101 ideer för ett kompetentare Sverige
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

101 ideer för ett kompetentare Sverige

on

  • 2,079 views

 

Statistics

Views

Total Views
2,079
Views on SlideShare
2,074
Embed Views
5

Actions

Likes
0
Downloads
22
Comments
0

1 Embed 5

http://paper.li 5

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

101 ideer för ett kompetentare Sverige 101 ideer för ett kompetentare Sverige Document Transcript

  • 101 IDÉER FÖR ETTKOMPETENTARE SVERIGE
  • Hur formas ett samhälle där alla får möjlig-het att lära sig nya saker under hela livet?I den här broschyren ställer vi inte barafrågorna utan ger också svaren: 101 färskaidéer om kompetensutveckling.Vi har tänkt högt och lågt, brett och smalt.Målet är att rusta Sverige för framtiden.Vi måste bli tillräckligt starka för att kon-kurrera med kompetens och inte låga löner.Läs och tyck till.Oavsett om du är politiker, arbetsgivareeller arbetstagare – hör av dig om du villveta mer. Det är för din skull vi gjort denhär broschyren.
  • 1Vad kostar inkompetens?Om insatser för kompetensutveckling verkardyra, tänk på alternativkostnaden – vad kostarinkompetens? View slide
  • 2 3Sagt och gjort. Sagt men inte gjort.Unionen har tecknat avtal om att Varför bidrar inte staten till0,2 procent av lönen ska avsättas finansiering av en modell förtill kompetensutveckling. kompetensutveckling?Pengar avsätts till kompetensutveckling och kan Våra politiker har diskuterat och utrett ett nationelltanvändas för att söka nya vägar i karriären. Idén system för kompetenssparande i mer än ett decen-är enkel och viktig i en tid när förändringar sker allt nium, men inget har hänt. Under tiden har olika typersnabbare i arbetslivet. Unionen har redan tecknat av modeller för kompetensutveckling införts i fleraavtal om att 0,2 procent av lönen ska avsättas till andra länder, bland annat Norge och Danmark.medlemmarnas kompetensutveckling. Fler bordefölja vårt exempel och gå från ord till handling. View slide
  • 4 5För de flesta företag är marknads- Alla har ett ansvar. Så också du.och försäljningsstrategier själv- Individen har ett stort eget ansvar för sin kompe-klara. Det borde även en strategi tensutveckling. Det hjälper att ha en positiv attitydför kompetensförsörjning vara. och hela tiden följa hur det egna yrket utvecklas. När efterfrågan på yrkeskompetens förändras påDet är människor som löser problem. För att nå arbetsmarknaden bör var och en tänka över vadföretagets mål krävs rätt mix av kompetens. Därför det kan få för konsekvenser för en själv.borde alla företag ha en strategi för sin kompetens-försörjning. Den kan innehålla inventering av befintligkompetens, identifiering av framtida kompetens-behov och en idé om hur företagets kompetens-luckor ska fyllas på ett effektivt sätt.
  • 6 7Om man inte vet vad man kan, HR funktion?är det svårt att veta vad man Ja, det är ingen dum idé att någonbehöver. är ansvarig för företagets störstaDet är bra att göra en årlig kartläggning av med- utgiftspost.arbetarnas kompetens för att ta reda på vad som För många svenska tjänsteföretag är personal-finns och vad som behöver tillföras för att nå verk- kostnaden den största utgiftsposten, trots detsamhetsmålen. Den kan genomföras i utvecklings- arbetar allt fler på arbetsplatser där det saknassamtal eller i samarbete med lokala fackliga repre- en utvecklad Human Resource (HR) funktion.sentanter. Det är dock viktigt att tala om varför man Med en väl fungerande HR funktion på arbets-gör kompetenskartläggningen. Då undviks onödiga platsen får chefer på alla nivåer stöd med attspekulationer om syftet. utveckla en strategi för kompetensförsörjning inom det egna ansvarsområdet.
  • 8 9Gärna fast anställning – men ingen Låt de som känner medarbetarnavill fastna på samma arbetsplats bäst hjälpa till med strategin förhela livet. kompetensförsörjning.Det behövs en arbetsmarknadspolitik som tar hän- Lokala fackliga representanter har ofta bra kunskapsyn till den som vill byta jobb– inte bara den som om sin egen arbetsplats, arbetskamrater och demåste. Därför ska tillsvidareanställningar även i förutsättningar som råder. Det borde företagenframtiden vara den vanligaste anställningsformen, dra nytta av när de upprättar en strategi för kom-samtidigt som goda utvecklingsmöjligheter ska petensförsörjning. Då minskar dessutom risken förgöra det enklare att byta jobb. att beslut som påverkar medarbetarna och deras kompetensutveckling fattas på bristfälliga grunder.
  • 10Diskriminering är slöseri med 11 Nio av tio får nytt jobb via Trygg-kompetens. hetsrådet. Hur är det möjligt?Idag finns det en utbredd diskriminering av personer Trygghetsrådets flexibla arbetssätt med fokus påmed utländsk härkomst. Det gör att viktig kompe- individen har visat sig vara mycket framgångsrikt.tens går förlorad och försvårar möjligheterna till Nio av tio som lämnar Trygghetsrådet får ett nyttett framgångsrikt integrationsarbete. Vid sidan av jobb. Idag är deras uppdrag begränsat till att hjälpade frivilliga insatserna behövs det en egen arbets- de som blivit uppsagda. Deras arbetsmetoder kanrättslig diskrimineringslagstiftning med ett tydligt dock vem som helst använda – också proaktivt vidarbetsgivaransvar för aktiva åtgärder. omställningar och karriärbyten.
