1. TIPSA SFT: tips@stockholmsfria.nu | Retur: Fria Tidningar ek förening, Box 2034, 128 21 Skarpnäck | POSTTIDNING A
Lördag 21 september–fredag 27 september 2013 • Nr 37 Årgång 13 • Pris: 15 kr • www.stockholmsfria.nu
Nazistiska Svenskarnas parti, SvP, tågade
genom centrala Stockholm förra lördagen.
Manifestationen möttes av motdemonstran-
ter som bland annat kastade vattenballonger.
Trots en landsomfattande kraftsamling lycka-
des SvP bara samla drygt 200 personer. >> 3
NYHETER
Hans förra roman Sven-
neskräp blev ljudbok med Ken
Ring som inläsare. SFT har
träffat lagerarbetaren och för-
fattaren Kristoffer Cras, aktuell
med boken Falafelrulle. >> 5
KULTUR
I veckan debatt hävdar tre miljöpartis-
ter att det är fel att kommuner serverar
mat på skolorna som inte producerats
enligt de lagar som gäller kommunens
bönder och som skulle vara straffbart
enligt djurskyddslagarna. >> 14–15
DEBATT
Hela höstterminen har föräldrar kämpat för de barn
som behöver särskilt stöd i skolan, sedan ett nytt
stödsystem införts under våren. Nu backar stadshus-
alliansen i frågan. I en debattartikel i DN förklarar
Lotta Edholm att de tillför 20 miljoner till budgeten
och att de ska ompröva de ansökningar om särskilt
stöd som fått avslag under sommaren. Hon skriver
att många ansökningar var för dåliga och att allian-
sen nu vill specialgranska de privata resursskolor-
nas vinster. Föräldrarna tar emot beskedet med lätt-
nad och glädje, men fortsätter att arbeta för att de
nya löftena verkligen infrias.>> 2
Nu backar alliansen om
särskilda stöd till elever
FOTO:JONASEKSTRÖMER/TT
LÅN FÖR MILJONER >> 6–9
I förra temat försökte vi svara på frågan ”Vad är
pengar?”. En inte helt enkel fråga. I del två om
penningsystemet tar vi diskussionen ett steg vi-
dare och tittar på vad vårt beroende av pengar gör
och skildrar den penningkritiska rörelsen vidare.
2. NYHETER
REDAKTÖR: MIKAEL MILDÉN • nyheter@stockholmsfria.nu
VÄLKOMMEN!
Stockholms Fria Tidning är en frihetlig nyhetstidning, som vill
bidra till en utveckling mot ett friare, öppnare samhälle. Vi på
SFT äger vår tidning själva genom mediekooperativet Fria Tid-
ningar. Redaktionen tar gärna emot texter, och är särskilt intresserad av andra
perspektiv än de som mest dominerar i media. Kontakta oss gärna!
Postadress: SFT, Fria Tidningar ek förening, Box 2034, 128 21 Skarpnäck
Besöksadress: Fraktlygargatan 18, Skarpnäck
Webb: www.stockholmsfria.nu
Kundtjänst: pren@fria.nu, 077-550 11 00
Kundtjänsts telefontider: Måndag 15.00–18.00, tisdag–fredag 09.00–12.30
Annons: Helen Silvander, annons@stockholmsfria.nu, 073-507 05 09
REDAKTION
E-post: red@stockholmsfria.nu Tips: tips@stockholmsfria.nu, 08-600 80 87
Chefredaktör och utgivare: Björn Danielsson, bjorn@stockholmsfria.nu
Nyheter: Björn Danielsson och Mikael Mildén, nyheter@stockholmsfria.nu
Kultur Sthlm: Maria Knutsen-Öy, kultur@stockholmsfria.nu
Debatt: Martin Holmström, debatt@stockholmsfria.nu
Veckans stockholmare: Andreas Ericsson, nyheter@stockholmsfria.nu
Redigering: redigering@stockholmsfria.nu
ISSN: 1650–4674 Tryckeri: V-TAB Norrtälje
Tidningen trycks på miljövänligt papper. Upplagan är TS- kontrollerad.
Stockholms Fria Tidning ges ut av mediekooperativet Fria Tidningar ek. för.
För beställt material köper Fria Tidningar all förfoganderätt, möjlighet att välja
distributionsform och publicera det i företagets samtliga produkter (se www.
friatidningar.se). Fria Tidningar förbehåller sig också rätten att skriva om alla
texter till lätt svenska för publicering i Sesam och Nyhetstidningen samt på
dess hemsidor. Det material som publiceras i Fria Tidningars produkter inns
också tillgängligt hos Infopaq. SFT:s texter lagras elektroniskt. Fria Tidningar
ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Den som sänder in obeställt material
till SFT medger elektronisk lagring och publicering enligt ovan.
SKA DU FLYTTA?
Anmäl adressändring två veckor före lytt till pren@fria.nu eller 077–550 11 00.
2 Lördag 21 september 2013
V
ad är det som händer med det politiska klima-
tet egentligen? Jag känner mig nästan lite yrva-
ken när jag upptäcker mångfalden av bubblande
protester omkring mig. Jag ser föräldrar till barn
med särskilda behov kämpa med lika stor ilska som mål-
medvetenhet. Jag ser en stor samling mot Obamas besök
i Sverige. Jag ser antirasister som punktmarkerar nazis-
terna i Svenskarnas parti. Och idag, lördag, genomförs en
landsomfattande manifestation för välfärden.
Då har jag bara nämnt de största händelserna. Som av
en slump sammanfaller det dessutom med Cyklopens
storstilade invigning.
SOM REPORTER känner jag mig delaktig, men också i en
märklig roll som betraktare. Det är en inte helt bekväm
position. Och kanske inte helt nödvändig heller när allt
kommer omkring.
Det är i vilket fall som helst omöjligt att inte dras med,
glädjas och imponeras när Lotta Edholm plötsligt back-
ar om skolstödet. Trycket från föräldrarnas kreativa, väl-
avvägda och stenhårda kamp blev för stort. Skälen kan vi
bara spekulera i. Kanske var det en insikt om de katastro-
fala konsekvenserna av beslutet. Men det ryktas också om
att Lotta Edholm kallats upp till Jan Björklunds kontor,
och alla har ju sett det något bistra opinionsläget för bor-
garna i Stockholm. Ingen vill gå in i ett valår i klinch med
den motståndsrörelsen.
MITT I GLäDJEN kan jag ändå inte tysta min egen skepti-
ker. Det är fortfarande svårt att få
mer konkreta besked om Lotta Ed-
holms nya beslut. Och det tycks
som om våra dyslektiker åter ham-
nar utanför stödsystemet.
Å andra sidan inns det heller
inget som tyder på att kampen för
barnen kommer att avta.
MIKAEL MILDÉN
Protesternas höst
Föräldrarnas hårda
kamp ser ut att lyck-
as. I veckan backade
plötsligt alliansen och
erkände att det nya
systemet för ersätt-
ning till barn med sär-
skilda behov i skolan
fått oönskade effekter.
Utbildningsförvaltning-
en ska nu granska an-
sökningarna på nytt.
I en artikel på DN debatt förkla-
rade skolborgarrådet Lotta Ed-
holm (FP) i torsdags plötsligt att
hon och den borgerliga alliansen
backar från sitt tidigare obrutna
stöd för det nya ersättningssys-
temet till barn med särskilda
behov i skolan. Detta går stick i
stäv med hennes uttalanden för
bara en vecka sedan, då hon stod
bakom beslutet till fullo.
I debattartikeln tar Lotta Ed-
holm upp några åtgärder som
stadshusalliansen ska genom-
föra. Först och främst kommer
man åter att pröva alla ansök-
ningar som fått avslag och sko-
lorna får möjlighet att komplet-
tera dessa. Dessutom ökas bud-
geten under året så att det blir
mer pengar än tänkt till tilläggs-
beloppet.
BENTE DANIELSSON är talesper-
son för de engagerade föräldrar-
na. Hon är lättad och glad över
beskedet.
– Det känns fantastiskt stort
att de backar. Vi har kämpat så
otroligt hårt. Jag har sett fram-
för mig hur vi en dag ska kun-
na säga att det var nu det vände,
att efter det här började barnen
få det stöd de behöver i skolan,
säger hon.
Samtidigt påpekar Bente Da-
nielsson att det fortfarande rå-
der ”en monumental okunskap”
både hos alliansen och oppositio-
nen när det gäller barn med neu-
ropsykiatriska funktionshinder.
DET äR OCKSå fortfarande lite
oklart hur det nya beslutet kom-
mer att fungera i praktiken. Lot-
ta Edholm lägger främst skulden
på dåliga ansökningar och re-
sursskolornas vinster, men hon
erkänner att nämnden inte hade
förutsett konsekvenserna av sitt
beslut. Hon vill dock inte ställa
upp på en intervju med Stock-
holms Fria Tidning, utan besvarar
våra frågor skriftligt. På frågan
om vad det nya beslutet konkret
betyder för de barn som står utan
skola sedan terminsstarten får vi
inget riktigt svar annat än att de
problemen ska upphöra nu.
Hur mycket extra pengar
handlar det om i budgeten?
– Det är svårt att säga eftersom
prövningarna är individuella,
men det handlar om ungefär 20
miljoner extra som tillförs, vil-
ket gör att man landar på sam-
ma nivå som för 2012.
Ett av de problem som vissa re-
sursskolor har varnat för är att
de nya, lägre tilläggsbeloppen
inte räcker för att driva skolan,
även om alla barn får det bevil-
jat. Här hänvisar Lotta Edholm
till att några av skolorna tagit ut
stora vinster.
– Jag har aldrig kunnat garan-
tera att alla fristående resurs-
skolor väljer att fortsätta bedri-
va sin verksamhet. Skolorna är
själva ansvariga för att planera
sin verksamhet utifrån elever-
nas behov.
EFTER LOTTA EDHOLMS svar är
det fortfarande svårt att veta om
det kan bli tal om att höja till-
läggsbelopp för elever, eller om
det bara är avslag som kommer
att omprövas.
Oppositionen, som också står
bakom beslutet om det nya er-
sättningssystemet, har tidigare
backat. Socialdemokraterna har
föreslagit en snabb utredning av
beslutets effekter och Vänster-
partiet har velat frysa det gamla
systemet för att elever inte ska
råka illa ut under hösten.
Edith Ringmar, som är Vän-
sterpartiets ledamot i utbild-
ningsnämnden, tycker att det är
bra att Lotta Edholm nu backar.
– Det kommer att underlätta
mycket, men vi skulle vilja få en
bättre lösning av den akuta situ-
ationen, säger hon.
MILJÖPARTIETS ledamot i nämn-
den, Per Olsson, välkomnar ock-
så alliansens beslut.
– Det är bra att de har insett
att det behövs mer pengar i sys-
temet, vilket vi hela tiden har
haft i vår budget, säger han.
Bente Danielsson säger att de-
ras arbete nu fortsätter med att
se till att de nya löftena infrias.
– Det stora steget är att alla
barn med osynliga funktionshin-
der ska få ett bättre stöd i lagen.
Vi har sett att vi kan påverka och
det tar vi med oss.
MIKAEL MILDÉN
Nu backar de
om extrastödet
FOTO:HENRIKMONTGOMERY/TT
Lotta Edholm (FP) lägger skul-
den på dåliga ansökningar, men
erkänner att utbildningsnämn-
den inte såg konsekvenserna av
sitt beslut om stöd till barn med
särskilda behov i skolan.
NYHETER
REDAKTÖR: BJÖRN DANIELSSON • nyheter@stock
holmsfria.nu
VÄLKOMMEN!
Stockholms Fria Tidning är en frihetlig nyhetstidning, som vill
bidra till en utveckling mot ett friare, öppnare samhälle. Vi påSFT äger vår tidning själva genom mediekooperativet
Fria Tid-
ningar. Redaktionen tar gärna emot texter, och är särskilt intresserad av andra
perspektiv än de som mest dominerar i media. Kontakta oss gärna!Postadress: SFT, Fria Tidningar ek förening, Box 2034, 128 21 Skarpnäck
Besöksadress:
Fraktlygargatan
18, SkarpnäckWebb: www.stockholmsfria.n
uKundtjänst: pren@fria.nu, 077-550 11 00Kundtjänsts telefontider: Måndag 15.00–18.00, tisdag–fredag 09.00–12.30
Annons: Helen Silvander, annons@stockholmsfr
ia.nu, 073-507 05 09REDAKTION
E-post: red@stockholmsfria.n
u Tips: tips@stockholmsfria.n
u, 08-600 80 87
Chefredaktör och utgivare: Björn Danielsson, bjorn@stockholmsfria
.nu
Nyheter: Mikael Mildén, nyheter@stockholmsfr
ia.nuKultur Sthlm: Andreas Ericsson (vik), kultur@stockholmsfria
.nu
Debatt: Martin Holmström, debatt@stockholmsfri
a.nuVeckans stockholmare:
Andreas Ericsson, nyheter@stockholmsfr
ia.nu
Redigering: redigering@stockholm
sfria.nu
ISSN: 1650–4674 Tryckeri: V-TAB NorrtäljeTidningen trycks på miljövänligt papper. Upplagan är TS- kontrollerad.Stockholms Fria Tidning ges ut av mediekooperativet
Fria Tidningar ek. för.
För beställt material köper Fria Tidningar all förfoganderätt,
möjlighet att välja
distributionsform och publicera det i företagets samtliga produkter (se www.
friatidningar.se).
Fria Tidningar förbehåller sig också rätten att skriva om alla
texter till lätt svenska för publicering i Sesam och Nyhetstidningen
samt på
dess hemsidor. Det material som publiceras i Fria Tidningars produkter finns
också tillgängligt hos Infopaq. SFT:s texter lagras elektroniskt. Fria Tidningar
ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Den som sänder in obeställt material
till SFT medger elektronisk lagring och publicering enligt ovan.
SKA DU FLYTTA?
Anmäl adressändring två veckor före flytt till pren@fria.nu eller 077–550 11 00.
2
Lördag 24 augusti 2013
Upp emot 500 perso-
ner deltog på torsdags-
eftermiddagen i en
manifestation mot det
nya resursfördelnings-
systemet för barn med
särskilda behov i sko-
lan. Det är ett system
som nu hotar de speci-
ella resursskolor som
finns i Stockholms
kommun.
Det var starka scener som ut-spelade sig utanför Stockholms
stadshus i torsdags. Då samla-
des barn, föräldrar och skolper-
sonal för att protestera mot detnya system som förändrar re-sursfördelninge
n till barn medsärskilda behov i skolan. Det varmånga vittnesmål, tårar, skrattoch ilska som delades under de
två timmar som demonstranter-
na väntade på att få lämna överett brev till skolborgarrådet
Lot-ta Edholm (FP).
