Investeringar investeringsuppgången. De offentliga myndig- heternas investeringar var i princip oför-Under 2011 fortsatte investeringarna att åter- ändrade.hämta sig efter det stora fallet i samband medfinanskrisen 2009. År 2011 ökade investe- Under första halvåret 2012 har industrinsringarna med 6,7 procent i volym och nådde investeringar fortsatt att öka, inte minst inomdärmed upp till strax under 2007 års nivå. gruv- och mineralindustrin. Investeringstill- växten inom tillverkningsindustrin har ökat iDiagram 22 Investeringarnas utveckling i fasta priser samt en betydligt mer modest takt. Sammantagetprocentuell förändring ökade industrins (inklusive energisektorn) 680 000 Totala investeringar, NR 15 investeringar med 20,5 procent första kvartalet 660 000 Förändring jämfört med föregående år 640 000 10 och 8,8 procent andra kvartalet, båda siffrorna 5 620 000 jämfört med motsvarande kvartal föregående 600 000 0 Procent år. MSEK 580 000 -5 560 000 -10 540 000 520 000 -15 Diagram 23 Industrins investeringar kvartal 1 och 2 2012 500 000 -20 jämfört med motsvarande kvartal föregående år 2007 2008 2009 2010 2011 80 2012K1 70Källa: SCB 60 2012K2 50De totala investeringarna i Sverige består av Procent 40näringslivets investeringar och offentliga myn- 30digheters investeringar. Näringslivets investe- 20ringar står för den absoluta merparten. Inom 10näringslivet stod industrin för knappt en fjärde- 0 Gruv- och Tillverkning Energi Industrin mineralutvinning sammanlagtdel av investeringarna 2011. En stor investe-ringspost som till stor del återfinns i Källa: SCBtjänstesektorn är investeringar i bostäder. Desamlande bostadsinvesteringarna var ungefär Ett halvår in i 2012 har industriinvesteringarnalika stora som industrins investeringar. I övrigt alltså utvecklats mer positivt än vad somstår transportbranschen, handeln och bygg- indikerades i SCBs investeringsenkät från ibranschen för de största posterna i tjänste- maj 2012, då industriföretagen bedömdesektorns investeringar. oförändrade investeringar under 2012 jämfört med 2011. Energisektorn ligger i fas med denBostadsinvesteringarna bidrog starkast till bedömning som gjordes i investeringsenkäten,investeringsuppgången 2011 med en ökning på vilket innebär en investeringsökning med 2014,5 procent jämfört med 2010. Inom industrin procent under året.ökade investeringarna inom gruv- ochmineralutvinning med hela 40 procent och Kapacitetsutnyttjandet inom tillverknings-tillverkningsindustri med 9 procent. Däremot industrin har legat relativt stabilt sedan mittenminskade energisektorns investeringar med av 2010. Andra kvartalet 2012 innebar inte10,9 procent. Totalt ökade industrins någon större förändring. Gruv- och mineral-investeringar med strax över 3 procent 2011. industrin, som har haft ett något högre kapaci-Investeringarna i tjänstesektorn (exklusive tetsutnyttjande under en period, hade underbostäder) utvecklades överlag mer positivt än andra kvartalet drygt 10 procent ledig kapa-industrin och bidrog således till citet. Företagen i denna bransch har genomfört 18 (32)
  • stora investeringar i kapacitet för att kunna motsvarande kvartal året innan. Detta är tillmöta efterfrågan och det börjar nu ge effekt. stor del en följd av relativt höga investeringar andra kvartalet 2011. Även byggbolagensDiagram 24 Ledig kapacitet investeringar har minskat hittills under 2012. 35 30 Gruv- och mineralutvinning Tillverkning Diagram 25 Några tjänstebranschers investeringar jämfört 25 med motsvarande kvartal föregående år 20 20 Procent 2012K1 15 15 2012K2 10 10 5 5 Procent 0 0 2007K1 2007K2 2007K3 2007K4 2008K1 2008K2 2008K3 2008K4 2009K1 2009K2 2009K3 2009K4 2010K1 2010K2 2010K3 2010K4 2011K1 2011K2 2011K3 2011K4 2012K1 2012K2 Bygg Handel Transport och Tjänstesektorn magasinering sammanlagt exkl -5 fastighetsverksamhet -10Källa: SCB, egna bearbetningar -15Det relativt höga kapacitetsutnyttjandet i kom- Källa: SCBbination med vikande förväntningar på fram-tiden i tillverkningsindustrin, enligt bland Byggbolagen ser framöver en avvaktandeannat Konjunkturinstitutets senaste barometer, marknad i Sverige, vilket tyder på en fortsattgör att behovet av stora kapacitetsökningar svag investeringsutveckling. Branscheninom industrin framöver minskar. bedömde redan enligt investeringsenkäten iInvesteringstakten i tillverkningsindustrin maj att investeringarna skulle minska i volymsjunker därför enligt vår bedömning under under året. Transportsektorn påverkas också avandra halvan av 2012 och ökar endast svagt en minskad ekonomisk aktivitet, vilketunder 2013. bekräftas i konjunkturbarometern i september. Inom handeln är konjunkturläget bättre, sär-Stora kapacitetsökningar i kombination med en skilt inom dagligvaruhandeln. Trots detta för-vikande efterfråga och prisfall på råvaror gör utspådde branschen lägre investeringsvolymatt den lediga kapaciteten fortsätter att öka för helåret 2012 i investeringsenkäten i maj.inom gruv- och mineralindustrin. Många avföretagen har dock produktionen intecknad för Vår bedömning blir därför att tjänsteföretagenförsäljning en lång tid framöver vilket gör att inte kommer att bidra med någon större ökninginvesteringsplanerna enligt vår bedömning av investeringsvolymen under 2012 och 2013.ligger fast under prognosperioden. Regeringens