  • 12 13Om kompetens är en konkurrens- Det måste bli förmånligare förfaktor, borde kompetensförsörj- företag att satsa på kompetens.ning vara en ledningsfråga. Inför skattemässiga fördelar för företag som villDen globala konkurrensen har gjort kompetens till reservera pengar till de anställdas framtida kom-en av de viktigaste konkurrensfaktorerna. Därför bör petensutveckling. Det gör det möjligt för företagstrategier för kompetensutveckling vara förankrade i att göra avsättningar under goda år, som sedanhögsta ledningen. På så sätt skickas en tydlig signal används för att kompetensutveckla de anställda itill organisationen om att det ingår i alla chefers sämre tider.arbetsuppgift att göra det möjligt för medarbetarnaatt utveckla sin kompetens.
  • 14 15När blir personalen lika viktig som Nog ska man väl kunna utbildaekonomi, inköp och logistik? sig även om man arbetar ochNär HR/personalchefen är med i ledningsgruppen på har familj?lika villkor som andra chefer signalerar man att kom- Förutsättningar för vidareutbildning på både allapetens är lika viktigt som t.ex. ekonomi, inköp och nivåer borde bli bättre. Det behövs nya former avlogistik. Men det är inte bara en symbolisk handling, undervisning för de som idag har svårt att kombi-utan framför allt ett sätt att kvalitetssäkra företa- nera studier med arbete och familjeliv. Fler kvälls-gets kompetensutveckling och minska riskerna för och distanskurser, större utbud av långa och kortaatt drabbas av kompetensbrist i framtiden. utbildningar och en pedagogik som är anpassad till olika förkunskapskrav.
  • 16 17Kompetenskartan hjälper dig att Chefer behöver kompetenssätta ord på det du kan! i kompetensutveckling.Kompetenskartan är ett webbaserat verktyg. På ett Det är inte ovanligt att det är närmsta chefen somlekfullt sätt sätter du ord på vad du kan och vad du har ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling.vill. Kompetenskartan är ett exempel på det Unionen Saknar chefen utbildning är det extra viktigt att deterbjuder sina medlemmar inom området kompetens erbjuds ledarskapskurser i hur man arbetar strate-och karriär. Mer information finns på vår hemsida, giskt med kompetensutveckling. Chefer som vet hurwww.unionen.se. medarbetarnas potential och drivkraft bäst utveck- las, är chefer som bidrar till att stärka företagets konkurrenskraft.
  • 18 19Den som arbetar och vill satsa Om fler visste att en civilingenjörpå högre studier borde också ha kostar 900 000 kr att ersättamöjlighet att få studiemedel. skulle de nog satsa mer på attMed nuvarande regler för studiestöd är det svårt för utveckla befintliga medarbetare.högskoleutbildade att finansiera sin vidareutbild- Den snabba tekniska utvecklingen leder till såning. Det är inte rimligt att studiemedlen ska begrän- kallade kompetensväxlingar. Då byts medarbetaresas av antalet terminer du studerat tidigare eller hur frivilligt eller ofrivilligt ut för att få in ny kompetensgammal du är. Därför borde studiemedelssystemet i organisationen. Stora kompetensväxlingar är dyrases över liksom villkoren vid exempelvis sjukdom och ofta ett resultat av misslyckade kompetensför-och föräldraskap för den som vidareutbildar sig. sörjningsstrategier. Beräkningar visar att kostnaden när en civilingenjör slutar och ersätts med en ny, kan uppgå till över 900 000 kronor. Därför bör kom- petensväxlingar i ett företag alltid följas upp och utvärderas så att kostnaderna blir synliga.
  • 20 21Vad du kan borde vara Företagets vinst ska inte baraviktigare än vad du studerat. hamna i aktieägarnas fickor, utanEU har tagit fram ett system (EQF) för att kunna också i huvudet på de anställda.jämföra utbildningar och färdigheter mellan olika Kortsiktiga vinstutdelningar sker ofta till priset avländer. Sverige kommer att göra en nationell imple- att säga upp personal, senarelägga investeringarmentering av systemet, vilket innebär att fokus för- eller sälja ut delar av verksamheten. Det påverkarflyttas från vilken utbildning människor har till vad inte bara utvecklingsmöjligheten för företaget ochman faktiskt kan. Detta arbete bör prioriteras för de anställda negativt utan också konkurrenskraf-att påskynda utvecklingen av olika validerings- ten. En tumregel bör därför vara att företagensmodeller i Sverige. Då får alla möjlighet att få hela utdelningar inte sker på bekostnad av långsiktigasin kompetens dokumenterad – inte bara den investeringar i kompetensutveckling.formella utbildningen.
  • 22Varför ska betyg och högskoleprov 23 Inhyrda konsulter och tillfälligtvara enda sättet för att bli antagen anställda tillför snabb kompetenstill akademiska studier? – men vem är det som är lojal närDen som inte har formella meriter, men bedöms som tiderna blir sämre?reellt behörig, borde också kunna antas till högre Det finns flera fördelar med att satsa på befintligautbildningar. Möjligheterna finns redan, men utvär- medarbetares utveckling: De kan enkelt anpassaderingar visar att endast ett fåtal studenter blir ny kunskap till arbetsplatsens förutsättningar. Deantagna på reella meriter. Staten borde därför se känner lojalitet till företaget eftersom de får ta deltill att det blir ekonomiskt attraktivt för högskolor av fördelarna som ny kompetens genererar. Internaoch universitet att anta studenter genom alterna- kompetenssats-ningar bidrar också till att uthålligttiva behörighets- och urvalsformer. öka företagets pro-duktivitet och lönsamhet.
