Your SlideShare is downloading. ×
Stockholm Fria Lördag 21 september, Nr 37
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×

Introducing the official SlideShare app

Stunning, full-screen experience for iPhone and Android

Text the download link to your phone

Standard text messaging rates apply

Stockholm Fria Lördag 21 september, Nr 37

3,461
views

Published on

En fri tidning

En fri tidning

Published in: News & Politics

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
3,461
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1. TIPSA SFT: tips@stockholmsfria.nu | Retur: Fria Tidningar ek förening, Box 2034, 128 21 Skarpnäck | POSTTIDNING A Lördag 21 september–fredag 27 september 2013 • Nr 37 Årgång 13 • Pris: 15 kr • www.stockholmsfria.nu Nazistiska Svenskarnas parti, SvP, tågade genom centrala Stockholm förra lördagen. Manifestationen möttes av motdemonstran- ter som bland annat kastade vattenballonger. Trots en landsomfattande kraftsamling lycka- des SvP bara samla drygt 200 personer. >> 3 NYHETER Hans förra roman Sven- neskräp blev ljudbok med Ken Ring som inläsare. SFT har träffat lagerarbetaren och för- fattaren Kristoffer Cras, aktuell med boken Falafelrulle. >> 5 KULTUR I veckan debatt hävdar tre miljöpartis- ter att det är fel att kommuner serverar mat på skolorna som inte producerats enligt de lagar som gäller kommunens bönder och som skulle vara straffbart enligt djurskyddslagarna. >> 14–15 DEBATT Hela höstterminen har föräldrar kämpat för de barn som behöver särskilt stöd i skolan, sedan ett nytt stödsystem införts under våren. Nu backar stadshus- alliansen i frågan. I en debattartikel i DN förklarar Lotta Edholm att de tillför 20 miljoner till budgeten och att de ska ompröva de ansökningar om särskilt stöd som fått avslag under sommaren. Hon skriver att många ansökningar var för dåliga och att allian- sen nu vill specialgranska de privata resursskolor- nas vinster. Föräldrarna tar emot beskedet med lätt- nad och glädje, men fortsätter att arbeta för att de nya löftena verkligen infrias.>> 2 Nu backar alliansen om särskilda stöd till elever FOTO:JONASEKSTRÖMER/TT LÅN FÖR MILJONER >> 6–9 I förra temat försökte vi svara på frågan ”Vad är pengar?”. En inte helt enkel fråga. I del två om penningsystemet tar vi diskussionen ett steg vi- dare och tittar på vad vårt beroende av pengar gör och skildrar den penningkritiska rörelsen vidare.
  • 2. NYHETER REDAKTÖR: MIKAEL MILDÉN • nyheter@stockholmsfria.nu VÄLKOMMEN! Stockholms Fria Tidning är en frihetlig nyhetstidning, som vill bidra till en utveckling mot ett friare, öppnare samhälle. Vi på SFT äger vår tidning själva genom mediekooperativet Fria Tid- ningar. Redaktionen tar gärna emot texter, och är särskilt intresserad av andra perspektiv än de som mest dominerar i media. Kontakta oss gärna! Postadress: SFT, Fria Tidningar ek förening, Box 2034, 128 21 Skarpnäck Besöksadress: Fraktlygargatan 18, Skarpnäck Webb: www.stockholmsfria.nu Kundtjänst: pren@fria.nu, 077-550 11 00 Kundtjänsts telefontider: Måndag 15.00–18.00, tisdag–fredag 09.00–12.30 Annons: Helen Silvander, annons@stockholmsfria.nu, 073-507 05 09 REDAKTION E-post: red@stockholmsfria.nu Tips: tips@stockholmsfria.nu, 08-600 80 87 Chefredaktör och utgivare: Björn Danielsson, bjorn@stockholmsfria.nu Nyheter: Björn Danielsson och Mikael Mildén, nyheter@stockholmsfria.nu Kultur Sthlm: Maria Knutsen-Öy, kultur@stockholmsfria.nu Debatt: Martin Holmström, debatt@stockholmsfria.nu Veckans stockholmare: Andreas Ericsson, nyheter@stockholmsfria.nu Redigering: redigering@stockholmsfria.nu ISSN: 1650–4674 Tryckeri: V-TAB Norrtälje Tidningen trycks på miljövänligt papper. Upplagan är TS- kontrollerad. Stockholms Fria Tidning ges ut av mediekooperativet Fria Tidningar ek. för. För beställt material köper Fria Tidningar all förfoganderätt, möjlighet att välja distributionsform och publicera det i företagets samtliga produkter (se www. friatidningar.se). Fria Tidningar förbehåller sig också rätten att skriva om alla texter till lätt svenska för publicering i Sesam och Nyhetstidningen samt på dess hemsidor. Det material som publiceras i Fria Tidningars produkter inns också tillgängligt hos Infopaq. SFT:s texter lagras elektroniskt. Fria Tidningar ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Den som sänder in obeställt material till SFT medger elektronisk lagring och publicering enligt ovan. SKA DU FLYTTA? Anmäl adressändring två veckor före lytt till pren@fria.nu eller 077–550 11 00. 2 Lördag 21 september 2013 V ad är det som händer med det politiska klima- tet egentligen? Jag känner mig nästan lite yrva- ken när jag upptäcker mångfalden av bubblande protester omkring mig. Jag ser föräldrar till barn med särskilda behov kämpa med lika stor ilska som mål- medvetenhet. Jag ser en stor samling mot Obamas besök i Sverige. Jag ser antirasister som punktmarkerar nazis- terna i Svenskarnas parti. Och idag, lördag, genomförs en landsomfattande manifestation för välfärden. Då har jag bara nämnt de största händelserna. Som av en slump sammanfaller det dessutom med Cyklopens storstilade invigning. SOM REPORTER känner jag mig delaktig, men också i en märklig roll som betraktare. Det är en inte helt bekväm position. Och kanske inte helt nödvändig heller när allt kommer omkring. Det är i vilket fall som helst omöjligt att inte dras med, glädjas och imponeras när Lotta Edholm plötsligt back- ar om skolstödet. Trycket från föräldrarnas kreativa, väl- avvägda och stenhårda kamp blev för stort. Skälen kan vi bara spekulera i. Kanske var det en insikt om de katastro- fala konsekvenserna av beslutet. Men det ryktas också om att Lotta Edholm kallats upp till Jan Björklunds kontor, och alla har ju sett det något bistra opinionsläget för bor- garna i Stockholm. Ingen vill gå in i ett valår i klinch med den motståndsrörelsen. MITT I GLäDJEN kan jag ändå inte tysta min egen skepti- ker. Det är fortfarande svårt att få mer konkreta besked om Lotta Ed- holms nya beslut. Och det tycks som om våra dyslektiker åter ham- nar utanför stödsystemet. Å andra sidan inns det heller inget som tyder på att kampen för barnen kommer att avta. MIKAEL MILDÉN Protesternas höst Föräldrarnas hårda kamp ser ut att lyck- as. I veckan backade plötsligt alliansen och erkände att det nya systemet för ersätt- ning till barn med sär- skilda behov i skolan fått oönskade effekter. Utbildningsförvaltning- en ska nu granska an- sökningarna på nytt. I en artikel på DN debatt förkla- rade skolborgarrådet Lotta Ed- holm (FP) i torsdags plötsligt att hon och den borgerliga alliansen backar från sitt tidigare obrutna stöd för det nya ersättningssys- temet till barn med särskilda behov i skolan. Detta går stick i stäv med hennes uttalanden för bara en vecka sedan, då hon stod bakom beslutet till fullo. I debattartikeln tar Lotta Ed- holm upp några åtgärder som stadshusalliansen ska genom- föra. Först och främst kommer man åter att pröva alla ansök- ningar som fått avslag och sko- lorna får möjlighet att komplet- tera dessa. Dessutom ökas bud- geten under året så att det blir mer pengar än tänkt till tilläggs- beloppet. BENTE DANIELSSON är talesper- son för de engagerade föräldrar- na. Hon är lättad och glad över beskedet. – Det känns fantastiskt stort att de backar. Vi har kämpat så otroligt hårt. Jag har sett fram- för mig hur vi en dag ska kun- na säga att det var nu det vände, att efter det här började barnen få det stöd de behöver i skolan, säger hon. Samtidigt påpekar Bente Da- nielsson att det fortfarande rå- der ”en monumental okunskap” både hos alliansen och oppositio- nen när det gäller barn med neu- ropsykiatriska funktionshinder. DET äR OCKSå fortfarande lite oklart hur det nya beslutet kom- mer att fungera i praktiken. Lot- ta Edholm lägger främst skulden på dåliga ansökningar och re- sursskolornas vinster, men hon erkänner att nämnden inte hade förutsett konsekvenserna av sitt beslut. Hon vill dock inte ställa upp på en intervju med Stock- holms Fria Tidning, utan besvarar våra frågor skriftligt. På frågan om vad det nya beslutet konkret betyder för de barn som står utan skola sedan terminsstarten får vi inget riktigt svar annat än att de problemen ska upphöra nu. Hur mycket extra pengar handlar det om i budgeten? – Det är svårt att säga eftersom prövningarna är individuella, men det handlar om ungefär 20 miljoner extra som tillförs, vil- ket gör att man landar på sam- ma nivå som för 2012. Ett av de problem som vissa re- sursskolor har varnat för är att de nya, lägre tilläggsbeloppen inte räcker för att driva skolan, även om alla barn får det bevil- jat. Här hänvisar Lotta Edholm till att några av skolorna tagit ut stora vinster. – Jag har aldrig kunnat garan- tera att alla fristående resurs- skolor väljer att fortsätta bedri- va sin verksamhet. Skolorna är själva ansvariga för att planera sin verksamhet utifrån elever- nas behov. EFTER LOTTA EDHOLMS svar är det fortfarande svårt att veta om det kan bli tal om att höja till- läggsbelopp för elever, eller om det bara är avslag som kommer att omprövas. Oppositionen, som också står bakom beslutet om det nya er- sättningssystemet, har tidigare backat. Socialdemokraterna har föreslagit en snabb utredning av beslutets effekter och Vänster- partiet har velat frysa det gamla systemet för att elever inte ska råka illa ut under hösten. Edith Ringmar, som är Vän- sterpartiets ledamot i utbild- ningsnämnden, tycker att det är bra att Lotta Edholm nu backar. – Det kommer att underlätta mycket, men vi skulle vilja få en bättre lösning av den akuta situ- ationen, säger hon. MILJÖPARTIETS ledamot i nämn- den, Per Olsson, välkomnar ock- så alliansens beslut. – Det är bra att de har insett att det behövs mer pengar i sys- temet, vilket vi hela tiden har haft i vår budget, säger han. Bente Danielsson säger att de- ras arbete nu fortsätter med att se till att de nya löftena infrias. – Det stora steget är att alla barn med osynliga funktionshin- der ska få ett bättre stöd i lagen. Vi har sett att vi kan påverka och det tar vi med oss. MIKAEL MILDÉN Nu backar de om extrastödet FOTO:HENRIKMONTGOMERY/TT Lotta Edholm (FP) lägger skul- den på dåliga ansökningar, men erkänner att utbildningsnämn- den inte såg konsekvenserna av sitt beslut om stöd till barn med särskilda behov i skolan. NYHETER REDAKTÖR: BJÖRN DANIELSSON • nyheter@stock holmsfria.nu VÄLKOMMEN! Stockholms Fria Tidning är en frihetlig nyhetstidning, som vill bidra till en utveckling mot ett friare, öppnare samhälle. Vi påSFT äger vår tidning själva genom mediekooperativet Fria Tid- ningar. Redaktionen tar gärna emot texter, och är särskilt intresserad av andra perspektiv än de som mest dominerar i media. Kontakta oss gärna!Postadress: SFT, Fria Tidningar ek förening, Box 2034, 128 21 Skarpnäck Besöksadress: Fraktlygargatan 18, SkarpnäckWebb: www.stockholmsfria.n uKundtjänst: pren@fria.nu, 077-550 11 00Kundtjänsts telefontider: Måndag 15.00–18.00, tisdag–fredag 09.00–12.30 Annons: Helen Silvander, annons@stockholmsfr ia.nu, 073-507 05 09REDAKTION E-post: red@stockholmsfria.n u Tips: tips@stockholmsfria.n u, 08-600 80 87 Chefredaktör och utgivare: Björn Danielsson, bjorn@stockholmsfria .nu Nyheter: Mikael Mildén, nyheter@stockholmsfr ia.nuKultur Sthlm: Andreas Ericsson (vik), kultur@stockholmsfria .nu Debatt: Martin Holmström, debatt@stockholmsfri a.nuVeckans stockholmare: Andreas Ericsson, nyheter@stockholmsfr ia.nu Redigering: redigering@stockholm sfria.nu ISSN: 1650–4674 Tryckeri: V-TAB NorrtäljeTidningen trycks på miljövänligt papper. Upplagan är TS- kontrollerad.Stockholms Fria Tidning ges ut av mediekooperativet Fria Tidningar ek. för. För beställt material köper Fria Tidningar all förfoganderätt, möjlighet att välja distributionsform och publicera det i företagets samtliga produkter (se www. friatidningar.se). Fria Tidningar förbehåller sig också rätten att skriva om alla texter till lätt svenska för publicering i Sesam och Nyhetstidningen samt på dess hemsidor. Det material som publiceras i Fria Tidningars produkter finns också tillgängligt hos Infopaq. SFT:s texter lagras elektroniskt. Fria Tidningar ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Den som sänder in obeställt material till SFT medger elektronisk lagring och publicering enligt ovan. SKA DU FLYTTA? Anmäl adressändring två veckor före flytt till pren@fria.nu eller 077–550 11 00. 