förslag om sänkt bolagsskatt ochInom tjänstesektorn står handeln och transport- ett nytt investeraravdrag i budgetförslaget förbranschen för de största volymerna av investe- 2013 är både tänkta att stimulera investeringarringar näst efter posten fastighetsverksamhet i Sverige. Den sänkta bolagsskatten är tänkt att(där stora delar av bostadsinvesteringarna delvis finansieras med begränsade möjligheteringår). Under årets första kvartal har investe- till ränteavdrag, vilket gör att företag, företrä-ringarna inom handel och transport ökat jäm- desvis storbolag, som i dagsläget använder sigfört med motsvarande period 2011. Investe- av denna metod, kommer att få en högre vinstringarna har ökat även inom bank, försäkring att beskatta i Sverige. Vad detta betyder föroch vissa företagstjänster. Däremot har inves- storföretagens vilja att investera i Sverige ärteringarna inom telekommunikation minskat oklart. Sänkt bolagsskatt kan dock attraheraunder andra kvartalet 2012 jämfört med utländska investeringar i Sverige, men det är 19 (32)
  • viktigt att ha i åtanke att bolagsskattesatsen är fjärdedel. Minskningen sker både i storstads-en av många faktorer som vägs in i ett investe- områdena och i övriga landet.ringsbeslut. Tillgång till rätt kompetens ärexempelvis en minst lika viktig faktor för de Fallet i bostadsbyggandet blir också tydligt närflesta företagen. Investeraravdraget är tänkt att man delar upp bostadsinvesteringarna efter typ.införas tidigast i september 2013, vilket gör att Samtidigt som ombyggnationerna trendmässigteffekten av det knappt kommer att kunna få ökat har investeringarna i främst nybyggdanågra effekter under vår prognosperiod till och småhus minskat stort sedan toppen 2007. An-med 2013. talet påbörjade småhus är nu det lägsta sedan första kvartalet 1999.I Riksbankens företagsintervjuer från septem-ber i år ligger investeringsplanerna något under Diagram 27 Bostadsinvesteringar, fasta priser, fördelade pådet historiska genomsnittet. Bedömningen är typen försämring jämfört med den tidigare under- 14000 Nybyggda flerbostadshussökningen i maj. Detta tyder på att storföre- 12000 Nybyggda småhus Ombyggnad/tillbyggnad flerbostadshustagen, till vilka de 42 företag som svarat på 10000 Ombyggnad/tillbyggnad småhusRiksbankens enkät tillhör, omprövat sina MSEK 8000investeringsplaner. Vår bild är dock att företa- 6000gens investeringar sett över hela näringslivet i 4000slutändan hamnar nära de nivåer som 2000 0planerades för i början av året. 1 4 20 K 3 20 K 2 20 K 1 20 K 4 20 K 3 20 K 2 20 K 1 20 K 4 20 K 3 20 2 20 K 1 20 4 20 K 3 20 K 2 20 K 1 K4 K K K K 99 99 00 01 02 02 03 04 05 05 06 07 08 08 09 10 11 11 19 19 20Bostadsinvesteringarna ökade kraftigt under Källa: SCB2010 och 2011, om än från en låg nivå.Därefter har investeringsvolymen sjunkit Den svaga utvecklingen i bostadsbyggandettillbaka, men har de senaste kvartalen varit väntas fortsätta under hösten. Bostadsinves-ganska stabil. teringarna hämmas av den finansiella osäker- heten i framför allt eurozonen, vilken får hus-Diagram 26 Bostadsinvesteringar samt förändring jämfört hållen att tveka om att byta bostad. Även ommed motsvarande period föregående år 30 40000 räntorna är låga och priserna på nybyggnation 35000 sjunkit under 2012, dämpas nybyggandet av bland annat krav på högre kontantinsatser och 20 30000 10 25000 osäkerhet över eventuella förändringar i skatte- systemet i framtiden som påverkar boendekost- Procent MSEK 0 20000 2007K1 2007K2 2007K3 2007K4 2008K1 2008K2 2008K3 2008K4 2009K1 2009K2 2009K3 2009K4 2010K1 2010K2 2010K3 2010K4 2011K1 2011K2 2011K3 2011K4 2012K1 2012K2 -10 15000 naden. Svenskt Näringslivs kampanj för att Volymförändring motsvarande period föregående år 10000 slopa beskattningen av ränteinkomster innebär -20 Fasta priser, referensår 2011 5000 att också de existerande ränteavdragen skulle -30 0 försvinna. Hushållen har svårt att bedöma effekten av en sådan förändring och väntar.Källa: SCB Ombyggnationerna ligger hittills i år i nivåStatistiken över nybyggnad av bostäder visar med investeringarna 2011, men de påverkasatt antalet påbörjade nybyggnationer har mins- troligtvis också av det osäkra läget framöver.kat dramatiskt under första halvåret 2012. Byg-gandet av småhus har halverats och antalet Vi bedömer att bostadsinvesteringarna sam-påbörjade flerbostadshus har minskat med en mantaget kommer att sjunka under 2012. Det finns dock en stor efterfrågan på nya bostäder, 20 (32)
  • inte minst i tillväxtregioner, vilket tillsammans efterfrågan avtagit mest. Under första halvåretmed låga räntor borde få en positiv effekt på 2012 har företagen därför kontinuerligt anpas-bostadsbyggandet under 2013. Bostadsinveste- sat sina lager och i augusti var industrin ochringarna ökar därför igen nästa år enligt vår handeln betydligt mer nöjda med sina lager-prognos. nivåer. Bland annat har motorhandeln minskat sina lager av nya bilar och detaljhandeln mins-De offentliga investeringarna har hittills i år kat sina lager av kläder och fritidsvaror. Kon-ökat med 3,2 procent jämfört med första halv- junkturinstitutet bedömer att företagen fortsät-året 2011. Det är kommunernas investeringar ter minska sina lager under resten av året. Det-som bidrar positivt medan de statliga investe- ta styrks även av