  • 24 25Öronmärk pengar för samverkan Människor är inte fyrkantiga.mellan högskola och näringsliv. Det ska inte heller insatser förEnligt högskolelagen ska högskolor och universitet kompetensutveckling vara.samverka med det omgivande samhället. Trots det Människor lär sig på olika sätt och därför är indivi-utvecklas samarbetet mellan utbildningsanordnare duell anpassning viktigt. En del vill lära själva, andraoch näringsliv för långsamt. Därför borde staten i grupp. Många lär gärna av kollegor medan andraöronmärka pengar för att få fart på samarbetet. föredrar utomstående experter eller distansutbild- ning. Se till så att insatser för kompetensutveckling är individuellt anpassade genom att fundera på när, var och hur de ska genomföras.
  • 26 27Att lära sig svenska språket Högskolor och universitetstår inte i motsats till praktik borde få en tydligare roll attoch arbete. vidareutbilda de som arbetar.SFI-undervisningen borde effektiviseras och få Utbildningar på olika nivåer måste i högre graden tydlig inriktning på arbete och praktik under vara kopplade till arbetslivets krav. I Sverige finnsspråk-inlärningen, till exempel genom att SFI- en väl utbyggd och geografisk spridd högre utbild-studierna varvas med praktik, förvärvsarbete ning med starka utbildnings- och forskningsmiljöer.eller annan sysselsättning. Om högskolor och universitet får en tydligare roll att vidareutbilda de som arbetar, kan företag och organisationer dra bättre nytta av detta.
  • 28 29Egen men inte ensam. När företag tar hjälp utifrån,Unionen stödjer egenföretagare med ett särskilt t.ex. av konsulter, borde man hamedlemserbjudande till de som driver eget företag. som mål att den egna personalenFörutom juridisk hjälp kan vi bistå med kurser och också lär sig något nytt.personlig rådgivning i frågor som rör marknads-föring, juridik och affärsutveckling. Mer information Det finns tillfällen när specialistkompetens behövs,finns på vår hemsida, www.unionen.se. till exempel när tillgången på rätt arbetskraft är begränsad eller när det inte är ekonomiskt försvar- bart att bygga upp en egen kompetensbas. Vid sådana tillfällen borde företaget ha som mål att det också sker en kompetensöverföring till den egna personalen.
  • 30Ge alla möjlighet till en”provuppsägningstid”. 31 Trolla inte bort kostnader för till- fällig kompetens i redovisningen.Att byta jobb eller ta ett karriärsteg uppåt eller åt Det är ganska vanligt att kostnader för tillfälligsidan innebär att kunskap sprids mellan arbets- kompetens inte belastar chefens egen verksam-platser. All form av kunskapsspridning behöver het, utan redovisas i en separat projektbudget.främjas för att skapa dynamik på arbetsmarknaden. Det kan ge sken av att tillfällig kompetens är billi-En avtalsreglerad ”provuppsägningstid” på sex gare att köpa in än att långsiktigt bygga upp kom-månader för att prova ett annat jobb kan skapa petens på den egna arbetsplatsen. Dessa falskaökad rörlighet i arbetslivet och få positiva effekter besparingar stoppas bäst genom att istället sättapå kunskapsöverföring och kompetensutveckling. kost-naderna i relation till företagets totala perso- nal- och lönekostnader.
  • 32Vad skulle politikerna säga om 33 Köper du en dyr maskin räknas denvar fjärde elev lämnade gymnasiet som en investering, men går du enutan fullständiga betyg? För när- kurs för att lära dig använda denvarande ingenting. blir det en kostnad.Idag lämnar en fjärdedel av eleverna gymnasiet utan Kostnader för kompetensinvesteringar bordefullständiga betyg. Det finns inga enkla förklaringar klassas som en tillgång i balansräkningen ochtill avhopp och bristande studieresultat i gymnasie- kunna skrivas av under flera år. Kompetens-skolan. Orsakerna är ofta individuella. Bristfälliga utveckling är missgynnat i redovisningen jämförtkunskaper från grundskolan och låg kvalitet på gym- med andra investeringar. Istället för att behandlanasieutbildningen är dock några av förklaringarna. satsningar på kompetensutveckling som andraDärför måste stora satsningar göras på gymnasie- investeringar så redovisas de idag som en kostnadskolan så att fler ungdomar klarar gymnasieskolan på innestående år utan möjlighet att fördelas påpå utsatt tid. flera år.
  • 34 35Arbetsförmedlingen borde få Människor har dåligt minne.större möjligheter att erbjuda Därför ska utvecklingsplanenarbetsmarknadsutbildningar vara skriftlig.till arbetslösa. Utvecklingssamtalen ska leda till en skriftligArbetsmarknadsutbildningar är bra verktyg för att utvecklingsplan som dokumenteras, sparas ochmotverka brist på arbetskraft och förbättra delta- följs upp. Då undviks missförstånd om vad somgarnas chanser att få jobb. Därför borde Arbets- diskuterades och vilka aktiviteter som beslutadesförmedlingen få större möjligheter – gärna i sam- att genomföra. En utvecklingsplan bör även inne-arbete med externa utbildningsanordnare – att vid hålla en tidsplan för planerade kompetensutveck-behov erbjuda relevanta utbildningar. De bör vara lingsinsatser. De planerade aktiviteterna bör hafokuserade på kompetenser där arbetsgivarna har utgångspunkt i verksamhetsmålen och ta hänsynsvårt att hitta personal. till de behov och förutsättningar som finns hos medarbetare och företag.