BAKGRUNDEN
TILL beslutet somfattades i april är att de bevilja-
de resurserna till barn med extrabehov har ökat från 100 miljon-
er kronor till över 300 miljoner
kronor sedan 2010. Från att habetalats ut för 330 barn, är deti dag 1 590 barn som får tilläggs-
beloppet.
Men i de nya besluten som blevklara förra veckan drogs belop-
pen ner drastiskt. Samtidigt tyckstvå tredjedelar av barnen bli utandet extra stödet helt. Enligt LottaEdholm vill nämnden omförde-
la pengarna så att de ska tillfalla
fler barn i vanliga skolor.
DEN SOM framför allt har fåttstå som ansvarig för det nya sys-temet för resursbidragen är justLotta Edholm. Men beslutet fatta-des av en enig utbildningsnämn
doch det uppfattas allmänt somett mer rättvist system av leda-möterna. Ledamöterna från Soci-aldemokraterna
och Vänsterpar-
tiet lämnade dock yttranden därde sa att det nya systemet inteskulle fungera utan att stora re-surser tillförs skolan.
Men det var något som intelugnade demonstrantern
a efter-som systemet nu tas i bruk trots
att inga nya resurser har lagtstill. Bland talarna fanns ock-så många barn och ungdomar,
som spontant greppade megafo-
nen och berättade om hur sko-lorna praktiskt taget räddat de-ras liv. Deras vittnesmål gjorde
klart att de vanliga skolorna intekan hantera alla elevers vardag.
BENTE DANIELSSON ÄR en av deengagerade föräldrarna. Hon ärglad över manifestationen
.
– Vi som är föräldrar till dehär barnen kämpar varje dag fördem i vår vardag och att se allasamlade var så starkt. Speciellt
många av barnen som var där,som har det jobbigt med folk-samlingar och stökiga miljöer.
Att de klev upp och talade varfantastiskt.
MEN HON poängterar hur viktigt
det är att se demonstratione
nbara som en början på kampen.
– Vi måste skapa en förändring
och gå vidare i vårt arbete. Förstoch främst en större debattarti-
kel. Men vi skulle också hemskt
gärna vilja träffa ledamöterna inämnden för att få förklara hurviktiga de här skolorna är förbarnen. Vi måste sätta press påalla nivåer nu. Det handlar omen stor okunnighet, säger hon.
MIKAEL MILDÉN
nyheter@stockh
olmsfria.nu
REDAKTÖR: MIKAEL MILDÉN • nyheter@stock
holmsfria.nu
De kämpar för
resursskolorna
A
tt skriva nyheter är inte alltid så inspirerande. Detkan bli mycket jagande i telefon, läsande av tråkigaprotokoll och pliktskyldiga omskrivningar av an-dras nyheter medan klockan rusar mot deadline. Det kanockså vara ett fåfängt jagande efter något som faktiskt ärintressant och viktigt nog att skriva om.Men så ibland blir det som den här veckan. Plötsligt nåsvi av budet att Abdirahim Hassan skjutits till döds i Soma-lia. En person som kämpade för en bättre värld, inte barahär, utan även ute i världen, rycksbort från sin familj, sina vänner ochsina politiska kamrater.
Efter några samtal förstår jag att vipratar om en person utöver det van-liga, en person som kommer att läm-na ett stort tomrum efter sig. Abdira-him Hassans död gör världen till enmörkare plats.
I VECKAN BRISERADE OCKSÅ bomben att Stockholmsresursskolor i det närmaste står inför nedläggning, efter-som resursfördelning
ssystemet ändrats. Många barn blirhelt enkelt av med det extra tillägg som skulle garanteradem en bra skolgång.
Nere vid deras manifestation vid Stadshuset går jag runtbland föräldrar och barn och det går att ta på deras frus-tration och vrede. Jag ser barn efter barn, förälder efterförälder gå upp och berätta om sina öden.Det är tal fyllda av tårar och glädje om vartannat. Allapratar de om att kämpa vidare.
DET HÄR ÄR alltså en nyhetsvecka
långt bortom lagom, en vecka närsorgen kommer nära och den heligavreden manar till kamp för att allaska kunna få en bra start i livet.Det är en kamp som i slutändan ly-ser upp tillvaron och inger hopp.
MIKAEL MILDÉN
Sorg och kamp
Vänsterpartiets och Ung
vänsters medlem Abdi-
rahim Hassan dödades
i Somalias huvudstad
Mogadishu i veckan. Nu
sörjs han av familj, vän-
ner och boende i Husby.
Det var under en resa till Soma-
lia som Abdirahim Hassan skötstill döds och Ann-Margarethe
Livh, oppositionsledar
e för Vän-sterpartiet i Stockholms stads-hus skadades. De var där för attarbeta med ett demokratipro-
jekt som Vänsterpartiet driver
tillsammans med organisationer
i 28 afrikanska länder.
Abdirahim Hassan hade soma-lisk bakrund och var starkt en-
”Det blir svår
Abdirahim Hassan arbetade med solidaritet och rättvisa på alla
nivåer. Han blev 24 år.
FOTO:UNGVÄNSTER
Lotta Edholm ville inte själv
komma ut och ta emot manifes-
tationens brev. Hennes assistent
mötte demonstranterna
istället.
FOTO:MIKAELMILDÉN
Det här är
en nyhets-
vecka när
sorgen kom-
mer nära.
REDAKTÖR: BJÖRN DANIELSSON • nyheter@
NYHE
Lördag 24 augusti 2013
Nu är det k
holms skä
ny tvärbåtl
kommer re
öarna att m
Åtminstone
turister.
Det har u
funnits kriti
ligheten i sk
för allt möjl
na ta sig mel
av området.
ungefär åtta
das mellan M
Samma resa k
istället att ta
Men det blir b
dagen i varder
Även om linje
framsteg för sk
går kritiken ut
främst rör sig o
linje.
Varg var hö
troligt hund
Som SFT rappor
i förra numret h
markägare nylig
tänkt vargkadave
i ett grustag strax
Rialareviret.
Ännu saknas be
om de slutgiltiga
proverna från Stat
veterinäranstalt, m
sen har gått ut me
det högst troligt rö
resterna från en hu
– Jag skulle säga
egentligen talar för
är en hund, säger p
missare Sven Nilsso
Norrtelje Tidning.
Lärare ger MV
till lönelyft
3 procents lönelyft i
3,5 nästa år. Lärarfack
mer än nöjt efter lön
handlingarna som avs
des i slutet av veckan.
omkring 15 000 lärarn
Stockholms stad får dä
en större löneförhöjni
de industrianställda
.
– Någonting har hän
aldrig har inträffat tidi
Stockholm kommer att
sa på lärarlönerna. De h
lyssnat på oss och gör n
som även vi kallar en sa
ning, säger Johan Törnro
ordförande för Lärarförb
det i Stockholm.
Stockholmsavtal
et är b
re än de flesta lokala avta
som slutits runt om i lan
under året. Lärarförbund
hoppas nu att den positiv
löneutvecklinge
n sprider
sig i regionen.
Ny båtl
i skärg
”Det blir svårt att fylla hans plats”gagerad i att bygga upp en vän-sterrörelse i landet. De var påbesök, främst för att skapa nyakontakter att stödja och samar-
beta med.
LEO AHMED ÄR ordförande förVänsterpartiet
i Kista. Han be-rättar om Abdirahim Hassan
med stor saknad, för hans po-litiska arbete, men framför alltsom en mycket omtyckt person
i Husby.
– Han hade en sådan förmåga
att kunna prata med folk, ävenokända. Han kände så otroligt
många här i Husby, en vanlig
tvåminuterspro
menad genom
centrum slutade ofta med enhalvtimme för honom. Alla villeprata med honom.
Leo Ahmeds första möte medAbdirahim Hassan slutade medatt det var han som delade utflest flygblad, pratade med flestmänniskor och värvade mestnya medlemmar.
– Han var inte rädd för någon-
ting. Han vågade och han visstevad han gjorde. Han var enga-gerad i många grupper här i Jär-va, men han tänkte brett, hanarbetade även för Somalia ochAfrika. Det är en väldigt storförlust för hans familj, för Hus-by och för oss i Vänsterpartiet,
säger Leo Ahmed.
Hur kommer ert arbete attgå vidare nu?
– Helt ärligt vet jag inte. Detkänns helt blankt. Det kommer
att ta ett tag att börja arbeta
igen. Vi hade stora planer införvalrörelsen, till exempel att nåsomalierna här. Det blir väldigt
svårt att fylla hans plats. Han be-tydde så mycket, inte bara poli-tiskt. Han hade ett otroligt sättatt kunna prata med barn ochungdomar. Han pratade medmånga under kravallerna här,säger Leo Ahmed.
ANN-MARGARET
HE LIVH skott-skadades i attacken, men kunde
fly och sägs må bra efter omstän-
digheterna. Hon fördes till Ke-nyas huvudstad Nairobi för vårdoch förväntas komma hem i da-garna.
Från olika håll talas det nu omatt dådet var ett kidnappnings-
försök av svenskarna, eller attAbdirahim Hassan själv var mål-tavlan.
– Vi har valt att inte spekuleraalls i vad som kan ligga bakom.
Vi har fortfarande ingen klarbild över vad som har hänt, utandet får vi skaffa oss när alla kom-mit hem igen, säger Joel Nils-son, internationell sekreterare
på Vänsterns internationella
fo-rum.
ENLIGT DEN NORSKA nyhets-
byrån NTB, greps tre personer
under torsdagen, misstänkta
för dådet. Ytterligare två perso-
ner söks för inblandning.
MIKAEL MILDÉN
nyheter@stockh
olmsfria.nu
Det var en stor samling förbannade föräldrar och barn som kommit för att protestera mot utbildningsnämn
dens beslut. Många barn och ung-
domar vittnade om hur viktiga resursskolorna
varit för dem. Skolorna hotas nu av nedläggning.
FOTO:MIKAELMILDÉN
REDAK
TÖR:
BJÖRN
DANIE
LSSON
• nyhet
er@st
ockho
lmsfri
a.nu
NYHETER 5
Lördag 31 augus
ti 2013
Det nya stödsystemettill barn med särskildabehov i skolan upprör
många. Beslutet varenhälligt, men nu villSocialdem
okraternaoch Vänsterpartiet ut-reda hur det nya sys-temet slår. V vill också
lösa den akuta situa-
tionen under hösten.
Förra
veckan
skrev
Stockh
olms
Fria Tidnin
g om hur elever
med
särskil
da behov
i skolan
nu fått
kraftig
t neddr
aget stöd. Samti-
digt som det folkpa
rtistisk
a skol-
borgar
rådet
Lotta
Edholm
har
fått klä skott för kritike
n, är det
ett faktum
att utbildn
ingsnä
mn-
den var enig i sitt beslut
om att
föränd
ra stödsy
stemet.Två partier
som skiljde
sig nå-
got från de övriga
var Vänste
r-
partiet
och Sociald
emokr
aterna
.
De lade båda ett extra yttran
de
till beslut
et om de nya reglern
a
för särskil
t stöd där de skrev att
skolan
har för lite resurs
er för
att stödet
ska funger
a för utsatta
elever.
BÅDE
VÄNST
ERPAR
TIET och So-
cialde
mokra
terna
har sedan
dess sett och tagit visst intryck
av protes
terna från föräldr
ar och
barn.
Bland
annat
har Vänste
r-
partie
ts politik
er i utbild
nings-
nämnd
en i veckan
träffat
några
av föräldrarna
.– Det gav väldig
t mycke
t. Vi
fick en förståe
lse för vilka barn
det rör sig om. Och vi ser att vi
behöv
er gräva vidare
i hur beslu-
tet har slagit,
säger
Edith
Ring-
mar, en av Vänste
rpartie
ts leda-
möter
i utbild
ningsn
ämnde
n.NU VILL VÄNST
ERPAR
TIET
för-
söka vinna
tid för skolor
na och
elever
na, för att kunna
se över
konse
kvense
rna av system
et
innan
det träder
i kraft.
Kansk
e
genom
att tillföra
mer resur-
ser tillfäll
igt. Sociald
emokr
ater-
na lade också
ett förslag
på det
senaste mötet
i nämnd
en om att
en utvärd
ering skulle
göras sna-
rast, men förslag
et röstad
es ner
av majoriteten.
TROTS
ATT bestör
tninge
n varit
stor bland
barn och föräld
rar,
försva
rar både Social
demok
ra-
terna
och Vänste
rpartie
t beslu-
tet om det nya stödsy
stemet. De
menar
att det i grund
en är ett
mer rättvis
t system
, som kom-
mer alla till del.– I grund
och botten
håller
vi
med om att det behöv
des en sys-
temän
dring.
Borgar
na ströp
re-
surser
na redan
i höstas
. Man såg
då att resurs
erna gick till väldig
t
små enhete
r och en del av sko-
lorna
hade tagit ut ganska
rejä-
la vinste
r, säger Edith
Ringm
ar.Men om ni visste
att det sak-
nas resurs
er i skolan
som
helhet, var det inte lite naivt
att skapa
det här nya syste-
met då, som hänvis
ar fler till
sin vanlig
a skola?– Nej. Vi gjorde
om system
et
för att få bättre
träffsä
kerhet
,
så att det är de som verklig
en
behöver
det som får stödet
, sä-
ger Jan Valesk
og, sociald
emo-
krat och vice ordför
ande i ubild-
ningsn
ämnde
n.– Rättvi
san i system
et är ju
densam
ma, även om det finns
för lite resurs
er. Tanke
n var ju
att stödet
verklig
en ska gå till de
elever
som inte klarar
av att gå i
skolan
. Men utifrån
föräldr
arnas
reaktio
ner undrar vi om bedöm
-
ningar
na gjorts
helt korrek
t, sä-
ger Edith
Ringm
ar.
Men kunde
ni inte allsförutse att resurs
skolor
na
skulle
få svårt att klara sin
verksa
mhet?
– Jag har träffat
skolor
na innan
och det är klart att vi visste
att
de kunde
bli missnö
jda. Men vårt
intress
e handla
r inte om själva
skolor
na, utan vi har fokuse
rat
på barnen
, säger
Jan Valesk
og.
De barn som har stort behov
av
särskil
t stöd ska få det också.– Vi var inte riktigt
beredd
a på
att det skulle
slå så hårt mot själ-
va skolor
na så att de skulle
be-
höva lägga ner. Även om vi fak-
tiskt inte vet det än heller,
säger
Edith
Ringm
ar.Både Sociald
emokr
aterna
och
Vänste
rpartie
t har en grund
-
inställ
ning att barn i första
hand
ska gå kvar i sina vanlig
a sko-
lor. Men Jan Valesk
og och Edith
Ringm
ar framh
åller
att olika
barn har olika behov.– Till exemp
el de föräldr
ar vi
träffad
e i veckan
hade ju väldig
t
dåliga
erfaren
heter av den vanli-
ga skolan
. Så vi tror ändå att det
finns ett behov
av särskil
da en-
heter för vissa barn, säger Edith
Ringm
ar.