Riksbankens företagsinter-ringarna har minskat. Ökningstakten bedöms vjuer där svaren visar att lagren fortfarandehålla i sig under resten av året. Under 2013 anses vara för stora. Det innebär att lagerinves-bedöms investeringarna öka svagt då bland teringarna håller tillbaka efterfrågan underannat ökade anslag till Trafikverket för inves- 2012. Under 2013 blir lagerförändringarnateringar och underhåll av vägar och järnvägar mycket små, enligt Konjunkturinstitutet, vilketdrar upp de statliga investeringarna. Kommu- innebär att BNP i stort sett inte kommer attnernas investeringar faller däremot tillbaka. påverkas av lagerutvecklingen.Sammantaget innebär detta att investeringarna Tabell 6 Vår investeringsprognosökar med 1,6 procent under 2012. Det är 2011 2012 2013främst bostadsinvesteringarna som drar ner (utfall) Fasta 6,7 1,6 3,0utvecklingen, medan energi- och gruvinveste- bruttoinvesteringar,ringarna agerar draglok. Under 2013 ökar procentinvesteringsvolymen med 3 procent, bland Lager, procent av 0,6 -1,0 -0,1annat eftersom bostadsinvesteringarna vänder BNPuppåt, men även näringslivet i övrigt bidrar till Källa: SCB, egna bedömningarökningen.Företagens lager ökade under 2011 och blevmot slutet av året för stora i de branscher där 21 (32)
  • Prisutveckling Diagram 28 Konsumentprisernas utveckling i Sverige 5,0Prisutvecklingen i Sverige mäts på ett stort 4,0antal sätt. I diagram 28 nedan har vi valt att 3,0presentera utfallet från tre olika metoder att 2,0 procentmäta prisförändringarna i Sverige. Det första 1,0och i den allmänna debatten mest vanliga sättet 0,0 2007- 2007- 2008- 2008- 2009- 2009- 2010- 2010- 2011- 2011- 2012- 2007-jan 2008-jan 2009-jan 2010-jan 2011-jan 2012-jan -1,0att redovisa prisutvecklingen är konsument- -2,0prisindex (KPI). Detta mått innehåller en stan- KPI KPIF HIKP -3,0dardiserad korg av varor och tjänster som hus-hållen regelbundet köper. KPI strävar att visa Källa: SCBhur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklasför hela den privata inhemska konsumtionen. Uppgången i mitten av 2011 för konsument-De priser som mäts är de som konsumenterna priserna kan till stor del hänvisas till föränd-faktiskt betalar och som påverkas av till ringarna i räntepolitiken under denna tid. Dettaexempel indirekta skatter och subventioner. framgår tydligt när man i diagram 29 jämförÖkningstakten KPI uppmättes i augusti 2012 ränteutvecklingen för Riksbankens viktigastetill 0,7 procent på årsbasis. Detta innebär att policyränta (reporäntan) med ettåriga stats-den avtagande takten i konsumentprisernas skuldväxlar och hypoteksinstitutens (härutveckling sedan augusti 2011 fortsätter. illustrerat med SBAB) utlåningsräntor vid ett års bindningstid. I diagram 29 framgår ocksåI diagrammet redovisar vi ytterligare två mått att Riksbankens räntepolitik har effekt påpå prisernas utveckling. Ett är det av Riks- ränteläget för bostadsfinansieringen. Ränte-banken ofta använda KPIF, vilket innebär att gapet mellan reporäntan och hypoteksinsti-ränteposten i KPI ersätts av en fast ränta. Syf- tutens utlåningsränta förefaller emellertid hatet är att försöka ta bort effekten av Riksban- vidgats något under de senaste ett och ett halvtkens egen politik i prismätningarna. På detta åren.sätt kan ses vilken betydelse ränteförändringar Diagram 29 Reporänta och ettåriga räntorhar för hushållens uppfattning av prisutveck- 7lingen. Mätt på detta sätt har priserna sedan Riksbankens reporänta 6slutet av 2008 hållit sig inom eller under 1-åriga statsskuldväxlar 5 SBABs utlåningsränta, 1 årRiksbankens målområde av en inflation på 2+/- 1 procent. 4 procent 3Det tredje måttet är det av Eurostat använda 2HIKP och som skiljer sig från de övriga genom 1att varu- och tjänstekorgen är standardiserad på 0 2008-01-01 2008-05-01 2008-09-01 2009-01-01 2009-05-01 2009-09-01 2010-01-01 2010-05-01 2010-09-01 2011-01-01 2011-05-01 2011-09-01 2012-01-01 2012-05-01 2012-09-01Europanivå. HIKP följer förvånansvärt välKPIF och skiljer sig avsevärt från KPI. Det skadock konstateras att oavsett vilket mått som Källa: Macrobondväljs så låg prisökningstakten i Sverige undersommaren runt 1 procent. En jämförelse med Inflationstrycket inom landet förefaller i kon-övriga EU-länder visar att Sverige enligt HIKP sumentledet vara lågt. Denna bild av ett lågthade den lägsta ökningen av alla 27 EU-länder inflationstryck förstärks när bilden komplet-både i juni och i juli. teras med utvecklingen för producentpriserna i 22 (32)
  • Sverige. Ökningstakten har varit låg under priserna betyder det att Sverige måste expor-perioden sedan före krisen 2008-09 och inte tera mer för att betala för samma mängdheller under den kraftiga produktionsupp- import. Totalt sett har dock landet fortsatt ettgången under 2010 och 2011 har något egen- överskott i utrikeshandeln, vilket framgår itligt inflationstryck kunnat iakttas för produ- avsnittet ovan om handel med omvärlden.centpriserna. Från diagram 30 framgår attproducentpriserna totalt sett minskat under de Diagram 3 1 Export och importprisindexsenaste månaderna 2012. I diagrammet finns 125också presenterat utvecklingen för producent- 120priserna för dels motorfordon, dels elektriska, 115optiska och elektroniska varor. Motorfordon index 110visar ett närapå stilla läge efter en uppgång