  • 36 37Ska utbildningarna anpassas till Om chefen inte vet vad de anställdaarbetsmarknaden – eller tvärtom? vill, kan det vara idé att fråga dem.För att utbildningarna ska svara mot arbetsmark- Minst en gång om året bör chefen ha ett utveck-nadens efterfrågan är det viktigt att näringsliv lingssamtal med de anställda där de kommer över-och arbetsgivare tar aktiv del i utformningen av ens om vilka aktiviteter som ska genomföras för attutbildningarna. Samtidigt måste skolor och elever utveckla den anställdes kompetens. Utvecklings-få inblick i arbetslivets villkor och krav. Därför är samtalet får störst genomslagskraft om samtaletdet viktigt att skolor och arbetsgivare har regel- följs upp några gånger per år för att säkerställa attbunden och nära kontakt. Elever ska komma ut det som är överenskommet också genomförs. Det ärpå arbetsplatser och arbetsgivare behöver viktigt att både företag och medarbetare håller vadbesöka skolor. de lovar.
  • 38 39Alla jobb kräver inte felfria Ska du utveckla dina svagakunskaper i svenska. eller starka sidor?Irrelevanta krav på kunskaper i svenska vid rekry- Många tar för givet att det alltid är de svaga sidornatering borde förebyggas för att inte bli onödiga som ska utvecklas, men ibland kan det vara idé attkompetenshinder. Samtidigt borde kunskap i andra försöka bli ännu bättre på det man redan är bra på.språk och kunskaper i interkulturella frågor värderas Kanske ska du föreslå kompetensutveckling somhögre i rekryteringsprocessen. utvecklar dina starka sidor nästa gång?
  • 40 41Måste man bli arbetslös för att få EU stödjer kompetensutvecklinghjälp med att hitta nästa jobb? på flera olika sätt. Det ska vi fort-Även den som vill komma vidare i karriären eller sätta ta del av!inte trivs på sitt jobb borde kunna få råd från Sverige är, och ska även i fortsättningen, varaArbetsförmedlingen. Att hjälpa ombytessökande aktiva i det europeiska samarbetet kring livslångtär ett sätt att motarbeta arbetslöshet och ohälsa. lärande, kompetensutveckling och omställning. NärOm Arbetsförmedlingen lyckas med att matcha lågkonjunkturen var på besök senast, tog Sverigeombytessökande med lämpliga arbetsgivare del av olika stödprogram som finansierades av EU.kommer det att stärka deras legitimitet. Det bidrog till att många anställda i utsatta bran- scher fick ny och mer eftertraktad kompetens.
  • 42Varje gång man byter arbetsplats 43 Den som tagit körkort vill köra bil.lär man sig något nytt. Därför ska Precis samma sak är det meddet vara enkelt och tryggt att kompetensutveckling.byta jobb. Utan stöd och uppmärksamhet från företagetJu lättare det blir att byta jobb, desto bättre kommer genomförda utvecklingsinsatser inte tillkommer arbetsmarknaden att fungera. Samhällets nytta. Det är slöseri med humankapital. Se därförkostnader för matchning minskar samtidigt som det till att den som fått kompetensutveckling också fårgår snabbare att hitta rätt person till lediga jobb. möjlighet att använda sina nya kunskaper.På lång sikt innebär det lägre arbetslöshet. Därför ärdet viktigt att fackförbund, arbetsgivare och statentillsammans arbetar för ett rörligt arbetsliv där allakan och får utvecklas yrkesmässigt.
  • 44 45Det finns yrkesverksamma Det är inte bara i klassrummetsom varken är anställda eller man lär sig något nytt.har anställda. De behöver En bred syn på kompetensutveckling innebärockså få hjälp. att förutom kurser och regelrätta utbildningar kan kom-petensutveckling ske genom arbetsuppgifterStaten borde satsa mer på att sprida kunskap om eller sociala kontakter. Ett exempel är arbetsrotationeget företagande, t.ex. genom att Arbetsförmed- där kompetens kan utvecklas genom att man fårlingen får i uppgift att hjälpa och förmedla informa- prova på andra arbetsuppgifter. Ett annat exempeltion till de som vill starta eget. Det skulle bidra till är projektarbeten där människor med olika kompe-en dynamisk arbetsmarknad eftersom nya företag tenser träffas och lär av varandra.på sikt kan skapa nya jobb och bidra positivt tilllandets tillväxt.
  • 46 47Sverige kan bli 33 procent Om chefen ska ha tid att vara chefbättre på kompetensutveckling. behövs kompetenta medarbetare.Det borde vara en självklarhet att arbetsgivarna När medarbetarna får mer kompetens kan det för-tar ansvar för de anställdas kompetensutveckling. ändra ansvarsområden och underlätta för chefer.En färsk undersökning som Unionen gjort visar dock Fler uppgifter kan delegeras vilket gör att arbetetatt 1 av 3 förvärvsarbetande inte får tillräckligt med blir effektivare och verksamheten kan styras medkompetensutveckling för att utföra sina nuvarande mål istället för detaljinstruktioner.arbetsuppgifter. Det är en kortsiktig och dyr väg attgå eftersom arbetsgivaren ständigt måste hyra ineller byta ut personal för att klara kompetens-försörjningen.
  • 48 49Arbetsförmedlingens potential som Hur tänker företag? Tala medkompetenshöjare är underskattad. en professionell rekryterare.Det är kostsamt för både arbetsgivare och individ Vet du vad du vill, men inte vad du behöver komplet-med felrekryteringar. Därför borde Arbetsförmed- tera med för att nå dit? Eller funderar du över vilkalingens roll inte bara vara att anvisa, utan också jobb du kan söka med din kompetens? Är du medlemuppmuntra människor att hitta rätt jobb. För att i Unionen kan du få upp till 20 minuters gratis tele-matcha rätt person till rätt jobb måste Arbetsför- fonrådgivning med en professionell rekryterare inommedlingen ha en aktiv dialog med arbetsmark- din bransch. Mer information finns på vår hemsida,nadens parter. Specialistkunskap om den lokala www.unionen.se.arbetsmarknaden och efterfrågan på olika yrkes-grupper är ett absolut krav för att bidra till endynamisk arbetsmarknad.
