Ekonomiska                           förutsättningar                     Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen ...
OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTER                           Teknikföretagen har         medlemsföretag med tillsammans närmar...
Förord                           Efter sommaren kommer Unionen, Teknikföretagen och Almega och en                         ...
Innehåll                           Sammanfattning                           Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnads...
. Internationell utblick                            Global BNP väntas växa snabbt, men den höga arbetslöshetenväntas bestå...
Sammanfattning                           Rapporten sammanfattas i följande i tre avsnitt. Först följer ett antal slutsatse...
****                           Teknikindustrin i Sverige har påverkats mycket kra igt av raset i e erfrågan e er nanskra- ...
snittliga produktivitetstillväxt mellan       -    , procent per år. När sedan e erfrågan föll                           s...
Viktiga ekonomiska förutsättningar för en väl                           fungerande lönebildning                           ...
Arbetsmarknaden globaliseras i snabb takt                            Lågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rej...
1. En väl fungerande lönebildning                            En väl fungerande lönebildning är långsiktigt avgörande för f...
Parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn kan inte påverka andra parter                            på an...
2. Viktiga ekonomiska samband                            för företag och anställda                            Syftet med f...
För att hålla koll på hur vår kostnadsmässiga konkurrenskra utvecklas relativt konkur-                            renterna...
Arbetsmarknaden en alltmer global marknad                            Arbetsmarknaden är som andra marknader också en markn...
Konjunkturen svänger – investeringar och jobb följer med viss eftersläpning                            Konjunkturen har hi...
3. Fakta om Sveriges                            teknikindustri och tjänster                            Syftet med detta ka...
Stora skillnader och mycket som förenar i teknikindustrin                            Teknikindustrin omfattar stora delar ...
Följande citat är illustrativt :                            ”Även det omvända gäller, tjänster som är direkt eller indirek...
Två av tre anställda är en tjänsteman                            Den ökade specialiseringen på global basis och helt nya e...
tjänstemän i Sverige. För att visa förändringen över de senaste fem åren har dessa till stor del                          ...
industriländer. E ersom marknaderna här inte växer i den omfattning som gäller i de nya                            snabbvä...
utomlands påverkats av svängningarna i e erfrågan i samband med hög respektive                                            ...
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Ekonomiska förutsattningar
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Ekonomiska förutsattningar

1,080

Published on

Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2011

Published in: News & Politics
1 Comment
1 Like
Statistics
Notes
No Downloads
Views
Total Views
1,080
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
3
Comments
1
Likes
1
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Transcript of "Ekonomiska förutsattningar"

  1. 1. Ekonomiska förutsättningar Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2011 En rapport från Unionen, Almega och TeknikföretagenRapport_2001_klar.indd 1 2011-05-10 13.22
  2. 2. OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTER Teknikföretagen har medlemsföretag med tillsammans närmare anställda i Sverige. Av dessa arbetar fyra av fem i ett industriföretag, medan resten, d.v.s. procent arbetar i ett tjänste- eller serviceföretag. IT &Telekomföretagen har ca medlemsföretag med anställda och Svenska Teknik & Designföretagen har närmare medlemsföretag med drygt anställda . Tillsammans och avräknat företag som är medlemmar på era håll omfattar rapporten över företag med tillsammans ungefär anställda i Sverige. Detta är de i teknikindustri och tjänster direkt anställda. Det antal som totalt i Sverige sysselsätts av efterfrågan på produkter tillverkade i teknikindustri och tjänster är betydligt er, eller ungefär en miljon. Mer om detta nns att läsa i kapitel .Rapport_2001_klar.indd 2 2011-05-10 13.22
  3. 3. Förord Efter sommaren kommer Unionen, Teknikföretagen och Almega och en rad andra parter att inleda förhandlingar om nya kollektivavtal. En för alla viktig fråga är att förhandlingarna resulterar i en väl fungerande lönebildning. En sådan är långsiktigt avgörande för företagens konkur- renskraft och för medarbetarnas reallöner och sysselsättning i Sverige. Mot bakgrund av de omfattande förändringar som företag och anställda genomgår nns behov av en aktuell analys av det ekonomiska läget och en genomgång av de ekonomiska förutsättningarna inför den kommande avtalsrörelsen. Internationellt konkurrensutsatta industri- och tjänsteföretag genomgår kra iga föränd- ringar i e erfrågan. Sedan drygt ett år har konjunkturen vänt upp och detta e er ett fall som för många var det största i modern tid. Finanskrisen blev en industrikris. De tjänsteprodu- cerande företagen klarade sig överlag betydligt bättre. Minst lika viktiga är de strukturella förändringar som följer av globaliseringen. Den ekonomiska tillväxten sker framför allt i länder som Kina, Indien och Brasilien och de konkurrerar allt mer med kvali cerade produk- ter och tjänster. Globaliseringen förändrar i hög grad förutsättningarna också för verksamheter i Sverige. Industrin köper mer tjänster, men blir också i sig mer och mer tjänsteintensiv. Tillverkande teknikföretag har redan idag er tjänstemän än arbetare anställda i Sverige. Många tjänstefö- retag är nära lierade med tillverkande företag och med detta ömsesidiga beroende är det inte meningsfullt att skilja på produkter och tjänster i industrin. Unionen, Teknikföretagen och Almega har med dessa utgångspunkter tillsammans beställt en rapport om de ekonomiska förutsättningarna för teknikindustrin och tjänster inför de kommande avtalsförhandlingarna. Rapporten innehåller många nya fakta, bland annat om betydelsen av tillverkande teknikindustri och tjänster för Sveriges ekonomi och välstånd. Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till att öka förståelsen för de villkor som gäller för internationellt konkurrensutsatta företag. Parterna inom den internationellt konkurrens- utsatta sektorn kan inte påverka andra parter på annat sätt än att beskriva och förklara den verklighet dessa företag och anställda arbetar under och att det ytterst också är dessa gränser som gäller oss alla. Rapportens författare är chefekonomerna Daniel Lind (Unionen), Lena Hagman (Almega) och Anders Rune (Teknikföretagen). Faktainsamlingen avslutades - - . Stockholm i maj Daniel Lind Lena Hagman Anders Rune Unionen Almega Teknikföretagen 3Rapport_2001_klar.indd 3 2011-05-10 13.22
  4. 4. Innehåll Sammanfattning Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnadsläget Fakta och betydelse för Sverige av teknikindustri och tjänster Viktiga ekonomiska förutsättningar för en väl fungerande lönebildning . En väl fungerande lönebildning . Viktiga ekonomiska samband för företag och anställda Internationell konkurrenskraft avgörande för framgång En väl fungerande lönebildning ger låg in ation Ökade reallöner och/eller ökad sysselsättning? Arbetsmarknaden en alltmer global marknad Avkastningskraven bestäms internationellt Konjunkturen svänger – investeringar och jobb följer med viss eftersläpning . Fakta om Sveriges teknikindustri och tjänster Stora skillnader och mycket som förenar i teknikindustrin Svensk teknik lika mycket tjänster som industri Företagen gör en ärdedel själva – resten köper man in Mer tjänster i inköp och även i den egna förädlingen Två av tre anställda är en tjänsteman Storföretagen: fyra av fem arbetar utanför Sverige Mest export från teknikindustri och tjänster Tjänsteexporten ökar både från tjänstesektorn och industrin . Teknikindustri och tjänster avgörande för svensk ekonomi Fler än en miljon sysselsatta i teknikindustri och tjänster Teknikindustri och tjänster: företagstjänster dominerar Spridningse ekterna störst i industrin Snabb sysselsättning i kunskapsintensiv tjänsteproduktion Minskad egenförädling i industrin Ökat importberoende Ökad import av tjänster som insatsprodukter Teknikexportens betydelse för Sveriges ekonomi Industrisysselsättningen nästan oförändrad – tack vare starkare samspel Industrins andel av BNP har ökat – inte minskatRapport_2001_klar.indd 4 2011-05-10 13.22
