Att ha kontoret i mobilen

Att hakontoreti mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Att ha kontoret i mobiltelefonen– en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Innehållsförteckning Att ha kontoret i mobiltelefonen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Det moderna arbetslivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Alltid på jobbet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Vi ska hålla hela arbetslivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Källor ......................................................................................................... 224

InledningUnionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjäns-temännen. Tjänstemannaarbetet har traditionellt karaktäriserats avtydliga ramar för var arbetet utfördes, hur arbetsuppgifterna utfördesoch när man behövde vara tillgänglig. Det har funnits tydliga regle-ringar av arbetet i tid, rum, organisation och arbetsvillkor. Mångaarbetar fortfarande på bestämda tider och platser, med en befattnings-beskrivning och ett tydligt anställningskontrakt. Men allt fler har arbets-förhållanden där detta luckras upp och arbetet präglas av gränslöshetoch flexibilitet.Målet med undersökningen är att fånga upp trender i det modernaarbetslivet och se vad dessa får för inverkan på tjänstemännens dagligaarbetssituation.Rapporten är sammanställd och skriven av Åsa Johansson på Unionensenhet för politik, opinion och påverkan 2011. 5

Det moderna arbetslivetI det moderna arbetslivet är jobben mer gränslösa. Ofta är det upp tillenskilda medarbetare att sätta gränserna för var, hur och när manjobbar. Teknikutvecklingen har bidragit till detta. Många tjänstemän haridag möjlighet att sköta många arbetsuppgifter via mobiltelefonen ochatt kunna ta emot e-post i sin mobiltelefon blir allt vanligare. Det gör detmöjligt att jobba på andra platser och på arbetstider då vi normalt intejobbar, det vill säga även på vår fritid.När tiden mellan arbetsliv och privatliv luckras upp kan tjänstemännenöverskrida rumsliga och tidsmässiga ramar för att hinna med arbetet.Det kan i ett första steg handla om att öka arbetsinsatsen, dra in påpauser och tid för reflektion, dra in på eller hoppa över lunchen. Är intedet tillräckligt kan det hända att man arbetar mer än den formellt utsattatiden. Det vill säga man använder sin fritid till arbete. Därmed finns detinga tydliga gränser för var arbetet slutar. Det kan gå så långt att manbörjar jobba på helger och under semestrar, samt när man är sjuk.Syftet med undersökningen är att undersöka i vilken utsträckning tjäns-temännen upplever en gränslös arbetssituation. Vi vill borra djupare ivissa frågor kring mobilanvändande i tjänsten samtidigt som vi gör enjämförelse med tidigare studier. Vi har även gjort jämförelser mellankvinnor och män, samt mellan chefer och de som inte har en ledandebefattning där skillnader har upptäckts. Om det inte är några skillnaderhar vi valt att inte kommentera det. Nedbrytningar gjordes också i olikaåldersgrupper, där kunde vi inte se några skillnader.UndersökningenUndersökningen genomfördes av IPSOS och skickades ut underfebruari/mars 2011. Frågeformuläret skickades ut till 8000 av Unionensmedlemmar. Totalt var det 2350 tjänstemän som svarade på enkätenvilket ger en svarsfrekvens på 29 procent. Av de svarande var 44 procentkvinnor och 55 procent män. 23 procent har en chefsbefattning. 7

Alltid på jobbetArbetet kan ske var som helst och när som helst. Arbetsgivarna ger deanställda möjlighet att jobba både utanför normal arbetstid och utanförarbetsplatsen. Detta ger frihet men får till följd att individen i hög gradbehöver göra viktiga avgränsningar och prioriteringar på egen hand.Det blir upp till den enskilde att reglera sin arbetstid. Flextid, mobilte-lefon och bärbar dator möjliggör en gränslös arbetssituation En högandel av tjänstemännen har flextid. Ungefär tre fjärdedelar av de tillfrå-gade styr själva över den tid då de börjar och slutar arbeta om dagarna.När vi kan arbeta i princip när och var som helst ökar också förvänt-ningarna på vad vi ska hinna med att göra. Att arbeta övertid är intenågot nytt utan det är snarare sättet vi gör det på som har förändrats.Tekniken har gett oss möjlighet att vara ständigt tillgängliga och tjänste-männen anpassar sig omedvetet eller medvetet till den nya tekniken.Ibland finns det ett outtalat krav på att vara ständigt uppkopplad. Ochnär vi inte kan vara uppkopplade kan det leda till att vi känner att vi intehänger med eller missar något viktigt.Möjligheten att själv kunna påverka och styra det egna arbetet är oftapositivt ur hälsosynpunkt. Gränslösheten ger frihet men också en ökadrisk för stress. När gränsen mellan arbete och fritid suddas ut försvinnerofta viktiga återhämtningsperioder.8