i 105slutet på 2008. För elektronikprodukter har 100 Exportprisindex Importprisindexproducentpriserna minskat under i stort sett 95hela perioden. m 7 se 7 07 m 8 se 8 08 m 9 se 9 09 m 0 se 0 10 m 1 se 1 11 m 2 2 0 0 0 1 1 1 -0 -0 -0 -1 -1 -1 n- p- n- p- n- p- n- p- n- p- n- aj aj aj aj aj aj ja ja ja ja ja jaDiagram 3 0 Producentpriser i Sverige Källa: Macrobond 140 120 Givet den fortsatt svaga efterfrågan i ekono- 100 min, både internationellt och nationellt, är vår 80 samlade bedömning att den prognos vi presen- 60 terade i mars angav ett för högt värde på kon- 40 Totalt Elektrisk, optisk och elektronisk utrustning Motorfordon sumentprisutvecklingen. Därför justerar vi i 20 denna prognos ner prognosen för KPI för 2012 0 till 1,0 procent, jämfört med 2011, då vi under jan-07 apr-07 jul-07 okt-07 jan-08 apr-08 jul-08 okt-08 jan-09 apr-09 jul-09 okt-09 jan-10 apr-10 jul-10 okt-10 jan-11 apr-11 jul-11 okt-11 jan-12 apr-12 jul-12 de närmaste månaderna förväntar oss enKälla: Macrobond prisökningstakt på klart under 1 procent på årsbasis.Ett ytterligare element i bilden är utvecklingenför priserna på exporten och på importen. I För 2013 förväntar vi oss att prisökningstaktendiagram 31 redovisas utvecklingen för export ökar svagt igen. Bland de förändringar somoch import sedan början på 2007. Fram till föreslås i regeringens budgetproposition förbörjan av 2009 hade exportpriserna en positiv 2013 återfinns inte några åtgärder som kan för-utveckling, vilket innebar att företagen kunde väntas späda på konsumtionen i någon störrefå ut bättre priser på sina produkter. Sedan dess utsträckning. Vi hamnar i vår prognos på 1,4har exportpriserna med vissa variationer legat procent vilket är väsentligt lägre än vi bedöm-stilla. Dagens exportpriser ligger på samma de i våras.nivå som i slutet av 2009. Samtidigt har im-portpriserna stigit svagt under denna period.När importpriserna stiger fortare än export- 23 (32)
  • Även nybilköpen har under 2012 utvecklatsKonsumtion svagare än under 2011. Ser vi nyregi- streringarna 2012 i relation till utvecklingen den senaste femårsperioden är siffrorna dockHushållens konsumtion mer positiva.Trots en period av låg tillväxt i ekonomin har Diagram 3 3 Nyregistrering av personbilarhushållen hållit uppe efterfrågan. Detta 35 000 2008mönster är dock långt ifrån entydigt. Hushållen 30 000 2009är känsliga för konjunkturförändringar och 2010 2011 25 000koncentrerar i sämre tider sin konsumtion mot 2012det nödvändiga. Även om hushållen tenderar 20 000 antalatt tro att förändringarna påverkar samhälls- 15 000ekonomin kraftigare än de påverkar den egna 10 000ekonomin, så förefaller agerandet vara sådant 5 000att större investeringar för hushållet skjuts upp 0i sämre tider. Efter en relativt kraftig ökning av jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dechushållens konsumtion under 2010 och första Källa: BIL Swedenhalvåret 2011 har ökningstakten gått in i ettmycket lugnare förlopp. När det gäller hushållens tjänstekonsumtion såDiagram 3 2 Årlig tillväxttakt för hushållens konsumtion kvartal har vi i diagram 34 nedan lagt in omsättnings-1 2007 till kvartal 2 2012 utvecklingen omräknat till fast pris för att få en 6 volymutveckling. I diagrammet återfinns bran- 5 4 scher som åtminstone till viss del vänder sig 3 2 till hushåll. Den kraftiga volymminskningen för flygbolagen under krisåren 2008-09 har procent 1 0 -1 inte kunnat återtas, med ökad konkurrens på -2 många linjer. Utvecklingen för hotell och -3 -4 restaurang ligger relativt stilla med tydliga säsongssvängningar. Bilverkstäderna visar en -5 2007 Q1 2007 Q2 2007 Q3 2007 Q4 2008 Q1 2008 Q2 2008 Q3 2008 Q4 2009 Q1 2009 Q2 2009 Q3 2009 Q4 2010 Q1 2010 Q2 2010 Q3 2010 Q4 2011 Q1 2011 Q2 2011 Q3 2011 Q4 2012 Q1 2012 Q2 viss uppgång i omsättning efter krisen, medanKälla: SCB, Macrobond spel- och vadhållningsverksamheten utvecklas svagt.Hur ser då hushållens konsumtion ut? Dentotala detaljhandeln ökade under första halv- Tjänstesektorn förefaller inte att samlat geåret 2012 med 2,5 procent jämfört med samma samma stora svängningar som industrin utanperiod året innan. Dagligvaruhandeln ökade fungerar i större utsträckning som enmed 1,4 procent medan sällanköpsvaruhandeln stabilisator i den ekonomiska utvecklingenökade med 3,3 procent. Här ser situationen både produktions- och sysselsättningsmässigt.olika ut för skilda delar, där elektronikhandel,skor, sport och fritid samt postorder ökar. Diagram 3 4 Omsättningsförändring, fasta priser, i delar avMinskar gör främst bokhandeln och guld- tjänstesektornsmedshandeln. 24 (32)