  5. 5. . Internationell utblick Global BNP väntas växa snabbt, men den höga arbetslöshetenväntas bestå Finanskrisen blev en industrikris Flera risker i den gamla ekonomin Arbetskraftskostnader och produktivitet i ett internationellt perspektiv Arbetskraftskostnadsnivåer Arbetskraftskostnadsökningar fram till Relativa arbetskraftskostnader Industrins produktivitetstillväxt . Konjunkturläget våren Internationellt: Uppåt från djup botten Europa: Stora skillnader mellan länder och branscher USA: Betydande återhämtning men trögt i bilindustrin Teknikindustrin i Sverige: Få hinder mot fortsatt uppgång Orderläget indikerar fortsatt uppgång i produktion och sysselsättning Bilindustrin: en industri i snabb förändring Personbilar: största förändringen i modern tid Stark krona en stor utmaning för bilindustrins anläggningar i Sverige Tunga lastbilar: Sveriges tyngsta industri? Metallvaruföretag: Följer med upp och ut i världen Maskinindustrin: Investeringarna avgör takten Elmaskiner: Ytterligare en investeringstung bransch Tele- och elektronik: Volymerna tillbaka Konjunkturläget för IT- och telekomföretag Aktuella konjunkturutsikter för IT- och telekomföretag Konjunkturläget för tekniska konsulter och arkitekter Aktuella konjunkturutsikter för tekniska konsulter och arkitekter . Priser och produktivitet Producentpriser Produktivitet . Investeringar Industrin investerar allt mindre i maskiner och anläggningar Immateriella investeringar allt viktigare för konkurenskraften 5Rapport_2001_klar.indd 5 2011-05-10 13.22
  6. 6. Sammanfattning Rapporten sammanfattas i följande i tre avsnitt. Först följer ett antal slutsatser av det ekonomiska läget och utsikterna internationellt. Här sammanfattas också huvuddragen i det aktuella konjunkturläget inom teknikindustrins olika branscher och tjänsteföretag, främst inom IT, telekom och tekniska konsulter (kapitel ) samt priser och produktivitet (kapitel ). Industrins arbetskra skostnader nominellt och beaktat hur produktivitet och valutakurser påverkar kostnadsläget i Sverige relativt viktiga konkurrenter i andra länder tas upp i detta sammanhang (kapitel ). Under nästa rubrik presenteras viktiga och nya fakta om teknikindustri och tjänster i Sverige (kapitel ) samt en ödesanalys som visar den verkliga betydelsen för Sveriges ekonomi och välstånd av teknikindustri och tjänster (kapitel ). Sammanfattningen avslutas med vår analys av de viktigaste ekonomiska förutsättningarna som lönebildningen måste baseras på för att fungera väl (kapitel och ). Investeringarna är den faktor som är mest avgörande för företagens långsiktiga konkurrenskra och även här presenteras i rapporten nya viktiga fakta (kapitel ). Sy et med rapporten är att genom att presentera fakta och analys av de ekonomiska förut- sättningarna lägga en grund för Unionen, Almega och Teknikföretagen inför den kommande avtalsrörelsen. Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnadsläget Tillväxten internationellt förväntas i år och nästa år bli något lägre än förra året, men den globala återhämtningen väntas fortskrida. Skillnaderna mellan de nya tillväxtländerna och gamla industriländer i västvärlden förblir dock stora. Även inom Europa kommer skillnaderna mellan länder att vara fortsatt stora. Under senare tid står återhämtningen e er nanskrisen på en allt stabilare grund inom industriländerna, vilket gör att tillväxtutsikterna för Europa också förbättrats något. Samtidigt nns det era nedåtrisker, och dessa väger tyngre än uppåtmöjligheterna. Främst på grund av stigande oljepriser har nedåtriskerna förstärkts. De viktigaste av dessa är, förutom risk för fortsatt stigande oljepriser: ( ) skuldproblematiken i era EU-länder; ( ) bostadsmarknaden i USA; ( ) överhettning i tillväxtländerna; ( ) stigande råvaru- och energipriser och därpå höjd in ation. De globala obalanserna i världshandeln verkar också bestå. I andra vågskålen ligger möjligheten att utvecklingen kan komma att bli bättre än vad de ledande prognosinstituten räknar med. Grunden för detta är företagens starka balans- räkningar och att en ytterligare förbättring av det globala vinstläget är möjlig, vilket skulle kunna dra upp investeringarna ytterligare. Utvecklingen på arbetsmarknaden har dessutom inom OECD-området stabiliserats under senare tid och det skulle kunna bidra till att konsumtionstillväxten kan komma att bli högre än prognoserna visar i dagsläget. Å andra sidan talar mycket för att arbetslösheten väntas minska långsamt, även till följd av att er söker sig ut på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är på väg nedåt i västvärlden, men även i slutet av väntas den i USA och Västeuropa ligga mellan - procent. Den globala industriproduktionen drabbades hårt av nanskrisen. Den snabba uppgången däre er innebär dock att den globala industriproduktionen nu ligger på en högre nivå än före nanskrisen. Detta som en följd av den snabba produktionstillväxten i Kina och andra tillväxtländer. I västvärlden är nivån på industriproduktionen fortfarande lägre än före nanskrisen. Skillnaderna mellan olika länder i västvärlden är betydande och framtidsutsik- terna skiljer sig också åt. 6Rapport_2001_klar.indd 6 2011-05-10 13.22
  7. 7. **** Teknikindustrin i Sverige har påverkats mycket kra igt av raset i e erfrågan e er nanskra- schen, men har sedan återtagit en hel del av nedgången. Fortfarande är det dock en väsentlig bit kvar jämfört med tidigare nivåer. Enligt de tillverkande företagen är det fortfarande mest bristande e erfrågan som uppfattas vara det som mer än brist på kapacitet eller personal som begränsar tillväxten. För tjänsteföretag inom IT och tekniska konsulter är det däremot er företag som besväras av brist på personal än de som menar att det är e erfrågan som är den trånga sektorn. För att möta e erfrågan försöker IT-företagen lösa problemet med ökad outsourcing till utlandet, men även genom att locka utländsk arbetskra till sin verksamhet i Sverige. För IT- och telekomföretagen blev det en ovanligt kort svacka i samband med nanskrisen jämfört med tidigare konjunkturnedgångar. Teknik- och industrikonsulterna mötte fortsatt ökad e erfrågan i början av , medan arkitekterna redovisat en sämre orderutveckling. De esta företag inom både arkitekter och teknikkonsulter förväntar sig ändå ett förbättrat orderläge till sommaren. IT-företagen förutser en fortsatt stigande e erfrågan i samband med en relativt stark tillväxt i svensk ekonomi samt en fortsatt återhämtning på exportmarknader i omvärlden. Första kvartalet var konjunkturmässigt relativt dämpat för teknikindustrin. Därtill be nner sig olika branscher och företag i vitt skilda situationer. Men sammantaget nns en ordertillväxt till grund för en fortsatt uppgång i produktion och sysselsättning under året. Bedömningen är att uppgången fortsätter, men i avtagande takt. Den positiva utvecklingen med ett ökat antal anställda kan förväntas fortsätta hela året. **** Arbetskra skostnaderna i svensk industri har ökat med i genomsnitt mellan , – , procentenheter per år mer än genomsnittet i Västeuropa - . Om man jämför hur arbetskra skostnaderna i svensk industri ökat jämfört med euroområdet har de ökat med , – , procentenheter mer per år - . Även i det kortare perspektivet, - , har de svenska ökningarna varit , till , procentenheter snabbare per år än för det västeuropeiska genomsnittet. Industrins arbetskra kostnad översteg Västeuropas med cirka fem procent . Utveck- lingen av den relativa arbetskra skostnaden visavi omvärlden beror på både utvecklingen av arbetskra skostnaderna och valutaförändringarna i förhållande till den svenska kronan. Den svenska relativa arbetskra skostnaden har varierat över perioden - , men nivån är så gott som densamma som i förhållande till ett vägt västeuropeiskt genomsnitt. Det beror på att en högre ökning av arbetskra skostnaden har vägts upp av en försvagad växelkurs. Kronans värde var drygt åtta procent lägre jämfört med läget . Även i det kortare perspektivet, i detta fall mellan - , har den svenska industrins relativa kostnad varierat, men mätt över hela perioden är den i stort sett oförändrad i förhållande till ett vägt västeurope- iskt genomsnitt. Åren som föregick nanskrisen var i produktivitetshänseende gynnsamma i många länder. På grund av en konjunkturellt betingad försvagning under uppgick den svenska industrins produktivitetstillväxt till , (EU Klems) respektive , (BLS) procent för åren - . Trots denna nedväxling i förhållande till det längre genomsnittet var det bara Finland bland de jämförda länderna som kunde uppvisa ett högre genomsnitt under denna period. Sverige, Finland och USA är de länder som har en teleindustri som har uppvisat en mycket snabb produktivitetstillväxt under de senaste decennierna. Produktiviteten föll mer i svensk industri än i många andra länder under - . I teknikindustrin ökade produktiviteten med i genomsnitt , procent per år under treårsperioden - . En viktig förklaring till teknikindustrins produktivitetsutveckling är bidraget från tele- och elektroindustrin. Om denna exkluderas var teknikindustrins genom- 7Rapport_2001_klar.indd 7 2011-05-10 13.22