Stor tillgänglighet Unionen har i flera studier undersökt om man upplever sig vara till- gänglig efter ordinarie arbetstid. 22 procent i denna undersökning instämmer helt eller delvis i påståendet och siffran har inte förändrats särskilt mycket i de senaste studierna vi har gjort. Jag upplever ofta att jag måste vara tillgänglig efter ordinarie arbetstid 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0Procent 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 ,0 1) Instämmer 2 3 4 5) Instämmer Vet ej inte alls helt och hållet Det är fler män än kvinnor som upplever att de måste vara tillgängliga efter ordinarie arbetstid. Av männen är det 26 procent som instämmer helt i påståendet jämfört med 18 procent av kvinnorna. Inte så förvå- nande upplever även chefer att de måste vara tillgängliga efter arbetstid i högre utsträckning än de tillfrågade utan en ledande befattning. Av cheferna är det 23 procent som instämmer helt i påståendet och 9 procent av medarbetarna. 9

Jobbet spiller över på fritiden På frågan om tjänstemännen upplever att jobbet spiller över på deras fritid är det en tredjedel som instämmer helt eller delvis i påståendet. Det är ungefär en fjärdedel som inte instämmer alls. Det är alltså några fler som instämmer i påståendet ”Jag upplever att mitt jobb spiller över på min fritid” än de som instämmer i att ”Jag upplever ofta att jag måste vara tillgänglig efter ordinarie arbetstid”. Jag upplever ofta att mitt jobb spiller över på min fritid 30,0 25,0 20,0Procent 15,0 10,0 5,0 ,0 1) Instämmer 2 3 4 5) Instämmer Vet ej inte alls helt och hållet Även här kan vi se att gruppen män upplever detta i större utsträckning än gruppen kvinnor. Skillnaderna är störst vad gäller de som är chefer och de som inte är det. Av cheferna instämmer 26 procent i att deras jobb spiller över på deras fritid jämfört med 13 procent av medarbetarna. 10

Jobbmailen kollas ofta – särskilt av cheferna Ett sätt att vara uppkopplad är att läsa sina mail efter ordinarie arbetstid. Det kan ske både via datorn eller mobiltelefonen. Det är förhållandevis många som ofta kollar sin jobbmail efter ordinarie arbetstid. 17 procent instämmer helt i påståendet ”Jag kollar ofta av min jobbmail efter ordinarie arbetstid”, å andra sidan är det 45 procent som inte instämmer i påståendet. Jag kollar ofta min jobbmail efter ordinarie arbetstid (mobilt och/eller via datorn) 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0Procent 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 ,0 1) Instämmer 2 3 4 5) Instämmer Vet ej inte alls helt och hållet Undersökningen tyder på att många tjänstemän är tillgängliga utanför ordinarie arbetstid. Av cheferna instämmer 30 procent i att de ofta kollar sin jobbmail efter ordinarie arbetstid jämfört med 15 procent av icke-cheferna. Detta är kanske inte så förvånande eftersom det under- förstått finns krav i många chefsroller på att vara tillgänglig efter ordi- 11