2 Lördag 24 augusti 2013 Upp emot 500 perso- ner deltog på torsdags- eftermiddagen i en manifestation mot det nya resursfördelnings- systemet för barn med särskilda behov i sko- lan. Det är ett system som nu hotar de speci- ella resursskolor som finns i Stockholms kommun. Det var starka scener som ut-spelade sig utanför Stockholms stadshus i torsdags. Då samla- des barn, föräldrar och skolper- sonal för att protestera mot detnya system som förändrar re-sursfördelninge n till barn medsärskilda behov i skolan. Det varmånga vittnesmål, tårar, skrattoch ilska som delades under de två timmar som demonstranter- na väntade på att få lämna överett brev till skolborgarrådet Lot-ta Edholm (FP). BAKGRUNDEN TILL beslutet somfattades i april är att de bevilja- de resurserna till barn med extrabehov har ökat från 100 miljon- er kronor till över 300 miljoner kronor sedan 2010. Från att habetalats ut för 330 barn, är deti dag 1 590 barn som får tilläggs- beloppet. Men i de nya besluten som blevklara förra veckan drogs belop- pen ner drastiskt. Samtidigt tyckstvå tredjedelar av barnen bli utandet extra stödet helt. Enligt LottaEdholm vill nämnden omförde- la pengarna så att de ska tillfalla fler barn i vanliga skolor. DEN SOM framför allt har fåttstå som ansvarig för det nya sys-temet för resursbidragen är justLotta Edholm. Men beslutet fatta-des av en enig utbildningsnämn doch det uppfattas allmänt somett mer rättvist system av leda-möterna. Ledamöterna från Soci-aldemokraterna och Vänsterpar- tiet lämnade dock yttranden därde sa att det nya systemet inteskulle fungera utan att stora re-surser tillförs skolan. Men det var något som intelugnade demonstrantern a efter-som systemet nu tas i bruk trots att inga nya resurser har lagtstill. Bland talarna fanns ock-så många barn och ungdomar, som spontant greppade megafo- nen och berättade om hur sko-lorna praktiskt taget räddat de-ras liv. Deras vittnesmål gjorde klart att de vanliga skolorna intekan hantera alla elevers vardag. BENTE DANIELSSON ÄR en av deengagerade föräldrarna. Hon ärglad över manifestationen . – Vi som är föräldrar till dehär barnen kämpar varje dag fördem i vår vardag och att se allasamlade var så starkt. Speciellt många av barnen som var där,som har det jobbigt med folk-samlingar och stökiga miljöer. Att de klev upp och talade varfantastiskt. MEN HON poängterar hur viktigt det är att se demonstratione nbara som en början på kampen. – Vi måste skapa en förändring och gå vidare i vårt arbete. Förstoch främst en större debattarti- kel. Men vi skulle också hemskt gärna vilja träffa ledamöterna inämnden för att få förklara hurviktiga de här skolorna är förbarnen. Vi måste sätta press påalla nivåer nu. Det handlar omen stor okunnighet, säger hon. MIKAEL MILDÉN nyheter@stockh olmsfria.nu REDAKTÖR: MIKAEL MILDÉN • nyheter@stock holmsfria.nu De kämpar för resursskolorna A tt skriva nyheter är inte alltid så inspirerande. Detkan bli mycket jagande i telefon, läsande av tråkigaprotokoll och pliktskyldiga omskrivningar av an-dras nyheter medan klockan rusar mot deadline. Det kanockså vara ett fåfängt jagande efter något som faktiskt ärintressant och viktigt nog att skriva om.Men så ibland blir det som den här veckan. Plötsligt nåsvi av budet att Abdirahim Hassan skjutits till döds i Soma-lia. En person som kämpade för en bättre värld, inte barahär, utan även ute i världen, rycksbort från sin familj, sina vänner ochsina politiska kamrater. Efter några samtal förstår jag att vipratar om en person utöver det van-liga, en person som kommer att läm-na ett stort tomrum efter sig. Abdira-him Hassans död gör världen till enmörkare plats. I VECKAN BRISERADE OCKSÅ bomben att Stockholmsresursskolor i det närmaste står inför nedläggning, efter-som resursfördelning ssystemet ändrats. Många barn blirhelt enkelt av med det extra tillägg som skulle garanteradem en bra skolgång. Nere vid deras manifestation vid Stadshuset går jag runtbland föräldrar och barn och det går att ta på deras frus-tration och vrede. Jag ser barn efter barn, förälder efterförälder gå upp och berätta om sina öden.Det är tal fyllda av tårar och glädje om vartannat. Allapratar de om att kämpa vidare. DET HÄR ÄR alltså en nyhetsvecka långt bortom lagom, en vecka närsorgen kommer nära och den heligavreden manar till kamp för att allaska kunna få en bra start i livet.Det är en kamp som i slutändan ly-ser upp tillvaron och inger hopp. MIKAEL MILDÉN Sorg och kamp Vänsterpartiets och Ung vänsters medlem Abdi- rahim Hassan dödades i Somalias huvudstad Mogadishu i veckan. Nu sörjs han av familj, vän- ner och boende i Husby. Det var under en resa till Soma- lia som Abdirahim Hassan skötstill döds och Ann-Margarethe Livh, oppositionsledar e för Vän-sterpartiet i Stockholms stads-hus skadades. De var där för attarbeta med ett demokratipro- jekt som Vänsterpartiet driver tillsammans med organisationer i 28 afrikanska länder. Abdirahim Hassan hade soma-lisk bakrund och var starkt en- ”Det blir svår Abdirahim Hassan arbetade med solidaritet och rättvisa på alla nivåer. Han blev 24 år. FOTO:UNGVÄNSTER Lotta Edholm ville inte själv komma ut och ta emot manifes- tationens brev. Hennes assistent mötte demonstranterna istället. FOTO:MIKAELMILDÉN Det här är en nyhets- vecka när sorgen kom- mer nära. REDAKTÖR: BJÖRN DANIELSSON • nyheter@ NYHE Lördag 24 augusti 2013 Nu är det k holms skä ny tvärbåtl kommer re öarna att m Åtminstone turister. Det har u funnits kriti ligheten i sk för allt möjl na ta sig mel av området. ungefär åtta das mellan M Samma resa k istället att ta Men det blir b dagen i varder Även om linje framsteg för sk går kritiken ut främst rör sig o linje. Varg var hö troligt hund Som SFT rappor i förra numret h markägare nylig tänkt vargkadave i ett grustag strax Rialareviret. Ännu saknas be om de slutgiltiga proverna från Stat veterinäranstalt, m sen har gått ut me det högst troligt rö resterna från en hu – Jag skulle säga egentligen talar för är en hund, säger p missare Sven Nilsso Norrtelje Tidning. Lärare ger MV till lönelyft 3 procents lönelyft i 3,5 nästa år. Lärarfack mer än nöjt efter lön handlingarna som avs des i slutet av veckan. omkring 15 000 lärarn Stockholms stad får dä en större löneförhöjni de industrianställda . – Någonting har hän aldrig har inträffat tidi Stockholm kommer att sa på lärarlönerna. De h lyssnat på oss och gör n som även vi kallar en sa ning, säger Johan Törnro ordförande för Lärarförb det i Stockholm. Stockholmsavtal et är b re än de flesta lokala avta som slutits runt om i lan under året. Lärarförbund hoppas nu att den positiv löneutvecklinge n sprider sig i regionen. Ny båtl i skärg ”Det blir svårt att fylla hans plats”gagerad i att bygga upp en vän-sterrörelse i landet. De var påbesök, främst för att skapa nyakontakter att stödja och samar- beta med. LEO AHMED ÄR ordförande förVänsterpartiet i Kista. Han be-rättar om Abdirahim Hassan med stor saknad, för hans po-litiska arbete, men framför alltsom en mycket omtyckt person i Husby. – Han hade en sådan förmåga att kunna prata med folk, ävenokända. Han kände så otroligt många här i Husby, en vanlig tvåminuterspro menad genom centrum slutade ofta med enhalvtimme för honom. Alla villeprata med honom. Leo Ahmeds första möte medAbdirahim Hassan slutade medatt det var han som delade utflest flygblad, pratade med flestmänniskor och värvade mestnya medlemmar. – Han var inte rädd för någon- ting. Han vågade och han visstevad han gjorde. Han var enga-gerad i många grupper här i Jär-va, men han tänkte brett, hanarbetade även för Somalia ochAfrika. Det är en väldigt storförlust för hans familj, för Hus-by och för oss i Vänsterpartiet, säger Leo Ahmed. Hur kommer ert arbete attgå vidare nu? – Helt ärligt vet jag inte. Detkänns helt blankt. Det kommer att ta ett tag att börja arbeta igen. Vi hade stora planer införvalrörelsen, till exempel att nåsomalierna här. Det blir väldigt svårt att fylla hans plats. Han be-tydde så mycket, inte bara poli-tiskt. Han hade ett otroligt sättatt kunna prata med barn ochungdomar. Han pratade medmånga under kravallerna här,säger Leo Ahmed. ANN-MARGARET HE LIVH skott-skadades i attacken, men kunde fly och sägs må bra efter omstän- digheterna. Hon fördes till Ke-nyas huvudstad Nairobi för vårdoch förväntas komma hem i da-garna. Från olika håll talas det nu omatt dådet var ett kidnappnings- försök av svenskarna, eller attAbdirahim Hassan själv var mål-tavlan. – Vi har valt att inte spekuleraalls i vad som kan ligga bakom. Vi har fortfarande ingen klarbild över vad som har hänt, utandet får vi skaffa oss när alla kom-mit hem igen, säger Joel Nils-son, internationell sekreterare på Vänsterns internationella fo-rum. ENLIGT DEN NORSKA nyhets- byrån NTB, greps tre personer under torsdagen, misstänkta för dådet. Ytterligare två perso- ner söks för inblandning. MIKAEL MILDÉN nyheter@stockh olmsfria.nu Det var en stor samling förbannade föräldrar och barn som kommit för att protestera mot utbildningsnämn dens beslut. Många barn och ung- domar vittnade om hur viktiga resursskolorna varit för dem. Skolorna hotas nu av nedläggning. FOTO:MIKAELMILDÉN REDAK TÖR: BJÖRN DANIE LSSON • nyhet er@st ockho lmsfri a.nu NYHETER 5 Lördag 31 augus ti 2013 Det nya stödsystemettill barn med särskildabehov i skolan upprör många. Beslutet varenhälligt, men nu villSocialdem okraternaoch Vänsterpartiet ut-reda hur det nya sys-temet slår. V vill också lösa den akuta situa- tionen under hösten. Förra veckan skrev Stockh olms Fria Tidnin g om hur elever med särskil da behov i skolan nu fått kraftig t neddr aget stöd. Samti- digt som det folkpa rtistisk a skol- borgar rådet Lotta Edholm har fått klä skott för kritike n, är det ett faktum att utbildn ingsnä mn- den var enig i sitt beslut om att föränd ra stödsy stemet.Två partier som skiljde sig nå- got från de övriga var Vänste r- partiet och Sociald emokr aterna . De lade båda ett extra yttran de till beslut et om de nya reglern a för särskil t stöd där de skrev att skolan har för lite resurs er för att stödet ska funger a för utsatta elever. BÅDE VÄNST ERPAR TIET och So- cialde mokra terna har sedan dess sett och tagit visst intryck av protes terna från föräldr ar och barn. Bland annat har Vänste r- partie ts politik er i utbild nings- nämnd en i veckan träffat några av föräldrarna .– Det gav väldig t mycke t. Vi fick en förståe lse för vilka barn det rör sig om. Och vi ser att vi behöv er gräva vidare i hur beslu- tet har slagit, säger Edith Ring- mar, en av Vänste rpartie ts leda- möter i utbild ningsn ämnde n.NU VILL VÄNST ERPAR TIET för- söka vinna tid för skolor na och elever na, för att kunna se över konse kvense rna av system et innan det träder i kraft. Kansk e genom att tillföra mer resur- ser tillfäll igt. Sociald emokr ater- na lade också ett förslag på det senaste mötet i nämnd en om att en utvärd ering skulle göras sna- rast, men förslag et röstad es ner av majoriteten. TROTS ATT bestör tninge n varit stor bland barn och föräld rar, försva rar både Social demok ra- terna och Vänste rpartie t beslu- tet om det nya stödsy stemet. De menar att det i grund en är ett mer rättvis t system , som kom- mer alla till del.– I grund och botten håller vi med om att det behöv des en sys- temän dring. Borgar na ströp re- surser na redan i höstas . Man såg då att resurs erna gick till väldig t små enhete r och en del av sko- lorna hade tagit ut ganska rejä- la vinste r, säger Edith Ringm ar.Men om ni visste att det sak- nas resurs er i skolan som helhet, var det inte lite naivt att skapa det här nya syste- met då, som hänvis ar fler till sin vanlig a skola?– Nej. Vi gjorde om system et för att få bättre träffsä kerhet , så att det är de som verklig en behöver det som får stödet , sä- ger Jan Valesk og, sociald emo- krat och vice ordför ande i ubild- ningsn ämnde n.– Rättvi san i system et är ju densam ma, även om det finns för lite resurs er. Tanke n var ju att stödet verklig en ska gå till de elever som inte klarar av att gå i skolan . Men utifrån föräldr arnas reaktio ner undrar vi om bedöm - ningar na gjorts helt korrek t, sä- ger Edith Ringm ar. Men kunde ni inte allsförutse att resurs skolor na skulle få svårt att klara sin verksa mhet? – Jag har träffat skolor na innan och det är klart att vi visste att de kunde bli missnö jda. Men vårt intress e handla r inte om själva skolor na, utan vi har fokuse rat på barnen , säger Jan Valesk og. De barn som har stort behov av särskil t stöd ska få det också.– Vi var inte riktigt beredd a på att det skulle slå så hårt mot själ- va skolor na så att de skulle be- höva lägga ner. Även om vi fak- tiskt inte vet det än heller, säger Edith Ringm ar.Både Sociald emokr aterna och Vänste rpartie t har en grund - inställ ning att barn i första hand ska gå kvar i sina vanlig a sko- lor. Men Jan Valesk og och Edith Ringm ar framh åller att olika barn har olika behov.– Till exemp el de föräldr ar vi träffad e i veckan hade ju väldig t dåliga erfaren heter av den vanli- ga skolan . Så vi tror ändå att det finns ett behov av särskil da en- heter för vissa barn, säger Edith Ringm ar. Det är fortfarande ett fak- tum att det särski lda stödet som betala s ut i Stock holm har ökat från 100 miljon er krono r till 330 miljon er kro- nor sedan 2010. Vad kan det bero på? – Det vet vi ju inte. Men det finns farhåg or om att de speci- alisera de skolor na helt enkelt blivit bättre och bättre på att ut- forma ansökn ingar för att få sitt stöd, säger Jan Valesk og.– Vi tycker att resurs skolor na verkar ha väldig t fina verksa m- heter, men proble met är att det har växt fram starka markn ader kring de här barnen s behov. Och det tycks som om barn från hela samhä llet inte söker sig dit. Vi måste ha ett bättre system inom de vanlig a skolor na för att fånga upp och hjälpa alla som behöv er det, säger Edith Ringm ar. BLAND ANNAT Svensk a dagbla - det har rappor terat att det nya system et inte medge r särskilt stöd för barn med dyslex i. En- ligt komm unen skulle stöd som behöv s för själva under visnin g- en täckas av den vanlig a skol- penge n iställe t. Men det är ing- enting som Edith RIingm ar och Jan Valesk og känne r igen från kriteri erna de beslut ade om. – Som vi förstod det skulle effekten inte bli så, utan det skulle kunna gå att få stöd för den pedag ogik som individ en behöv er. Där har beslut en slagit fel i så fall, säger Edith Ringm ar. Jan Valesk og håller med.– Det där stämm er helt enkelt inte. Har de stora behov så ska de också få det. Det spelar ing- en roll vad behov et är, bara det är ett stort behov för att kunna klara skolgå ngen. Därem ot har vi kritise rat förvalt ningen för att riktlin jerna är alldele s för otyd- liga i dag, säger han. EDITH RINGM AR ställer sig frå- gan om inte under laget till be- slutet var för dåligt, med tanke på vad som komm it fram nu i efterh and. – Allra mest akut nu är att föl- ja upp de stödbe slut som kom- mit och att ha en dialog med de övriga partie rna för att kunna komm a överen s och se till så att det här inte slår akut mot bar- nen under hösten , säger Edith Ringm ar. – Det handla r så klart också om hur mycke t penga r det finns i påsen att dela ut. Men får vi fram exemp el på barn med sto- ra behov som inte får det stöd de behöver så komm er vi ju att lyfta fram det. Det är viktigt och ingen prestig efråga , säger Jan Valesk og.MIKAE L MILDÉ N S och Vvill utvärdera nya stödsystemet Oron är stor bland barn och föräldr ar sedan många stöd dragits in. Vänste rpartie t och Sociald emokr aterna stödje r det nya system et men vill nu kartläg ga effekte rna av ändrin gen. FOTO:MIKAEL MILDÉN KOMMUNAL STÖDJER FÖRÄLDRAGRUPPEN I onsda gs gick Komm unals sektio n Skola- servic e i Stock - holm ut med ett uttala nde till stöd för de föräld rar och barn som riskera r att förlora sitt stöd. De skrev bland annat:”Komm unal sektio n Skola-service ställer sig bakomföräldr agrupp en Barn i behov av särski lt stöd och deras yr- kande n för elever med neuro- psykia triska funktio nshind er: • Samtli g person al i skolan ska ha djup kunska p om elevers olika funktio nshind er• Det skall finnas smågr upper med god person altäthe t • Det skall finnas tillräck ligt många , ändam ålsenli ga och anpas sade lokaler för dessa elever Vi kräver dessut om att utbild- ningsn ämnde n tillskju ter med- el så att de som sökt resurs er till hösten 2013 kan bevilja s sådan a och att förvalt ningen utrede r konsek venser na av det nya system et med en kompl ett riskan alys av elever och perso- nals arbets miljö. Vi vill också att utbildn ingsnä mnden redo- visar de nya bedöm ningsk rite- rierna i resurs fördeln ingssy s- temet och skillna den mot det gamla system et på individ nivå för berörd a elever. ” KÄLLA: KO MMUN (  SE SFT 33 (24/8–2013) SFT 34 (31/8–2013)