Det är fortfarande
ett fak-
tum att det särski
lda stödet
som betala
s ut i Stock
holm
har ökat från 100 miljon
er
krono
r till 330 miljon
er kro-
nor sedan
2010.
Vad kan det
bero på?
– Det vet vi ju inte. Men det
finns farhåg
or om att de speci-
alisera
de skolor
na helt enkelt
blivit bättre
och bättre
på att ut-
forma
ansökn
ingar för att få sitt
stöd, säger Jan Valesk
og.– Vi tycker
att resurs
skolor
na
verkar
ha väldig
t fina verksa
m-
heter,
men proble
met är att det
har växt fram starka
markn
ader
kring de här barnen
s behov.
Och
det tycks som om barn från hela
samhä
llet inte söker
sig dit. Vi
måste
ha ett bättre
system
inom
de vanlig
a skolor
na för att fånga
upp och hjälpa
alla som behöv
er
det, säger Edith Ringm
ar.
BLAND
ANNAT
Svensk
a dagbla
-
det har rappor
terat att det nya
system
et inte medge
r särskilt
stöd för barn med dyslex
i. En-
ligt komm
unen skulle
stöd som
behöv
s för själva
under
visnin
g-
en täckas
av den vanlig
a skol-
penge
n iställe
t. Men det är ing-
enting
som Edith
RIingm
ar och
Jan Valesk
og känne
r igen från
kriteri
erna de beslut
ade om.
– Som vi förstod det skulle
effekten inte bli så, utan det
skulle
kunna
gå att få stöd för
den pedag
ogik som individ
en
behöv
er. Där har beslut
en slagit
fel i så fall, säger Edith Ringm
ar.
Jan Valesk
og håller
med.– Det där stämm
er helt enkelt
inte. Har de stora behov
så ska
de också
få det. Det spelar
ing-
en roll vad behov
et är, bara det
är ett stort behov
för att kunna
klara skolgå
ngen.
Därem
ot har
vi kritise
rat förvalt
ningen
för att
riktlin
jerna är alldele
s för otyd-
liga i dag, säger han.
EDITH
RINGM
AR ställer
sig frå-
gan om inte under
laget till be-
slutet
var för dåligt,
med tanke
på vad som komm
it fram nu i
efterh
and.
– Allra mest akut nu är att föl-
ja upp de stödbe
slut som kom-
mit och att ha en dialog
med de
övriga
partie
rna för att kunna
komm
a överen
s och se till så att
det här inte slår akut mot bar-
nen under
hösten
, säger
Edith
Ringm
ar.
– Det handla
r så klart också
om hur mycke
t penga
r det finns
i påsen
att dela ut. Men får vi
fram exemp
el på barn med sto-
ra behov
som inte får det stöd de
behöver så komm
er vi ju att lyfta
fram det. Det är viktigt
och ingen
prestig
efråga
, säger Jan Valesk
og.MIKAE
L MILDÉ
N
S och Vvill utvärdera nya stödsystemet
Oron är stor bland
barn och föräldr
ar sedan
många
stöd dragits
in. Vänste
rpartie
t och Sociald
emokr
aterna
stödje
r det nya system
et men vill
nu kartläg
ga effekte
rna av ändrin
gen.
FOTO:MIKAEL
MILDÉN
KOMMUNAL STÖDJER FÖRÄLDRAGRUPPEN
I onsda
gs gick Komm
unals
sektio
n Skola-
servic
e i Stock
-
holm ut med ett uttala
nde till
stöd för de föräld
rar och barn
som riskera
r att förlora
sitt
stöd. De skrev
bland
annat:”Komm
unal sektio
n Skola-service
ställer
sig bakomföräldr
agrupp
en Barn i behov
av särski
lt stöd och deras
yr-
kande
n för elever
med neuro-
psykia
triska
funktio
nshind
er:
• Samtli
g person
al i skolan
ska
ha djup kunska
p om elevers
olika funktio
nshind
er• Det skall finnas
smågr
upper
med god person
altäthe
t
• Det skall finnas
tillräck
ligt
många
, ändam
ålsenli
ga och
anpas
sade lokaler
för dessa
elever
Vi kräver
dessut
om att utbild-
ningsn
ämnde
n tillskju
ter med-
el så att de som sökt resurs
er
till hösten
2013 kan bevilja
s
sådan
a och att förvalt
ningen
utrede
r konsek
venser
na av det
nya system
et med en kompl
ett
riskan
alys av elever
och perso-
nals arbets
miljö. Vi vill också
att utbildn
ingsnä
mnden
redo-
visar de nya bedöm
ningsk
rite-
rierna
i resurs
fördeln
ingssy
s-
temet
och skillna
den mot det
gamla
system
et på individ
nivå
för berörd
a elever.
”
KÄLLA: KO MMUN ( SE
SFT 33 (24/8–2013)
SFT 34 (31/8–2013)
3. REDAKTÖR: MIKAEL MILDÉN • nyheter@stockholmsfria.nu
NYHETER 3Lördag 21 september 2013
I förra numret av SFT skrev
vi felaktig i vår artikel om
kyrkovalet att det var Bir-
gitta Axelsson Edström från
Vänstern i Svenska kyrkan
som uttalade sig. Men det
var partikollegan Carita
Stenbacka som svarade på
våra frågor.
Rättelse:
Endast drygt 13 procent
valde att rösta i kyrkova-
let i Stockholms stift i hel-
gen. Stiftet tillhörde ändå
de med högst valdeltagan-
de i landet, endast Luleå och
Skara hade högre. Både Sve-
rigedemokraterna och de-
ras motståndare försökte
mobilisera inför valet. Val-
deltagande steg med unge-
fär en procentenhet. Resul-
tatet blev en framgång för
Sverigedemokraterna, som
fördubblade sitt stöd till 5,2
procent. Samtidigt backade
övriga borgerliga nomine-
ringsgrupper. Socialdemo-
kraterna gick framåt och
blev största nominerings-
grupp. Även Vänstern och
Miljöpartister i Svenska kyr-
kan dubblade sina resultat
jämfört med förra valet.
Lågt valdeltagande
i kyrkovalet
Tjejhuset i Södertälje har
tvingats att stänga. Verk-
samheten inansierades dels
av läkemedelsföretaget Ast-
razeneca, och dels av kom-
munen. Nu befarar ett nät-
verk av kuratorer i Södertäl-
je att den psykiska ohälsan
bland lickor kommer att
öka. Tjejhuset har varit en
fristad för många tjejer vars
behov inte skolan kan fylla,
eller fritidsgårdarna kan nå.
Det är kommunen som
dragit tillbaka sitt stöd på
500 000 kronor, skriver
Länstidningen.
Damm troligen
orsak till besvär
Klåda, nässelutslag och and-
ningsbesvär. Ett fyrtiotal an-
ställda vid Högdalensverket
drabbades under vintern av
olika allergiska besvär. Orsa-
ken har inte varit fastställd.
Men troligtvis beror det på
förhöjda dammhalter. Se-
nare i höst kommer Svens-
ka miljöinstitutet och insti-
tutet för miljömedicin med
sin slutrapport, enligt Da-
gens Nyheter.
Tjejhus stänger
sina dörrar
Nu sällar sig även Folk-
partiet till kritiken om
hur förhandlingar om
tunnelbana till Nacka
fortlöper. Den regio-
nala politiska styrgrup-
pen som tillsattes för
att sköta förhandling-
arna har inte träffats
sedan i våras.
Både Miljöpartiet och Vänster-
partiet riktade redan från bör-
jan hård kritik mot det upp-
drag regeringen gett till sina
förhandlare (Österleden) och
varnade för att den politiska
styrgruppen skulle hamna ut-
anför processen. Yvonne Blom-
bäck, traikpolitisk talesperson
för Miljöpartiet i Stockholms
läns landsting sitter med i styr-
gruppen och instämmer med
folkpartiets reaktion.
– Det är ett stort demokratiskt
underskott i hela processen.
Men hela stockholmsavtalet är
fel från grunden och borde rivas
upp och göras om och sätta kol-
lektivtraiken främst.
LANDSTINGSRåDET Birgitta
Rydberg (FP), som också sitter
med i styrgruppen, skriver på
sin blogg att hon är mycket kri-
tisk till att den parlamentariskt
sammansatta gruppen inte har
någon insyn i förhandlingarna.
Hon skriver att ”det duger inte
att sitta och samtala och bli in-
formerade, som den partipoli-
tiskt sammansatta 16-gruppen
har gjort, utan att få diskutera
de viktiga, riktiga besluten och
avvägandena mellan till exem-
pel olika tunnelbanelösningar.”
HON äR äVEN KRITISK till att
inga nya möten inns inbokande.
– Det verkar som om statens
förhandlare enbart sitter och
diskuterar med moderata kom-
munalråd och borgarråd. Det
blir ingen som helst demokra-
tisk förankring när man gör så
här, säger Birgitta Rydberg till
Dagens Nyheter.
REGERINGENS förhandlare HG
Wessberg menar att kritiken
mot bristande demokratisk för-
ankring är fel.
– Det är kommunerna och
inte landstinget som planerar
bostadsområden. Vi ska vara
klara med ett förslag till tun-
nelbanesträckningar och inan-
siering senast vid årsskiftet.
Det förslaget ska sedan tas upp
i de berörda kommunerna och
landstinget. Det är där den de-
mokratiska förankringen sker
och alla politiska partier får del-
ta, säger HG Wessberg till Da-
gens nyheter.
BJÖRN DANIELSSON
Demokratiskt underskott
i Stockholmsförhandlingar
Nu är även Folkpartiet kristiskt till hur förhandlingarna mellan
regionen och regeringen förs kring utbyggnande av tunnelbanan till
Nacka. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX
FAKTA
2013 års Stockholmsförhand-
ling började som en förhand-
ling om tunnelbana till Nacka
och sedan tog regeringen in
en eventuell samordning med
bygget av Österleden mellan
Ropsten och Nacka.
Förhandlingen har vidgats till
att omfatta också tunnelbana
till Barkarby och till Hagasta-
den och Solna station samt en
ihopkoppling av gröna linjens
Hagsätragren med tunnelba-
nan till Nacka.
I lördags gjorde det na-
zistiska Svenskarnas
parti en kraftsamling när
de tågade genom centra-
la Stockholm.
Manifestationen utgjorde start-
skottet på partiets nya kampanj
”Tusentals år av svenskhet – bryt
inte våra blågula band”, som fo-
kuserar på svenskhet och svensk
historia. Trots att man hade ord-
nat busstransporter från andra
delar av landet lyckades man
bara samla omkring 200 delta-
gare till marschen.
Under hela tiden möttes de-
monstrationen av mångdubbelt
ler motdemonstranter. Hela vä-
gen från samlingsplatsen i Hum-
legården, via marschvägen till
Observatorielunden möttes de
av protester knallskott, fyrver-
kerier och vattenballonger.
VID NåGRA tillfällen gjorde ock-
så deltagare i tåget utfall mot
dem som protesterade. Tåget
ick långa stunder stå stilla,
medan polisen försökte skingra
motdemonstranter som stod i
vägen. Under talen hördes talkö-
rer, visselpipor och vuvuzelor.
MIKAEL MILDÉN
Nazister mötte motstånd
När Svenskarnas parti kom tågande var gatorna redan fulla av mot-
demonstranter. FOTO: ERIKANEKHAM/TT
@stockholmsfr
ia.nu
ETER 3
klart att Stock-
rgård får en
linje. Med den
estiderna mellan
minska drastiskt.
e för skärgårdens
under lång tid
ik om tillgäng-
kärgården, fram-
ligheten att kun-
llan olika delar
I dag tar det
timmar att fär-
Möja och Utö.
kommer nu
3,5 timmar
bara en tur om
ra riktning.
en ses som ett
kärgården,
t på att det
om en turist-
ögst
d
rterade om
hittade en
gen ett miss-
er, nergrävt
x utanför
eskedet
vävnads-
tens
men poli-
ed att fyn-
ör sig om
und.
att allt
r att det
poliskom-
on till
VG
år och
ket är
neför-
sluta-
. De
na i
ärmed
ing än
nt som
igare:
t sat-
har
något
ats-
oth,
bun-
bätt-
al
ndet
det
va
linje
gården
4. KULTUR STHLM
vik REDAkTÖR: mARTin holmsTRÖm • kultur@stockholmsfria.nu
4 Lördag 21 september 2013
hello nature av William Weg-
man skulle kunna döpas om till
”När våra hundar blev männis-
kor” eller ”Mitt hundliv”. Utställ-
ningen består i stor sett av vack-
ra bilder med omarbetade hund-
motiv. Att konstnären bedriver
konstnärliga undersökningar
när han klär djur i människo-
kläder verkar en aning överdri-
vet när man analyserar konnota-
tionerna som framkallas av hun-
darnas olika människoroller.
Snarare faller formen inom
ramarna för en ”disneyansk”
världsåskådning, fast utan
mobbningen eller grymheten
som oftast omvandlas till roliga
inslag i Disneys sagovärld. Här
inns inga hundar som klappar
till eller bankar en i huvudet,
utan det är hundar som för det
mesta går in i vanliga mänskliga
roller. Ett fablernas paradis.
Detta är en glättig utställning
inom konceptkonsten med lera
humoristiska inslag, med verk
som ilegal ishing/ilegal ska-
ting, Catch anything eller mu-
seum progress. För att inte tala
om hundbilder i allsköns ställ-
ningar.
mED På utställningen inns ett
videoverk på cirka 30 minuter
som skulle kunna fungera som
barnprogram, The hardly boys
in hardly gold från 1995 baserad
på den i USA omtyckta barnse-
rien The hardy boys. Denna
fruktsallad av både barn- och
vuxenvärldar gör att utställning-
en till viss mån missar ett ange-
läget budskap om varför vi bor-
de bry oss mer om naturen. Istäl-
let landar det i något komiskt, i
konsten som ren underhållning.
En allvarligare kontext hade va-
rit statistik över alla skogar som
skövlas, exploateras och förstörs
varje dag. I Wegmans föreställ-
ningsvärld är det amerikanska
landskapet helt intakt, männis-
kan och dess hundar är inga in-
kräktare utan samverkar med
naturen lika vaniljdoftande idyl-
liskt som i Carl Larssons verk.
mEn iBlAnD ritar Wegman kon-
texten. I det stora verket The
great indoors kan vi se hur
konstnären strategiskt valt ut
sju vykort som klistrats på en
träpannå varefter Wegman må-
lat en interiör i centralperspek-
tiv där vi ser landskap och djur
på väggarna (tavlor inom tavlan)
men inga människor alls.