  • 210,00 bilserviceverkstäder flygbolag där de sparar en ökande andel av sina 190,00 hotell och restauranger radio- och tv-bolag disponibla inkomster. 170,00 informationstjänstföretag index 2005=100 150,00 spel- och vadhållningsföretag 130,00 110,00 Offentlig konsumtion 90,00 70,00 50,00 Den offentliga konsumtionen är en viktig del av samhällets service i form av skola, vård och 20 1 20 K2 20 3 20 K4 20 1 20 2 20 3 20 K4 20 1 20 K2 20 3 20 4 20 1 20 K2 20 3 20 K4 20 1 K2 K K K K K K K K K K K 08 08 08 08 09 09 09 09 10 10 10 10 11 11 11 11 12 12 20 omsorg och en del andra funktioner. DenKälla: SCB offentliga konsumtionen är dessutom en viktig stötdämpare vid konjunkturnedgångar. DettaDe mätningar som görs kring konsumenters framgår delvis av diagram 36 nedan, där detsyn på framtiden, diagram 35, visar att de har framgår att den offentliga konsumtionen somen större tilltro till en stabilitet i den egna andel av BNP ökade med drygt 1,5ekonomin (grön) än för landets ekonomi (röd). procentenheter 2009 jämfört med 2008.Den blå linjen visar det sammanvägda läget Andelen har åter minskat 2010 och 2011.mellan de två. Hushållens bedömning av densvenska situationen är minst sagt svårtydd just Diagram 3 6 Offentlig konsumtion sedan 2007,nu, då de mitt i vad som skulle kunna bedömas volymförändringvara en återhämtning ånyo anger större tvivel 12 28 Staten, väpå framtiden. Detta sker samtidigt som 10 27,5 Kommuner ochhushållens bedömning för den egna ekonomin 8 landsting, vä 27 procentuell förändringsvagt förbättras. I avsnittet om Offentlig 6 konsumtion som 26,5 procent av BNP andel av BNP, höarbetsmarknaden behandlar vi hushållens 4 26bedömning av arbetslösheten framöver (se 2 25,5diagram 43 på sida 30) då bedömningen kring 0 25 2007 Q1 2007 Q2 2007 Q3 2007 Q4 2008 Q1 2008 Q2 2008 Q3 2008 Q4 2009 Q1 2009 Q2 2009 Q3 2009 Q4 2010 Q1 2010 Q2 2010 Q3 2010 Q4 2011 Q1 2011 Q2 2011 Q3 2011 Q4 2012 Q1 2012 Q2denna spelar in för hur hushållen ser på -2 24,5möjligheten att unna sig konsumtion på -4 24marginalen. Källa: MacrobondDiagram 3 5 Konsumenternas syn på landets och sin egen Den statliga konsumtionen varierar kraftigast.ekonomi Den kommunala konsumtionen växer 60 volymmässigt i lugnare takt där ökning-arna delvis beror på befolkningsförändringar men 40 20 också på kvalitetsförstärkningar. 0 nettotal m 7 se 7 07 08 8 08 m 9 se 9 09 m 0 se 0 10 m 1 1 11 m 2 2 12 0 0 1 1 1 -0 -0 -0 -1 -1 -1 De budgetförslag som finns för 2013 kommer n- p- n- p- n- p- n- p- n- p- n- p- aj aj aj aj aj aj ja ja se ja ja ja se ja se -20 m -40 så vitt vi kan bedöma inte ge effekt i några -60 större volymökningar av den statliga konsum- tionen. Infrastrukturprogrammet ger effekter Konsumentkonfidensindikator (CCI) Makroindex Mikroindex -80Källa: Konjunkturinstitutet, Macrobond först längre fram och samtidigt ska det under- strykas att de offentliga utgifterna till runt 60Vår samlade bedömning av hushållens procent består av konsumtion och investe-konsumtion i år och nästa år är att den kommer ringar, och till runt 40 procent av transfere-att öka under 2012 med 1,8 procent och under ringar till hushåll, företag och utlandet.nästa år med 2,4 procent. Bedömningen görsmed beaktande av att hushållen går in en fas 25 (32)
  • Samlat innebär detta att vi beträffande den prognos för den offentliga konsumtionenoffentliga konsumtionen ansluter oss till den framgår av tabell 7 nedan.bild som Konjunkturinstitutet presenterat i sinsenaste prognos. Vi avviker emellertid en del Tabell 7 Vår prognos för konsumtionendå vi bedömer att arbetsmarknadsinsatserna 2011 2012 2013kommer att öka med anledning av att Staten 1,8 1,2 1,1konjunkturutsikterna försämrats under senaste Kommuner och 1,9 0,5 1,2kvartalet. I diskussionerna om en så kallad landstingjobbpakt har regeringen framfört att den är Offentlig sektor 1,8 0,7 1,1beredd att bidra till lösningar främst för att totaltungdomar ska komma i sysselsättning. Vår Källa: SCB, egna bedömningar 26 (32)
  • Arbetsmarknad och Sysselsättningen bland utrikes födda ökar sta-sysselsättning digt men är lägre än bland svenskfödda. Sys- selsättningsgraden för utrikes födda, 16-64 år, uppgick andra kvartalet 2012 till 57,4 procent,Sysselsättning vilket innebär en ökning från samma period 2011 med 1,7 procent. Det ska understrykas att det finns en stor spridning i sysselsättningsgradSysselsättningen ökade fortsatt under första beroende på hur lång tid som tillbringats ihalvåret 2012. Under det andra kvartalet 2012 Sverige samt nationell bakgrund.till 4 689 000 personer i åldern 15-74 år syssel-satta enligt Arbetskraftsundersökningarna, vil- Diagram 3 7 Sysselsättningen i Sverige 16-64 årket var 28 000 fler än under motsvarande kvar- 5000tal 2011. Sysselsättningsgraden, vilken mäts 4500som andelen sysselsatta av befolkningen i en 4000 3500viss åldersgrupp, var 66 procent i åldern 15-74 3000 Tusentalår. Andelen för männen var 68,3 procent, 2500 2000jämfört med 63,5 procent för kvinnorna. 1500 Totalt 1000 Män 500 KvinnorSysselsättningen i åldersgruppen 16-64 år 0 8 9 0 1 2 08 8 8 09 9 9 10 0 0 11 1 1 12 2uppgick till 4 550 600 sysselsatta andra kvar- r-0 r-0 r-1 r-1 r-1 t- 0 t- 0 t- 1 t- 1 l-0 l-0 l-1 l-1 l-1 n- n- n- n- n- ap ju ap ju ap ju ap ju ap ju ok ok ok ok ja ja ja ja jatalet 2012, en ökning med 10 400 från andra Källa: SCB, Macrobondkvartalet 2011. I tabell 8 nedan redovisas derelativa sysselsättningsgraderna i olika ålders- Antalet sysselsatta personer med endast för-intervall och efter kön. Den enda åldersgrupp gymnasial utbildning minskade från 2007 dådär kvinnor har en högre sysselsättningsgrad är siffran var 634 800 till 535 000 i genomsnittför de allra yngsta. Det är också överraskande 2011. Antalet sysselsatta med eftergymnasialatt sysselsättningsgraden för män är högre för utbildning ökade under samma tid med någotåldersgruppen 65-74 år än för åldersgruppen mer än det dubbla, från 1 700 800 år 2007 till15-19 år. 1 930 300 personer 2011. Antalet sysselsatta med endast