narie arbetstid. Dessutom kan det vara så att chefer många gånger haren högre arbetsbelastning som gör att de inte hinner med sitt jobb underordinarie arbetstid och därför måste svara på mail på fritiden.Smartphones gör oss mer tillgängligaNär tekniken blir snabbare anpassar tjänstemännen sina förväntningaroch krav efter det. Det gäller inte minst krav på att vara tillgänglig ochsnabbt svara på inkommande samtal och mail. Att svara på ett samtalefter arbetstid, att svara på ett mail på mobilen eller bara kolla avmobilen då och då för att se om det har kommit något mail kanske inteter sig så farligt. Men det kan störa den sammanhängande återhämtningsom är viktig för att kunna koppla av och på sikt orka med jobbet. Attständigt hålla koll på mobil och mail och hoppa mellan olika arbetsupp-gifter kan innebära att vi presterar sämre. Om vi dessutom håller koll påmobilen och mailen när vi är lediga finns det en risk att vi aldrig kopplarbort jobbet.Mail i mobilen vanligtUndersökningen visar att 70 procent har en mobiltelefon i sitt arbetevilket är en liten ökning jämfört med tidigare studier Unionen har gjort.Det är mycket vanligare för män än för kvinnor att ha mobiltelefon itjänsten. Av männen är det 80 procent som har det jämfört med 56procent av kvinnorna. Av dem som har mobiltelefon i tjänsten är det 44procent som kan ta emot jobbmail i mobiltelefonen.12

Mobilen ständigt påslagen Undersökningen visar att tjänstemännen i stor utsträckning är online och har mobilen ständigt påslagen. Fler än hälften av de tillfrågade instämmer helt eller delvis i påståendet att de ofta kollar sin jobbmail i mobilen utanför ordinarie arbetstid. Jag kollar ofta av mina jobbmail i mobilen utöver ordinarie arbetstid (bas: har jobbmobil och kan läsa mail i den) 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0Procent 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 ,0 1) Instämmer 2 3 4 5) Instämmer Vet ej inte alls helt och hållet Upplever tjänstemännen smartphonestress? En positiv effekt av smartphones är att det går smidigt att snabbt svara på mail eller att kolla om du har fått mail. Men å andra sidan kan det också bli stressande, eftersom det förväntas att du ska hålla koll på mobilen. Kraven kan komma från olika håll. Arbetsgivare kanske kräver att medarbetare ständigt måste kolla sin mobil och kunder kan ställa krav på tillgänglighet. Ibland kommer inte kraven från någon annan utan från oss själva, vi vill hänga med och kollar därför mail och 13

telefon för att vi är rädda att missa något. På påståendet om tjänste- männen upplever det är stressande att kunna ta emot mail i mobiltelefonen svarar 16 procent att de helt eller delvis instämmer i påstå- endet. Det är dock många som inte upplever det som stressande: 44 procent instämmer inte alls i påståendet. Jag upplever det ofta som stressande att kunna ta emot mail i mobiltelefonen (bas: har jobbmobil och kan läsa mail i den) 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0Procent 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 ,0 1) Instämmer 2 3 4 5) Instämmer Vet ej inte alls helt och hållet Tjänstemännen upplever inte krav från arbetsgivaren utan bestämmer själva när de kollar av mobilen På frågan om de tillfrågade upplever krav från sin arbetsgivare att stän- digt kolla av mobilen är det inte så många som upplever det som ett krav, endast 13 procent instämmer helt eller delvis i påståendet. Över hälften upplever det inte som ett krav. 14

Jag upplever ofta krav från min arbetsgivare att ständigt kolla av mobilen (bas: har jobbmobil och kan läsa mail i den) 70,0 60,0 50,0 40,0Antal 30,0 20,0 10,0 ,0 1) Instämmer 2 3 4 5) Instämmer Vet ej inte alls helt och hållet Av de svarande är det 60 procent som upplever att de själva väljer när de kollar av mailen i mobilen och 19 procent instämmer delvis. Trots det är det närmare en av tio som inte upplever detta (instämmer inte eller delvis inte) 15