En cirkulär tavla, stockholm
x 6, är också en förlängning av
ett sexkantigt vykort från någon
av Stockholms turistbyråer. Det-
ta sätt att arbeta tillämpas ib-
land inom bildpedagogik med
yngre klasser i grundskolan för
att utveckla kreativiteten genom
att klistra en igur som klipps ur
en tidning och sedan får elever-
na skapa en tillhörande miljö.
i svERiGE visADEs Wegmans
konst först på Rooseum i Mal-
mö (en annan privat konstinsti-
tution) och på Göteborgs konst-
museum. Hello nature visas på
Artipelag i Värmdö, en privat
konsthall med öppna ytor och
vacker utsikt över natursköna
Hålludden. Konsthallen ritades
av en av Sveriges skickligaste
bostadsarkitekter, Johan Nyrén.
Den bortgångne arkitekten ska-
pade ett behagligt rum som bju-
der till relekterande vandringar
utan bestämd riktning, en trygg
stämning upplevs tack vare hu-
sets höga tak, stora panorama-
fönster mot naturen och härliga
dofter av tjära där ljuset släpps
in med strategisk placering av
panoramafönster. En attraktion
i sig är den långa strandprome-
naden byggd i lärkträ.
DäR i DEn idylliska atmosfären
stöter man på välbärgade famil-
jer med dyra barnvagnar och
hundar bland glada pensionärer
i outdoorutrustning och kläder
från Haglöfs för människor som
investerar i ett aktivt uteliv. I alla
kommuner med naturtillgångar
borde det innas liknande kultur-
projekt som Artipelag i Värmdö,
där man värnar om kulturen och
naturen – men gör den tillgäng-
lig för en bredare publik.
EsToARDo BARRios CARRillo
Disneykonst för överklassen
Människan
och dess hun-
dar är inga in-
kräktare utan
samverkar med natu-
ren lika vaniljdoftan-
de idylliskt som i Carl
Larssons verk.
KONST
Hello Nature
Av: William Wegman
var: Artipelag konstmu-
seum, Värmdö
när: T o m 29 september
Festivalen startade förra
året, hur gick det då?
– Det gick jättebra, vi hade slut-
sålt på tre av fyra visningar.
Det var en succé. Det var tema
monsterilmer då, varav två il-
mer hade Sverigepremiär.
I år har ni ett bredare utbud?
– Ja, i år har vi satsat på att ha
genrebaserad ilm som är lite
utöver det vanliga. Det blir
allt från mer provocerande art
house till speciik splatter, och
även mysrysare. Det är ilmer
som aldrig får plats i Stock-
holm eller Sverige. Det är lätt
att man glömmer att det inns
mycket spektakulär art house-
ilm som inte tas in på andra
festivaler. Vi vill inte vara en
renodlad skräckilmsfestival.
Det inns ett stort behov av att
visa lite annorlunda ilmer. I
stort sett visar vi smalare eu-
ropeiska eller mexikanska il-
mer, inte amerikanska dunder-
ilmer, de kan man se på vilken
SF-biograf som helst.
Några andra programpunk-
ter?
– Seminariet Women in horror
brinner mitt hjärta för. Det är
ofta manliga ilmskapare inom
genreilm, och produktionerna
genomsyras av en manlig syn
på ilm. I början av året kontak-
tade jag Viscera ilm festival, en
organisation för kvinnliga ilm-
skapare, och deras ordföran-
de Shannon Lark kommer hit
för att delta i ett samtal kring
kvinnligt genreilmskapande.
Varför gillar du själv genre-
ilm?
– Det handlar om att jag att-
raheras av ilm som får min
kropp att reagera, där jag inte
behöver fundera så mycket
över om det är bra eller inte.
Jag har alltid varit intresserad
av genreilm, redan när jag var
liten läste jag till exempel spök-
historier istället för Vi fem-
böcker.
Hur ser den typiska festival-
besökaren ut?
– Medelåldern är runt 30 år,
både män och kvinnor, det är
inte bara hormonstinna unga
män. De lesta som kom förra
året hade koll på vad som hän-
der inom genreilm. I år hop-
pas vi nå ut till en lite bredare
publik.
mARTin holmsTRÖm
HALLÅ DÄR...
... Johanna
Holmin, fes-
tivalchef och
grundare av
Monsters of
ilm, som hålls
i Stockholm
för andra året
26–29 sep-
tember.
FOTO:WILLIAMWEGMAN
William Wegman har med sina fotograier ska-
pat ett fablernas paradis och missar ett angelä-
get budskap om varför vi borde bry oss mer om
naturen, menar Estoardo Barrios Carrillo.
5. KULTUR STHLM 5Lördag 21 september 2013
vik. REDAkTÖR: MARTin holMsTRÖM • kultur@stockholmsfria.nu
D
ebuten svenneskräp
var skriven på en pro-
sa som kan beskri-
vas som en blandning
mellan sms-språk och slang.
Den ick en stämpel på sig som
förortsroman. Det var dock inte
riktigt avsikten berättar Kristof-
fer Cras.
– Jag skulle nog vilja beskriva
den som en svart komedi snarare
än förortsroman, jag sysslar inte
med diskbänksrealism. Men den
har inslag av samhällskommen-
tar i botten. Det är en historia
som behandlar klass och fattig-
dom och det våld och andra neu-
roser som en sjuk stad medför,
säger Cras.
– Min nya roman Falafelrulle
behandlar också dessa ämnen.
Om jag skriver en bok till och
ytterligare en bok efter det kom-
mer de också handla om detta.
Falafelrulle marknadsförs som
en frejdig äventyrsroman. Den
handlar om den unge libanesen
Anwar som mönstrar ombord
på ett skepp för att ge sig ut på
världshaven med målet att in-
na sig själv. På ett ställe i boken
säger Anwar: ”Det inns alltid
mycket mer bakom det som be-
rättas. Så är det med allting. Det
här är den riktiga historien. Jag
tror du kommer inna en hel del
av värde i den.”
Hur vill du egentligen att
man läser din nya roman?
– Ingen skugga över frejdiga
äventyrsromaner, men Falafel-
rulle är mer avancerad än så.
Här inns kommentarer om
miljöförstöring, jämställdhet,
makt och klass. Om man ser
till handlingen är den mer än
frejdig. Det är två historier som
utspelar sig parallellt. En kär-
lek/hemvändarhistoria i nutid
och en världsomsegling i då-
tid. Och dessa historier när för-
hoppningsvis varandra. Jag vill
att boken ska kunna ge männis-
kor ett välbehövligt avbrott från
vardagen, att den ska ta en ut
och bort i fantasin.
MED svEnnEskRäP hade Kristof-
fer från början inga ambitioner
att skriva en bok, det handlade
istället om att skrivande som ett
slags terapeutiskt bearbetning av
egna minnen. Den ick uppskat-
tande recensioner, men ick se-
dan en ordentlig skjuts i och med
att den lanserades som den första
Spotifyromanen.
– Men det borde gett mer.
Vi gjorde allt rätt med Sven-
neskräp. Ken och de andra dödar
på ljudboken. Den borde sålt i
Läckbergvolymer vid det här la-
get. Var är mina snabba cash, frå-
gar sig Cras.
MEn ATT kAllA siG författare
efter två böcker på cv:t lite obe-
kvämt. Skrivandet är fortfarande
en bisyssla till vardagens knegan-
de som lagerarbetare.
– Jag skriver nog som något
slags verklighetslykt, vissa
kollar tv-serier, andra spelar tv-
spel, jag sätter mig och fantise-
rar några timmar på kvällarna.
Men jag ljuger såklart om jag
säger att tanken inte slagit mig
och det vore nog ett bekvämt liv
att skriva på heltid.
– Jag har även två barn så att:
”nu ska pappa testa skriva på
heltid här”, det är inget som
känns särskilt trovärdigt. Jag är
dessutom rätt pessimistiskt lagd
så det ska nog till många miljo-
ner på kontot innan jag vågar
säga upp mig.
Vad vill du skriva framöver?
– Jag har lera projekt som jag
arbetar med just nu. En ny ro-
man tillsammans med min va-
pendragare Henric Bergström
som då har formgivit och illus-
trerat bägge de tidigare böcker-
na. Det kommer att bli en pus-
seldeckare i gangstervärlden, in-
spirerad av bibeln och brott och
straff. Sedan arbetar jag även
på ett barnboksprojekt tillsam-
mans med en illustratör som he-
ter Hanna Stenman.
Blir det en ljudbok även av
Falafelrulle?
– Ja, och det blir David Rang-
borg som gör surdegshotellet
i P1 som inläsare. Han har le-
ra gånger fått förfrågningar och
uppmanats att söka sig till ljud-
boksbranschen. Men det är jag
som får hans debut, säger en
nöjd Kristoffer Cras.
ToBiAs MAGnUsson
kultur@stockholmsfria.nu
Jakt på planetens bästa falafel
Författaren Kristoffer Cras kombinerar sitt skrivande
med lagerarbete. Han fick välförtjänt uppmärksamhet
för sin roman Svenneskräp, som även blev ljudbok med
rapparen Ken Ring som inläsare. Nya boken Falafelrulle
är en svart komedi som tar sin början i den libanesiska
hamnstaden Sour.
Jag skriver
nog som något
slags verklig-
hetslykt.
KRISTOFFER CRAS
Ålder: 31
Bor: Född och uppvuxen i
Stockholm, bor sedan tio år
i Göteborg.
Yrke: Författare och
lagerarbetare.
Tidigare: Redaktör för
Djungeltrumman, samt med-
författare till otystnad, en
bok om Göteborgs musikliv.
Aktuell: Med romanen Fala-
felrulle.
Kristoffer Cras beskriver sin nya roman Falafelrulle som en svart komedi där idén var att skapa något
kring tanken om att våga följa sina drömmar. FOTO: JOSEF PERSSON
6. REDAKTÖR: MADELENE AXELSSON • tema@fria.nu
6 Lördag 21 september 2013TEMA: Penningssystemet, del 2
E
n del kritiker tar ett extra steg i
analysen. De ser den nuvarande
ordningen som inte bara orättvis
och samhällsekonomiskt irratio-
nell, utan som självdestruktiv, ja rent av
dömd till kollaps.
– Det är en matematisk oundviklig-
het att vårt nuvarande monetära system
för eller senare måste bryta ihop, säger
Carl Norberg, en av de mest lästa svenska
penningkritiska bloggarna.
Grundtanken är enkel: pengar är
skuld. Alla, eller nästan alla, pengar ska-
pas genom lån, med ränta. Eller: ”ban-
ken skapar bara tillräckligt med peng-
ar för att återbetala lånebeloppet, inte
räntan.”, som det förklaras på Norbergs
blogg Palantir. Liknande formuleringar
kan man hitta i Ellen Hodgsson Browns
Bankerna och Skuldnätet. Positive Mo-
ney, den kanske mest kända interna-
tionella sidan, förutspår inte systemets
sammanbrott, men de skriver ändå att
”det kommer alltid att saknas pengar för
att återbetala alla skulder”.
Hur har systemet fungerat
så här länge?
Jo – enda sättet som det kan innas nog
med pengar att betala tillbaka alla gam-
la lån inklusive ränta, är att bevilja ännu
ler nya lån. Det blir en nedåtgående spi-
ral. För eller senare måste det bryta sam-
man.
– Detta är en klassisk ond cirkel. De
som har läst lite om systemteori vet att
alla system som har en positiv feedback
är dömda att bryta samman. Den nuva-
rande ekonomiska krisen beror på att vi
närmar oss den kritiska punkten, skuld-
mättnad, säger Carl Norberg.
DEN CENTRALA INVäNDNINGEN är att
pengar som betalas in i ränta försvinner
inte. De hamnar hos banken, delas av
banken ut till dess ägare och återvänder
på det sättet så småningom till ekonomin.
– Man glömmer helt intäktssidan i
ekonomin, att någons räntekostnader
är någon annans kapitalinkomster. Jag
anser inte alls att det inns något ”kon-
struktionsfel” i penningsystemet, bara
en orimlig fördelning av inkomsterna,
säger Mikael Malmaeus, författare till
boken Tillväxt till döds och medlem av
omställningsnätverket steg 3.
Det är ett faktum att skuldsättningen
över i stort sett hela världen ökat kraf-
tigt under de senaste årtiondena. Som
andel av BNP har exempelvis USA:s skul-
der ökat från 150 procent 1975 till 300
procent i dag, och i Sverige har hushål-
lens skulder ökat från 75 till 175 procent
av disponibel inkomst sedan 1980. Sam-
tidigt har skuldnivåerna sedan inanskri-
sens inledning planat ut eller minskat
något i lera länder, dock ej i Sverige.
Uppfattningen om ett förestående
sammanbrott har i varje fall hos en del
penningkritiker lett till inställningen att
alla andra frågor är sekundära. Carl Nor-
berg ligger nära det synsättet.
– Att komma med vilseledande idéer
om fördelningspolitiska åtgärder utan
att primärt beakta detta, är en moralisk
och intellektuell ohederlighet av när-
mast bibliska proportioner, säger han.
I strid med naturen
En kanske vanligare uppfattning om var-
för systemet är dömt är den ekologiska
vinkeln: i ett system med exempelvis 2
procents ränta, måste också ekonomin
växa med 2 procent eller mer årligen,
om den inte ska hamna i kris. Och efter-
som tillväxt utan ökande resursförbruk-
ning hittills aldrig har inträffat, är evig
tillväxt en omöjlighet inom ett ändligt
fysiskt system, som jorden utgör.
”Det är så pittoreskt ordnat att vi med
lånade pengar skapade ur intet kan bli så
rika på siffror att vi får råd att ta kål på pla-
neten.”, skriver Birger Schlaug. En tydlig
ekologisk tendens inns redan i den klas-
siska räntekritiska rörelsen; JAK:s tidning
Grus & Guld har exempelvis under senare
år publicerat många artiklar om Peak Oil,
och omställningsgrupper som förbereder
sig inför en framtid med uttömda resurser
och ekologiska katastrofer.
– Bara genom tillväxt kan vi ens för-
söka komma ikapp den exponentiella
räntekostnadstillväxten av våra skulder.
Under tiden ökar prestationspressen på
människorna, på naturens och våra soci-
ala system, säger Carl Norberg.
MIKAEL MALMAEUS menar däremot att
det är en grov förenkling av problemet.
Lån som betalar lån
Att nästan alla pengar som är i omlopp i vårt samhälle skapats av privata banker
genom lån överraskar säkert de flesta. I den första delen av det här reportaget
kunde vi dock konstatera att den ”penningsystemkritiska rörelsen” och etablerade
nationalekonomer är överens om att det går till så. Men spelar det någon större
roll? De sistnämnda svarar i allmänhet nej. De förra däremot, ser det som grund-
orsak till en rad allvarliga samhällsproblem. I förra avsnittet tittade vi på vad vårt
samhälles pengar är och hur de uppstår. Nu har det blivit dags att fundera över:
vad gör de och vad får de för konsekvenser?