gymnasial utbildning är relativtTabell 8 Sysselsättningsgrader, ålder och kön, procent, oförändrat, 2 169 500 personer under 2011kvartal 2 2012 jämfört med 2 190 300 år 2007. Detta är enÅlder Kvinnor Män Totalt effekt av att fler än tidigare har en högskole-15-19 23,3 14,9 19,0 utbildning men också en indikation på att20-24 58,7 61,1 59,9 eftergymnasial utbildning blivit en viktigare25-34 79,0 86,2 82,6 merit vid rekryteringar.35-44 85,5 91,4 88,545-54 86,9 90,4 88,7 I Riksbankens företagsintervjuer från septem-55-64 69,2 76,6 72,9 ber 2012 uppger företagen att de använder sig65-74 9,7 17,4 13,5 av bemanningsföretag för att hantera toppar iKälla: SCB, egna beräkningar efterfrågan, trots en medvetenhet om att det på sikt är dyrare än att anställa. Unga ärUnder senare år har sysselsättningsgraden i överrepresenterade inom bemanningsbran-åldersintervallet 20-64 år legat runt 80 procent. schen, där medianåldern är 29 år jämfört med 27 (32)
  • 42 år i hela ekonomin. Branschen, som svarar vata tjänstenäringarna uppvisar en oförändradför 1 procent av den totala sysselsättningen är sysselsättning medan efterfrågan på tjänsternamycket konjunkturkänslig, och stod för 7 pro- väntas öka.cent av den totala sysselsättningsminskningenunder konjunkturnedgången 2008-09, vilket Silfs och Swedbanks inköpschefsindex (PMI)dock är en lägre sysselsättningsminskning är inom industrin uppmättes i september till 44,7,industrin fick vidkännas samma period. vilket är den lägsta uppmätta siffran sedan under krisen 2008-09. Det är främst underI Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer augusti och september som indexet vänt nedåt,för september månad 2012 redovisas en bild men för sysselsättningen är nedgången merdär alla enskilda variabler ligger något under begränsad än för flertalet andra indikatorer.den genomsnittliga nivån de senaste femtonåren. Detaljhandeln avviker från mönstret med I Arbetsförmedlingens statistik över nyan-en något mer negativ framtidstro jämfört med mälda och kvarstående lediga platser noterasaugusti. Totalt sett har förväntningarna för också en vikande tendens. Under augusti 2012sysselsättningsutvecklingen försvagats för anmäldes drygt 50 000 nya jobb till Arbetsför-näringslivet som helhet. medlingen, vilket dock är nästan 4 000 färre än i augusti 2011. Antalet arbetssökande som fickDiagram 3 8 Sysselsättningsförändringar i vissa branscher jobb under augusti 2012 uppgick till närmareunder 2000-talet 45 000 personer. 800 700 600 Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt påtaglig Administrativ service och 500 support Byggindustri trots att det noteras en viss avmattning inom 400 Hotell & Restauranger vissa sektorer, främst inom vissa industrisek- Tusental Tillverkningsindustri 300 torer. Totalt sett bedömer vi att sysselsätt- 200 100 ningen kommer att hållas uppe under 2012 och 0 ligga i nivå med vad som var fallet under 2011. jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 Vi befarar att en del orter och regioner som ärKälla: SCB, Macrobond kraftigt beroende av en större arbetsplats kom- mer att drabbas av sysselsättningskriser underUnder sommaren vek sysselsättningen inom 2013. För sysselsättningen som helhet har vi ennäringslivet något och företagen räknar med positivare bild. Vår bedömning är att den svagapersonalminskningar, enligt Konjunkturinsti- uppgång i ekonomisk aktivitet som vi ändåtutets konjunkturbarometern. Den sysselsätt- konstaterar, kommer att räcka för att upprätt-ningsmässiga uppgång som noterades i flera hålla sysselsättningen 2013, även om någrabranscher under 2011 och första halvåret 2012 enskilda större företag, branscher och regionerinom näringslivet har som helhet bromsas upp. kan komma att drabbas.I de flesta tillverkningsbranscher förväntar sigföretagen en minskad sysselsättning under Arbetslöshetenhösten och under 2013. Byggindustrin förutserpersonalminskningar och uppger en minskad Trots utvecklingen i euroområdet har läget påefterfrågan som den främsta orsaken. Syssel- arbetsmarknaden varit relativt stabilt med ensättningen inom handeln visar två ansikten då sjunkande arbetslöshet under hela 2011. Underdelar av handeln förutser expansion medan senvåren 2012 började dock arbetslösheten attandra delar ser en vikande efterfrågan. De pri- 28 (32)
  • öka. I augusti 2012 uppgick arbetslösheten volymen arbetsmarknadspolitiska åtgärder isäsongsrensat till 7,8 procent. Den genomsnitt- stort kvarstått.liga arbetslöshetstiden minskade något mellanförsta kvartalet 2011 och motsvarande kvartal Diagram 40 Arbetslösa 16-64 år och omfattning på åtgärder arbetsmarknadspolitiska program, 16-64 år2012, från 36 till 33 veckor. Män har i genom- 14 16-64 år (arbetsförmedlingen)snitt något längre arbetslöshetstider än kvinnor. 12 16-64 år (SCB) arbetslösa eller i program, 16-64 år (arbetsförmedlingen) 10 8I diagram 39 presenteras kvartalen för de olika procent 6åren jämte varandra för att trender ska kunna 4ses, samtidigt som säsongsmässiga variationer 2kan tas hänsyn till. 0 8 9 0 1 2 ap 8 ok 8 ja 8 09 9 ja 9 ap 0 ok 0 ja 0 11 ok 1 ja 1 ap 2 2 r-0 r-0 r-1 r-1 r-1 0 t- 0 t- 0 1 t- 1 t- 1 1 l-0 l-0 l-1 l-1 l-1 n- n- n- n- n- ju ju ju ju ju ap ap ok jaDiagram 39 Arbetslösheten i Sverige 2009-2012,kvartalsgenomsnitt, 15-74 år Källa: Arbetsförmedlingen, AKU, egna beräkningar 500 2009 2010 450 2011 2012 Antalet heltidsstuderande som klassas som 400 arbetslösa minskade med 10 000 personer under första kvartalet 2011, vilket betyder att 350 300 de utgjorde en stor del av minskningen av tusental 250 200 arbetslösheten. 