  8. 8. snittliga produktivitetstillväxt mellan - , procent per år. När sedan e erfrågan föll samman i nanskrisens spår stod företagen med för många anställda i förhållande till den produktion som skulle levereras. Det innebar att produktiviteten sjönk kra igt under - , eller med drygt procent respektive drygt procent . Under har vi sett en motsvarande konjukturellt betingad uppgång av produktiviteten, inom teknikindustrin uppgick den till preliminärt procent. Under åren - låg företagstjänsternas produktivitetsökning på , procent i genom- snitt per år, sedan föll produktiviteten med , procent och med , procent . Företagens egen prisutveckling är av störst intresse i lönebildningssammanhang även om konsumentprisutvecklingen är avgörande för löntagarnas köpkra . När exporten rasade föll kronan kra igt mot de stora valutorna. Exportpriserna för teknikindustrin steg därmed kra igt räknat i svenska kronor. I takt med att kronan sedan stigit i värde har företagens priser sjunkit. Fakta och betydelse för Sverige av teknikindustri och tjänster I den tillverkande teknikindustrin har tjänstemännen blivit er samtidigt som antalet arbetare har minskat med sedan mitten av -talet. I dagens teknikindustri och tjänster är i genomsnitt två av tre en tjänsteman och tjänstemännen svarar för procent av lönesumman i företagen. Globaliseringen har förändrat strukturen i de svenska storföretagen. I de stora företagen är det nu inte mindre än fyra av fem som arbetar utanför Sverige. Ser vi till försäljningen är det endast åtta procent av den totala försäljningen som säljs i Sverige. Exporten från teknikindustrin och den kvali cerade tjänsteexporten dominerar svensk export. Exporten av teknikprodukter väger tungt i Sveriges export och har ha stort genomslag på den totala exporttillväxten och därmed även på Sveriges BNP-tillväxt, både i hög- som lågkonjunk- turer. Tjänsteexporten har fått en allt större betydelse för Sveriges export och utgör idag procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexporten har under de senaste åren varit exporten av IT-tjänster. Företagen producerar numera ungefär en ärdedel av det de säljer, resten köper de in av andra företag och dessa långa förädlingskedjor sträcker sig över i princip hela världen. Genom att analysera ödet av insatsprodukter går det också att få en mer verklighetsnära bild av hur betydelsefulla olika sektorer är för utvecklingen av svensk ekonomi. En sådan analys visar bland annat att antalet personer som sysselsätts av e erfrågan på produkter producerade i teknikindustri och tjänster i Sverige har ökat och uppgår uppskattningsvis till ungefär en miljon personer. Av dessa arbetar ungefär med IT-tjänster, FoU och övriga företagstjänster. En stor del av dessa tjänster levereras som insatser till produktionen i både tillverkande teknikindu- stri och andra sektorer. Det intensi erade samspelet mellan industrin och övriga ekonomin är särskilt påtagligt för de kunskapsintensiva delarna av tjänstesektorn. Tillverkande teknikindustri sysselsätter ungefär i datakonsultbranschen, FoU och övriga företagstjänster. Av dessa sysselsätts den absoluta merparten i övriga företagstjänster. 8Rapport_2001_klar.indd 8 2011-05-10 13.22
  9. 9. Viktiga ekonomiska förutsättningar för en väl fungerande lönebildning Internationell konkurrenskra är avgörande för framgång. För att hålla koll på hur vår kost- nadsmässiga konkurrenskra utvecklas relativt konkurrenterna, bör vi följa och analysera såväl utvecklingen av arbetskra skostnader som valuta och produktivitet. Nyckeln till framgång nns i begreppet en väl fungerande lönebildning. I den egna verksamheten är arbetskra skostnaderna den helt dominerande kostnaden varför det är särskilt viktigt att jämföra denna mot konkurrenter och alternativa lokaliseringar. Kost- naden för anställda måste för att vara jämförbar stämmas av mot motsvarande kostnad i samma valuta. Valutors förändrade värde påverkar produktionskostnaden i olika länder, men orsaken till vär- deförändringarna domineras o a av kortsiktighet och nyckfullhet. Det innebär att parterna på arbetsmarknaden inte bör ta hänsyn till valutakursernas svängningar i sina avtalsförhandlingar. En svagare valuta kan kortsiktigt gynna den kostnadsmässiga konkurrenskra en, men urholkar på sikt löntagarnas köpkra och landets rikedom. En över tid försvagad svensk valuta är ett felaktigt sätt att stärka den internationella konkurrenskra en för teknikindustri och tjänster i Sverige. I det nu aktuella läget, där den svenska kronan har ökat i värde en längre period, nns det dock en oro hos många företag som konkurrerar med företag i andra länder att kronkursen innebär att man inte kostnadsmässigt med sin förädling i Sverige klarar att konkurrera. Kostnaden skall också ställas i förhållande till vad som presteras, dvs. till produktiviteten. Arbetskra kostnad i gemensam valuta visar om kostnadsläget är högt eller lågt i Sverige, men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskra skostnad per producerad enhet) som visar hur kostnadsmässigt konkurrenskra ig verksamheten verkligen är. En väl fungerande lönebildning ger låg inflation I dagsläget kan konstateras att löneutvecklingen inom industrin inte är in ationsdrivande. Löneökningarna är lägre än tidigare och produktiviteten ökar starkt under uppgången i konjunkturen. Låg in ation ökar reallönen samtidigt som de nominella ökningarna kan begränsas. Företag och anställda har ett gemensamt intresse av löneökningar som ger ett bra utbyte realt förutsatt att de nominella ökningarna begränsas. För internationellt konkurrens- utsatta verksamheter är det på den internationella marknaden priserna bestäms. Företagen kan inte höja sina priser mer än vad marknaden accepterar. Vilka priser företagen kan ta ut i svenska kronor påverkas även av valutakurserna. Därför är det företagens egen prisutveckling som är av störst intresse i lönebildningssammanhang även om konsumentprisutvecklingen är avgörande för löntagarnas köpkra . Ökade reallöner och ökad sysselsättning möjligt, det behöver inte vara antingen eller Visserligen kan man föra ett resonemang om att löneökningar blir för höga så minskar sysselsättningen. Till viss del är dessa kommunicerande kärl, allt annat lika. Men ökade löner som försvaras av ökad produktivitet, kan medverka till en kostnadsutveckling i företagen som också ger er jobb. Detta förutsatt att kopplingen till produktiviteten upprätthålls, dvs. att lönerna står i rimlig proportion till vars och ens prestation. Det behöver således inte vara ett antingen eller. Viktigt är således att löner di erentieras så att de speglar skillnader i produktivitet och stimulerar till ökad produktivitet. 9Rapport_2001_klar.indd 9 2011-05-10 13.22