  • 3. REDAKTÖR: MIKAEL MILDÉN • nyheter@stockholmsfria.nu NYHETER 3Lördag 21 september 2013 I förra numret av SFT skrev vi felaktig i vår artikel om kyrkovalet att det var Bir- gitta Axelsson Edström från Vänstern i Svenska kyrkan som uttalade sig. Men det var partikollegan Carita Stenbacka som svarade på våra frågor. Rättelse: Endast drygt 13 procent valde att rösta i kyrkova- let i Stockholms stift i hel- gen. Stiftet tillhörde ändå de med högst valdeltagan- de i landet, endast Luleå och Skara hade högre. Både Sve- rigedemokraterna och de- ras motståndare försökte mobilisera inför valet. Val- deltagande steg med unge- fär en procentenhet. Resul- tatet blev en framgång för Sverigedemokraterna, som fördubblade sitt stöd till 5,2 procent. Samtidigt backade övriga borgerliga nomine- ringsgrupper. Socialdemo- kraterna gick framåt och blev största nominerings- grupp. Även Vänstern och Miljöpartister i Svenska kyr- kan dubblade sina resultat jämfört med förra valet. Lågt valdeltagande i kyrkovalet Tjejhuset i Södertälje har tvingats att stänga. Verk- samheten inansierades dels av läkemedelsföretaget Ast- razeneca, och dels av kom- munen. Nu befarar ett nät- verk av kuratorer i Södertäl- je att den psykiska ohälsan bland lickor kommer att öka. Tjejhuset har varit en fristad för många tjejer vars behov inte skolan kan fylla, eller fritidsgårdarna kan nå. Det är kommunen som dragit tillbaka sitt stöd på 500 000 kronor, skriver Länstidningen. Damm troligen orsak till besvär Klåda, nässelutslag och and- ningsbesvär. Ett fyrtiotal an- ställda vid Högdalensverket drabbades under vintern av olika allergiska besvär. Orsa- ken har inte varit fastställd. Men troligtvis beror det på förhöjda dammhalter. Se- nare i höst kommer Svens- ka miljöinstitutet och insti- tutet för miljömedicin med sin slutrapport, enligt Da- gens Nyheter. Tjejhus stänger sina dörrar Nu sällar sig även Folk- partiet till kritiken om hur förhandlingar om tunnelbana till Nacka fortlöper. Den regio- nala politiska styrgrup- pen som tillsattes för att sköta förhandling- arna har inte träffats sedan i våras. Både Miljöpartiet och Vänster- partiet riktade redan från bör- jan hård kritik mot det upp- drag regeringen gett till sina förhandlare (Österleden) och varnade för att den politiska styrgruppen skulle hamna ut- anför processen. Yvonne Blom- bäck, traikpolitisk talesperson för Miljöpartiet i Stockholms läns landsting sitter med i styr- gruppen och instämmer med folkpartiets reaktion. – Det är ett stort demokratiskt underskott i hela processen. Men hela stockholmsavtalet är fel från grunden och borde rivas upp och göras om och sätta kol- lektivtraiken främst. LANDSTINGSRåDET Birgitta Rydberg (FP), som också sitter med i styrgruppen, skriver på sin blogg att hon är mycket kri- tisk till att den parlamentariskt sammansatta gruppen inte har någon insyn i förhandlingarna. Hon skriver att ”det duger inte att sitta och samtala och bli in- formerade, som den partipoli- tiskt sammansatta 16-gruppen har gjort, utan att få diskutera de viktiga, riktiga besluten och avvägandena mellan till exem- pel olika tunnelbanelösningar.” HON äR äVEN KRITISK till att inga nya möten inns inbokande. – Det verkar som om statens förhandlare enbart sitter och diskuterar med moderata kom- munalråd och borgarråd. Det blir ingen som helst demokra- tisk förankring när man gör så här, säger Birgitta Rydberg till Dagens Nyheter. REGERINGENS förhandlare HG Wessberg menar att kritiken mot bristande demokratisk för- ankring är fel. – Det är kommunerna och inte landstinget som planerar bostadsområden. Vi ska vara klara med ett förslag till tun- nelbanesträckningar och inan- siering senast vid årsskiftet. Det förslaget ska sedan tas upp i de berörda kommunerna och landstinget. Det är där den de- mokratiska förankringen sker och alla politiska partier får del- ta, säger HG Wessberg till Da- gens nyheter. BJÖRN DANIELSSON Demokratiskt underskott i Stockholmsförhandlingar Nu är även Folkpartiet kristiskt till hur förhandlingarna mellan regionen och regeringen förs kring utbyggnande av tunnelbanan till Nacka. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX FAKTA 2013 års Stockholmsförhand- ling började som en förhand- ling om tunnelbana till Nacka och sedan tog regeringen in en eventuell samordning med bygget av Österleden mellan Ropsten och Nacka. Förhandlingen har vidgats till att omfatta också tunnelbana till Barkarby och till Hagasta- den och Solna station samt en ihopkoppling av gröna linjens Hagsätragren med tunnelba- nan till Nacka. I lördags gjorde det na- zistiska Svenskarnas parti en kraftsamling när de tågade genom centra- la Stockholm. Manifestationen utgjorde start- skottet på partiets nya kampanj ”Tusentals år av svenskhet – bryt inte våra blågula band”, som fo- kuserar på svenskhet och svensk historia. Trots att man hade ord- nat busstransporter från andra delar av landet lyckades man bara samla omkring 200 delta- gare till marschen. Under hela tiden möttes de- monstrationen av mångdubbelt ler motdemonstranter. Hela vä- gen från samlingsplatsen i Hum- legården, via marschvägen till Observatorielunden möttes de av protester knallskott, fyrver- kerier och vattenballonger. VID NåGRA tillfällen gjorde ock- så deltagare i tåget utfall mot dem som protesterade. Tåget ick långa stunder stå stilla, medan polisen försökte skingra motdemonstranter som stod i vägen. Under talen hördes talkö- rer, visselpipor och vuvuzelor. MIKAEL MILDÉN Nazister mötte motstånd När Svenskarnas parti kom tågande var gatorna redan fulla av mot- demonstranter. FOTO: ERIKANEKHAM/TT @stockholmsfr ia.nu ETER 3 klart att Stock- rgård får en linje. Med den estiderna mellan minska drastiskt. e för skärgårdens under lång tid ik om tillgäng- kärgården, fram- ligheten att kun- llan olika delar I dag tar det timmar att fär- Möja och Utö. kommer nu 3,5 timmar bara en tur om ra riktning. en ses som ett kärgården, t på att det om en turist- ögst d rterade om hittade en gen ett miss- er, nergrävt x utanför eskedet vävnads- tens men poli- ed att fyn- ör sig om und. att allt r att det poliskom- on till VG år och ket är neför- sluta- . De na i ärmed ing än nt som igare: t sat- har något ats- oth, bun- bätt- al ndet det va linje gården
  • 4. KULTUR STHLM vik REDAkTÖR: mARTin holmsTRÖm • kultur@stockholmsfria.nu 4 Lördag 21 september 2013 hello nature av William Weg- man skulle kunna döpas om till ”När våra hundar blev männis- kor” eller ”Mitt hundliv”. Utställ- ningen består i stor sett av vack- ra bilder med omarbetade hund- motiv. Att konstnären bedriver konstnärliga undersökningar när han klär djur i människo- kläder verkar en aning överdri- vet när man analyserar konnota- tionerna som framkallas av hun- darnas olika människoroller. Snarare faller formen inom ramarna för en ”disneyansk” världsåskådning, fast utan mobbningen eller grymheten som oftast omvandlas till roliga inslag i Disneys sagovärld. Här inns inga hundar som klappar till eller bankar en i huvudet, utan det är hundar som för det mesta går in i vanliga mänskliga roller. Ett fablernas paradis. Detta är en glättig utställning inom konceptkonsten med lera humoristiska inslag, med verk som ilegal ishing/ilegal ska- ting, Catch anything eller mu- seum progress. För att inte tala om hundbilder i allsköns ställ- ningar. mED På utställningen inns ett videoverk på cirka 30 minuter som skulle kunna fungera som barnprogram, The hardly boys in hardly gold från 1995 baserad på den i USA omtyckta barnse- rien The hardy boys. Denna fruktsallad av både barn- och vuxenvärldar gör att utställning- en till viss mån missar ett ange- läget budskap om varför vi bor- de bry oss mer om naturen. Istäl- let landar det i något komiskt, i konsten som ren underhållning. En allvarligare kontext hade va- rit statistik över alla skogar som skövlas, exploateras och förstörs varje dag. I Wegmans föreställ- ningsvärld är det amerikanska landskapet helt intakt, männis- kan och dess hundar är inga in- kräktare utan samverkar med naturen lika vaniljdoftande idyl- liskt som i Carl Larssons verk. mEn iBlAnD ritar Wegman kon- texten. I det stora verket The great indoors kan vi se hur konstnären strategiskt valt ut sju vykort som klistrats på en träpannå varefter Wegman må- lat en interiör i centralperspek- tiv där vi ser landskap och djur på väggarna (tavlor inom tavlan) men inga människor alls. En cirkulär tavla, stockholm x 6, är också en förlängning av ett sexkantigt vykort från någon av Stockholms turistbyråer. Det- ta sätt att arbeta tillämpas ib- land inom bildpedagogik med yngre klasser i grundskolan för att utveckla kreativiteten genom att klistra en igur som klipps ur en tidning och sedan får elever- na skapa en tillhörande miljö. i svERiGE visADEs Wegmans konst först på Rooseum i Mal- mö (en annan privat konstinsti- tution) och på Göteborgs konst- museum. Hello nature visas på Artipelag i Värmdö, en privat konsthall med öppna ytor och vacker utsikt över natursköna Hålludden. Konsthallen ritades av en av Sveriges skickligaste bostadsarkitekter, Johan Nyrén. Den bortgångne arkitekten ska- pade ett behagligt rum som bju- der till relekterande vandringar utan bestämd riktning, en trygg stämning upplevs tack vare hu- sets höga tak, stora panorama- fönster mot naturen och härliga dofter av tjära där ljuset släpps in med strategisk placering av panoramafönster. En attraktion i sig är den långa strandprome- naden byggd i lärkträ. DäR i DEn idylliska atmosfären stöter man på välbärgade famil- jer med dyra barnvagnar och hundar bland glada pensionärer i outdoorutrustning och kläder från Haglöfs för människor som investerar i ett aktivt uteliv. I alla kommuner med naturtillgångar borde det innas liknande kultur- projekt som Artipelag i Värmdö, där man värnar om kulturen och naturen – men gör den tillgäng- lig för en bredare publik. EsToARDo BARRios CARRillo Disneykonst för överklassen Människan och dess hun- dar är inga in- kräktare utan samverkar med natu- ren lika vaniljdoftan- de idylliskt som i Carl Larssons verk. KONST Hello Nature Av: William Wegman var: Artipelag konstmu- seum, Värmdö när: T o m 29 september Festivalen startade förra året, hur gick det då? – Det gick jättebra, vi hade slut- sålt på tre av fyra visningar. Det var en succé. Det var tema monsterilmer då, varav två il- mer hade Sverigepremiär. I år har ni ett bredare utbud? – Ja, i år har vi satsat på att ha genrebaserad ilm som är lite utöver det vanliga. Det blir allt från mer provocerande art house till speciik splatter, och även mysrysare. Det är ilmer som aldrig får plats i Stock- holm eller Sverige. Det är lätt att man glömmer att det inns mycket spektakulär art house- ilm som inte tas in på andra festivaler. Vi vill inte vara en renodlad skräckilmsfestival. Det inns ett stort behov av att visa lite annorlunda ilmer. I stort sett visar vi smalare eu- ropeiska eller mexikanska il- mer, inte amerikanska dunder- ilmer, de kan man se på vilken SF-biograf som helst. Några andra programpunk- ter? – Seminariet Women in horror brinner mitt hjärta för. Det är ofta manliga ilmskapare inom genreilm, och produktionerna genomsyras av en manlig syn på ilm. I början av året kontak- tade jag Viscera ilm festival, en organisation för kvinnliga ilm- skapare, och deras ordföran- de Shannon Lark kommer hit för att delta i ett samtal kring kvinnligt genreilmskapande. Varför gillar du själv genre- ilm? – Det handlar om att jag att- raheras av ilm som får min kropp att reagera, där jag inte behöver fundera så mycket över om det är bra eller inte. Jag har alltid varit intresserad av genreilm, redan när jag var liten läste jag till exempel spök- historier istället för Vi fem- böcker. Hur ser den typiska festival- besökaren ut? – Medelåldern är runt 30 år, både män och kvinnor, det är inte bara hormonstinna unga män. De lesta som kom förra året hade koll på vad som hän- der inom genreilm. I år hop- pas vi nå ut till en lite bredare publik. mARTin holmsTRÖm HALLÅ DÄR... ... Johanna Holmin, fes- tivalchef och grundare av Monsters of ilm, som hålls i Stockholm för andra året 26–29 sep- tember. FOTO:WILLIAMWEGMAN William Wegman har med sina fotograier ska- pat ett fablernas paradis och missar ett angelä- get budskap om varför vi borde bry oss mer om naturen, menar Estoardo Barrios Carrillo.