Att komma med
vilseledande idéer
om fördelnings-
politiska åtgärder
utan att primärt be-
akta ett förestående
sammanbrott, är en mora-
lisk och intellektuell ohe-
derlighet av närmast biblis-
ka proportioner.
Carl Norberg, penningkritisk bloggare.
En väldigt stor del av alla pengar som finns i världen är skapade av privata banker och genom lån.
Lån som betalar lån
enom lån.
7. REDAKTÖR: MADELENE AXELSSON • tema@fria.nu
7Lördag 21 september 2013
som betalar lån
– Det inns deinitivt viktigare förkla
ringar. Det som driver den ekonomiska
tillväxten och den miljöbelastning som
den medför är snarare en ojämn in
komstfördelning i samhället som gör att
en del av befolkningen – kapitalägarna –
förväntar sig evig avkastning på sina in
vesterade förmögenheter, och en annan
del av befolkningen kämpar för att kom
ma ikapp levnadsstandarden hos dem
som har det bättre ställt, säger han.
Här leder diskussionen som synes över
till en mer grundläggande fråga: kan
penningsystemet skiljas från det ekono
miska systemet? Den inansiella ordning
en från den ekonomiska – kapitalismen?
Ränta från vinst?
I en kapitalistisk ekonomi är det möj
ligt för den som äger ett kapital att köpa,
exempelvis, en fabrik, anställa ett antal
arbetare och betala dem mindre i lön än
värdet av vad de producerar – göra vinst.
Men av det följer också möjligheten att
låna ett tillräckligt kapital, investera det,
betala räntan och ändå få pengar över.
Kommer det inte då automatiskt att in
nas en efterfrågan på lån? Går det att tän
ka sig ett samhälle utan ränta, så länge
det existerar vinst? Och när fordringar
och skulder existerar, går det att undvi
ka att de säljs och köps och därmed för
vandlas till en form av pengar?
En stor konspiration?
Det inns, åtminstone synbarligen, ingen
nödvändig koppling mellan att vara an
hängare av penningreform och att ha en
konspiratorisk syn på samhället. I prakti
ken, dock, sammanfaller åtminstone de
två grupperna betydligt mer än vad man
statistiskt skulle kunna vänta sig.
Ellen Hodgsson Brown tar avstånd från
antisemitism och auktoritära ideologier,
men hennes historiesyn är vissa avseen
den mycket okonventionell. Hon skriver
att ”Hitler blandade samman bankkartel
len med den etniska grupp som de lesta
bankmän råkade komma från”, och ver
kar alltså anse att Hitlers ursprungliga
motiv var att bekämpa inanseliten.
Hon ser också ryska revolutionen som
en kupp dirigerad av ”bankkartellen”, en
uppfattning liknande den hos den obsky
re ”historikern” Jüri Linna.
Exempelvis David Icke, något av de
moderna konspirationsteoriernas nes
tor, har anammat penningsystemkriti
ken och inkluderar i “Den största hem
ligheten” ett kapitel rubricerat “pengar
ur ingenting”. “Du betalar nu ränta på
vad som inte är annat än siffror på en
bildskärm”, skriver han där med en vid
det här laget välbekant formulering. Det
är dock bara ett element i hans ytterst
vidsträckta teorier.
– Jo, i USA inns det långt gångna teo
rier om kopplingar mellan militären och
den amerikanska centralbanken som
skulle driva hela systemet... Rörelsen
saknas politisk analys. Det verkar nästan
som att man tagit till penningsystemet
som en skygglapp för att slippa se att det
ekonomiska systemet är fullt av makt
obalanser. Man skyr den marxistiska för
ståelsen av vems intressen som styr eko
nomin, säger Mikael Malmaeus.
Marxismen och anarkismen använder
i ena eller andra formen en systemmo
dell för att förklara sambandet mellan
politiken och det ekonomiska systemet.
Den ekonomiska eliten dominerar sam
tidigt också opinionsbildning, nyhetsför
medling och de politiska partierna, och
behåller på det sättet kontrollen också
i demokratiska (eller synbarligen demo
kratiska) samhällen.
I ALLA FALL YTLIGT sett borde det inte
vara orimligt för penningsystem och
räntekritiker att resonera likadant: i
nanssektorns ekonomiska dominans ger
den mer eller mindre automatiskt poli
tisk kontroll. Likväl inner man ofta en
historieskrivning där enskilda personers
korruption, medlemskap i hemliga ord
nar, eller tvärtom lönmord på rättrådi
ga individer, spelar en avgörande roll.
Hodgsson Brown hävdar exempelvis att
Trotskij, som var “bankernas man” var
utsedd att ta över efter Lenin, men “blev
sjuk” i det avgörande ögonblicket, var
efter Stalin istället vred Sovjet ur Wall
Streets grepp (hon förnekar samtidigt
inte att Stalin var en brutal diktator).
Johan Lindkvist, en av grundarna till
ett nyskapat penningsystemkritiskt nät
verk, ser det dock inte konspirationerna
som ett så stort problem.
– De som intresserar sig för detta lock
as väl ofta av lite oortodoxa ideer. Det ex
isterar verkliga konspirationer, se på
Liborskandalen. Att människor med
FOTO:JESSICABENTSEN
Å
Frågan är om det är ett problem.
Det är så pitto
reskt ordnat att vi
med lånade peng
ar skapade ur in
tet kan bli så rika på
siffror att vi får råd att
ta kål på planeten.
Birger Schlaug
8. REDAKTÖR: MADELENE AXELSSON • tema@fria.nu
8 Lördag 21 september 2013TEMA: Penningssystemet, del 2
stor ekonomiska makt ibland samarbe-
tar i hemlighet är inget konstigt. Sedan
inns det en del, Zeitgeist-fraktionen och
så, som drar större växlar på detta vilket
är synd då det riskerar att sänka övrigas
trovärdighet.
I olika diskussionsforum är det dock
inte ovanligt med synsättet att den po-
litiska debatten i övrigt, liksom motsätt-
ningen mellan höger och vänster är ku-
lisser och en falsk polarisering kring ovä-
sentliga konlikter vars enda syfte är att
distrahera från den avgörande frågan om
peningsystemet.
”Jag försöker få människor att inse att
det inte inns någon realpolitisk skillnad
mellan höger och vänster” och ”så kan
polariseringskulissen fortsätta och kom-
mer att fortsätta ett tag till” skriver Carl
Norberg på sin blogg.
En annan sorts pengar
Så – vad vill kritikerna då ha istället?
En brutalt enkel lösning, som före-
språkas bland annat av ekonomen Det-
lev S Schlichter i boken Papperspengar-
nas kollaps, är att återgå till ädla metall-
ler som valuta, eller i varje fall som bas
för penningsystemet. Den här tenden-
sen, vars anhängare brukar kallas ”gold-
bugs”, är nära förknippad med nyliberal
ideologi.
Ett problem, som påpekats av vänste-
rekonomen Doug Henwood, är att värl-
den redan har prövat guldvalutor, bland
annat i USA under 1800-talet. I praktiken
skapade då banker likväl sina egna priva-
ta valutor i form av skuldsedlar och eko-
nomin präglades av våldsamma sväng-
ningar och kriser.
I en debattartikel i brittiska Telegraph
föreslogs nyligen ett system där ”banker-
na måste ha 100 procents reserver”. Men
om en bank måste behålla alla sina in-
sättningar i reserv, förlorar det sin me-
ning för den att alls ta emot några. Det
blir då heller inga pengar utom ägarnas
eget kapital kvar att låna ut. Artikeln
medger att ”tillgången på kredit troli-
gen skulle minska kraftigt”; konsekven-
serna av det analyseras inte vidare, utom
att säga att det skulle ”stryka Storbritan-
niens skulder”.
Positive Money föreslår ett mer ge-
nomtänkt alternativt system, om också
inte så radikalt som man kanske kunde
vänta sig efter deras kritik av det nuva-
rande. I modellen skulle de kommersiel-
la bankerna innas kvar, men insättarna
skulle få välja mellan två sorters konton.
Balansen på ”sparkonton” skulle, utan
ränta och mot en mindre avgift, depone-
ras hos landets centralbank, där de fort-
sättningsvis skulle sitta stilla – inte lånas
ut någonstans med andra ord. ”Investe-
ringskonton” däremot skulle ge ränta,
och banken rätt att låna ut pengarna till
olika syften, beroende på kontots typ. De
skulle dock inte vara garanterade mot
risk för förluster.
Positive Money kritiserar insättnings-
garantier – förvisso kan de tyckas som
ett vettigt skydd för småsparare och vik-
tiga för inansiell stabilitet, men samti-
digt, konstaterar sajten, betyder de att
banken kommer undan med att betala
mindre ränta, och att granskas mindre
kritiskt av sina kunder, än om dessa inte
var säkra på att få tillbaka sina insätt-
ningar. Kostnaden tar skattebetalarna.
Nya pengar menar Positive Money
borde skapas, när så bedöms lämpligt,
av ett särskilt organ – intressant nog an-
ser de att det borde vara en ”opolitisk”
expertkommitté – och sättas in direkt,
inte som lån utan som en tillgång, på
ett statligt konto. Där kunde de anting-
en användas till att inansiera offentlig
verksamhet eller distribueras direkt till
alla medborgare.
Ellen Hodgsson Brown presenterar
snarare en meny av alternativa idéer än
en detaljerad modell. Hon avvisar kate-
goriskt alla guldbaserade lösningar –
hon är keynesian och ser möjligheten att
pumpa in nya pengar, ”skapade ur luft”,
i det ekonomiska systemet för att exem-
pelvis möta lågkonjunkturer som en till-
gång, inte som ett problem.
Istället vill också hon göra skapandet
av nya, ej skuldbelagda, pengar till ett
offentligt ansvar. Hon är dock betydligt
mer inne på att avskaffa eller starkt be-
gränsa det privata banksystemet, till
förmån ett offentligt inanssystem. För
henne är inte ”politisk kontroll” något
negativt, utan en positiv möjlighet att
demokratiskt styra kapital till samhälls-
nyttiga verksamheter. Privata aktörer
kanske kan fortsätta att låna ut pengar
till spekulativa eller kommersiella pro-
jekt – men exempelvis huslån till vanliga
medborgare ska vara en offentlig ange-
lägenhet.
HODGSSON BROWN funderar också över
en rad mer eller mindre besläktade åt-
gärder: förbud mot derivat, blankning
och diverse andra sorters inansspeku-
lation, en avskrivning av tredje världens
skulder, att avskaffa dollarns status som
internationell reservvaluta, och att ta
bort rättigheten för storföretag att räk-
nas som (juridiska) ”personer”.
Carl Norberg, för sin del, menar att
varje ekonomiskt system med ränta ska-
par orimliga konsekvenser, och påpekar
att det även före skapandet av ”pengar ur
luft” ledde till samhällskriser som bara
kunde lösas genom återkommande efter-
skänkningar av alla skulder (”jubelår”).
Ellen Hodgsson Brown ser inte pengar
”skapade ur luft” som ett problem.
Vad gör egentligen pengar med vårt samhälle, och vad får de för konsekvenser? Klyftorna i samhället blir allt större och de privata bankerna
9. REDAKTÖR: MADELENE AXELSSON • tema@fria.nu
9Lördag 21 september 2013
– Ränta är en ickeproduktiv kostnad
och fyller enbart en enskilt nyttoskapan-
de omfördelningsfunktion på bekostnad
för samhället, menar han.
Ett enda nationellt elektroniskt betal-
system, förbud mot valutahandel, och
medborgarlön är några andra element
han nämner i en hastig skiss av sitt al-
ternativ.
Johan Lindkvist ser penningreform
som en nödvändig byggsten i skapan-
det av ett socialistiskt samhälle, även om
han betonar att frågan borde kunna för-
ena människor med många olika ideolo-
giska utgångspunkter.
– Varje modern ekonomi förutsät-
ter att vi har pengar, det är ekono-
mins grundläggande infrastruktur, oav-
sett om vi pratar ett marknadssocialis-
tiskt eller ett rent kapitalistiskt system.
Penningsystemet har inte per deinition
något med kapitalism att göra, lika lite
som en väg eller vattenkanal har det, sä-
ger han.
Aldrig mera
budgetunderskott?
Behöver vi skatter? Frågan överraskar
nog även hårdföra nyliberaler. Ellen
Hodgsson Brown är för en med ameri-
kanska mått mätt mycket generös väl-
färdsstat (bland annat allmän sjukförsäk-
ring) men tror ändå att alla eller de all-
ra lesta federala (inte delstatliga) skatter
skulle kunna avskaffas. Hur vore detta
mirakel möjligt?
Jo, för det första skulle den nuvaran-
de statsskulden, med sina ränteutgifter,
förklaras ogiltig. Vidare skulle staten ta
över funktionen som penningskapare
och därmed långivare i olika samman-
hang, och få in väsentliga ränteinkom-
ster på det. Slutligen, skulle den helt en-
kelt kunna trolla fram elektroniskt de
pengar den behöver.
JOHAN LINDKVIST äR DOCK skeptisk till
den beräkningen.
– Om alla offentliga utgifter spendera-
des med nyskapade pengar så skulle pen-
ningmängden fördubblas på bara några
år, säger han.
Han anser att skatter skulle fortsätta
ha viktiga funktioner.
– Det behövs en kombination av både
skatt och nya pengar, för att moderera
penningmängden och undvika inlation.
Beroende på konjunktur kan man sedan
pendla mellan mycket nya pengar/lågt
skatteuttag till lite eller inga nya peng-
ar/högt skatteuttag. Skatter har ju dess-
utom en fördelningspolitisk funktion,
menar han.
Men i en mer begränsad mening ser
han, liksom andra, en väsentlig roll för
offentligt penningskapande: om staten
måste gå med budgetunderskott, då är
det lika bra att skapa de pengarna, sna-
rare än att försöka låna dem.
Hodgsson Brown konstaterar att det
stående motargumentet – med exempel
som Zimbabve och Weimarrepublikens
Tyskland – är risken för skenande inla-
tion. Men, menar hon, vi har just sett att
om staten tar lån av privata banker, bety-
der det också att nya pengar skapas och
penningmängden ökar. Varför inte lika
bra skapa pengarna direkt, undvika att
skuldsätta sig och spara in räntekostna-
derna?
– Absolut, det inns ingen anledning
att låna på de internationella kredit-
marknaderna när man kan låna av sig
själv, säger Johan Lindkvist.
På den här punkten är inte heller Mi-
kael Malmeaus kritisk.
– Det skulle i princip kunna fungera.
Det skulle ge makt till staten som i dag
inns hos marknaden, vilket är positivt
givet den orimligt stora makt markna-
den har i dag, säger han.