  10. 10. Arbetsmarknaden globaliseras i snabb takt Lågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rejält med sina snabbt växande ekonomier. Detta har inneburit en hel del anpassning och påverkat verksamheter också i Sverige. Globaliseringen går nu in i en ny fas där utvecklingsländer i allmänhet och Kina i syn- nerhet alltmer konkurrerar också med hög kompetens. För lönebildningen i Sverige innebär denna nya fas av globaliseringen att betydligt er individer än tidigare är konkurrensutsatta på en global marknad. Fler anställda utsätts för hårdare konkurrens i en global ekonomi samtidigt som företagens avsättningsmöjligheter ökar. Investeringar ger konkurrenskraft i ett längre perspektiv Företag behöver både kapital och goda insatser av sina medarbetare för att driva verksamhe- ten med framgång. Företagen måste vara konkurrenskra iga och lönsamma för att överleva över tid. De som investerar i verksamheten kräver avkastning på investeringen. Avkastnings- kraven sätts numera i huvudsak internationellt och kan man inte räkna med att en investe- ring i Sverige minst motsvarar vad man kan förvänta på annat håll, då blir investeringen här inte av. Investeringarna i främst maskiner har under senare år varit låga inom teknikindustrin. Detta är oroande, men det nns era förklaringar till att investeringarna sammantaget fallit kra igt. En är att tele- och elektroindustrin alltmer består av tjänsteintensiv produktion. Inom industrin har det skett en påtaglig förskjutning från investeringar i maskiner och anläggningar till immateriella investeringar. Inom industrin har de immateriella investering- arna i det närmaste fördubblats sedan . Jämfört med era konkurrentländer har svensk industri en större andel immateriella investeringar som andel av förädlingsvärdet. En möjlig förklaring till detta kan vara att ett antal stora tillverkningsföretag investerar relativt mycket i FoU i Sverige. Även beaktat dessa förklaringar kvarstår att industrin och ertalet övriga delar av ekonomin antagligen står inför en längre period där även fysiska investeringar kommer att behöva öka betydligt. Avslutningsvis innehåller rapporten en rad fakta om aktuella ekonomiska förutsättningar och betydelsen av teknikindustri och tjänster, varav de viktigaste redovisats ovan. Vår för- hoppning är att rapporten han medverka till en väl fungerande lönebildning i den kommande avtalsrörelsen. Rapporten inleds i kapitel med en redovisning av vad Unionen, Almega och Teknikföretagen gemensamt menar att en väl fungerande lönebildning innebär, bland annat på det mer övergripande planet; ”För (…) teknikindustri och tjänster, är det en lönebildning som sammantaget ger ökad konkurrenskra för verksamheter i Sverige i relation till motsvarande verksamheter i andra länder. Detta till gemensam nytta för företag och anställda i Sverige. lönebildning som stärker konkurrenskra en för verksamheterna i Sverige. Sverige måsta utgå från vad som sker i omvärlden. - marknaden för att vara en norm som säkerställer en för Sverige väl fungerande lönebild- ning. För att lönebildningen ska fungera väl i Sverige räcker det inte med att arbetsgivare, fackför- eningar, företag och anställda i den internationellt konkurrensutsatta sektorn är överens om principerna ovan och även följer dem. För att lönebildningen i Sverige skall fungera väl måste även andra delar av arbetsmarknaden acceptera och respektera att det är förutsättningarna för de internationellt konkurrensutsatta delarna av ekonomin som sätter gränserna.” 10Rapport_2001_klar.indd 10 2011-05-10 13.22
  11. 11. 1. En väl fungerande lönebildning En väl fungerande lönebildning är långsiktigt avgörande för företagens konkurrenskraft, medarbetarnas reallöner och sysselsättning i Sverige. En väl fungerande lönebildning innebär att: uppgi erna och den anställdes sätt att uppfylla dessa. ansvar och kompetens. anställdas kompetens och arbetsuppgi er så att den stimulerar till ökad produktivitet och ökad konkurrenskra . företaget utifrån dess ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar. Parterna har ett ansvar för lönebildningen och kollektivavtal är ett viktigt instrument för en väl fungerande lönebildning. Punkterna ovan visar tydligt på kopplingen mellan den anställdes ersättning och företagets krav på prestation. En väl fungerande lönebildning är en lönebildning som motiverar och möjliggör för medarbetaren att öka produktiviteten på ett sätt som ökar företagets konkur- renskra . Företaget och den anställde har ett gemensamt intresse av att både den anställde och företaget fortsätter att utvecklas väl. Bara ett långsiktigt lönsamt företag kan ge sina medarbetare trygga jobb och samtidigt bra ersättning för arbetet. För den sektor av ekonomin som är mest direkt utsatt för internationell konkurrens, det vill säga teknik industri & tjänster, innebär en väl fungerande lönebildning en lönebildning som sammantaget ger ökad konkurrenskra för verksamheter i Sverige i relation till motsvarande verksamheter i andra länder. Detta till gemensam nytta för företag och anställda i Sverige. lönebildning som stärker konkurrenskra en för verksamheterna i Sverige. Sverige måsta utgå från vad som sker i omvärlden. - marknaden för att vara en norm som säkerställer en för Sverige väl fungerande lönebild- ning. För att lönebildningen ska fungera väl i Sverige räcker det inte med att arbetsgivare, fackför- eningar, företag och anställda i den internationellt konkurrensutsatta sektorn är överens om principerna ovan och även följer dem. För att lönebildningen i Sverige skall fungera väl måste även andra delar av arbetsmarknaden acceptera och respektera att det är förutsättningarna för de internationellt konkurrensutsatta delarna av ekonomin som sätter gränserna. I Sverige har det funnits en brett förankrad uppfattning på arbetsmarknaden om att det måste vara den internationellt konkurrensutsatta sektorn som fastställer ramen för företagens lönekostnadsutveckling, en ram alla parter har att inordna sig i. En lönebildning där inter- nationellt konkurrensutsatt sektor sätter ett märke utifrån sina förutsättningar som sedan används som golv eller på annat sätt inte respekteras av andra parter kan naturligtvis inte kallas för en väl fungerande lönebildning. 11Rapport_2001_klar.indd 11 2011-05-10 13.22
  12. 12. Parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn kan inte påverka andra parter på annat sätt än att beskriva och förklara den verklighet dessa företag och anställda arbetar under och att det ytterst också är dessa gränser som gäller oss alla. Det är på dessa grunder vi tillsammans måste säkerställa en lönebildning som fungerar väl både på makro- och mikronivån. Utvecklingen med mer lokal och företagsnära lönebildning står givetvis inte i kon ikt med en väl fungerande lönebilning. 12Rapport_2001_klar.indd 12 2011-05-10 13.22
  13. 13. 2. Viktiga ekonomiska samband för företag och anställda Syftet med följande avsnitt är att ge läsaren en samlad introduktion till för rapporten viktiga och grundläggande ekonomiska samband. Ambitionen med sammanställningen är att lyfta fram de områden som är viktigast bland de ekonomiska förutsättningarna. Avsikten är också att lätt kunna se vad vi själva kan påverka och sådant vi mer har att förhålla oss till. Internationell konkurrenskraft avgörande för framgång Konkurrenskra är summan av en lång rad faktorer. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är den helt avgörande frågan hur dessa står sig i Sverige i förhållande till motsva- rande verksamheter (egna eller andras) utomlands. På lång sikt är det variabler som investeringar i fysiska tillgångar och immateriella som FoU och kunskap som har störst betydelse. På kort sikt är dessa faktorer mer givna, då de tar tid att förändra. Vi kan i det korta perspektivet därför mer fokusera på den kostnadsmässiga konkurrenskra en, dvs. jämföra direkta kostnader för verksamheter i Sverige och utomlands. Maskiner, råvaror och andra insatser har här ett pris som i grunden är lika för alla – ”ett världsmarknadspris” – vilket kan variera en del lokalt beroende på faktisk konkurrenssituation, transportkostnader, tullar m.m. Den egna förädlingen – dvs. den del man själv utför i sin egen verksamhet – innefattar i princip bara kostnader för arbetskra , kapitalkostnader (maskiner anläggningar, avskrivningar m.m.) och en vinst (i detta sammanhang kallad dri söverskott). Arbetskra skostnaderna är här vanligen den helt dominerande kostnaden varför det är särskilt viktigt att jämföra denna mot konkurrenter och alternativa lokaliseringar. Kostnaden för anställda måste för att vara jäm- förbar stämmas av mot motsvarande kostnad i samma valuta. Vilken valuta man väljer spelar ingen roll bara det är samma men med fokus på läget i Sverige är det mest naturligt att jämföra kostnaderna räknade i svenska kronor. Valutans betydelse behandlas