  • 50 51När man varit borta från jobbet Sverige sitter på en av Europasett tag, är en extra dos kompe- största kompetensreserver.tensutveckling välkommen. Reserver som inte används.Kompetensutveckling är ofta inriktad på att klara av Sverige är inte bra på att ta vara på den kompetensdet dagliga arbetet, till exempel hur man hanterar som arbetstagare med utländsk bakgrund har. Vi ärny teknik. Därför borde det finnas extra fokus på tvärtom ett av de sämre länderna inom EU på dettakompetensutveckling när en medarbetare kommer område. Personer med utländsk bakgrund tvingastillbaka efter sjukdom, föräldraledighet eller annan ägna flera år åt att få grundläggande behörighet tilllängre frånvaro från arbetet. studier, under tiden blir deras akademiska studier från hemlandet föråldrade och inaktuella.
  • 52Kompetens är ett konkurrensmedel 53 Att bli förälder är utvecklande.– inte en belöning till de anställda. Att bli mamma eller pappa leder ofta till personligNär kompetensutveckling delas ut som belöning mognad. En småbarnsförälder får öva på sina för-för annat utfört arbete kan det skicka fel signaler till mågor att prioritera och organisera. Tyvärr betraktasorganisationen. Det signaleras att kompetens är en alltför ofta föräldraledighet som en frånvaro somkostnad man kan unna sig i goda tider, snarare än en leder till att arbetstagare halkar efter kompetens-investering som ger avkastning i framtiden. Under- mässigt på arbetsplatsen och inte som den utveck-sökningar visar att satsningar på kompetensutveck- ling det faktiskt innebär.ling i alltför hög grad tenderar att följa konjunkturenmed viss eftersläpning.
  • 54 55Arbetsförmedlarna är våra Låt inte magkänslan styraviktigaste mångfaldsexperter. rekryteringen.De som arbetar på Arbetsförmedlingen har en Fler arbetsgivare borde använda sig av kompe-nyckelroll i relationen mellan arbetsgivare och tensbaserad rekrytering med tydliga kravprofilerarbetstagare. Därför är det viktigt att all personal – för att förhindra och förebygga diskriminering ochpå alla arbetsförmedlingar – i hela landet regelbun- godtycke i rekryteringsprocessen. Det kan görasdet kompetensutvecklas i hur de bemöter personer med hjälp av färdighetstester och kompetens-av utländsk härkomst, utländsk kompetens och hur baserade intervjuer. Det är dock viktigt att deföretagen ska hantera mångfald som en resurs. fackliga representanterna på arbetsplatsen finns med i hela processen.
  • 56 57Har företaget kollektivavtal? Det är inte klokt att antalet platserMed kollektivavtal omfattas arbetsplatsen i regel till arbetsmarknadsutbildningarav både utvecklingsavtal och kompetensutveck- minskat med 94 procent på tjugo år.lingsavtal. Därför kan det vara idé att kolla om före- Antalet platser i arbetsmarknadsutbildning upp-taget har kollektivavtal innan du börjar på ett nytt går till drygt 5 000, vilket motsvarar nivåerna somjobb. Ring till Unionen Direkt om du är osäker på rådde på 1950-talet! På tjugo år har antalet platserförhållandena. Telefonnumret är 0770-870 870, minskat med 94 procent. Ändå finns det undersök-telefontid: mån-fre 08.15 – 17.00. ningar som tydligt visar på mycket gynnsamma sysselsättningseffekter för dem som har deltagit i arbetsmarknadsutbildning jämfört med arbetslösa som inte deltagit.
  • 58 59Kompetens ska löna sig. Vet du om att det finns 12 miljarderInte minst i lönekuvertet. avsatta till kompetensutveckling?Den som lagt ner tid och energi på kompetensut- Sverige har fått 12 miljarder från EU’s strukturfonderveckling förväntar sig nog att det också ska märkas som ska fördela under perioden 2007 – 2013. För atti lönekuvertet. Arbetsgivare som går dem till mötes pengarna ska komma till användning behöver statensignalerar att arbete med kompetensutveckling är dra igång en informationskampanj där ansökare somviktigt. Lön markerar vad som är väsentligt och är uppfyller kraven informeras om hur de kan ta del avdärför ett betydelsefullt verktyg för att påverka pengarna. Det kan vara företag som tillsammansengagemang och lärande. med Unionen ansöker om bidrag för att öka tjänste- männens kompetens och därmed näringslivets konkurrenskraft.
  • 60Varför jag ska dela med 61 Sverige behöver förbättramig av min kunskap? systemen för kartläggning avTa inte för givet att alla medarbetare vill dela med reell kompetens.sig av kunskap, eftersom det då finns risk att de Validering är en process som innebär att man görförlorar sin egen unika position. Därför är det viktigt en strukturerad värdering och dokumentation avatt det finns en uttalad positiv effekt och syn på kunskap och kompetens som en person besitter,kunskaps-överföring på arbetsplatsen. Då minskar dvs den reella kompetensen. Staten borde bidra tillrisken för att viktig kompetens går förlorad om en att förbättra de valideringssystem som finns idag,anställd slutar. bland annat genom att fastställa vilka kriterier som ska gälla för att få göra en validering.