Handlar allt om pengar?
Hur stor poäng har då penningsystem-
kritikerna? Kanske kokar det ner till: ser
samhället ut som det gör för att vi har
det monetära system vi har, eller ser det
monetära system ut så på grund av det
samhälle vi har? En fråga som naturligt-
vis mindre är ”antingen eller” än ”i hur
hög grad”?
Det går knappast att förneka att i-
nansvärlden i dag har ett större inlytan-
de över världen än den någonsin haft ti-
digare, och inansvärlden som den ser ut
i dag är oupplösligt beroende av det nu-
varande penningsystemet. Samtidigt blir
ansträngningarna att härleda i stort sett
alla väsentliga samhällsproblem tillbaka
till det inansiella systemet ibland lång-
sökta.
En penningreform är dock – och den
övertygelsen verkar delas av de allra les-
ta anhängare – realistiskt sett omöjlig
utan en hård konfrontation med de in-
ternationella inansmarknaderna, stor-
företagen och den nuvarande politiska
klassen. Alltså samma motståndare som
vänstern och miljörörelsen står inför.
I det sammanhanget kan vi inte komma
ifrån att den penningsystemkritiska rö-
relsen – där man just nu hittar en starka-
re entusiasm och optimism än i många
andra folkrörelser – borde utgöra en na-
turlig allierad. Det ganska utbredda av-
färdandet av den som räknenissar och
konspirationstokar framstår som orätt-
vist, men kanske ännu mer otaktiskt.
JON WEMAN
Frilansjournalist
Läs del 1 i serien: www.fria.nu/artikel/112013.
FOTO:JESSICABENTSEN
mäktigare och rikare på pengar vi lånar. Det expertisen dock inte är överens om är huruvida vi står inför en kollpas eller ej.
Ser samhället ut
som det gör för att
vi har det monetä-
ra system vi har, el-
ler ser det monetära
system ut så på grund
av det samhälle vi har?
10. PÅ GÅNG
REDAKTÖR: bjÖRn DAniElsson • pag@stockholmsfria.nu
10 Lördag 21 september 2013
lördag 21 september
KISTA
Nils-Erik Landell guidar genom
Kistas industrier och bostäder
till Igelbäcken.
I Igelbäcken lever den säll-
synta och syrekrävande isken
grönlingen.
qKL. 14, SAMLING UTANFÖR TUNNELBANE-
STATIONEN I KISTA, UPPGÅNG KISTA TORG
Måndag 23 september
KVINNORS SITUATION I ASIEN
Annie Adviento arbetar på In-
dustriALL Global Unions kontor
för sydöstra Asien och Singa-
pore. Hon kommer från Filip-
pinerna och har sin bakgrund
inom den fackliga internatio-
naionalen för textil, kläder och
läder.
IndusriAll Global Union re-
presenterar 50 miljoner arbeta-
re i 140 länder inom branscher-
na metall och gruv, energi,
kemi och textil.
qKL. 18, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41
Tisdag 24 september
MAMMAS GATA – BERÄTTELSER
FRÅN FÖRORTEN
Kjell Johansson, Midsommar-
kransens oslagbare skildrare,
har utkommit med en ny skild-
ring från Kransen som fått strå-
lande recensioner.
Kjell läser och samtalar
med sin förläggare Svante
Weyler.
qKL. 14, GAMLA STANS SOCIALDEMOKRATISKA
FÖRENING, SJÄLAGÅRDSGATAN 13
Tisdag 24 september
BURMA – PÅ VÄG
MOT DEMOKRATI?
På kort tid har Burma utveck-
lats från att vara ett av värl-
dens mest slutna länder, till
ett land som lockar utländska
företag, organisationer och tu-
rister.
Hur ska man tolka utveck-
lingen i Burma? Är det en verk-
lig demokratisering eller bara
en ursäkt för att locka utländ-
ska företag?
Om detta berättar Jesper
Bengtsson, chefredaktör för tid-
ningen OmVärlden, som i vin-
ter även arrangerar studie- och
kulturresor till Burma.
qKL. 17, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41
Tisdag 24 september
OM DET BLIR EN NY REGERING
– BLIR DET NÅGON SKILLNAD?
Det är uppenbart att Socialde-
mokraterna ligger nära den
borgerliga alliansens politik
och tycks undvika konfronta-
tioner. Om det skulle bli röd-
grön majoritet (S, MP och V) i
2014 års val och en ny regering
– blir det då egentligen någon
skillnad?
Ett samtal mellan Björn Elm-
brant, Arena, Anna Dahlberg,
chef för Expressens ledarsida
och Ylva Johansson,
riksdagsledamot (S).
qKL. 18, ABF-HUSET, SVEA-
VÄGEN 41
Tisdag 24
september
BARNEXPERIMENTET
Den svenska skolan
beinner sig i fritt fall
– det är en tes som i-
losoie doktorn, gym-
nasielektorn och skol-
strategen Per Korn-
hall hävdar i sin bok
barnexperimentet.
Kommunaliseringen
av skolan, pedagogis-
ka experiment och om-
vandlingen av skolor
till företag på en affärs-
marknad har fått till
konsekvens sämre re-
sultat ifråga om kunska-
per och framför allt en
mycket mindre likvärdig skola.
qKL. 18, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41
Tisdag 24 september
JÄMSTÄLLDHET ÄR EN
MÄNSKLIG RÄTTIGHET
Kvinnokonventionen, CEDAW,
antogs 1979 för att säkerställa
att kvinnor har fulla mänskliga
rättigheter. Där slås fast att sta-
terna är skyldiga att vidta alla
möjliga medel för att garantera
detta.
Kvinnokonventionen och
handlingsplanen från Pe-
king är ett löften till halva
mänskligheten som ännu inte
har införlivats. Föreläsning
med Margareta Winberg, UN
Womens´ordförande och Ger-
trud Åström ordförande i Sve-
riges Kvinnolobby om kvinno-
konventionen och Beijing plat-
form for action.
qKL. 18, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41
onsdag 25 september
VAD GÖR SÄPO?
Vad är Säpo:s roll i kampen
mot terrorismen och försvaret
av mänskliga rättigheter?
Ett samtal mellan Säpoche-
fen Anders Thornberg och Tho-
mas Hammarberg, tidigare Eu-
roparådets kommissionär för
mänskliga rättigheter.
qKL. 16, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41
onsdag 25 september
PERSPEKTIV PÅ FRI VILJA
Om människan har en fri vilja
eller inte har debatterats. Men
man måste också bestämma
sig för vad man menar med ter-
men ”fri vilja”. Man kan vara
fri i en bemärkelse, men inte
i en annan.
Soia Jeppsson, ilosof vid
Stockholm universitet, argu-
menterar för att vi trots allt har
en typ av frihet som är mora-
liskt relevant.
qKL. 18, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41
onsdag 25 september
VAD GÖR DE RIKA
MED SINA PENGAR?
Enligt populära teorier le-
der ökade inkomstskillnader
och minskade skatter för bo-
lag och rika till ökade inves-
teringar. Men stämmer verkli-
gen det?
Sandro Scocco, chefsekonom
på Global Utmaning, har till-
sammans med ekonomen Lars-
Fredrik Andersson undersökt
saken och kommit fram till
uppseendeväckande resultat.
qKL. 18, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41
onsdag 18 september
FRÅN GANDHI
TILL AMIRA HASS
Vi känner alla till namn som
Gandhi och Raoul Wallen-
berg. Men har du hört talas
om journalisten och samhälls-
kritikern Amira Hass, som
lyttade från Israel till Väst-
banken för att rapportera om
och dela de ockuperade pales-
tiniernas vardag. Ola Larsmo
och Brian Palmer berättar uti-
från sin bok 101 historiska
hjältar om människor som
kämpat för yttrandefrihet och
mänskliga rättigheter i Östeu-
ropa, Afrika, Sydamerika och
i Sverige.
qKL. 18, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41
onsdag 18 september
KVINNOR I DENARABISKAVÅREN
Kvinnor har gått i spetsen för
upproren mot diktatur i Mel-
lanönstern och i Nordafrika.
Hur gick det sedan? Har kvin-
nornas situation försämrats,
eller ser man framsteg? Samar
Yehia från den egyptiska kvin-
noorganisationen Womens’
Freedom. Gertrud Åström,
Haideh Daragai, Amineh Ka-
kabaveh. Samtalsledare: Arne
Ruth.
qKL. 18, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41
Föredrag
lördag den 21 september
VI TAR TILLBAKA VÄLFÄRDEN
Folkkampanj för gemensam
välfärd demonsterar under
parollerna:
• Nej till vinst i välfärden!
• Stoppa nedskärningarna!
• Försvara och utveckla den
gemensamma välfärden!
1KL, 13, MEDBORGARPLATSEN
Demo
I slutet av 2008 brändes Cy-
klopen 1 ner till grunden.
Våren 2011 påbörjade vi ar-
betet med vårt och söderorts
nya frihetliga kulturhus. Tio-
tusentals arbetstimmar har
förlutit sedan dess.
Vi har svettats, svurit
och skrattat ihop. Och nu
är ett mycket, mycket
speciellt hus redo för invig-
ning.
Ur intet skapas intet.
Ur stål, trä och kanalplast
kan hundratals människor
med ett gemensamt mål ska-
pa historia.
Vi bygger, därför är vi.
Vi drömde större. Vi byggde
större. Vi vill att du kommer
och irar det med oss.
1KL.9–03.00, CYKLOPEN, MAGELUNGSVÄGEN,
T-HÖGDALEN
lördag 21 september
– söndag 22 september
CINEMA QUEER
Cinema Queer är den norm-
brytande ilmfestivalen som
genom att fokusera på ilm
som ifrågasätter, diskuterar
och ser bortom de rådande
normerna belyser historier
som annars inte uppmärk-
sammas. Årets program be-
står av vagina-kostymer, tur-
kisk magdans, moppeburna
lator från Nepal, tyska poli-
ser, rymdäventyr och myck-
et mer. Målet är att skapa en
självklar plattform för hbtq-
ilmen i Sverige: ett alterna-
tiv till dagens heteronorma-
tiva biografutbud och ilm
som speglar en annan verk-
lighet.
lördag 21 september
Biograf: Zita
12.00: Fokus: Ryssland-sam-
tal: Queer-Ryssland i dag
15.00: Camp beaverton –
meet the beavers
16.30: Zenne dancer
18.30: Strange frame – love
and sax
20.30: GBF
22.00: Where dreams cross
(Drömfakulteten)
söndag 22 september
Biograf: Zita
11.00: One zero one
13.00: Soongava – the dance
of the orchids
15.00: Queer shorts
17.00: Free fall
19.00: Who’s afraid of Vagina
Wolf?
21.00:Bruno&Earlenegotovegas
Cinema Queer
Cyklopen: Invigningen
Följ STOCKHOlMS FRIA
Facebook: @stockholmsfria.nu Twitter: @stockholmsfria
11. Liljas begravningar
Civila och kyrkliga
begravningar
i Storstockholm
08-7153309
Ingrid Lilja 070-5548085
www.liljasbegravningar.se
Seyhmus Vegetariska
Ekologisk vegansk
och vegetarisk mat
Varvsgatan 29
08-658 55 55
ekologiskt | vegetariskt | rättvisemärkt
Skånegatan 92 (vid Nytorget)
Öppet alla dagar i veckan.
Välkommen!
www.goodstore.se
goodstore
Vegan, vegetarian?
Vi har allt från sojabitar till... Ja, allt!
Folkungagatan 68. Tel: 08-641 27 12
I vår Stockholmsguide presen-
terar vi olika småföretag samt
kulturella, ekologiska, etiska
och ideella verksamheter
i Stockholm. För bokning,
kontakta annonsavdelningen:
annons@stockholmsfria.nu.
GUIDE TILL
ETT ANNAT
STOCKHOLM
REDAKTÖR: bjÖRn DAniElsson • pag@stockholmsfria.nu
PÅ GÅNG 11Lördag 21 september 2013
T o m 22 september
PoP Art Design
Pop art design utforskar dialo-
gen som uppstod mellan de två
disciplinerna.
Utställningen omfattar konst-
och designobjekt från tidigt
1950-tal till början av 1970-talet
och inkluderar cirka 80 konst-
verk, och lika många design-
föremål, ilmer och dokumen-
tära fotograier.
qKL 10–20 (TI–FR) 10–18 (LÖ–SÖ), MODERNA
MUSEET
T o m 22 september
ZuZAnnA JAnin, HAnnA
LJungH, uLrikA sPArre
Konstnärerna Ulrika Sparre och
Hanna Ljungh visar skulpturen
Fånga Dagen i form av ett mo-
numentalt timglas.
qKL. 12–16 (TI–SÖ), HUSBY KONSTHALL,
T-HUSBY
T o m 29 september
HeLmut newton
Helmut Newton var banbrytan-
de på ett många gånger provo-
cerande sätt och bröt mot de
modemediala konventionerna,
i en pendelrörelse mellan rått
reportagefoto, ilm noir och
suggestiv surrealism.
qKL 9–21 (SÖ–ON), KL 9–23 (TO–LÖ),
FOTOGRAFISKA, STADSGÅRDSHAMNEN 22
T o m 29 september
Leon küHn
Utställning på det mysiga mil-
jö- och konsumentmedvetna
kaféet, deli och butik, där man
kan njuta av äkta råvaror och
äkta konst.
Leons senaste målningar
är gjorda på återvunna LP-
skivor.
qKL 9.30–18 (MÅ–FR), 11–16 (LÖ–SÖ), KAFÉ
HÅLLBART OCH NJUTBART, SKÄLDERVIKSPLAN,
NÄRA ÅRSTABERG STATION
T o m 29 september
sketCH oF PAris
I mer än 20 år har den prisbe-
lönte fotografen JH Engström
bott och arbetat i Paris. Han bär
alltid med sig en kamera, och
med sin närvaro och nyiken-
het lyckas han fånga den myt-
omspunna stadens själ – långt
borta från turisternas Paris. Ut-
ställningen och boken innehål-
ler ca 250 bilder, tagna mellan
1991 och 2012.
qKL. 12–18 (TI–FR), 12–16 (LÖ–SÖ), GALLERI
KONTRAST, HORNSGATAN 8, T-SLUSSEN
T o m 2 oktober
kAngA in FAsHion
Se kangan som du sällan sett
den förr! Vi visar detta fantas-
tiska tyg från Östafrika som är
en outsinlig källa till inspira-
tion. En resa genom 150 år som
traditionellt klädesplagg till
inredningstextil och high fa-
shion.
qKL. 11–16 (MÅ–FR), 11–16 (LÖ), SÖDER-
MALMSTORG 4, T-SLUSSEN
T o m 5 oktober
VirPi VesAnen-LAukkAnen
Allt bottnar i en fascination av
att samla.