i Kapitel och här även industrins arbetskra skostnader i internationell jämförelse. Valutors förändrade värde påverkar produktionskostnaden i olika länder, men orsaken till värdeförändringarna domineras o a av kortsiktighet och nyckfullhet. Det innebär att parterna på arbetsmarknaden inte bör ta hänsyn till valutakursernas sväng- ningar i sina avtalsförhandlingar. En svagare valuta kan kortsiktigt gynna den kostnadsmässiga konkurrenskra en, men urholkar på sikt löntagarnas köpkra och landets rikedom. En över tid försvagad svensk valuta är ett felaktigt sätt att stärka den internationella konkurrenskra en för teknikindustri och tjänster i Sverige. I det nu aktuella läget, där den svenska kronan har ökat i värde en längre tid (även om den åter har försvagats något sedan mitten av februari mot Euron), nns en oro hos många företag som konkurrerar med företag i andra länder att kronkursen innebär att man inte kostnadsmässigt med sin förädling i Sverige klarar att konkurrera. Kostnaden skall också ställas i förhållande till vad som presteras, dvs. till produktiviteten. Även produktiviteten måste jämföras relativt konkurrenterna internationellt. Det är betydande svårigheter att mäta och jämföra nivån på produktiviteten på aggregerad nivå, men är en av två komponenter när BNP-nivåer jämförs mellan länder. Vanligt är därför att man enbart redovisar förändringen mellan år utan att ange nivån på produktiviteten. Även förändringar mellan år är svåra att beräkna, då olika källor o a används för produktionsvolym och arbetade timmar. Mer om produktiviteten i Kapitel och . Att beräkningar av arbetskra skostnader per timme också innehåller betydande osäkerhet av samma slag bör nämnas i detta sammanhang. 13Rapport_2001_klar.indd 13 2011-05-10 13.22
  14. 14. För att hålla koll på hur vår kostnadsmässiga konkurrenskra utvecklas relativt konkur- renterna, bör vi följa och analysera såväl utvecklingen av arbetskra skostnader som valuta och produktivitet. Kostnaderna och produktivitet kan företag och anställda själva direkt påverka. Valutakurserna är däremot en faktor, man åtminstone i det kortare perspektivet, mer har att acceptera och anpassa sig till. På längre sikt är det visserligen hur väl vi utvecklar konkur- renskra en (i bred bemärkelse) det som också sätter värdet på vår valuta, men här samverkar eller motverkar även eventuella skillnader i räntenivåer och in ation/in ationsförväntningar. Nyckeln till framgång nns i begreppet en väl fungerande lönebildning, se portalen i kapitel . Arbetskra kostnad i gemensam valuta visar om kostnadsläget är högt eller lågt i Sverige, men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskra skostnad per producerad enhet) som visar hur kostnadsmässigt konkurrenskra ig verksamheten verkligen är. En väl fungerande lönebildning ger låg inflation Att ökade löner som inte motsvaras av ökad produktivitet ger in ation är ett väl känt faktum. Jämför vi löneökningarna i Sverige under lång tid och drar bort ökningen i produktivitet kan vi konstatera att ökningstakten väl överensstämmer med in ationen, korrigerad för e ekter via importen. Att denna så kallade inhemskt genererade in ation väl överensstämmer med ”lönein ationen” förklaras av att huvuddelen av Sveriges samlade förädlingsvärde (BNP) precis som i ett enskilt företag domineras av kostnaderna för arbetskra en. I dagsläget kan konstateras att löneutvecklingen inom industrin inte är in ationsdrivande. Löneökningarna är lägre än tidigare och produktiviteten ökar starkt under uppgången i konjunkturen. Andra in ationskällor är import och råvarupriser. Råvarupriser kan dra iväg när en ökad e erfrågan internationellt inte tillräckligt snabbt kan mötas av ett ökat utbud och prisökningarna riskerar sedan att rulla vidare genom hela förädlingskedjan ända fram till slutkunden. Via importen kan vi få in mer eller mindre in ation utifrån. En stark valuta innebär att den importerade in ationen hålls tillbaka. En starkare valuta begränsar även in ationstrycket från ökade råvarupriser. Låg in ation ökar reallönen samtidigt som de nominella ökningarna kan begränsas. Företag och anställda har ett gemensamt intresse av löneökningar som ger ett bra utbyte realt förutsatt att de nominella ökningarna begränsas så att de inte driver upp in ationen. Den anställde har ett berättigat intresse av att lönen utvecklas realt, dvs. att den ger ökad köpkra . När detta ska balanseras mot företagets lika berättigade intressen gäller det att komma ihåg att företaget har att beakta inte enbart lönen utan hela arbetskra skostnaden och att denna inte skall ställas mot något mer allmänt in ationsmått, utan mot de priser företaget kan ta ut på sina produkter eller tjänster. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är det på den internationella marknaden priserna bestäms. Företagen kan inte höja sina priser mer än vad marknaden accepterar. Löner i förhållande till in ationen i Sverige är viktiga för löntagarna, men det är arbets- kra skostnaderna och företagens egna priser som är det viktiga för företaget. Ökade reallöner och/eller ökad sysselsättning? Visserligen kan man föra ett resonemang om att löneökningar blir för höga så minskar sysselsättningen. Till viss del är dessa kommunicerande kärl, allt annat lika. Men ökade löner som försvaras av ökad produktivitet, kan medverka till en kostnadsutveckling i företagen som också ger er jobb. Detta förutsatt att kopplingen till produktiviteten upprätthålls, dvs. att lönerna står i rimlig proportion till vars och ens prestation. Det behöver således inte vara ett antingen eller. Viktigt är således att löner di erentieras så att de speglar skillnader i produktivitet och stimulerar till ökad produktivitet. 14Rapport_2001_klar.indd 14 2011-05-10 13.22
  15. 15. Arbetsmarknaden en alltmer global marknad Arbetsmarknaden är som andra marknader också en marknad där ena parten erbjuder sina tjänster (sin arbetstid) och där den andra parten köper tjänsten. Pris och prestation gäller även här. Arbetsmarknaden är av tradition lokal. Det är lokalt som personerna och arbetstill- fällen nner varandra. Men över tid är såväl företag som medarbetare rörliga och yttar om (tillräckligt) bättre förutsättningar nns på annat håll. Det som är nytt är dels att rörligheten för företagen (även för arbetskra en åtminstone inom Europa) ökat i takt med en ökad globalisering, dels att utbudet av arbetskra växer kra igt i utvecklingsländerna. Finansmarknaden var först med att verka mer på global basis. Finansiella tjänster har idag få om några geogra ska gränser. Även industrin har kommit långt i en internationell integration med sina långa förädlingskedjor och med olika verksamheter/olika delar av verksamheter mer och mer spridda globalt. Fler och er koncentrar exempelvis expertis i särskilda ”center of excellence”. Lågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rejält med sina snabbt växande ekonomier. Detta har inneburit en hel del anpassning och påverkat verksamheter också i Sverige. Globaliseringen går nu in i en ny fas där utvecklingsländer i allmänhet och Kina i syn- nerhet alltmer konkurrerar också med hög kompetens. Konkurrensen om jobben är en konkurrens som omfattar allt er jobb. Fortsatt framgångsrika företag i Sverige blir de som med sina medarbetare utvecklar en konkurrenskra ig verksamhet även i förhållande till den ökade kompetens och konkurrens som erbjuds på andra håll. Investeringarna är det som mer långsiktigt avgör konkurrenskra en. Att teknikindustrins investeringar i maskiner och anläggningar varit låga under ett antal år före nanskrisen kan i detta sammanhang uppfat- tas som oroande. Vår analys visa att det nns ett antal förklaringar och därtill har företagens investeringar i immateriella investeringar varit omfattande, mer om investeringar i kapitel . För lönebildningen i Sverige innebär denna nya fas av globaliseringen att betydligt er individer än tidigare är konkurrensutsatta på en global marknad. Nya marknader med hög tillväxt och länder som snabbt blir rikare innebär många gånger också att e erfrågan på svensk produktion ökar. Fler anställda utsätts för hårdare konkurrens i en global ekonomi samtidigt som företagens avsättningsmöjligheter ökar. Arbetskra en är mer rörlig än tidigare och inte minst är det allt lättare att sälja sina tjänster ute på världsmarknaden. Den anställde behöver med modern teknik inte på samma sätt som tidigare sitta nära sin arbetsgivare. Den geogra ska närheten till kunden som tidigare varit mer avgörande för tjänster betyder mindre och mindre. Arbetsmarknaden och här i första hand den med mer kvali cerade tjänster, globaliseras nu i snabb takt. Mer om arbetsmarkna- den nns i kapitel . Avkastningskraven bestäms internationellt Företag behöver både kapital och goda insatser av sina medarbetare för att driva verk- samheten med framgång. Företagen måste vara konkurrenskra iga och lönsamma för att överleva över tid. De som investerar i verksamheten kräver avkastning på investeringen. Avkastningskraven sätts numera i huvudsak internationellt och kan man inte räkna med att en investering i Sverige minst motsvarar vad man kan förvänta på annat håll, då blir inves- teringen här inte av. Detsamma gäller den löpande intjäningen i företaget. Bara om verk- samheten kan förväntas fortsätta motsvara avkastningskraven kan investeraren/aktieägaren förväntas kvarstå som ägare och återinvestera överskott. Viss utdelning krävs också och detta av samma skäl som att en långivare kräver en marknadsmässig ränta på lånet. Aktieägare tar också en risk och även den ingår i avkastningskravet. Se vidare kapitel om investeringar. 