Jag upplever att jag själv väljer när jag kollar av mailen i mobilen (bas: har jobbmobil och kan läsa mail i den) 70,0 60,0 50,0 40,0Procent 30,0 20,0 10,0 ,0 1) Instämmer 2 3 4 5) Instämmer Vet ej inte alls helt och hållet Stress och frustration över jobbet Slimmade organisationer där tjänstemännen utsätts för höga krav och ständiga förändringar är en återkommande bild av dagens arbetsliv. Det kan vara svårt att räcka till för allt och alla. Många upplever att tempot och kraven i tillvaron har ökat. Vanliga orsaker till stress i arbetslivet är bland annat höga effektivitetskrav, tidsbrist och krav som inte överens- stämmer med tjänstemännens förmåga att hantera dem. Det är då ohälsa uppstår. Nästan 30 procent instämmer helt eller delvis i påståendet ”Jag känner mig ofta negativt stressad på grund av jobbet”. Lite mer än 20 procent instämmer inte alls och cirka 30 procent delvis inte i påståendet. Men det är många tjänstemän som känner sig negativt stressade av jobbet. I 16

tidigare studier har vi ställt frågan lite annorlunda: ”Jag känner mig sällan negativt stressad eller frustrerad av jobbet”. Hela 30 procent instämmer inte alls eller delvis inte i att de sällan känner sig negativt stressade. Tjänstemännens upplevelser av stress har alltså inte för- ändrats. Jag känner mig ofta negativt stressad på grund av jobbet 30,0 25,0 20,0Procent 15,0 10,0 5,0 ,0 1) Instämmer 2 3 4 5) Instämmer Vet ej inte alls helt och hållet Ibland kan en del frustration över jobbet ligga bakom stress. Därför valde vi att ställa en separat fråga just om man ofta känner mig frustrerad av sitt jobb. Vi kan se att det är nästan lika många som känner sig frustrerade som negativt stressade av jobbet. 27 procent instämmer helt eller delvis i påståendet ”Jag känner mig frustrerad av mitt jobb”. 17

Jag känner mig ofta frustrerad av mitt jobb 30,0 25,0 20,0Procent 15,0 10,0 5,0 ,0 1) Instämmer 2 3 4 5) Instämmer Vet ej inte alls helt och hållet 18

SlutsatserMånga jobbar när de är ledigaTjänstemännen använder tid från sin fritid för jobb. Det är viktigt atthitta en balans mellan privatliv och arbetsliv så att inte det ”ena” livet gårut över det ”andra”. Framförallt är det ofta privatlivet som blir lidande.Mail när som helst och var som helstMånga har mobiltelefon i arbetet och närmare hälften av dessa kan taemot mail i mobilen. Tjänstemännen upplever att de själva styr när dekollar av mailen både i datorn eller mobiltelefonen efter ordinariearbetstid. Många är uppkopplade mer eller mindre hela tiden.Stressen finns därDet är en stressig tillvaro för många tjänstemän. Dessutom upplevermånga att de blir frustrerade av jobbet, kanske en konsekvens av att alltfler upplever att de är tillgängliga i stor utsträckning.Männen arbetar mer gränslöstMän har i större utsträckning mobiltelefon i jobbet än kvinnor. Dess-utom upplever de sig mer tillgängliga utöver ordinarie arbetstid. Det ärofta upp till den enskilde att sätta gränser mellan arbete, hem, fritid ochfamilj. Av tradition tar kvinnor ett större ansvar för det obetalda hemar-betet. Att männen tar mer tid av sin fritid till att jobba beror förmod-ligen på att de i större utsträckning har den möjligheten.Chefer är tillgängligaChefer är i stor utsträckning tillgängliga via mail och mobiltelefon. Detär inte så förvånande eftersom det i chefstjänsten ofta finns krav påtillgänglighet.Få skillnader jämfört med tidigare studierDet gränslösa arbetslivet tenderar att fortsätta. Mätningen visar att detär mycket små skillnader jämfört med tidigare undersökningar somUnionen har gjort. 19