Hon utforskar grundligt,
vänder ut och in och ger en
generös och ovanlig tolkning
med hjälp av vardagsföremål.
Alltifrån godispapper som
hon förvandlar till skulpturala
klädkreationer, till objekt med
pärlor, smycken eller tänd-
stickor.
qKL. 12–17 (TI–FR), 12–16 (LÖ), STUDIO L2,
KINDSTUGATAN 3
T o m 11 oktober
LustrAL – remus greCu
Lustral betyder rening, lutt-
ring eller till och med renings-
ritual.
I Remus Grecus målningar,
installationer och videoverk
är det just det vi bjuds på. Han
tar oss med till sin lilla, varma,
mörka ateljé längst in bland
källarförråden i ett gammalt
hus på Södermalm.
qKL. 10–17 (MÅ–FR), RUMÄNSKA KULTUR-
INSTITUTET, SKEPPSBRON 20
Mejla pag@stock-
holmsfria.nu.nu
eller fyll i formu-
läret på www.stock-
holmsfria.nu/tipsa-
kalendariet senast
kl 12 på tisdagar!
Vad händer?
Utställningar
lördagen 21 september
• 4H-dagen
• Internationella alzheimer-
dagen
• Internationella fredsdagen
• Software freedom day
• Minigolfsdagen
söndag 22 september
• Internationella bilfria
dagen
• Hobbitdagen
• Höstdagjämningen
(kl 14:49, 2012, Sv)
Måndag 23 september
• Hummerpremiären
• Firande av bisexualiteten
Tisdag 24 september
• Skiljetecknets dag
onsdag 25 september
• Skolmjölkens dag
Torsdag 26 september
• Europeiska språkdagen
• Neurodagen
• Internationella hjärtdagen
Fredag 27 september
• Janssons-dagen
• Världsturismdagen, UNWTO
• Tjänstepensionens dag
1KÄLLOR: TEMADAGAR.SE, WWW.VAFFO.SE/
GRONGOLING Slå ett slag för freden i dag, lördag. FOTO:WIKIPEDIA
Torsdag 26 september
AZerbAJDZJAn
inFör PresiDentVALet
Situationen i landet vad gäller
demokrati och mänskliga rät-
tigheter redovisades internatio-
nellt via medier i samband med
Eurovision song contest inalen
i maj 2012 i Baku. Kränkning-
arna av mänskliga rättigheter i
landet rapporteras därefter ha
ytterligare förvärrats.
qKL. 18, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41
Torsdag 26 september
VäLFärDsPoLitikens
utmAningAr
Pubafton med Fackliga utskot-
tet inom Stockholms arbetar-
kommun. Kvällens föreläsare
är Irene Wennemo, tidigare
huvudsekreterare i socialför-
säkringsutredningen, och äm-
net är välfärdspolitikens utma-
ningar. Efter föreläsningen spe-
lar Starka Band, IF Metalls eget
husband.
qKL. 18, RESTAURANG HUBERTUS,
DROTTNINGGATAN 88
Torsdag 26 september
orD oCH motstånD
På sALong HögDALen
Politisk pubkväll där du kan
lyssna på och delta i samtal om
vår nutid.
Höstens tema på Salong Hög-
dalen är ord och motstånd,
denna höst vill vi rikta in oss
på ordets makt och möjlighet
till motstånd. Hur använder vi
oss av orden?
qKL. 18, FRIA TEATERN I HÖGDALEN,
T-HÖGDALEN
Torsdag 26 september
teXtiLA skAtter
Kom och lyssna på Ebba Bru-
sewitz, en av de två systrarna
bakom den kreativa designdu-
on Brusewitz Design. Systrar-
nas mission är att på olika sätt
arbeta med att lyfta fram och
höja värdet på de textilier som
tillverkats av kvinnohänder i
generationer. Det inns ett nytt
liv för alla bortglömda textila
skatter.
qKL. 18.30, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41
Fredag 27 september
HåLLbArA VägAr
tiLL FrAmtiDen
Om Förbifart Stockholm och
dess vetenskapliga grund. Med-
verkar: Deliang Chen, profes-
sor i meteorologi vid Göte-
borgs universitet och en av
två svenska medförfattare till
IPCC:s delrapport, Folke Ters-
man, professor i praktisk ilo-
soi vid Uppsala universitet,
samt Lena Smidfelt-Rosqvist,
tekn dr och forskningschef Tri-
vector Trafic.Moderator: Lina
Hjorth, jurist och aktiv i Kli-
mataktion.
qKL. 17, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41
Temadagar
12. PÅ GÅNG
REDAKTÖR: bjÖRn DAniElsson • pag@stockholmsfria.nu
12 Lördag 21 september 2013
LÖRDAG 21 SEPTEMBER
08.00 Democracy Now (repris)
09.00 Ny Berättelse: Samhällsprogram
09.30 Yewongel Church Berhan
10.00 Webbkyrkan
10.30 Christ Embassy Church
11.00 Full Gospel
12.00 Democracy Now! (repris)
13.00 Dimetsi Hezby
14.00 TV City: Slas – en lysande mång-
sysslare. Amibiefordon. Norra Bantor-
get genom åren
14.30 RyssMedia
15.00 East African TV (på somaliska)
16.00 Miljöpartiet: Årsta holmar blir na-
turreservat. Efter stormen. MP skärper
klimatkraven. Alternativ till djurförsök
16.30 Fallskärm (från SFV-festivalen)
17.00 Full Gospel
18.00 Våld mot kvinnor, del 3
19.00 TV Dejen
20.00 TV Selam
21.00 UCKG Help Center
21.30 Hoppets väg
22.00 Dimtzi
23.00 Jerusalem Church
00.00 TV Somaliland
01.00-02.30 A boy and his dog (1976)
SÖNDAG 22 SEPTEMBER
08.00 Rocketmen Vs Robots, del 1
08.30 Gamla vykort från Stockholm.
Högt upp i Paris
09.00 Hoppets Väg
09.30 Clara Kyrka
10.00 Södermalmskyrkan
11.00 Pingstkyrkans Världsmission
11.30 HIV awareness in Ethiopia
12.00 Jerusalem Church
13.00 ERI Adal
14.00 Församlingen Arken
14.30 Rocketmen Vs Robots, del 2 .Rörlig
staty och lindansare
15.00 Stockholm i bild
15.30 Ny Berättelse: Samhällsprogram
16.00 Ryssmedia
16.30 Kristna Världsmissionen
17.00 Europa Latina
18.00 Största båtarna gästade Stock-
holm. Världens längsta konstuställning
18.30 Miljöpartiet: MP:s Åsa Jernberg
om ett hållbart Stockholm. Klimatet ef-
ter kollapsen. MP vill ha klimatlag
19.00 Prostatabröderna
19.30 Djurens värld, del 2
20.00 Presens TV: Konst vid Telefon-
plan. Bilar i vattnet. Skutor vid Skepps-
holmen. Siri Derkerts t-banekonst
20.30 Ny Berättelse: Samhällsprogram
21.00 Inspirationsforum
21.30 Här och var i Stockholm
22.00 Hasse – smärtan och myndigheterna
22.30 Debatt på Publicistklubben: Det
nya TV-kriget
23.45 Amerikansk kuriosa: Good Table
Manners (1951)
00.00 Södermalmskyrkan
01.00-02.25 Captain Kidd
MÅNDAG 23 SEPTEMBER
08.30 Järnvägsmuseet. Schack i stads-
huset
09.00 Sjukskrivning, mobbning, arbets-
löshet. Konstrunda på Österlen
09.30-10.00 Rocketmen Vs Robots, del 1
11.00-11.30 Mälaren runt med tåg
13.30 Rocketmen Vs Robots, del 3. Sta-
den som du aldrig såg den
14.00 Dödshjälp - varför det?
14.30 Almstriden, del 1. Gamla Stock-
holm. Veteranbilar
15.00 Almstriden, del 2. Fina båtar i Wa-
sahamnen
15.30 Ölandskonstnären Anna-Kajsa
Alaoui. Konstlegendaren Carl Larsson.
Höstsalong
16.00 Föräldraledighet och barnafödan-
de i kristider. Docent Ann-Zoie Duvan-
der och professor Gunnar Andersson,
Stockholms universitet
17.30 Fast i snön. Larven i gräset. Fjärilar
17.40 Tekniska Museet: Skol-TV
18.00 Elektrikern som blev elöverkäns-
lig. Djur och natur
18.30 Miljöpartiet: Partiklarna - hur åker
man säkrast? Efter stormen. Behövs:
Marshallplan för klimatet
19.00 Röster från Skärholmen. Mun-
spelsstämma i Farsta Gård
19.30 Bilparad i Stockholm
20.00 TV City: Att skoja med skulptu-
rer. Stora segelskepp. SL:s konstkupp.
Wallenberg i konsten. Badhunden
20.30 Överförmyndaren griper in – do-
kumentär av Birgitta Hald-Svensson
21.30 Östberga TV
22.00 Karin Boye – 3 dikter. En värja
från Vira. Fjärilshuset. T-banekonst
22.30 HIV-problemet
23.00 Democracy Now!
00.00-01.25 Hitchcock: The 39 steps
(1935)
TISDAG 24 SEPTEMBER
08.00-09.00 Democracy Now! (repris)
09.30 Amerikansk kuriosa: Duck and
cover (1951). Communism (1952). Den
ÖPPNA KANALEN
Öppna Kanalen i stockholm är en ideell förenings-
kanal som sänder TV i Com Hems och Telias nät i
stockholms län och delar av södermanlands län.
Öppna kanaler, som ingår i basutbudet, hittar du ge-
nom att klicka dig fram med fjärrkontrollen. om du har digitalbox:
Com Hem plats 450, Telia 500.
söndag 22 september
Djurvännerna
En tecknad trilogi. I En fågel-
dag följer vi fågelbarnens även-
tyrliga promenad bort från
hemmet, från ljus morgon till
mörk natt. I jag rymmer! har
det lilla fåret bestämt sig för att
lämna sin lock. I Min vän lage
möter vi ugglan Lage som läm-
nat sitt hem i den mörka sko-
gen för att bli storstadsuggla
qKL. 15 & 16, TELLUS BIO & CAFÉ, T-MIDSOM-
MARKRANSEN
söndag 22 september
The GreaT GaTsby
Nick Carraway (Tobey Maguire)
kommer med författardrömmar
till New York våren 1922, en tid
som präglas av dekadens, glitt-
rande jazz, alkoholförbud och
en överhettad aktiemarknad.
Han träffar miljonären Gatsby
(Leonardo DiCaprio) och dras
in i dennes värld. Denna ilma-
tisering av F. Scott Fitzgeralds
klassiker fokuserar på den gyl-
lene tidens estetiska företräden.
qKL. 17, TELLUS BIO & CAFÉ
söndag 22 september
Faro
En pappa har mördat en annan
man. Polisen är honom på spå-
ren och hans dotter kommer
att omhändertas. Hon är me-
ningen med hans liv, och han
är trots sina brister hennes allt.
Ovilliga att ge upp sin frihet
packar de bilen och ger sig av
till skogs i gryningen. Männis-
kans dubbla förhållande till det
vilda utforskas. Även 22/9.
qKL. 20, TELLUS BIO & CAFÉ
onsdag 25 september
FoxFire
I ett arbetarområde i staten
New York på 1950-talet bildar
en grupp tonårstjejer ett syster-
skap som motvikt till den mans-
dominerade omgivningen. De
kallar sig Foxire, och känns
igen på tatueringen av en lam-
ma på axeln. Även den 28/9.
qKL. 20, TELLUS BIO & CAFÉ
Torsdag 26 september
silver lininGs Playbook
I Sverige ick denna ilm den nå-
got löjliga och ganska så vilse-
ledande titeln Du gör mig galen,
men riktigt ina recensioner. Den
manodepressiva Pat (Bradley Coo-
per) har precis släppts från en psy-
kiatrisk klinik, där han vårdats för
att ha misshandlat sin frus älska-
re. Medan han försöker försonas
med sin familj träffar han en väns
svägerska, den nyblivna änkan
Tiffany (Jennifer Lawrence), som
just har blivit av med sitt jobb och
lider av depression. Tillsammans
tacklar de sin situation, med vissa
komiska förvecklingar.
qKL. 20, TELLUS BIO & CAFÉ
Tills vidare
ParaDis: hoPP
I den sista, och kanske käns-
lomässigt varmaste, delen av
Ulrich Seidls magniika Para-
distrilogi är det dotterns tur att
få huvudrollen. Medan mam-
man förlustar sig i Kenya och
mostern predikar så tillbringar
dottern sommaren på ett bant-
ningsläger. Där blir hon föräls-
kad i en av läkarna. En man som
är betydligt äldre än vad hon är.
qBIOGRAF ZITA, BIRGER JARLSGATAN 37,
T-ÖSTERMALMSTORG
Tills vidare
The sPiriT oF ’45
Ken Loachs fängslande doku-
mentär om en av Storbritan-
niens mest turbulenta perioder,
tiden efter andra världskrigets
slut. Labourpartiets storslagna
valseger 1945 är startskottet för
ilmen som följer engelska soci-
alismens uppgång och fall. Från
socialistiska reformer och för-
statligande till Thatchers ned-
montering.
qBIOGRAF ZITA
Tills vidare
Min iranska FaMilj
När Arash återvänder till Iran
för att gästföreläsa på ett uni-
versitet slungas han tillbaka till
det förlutna. Fadern ligger på
sin dödsbädd och modern väg-
rar att berätta, men långsamt
upptäcker Arash sanningen om
missgärningar och korruption
och vad som har blivit av hans
familj sedan kriget mellan Iran
och Irak på 80-talet.
qBIOGRAF ZITA
Tillsvidare
DoM anDra
Dokumentärilmaren Margreth
Olin följer ett antal ungdomar
som fått avslag på sina ansök-
ningar om uppehållstillstånd
och nu inväntar utvisning. Ef-
tersom de enligt lagen kan avvi-
sas först när de fyllt 18 år, lever
de alla i ett slags limbo i väntan
på ofrivillig exil.
qBIOGRAF ZITA
Tills vidare
linnea i Målarens TräDGårD
Livs levande har Linnea kommit
ut ur boken och blivit ilm. Nu
far hon tillsammans med sin
granne Blomkvist till Paris och
målaren Claude Monets träd-
gård i Giverny. Allt är tecknat
förstås. Utom trädgården – den
blir en överraskning. Följ med
dit! Det tar en halvtimme…
qBIOGRAF ZITA
Tills vidare
FaMiljen Persson
i FräMManDe lanD
Per Persson lämnade Sverige
för 40 år sedan. Med sin Land
Rover körde han österut och
hamnade till slut i Pakistan
där han förälskade sig, bil-
dade familj och kom att leva
sitt liv. Per har uppfostrat sina
döttrar till självständiga star-
ka kvinnor, något som inte ac-
cepteras i Pakistan. Döttrarna
börjar längta till Sverige och
en dag kastar familjen loss
mot lyckolandet, men landar
i en husvagn utanför Hässle-
holm.
qBIOGRAF ZITA
Tills vidare
TraviaTa
Hur skapar man en känsla på
operascenen – genom sången,
musiken eller skådespeleriet?