15Rapport_2001_klar.indd 15 2011-05-10 13.22
  16. 16. Konjunkturen svänger – investeringar och jobb följer med viss eftersläpning Konjunkturen har hittills svängt med en påfallande regelbundenhet. Och den kommer att fortsätta svänga upp och ned. Konjunkturen följer ett relativt förutsägbart mönster där olika faktorer samverkar, balanserar eller motverkar varandra. Konjunkturförlopp kan närmast beskrivas som variationer i produktionsnivå, i e erfrågan på arbetskra och maskinutrust- ning samt insatsvaror och tjänster. I ett riktigt kort perspektiv kan förstås den tillgängliga produktionskapaciteten inte ökas utan måste mer ses som given. Det blir då utnyttjande- graden av den tillgängliga produktionskapaciteten som förändras och den kan förändras påtagligt. När detta skrivs be nner vi oss i en uppgång e er en tidigare kra ig nedgång i e erfrågan som stora delar av exportindustrin aldrig tidigare upplevt i modern tid. Uppgången för tillverkande teknikföretag har initialt varit kra ig och fortsätter även framöver, om än i långsammare takt, se vidare kapitel . Uppgången innebär att det med viss fördröjning blir er arbetstillfällen i företagen. Det ser vi redan och så bör det fortsätta minst det närmaste halvåret, förhoppningsvis längre. På samma sätt följer investeringarna konjunkturen. Företagen, särskilt de mindre, måste först ha tillräckligt stora vinster innan de kan investera. Stora företag brukar däremot mer regelmässigt investera motkonjunkturellt, dvs. i lågkonjunktur för att sedan ha rätt kapacitet när nästa uppgång i konjunkturen kommer. Förutsättningarna denna gång är lite annorlunda. E er raset i industriproduktionen har ertalet tillverkande teknikföretag fortfarande betydande kapacitetsreserver, varför behovet av kapacitetshöjande investeringar fortfarande är begränsat i närtid. Men fortsätter konjunk- turen att förbättras, då kommer också företagens investeringar öka. Investeringar i form av företagsförvärv har däremot redan ökat tydligt och också sam- manslagningar av egna anläggningar är exempel på investeringar som nu ökar i tillverkande teknikföretag och o a globalt. Att investeringskvoterna, dvs. den andel av förädlingsvärdet som går till investeringar faller eller är fortsatt nedpressad i en konjunkturuppgång, är knap- past förvånande då produktionen initialt kan öka enbart med hjälp av be ntliga resurser. Mer om konjunktur och arbetsmarknad i kapitel och om investeringar i kapitel . 16Rapport_2001_klar.indd 16 2011-05-10 13.22
  17. 17. 3. Fakta om Sveriges teknikindustri och tjänster Syftet med detta kapitel är att ge en aktuell beskrivning av hur struk- turen ser ut i svensk teknikindustri och tjänster och därtill hur teknik- industri idag är integrerad med tjänsteföretag med IT- och teletjänster, data och tekniska konsulter. Det är idag inte relevant att skilja mellan industri och tjänster varken i verksamheten i Sverige eller i exporten. Här nns en rad fakta, varav en del helt nya om teknikindustri och tjänster, exempelvis; i Sverige. procent av lönesumman i företagen. arbetare har minskat med sedan mitten av -talet. är det endast procent av den totala försäljningen som säljs i Sverige. uppgår till över Mdr kronor, dominerar svensk export. procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexporten har under de senaste åren varit exporten av IT-tjänster. Dessutom har exportintäkterna som har anknytning till forskning och utveckling av industriprodukter stort genomslag på den totala tjänsteexporten (så kallad merchanting). andra företag och att dessa långa förädlingskedjor sträcker sig över i princip hela världen. Skickliga tekniker och entreprenörer är de som främst bidrog till att Sverige från andra halvan av -talet och framåt utvecklades till ett rikt land. Industrin var tidigt inriktad på export. Under -talet och särskilt e er andra världskriget var det verkstadsindustrin som svarade för de enskilt största framgångarna internationellt. Som en följd av stark e erfrågan på just de varor och lösningar som svenska industriföretag producerade har Sverige ett jämförelsevis stort antal globala företag. Internationalisering, frihandel och på världsmarknaden konkurrenskra iga produkter har under lång tid kännetecknat industrin. Basindustrin var en tidig viktig förutsättning för den tillverkande industrin och vice versa. På samma sätt är i dag de globalt verksamma tillverkande teknikföretagen av stor betydelse för många tjänste- och serviceföretag. Indu- strin utvecklar förvisso egna tjänster men köper i allt högre grad även in dessa, inte minst för att utveckla produkter och produktionssystem. Industrins produkter har fått ett ökat tjänsteinnehåll som bidragit till ökad konkurrenskra . Detta är en trend även hos utländska konkurrenter. Företag, nya som gamla, är och har varit i ständig utveckling och förändring. Bara de som utvecklat sin konkurrenskra i paritet med konkurrenterna har överlevt. Bara de som gjort det bättre än sina konkurrenter har expanderat mer än dessa och vunnit marknadsandelar på en alltmer global världsmarknad. 17Rapport_2001_klar.indd 17 2011-05-10 13.22
  18. 18. Stora skillnader och mycket som förenar i teknikindustrin Teknikindustrin omfattar stora delar av tillverkningsindustrin i Sverige. Här nns tillverkare av person- och lastbilar med många underleverantörer. Här nns tillverkare av andra transportmedel som yg m.m. Bilindustrins underleverantörer är den i Sverige enskilt största gruppen av leverantörsföretag, men det nns många er grupper, inom elektronik, maskin- delar eller leverantörer till byggindustrin, för att ta några exempel. Här nns ett stort antal metallvaruföretag som säljer olika insatsprodukter till andra industriföretag, men också till byggindustrin. Här nns också en rad tillverkare av maskiner: allt från verktygsmaskiner till dumprar, grävmaskiner m.m. Maskinindustrin säljer det mesta på export och är helt beroende av investeringstakten och aktiviteten inom industrin och övrig ekonomi i omvärlden. Maskinindustrin tillhör de branscher vars e erfrågan svänger kra igt e ersom kundernas investeringar svänger mer än andra områden. Elmaskiner är närmast uteslutande beroende av investeringar, främst i infrastruktur, exempelvis kra produktion. När det handlar om stora projekt av detta slag är det projekt som pågår under era år, vilket gör att konjunkturerna här pareras en del. En betydande leverantör även till sådana projekt är tillverkare av olika mätinstrument. Medicinska instru- ment är en annan stor grupp som är mindre konjunkturkänslig. Tele och elektronik, inte minst produkter och tjänster kopplade till telesystem och telekom- munikation, är ett av de stora blocken inom teknikföretagen. Det nns många er exempel på företag i er typer av verksamheter än som ovan nämnts. Fler och er av teknikföretagens medlemsföretag är rena tjänste- eller serviceföretag. Även om listan på olika företag är lång och verksamheterna skiljer sig starkt är det mycket som också förenar. Det nns ett stort inbördes beroende med exempelvis många små och medelstora företag som levererar till stora globala företag med verksamhet runt om i världen. En