  • 62 63Det chefen tycker, Alla unga vuxna bordetycker också många andra. ha en utbildningsgaranti.Arbetsplatser behöver präglas av en positiv Det borde finnas en utbildningsgaranti för allainställning till kompetensutveckling hos både unga vuxna som saknar grundläggande högskole-chefer och medarbetare. En engagerad chef som behörighet. För att förverkliga denna utbildnings-lyfter fram medarbetare som lägger tid och kraft garanti krävs ett nära samarbete mellan kommuner,på att utveckla sin kompetens skapar rätt förut- det reguljära utbildningssystemet och staten. Måletsättningar. Nämligen en tillåtande arbetsmiljö där borde vara att minst 20 procent av deltagarna i ung-det uppfattas som positivt att vilja bli bättre, vara domsinsatserna väljer att ägna sig åt studier.nyfiken och pröva något nytt.
  • 64En god företagskultur är en 65 Är det så illa att vi måstebra grogrund för kompetens- tvinga människor att ta jobbutveckling. de inte vill ha?En god företagskultur stimulerar till öppen dialog Den som är arbetslös borde ha rätt att begränsamellan chefer och medarbetare. Då diskuteras sitt arbetssökande till det egna yrkes- och utbild-faktorer som främjar eller begränsar kunskaps- ningsområdet under en första tidsperiod. Det bidraranvändning på arbetsplatsen på ett naturligt sätt. till bättre matchning på arbetsmarknaden – rättDet är så kunskap och erfarenhet sprids inom en kompetens på rätt jobb. Att tvinga individen till jobborganisation. långt under dennes kvalifikationer gynnar inte sam- hällsekonomin – kompetens underutnyttjas och produktiviteten sjunker.
  • 66 67Sök Unionens studiestöd. Allt fler blir allt äldre.För att stärka medlemmarnas ställning på arbets- Det måste vi dra nytta av.marknaden ger Unionen stöd för kompetensutveck- Eftersom det är den arbetande befolkningen somling. Vi ersätter litteratur- eller materialkostnad med försörjer samhället är det viktigt att de äldre blirupp till 3 025 kr per termin. Totalt kan varje medlem kvar i arbetslivet lite längre. Speciellt med tanke påfå 12 100 kr. Vid studier i praktiska yrken får de dess- att allt fler unga stannar längre i utbildningsväsen-utom ersättning för förbrukningsmaterial. Unionens det. Äldre arbetstagare har en unik kompetens somstudiestöd gäller även vid utlandsstudier. Mer infor- kan utnyttjas i högre grad. Därför borde de få störremation finns på vår hemsida, www.unionen.se. möjligheter att stanna kvar i arbetslivet efter egen förmåga och vilja.
  • 68 69Visst är det något som är fel Hur blir chefen en branär man får mer i ersättning beställare av utbildningar?som arbetslös än om man Chefer som får ansvar för att stötta medarbetarnasvidareutbildar sig? kompetensutveckling blir med tiden goda beställare av utbildning. En bra upphandlare kan ställa rele-I omställningssituationer ska det vara minst lika vanta krav på utbildningsanordnare att visa hur enekonomiskt gynnsamt att satsa på längre kompe- köpt utbildning stärker företaget. Med tydliga måltensutveckling som att vara arbetslös. Dagens om- blir kostnaderna försvarbara, samtidigt som medar-ställningsavtal är bra, men omfattar inte alla. Allt betarnas motivation till kompetensutveckling ökar.oftare krävs längre insatser av kompetensutveck-ling. Därför behöver vi skapa möjligheter för längreoch proaktiva insatser för de som idag saknar eko-nomiska möjligheter till kompetensutveckling.
  • 70 71Sverige ska fortsätta bidra Låt seniorerna bli företagetstill att Europas blir en attraktiv coacher och mentorer.utbildningskontinent. Det är när de yngre kommer in på arbetsplatsernaBolognaprocessen är ett samarbete om högre som de äldres erfarenhet blir betydelsefull. Den äldreutbildning mellan 46 europeiska länder. Målet är att generationen av arbetstagare kan då fungera somskapa ett attraktivt europeiskt område för högre coacher åt de yngre. Ofta anses de äldre inte ha till-utbildning. Deklarationen innehåller tre övergripande räckligt färska yrkeskunskaper när det gäller hjälp-mål: Att öka rörligheten, anställningsbarheten samt medel och teknik. Det är dock något som lätt kanEuropas attraktionskraft som utbildningskontinent. korrigeras med regelbunden kompetensutveckling.Det arbetet ska Sverige fortsätta att aktivt stödja.
  • 72 73En generös a-kassa leder Chefer är som politiker.till bättre matchning på De behöver hjälp av specialisterarbetsmarknaden. för att få något gjort.En generös a-kassa förbättrar möjligheten för Chefer med ansvar för kompetensutvecklingden arbetslöse att inte tvingas ta första bästa behöver stöd och råd. En HR/personalavdelningjobb som dyker upp. Att ha råd att avvakta för att kan hjälpa till med expertkompetens när det gällerhitta ett jobb som passar bättre mot utbildningen olika utbildningsformer, utbildningsutbud eller per-och kompetensen gynnar alla. På så sätt bidrar sonalrelaterade IT-verktyg som kan underlätta ochgenerositeten till en bättre matchning på arbets- skapa struktur.marknaden.
  • 74Sverige borde investera 75 Träffa en karriärcoach.mer pengar i varje student. Unionen har certifierade coacher som gerDen högre utbildningen har byggts ut men resurs- medlemmarna personlig karriärvägledning.tilldelningen har tyvärr inte ökat i samma utsträck- Allmänna frågor om karriärcoachning kan duning. Det har medfört att det idag går fler studenter skicka till coach@unionen.se. Vill du boka enper lärare, och att studenterna får färre lärarledda tid med en av våra karriärcoacher hittar duundervisningstimmar. Eftersom den lärarledda namn, telefonnummer och annat informationundervisningen är grundläggande för kvaliteten på på vår hemsida, www.unionen.se.undervisningen måste staten investera mer pengari varje student.