Vi ska hålla hela arbetslivetUnionen kan se att arbetslivet förändras och därmed förändras arbets-situationen för många av Unionens medlemmar. Därför anser vi att:1. En rimlig arbetsbelastning är arbetsgivarens ansvarArbetsgivaren har ansvar för en god arbetsmiljö oavsett var arbetet sker.Vid hög belastning och höga krav bör tid och möjlighet finnas att fååterhämtning under en period. Reflektion är nödvändigt för att kunnautvecklas och bli bättre på det man gör. Arbetsgivaren har ansvar förarbetstiden och ska se till att regler och lagar efterföljs.Arbetstiden regleras i arbetstidslagen och i kollektivavtal. Arbetstids-lagen reglerar framför allt arbetstidens längd och hur arbetet är fördelatöver dygnet samt vila, paus och rast. I kollektivavtal regleras vad som ärordinarie arbetstid och övertid i branschen, samt vilken ersättning somgäller för övertidsarbete, jour och beredskap liksom arbete på obekvämarbetstid. Arbete som tjänstemännen utför på tid utöver den ordinariearbetstiden ska räknas som övertidsarbete. Sådant arbete ska vara beor-drat i förväg eller godkännas i efterhand av arbetsgivaren. Det krävssärskilda skäl för övertidsarbete; något oförutsett ska ha inträffat somgör att det krävs extra insatser och övertidsarbete får inteschemaläggas.2. Vi ska ta till vara det positivaDet gäller att ta till vara det positiva i det moderna arbetslivet. När orga-nisation, ledarskap och teknik anpassas till nya förhållanden skapashållbara och stimulerande arbeten. Ett ledarskap där det finns entydlighet i mål, kvalitetskrav och tidsåtgång för arbetsuppgifterna. Allamåste ha en chans att göra ett bra jobb på sin ordinarie arbetstid. Dess-utom måste tid avsättas till reflektion och lärande. Att ständigt känna sigotillräcklig och att jobbet är halvgjort påverkar negativt i hela organisa-tionen och därmed företagets framtid.20

3. Det måste finnas tid till återhämtningTid till återhämtning i arbetet är viktigt. Efter krävande arbetsinsatsereller tidspressade projekt behövs det återhämtning. Att känna att kraf-terna och engagemanget kommer tillbaka är nödvändigt för att pålängre sikt göra ett bra jobb. Återhämtning kräver att man sover gott ochhar möjlighet att ta igen sig under sin vakna tid. 21

KällorAllvin, Aronsson, Hagström, Johansson, Lundberg, Gränslöst arbete,2005Beskow och Zika-Viktorsson, På gott och ont – en studie av tjänstemän-nens gränslösa arbetssituation, 2008Beskow, Utveckla arbetsplatsen, Unionens checklista för organisationoch ledarskap, 2008Börnfelt, Arbetsorganisation i praktiken – en kritisk introduktion tillarbetsorganisationsteori, 2009Johansson, Fem trender på arbetsplatsen, 2009Johansson, Fria eller förvirrade – En studie av tjänstemännens gränslösaarbetssituation, 2009Johansson, Är gränsen nådd? – En temperaturmätning av tjänstemän-nens gränslösa arbetssituation, 2010www.prevent.se teknikpanik22

Många tjänstemän har idag möjlighet att sköta många arbetsuppgifter via mobiltelefonen och att kunna ta emot e-post i sin mobiltelefon blir allt vanligare. Det gör det möjligt att jobba på andra platser och på arbetstider då vi normalt inte jobbar, det vill säga även på vår fritid. I rapporten Att ha kontoret i mobiltelefonen – En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet undersöker vi vilken utsträckning tjänstemännen upplever en gränslös arbetssituation och tittar närmare på frågor kring mobilanvändande i tjänsten. Unionen är Sveriges största fackförbund i det privata näringslivet till- sammans skapar vi framgång genom utveckling, trygghet och glädje i arbetslivet. Tnr: 1522:1 ISBN: 978-91-7391-294-5 Upplaga: 3000 ex Illustration: Tove Hennix Tryck: nrs Sep 2011Olof Palmes Gata 17105 32 StockholmTel +46 8 504 15 000www.unionen.se

Bl 8101 09.02

Att ha kontoret i mobilen

by Unionen on Sep 29, 2011

Accessibility

Tags

Upload Details

Usage Rights

Statistics

Att ha kontoret i mobilen — Document Transcript