150 100 Unionens arbetslöshetskassa hade i augusti 50 2012 drygt 533 000 medlemmar, vilket var 0 K1 K2 K3 K4 15 000 fler än i januari 2008. Antalet direkt- anslutna medlemmar var i augusti 2012 drygtKälla: SCB/AKU 138 000 eller 5 500 fler än i januari 2008.Då framträder tydligt att nedgången i antalet Diagram 41 Arbetslösheten inom Unionensarbetslösa under 2011 jämfört med 2010 upp- arbetslöshetskassahörde under andra kvartalet 2012. Sannolik- 6heten är stor att arbetslösheten under tredje och 5fjärde kvartalet 2012 kommer att vara något 4 procenthögre än under motsvarande kvartal 2011. 3Risken är påtaglig att arbetslösheten fjärde 2kvartalet kommer att vara i nivå med läget 1motsvarande kvartal 2010. 0 20 01 20 04 20 07 20 10 20 01 20 04 20 07 20 10 20 01 20 04 20 07 20 10 20 01 20 04 20 07 20 10 20 01 20 04 07 m m m m m m m m m m m m m m m m m m m 08 08 08 08 09 09 09 09 10 10 10 10 11 11 11 11 12 12 12 20I diagram 40 nedan presenteras volymerna påde arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i Källa: Unionens arbetslöshetskassa, egna beräkningarSverige sedan början på 2008, tillsammansmed anmälda arbetslösa vid förmedlingarna. Arbetslösheten bland a-kassans medlemmarDessa siffror jämförs också med resultaten från var under krisen 2009 runt 5 procent och harSCBs arbetskraftsundersökningar. Det framgår därefter under 2010/11 sjunkit tillbaka till runtav diagrammet att volymen arbetsmarknads- 4 procent och förefaller ha stannat där. Denpolitiska åtgärder mer än fördubblades från återhämtning vi såg i arbetsmarknadsläget försommaren 2008 till våren 2010. Därefter har förbundets medlemmar har inte inneburit en återgång till de nivåer i arbetslösheten som 29 (32)
  • uppmättes före krisen 2009. Detta illustrerar Diagram 43 Varselstatistik 2001-2012också den relativt mer utsatta situation som 140000 0,45 varsel 0,4personer i tjänstemannajobb befinner sig i, 120000 varav nedläggning andel nedläggning 0,35jämfört med före krisen. 100000 0,3 80000 0,25 andel antal 60000 0,2Långtidsarbetslösheten, vilket enligt SCB 40000 0,15betyder personer som varit arbetslösa längre än 0,1 20000 0,0527 veckor, minskade från 32 procent till 30 0 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 jan-procent av samtliga arbetslösa första kvartalet aug 20122012 jämfört med motsvarande kvartal 2011. Källa: Arbetsförmedlingen, egna beräkningarRisken för arbetslöshet är en viktig parameter Till detta kommer utvecklingen av varsel påsom hushållen har med sig när de ser på hur grund av neddragning av produktion ochderas egen ekonomi kan komma att utvecklas nedläggning av produktionsenheter. Under deoch vilka investeringar de bedömer sig ha råd åtta första månaderna 2012 var denna utveck-att göra. I diagram 42 återges svaren på två ling relativ lugn jämfört med 2000-talet ifrågor till hushållen i den månatliga konjunk- övrigt. Vi befarar dock att de varselsiffror somturbarometern. Från diagrammet kan utläsas att kommer under årets fyra sista månader blirhushållen inte tror att risken för att själva bli betydligt högre än hittills. I synnerhet befarararbetslös är särskilt hög. Sedan mitten av 2011 vi att omfattningen av varsel motiverade medtror hushållen på svagt sämre arbetsmarknads- nedläggning av produktionsenheter kommer attutsikterna som helhet. öka. Risken är också påtaglig att den inbyggdaDiagram 42 Konsumenternas tro om arbetslösheten i buffert som företagen skaffat sig medallmänhet och för egen del bemanningsföretag och visstidsanställningar 100 tro om arbetslösheten inte räcker. Har vi rätt i våra farhågor kommer 80 närmaste 12 månaderna bedömning av risk för egen effekterna av detta att visa sig i ökad 60 arbetslöshet främst under andra halvåret 2013. arbetslöshet 40 nettotal 20 0 Vår bedömning är att arbetslösheten 2013 -20 kommer att bli högre än vad vi bedömde i den -40 -60 förra prognosen i mars. Detta beror på den nedjusterade tillväxten främst nästa år samt att 8 9 0 1 2 ok 8 ok 9 ok 0 ok 1 2 08 ja 8 09 ja 9 ap 0 ja 0 ap 1 1 ap 2 r-0 r-0 r-1 r-1 r-1 t-0 t-0 1 t-1 1 t-1 1 l-0 l-0 l-1 l-1 l-1 n- n- n- n- n- ap ju ap ju ju ju ju ja ja arbetsmarknadspolitiska medel för att under-Källa: Konjunkturinstitutet lätta yrkesmässig och geografisk rörlighet i stort sett saknas. Dessutom gör fallande hus-Mycket talar för att arbetslösheten mot slutet priser det svårare (ibland omöjligt) att kunnaav 2012 hamnar på något högre nivåer än vad flytta till nya jobb och därigenom riskerarsom registrerats hittills under året. Utbudet av antalet långtidsarbetslösa bli fler.arbetskraft kommer att fortsätta öka någotsamtidigt som sysselsättningen planar ut. För 2012 bedömer vi att arbetslösheten stannarEffekten av detta blir att arbetslösheten ökar. vid vår tidigare bedömning på 7,9 procent i årsgenomsnitt. För 2013 är vår bedömning att arbetslösheten kommer att hamna på 8,2 pro- cent. 30 (32)