  • 76 77Chefen borde få beröm Det svenska klassrummetför både orsak och verkan. behöver bli större.Bakom varje lönsamt företag finns en kompetent Trots den snabba utbyggnaden av den högreorganisation. Om högsta ledningen prioriterar kom- utbildningen under 1990-talet har Sverige en lägrepetensutveckling ska cheferna inte bara få upp- andel i befolkningen med eftergymnasial utbildningmärksamhet när lönsamheten ökar, utan också än flera viktiga konkurrentländer. För att möta dennär de tar initiativ till kompetensutveckling. internationella konkurrensen måste Sverige skapa förutsätt-ningar så att fler kan gå vidare till högre studier. Det kräver en utbyggnad av såväl univer- sitets- och högskoleutbildningar som yrkeshög- skoleutbildningar.
  • 78 79Hur gick det? Hur gick det inte? Blir det regn eller sol påKompetensutvecklande aktiviteter bör alltid följas arbetsmarknaden imorgon?upp och utvärderas. Utvärderingen ska sedan ligga Det tar lång tid att förändra utbudet av utbildadtill grund för beslut om framtida kompetensinves- arbetskraft. Därför är det viktigt att det görs kvalifi-teringar. Ska utbudet bli bättre? Krävs det föränd- cerade prognoser av det framtida behovet av utbild-ringar av verksamhetsinriktningen? Behövs nya ning i samhället. Dessa ska sedan ligga till grund närarbetsuppgifter, ansvarsområden eller kanske en utbudet av utbildningar planeras. Saklig informationomorganisation av arbetet? om den förväntade efterfrågan på arbetsmarknaden måste också vara lättillgänglig för blivande studenter.
  • 80 81Vad behövs förutom pengar? Kunskaper på grundskolenivåTid för planering, genomförande, borde inhämtas i grundskolan.uppföljning och träning. Tyvärr lämnar alltför många elever grundskolan utanKompetensutveckling kräver tid och pengar. tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sigDärför måste arbetsgivaren vara beredd att av- undervisningen i gymnasieskolan. Studier visarsätta de resurser som krävs för att målen ska gå att få lyckas hämta in dessa kunskaper när de välatt förverkliga. När budgeten är fastslagen ska den börjar på gymnasiet. I framtiden måste fler elever blikommuniceras till de anställda. Då visar företaget bättre förberedda till gymnasieskolan. Då krävs detatt medarbetarna förväntas arbeta med utveck- att det i ännu högre grad än idag görs tidiga insatserlingen av sin egen kompetens. i grundskolan för elever med särskilda behov.
  • 82Satsa långsiktigt. Tänk strategiskt. 83 Kunskaper i entreprenörskapKort- och långsiktiga verksamhetsmål angår alla borde ingå i all högre utbildning.medarbetare och behöver vara tydliga. Satsa hellre Utbildningssystemet borde bidra till ökat intressepå genomgripande program för kompetensutveck- för entreprenörskap hos studenterna och stärkaling istället för enstaka kurser. Det är också bättre deras förmåga att se affärsmöjligheter i nya idéer.att investera i utbildningsprocesser än i enstaka Därför borde kunskaper i entreprenörskap vara ettutbildningstillfällen. återkommande inslag i all utbildning. Det behövs också nytänkande för att bättre stödja de affärs- idéer som föds under studietiden.
  • 84Kompetensutveckling 85 Alla borde ha rätt att få god väg-är ett lagarbete. ledning om utbildningar och yrken.Det räcker inte med att arbetsgivaren skapar förut- Utvärderingar av studie- och yrkesvägledningensättningar för kompetensutveckling om det saknas i Sverige visar på stora brister och ojämn kvalitet.motivation och vilja att ta del av den. Därför fordrar Alla som vill studera borde ha rätt till en god väg-det medvetet arbete från alla parter för att före- ledning och uppdaterad information. En väl funge-tagets kompetensutveckling ska bli framgångsrik. rande vägledning om utbildningar och yrken måste bygga på ett nära samarbete mellan relevanta aktörer i samhället, t.ex. utbildningsanordnare, arbetsgivare, fackföreningar, arbetsförmedlare och prognosmakare.
  • 86 87Vill du karriärplanera på egen hand? Den som inte tror sig klara enAtt karriärplanera handlar om att skapa en bild av förändring sätter sig på tvären.hur du vill utvecklas i ditt yrkesliv. Om du vet vad Kompetens skapar trygghet och valfrihet.du vill kan du lättare undvika misstag och har större Den som saknar kompetens blir inlåst i befintligachans att trivas på lång sikt. Tillhör du dem som arbetsuppgifter, och det gynnar varken individenvill karriärplanera på egen hand? I så fall ska du eller företaget. Arbetsgivare som struntar i attanvända Unionen webbaserade verktyg för karriär- satsa på kompetensutveckling måste räkna medplanering och karriärcoaching. De finns tillgängliga en växande skara av otrygga medarbetare somför medlemmar på www.unionen.se. ständigt sätter sig på tvären vid omorganisationer och förändringar.
  • 88 89Behörighet till högskolan Gör karriärvägarna påborde vara norm för alla företaget synliga.gymnasieutbildningar. När kopplingen mellan kompetensutveckling ochFör att svara mot näringslivets framtida behov krävs interna karriärvägar blir tydlig ökar motivationenatt en stor majoritet av eleverna når grundläggande och lusten att lära sig.högskolebehörighet redan i gymnasieskolan. Annarsär risken stor att den framtida rekryteringsbasentill högre studier blir för liten. Därför borde allagymnasieutbildningar leda till minst grundläggandehögskole-behörighet – även de yrkesinriktade.