  • 5. KULTUR STHLM 5Lördag 21 september 2013 vik. REDAkTÖR: MARTin holMsTRÖM • kultur@stockholmsfria.nu D ebuten svenneskräp var skriven på en pro- sa som kan beskri- vas som en blandning mellan sms-språk och slang. Den ick en stämpel på sig som förortsroman. Det var dock inte riktigt avsikten berättar Kristof- fer Cras. – Jag skulle nog vilja beskriva den som en svart komedi snarare än förortsroman, jag sysslar inte med diskbänksrealism. Men den har inslag av samhällskommen- tar i botten. Det är en historia som behandlar klass och fattig- dom och det våld och andra neu- roser som en sjuk stad medför, säger Cras. – Min nya roman Falafelrulle behandlar också dessa ämnen. Om jag skriver en bok till och ytterligare en bok efter det kom- mer de också handla om detta. Falafelrulle marknadsförs som en frejdig äventyrsroman. Den handlar om den unge libanesen Anwar som mönstrar ombord på ett skepp för att ge sig ut på världshaven med målet att in- na sig själv. På ett ställe i boken säger Anwar: ”Det inns alltid mycket mer bakom det som be- rättas. Så är det med allting. Det här är den riktiga historien. Jag tror du kommer inna en hel del av värde i den.” Hur vill du egentligen att man läser din nya roman? – Ingen skugga över frejdiga äventyrsromaner, men Falafel- rulle är mer avancerad än så. Här inns kommentarer om miljöförstöring, jämställdhet, makt och klass. Om man ser till handlingen är den mer än frejdig. Det är två historier som utspelar sig parallellt. En kär- lek/hemvändarhistoria i nutid och en världsomsegling i då- tid. Och dessa historier när för- hoppningsvis varandra. Jag vill att boken ska kunna ge männis- kor ett välbehövligt avbrott från vardagen, att den ska ta en ut och bort i fantasin. MED svEnnEskRäP hade Kristof- fer från början inga ambitioner att skriva en bok, det handlade istället om att skrivande som ett slags terapeutiskt bearbetning av egna minnen. Den ick uppskat- tande recensioner, men ick se- dan en ordentlig skjuts i och med att den lanserades som den första Spotifyromanen. – Men det borde gett mer. Vi gjorde allt rätt med Sven- neskräp. Ken och de andra dödar på ljudboken. Den borde sålt i Läckbergvolymer vid det här la- get. Var är mina snabba cash, frå- gar sig Cras. MEn ATT kAllA siG författare efter två böcker på cv:t lite obe- kvämt. Skrivandet är fortfarande en bisyssla till vardagens knegan- de som lagerarbetare. – Jag skriver nog som något slags verklighetslykt, vissa kollar tv-serier, andra spelar tv- spel, jag sätter mig och fantise- rar några timmar på kvällarna. Men jag ljuger såklart om jag säger att tanken inte slagit mig och det vore nog ett bekvämt liv att skriva på heltid. – Jag har även två barn så att: ”nu ska pappa testa skriva på heltid här”, det är inget som känns särskilt trovärdigt. Jag är dessutom rätt pessimistiskt lagd så det ska nog till många miljo- ner på kontot innan jag vågar säga upp mig. Vad vill du skriva framöver? – Jag har lera projekt som jag arbetar med just nu. En ny ro- man tillsammans med min va- pendragare Henric Bergström som då har formgivit och illus- trerat bägge de tidigare böcker- na. Det kommer att bli en pus- seldeckare i gangstervärlden, in- spirerad av bibeln och brott och straff. Sedan arbetar jag även på ett barnboksprojekt tillsam- mans med en illustratör som he- ter Hanna Stenman. Blir det en ljudbok även av Falafelrulle? – Ja, och det blir David Rang- borg som gör surdegshotellet i P1 som inläsare. Han har le- ra gånger fått förfrågningar och uppmanats att söka sig till ljud- boksbranschen. Men det är jag som får hans debut, säger en nöjd Kristoffer Cras. ToBiAs MAGnUsson kultur@stockholmsfria.nu Jakt på planetens bästa falafel Författaren Kristoffer Cras kombinerar sitt skrivande med lagerarbete. Han fick välförtjänt uppmärksamhet för sin roman Svenneskräp, som även blev ljudbok med rapparen Ken Ring som inläsare. Nya boken Falafelrulle är en svart komedi som tar sin början i den libanesiska hamnstaden Sour. Jag skriver nog som något slags verklig- hetslykt. KRISTOFFER CRAS Ålder: 31 Bor: Född och uppvuxen i Stockholm, bor sedan tio år i Göteborg. Yrke: Författare och lagerarbetare. Tidigare: Redaktör för Djungeltrumman, samt med- författare till otystnad, en bok om Göteborgs musikliv. Aktuell: Med romanen Fala- felrulle. Kristoffer Cras beskriver sin nya roman Falafelrulle som en svart komedi där idén var att skapa något kring tanken om att våga följa sina drömmar. FOTO: JOSEF PERSSON
  • 6. REDAKTÖR: MADELENE AXELSSON • tema@fria.nu 6 Lördag 21 september 2013TEMA: Penningssystemet, del 2 E n del kritiker tar ett extra steg i analysen. De ser den nuvarande ordningen som inte bara orättvis och samhällsekonomiskt irratio- nell, utan som självdestruktiv, ja rent av dömd till kollaps. – Det är en matematisk oundviklig- het att vårt nuvarande monetära system för eller senare måste bryta ihop, säger Carl Norberg, en av de mest lästa svenska penningkritiska bloggarna. Grundtanken är enkel: pengar är skuld. Alla, eller nästan alla, pengar ska- pas genom lån, med ränta. Eller: ”ban- ken skapar bara tillräckligt med peng- ar för att återbetala lånebeloppet, inte räntan.”, som det förklaras på Norbergs blogg Palantir. Liknande formuleringar kan man hitta i Ellen Hodgsson Browns Bankerna och Skuldnätet. Positive Mo- ney, den kanske mest kända interna- tionella sidan, förutspår inte systemets sammanbrott, men de skriver ändå att ”det kommer alltid att saknas pengar för att återbetala alla skulder”. Hur har systemet fungerat så här länge? Jo – enda sättet som det kan innas nog med pengar att betala tillbaka alla gam- la lån inklusive ränta, är att bevilja ännu ler nya lån. Det blir en nedåtgående spi- ral. För eller senare måste det bryta sam- man. – Detta är en klassisk ond cirkel. De som har läst lite om systemteori vet att alla system som har en positiv feedback är dömda att bryta samman. Den nuva- rande ekonomiska krisen beror på att vi närmar oss den kritiska punkten, skuld- mättnad, säger Carl Norberg. DEN CENTRALA INVäNDNINGEN är att pengar som betalas in i ränta försvinner inte. De hamnar hos banken, delas av banken ut till dess ägare och återvänder på det sättet så småningom till ekonomin. – Man glömmer helt intäktssidan i ekonomin, att någons räntekostnader är någon annans kapitalinkomster. Jag anser inte alls att det inns något ”kon- struktionsfel” i penningsystemet, bara en orimlig fördelning av inkomsterna, säger Mikael Malmaeus, författare till boken Tillväxt till döds och medlem av omställningsnätverket steg 3. Det är ett faktum att skuldsättningen över i stort sett hela världen ökat kraf- tigt under de senaste årtiondena. Som andel av BNP har exempelvis USA:s skul- der ökat från 150 procent 1975 till 300 procent i dag, och i Sverige har hushål- lens skulder ökat från 75 till 175 procent av disponibel inkomst sedan 1980. Sam- tidigt har skuldnivåerna sedan inanskri- sens inledning planat ut eller minskat något i lera länder, dock ej i Sverige. Uppfattningen om ett förestående sammanbrott har i varje fall hos en del penningkritiker lett till inställningen att alla andra frågor är sekundära. Carl Nor- berg ligger nära det synsättet. – Att komma med vilseledande idéer om fördelningspolitiska åtgärder utan att primärt beakta detta, är en moralisk och intellektuell ohederlighet av när- mast bibliska proportioner, säger han. I strid med naturen En kanske vanligare uppfattning om var- för systemet är dömt är den ekologiska vinkeln: i ett system med exempelvis 2 procents ränta, måste också ekonomin växa med 2 procent eller mer årligen, om den inte ska hamna i kris. Och efter- som tillväxt utan ökande resursförbruk- ning hittills aldrig har inträffat, är evig tillväxt en omöjlighet inom ett ändligt fysiskt system, som jorden utgör. ”Det är så pittoreskt ordnat att vi med lånade pengar skapade ur intet kan bli så rika på siffror att vi får råd att ta kål på pla- neten.”, skriver Birger Schlaug. En tydlig ekologisk tendens inns redan i den klas- siska räntekritiska rörelsen; JAK:s tidning Grus & Guld har exempelvis under senare år publicerat många artiklar om Peak Oil, och omställningsgrupper som förbereder sig inför en framtid med uttömda resurser och ekologiska katastrofer. – Bara genom tillväxt kan vi ens för- söka komma ikapp den exponentiella räntekostnadstillväxten av våra skulder. Under tiden ökar prestationspressen på människorna, på naturens och våra soci- ala system, säger Carl Norberg. MIKAEL MALMAEUS menar däremot att det är en grov förenkling av problemet. Lån som betalar lån Att nästan alla pengar som är i omlopp i vårt samhälle skapats av privata banker genom lån överraskar säkert de flesta. I den första delen av det här reportaget kunde vi dock konstatera att den ”penningsystemkritiska rörelsen” och etablerade nationalekonomer är överens om att det går till så. Men spelar det någon större roll? De sistnämnda svarar i allmänhet nej. De förra däremot, ser det som grund- orsak till en rad allvarliga samhällsproblem. I förra avsnittet tittade vi på vad vårt samhälles pengar är och hur de uppstår. Nu har det blivit dags att fundera över: vad gör de och vad får de för konsekvenser? Att komma med vilseledande idéer om fördelnings- politiska åtgärder utan att primärt be- akta ett förestående sammanbrott, är en mora- lisk och intellektuell ohe- derlighet av närmast biblis- ka proportioner. Carl Norberg, penningkritisk bloggare. En väldigt stor del av alla pengar som finns i världen är skapade av privata banker och genom lån. Lån som betalar lån enom lån.
  • 7. REDAKTÖR: MADELENE AXELSSON • tema@fria.nu 7Lördag 21 september 2013 som betalar lån – Det inns deinitivt viktigare förkla­ ringar. Det som driver den ekonomiska tillväxten och den miljöbelastning som den medför är snarare en ojämn in­ komstfördelning i samhället som gör att en del av befolkningen – kapitalägarna – förväntar sig evig avkastning på sina in­ vesterade förmögenheter, och en annan del av befolkningen kämpar för att kom­ ma ikapp levnadsstandarden hos dem som har det bättre ställt, säger han. Här leder diskussionen som synes över till en mer grundläggande fråga: kan penningsystemet skiljas från det ekono­ miska systemet? Den inansiella ordning­ en från den ekonomiska – kapitalismen? Ränta från vinst? I en kapitalistisk ekonomi är det möj­ ligt för den som äger ett kapital att köpa, exempelvis, en fabrik, anställa ett antal arbetare och betala dem mindre i lön än värdet av vad de producerar – göra vinst. Men av det följer också möjligheten att låna ett tillräckligt kapital, investera det, betala räntan och ändå få pengar över. Kommer det inte då automatiskt att in­ nas en efterfrågan på lån? Går det att tän­ ka sig ett samhälle utan ränta, så länge det existerar vinst? Och när fordringar och skulder existerar, går det att undvi­ ka att de säljs och köps och därmed för­ vandlas till en form av pengar? En stor konspiration? Det inns, åtminstone synbarligen, ingen nödvändig koppling mellan att vara an­ hängare av penningreform och att ha en konspiratorisk syn på samhället. I prakti­ ken, dock, sammanfaller åtminstone de två grupperna betydligt mer än vad man statistiskt skulle kunna vänta sig. Ellen Hodgsson Brown tar avstånd från antisemitism och auktoritära ideologier, men hennes historiesyn är vissa avseen­ den mycket okonventionell. Hon skriver att ”Hitler blandade samman bankkartel­ len med den etniska grupp som de lesta bankmän råkade komma från”, och ver­ kar alltså anse att Hitlers ursprungliga motiv var att bekämpa inanseliten. Hon ser också ryska revolutionen som en kupp dirigerad av ”bankkartellen”, en uppfattning liknande den hos den obsky­ re ”historikern” Jüri Linna. Exempelvis David Icke, något av de moderna konspirationsteoriernas nes­ tor, har anammat penningsystemkriti­ ken och inkluderar i “Den största hem­ ligheten” ett kapitel rubricerat “pengar ur ingenting”. “Du betalar nu ränta på vad som inte är annat än siffror på en bildskärm”, skriver han där med en vid det här laget välbekant formulering. Det är dock bara ett element i hans ytterst vidsträckta teorier. – Jo, i USA inns det långt gångna teo­ rier om kopplingar mellan militären och den amerikanska centralbanken som skulle driva hela systemet... Rörelsen saknas politisk analys. Det verkar nästan som att man tagit till penningsystemet som en skygglapp för att slippa se att det ekonomiska systemet är fullt av makt­ obalanser. Man skyr den marxistiska för­ ståelsen av vems intressen som styr eko­ nomin, säger Mikael Malmaeus. Marxismen och anarkismen använder i ena eller andra formen en systemmo­ dell för att förklara sambandet mellan politiken och det ekonomiska systemet. Den ekonomiska eliten dominerar sam­ tidigt också opinionsbildning, nyhetsför­ medling och de politiska partierna, och behåller på det sättet kontrollen också i demokratiska (eller synbarligen demo­ kratiska) samhällen. I ALLA FALL YTLIGT sett borde det inte vara orimligt för penningsystem­ och räntekritiker att resonera likadant: i­ nanssektorns ekonomiska dominans ger den mer eller mindre automatiskt poli­ tisk kontroll. Likväl inner man ofta en historieskrivning där enskilda personers korruption, medlemskap i hemliga ord­ nar, eller tvärtom lönmord på rättrådi­ ga individer, spelar en avgörande roll. Hodgsson Brown hävdar exempelvis att Trotskij, som var “bankernas man” var utsedd att ta över efter Lenin, men “blev sjuk” i det avgörande ögonblicket, var­ efter Stalin istället vred Sovjet ur Wall Streets grepp (hon förnekar samtidigt inte att Stalin var en brutal diktator). Johan Lindkvist, en av grundarna till ett nyskapat penningsystemkritiskt nät­ verk, ser det dock inte konspirationerna som ett så stort problem. – De som intresserar sig för detta lock­ as väl ofta av lite oortodoxa ideer. Det ex­ isterar verkliga konspirationer, se på Libor­skandalen. Att människor med FOTO:JESSICABENTSEN Å Frågan är om det är ett problem. Det är så pitto­ reskt ordnat att vi med lånade peng­ ar skapade ur in­ tet kan bli så rika på siffror att vi får råd att ta kål på planeten. Birger Schlaug