  • Matchningen Vi har i tidigare rapporter oroats över att Beveridgekurvan flyttats utåt, vilket betyder attI augusti 2012 var antalet nyanmälda platser vid en viss relation mellan lediga platser ochtill arbetsförmedlingen 50 478 stycken. Det arbetskraftens storlek är arbetslösheten alltinnebär en minskning från motsvarande månad högre. Under 2012 förefaller denna relation2011 med ungefär 7 procent. Antalet nyanmäl- ”fastnat” i ett läge. Den sista observationenda platser till Arbetsförmedlingen har ökat från augusti 2012 tyder möjligen på att kurvanunder de senaste åren men började minska i ytterligare viker utåt, det vill säga att situa-februari 2012. Även om antalet lediga platser tionen förvärras.vid Arbetsförmedlingen inte utgör hela utbudetav jobbmöjligheter är det en indikation på att En förutsättning för hög sysselsättning och lågsysselsättningen kommer att fortsätta att öka arbetslöshet är att matchningen fungerarmen inte alls med samma takt som tidigare. effektivt. Enligt Konjunkturinstitutet är ”jobbchansen”, alltså sannolikheten för denEnligt Teknikföretagens konjunkturbarometer som är arbetslös att få ett jobb, 2012 lägre änför tredje kvartalet 2012 har bristtalen för vid alla tidigare mätningar sedan 2005. Detyrkesarbetare minskat något sedan mätningen förstärker bilden av att matchningen fungerarkvartalet innan, från 16 till 12. För ingenjörer dåligt.och tekniker noteras en ökning i bristtal från 24till 25. Bristtalen anger andelen företag som Är förhållandet så, är det ett tydligt tecken påanser sig inte kunna få tag på arbetskraft med att regeringens utbudspolitik misslyckats. Dettillräcklig kompetens bland yrkesarbetare räcker inte med att öka utbudet på arbetskraftrespektive ingenjörer och tekniker. om insatser inte vidtas för att se till att den arbetskraft som ska hitta ett nytt jobb också fårBeveridgekurvan visar sambandet mellan med sig den kompetens som efterfrågas. Attarbetssökande och lediga platser. enbart pressa reservations-lönen nedåt och att erbjuda höga subventioner ger uppenbarligenDiagram 44 Beveridgekurvan för Sverige jan 2007 – aug 2012 inte de resultat som teori-boken indikerar. 1,0 augusti 2012kvarstående lediga platser i relation till antalet i januari 2008 januari 2012 0,9 arbetskraften, procent 0,8 januari 2009 januari 2007 januari 2011 0,7 0,6 januari 2010 0,5 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 arbetslöshet, procentKälla: Industrins ekonomiska råd 31 (32)
  • Fördjupningsruta:Fördjupningsruta Parternas syn på framtidenSedan drygt 15 år tillbaka gör TNS Prospera regelbundna mätningar av vad konjunkturbedömare ochandra representanter för grupperingar i samhället tror om framtiden. Frågorna omfattar tron omtillväxt, räntor och löneökningar på ett, två och fem års sikt. Att studera skillnaderna (och likheterna) isynen på vad som kommer att hända visar sig vara intressant. Vi har här valt att koncentrera oss på hurarbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer bedömt dels tillväxt, dels löneökningstaktenpå ett års sikt.I diagram 45 framgår att på ett års sikt följer bedömningarna varandra rätt väl om vart ekonomin är påväg, genom den senaste krisen och uppgången därefter. En jämförelse med det uppmätta utfallet visardock att bägge parter underskattade både djupet i nedgången och kraften i den efterkommandeuppgången. Det går utifrån resultatet av TNS Prosperas enkäter inte att säga att den ena eller andraparten automatiskt skulle vara mer eller mindre optimistisk om framtiden. Under det senaste åretförefaller emellertid arbetstagarorganisationerna ha varit något mer optimistiska. Vid de två senasteundersökningstillfällena är emellertid arbetsgivarorganisationerna något mer optimistiska. Diagram 45 Parternas bedömning om tillväxten på ett års sikt, Diagram 46 Parternas bedömningar om löneökningar på ett års genomsnitt sikt 5 5 arbetstagarorganisationer 4,5 arbetsgivarorganisationer 4 4 3 3,5 3 procent 2 procent 2,5 2 1 1,5 0 1 arbetstagarorgansiationer arbetsgivarorganisationer 07 08 09 10 11 12 6 07 7 08 8 09 9 10 0 11 1 12 0,5 t- 0 t- 0 t- 0 t- 0 t- 1 t- 1 b- b- b- b- b- b- n- n- n- n- n- n- ok ok ok ok ok ok fe fe fe fe fe fe ju ju ju ju ju ju -1 0 jul-95 jul-96 jul-97 jul-98 jul-99 jul-00 jul-01 jul-02 jul-03 jul-04 jul-05 jul-06 jul-07 jul-08 jul-09 jul-10 jul-11 jul-12 -2 Källa: TNS Prospera, Macrobond Källa: TNS Prospera, MacrobondNär vi därefter går över till att se hur parterna bedömer utvecklingen för framtida löneökningar (sediagram 46) är det slående hur väl bedömningarna kring faktiskt utfall av löneökningstakten om ett årföljer varandra. I detta diagram finns med bedömningar sedan 1995, vilket gör det möjligt att underlång tid se likheter och skillnader.Intrycket är att arbetsgivarorganisationer oftare tror på en något snabbare löneökningstakt änarbetstagarorganisationerna. Det ska understrykas att dessa mätningar inte avser utfall vidavtalsförhandlingar utan handlar om vad respektive part tror om det faktiska utfallet. Det förefaller idiagrammet gå att utläsa en trend från bägge parter att idag ha lägre förväntningar på det faktiskautfallet i procent. Detta skulle kunna förklaras med att prisutvecklingstakten ofta visat sig hamnaunder Riksbankens långsiktiga målvariabel. Relativt sett lägre löneökningar ger därigenom ändå realalöneförbättringar. 32 (32)
  • Tnr: 1848-1 ISBN: ISBN 978-91-7391-347-8 Produktion och tryck: Unionen Okt 2012