  • 90 91Det behövs mer pengar till More people should goyrkeshögskoleutbildningar. abroad and study.Yrkeshögskoleutbildningar är ett bra exempel på Erasmus ger de som läser på universitet och hög-framgångsrik samverkan mellan arbetsliv och skola. skolor i Sverige möjlighet att studera eller prakti-Yrkeshögskoleutbildningar täcker ett behov som inte sera i ett annat europeiskt land. Statistik visar atthar mötts av gymnasie- eller högskoleutbildningar svenska studenter använder Erasmus i begränsadtidigare och det är viktiga att systemet byggs ut för omfattning. Det är betydligt fler som kommer tillatt den svenska konkurrenskraften ska bli intakt Sverige än det är svenskar som åker utomlands.och utvecklas. Fler svenska studenter borde stimuleras att delta i Erasmusutbytet.
  • 92 93Ett avtal löser kanske ingenting, Vill du ha hjälp med att fåmen det ger ramar och riktlinjer. ditt CV granskat?Med kompetensutvecklingsavtal som grund blir Med bra ansökningshandlingar ökar chansernadet legitimt för anställda att efterfråga utvecklings- att få det jobb du vill ha. Det gäller att matcha dittmöjligheter samtidigt som arbetsgivare måste öppna cv och ditt personliga brev mot det jobb du söker.upp för tillgång till det. Avtalet reglerar varför insat- Medlemmar i Unionen kan få hjälp med att granskaserna behövs, hur ansvaret ska vara fördelat och sina ansöknings-handlingar. Skicka dina ansöknings-kopplingen mellan kompetensutveckling och lön. handlingar, och bifoga gärna annonsen till det jobb du söker, till cv@unionen.se. Ange ditt person- nummer i mejlet.
  • 94Även små företag behöver 95 Utvecklingssamtalet ska varastora hjärnor. genomtänkt och strukturerat.Om fler högskoleutbildade väljer att börja arbeta Utvecklingssamtalet ska vara ett stöd för indivi-på mindre företag får de en bättre innovationskraft. dens kompetensutveckling. Förbered gärna ettDärför borde förutsättningarna för att högskole- frågebatteri som säkerställer att ingen viktig frågautbildade ska kunna anställas i mindre företag bli eller område förbises. En frågemall eller strukturbättre. Utbildningarna måste i högre grad anpassas för utvecklingssamtal som chefer och medarbetareför arbete i dessa mindre företag. Det kräver bland gemensamt har arbetat fram är en bra grund förannat insatser i form av utökad praktik och fadder- utvecklingssamtalet.företag för studenterna.
  • 96 97Språk blir viktigare i framtiden, Ibland spelar storleken roll.men intresset minskar i Sverige. Ett stort utbud ökar möjlighetenDen ”turistengelska” som de flesta vuxna svenskar att hitta rätt.behärskar räcker inte långt i professionella samman- En bred flora av utvecklingsformer att väljahang. Staten har tagit vissa initiativ för att vända mellan, ökar möjligheten för varje enskild individtrenden med ett minskat intresse för språkstudier att hitta något som passar. Arbetsgivare och deti grundskolan och gymnasiet. Det arbetet måste lokala facket bör därför träffas regelbundet för attinten-sifieras och utvecklas. komma överens om vilka aktiviteter för kompetens- utveckling som ska erbjudas de anställda.
  • 98 99Höj studiemedlen för de Av nya människor lär manmed särskilda behov. sig något nytt.Vi lever alla olika liv. Därför är det viktigt att studie- Att träffa kollegor som har samma yrke, delta imedlet även kan möta särskilda behov hos vissa företagsnätverk eller samarbeta med personergrupper. Den som studerar och har barn får tilläggs- som befinner sig på andra geografiska platser ärbidrag och vuxna som har arbetat erbjuds tilläggs- exempel på hur det går att utveckla kompetenslån för att kompensera för inkomstbortfall. Dagens genom sociala kontakter.nivåer är dock för låga och bör höjas.
  • 100Arbetsgivarna måste bli bättre 101 Gå en kurs. Gå med i Unionen.på att ta emot praktikanter. Unionen erbjuder medlemmarna kurser och semi-I den konkreta undervisningen är det viktigt att na-rier över hela landet. 19 regioner arbetar aktivtdet finns inslag av praktik så att eleverna får en med att regelbundet arrangera olika aktiviteter.nära och kontinuerliga kontakt med arbetslivet. Seminarierna handlar om olika ämnen som på ettÄven moderna former av lärlingsutbildningar kan eller annat sätt berör ditt arbetsliv och din utveck-vara ett alternativ. Det innebär att arbetsgivarna ling. Mer information hittar du under Kurser ochoch deras organisationer måste bli bättre på att aktiviteter på vår hemsida, www.unionen.se.ta emot studerande på arbetsplatserna.
  • Vill du veta mer?Vill du läsa mer om kompetensutveckling hittar durapporter och broschyrer under menyn Broschyreroch blanketter på vår hemsida, www.unionen.se.Där kan du beställa hem trycksakerna till din brev-låda, eller ladda ner dem direkt i din dator. Här ärnågra exempel på trycksaker som på ett eller annatsätt handlar om kompetensutveckling: En arbetsmarknadspolitik på avvägar, Tnr : 1296:1 En politik för kompetens – Unionens riktlinjer för kompetensutveckling Fler och bättre jobb Kompetensutveckling – så blir det verklighet i företagen! Kunskap och drivkraft, Tnr : 1186:1 Unionens arbetsmarknadspolitiska plattform, Tnr : 1094:1 Utbildning för trygghet och utveckling – Produktion: Unionen i samarbete med Ester Stockholm, juni 2011 © Unionen Unionens utbildningspolitiska riktlinjer Uppgifter i denna broschyr får citeras helt eller delvis under förutsättning att källan anges.
  • Olof Palmes gata 17, 105 32 Stockholm www.unionen.se