  • 8. REDAKTÖR: MADELENE AXELSSON • tema@fria.nu 8 Lördag 21 september 2013TEMA: Penningssystemet, del 2 stor ekonomiska makt ibland samarbe- tar i hemlighet är inget konstigt. Sedan inns det en del, Zeitgeist-fraktionen och så, som drar större växlar på detta vilket är synd då det riskerar att sänka övrigas trovärdighet. I olika diskussionsforum är det dock inte ovanligt med synsättet att den po- litiska debatten i övrigt, liksom motsätt- ningen mellan höger och vänster är ku- lisser och en falsk polarisering kring ovä- sentliga konlikter vars enda syfte är att distrahera från den avgörande frågan om peningsystemet. ”Jag försöker få människor att inse att det inte inns någon realpolitisk skillnad mellan höger och vänster” och ”så kan polariseringskulissen fortsätta och kom- mer att fortsätta ett tag till” skriver Carl Norberg på sin blogg. En annan sorts pengar Så – vad vill kritikerna då ha istället? En brutalt enkel lösning, som före- språkas bland annat av ekonomen Det- lev S Schlichter i boken Papperspengar- nas kollaps, är att återgå till ädla metall- ler som valuta, eller i varje fall som bas för penningsystemet. Den här tenden- sen, vars anhängare brukar kallas ”gold- bugs”, är nära förknippad med nyliberal ideologi. Ett problem, som påpekats av vänste- rekonomen Doug Henwood, är att värl- den redan har prövat guldvalutor, bland annat i USA under 1800-talet. I praktiken skapade då banker likväl sina egna priva- ta valutor i form av skuldsedlar och eko- nomin präglades av våldsamma sväng- ningar och kriser. I en debattartikel i brittiska Telegraph föreslogs nyligen ett system där ”banker- na måste ha 100 procents reserver”. Men om en bank måste behålla alla sina in- sättningar i reserv, förlorar det sin me- ning för den att alls ta emot några. Det blir då heller inga pengar utom ägarnas eget kapital kvar att låna ut. Artikeln medger att ”tillgången på kredit troli- gen skulle minska kraftigt”; konsekven- serna av det analyseras inte vidare, utom att säga att det skulle ”stryka Storbritan- niens skulder”. Positive Money föreslår ett mer ge- nomtänkt alternativt system, om också inte så radikalt som man kanske kunde vänta sig efter deras kritik av det nuva- rande. I modellen skulle de kommersiel- la bankerna innas kvar, men insättarna skulle få välja mellan två sorters konton. Balansen på ”sparkonton” skulle, utan ränta och mot en mindre avgift, depone- ras hos landets centralbank, där de fort- sättningsvis skulle sitta stilla – inte lånas ut någonstans med andra ord. ”Investe- ringskonton” däremot skulle ge ränta, och banken rätt att låna ut pengarna till olika syften, beroende på kontots typ. De skulle dock inte vara garanterade mot risk för förluster. Positive Money kritiserar insättnings- garantier – förvisso kan de tyckas som ett vettigt skydd för småsparare och vik- tiga för inansiell stabilitet, men samti- digt, konstaterar sajten, betyder de att banken kommer undan med att betala mindre ränta, och att granskas mindre kritiskt av sina kunder, än om dessa inte var säkra på att få tillbaka sina insätt- ningar. Kostnaden tar skattebetalarna. Nya pengar menar Positive Money borde skapas, när så bedöms lämpligt, av ett särskilt organ – intressant nog an- ser de att det borde vara en ”opolitisk” expertkommitté – och sättas in direkt, inte som lån utan som en tillgång, på ett statligt konto. Där kunde de anting- en användas till att inansiera offentlig verksamhet eller distribueras direkt till alla medborgare. Ellen Hodgsson Brown presenterar snarare en meny av alternativa idéer än en detaljerad modell. Hon avvisar kate- goriskt alla guldbaserade lösningar – hon är keynesian och ser möjligheten att pumpa in nya pengar, ”skapade ur luft”, i det ekonomiska systemet för att exem- pelvis möta lågkonjunkturer som en till- gång, inte som ett problem. Istället vill också hon göra skapandet av nya, ej skuldbelagda, pengar till ett offentligt ansvar. Hon är dock betydligt mer inne på att avskaffa eller starkt be- gränsa det privata banksystemet, till förmån ett offentligt inanssystem. För henne är inte ”politisk kontroll” något negativt, utan en positiv möjlighet att demokratiskt styra kapital till samhälls- nyttiga verksamheter. Privata aktörer kanske kan fortsätta att låna ut pengar till spekulativa eller kommersiella pro- jekt – men exempelvis huslån till vanliga medborgare ska vara en offentlig ange- lägenhet. HODGSSON BROWN funderar också över en rad mer eller mindre besläktade åt- gärder: förbud mot derivat, blankning och diverse andra sorters inansspeku- lation, en avskrivning av tredje världens skulder, att avskaffa dollarns status som internationell reservvaluta, och att ta bort rättigheten för storföretag att räk- nas som (juridiska) ”personer”. Carl Norberg, för sin del, menar att varje ekonomiskt system med ränta ska- par orimliga konsekvenser, och påpekar att det även före skapandet av ”pengar ur luft” ledde till samhällskriser som bara kunde lösas genom återkommande efter- skänkningar av alla skulder (”jubelår”). Ellen Hodgsson Brown ser inte pengar ”skapade ur luft” som ett problem. Vad gör egentligen pengar med vårt samhälle, och vad får de för konsekvenser? Klyftorna i samhället blir allt större och de privata bankerna
  • 9. REDAKTÖR: MADELENE AXELSSON • tema@fria.nu 9Lördag 21 september 2013 – Ränta är en ickeproduktiv kostnad och fyller enbart en enskilt nyttoskapan- de omfördelningsfunktion på bekostnad för samhället, menar han. Ett enda nationellt elektroniskt betal- system, förbud mot valutahandel, och medborgarlön är några andra element han nämner i en hastig skiss av sitt al- ternativ. Johan Lindkvist ser penningreform som en nödvändig byggsten i skapan- det av ett socialistiskt samhälle, även om han betonar att frågan borde kunna för- ena människor med många olika ideolo- giska utgångspunkter. – Varje modern ekonomi förutsät- ter att vi har pengar, det är ekono- mins grundläggande infrastruktur, oav- sett om vi pratar ett marknadssocialis- tiskt eller ett rent kapitalistiskt system. Penningsystemet har inte per deinition något med kapitalism att göra, lika lite som en väg eller vattenkanal har det, sä- ger han. Aldrig mera budgetunderskott? Behöver vi skatter? Frågan överraskar nog även hårdföra nyliberaler. Ellen Hodgsson Brown är för en med ameri- kanska mått mätt mycket generös väl- färdsstat (bland annat allmän sjukförsäk- ring) men tror ändå att alla eller de all- ra lesta federala (inte delstatliga) skatter skulle kunna avskaffas. Hur vore detta mirakel möjligt? Jo, för det första skulle den nuvaran- de statsskulden, med sina ränteutgifter, förklaras ogiltig. Vidare skulle staten ta över funktionen som penningskapare och därmed långivare i olika samman- hang, och få in väsentliga ränteinkom- ster på det. Slutligen, skulle den helt en- kelt kunna trolla fram elektroniskt de pengar den behöver. JOHAN LINDKVIST äR DOCK skeptisk till den beräkningen. – Om alla offentliga utgifter spendera- des med nyskapade pengar så skulle pen- ningmängden fördubblas på bara några år, säger han. Han anser att skatter skulle fortsätta ha viktiga funktioner. – Det behövs en kombination av både skatt och nya pengar, för att moderera penningmängden och undvika inlation. Beroende på konjunktur kan man sedan pendla mellan mycket nya pengar/lågt skatteuttag till lite eller inga nya peng- ar/högt skatteuttag. Skatter har ju dess- utom en fördelningspolitisk funktion, menar han. Men i en mer begränsad mening ser han, liksom andra, en väsentlig roll för offentligt penningskapande: om staten måste gå med budgetunderskott, då är det lika bra att skapa de pengarna, sna- rare än att försöka låna dem. Hodgsson Brown konstaterar att det stående motargumentet – med exempel som Zimbabve och Weimarrepublikens Tyskland – är risken för skenande inla- tion. Men, menar hon, vi har just sett att om staten tar lån av privata banker, bety- der det också att nya pengar skapas och penningmängden ökar. Varför inte lika bra skapa pengarna direkt, undvika att skuldsätta sig och spara in räntekostna- derna? – Absolut, det inns ingen anledning att låna på de internationella kredit- marknaderna när man kan låna av sig själv, säger Johan Lindkvist. På den här punkten är inte heller Mi- kael Malmeaus kritisk. – Det skulle i princip kunna fungera. Det skulle ge makt till staten som i dag inns hos marknaden, vilket är positivt givet den orimligt stora makt markna- den har i dag, säger han. Handlar allt om pengar? Hur stor poäng har då penningsystem- kritikerna? Kanske kokar det ner till: ser samhället ut som det gör för att vi har det monetära system vi har, eller ser det monetära system ut så på grund av det samhälle vi har? En fråga som naturligt- vis mindre är ”antingen eller” än ”i hur hög grad”? Det går knappast att förneka att i- nansvärlden i dag har ett större inlytan- de över världen än den någonsin haft ti- digare, och inansvärlden som den ser ut i dag är oupplösligt beroende av det nu- varande penningsystemet. Samtidigt blir ansträngningarna att härleda i stort sett alla väsentliga samhällsproblem tillbaka till det inansiella systemet ibland lång- sökta. En penningreform är dock – och den övertygelsen verkar delas av de allra les- ta anhängare – realistiskt sett omöjlig utan en hård konfrontation med de in- ternationella inansmarknaderna, stor- företagen och den nuvarande politiska klassen. Alltså samma motståndare som vänstern och miljörörelsen står inför. I det sammanhanget kan vi inte komma ifrån att den penningsystemkritiska rö- relsen – där man just nu hittar en starka- re entusiasm och optimism än i många andra folkrörelser – borde utgöra en na- turlig allierad. Det ganska utbredda av- färdandet av den som räknenissar och konspirationstokar framstår som orätt- vist, men kanske ännu mer otaktiskt. JON WEMAN Frilansjournalist Läs del 1 i serien: www.fria.nu/artikel/112013. FOTO:JESSICABENTSEN mäktigare och rikare på pengar vi lånar. Det expertisen dock inte är överens om är huruvida vi står inför en kollpas eller ej. Ser samhället ut som det gör för att vi har det monetä- ra system vi har, el- ler ser det monetära system ut så på grund av det samhälle vi har?
  • 10. PÅ GÅNG REDAKTÖR: bjÖRn DAniElsson • pag@stockholmsfria.nu 10 Lördag 21 september 2013 lördag 21 september KISTA Nils-Erik Landell guidar genom Kistas industrier och bostäder till Igelbäcken. I Igelbäcken lever den säll- synta och syrekrävande isken grönlingen. qKL. 14, SAMLING UTANFÖR TUNNELBANE- STATIONEN I KISTA, UPPGÅNG KISTA TORG Måndag 23 september KVINNORS SITUATION I ASIEN Annie Adviento arbetar på In- dustriALL Global Unions kontor för sydöstra Asien och Singa- pore. Hon kommer från Filip- pinerna och har sin bakgrund inom den fackliga internatio- naionalen för textil, kläder och läder. IndusriAll Global Union re- presenterar 50 miljoner arbeta- re i 140 länder inom branscher- na metall och gruv, energi, kemi och textil. qKL. 18, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41 Tisdag 24 september MAMMAS GATA – BERÄTTELSER FRÅN FÖRORTEN Kjell Johansson, Midsommar- kransens oslagbare skildrare, har utkommit med en ny skild- ring från Kransen som fått strå- lande recensioner. Kjell läser och samtalar med sin förläggare Svante Weyler. qKL. 14, GAMLA STANS SOCIALDEMOKRATISKA FÖRENING, SJÄLAGÅRDSGATAN 13 Tisdag 24 september BURMA – PÅ VÄG MOT DEMOKRATI? På kort tid har Burma utveck- lats från att vara ett av värl- dens mest slutna länder, till ett land som lockar utländska företag, organisationer och tu- rister. Hur ska man tolka utveck- lingen i Burma? Är det en verk- lig demokratisering eller bara en ursäkt för att locka utländ- ska företag? Om detta berättar Jesper Bengtsson, chefredaktör för tid- ningen OmVärlden, som i vin- ter även arrangerar studie- och kulturresor till Burma. qKL. 17, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41 Tisdag 24 september OM DET BLIR EN NY REGERING – BLIR DET NÅGON SKILLNAD? Det är uppenbart att Socialde- mokraterna ligger nära den borgerliga alliansens politik och tycks undvika konfronta- tioner. Om det skulle bli röd- grön majoritet (S, MP och V) i 2014 års val och en ny regering – blir det då egentligen någon skillnad? Ett samtal mellan Björn Elm- brant, Arena, Anna Dahlberg, chef för Expressens ledarsida och Ylva Johansson, riksdagsledamot (S). qKL. 18, ABF-HUSET, SVEA- VÄGEN 41 Tisdag 24 september BARNEXPERIMENTET Den svenska skolan beinner sig i fritt fall – det är en tes som i- losoie doktorn, gym- nasielektorn och skol- strategen Per Korn- hall hävdar i sin bok barnexperimentet. Kommunaliseringen av skolan, pedagogis- ka experiment och om- vandlingen av skolor till företag på en affärs- marknad har fått till konsekvens sämre re- sultat ifråga om kunska- per och framför allt en mycket