hög andel export direkt eller indirekt, mycket ingenjörskunskap och FoU är annat som förenar. Stort beroende av investeringar internationellt och i Sverige är andra exempel. Nedan följer en genomgång av de fem största delbranscherna inom teknikindustrin tillsammans med de två i detta sammanhang vikti- gaste branscherna inom företagstjänster för teknikindustrin. Svensk teknik lika mycket tjänster som industri Industri- och tjänsteproduktion är så starkt integrerade att de inte längre bör beskrivas och diskuteras var för sig. I framtagandet av den här rapporten har det inneburit en hel del utmaningar när det gäller att använda statistik där industri och tjänster sedan länge hållits åtskilda och där detaljeringsgraden skiljer sig åt. Men vårt upplägg är i sak inget annat än en direkt anpassning till dagens verklighet. Det handlar inte längre om industri eller tjänster. Vad vi talar om är en industri som innehåller mer och mer tjänster i sina produkter, tjänster som man själv tillhandahåller eller köper in från andra företag. OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTER Teknikföretagen har medlemsföretag med tillsammans närmare anställda i Sverige. Av dessa arbetar fyra av fem i ett industriföretag, medan resten, d.v.s. procent arbetar i ett tjänste- eller serviceföretag. IT &Telekomföretagen har ca medlemsföretag med anställda och Svenska Teknik & Designföretagen har närmare medlemsföretag med drygt anställda . Tillsammans och avräknat företag som är medlemmar på era håll omfattar rapporten över företag med tillsammans ungefär anställda i Sverige. Detta är de i teknikindustri och tjänster direkt anställda. Det antal som totalt i Sverige sysselsätts av efterfrågan på produkter tillverkade i teknikindustri och tjänster är betydligt er, eller ungefär en miljon. Mer om detta nns att läsa i kapitel . Rapporten ”Till er tjänst”, Kommerskollegium Uppgifter hämtade från respektive organisation ovan 18Rapport_2001_klar.indd 18 2011-05-10 13.22
  19. 19. Följande citat är illustrativt : ”Även det omvända gäller, tjänster som är direkt eller indirekt kopplade till en produkt från teknikindustrin eller så använder man i sin tjänst ett system från industrin i sin egen ’produktion’. Teknik är idag lika mycket tjänster som produkter.” Företagen gör en fjärdedel själva – resten köper man in Strukturomvandlingen pågår ständigt. Hela branscher har mer eller mindre slagits ut och nya tillkommit. En ökad specialisering är det som mer än annat karaktäriserar utvecklingen. Vi har fått långa förädlingskedjor där ett stort antal företag medverkar och detta alltmer på global basis. I dag är det vanligt att ett företag enskilt svarar för endast procent av försäljningsvär- det (i vissa branscher ännu mindre) genom egen förädling . Resten, eller huvuddelen, köper företaget in från andra. Med modern kommunikationsteknik går det både att utveckla och hålla ihop dessa långa kedjor. Med snabb informationsteknologi slår förändringar långt bort på globala marknader blixtsnabbt igenom, också på underleverantörer långt ifrån de slutliga kunderna. Ett aktuellt exempel på hur snabbt en störning i dessa globalt samman ätade förädlingskedjor slår igenom är e ekterna av jordbävningen/tsunamin i Japan i mars . Mer tjänster i inköp och även Tabell . Exempel på industrirelaterade tjänsteföretag i den egna förädlingen Teknikföretag 1980 Tjänsteföretag 2010 Den ökade specialiseringen gör att företagen köper in mer och Atlas Copco AB Atlas Copco consumer Finance detta gäller också i ökad omfatt- Alfa Laval AB Alfa Laval Corporate ning tjänster. Företagen säljer Alfa Laval Treasury också alltmer hela system eller hela Electrolux Ab Electrolux Solutions AB lösningar som även kan innefatta Electrolux Logistics AB dri av systemen. Tjänsteinnehål- let i industrins utbud och även i Saab Scania AB Scania Credit AB produkterna har ökat dramatiskt Scania Finans AB Scania IT AB under senare år. Därför köper Scania Parts Logistics AB också industrin in mer och mer tjänster. Även det omvända gäller Tetra Pak AB Tetra Laval AB i ökad omfattning, det vill säga Tetra Pak Packaging Solutions AB Tetra Pak Processing Systems AB industrins produkter – med ett ökat tjänsteinnehåll i sig – ingår Volvo AB Volvo Financial Services AB som en del i andra företag som Volvo Group Real Estate AB säljer tjänster. Volvo Information Technology AB Tjänste- och varuproduktion är i Volvo Logistics AB Volvo Merchandise AB modern industri starkt integrerade Volvo Parts AB och det blir allt mindre relevant Volvo Technology AB att redovisa dem var för sig. Volvo Technology Transfer AB Detta oavsett om de utförs i samma Volvo Treasury AB bolag, i samma globala koncern (”center of excellence”) eller i samverkan mellan separata bolag. Den ökade specialiseringen i industrin har också inneburit att många traditionella indu- striföretag knoppat av verksamheter till andra eller nya bolag, som sedan registrerats som tjänsteföretag . Tabell . till höger visar på några av många exempel. Si ran procent är beräknad på NR data av Teknikföretagen och avser teknikindustri . Enligt Teknikföretagens egna beräkningar är förädlingsgraden beräknad som andel av omsättningen ned mot närmare procent . SCBs si ror som innehåller ännu er företag visar en motsvarande förädlingsgrad på drygt procent . Uppgifterna sammanställda av Teknikföretagen 19Rapport_2001_klar.indd 19 2011-05-10 13.22
  20. 20. Två av tre anställda är en tjänsteman Den ökade specialiseringen på global basis och helt nya ekonomiska förutsättningar i Europa e er Sovjetunionens och Östblockets fall, tillsammans med ett Asien som med Kina snabbt är på väg att bli störst i världen på det mesta, innebär stora förändringar för företagen också i Sverige. När marknader långt bort växer avsevärt mer innebär det att också tillverkningen växer mer där än hemma i Sverige. De riktigt stora industriföretagen har relativt sin totala storlek en mindre andel tillverkning i Sverige, vilket tillsammans med ökade satsningar på utveckling och en stark tillväxt på nya marknader utomlands förklarar varför andelen tjänstemän i den svenska delen av verksamheten ökat kra igt. Det behövs helt enkelt er specialister av olika slag som servar en globalt växande verksamhet, och detta har hittills visat sig vara positivt även för verksamheten i Sverige. Diagram . Fortsatt er tjänstemän – färre metallarbetare sedan mitten av -talet 350  000 Antal  personer 300  000 Metallarbetare 250  000 200  000 150  000 100  000 Tjänstemän 50  000 Källa:  SCB 0 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2005 2010 Tillverkande teknikföretag anställer idag er tjänstemän än arbetare i Sverige. Av Teknik- företagens medlemsföretag har procent enbart tjänstemän . Utvecklingen över längre tid framgår av Diagram . nedan. Mätt över samtliga av teknikföretagens medlemsföretag, tillverkande och tjänsteföretag, är andelen tjänstemän procent och arbetare procent . Lägger vi till IT & Telekomföretagens medlemmar och de som är teknikkonsulter inom Svenska Teknik & Designföretagen kommer vi tillsammans med Teknikföretagens medlemsföretag upp i drygt företag. Tillsammans blir då andelen tjänstemän cirka procent, dvs. två av tre anställda i de drygt företagen är tjänstemän. Ser vi till företagens lönesumma i Sverige svarar tjänstemän för nära två tredjedelar av tek- nikföretagens dryga Mdr kronor. Lägger vi till IT & Telekomföretagen samt de i Svenska Teknik & Designföretagen är lönesumman närmare Mdr kronor, varav tjänstemän svarar för över procent . Ser vi till totala kostnaden för arbetskra en är tjänstemännens andel ännu högre. Storföretagen: fyra av fem arbetar utanför Sverige De riktigt stora globala företagen har med sin kra iga internationella expansion en gradvis minskad andel verksamhet i Sverige. De största teknikindustrierna med verksamhet i Sverige har totalt över anställda globalt men av dessa är endast drygt ( procent) anställda i Sverige. Tack vare expansionen utomlands har de också anställt er , Källa: Teknikföretagens medlemsregister Källa: Respektive organisation Källa: Respektive företags bokslut, senaste uppgift . Sammanställning av Teknikföretagen 20Rapport_2001_klar.indd 20 2011-05-10 13.22