Hur ger man liv åt Verdis mäs-
terverk la Traviata? Philippe
Béziats dokumentär följer den
världsberömda franska sopra-
nen Natalie Dessay från de första
repetitionerna fram till premiä-
ren av Jean-François Sivadiers
uppsättning av La Traviata.
qBIOGRAF ZITA
Tills vidare
sTories We Tell
Skådespelaren och regissö-
ren Sarah Polley (Away from
her, Take this waltz) bar på en
hemlighet under många år.
Till slut bestämde hon sig för
att berätta sin historia i en do-
kumentärilm där syskonen,
pappan, närstående och vänner
får berätta sina upplevelser och
uppfattningar.
qBIOGRAF ZITA
Tills vidare
Den Gröna Cykeln
Tio-åriga Wadjda drömmer om
en underbar grön cykel men
i Saudiarabien där hon bor
är det inte tillåtet för små lick-
or att cykla omkring på gator-
na. Medan hennes mamma är
upptagen med att övertyga pap-
pan att inte ta sig en andra fru
passar Wadjda på att försöka
skaffa pengar så att hon kan
köpa cykeln själv.
qBIOGRAF ZITA
Film
New York,
New York.
Söndagsmatiné
13. REDAKTÖR: bjÖRn DAniElsson • pag@stockholmsfria.nu
PÅ GÅNG 13Lördag 21 september 2013
sköna Brunnsparken
10.00-10.50 The 6th Marine Division on
Okinawa (dokumentär)
11.30 Stockholmsbilder. Screwed - av
Jonathan Coulton
12.00-13.00 Democracy Now! (repris)
13.30 Anomalies of the Unconscious
Behrens (konstilm). Girl and a bycycle
(konstilm)
14.00 Östberga TV
14.30 TV Continente
15.30 Sverige – Norge, så gjordes det
turistilm 1983
16.00 Järnvägen 150 år
16.30 Adventkyrkan
17.00 Varelser du aldrig sett. Huvud-
stadsbilder
17.30 Gotland runt – i Stockholm
17.40 Tekniska Museet: Skol-TV
18.00 Lutherska Bekännelsekyrkan
18.30 Miljöpartiet: Miljöns motkrafter.
Park med tak. Svansviftarna i Byxelkrok
19.00 Stoppa förstörelsen av världen!
19.30 Clara Kyrka
20.00 TV City: Fatbursparken – en
gång Söders insjö. Chaplin i Stockholm.
Strindberg i tunnelbanan. Hötorget – ett
söndagsnöje. Förarlöst
Le Corbusier – arkitekten som ville göra
om Stockholm. Fatbursparken – en gång
Söders insjö. Hötorget - ett söndags-
nöje. Klimatkrisen
20.30 Elöverkänslighet. Centralbadsparken
21.00 Barstistow: Sverige-Norge
21.30 Södermalmskyrkan
22.30 Prostatabröderna
23.00 Democracy Now!
00.00-01.00 Agatha Christie: And then
there were none (1945)
ONSDAG 25 SEPTEMBER
07.00-07.30 Clara Kyrka
08.00 Democracy Now! (repris)
09.00-09.25 Östermalm på 50-talet, del 1
10.00-10.30 Östermalm på 50-talet, del 2
11.30 Kungsholmen runt. En himmelsk
parkväg – utan himmel
12.00-13.00 Democracy Now! (repris)
14.00-15.05 Buster Keaton - Three Ages
15.30 Farsta - stadsdel i söder. Mobilise-
ring på 40-talet
16.00 Yewongel Church
16.30 Webbkyrkan
17.00 Vapnet - en berättelse om tidens gång
17.30 Den sköna Brunnsparken
17.40 Tekniska Museet: Skol-TV
18.00 THK: Tro, hopp och kärlek
19.00 TV Sydväst: Gäst hos Sydväst
20.00 TV Sydväst: Sydvästmagasinet
20.30 Ny Berättelse: samhällsfrågor
21.00 Adventkyrkan
21.30 Inspirationsforum
22.00 UCKG Help Center
22.30 Konstnären Börje Frykenstam – av
Henrik de Try. Galärparken. I naturen
med Per Lindskog
23.00 Democracy Now!
00.00-01.05 Berlin - En storstadssym-
foni (1927)
TORSDAG 26 SEPTEMBER
08.00-09.00 Democracy Now! (repris)
10.00 Sjukskrivning, mobbning och
arbetslöshet
10.30 Flyg på Barkarby. Staden som du
aldrig såg den
11.00 FN om mat och klimat. Fjärilar
12.00-13.00 Democracy Now! (repris)
14.00 Fanar Center
14.30 Solar System (1977). Stockholmsvyer
15.00 Våld mot kvinnor, del 4
16.00 Stockholm i bild
16.30 Mälaren runt med tåg
17.00 Prostatabröderna
17.30 Trandans och vattenrall
17.40 Tekniska Museet: Skol-TV
18.00 Arken Bibelcentrum
19.00 Stoppa förstörelsen av världen!
19.30 Att undvika stroke. Löpsedlarna
speglar historien
20.00 Presens TV: Konstnären Robert
Rauschenberg. Visioner om Stockholm.
Djurplågeri
20.30 Mijöpartiet: Att klara ett växande
Stockholm – med Stefan Nilsson. Årsta
holmar naturreservat. Grymma sälslakten
21.00 Inspirationsforum
21.30 Vem blir partiledare - och hur?
Fil dr Jenny Madestam, Stockholms
universitet
22.45 En värja från Vira
23.00 Democracy Now!
00.00-01.55GeorgeOrwells1984(från1954)
FREDAG 27 SEPTEMBER
08.00-09.00 Democracy Now! (repris)
09.00-10.00 Debatt på Publicistklubben:
Går det att stoppa näthatet?
11.00 Gamla vykort från Stockholm.
Högt upp i Paris
11.30 Med ångtåg till Gräfsnäs. Kon-
strunda på Österlen
12.00-13.00 Democracy Now! (repris)
14.00 Fanar Center
14.30 Medborgare eller skattebetalare?
15.30 Adventkyrkan
16.00 Christ Embassy Church
16.30 Pingstkyrkans Världsmission
17.00 Inspirationsforum
17.30 Snyggingar på Blasieholmen
17.40 Tekniska Museet: Skol-TV
18.00 Lutherska Bekännelsekyrkan
18.30 Miljöpartiet: Nockeby – vi tar
spårvagnen. Djurplågeri
19.00 TV Sydväst
20.00 Presens TV: Bakterier som dödar.
Toulouse Lautrec – vin, kvinnor och
konst. Flygande bil
20.30 Webbkyrkan
21.00 Församlingen Arken
21.30 TV City: Konstnären Roland Kem-
pe. Ett världsarv i Stockholm
22.00 TV Continente
23.00 Democracy Now!
00.00-01.20 Virus Fukkatsu (1980)
Fredag 27 september
Belleville BaBy
Ett telefonsamtal från en ung-
domskärlek väcker minnen
från ett gemensamt förlutet.
Han berättar att han har sut-
tit många år i fängelse och han
frågar om hennes minnen från
deras tid tillsammans. Hon
minns våren de möttes i Paris,
hon minns vespan, upploppen
och katten som hette Baby. Hon
minns också att allt en dag var
borta. En universell historia om
kärlek inspelad i Stockholm,
Paris och Marseille.
1DRAMA, ZITA FOLKETS BIO, VICTORIA, GRAND
Fredag 27 september
Prick & fläck På fläcken
Nya ilmer med charmörerna
Prick och Fläck. I deras värld
är allt prickigt och läckigt.
BARN, ZITA FOLKETS BIO, SF
Fredag 27 september
runner runner
David Burke livnär sig på att
sälja marijuana till bland an-
nat kockar och hemmafruar,
men aldrig till barn – han har
ju trots allt ett samvete. Så vad
kan då gå fel? En hel del...
1THRILLER, SF, VICTORIA, GRAND
Fredag 27 september
Skumtimmen
Julia har aldrig förlåtit sin
pappa, som hon anklagar
för sin son Jens försvinnan-
de. Gerlof (pappan) har aldrig
fullt ut tagit på sig det ansva-
ret, men har sedan många år
gjort en egen utredning om
att en tidigare försvunnen
mytomspunnen mördare på
Öland, Nils Kant, ska ha med
Jens försvinnande att göra.
Nu när Julia efter många år
besöker sin pappa på Öland
blir hon arg när hon upptäck-
er vad han har hållit på med.
Samtidigt kommer det ett pa-
ket till Gerolf med Jens ena
sandal. Gerlof och Julia blir
mot sin vilja involverade i
en resa tillsammans som blir
chockartad för dem båda.
1DRAMA, THRILLER, SF, VICTORIA, GRAND
Fredag 27 september
flygPlan
Från Disney kommer Flyg-
plan, en actionfylld, anime-
rad äventyrskomedi om Dusty,
vars jobb är att hålla ogräset
borta från åkrarna. Men Dus-
ty har högtlygande drömmar
om att få vara med i en lygtäv-
ling, trots att han inte direkt
är byggd för att tävla och han
råkar dessutom vara höjdrädd.
Dusty sätts på prov då han sik-
tar på att nå höjder han aldrig
trott skulle vara möjligt.
1ANIMERAT, KOMEDI, FAMILJ, SF, VICTORIA,
GRAND
Fredag 27 september
i lodjuretS timma
En ung man har spärrats in ef-
ter att han dödat ett äldre par.
Ingen vet varför och pojken
talar inte. Forskaren Lisbeth
är ansvarig för ett experiment
där patienterna ska få tillgång
till ett husdjur. Pojken får en
röd katt. Initialt går allt int,
men strax förloras kontrollen.
Katten försvinner, en patient
blir attackerad och pojken för-
söker begå självmord. Lisbeth
ber prästen Helen om hjälp.
1DRAMA, THRILLER, VICTORIA, GRAND
Fredag 27 september
livet går vidare
En hyllning till en av frank-
rikes främsta skådespeler-
skor, Catherine Deneuve. Bet-
tie (Catherine Deneuve), en
före detta skönhetsdrottning,
bor med sin pratsjuka gamla
mamma och driver en famil-
jerestaurang som är på kon-
kursens rand. När mamman
avslöjar att Betties älskare
setts ihop med en mycket yng-
re kvinna, brister allt. Bettie
slänger sig i bilen för att åka
och köpa cigaretter. Men jak-
ten på cigaretter blir en jakt
efter ett nytt liv.
1DRAMA, VICTORIA, GRAND
Fredag 27 september
the World’S end
I The World’s end återförenas
fem barndomsvänner 20 år ef-
ter ett misslyckat försök att
genomföra en pubrunda av
episka format. En av dem har
gett sig fasen på att åter försö-
ka genomföra detta ölens ma-
rathon, och de övertygas till
en reprisrunda av kompisen
Gary King (Simon Pegg).
1DRAMA, KOMEDI, VICTORIA, GRAND
Filmpremiär
filmfrukoSt: the SPirit of ’45
Labourpartiets storslagna val
seger 1945 är startskottet för
denna ilm om den engelska
socialismens uppgång och fall.
Från socialistiska reformer och
förstatligande till Thatchers
nedmontering. Flerfaldigt pris
belönade regissören Ken Loach
presenterar en fängslande doku
mentär. 150 kr (ilm & frukost).
qKL. 10.30, BIO RIO, T-HORNSTULL
hokuS PokuS alfonS åBerg
När han inte leker sjörövare
med sina kompisar så dröm
mer 7åriga Alfons Åberg om en
egen hund. En lekfull terrier,
precis en sådan som den gam
la trollkarlen har. Med hjälp av
magi är han övertygad om att
hans dröm kommer att uppfyl
las. Men det är inte så lätt som
han tror så när drömmen på ett
märkligt sätt ändå blir till verk
lighet så vet han inte riktigt
vad han ska tro.
qKL. 13, REFLEXEN, T-KÄRRTORP
linnea i målarenS trädgård
Livs levande har Linnea kom
mit ut ur boken och blivit ilm.
Nu far hon tillsammans med
sin granne Blomkvist till Pa
ris och målaren Claude Monets
trädgård i Giverny. Allt är teck
nat förstås. Utom trädgården,
den blir en överraskning.
qKL. 14.30, BIO RIO, T-HORNSTULL
dr t:S 5000 fingrar
Den diaboliske pianoläraren dr
Terwilliker tänker tvinga 500
pojkar att spela på hans jätte
piano, men unge Bartholomew
gör allt för att stoppa honom.
Fantastiska kostymer, sceno
grai och koreograi har lett till
att denna prilliga fantasymusi
kal blivit en kultklassiker – och
föranlett en hel del freudianska
analyser … Efter ilmen får alla
barn möjlighet att besöka ma
skinrummet för att se hur det
går till när man visar ilm på
bio. Gratis under 15 år.
qKL. 14, BIO VICTOR, FILMHUSET
djurvännerna
En tecknad trilogi. I En fågel-
dag följer vi fågelbarnens även
tyrliga promenad bort från hem
met, från ljus morgon till mörk
natt. I jag rymmer! har det lilla
fåret bestämt sig för att lämna
sin lock. I Min vän lage möter
vi ugglan Lage som lämnat sitt
hem i den mörka skogen för
att bli storstadsuggla.
qKL. 15 & 16, TELLUS BIO & CAFÉ, T-MIDSOM-
MARKRANSEN
Blue jaSmine
Överklassfrun Jasmine får se
sin sociala prestige, Chanel
dräkterna och sitt lyxliv förin
tas när hennes man Hal avslö
jas som storbedragare i både
affärer och kärlek. Totalt ut
blottad lyr hon New York och
lyttar in hos sin hårt arbetan
de syster Ginger och hennes
familj i San Francisco. Woody
Allen regisserar ett humorfyllt
drama med Cate Blanchett i hu
vudrollen.
qKL. 15.30, BIO RIO, T-HORNSTULL
neW york, neW york
New York, New York skulle se
ut som en 40talsmusikal där
miljön var helt artiiciell, men
människorna närmast doku
mentärt skildrade. Scorsese
ick fria händer, engagerade
scenografen bakom West side
story, byggde lika höga trot
toarkanter som i ilmerna han
sett som barn och gjorde sin
egen A Star is Born – men il
men blev brutalt mottagen.
”Det liknade ett experiment”,
konstaterade regissören i efter
hand.
qKL. 17, BIO VICTOR, FILMHUSET