mindre likvärdig skola. qKL. 18, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41 Tisdag 24 september JÄMSTÄLLDHET ÄR EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET Kvinnokonventionen, CEDAW, antogs 1979 för att säkerställa att kvinnor har fulla mänskliga rättigheter. Där slås fast att sta- terna är skyldiga att vidta alla möjliga medel för att garantera detta. Kvinnokonventionen och handlingsplanen från Pe- king är ett löften till halva mänskligheten som ännu inte har införlivats. Föreläsning med Margareta Winberg, UN Womens´ordförande och Ger- trud Åström ordförande i Sve- riges Kvinnolobby om kvinno- konventionen och Beijing plat- form for action. qKL. 18, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41 onsdag 25 september VAD GÖR SÄPO? Vad är Säpo:s roll i kampen mot terrorismen och försvaret av mänskliga rättigheter? Ett samtal mellan Säpoche- fen Anders Thornberg och Tho- mas Hammarberg, tidigare Eu- roparådets kommissionär för mänskliga rättigheter. qKL. 16, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41 onsdag 25 september PERSPEKTIV PÅ FRI VILJA Om människan har en fri vilja eller inte har debatterats. Men man måste också bestämma sig för vad man menar med ter- men ”fri vilja”. Man kan vara fri i en bemärkelse, men inte i en annan. Soia Jeppsson, ilosof vid Stockholm universitet, argu- menterar för att vi trots allt har en typ av frihet som är mora- liskt relevant. qKL. 18, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41 onsdag 25 september VAD GÖR DE RIKA MED SINA PENGAR? Enligt populära teorier le- der ökade inkomstskillnader och minskade skatter för bo- lag och rika till ökade inves- teringar. Men stämmer verkli- gen det? Sandro Scocco, chefsekonom på Global Utmaning, har till- sammans med ekonomen Lars- Fredrik Andersson undersökt saken och kommit fram till uppseendeväckande resultat. qKL. 18, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41 onsdag 18 september FRÅN GANDHI TILL AMIRA HASS Vi känner alla till namn som Gandhi och Raoul Wallen- berg. Men har du hört talas om journalisten och samhälls- kritikern Amira Hass, som lyttade från Israel till Väst- banken för att rapportera om och dela de ockuperade pales- tiniernas vardag. Ola Larsmo och Brian Palmer berättar uti- från sin bok 101 historiska hjältar om människor som kämpat för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i Östeu- ropa, Afrika, Sydamerika och i Sverige. qKL. 18, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41 onsdag 18 september KVINNOR I DENARABISKAVÅREN Kvinnor har gått i spetsen för upproren mot diktatur i Mel- lanönstern och i Nordafrika. Hur gick det sedan? Har kvin- nornas situation försämrats, eller ser man framsteg? Samar Yehia från den egyptiska kvin- noorganisationen Womens’ Freedom. Gertrud Åström, Haideh Daragai, Amineh Ka- kabaveh. Samtalsledare: Arne Ruth. qKL. 18, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41 Föredrag lördag den 21 september VI TAR TILLBAKA VÄLFÄRDEN Folkkampanj för gemensam välfärd demonsterar under parollerna: • Nej till vinst i välfärden! • Stoppa nedskärningarna! • Försvara och utveckla den gemensamma välfärden! 1KL, 13, MEDBORGARPLATSEN Demo I slutet av 2008 brändes Cy- klopen 1 ner till grunden. Våren 2011 påbörjade vi ar- betet med vårt och söderorts nya frihetliga kulturhus. Tio- tusentals arbetstimmar har förlutit sedan dess. Vi har svettats, svurit och skrattat ihop. Och nu är ett mycket, mycket speciellt hus redo för invig- ning. Ur intet skapas intet. Ur stål, trä och kanalplast kan hundratals människor med ett gemensamt mål ska- pa historia. Vi bygger, därför är vi. Vi drömde större. Vi byggde större. Vi vill att du kommer och irar det med oss. 1KL.9–03.00, CYKLOPEN, MAGELUNGSVÄGEN, T-HÖGDALEN lördag 21 september – söndag 22 september CINEMA QUEER Cinema Queer är den norm- brytande ilmfestivalen som genom att fokusera på ilm som ifrågasätter, diskuterar och ser bortom de rådande normerna belyser historier som annars inte uppmärk- sammas. Årets program be- står av vagina-kostymer, tur- kisk magdans, moppeburna lator från Nepal, tyska poli- ser, rymdäventyr och myck- et mer. Målet är att skapa en självklar plattform för hbtq- ilmen i Sverige: ett alterna- tiv till dagens heteronorma- tiva biografutbud och ilm som speglar en annan verk- lighet. lördag 21 september Biograf: Zita 12.00: Fokus: Ryssland-sam- tal: Queer-Ryssland i dag 15.00: Camp beaverton – meet the beavers 16.30: Zenne dancer 18.30: Strange frame – love and sax 20.30: GBF 22.00: Where dreams cross (Drömfakulteten) söndag 22 september Biograf: Zita 11.00: One zero one 13.00: Soongava – the dance of the orchids 15.00: Queer shorts 17.00: Free fall 19.00: Who’s afraid of Vagina Wolf? 21.00:Bruno&Earlenegotovegas Cinema Queer Cyklopen: Invigningen Följ STOCKHOlMS FRIA Facebook: @stockholmsfria.nu Twitter: @stockholmsfria
  • 11. Liljas begravningar Civila och kyrkliga begravningar i Storstockholm 08-7153309 Ingrid Lilja 070-5548085 www.liljasbegravningar.se Seyhmus Vegetariska Ekologisk vegansk och vegetarisk mat Varvsgatan 29 08-658 55 55 ekologiskt | vegetariskt | rättvisemärkt Skånegatan 92 (vid Nytorget) Öppet alla dagar i veckan. Välkommen! www.goodstore.se goodstore Vegan, vegetarian? Vi har allt från sojabitar till... Ja, allt! Folkungagatan 68. Tel: 08-641 27 12 I vår Stockholmsguide presen- terar vi olika småföretag samt kulturella, ekologiska, etiska och ideella verksamheter i Stockholm. För bokning, kontakta annonsavdelningen: annons@stockholmsfria.nu. GUIDE TILL ETT ANNAT STOCKHOLM REDAKTÖR: bjÖRn DAniElsson • pag@stockholmsfria.nu PÅ GÅNG 11Lördag 21 september 2013 T o m 22 september PoP Art Design Pop art design utforskar dialo- gen som uppstod mellan de två disciplinerna. Utställningen omfattar konst- och designobjekt från tidigt 1950-tal till början av 1970-talet och inkluderar cirka 80 konst- verk, och lika många design- föremål, ilmer och dokumen- tära fotograier. qKL 10–20 (TI–FR) 10–18 (LÖ–SÖ), MODERNA MUSEET T o m 22 september ZuZAnnA JAnin, HAnnA LJungH, uLrikA sPArre Konstnärerna Ulrika Sparre och Hanna Ljungh visar skulpturen Fånga Dagen i form av ett mo- numentalt timglas. qKL. 12–16 (TI–SÖ), HUSBY KONSTHALL, T-HUSBY T o m 29 september HeLmut newton Helmut Newton var banbrytan- de på ett många gånger provo- cerande sätt och bröt mot de modemediala konventionerna, i en pendelrörelse mellan rått reportagefoto, ilm noir och suggestiv surrealism. qKL 9–21 (SÖ–ON), KL 9–23 (TO–LÖ), FOTOGRAFISKA, STADSGÅRDSHAMNEN 22 T o m 29 september Leon küHn Utställning på det mysiga mil- jö- och konsumentmedvetna kaféet, deli och butik, där man kan njuta av äkta råvaror och äkta konst. Leons senaste målningar är gjorda på återvunna LP- skivor. qKL 9.30–18 (MÅ–FR), 11–16 (LÖ–SÖ), KAFÉ HÅLLBART OCH NJUTBART, SKÄLDERVIKSPLAN, NÄRA ÅRSTABERG STATION T o m 29 september sketCH oF PAris I mer än 20 år har den prisbe- lönte fotografen JH Engström bott och arbetat i Paris. Han bär alltid med sig en kamera, och med sin närvaro och nyiken- het lyckas han fånga den myt- omspunna stadens själ – långt borta från turisternas Paris. Ut- ställningen och boken innehål- ler ca 250 bilder, tagna mellan 1991 och 2012. qKL. 12–18 (TI–FR), 12–16 (LÖ–SÖ), GALLERI KONTRAST, HORNSGATAN 8, T-SLUSSEN T o m 2 oktober kAngA in FAsHion Se kangan som du sällan sett den förr! Vi visar detta fantas- tiska tyg från Östafrika som är en outsinlig källa till inspira- tion. En resa genom 150 år som traditionellt klädesplagg till inredningstextil och high fa- shion. qKL. 11–16 (MÅ–FR), 11–16 (LÖ), SÖDER- MALMSTORG 4, T-SLUSSEN T o m 5 oktober VirPi VesAnen-LAukkAnen Allt bottnar i en fascination av att samla. Hon utforskar grundligt, vänder ut och in och ger en generös och ovanlig tolkning med hjälp av vardagsföremål. Alltifrån godispapper som hon förvandlar till skulpturala klädkreationer, till objekt med pärlor, smycken eller tänd- stickor. qKL. 12–17 (TI–FR), 12–16 (LÖ), STUDIO L2, KINDSTUGATAN 3 T o m 11 oktober LustrAL – remus greCu Lustral betyder rening, lutt- ring eller till och med renings- ritual. I Remus Grecus målningar, installationer och videoverk är det just det vi bjuds på. Han tar oss med till sin lilla, varma, mörka ateljé längst in bland källarförråden i ett gammalt hus på Södermalm. qKL. 10–17 (MÅ–FR), RUMÄNSKA KULTUR- INSTITUTET, SKEPPSBRON 20 Mejla pag@stock- holmsfria.nu.nu eller fyll i formu- läret på www.stock- holmsfria.nu/tipsa- kalendariet senast kl 12 på tisdagar! Vad händer? Utställningar lördagen 21 september • 4H-dagen • Internationella alzheimer- dagen • Internationella fredsdagen • Software freedom day • Minigolfsdagen söndag 22 september • Internationella bilfria dagen • Hobbitdagen • Höstdagjämningen (kl 14:49, 2012, Sv) Måndag 23 september • Hummerpremiären • Firande av bisexualiteten Tisdag 24 september • Skiljetecknets dag onsdag 25 september • Skolmjölkens dag Torsdag 26 september • Europeiska språkdagen • Neurodagen • Internationella hjärtdagen Fredag 27 september • Janssons-dagen • Världsturismdagen, UNWTO • Tjänstepensionens dag 1KÄLLOR: TEMADAGAR.SE, WWW.VAFFO.SE/ GRONGOLING Slå ett slag för freden i dag, lördag. FOTO:WIKIPEDIA Torsdag 26 september AZerbAJDZJAn inFör PresiDentVALet Situationen i landet vad gäller demokrati och mänskliga rät- tigheter redovisades internatio- nellt via medier i samband med Eurovision song contest inalen i maj 2012 i Baku. Kränkning- arna av mänskliga rättigheter i landet rapporteras därefter ha ytterligare förvärrats. qKL. 18, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41 Torsdag 26 september VäLFärDsPoLitikens utmAningAr Pubafton med Fackliga utskot- tet inom Stockholms arbetar- kommun. Kvällens föreläsare är Irene Wennemo, tidigare huvudsekreterare i socialför- säkringsutredningen, och äm- net är välfärdspolitikens utma- ningar. Efter föreläsningen spe- lar Starka Band, IF Metalls eget husband. qKL. 18, RESTAURANG HUBERTUS, DROTTNINGGATAN 88 Torsdag 26 september orD oCH motstånD På sALong HögDALen Politisk pubkväll där du kan lyssna på och delta i samtal om vår nutid. Höstens tema på Salong Hög- dalen är ord och motstånd, denna höst vill vi rikta in oss på ordets makt och möjlighet till motstånd. Hur använder vi oss av orden? qKL. 18, FRIA TEATERN I HÖGDALEN, T-HÖGDALEN Torsdag 26 september teXtiLA skAtter Kom och lyssna på Ebba Bru- sewitz, en av de två systrarna bakom den kreativa designdu- on Brusewitz Design. Systrar- nas mission är att på olika sätt arbeta med att lyfta fram och höja värdet på de textilier som tillverkats av kvinnohänder i generationer. Det inns ett nytt liv för alla bortglömda textila skatter. qKL. 18.30, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41 Fredag 27 september HåLLbArA VägAr tiLL FrAmtiDen Om Förbifart Stockholm och dess vetenskapliga grund. Med- verkar: Deliang Chen, profes- sor i meteorologi vid Göte- borgs universitet och en av två svenska medförfattare till IPCC:s delrapport, Folke Ters- man, professor i praktisk ilo- soi vid Uppsala universitet, samt Lena Smidfelt-Rosqvist, tekn dr och forskningschef Tri- vector Trafic.Moderator: Lina Hjorth, jurist och aktiv i Kli- mataktion. qKL. 17, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41 Temadagar
  • 12. PÅ GÅNG REDAKTÖR: bjÖRn DAniElsson • pag@stockholmsfria.nu 12 Lördag 21 september 2013 LÖRDAG 21 SEPTEMBER 08.00 Democracy Now (repris) 09.00 Ny Berättelse: Samhällsprogram 09.30 Yewongel Church Berhan 10.00 Webbkyrkan 10.30 Christ Embassy Church 11.00 Full Gospel 12.00 Democracy Now! (repris) 13.00 Dimetsi Hezby 14.00 TV City: Slas – en lysande mång- sysslare. Amibiefordon. Norra Bantor- get genom åren 14.30 RyssMedia 15.00 East African TV (på somaliska) 16.00 Miljöpartiet: Årsta holmar blir na- turreservat. Efter stormen. MP skärper klimatkraven. Alternativ till djurförsök 16.30 Fallskärm (från SFV-festivalen) 17.00 Full Gospel 18.00 Våld mot kvinnor, del 3 19.00 TV Dejen 20.00 TV Selam 21.00 UCKG Help Center 21.30 Hoppets väg 22.00 Dimtzi 23.00 Jerusalem Church 00.00 TV Somaliland 01.00-02.30 A boy and his dog (1976) SÖNDAG 22 SEPTEMBER 08.00 Rocketmen Vs Robots, del 1 08.30 Gamla vykort från Stockholm. Högt upp i Paris 09.00 Hoppets Väg 09.30 Clara Kyrka 10.00 Södermalmskyrkan 11.00 Pingstkyrkans Världsmission 11.30 HIV awareness in Ethiopia 12.00 Jerusalem Church 13.00 ERI Adal 14.00 Församlingen Arken 14.30 Rocketmen Vs Robots, del 2 .Rörlig staty och lindansare 15.00 Stockholm i bild 15.30 Ny Berättelse: Samhällsprogram 16.00 Ryssmedia 16.30 Kristna Världsmissionen 17.00 Europa Latina 18.00 Största båtarna gästade Stock- holm. Världens längsta konstuställning 18.30 Miljöpartiet: MP:s Åsa Jernberg om ett hållbart Stockholm. Klimatet ef- ter kollapsen. MP vill ha klimatlag 19.00 Prostatabröderna 19.30 Djurens värld, del 2 20.00 Presens TV: Konst vid Telefon- plan. Bilar i vattnet. Skutor vid Skepps- holmen. Siri Derkerts t-banekonst 20.30 Ny Berättelse: Samhällsprogram 21.00 Inspirationsforum 21.30 Här och var i Stockholm 22.00 Hasse – smärtan och myndigheterna 22.30 Debatt på Publicistklubben: Det nya TV-kriget 23.45 Amerikansk kuriosa: Good Table Manners (1951) 00.00 Södermalmskyrkan 01.00-02.25 Captain Kidd MÅNDAG 23 SEPTEMBER 08.30 Järnvägsmuseet. Schack i stads- huset 09.00 Sjukskrivning, mobbning, arbets- löshet. Konstrunda på Österlen 09.30-10.00 Rocketmen Vs Robots, del 1 11.00-11.30 Mälaren runt med tåg 13.30 