  21. 21. tjänstemän i Sverige. För att visa förändringen över de senaste fem åren har dessa till stor del motsvarat nedgången i antalet kollektivanställda ( färre arbetare och drygt er tjänstemän). I dessa stora företag är idag procent av de anställda i Sverige tjänstemän. Lägger vi till de -tal börsnoterade företagen inom IT&Telekomföretagen och inom Svenska Teknik & Designföretagen blir si rorna tillsammans med de största teknikföreta- gen över anställda globalt varav drygt (eller drygt procent) i Sverige. Ser vi till den försäljning som de allra största företagen har i Sverige respektive utanför landet, blir skillnaderna ännu större. De största teknikföretagen har över Mdr SEK i försäljning globalt, varav drygt procent utanför Sverige. Lägger vi till det -tal börsnote- rade företagen inom IT&Telekomföretagen och inom Svenska Teknik & Designföretagen blir si rorna tillsammans med de största teknikföretagen en total försäljning på närmare Mdr SEK varav närmare Mdr i Sverige (dvs cirka procent). Trots strukturförändringen och den totalt sett mer begränsade verksamheten i Sverige, har storföretagen ändå en helt avgörande betydelse för Sverige. Med en andel i Sverige på storleksordningen - procent av sin totala förädling motsvarar storföretagen själva mer än halva teknikindustrin i Sverige (mätt i anställda eller förädlingsvärde). De är därtill helt avgörande för sina svenska underleverantörer av tjänster och service och sist men inte minst för Sveriges export. Ett exempel som illustrerar hur fort expansionen av verksamheter utomlands sker är att de stora teknikföretag som är etablerade i Kina redan har över anställda, vilket redan är häl en av antalet medarbetare i Sverige. Denna si ra har fördubblats under den senaste femårsperioden och det i samma takt som under den närmast föregående -årsperioden i början av -talet. Mest export från teknikindustri och tjänster Exporten från tillverkande teknikföretag domine- Tabell . : Teknikindustrin rar tillsammans med den kvali cerade tjänsteex- exporterar till hela världen porten Sveriges export. Export 2010 MDR SEK % av Totalt Europa betyder fortfarande mest; hit går fortfarande närmare procent av exporten från Europa 300 58 % tillverkande teknikföretag. Beroendet av Europa Övriga Världen 216 42 % som andel av importen av teknik är därtill större, cirka procent kommer här från Europa. Det är Totalt 516 100 % insatsvaror till industrin och det är import av bilar varav viktigaste industriländer och mycket mer. USA 52 10 % En intressant notering är att exporten till USA åter är det enskilt viktigaste landet (nära Norge 50 9,6 % följt av Norge) för teknikindustrin. Detta trots Tyskland 36 7% stora svårigheter för personbilsexporten. Bakom ökningen under är ett nära procentigt ly i Viktigaste nya snabbväxande länder exporten av teleprodukter, vilket förklaras av stora Kina 20,7 4% investeringar i nya mobilsystem i USA och att en Ryssland 15,2 3% hel del har sålts från Sverige. Intressant att notera är också exporten av teknik Indien 8,9 2% till de så kallade BRIC-länderna, dvs. Brasilien, Brasilien 7,2 1,4% Ryssland, Indien och Kina, vilka nu tillsammans är lika stora exportmarknader som USA respektive Summa BRIC 52 10 % Norge. Källa SCB, bearbetning teknikföretagen Exporten av svensk teknik är fortfarande i hög grad koncentrerad till mer traditionella , Försäljning i Sverige knappt Mdr SEK. Källa: Respektive bolags bokslut . Sammanställning Teknikföretagen Mer om tjänsteexporten i slutet av detta kapitel Enligt Sveriges nationalräkenskaper avseende år , SCB, mars 21Rapport_2001_klar.indd 21 2011-05-10 13.22
  22. 22. industriländer. E ersom marknaderna här inte växer i den omfattning som gäller i de nya snabbväxande ekonomierna är risken stor att vår export inte växer i takt med världsmarkna- den framöver. Bland delbranscherna är maskinindustrin, med över Mdr SEK den enskilt största exportören, närmast följt av teleproduktindustrin med över Mdr SEK och bilindustrins mdr SEK . Totalt nära Mdr SEK. Tjänsteexporten ökar både från tjänstesektorn och industrin Tjänsteexporten har fått en allt större betydelse för Sveriges export och utgör idag cirka procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexporten har under de senaste åren varit exporten av IT-tjänster. Dessutom har exportintäkterna som har anknytning till forskning och utveckling av industriprodukter stort genomslag på den totala tjänsteexporten, både i upp- och nedgångar i konjunkturen. Tjänsteexporten består också av intäkter från utländska besökares konsumtion i Sverige, som utgör knappt en femtedel av tjänsteexporten, se tabell . . Tjänsteexporten till utländska marknader går framförallt till Västeuropa, Central- och Östeuropa samt Nordamerika. Störst andel av tjänsteexporten har olika typer av företagstjänster, varav en del är data- och informationstjänster. Den största delen av tjänsteexporten samlas i övriga a ärstjänster, med en andel på procent, se tabell . . Här ingår exempelvis merchanting, koncerntjänster, FoU, tekniska samt juridiska tjänster. Merchanting har störst andel av övriga a ärstjänster (omkring procent) och näst störst andel har koncerntjänster (cirka procent). På tredje plats kommer FoU med en andel på drygt procent av övriga a ärstjänster. Teknikföretag svarar för en stor del av den tjänsteexport som utgör merchantning, som avser intäkter (marginalen mellan inköps- och försäljningspris) från försäljning av produkter från företag utomlands, vanligen dotterbolag. Intäkterna tas i det här fallet hem Tabell . Sveriges tjänsteexport till moderbolaget i Sverige trots att produkterna inte producerats i och exporterats från Sverige. 2010 Andel av Mdr tjänste- Kopplingen till Sveriges tjänsteexport är att kronor exporten produkterna tidigare utvecklats i moderbolaget i Transporter 73,8 16,0 Sverige genom forskning och utveckling. Koncerntjänster omfattar främst tjänster Resor 79,9 17,3 mellan koncernföretag och huvudkontor, dvs. Kommunikation 13,5 2,9 management fees, technical fees och andra ersättningar inom en koncern för utbildning, Byggtjänster 6,3 1,4 datasystem, ekonomisystem m.m. Försäkringar 5,8 1,3 De tekniska tjänsterna utgör cirka procent Finansiella tjänster 7,9 1,7 av övriga a ärstjänster, och består till drygt procent av arkitekt- och ingenjörstjänster. Den Data- och informations- 47,9 10,4 resterande delen av de tekniska tjänsterna består tjänster av miljö-, gruvtjänster samt produktion av Licencer/royalties 36,0 7,8 ljudinspelningar. Övriga a ärstjänster 184,9 40,0 Merchantning uppgick till nära procent av den totala tjänsteexporten under år , Personliga tjänster, 2,9 0,6 kultur m.m. motsvarande nästan miljarder kronor. E ersom merchanting utgör en så stor andel O entliga tjänster 3,8 0,8 av tjänsteexporten har den också påverkat den Totalt 462,6 100 totala exporten relativt kra igt då merchanting varierat med konjunktursvängningar. Med Källa SCB, betalningsbalansstatistiken andra ord har försäljningen av produkterna Uppgifterna är hämtade från dels Exportrådets rapport Tjänsteexporten – Den snabbast växande sektorn i svensk ekonomi, Mauro Gozzo, maj . Dessutom har vi fått uppgifter över merchanting från SCB Enligt nationalräkenskaperna, SCB, mars 22Rapport_2001_klar.indd 22 2011-05-10 13.22
  23. 23. utomlands påverkats av svängningarna i e erfrågan i samband med hög respektive   lågkonjunktur. Exempelvis låg merchanting bakom omkring en ärdedel av tillväxten för   tjänsteexporten under högkonjunkturåren - . Under nanskrisen stod merchanting för större delen av nedgången för tjänsteexporten Diagram  3.2   , som då föll med , procent. Under återhämtningen svarade merchanting för drygt två tredjedelar av tillväxten i tjänsteex- porten, som steg med , procent.   Diagram . Tjänsteexportens andel av Sveriges totala export, procent, glidande medelvärde   Den del av tjänsteexporten som vuxit snabbast under de senaste åren är exporten av data- och informationstjänster, som mer än fyrdubblats sedan år . Stora IT-företag dominerar denna export, och en del av exporten går till dotterbolag utomlands, som i sin tur säljer tjänsterna vidare på världsmarknaden. Exporten av systemutveckling samt konsulttjänster väger tyngst, men även en rad andra tjänster ingår i exporten av data- och informationstjäns- ter, såsom dri stjänster, uppgraderingar av IT-system, underhåll, reparationer med mera. Se vidare Exportrådets rapport Tjänsteexporten – den snabbaste växande sektorn i svensk ekonomi, Mauro Gozzo, maj . 23Rapport_2001_klar.indd 23 2011-05-10 13.22

×