Rocketmen Vs Robots, del 3. Sta- den som du aldrig såg den 14.00 Dödshjälp - varför det? 14.30 Almstriden, del 1. Gamla Stock- holm. Veteranbilar 15.00 Almstriden, del 2. Fina båtar i Wa- sahamnen 15.30 Ölandskonstnären Anna-Kajsa Alaoui. Konstlegendaren Carl Larsson. Höstsalong 16.00 Föräldraledighet och barnafödan- de i kristider. Docent Ann-Zoie Duvan- der och professor Gunnar Andersson, Stockholms universitet 17.30 Fast i snön. Larven i gräset. Fjärilar 17.40 Tekniska Museet: Skol-TV 18.00 Elektrikern som blev elöverkäns- lig. Djur och natur 18.30 Miljöpartiet: Partiklarna - hur åker man säkrast? Efter stormen. Behövs: Marshallplan för klimatet 19.00 Röster från Skärholmen. Mun- spelsstämma i Farsta Gård 19.30 Bilparad i Stockholm 20.00 TV City: Att skoja med skulptu- rer. Stora segelskepp. SL:s konstkupp. Wallenberg i konsten. Badhunden 20.30 Överförmyndaren griper in – do- kumentär av Birgitta Hald-Svensson 21.30 Östberga TV 22.00 Karin Boye – 3 dikter. En värja från Vira. Fjärilshuset. T-banekonst 22.30 HIV-problemet 23.00 Democracy Now! 00.00-01.25 Hitchcock: The 39 steps (1935) TISDAG 24 SEPTEMBER 08.00-09.00 Democracy Now! (repris) 09.30 Amerikansk kuriosa: Duck and cover (1951). Communism (1952). Den ÖPPNA KANALEN Öppna Kanalen i stockholm är en ideell förenings- kanal som sänder TV i Com Hems och Telias nät i stockholms län och delar av södermanlands län. Öppna kanaler, som ingår i basutbudet, hittar du ge- nom att klicka dig fram med fjärrkontrollen. om du har digitalbox: Com Hem plats 450, Telia 500. söndag 22 september Djurvännerna En tecknad trilogi. I En fågel- dag följer vi fågelbarnens även- tyrliga promenad bort från hemmet, från ljus morgon till mörk natt. I jag rymmer! har det lilla fåret bestämt sig för att lämna sin lock. I Min vän lage möter vi ugglan Lage som läm- nat sitt hem i den mörka sko- gen för att bli storstadsuggla qKL. 15 & 16, TELLUS BIO & CAFÉ, T-MIDSOM- MARKRANSEN söndag 22 september The GreaT GaTsby Nick Carraway (Tobey Maguire) kommer med författardrömmar till New York våren 1922, en tid som präglas av dekadens, glitt- rande jazz, alkoholförbud och en överhettad aktiemarknad. Han träffar miljonären Gatsby (Leonardo DiCaprio) och dras in i dennes värld. Denna ilma- tisering av F. Scott Fitzgeralds klassiker fokuserar på den gyl- lene tidens estetiska företräden. qKL. 17, TELLUS BIO & CAFÉ söndag 22 september Faro En pappa har mördat en annan man. Polisen är honom på spå- ren och hans dotter kommer att omhändertas. Hon är me- ningen med hans liv, och han är trots sina brister hennes allt. Ovilliga att ge upp sin frihet packar de bilen och ger sig av till skogs i gryningen. Männis- kans dubbla förhållande till det vilda utforskas. Även 22/9. qKL. 20, TELLUS BIO & CAFÉ onsdag 25 september FoxFire I ett arbetarområde i staten New York på 1950-talet bildar en grupp tonårstjejer ett syster- skap som motvikt till den mans- dominerade omgivningen. De kallar sig Foxire, och känns igen på tatueringen av en lam- ma på axeln. Även den 28/9. qKL. 20, TELLUS BIO & CAFÉ Torsdag 26 september silver lininGs Playbook I Sverige ick denna ilm den nå- got löjliga och ganska så vilse- ledande titeln Du gör mig galen, men riktigt ina recensioner. Den manodepressiva Pat (Bradley Coo- per) har precis släppts från en psy- kiatrisk klinik, där han vårdats för att ha misshandlat sin frus älska- re. Medan han försöker försonas med sin familj träffar han en väns svägerska, den nyblivna änkan Tiffany (Jennifer Lawrence), som just har blivit av med sitt jobb och lider av depression. Tillsammans tacklar de sin situation, med vissa komiska förvecklingar. qKL. 20, TELLUS BIO & CAFÉ Tills vidare ParaDis: hoPP I den sista, och kanske käns- lomässigt varmaste, delen av Ulrich Seidls magniika Para- distrilogi är det dotterns tur att få huvudrollen. Medan mam- man förlustar sig i Kenya och mostern predikar så tillbringar dottern sommaren på ett bant- ningsläger. Där blir hon föräls- kad i en av läkarna. En man som är betydligt äldre än vad hon är. qBIOGRAF ZITA, BIRGER JARLSGATAN 37, T-ÖSTERMALMSTORG Tills vidare The sPiriT oF ’45 Ken Loachs fängslande doku- mentär om en av Storbritan- niens mest turbulenta perioder, tiden efter andra världskrigets slut. Labourpartiets storslagna valseger 1945 är startskottet för ilmen som följer engelska soci- alismens uppgång och fall. Från socialistiska reformer och för- statligande till Thatchers ned- montering. qBIOGRAF ZITA Tills vidare Min iranska FaMilj När Arash återvänder till Iran för att gästföreläsa på ett uni- versitet slungas han tillbaka till det förlutna. Fadern ligger på sin dödsbädd och modern väg- rar att berätta, men långsamt upptäcker Arash sanningen om missgärningar och korruption och vad som har blivit av hans familj sedan kriget mellan Iran och Irak på 80-talet. qBIOGRAF ZITA Tillsvidare DoM anDra Dokumentärilmaren Margreth Olin följer ett antal ungdomar som fått avslag på sina ansök- ningar om uppehållstillstånd och nu inväntar utvisning. Ef- tersom de enligt lagen kan avvi- sas först när de fyllt 18 år, lever de alla i ett slags limbo i väntan på ofrivillig exil. qBIOGRAF ZITA Tills vidare linnea i Målarens TräDGårD Livs levande har Linnea kommit ut ur boken och blivit ilm. Nu far hon tillsammans med sin granne Blomkvist till Paris och målaren Claude Monets träd- gård i Giverny. Allt är tecknat förstås. Utom trädgården – den blir en överraskning. Följ med dit! Det tar en halvtimme… qBIOGRAF ZITA Tills vidare FaMiljen Persson i FräMManDe lanD Per Persson lämnade Sverige för 40 år sedan. Med sin Land Rover körde han österut och hamnade till slut i Pakistan där han förälskade sig, bil- dade familj och kom att leva sitt liv. Per har uppfostrat sina döttrar till självständiga star- ka kvinnor, något som inte ac- cepteras i Pakistan. Döttrarna börjar längta till Sverige och en dag kastar familjen loss mot lyckolandet, men landar i en husvagn utanför Hässle- holm. qBIOGRAF ZITA Tills vidare TraviaTa Hur skapar man en känsla på operascenen – genom sången, musiken eller skådespeleriet? Hur ger man liv åt Verdis mäs- terverk la Traviata? Philippe Béziats dokumentär följer den världsberömda franska sopra- nen Natalie Dessay från de första repetitionerna fram till premiä- ren av Jean-François Sivadiers uppsättning av La Traviata. qBIOGRAF ZITA Tills vidare sTories We Tell Skådespelaren och regissö- ren Sarah Polley (Away from her, Take this waltz) bar på en hemlighet under många år. Till slut bestämde hon sig för att berätta sin historia i en do- kumentärilm där syskonen, pappan, närstående och vänner får berätta sina upplevelser och uppfattningar. qBIOGRAF ZITA Tills vidare Den Gröna Cykeln Tio-åriga Wadjda drömmer om en underbar grön cykel men i Saudiarabien där hon bor är det inte tillåtet för små lick- or att cykla omkring på gator- na. Medan hennes mamma är upptagen med att övertyga pap- pan att inte ta sig en andra fru passar Wadjda på att försöka skaffa pengar så att hon kan köpa cykeln själv. qBIOGRAF ZITA Film New York, New York. Söndagsmatiné
  • 13. REDAKTÖR: bjÖRn DAniElsson • pag@stockholmsfria.nu PÅ GÅNG 13Lördag 21 september 2013 sköna Brunnsparken 10.00-10.50 The 6th Marine Division on Okinawa (dokumentär) 11.30 Stockholmsbilder. Screwed - av Jonathan Coulton 12.00-13.00 Democracy Now! (repris) 13.30 Anomalies of the Unconscious Behrens (konstilm). Girl and a bycycle (konstilm) 14.00 Östberga TV 14.30 TV Continente 15.30 Sverige – Norge, så gjordes det turistilm 1983 16.00 Järnvägen 150 år 16.30 Adventkyrkan 17.00 Varelser du aldrig sett. Huvud- stadsbilder 17.30 Gotland runt – i Stockholm 17.40 Tekniska Museet: Skol-TV 18.00 Lutherska Bekännelsekyrkan 18.30 Miljöpartiet: Miljöns motkrafter. Park med tak. Svansviftarna i Byxelkrok 19.00 Stoppa förstörelsen av världen! 19.30 Clara Kyrka 20.00 TV City: Fatbursparken – en gång Söders insjö. Chaplin i Stockholm. Strindberg i tunnelbanan. Hötorget – ett söndagsnöje. Förarlöst Le Corbusier – arkitekten som ville göra om Stockholm. Fatbursparken – en gång Söders insjö. Hötorget - ett söndags- nöje. Klimatkrisen 20.30 Elöverkänslighet. Centralbadsparken 21.00 Barstistow: Sverige-Norge 21.30 Södermalmskyrkan 22.30 Prostatabröderna 23.00 Democracy Now! 00.00-01.00 Agatha Christie: And then there were none (1945) ONSDAG 25 SEPTEMBER 07.00-07.30 Clara Kyrka 08.00 Democracy Now! (repris) 09.00-09.25 Östermalm på 50-talet, del 1 10.00-10.30 Östermalm på 50-talet, del 2 11.30 Kungsholmen runt. En himmelsk parkväg – utan himmel 12.00-13.00 Democracy Now! (repris) 14.00-15.05 Buster Keaton - Three Ages 15.30 Farsta - stadsdel i söder. Mobilise- ring på 40-talet 16.00 Yewongel Church 16.30 Webbkyrkan 17.00 Vapnet - en berättelse om tidens gång 17.30 Den sköna Brunnsparken 17.40 Tekniska Museet: Skol-TV 18.00 THK: Tro, hopp och kärlek 19.00 TV Sydväst: Gäst hos Sydväst 20.00 TV Sydväst: Sydvästmagasinet 20.30 Ny Berättelse: samhällsfrågor 21.00 Adventkyrkan 21.30 Inspirationsforum 22.00 UCKG Help Center 22.30 Konstnären Börje Frykenstam – av Henrik de Try. Galärparken. I naturen med Per Lindskog 23.00 Democracy Now! 00.00-01.05 Berlin - En storstadssym- foni (1927) TORSDAG 26 SEPTEMBER 08.00-09.00 Democracy Now! (repris) 10.00 Sjukskrivning, mobbning och arbetslöshet 10.30 Flyg på Barkarby. Staden som du aldrig såg den 11.00 FN om mat och klimat. Fjärilar 12.00-13.00 Democracy Now! (repris) 14.00 Fanar Center 14.30 Solar System (1977). Stockholmsvyer 15.00 Våld mot kvinnor, del 4 16.00 Stockholm i bild 16.30 Mälaren runt med tåg 17.00 Prostatabröderna 17.30 Trandans och vattenrall 17.40 Tekniska Museet: Skol-TV 18.00 Arken Bibelcentrum 19.00 Stoppa förstörelsen av världen! 19.30 Att undvika stroke. Löpsedlarna speglar historien 20.00 Presens TV: Konstnären Robert Rauschenberg. Visioner om Stockholm. Djurplågeri 20.30 Mijöpartiet: Att klara ett växande Stockholm – med Stefan Nilsson. Årsta holmar naturreservat. Grymma sälslakten 21.00 Inspirationsforum 21.30 Vem blir partiledare - och hur? Fil dr Jenny Madestam, Stockholms universitet 22.45 En värja från Vira 23.00 Democracy Now! 00.00-01.55GeorgeOrwells1984(från1954) FREDAG 27 SEPTEMBER 08.00-09.00 Democracy Now! (repris) 09.00-10.00 Debatt på Publicistklubben: Går det att stoppa näthatet? 11.00 Gamla vykort från Stockholm. Högt upp i Paris 11.30 Med ångtåg till Gräfsnäs. Kon- strunda på Österlen 12.00-13.00 Democracy Now! (repris) 14.00 Fanar Center 14.30 Medborgare eller skattebetalare? 15.30 Adventkyrkan 16.00 Christ Embassy Church 16.30 Pingstkyrkans Världsmission 17.00 Inspirationsforum 17.30 Snyggingar på Blasieholmen 17.40 Tekniska Museet: Skol-TV 18.00 Lutherska Bekännelsekyrkan 18.30 Miljöpartiet: Nockeby – vi tar spårvagnen. Djurplågeri 19.00 TV Sydväst 20.00 Presens TV: Bakterier som dödar. Toulouse Lautrec – vin, kvinnor och konst. Flygande bil 20.30 Webbkyrkan 21.00 Församlingen Arken 21.30 TV City: Konstnären Roland Kem- pe. Ett världsarv i Stockholm 22.00 TV Continente 23.00 Democracy Now! 00.00-01.20 Virus Fukkatsu (1980) Fredag 27 september Belleville BaBy Ett telefonsamtal från en ung- domskärlek väcker minnen från ett gemensamt förlutet. Han berättar att han har sut- tit många år i fängelse och han frågar om hennes minnen från deras tid tillsammans. Hon minns våren de möttes i Paris, hon minns vespan, upploppen och katten som hette Baby. Hon minns också att allt en dag var borta. En universell historia om kärlek inspelad i Stockholm, Paris och Marseille. 1DRAMA, ZITA FOLKETS BIO, VICTORIA, GRAND Fredag 27 september Prick & fläck På fläcken Nya ilmer med charmörerna Prick och Fläck. I deras värld är allt prickigt och läckigt. BARN, ZITA FOLKETS BIO, SF Fredag 27 september runner runner David Burke livnär sig på att sälja marijuana till bland an- nat kockar och hemmafruar, men aldrig till barn – han har ju trots allt ett samvete. Så vad kan då gå fel? En hel del... 1THRILLER, SF, VICTORIA, GRAND Fredag 27 september Skumtimmen Julia har aldrig förlåtit sin pappa, som hon anklagar för sin son Jens försvinnan- de. Gerlof (pappan) har aldrig fullt ut tagit på sig det ansva- ret, men har sedan många år gjort en egen utredning om att en tidigare försvunnen mytomspunnen mördare på Öland, Nils Kant, ska ha med Jens försvinnande att göra. Nu när Julia efter många år besöker sin pappa på Öland blir hon arg när hon upptäck- er vad han har hållit på med. Samtidigt kommer det ett pa- ket till Gerolf med Jens ena sandal. Gerlof och Julia blir mot sin vilja involverade i en resa tillsammans som blir chockartad för dem båda. 1DRAMA, THRILLER, SF, VICTORIA, GRAND Fredag 27 september flygPlan Från Disney kommer Flyg- plan, en actionfylld, anime- rad äventyrskomedi om Dusty, vars jobb är att hålla ogräset borta från åkrarna. Men Dus- ty har högtlygande drömmar om att få vara med i en lygtäv- ling, trots att han inte direkt är byggd för att tävla och han råkar dessutom vara höjdrädd. Dusty sätts på prov då han sik- tar på att nå höjder han aldrig trott skulle vara möjligt. 1ANIMERAT, KOMEDI, FAMILJ, SF, VICTORIA, GRAND Fredag 27 september i lodjuretS timma En ung man har spärrats in ef- ter att han dödat ett äldre par. Ingen vet varför och pojken talar inte. Forskaren Lisbeth är ansvarig för ett experiment där patienterna ska få tillgång till ett husdjur. Pojken får en röd katt. Initialt går allt int, men strax förloras kontrollen. Katten försvinner, en patient blir attackerad och pojken för- söker begå självmord. Lisbeth ber prästen Helen om hjälp. 1DRAMA, THRILLER, VICTORIA, GRAND Fredag 27 september livet går vidare En hyllning till en av frank- rikes främsta skådespeler- skor, Catherine Deneuve. Bet- tie (Catherine Deneuve), en före detta skönhetsdrottning, bor med sin pratsjuka gamla mamma och driver en famil- jerestaurang som är på kon- kursens rand. När mamman avslöjar att Betties älskare setts ihop med en mycket yng- re kvinna, brister allt. Bettie slänger sig i bilen för att åka och köpa cigaretter. Men jak- ten på cigaretter blir en jakt efter ett nytt liv. 1DRAMA, VICTORIA, GRAND Fredag 27 september the World’S end I The World’s end återförenas fem barndomsvänner 20 år ef- ter ett misslyckat försök att genomföra en pubrunda av episka format. En av dem har gett sig fasen på att åter försö- ka genomföra detta ölens ma- rathon, och de övertygas till en reprisrunda av kompisen Gary King (Simon Pegg). 1DRAMA, KOMEDI, VICTORIA, GRAND Filmpremiär filmfrukoSt: the SPirit of ’45 Labourpartiets storslagna val­ seger 1945 är startskottet för denna ilm om den engelska socialismens uppgång och fall. Från socialistiska reformer och förstatligande till Thatchers nedmontering. Flerfaldigt pris­ belönade regissören Ken Loach presenterar en fängslande doku­ mentär. 150 kr (ilm & frukost). qKL. 10.30, BIO RIO, T-HORNSTULL hokuS PokuS alfonS åBerg När han inte leker sjörövare med sina kompisar så dröm­ mer 7­åriga Alfons Åberg om en egen hund. En lekfull terrier, precis en sådan som den gam­ la trollkarlen har. Med hjälp av magi är han övertygad om att hans dröm kommer att uppfyl­ las. Men det är inte så lätt som han tror så när drömmen på ett märkligt sätt ändå blir till verk­ lighet så vet han inte riktigt vad han ska tro. qKL. 13, REFLEXEN, T-KÄRRTORP linnea i målarenS trädgård Livs levande har Linnea kom­ mit ut ur boken och blivit ilm. Nu far hon tillsammans med sin granne Blomkvist till Pa­ ris och målaren Claude Monets trädgård i Giverny. Allt är teck­ nat förstås. Utom trädgården, den blir en överraskning. qKL. 14.30, BIO RIO, T-HORNSTULL dr t:S 5000 fingrar Den diaboliske pianoläraren dr Terwilliker tänker tvinga 500 pojkar att spela på hans jätte­ piano, men unge Bartholomew gör allt för att stoppa honom. Fantastiska kostymer, sceno­ grai och koreograi har lett till att denna prilliga fantasymusi­ kal blivit en kultklassiker – och föranlett en hel del freudianska analyser … Efter ilmen får alla barn möjlighet att besöka ma­ skinrummet för att se hur det går till när man visar ilm på bio. Gratis under 15 år. qKL. 14, BIO VICTOR, FILMHUSET djurvännerna En tecknad trilogi. I En fågel- dag följer vi fågelbarnens även­ tyrliga promenad bort från hem­ met, från ljus morgon till mörk natt. I jag rymmer! har det lilla fåret bestämt sig för att lämna sin lock. I Min vän lage möter vi ugglan Lage som lämnat sitt hem i den mörka skogen för att bli storstadsuggla. qKL. 15 & 16, TELLUS BIO & CAFÉ, T-MIDSOM- MARKRANSEN Blue jaSmine Överklassfrun Jasmine får se sin sociala prestige, Chanel­ dräkterna och sitt lyxliv förin­ tas när hennes man Hal avslö­ jas som storbedragare i både affärer och kärlek. Totalt ut­ blottad lyr hon New York och lyttar in hos sin hårt arbetan­ de syster Ginger och hennes familj i San Francisco. Woody Allen regisserar ett humorfyllt drama med Cate Blanchett i hu­ vudrollen. qKL. 15.30, BIO RIO, T-HORNSTULL neW york, neW york New York, New York skulle se ut som en 40­talsmusikal där miljön var helt artiiciell, men människorna närmast doku­ mentärt skildrade. Scorsese ick fria händer, engagerade scenografen bakom West side story, byggde lika höga trot­ toarkanter som i ilmerna han sett som barn och gjorde sin egen A Star is Born – men il­ men blev brutalt mottagen. ”Det liknade ett experiment”, konstaterade regissören i efter­ hand. qKL. 17, BIO VICTOR, FILMHUSET
  • 14. Mejla debattartiklar/repliker till debatt@stockholmsfria.nu Kommentera artiklar på www.stockholmsfria.nu Följ oss på Facebook: @stockholmsfria.nu ...och på Twitter: @stockholmsfria Delta i debatten! DEBATT REDAK&¡¢£ BJÖRN DANIELSSon • debatt@stockholmsfria.nu 14 Lördag 21 september 2013 Det har nu gått ett år och någ- ra dagar sedan riksdagsmannen William Petzäll tragiskt lämna- de jordelivet. Jag, som ordföran- de för Svenska brukarförening- ens anhöriga och som mamma, känner djupt med Williams fa- milj. Direkt efter Williams bort- gång startades en, i många fall, hetsig mediedebatt med stora ord – det blev direktsänd tv-de- batt, debattartiklar publicerades och så gott som varje tidning i landet rapporterade dagligen under cirka en vecka om fallet. Williams mamma Annika Petzäll gav sig också in i debat- ten och krävde barn- och äld- reminister Maria Larsson, som också ansvarar för narkotika- frågan, på svar – varför behövde min son gå bort? Varför nekades William en livräddande behand- ling? Många tunga och svåra frå- gor som Maria Larsson försökte svara på. DET DEbATTEn blAnD annat för- de med sig var den snabbutred- ning om substitutionsbehand- ling med metadon och bupre- norin som Maria Larsson beor- drade Socialstyrelsen att göra. Det var den behandlingen som William ansökt om men inte ick – men vad hände efter det att utredningen blev klar och de- batten slocknat? Det blev åter- igen tyst, tystare och till slut hördes ingenting, allt återgick till ”business as usual”. Att humanism och omsorg om våra anhöriga i Sverige år 2013 av många anses ge fel signaler! Att vi som mödrar, fäder, syskon och andra nära och kära kräver mer skadereducerande åtgärder så att färre ska behöva dö, att de nära och kära ges chans att hål- la sig så friska det bara går un- der tiden de ”knarkar” och helst slippa ha hiv/aids och/eller hepa- tit-c dagen de vill lägga av. oM DU TAlAR oM ”harm reduc- tion” så får du med största san- nolikhet stämpeln ”knarklibe- ral” på dig. Mycket underligt då nyttan av harm reduction ock- så framförs av Internationella röda korset – men ingen har nå- gonsin kallat dem för knarklibe- raler. Det är väl ingen som vå- gar, men jag är 100 procent sä- ker på att vissa hjälporganisatio- ner faktiskt tycker så. Vad får all sjukvårdspersonal med läkare i spetsen lära sig under sin ut- bildning? Bota och lindra är led- orden, men då det gäller våra nära så är det fel. WilliAM oCH HAns mamma An- nika kämpade för hans överlev- nad, han ick inte den hjälp som han behövde. Både William och hans mamma visste vad han be- hövde för hjälp men ingen lyss- nade. Om man lyssnat och gett honom den hjälp han behövde hade William säkert varit vid liv Anhöriga måste få rätten att välja den väg som känns bäst att hjälpa och inte bli uteslutna och klassade som jobbiga för att vi väljer en annan fungerande väg. Vår väg grundar sig på beprö- vad erfarenhet snarare än signaler och moralism, skriver Annika Rosengren, ordförande Svenska brukarföreningens anhöriga. Harm reduction – inte Det är orimligt att samtidigt som staten ställer höga krav på djurskydd och miljö i sve- rige väljer kommuner och landsting att importera billi- gare livsmedel till våra skolor, sjukhus och äldreboenden, skriver tre kommunpoliti- ker från Miljöpartiet i Vingå- kers kommun och Vingåkers- partiet Vägen till livskvalitet. Svenska bönder har en lång tra- dition och stort kunnande att be- driva ett hållbart jordbruk. Tack vare det har Sverige ett djur- skydd i världsklass och ligger i topp när det gäller miljövän- lig matproduktion. Genom att köpa livsmedel som är produce- rat i Sverige uppmuntrar man en produktion som håller en hög standard och lever upp till lagar som stiftats av svenska folket. MAn bEHÖVER inte vara raket- forskare för att förstå att alla tjä- nar på svensk mat i det långa lop- pet. Barnen får nyttigare mat, det blir ler arbetstillfällen på lands- bygden, djuren får bättre villkor, miljön slipper en hel del kemi- kalier och långa transporter och vi får tiotusentals arbetstillfällen inom livsmedelsbranschen. sVERiGE äR DET enda land som ställer krav på hur en grisnings- box ska se ut. Suggan kan röra sig naturligt då hon förbereder födseln till skillnad från exem- pelvis i Danmark, där hon står i en bur och mycket sällan har tillgång till någon form av strö. I Sve- rige är kravet att slaktgrisen ska ha ett ställe att sova/ leka på och ett stäl- le att göra sina be- hov på. Dessutom har alla grisar i Sverige tillgång till halm eller annat strömedel, samt 25 pro- cent större yta att röra sig på än den danska. Att våra grisar mår bra ser man på att de har knorr på svansen. Inom EU är det tillå- tet att klippa av svansen på den lilla kultingen för att undvika kannibalbeteenden där de biter av varandras svansar när de går trångt och är stressade. sVEnsKA GRisAR äter inte gen- modiierat foder, de äter i hu- vudsak svensk spannmål som ger ett ljust och öppet odlings- landskap här hemma. Närpro- ducerat betyder också kortare transporter. Det är orimligt att samtidigt som staten stäl- ler höga krav på djurskydd och miljö i Sverige väljer kommu- ner och lands- ting att impor- tera billigare livsmedel till våra skolor, sjukhus och äldreboen- den. Det är orimligt att köttet som serveras på skolorna inte producerats enligt de lagar som gäller kommunens bönder och ENKÄT: Inga höjda statsbidrag till kommunerna i regeringens budget för 2014. Statsbidragen ligger på ungefär samma nivå som förra året. Vad innebär det för er kommun? Det blev återi- gen tyst, tys- tare och sen till slut hördes ingenting allt återgick till ’business as usual’. Orimligt att eleverna inte får Ju ler som ställer krav desto bättre. Anton Vajk (M), Modera- terna i Solna – Vi påver- kas inte. Karin Rågsjö (V), vice gruppledare i Stockholm – Generellt inne- bär det ett slag mot välfärden då det är i kommu- nerna välfärden till stor del inns. Nu har Stockholm fyra miljarder i kassa- kistan trots att det behövs satsningar inom rad eftersatta områden. Douglas Lith- born (M), kom- munalråd i Sollentuna – Ingenting. Vi hade inte räknat med något. Jonas Nygren (S), kommunstyrelsens ordförande i Sund- byberg – Jag tror det är sjun- de året rad som stats- bidraget inte ökar och satsningar uteblir. För oss betyder det inte så mycket eftersom an- talet innvånare ökar. Annars ser jag hellre höga statsbidrag och låg kommunalskatt, då den statliga skatten är progressiv och den kommunala platt.
  • 15. REDAKTÖR: bjÖRn DAniElsson • debatt@stockholmsfria.nu DEBATT VECKANS KLIPP Saxat ur medieflödet och det offentliga samtalet 15Lördag 21 september 2013 60 000 burkar samlades in i Pantamera pantletartävling för barn och ung- domar i Stockholms län. 150 barn deltog och tillsammans samlade de burkar och laskor för totalt 59 000 kronor. Svenskarna är bäst i världen på att panta, men stockholmarna är något sämre på att åter- vinna sina burkar och laskor. I Stockholm pantar en ge- nomsnittlig person 141 burkar och laskor varje år. I övriga landet är snittet 154 stycken per person och år. Vildsvin som inte gillar män? Ett gäng vildsvin satte skräck i två män i Jägarskogens na- turreservat i Nykvarn i tisdags. De båda männen larmade polisen efter att svinen gått till anfall och hade tagit till tilllykt på taket till ett vindskydd. Där blev de sittande i över en tim- me eftersom terrängen visade sig vara för besvärlig för radio- bilen, uppger Radio Stockholm. Men med hjälp av en lånad fyr- hjuling kunde polispatrullen till slut ta sig fram till männen. Först vid ett-tiden kunde de undsättas och enligt södertälje- polisen var ingen av männen skadade. Gröna påsen snart här Inom fem år ska alla stockholmare sortera sitt köksavfall i gröna påsar. Ett hån mot alla kvinnor. säger SAC:s generalsekreterare Liv Marend med an- ledning av en ny granskning som visar att det är näst intill omöjligt att få igenom att en lön är orättvis i Ar- betsdomstolen. Sedan jämställdhetslagen tillkom 1984 har endast två kvinnor fått rätt i domstolen. Sjuk och arbetslös? Glöm då inte att sjukskriva dig när du är sjuk. Annars är risken stor att du får lägre ersättning än du har rätt till. Det kan man sluta sig till om man läser en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen om försäkringssyste- men. De har funnit att öppet arbetslösa är un- derrepresenterade i sjukförsäkringen, vilket rapportförfattarna me- nar kan bero på dålig kunskap om försäkring- arna och ersättnings- systemen. En okunskap som kan innebära att arbetslösa som också är sjuka får lägre ersättning än de har rätt till. Detta eftersom ersättning från sjukförsäkring- en betalas alla dagar – till skillnad från ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen som enbart betalas ut för vecko- dagar – och för att maxbeloppet är högre i sjukförsäkring- en än i arbetslöshetsförsäkringen. att vara knarkliberal i dag. Vi har fått höra att vi har en fungerande missbruksvård. Jag som ordförande för SBF:s an- höriga hävdar att vi inte har det, om vården fungerade skulle inte så många liv behöva gå bort på grund av dum dogmatism. jAG äR själV MAMMA till en son med ett problematiskt bruk av narkotika. Om jag följt det tra- ditionella och stängt dörren för min son, hade han inte varit i li- vet i dag. Jag valde att envist stå kvar vid hans sida och kämpa för hans överlevnad. Trots samhäl- lets råd att stänga honom ute. Vem hade vunnit på att jag följt de råden? Inte jag, och inte min son. Det hade enbart skapat ett onödigt sämre mående för oss båda. Den dag jag valde att gå emot strömmen stängde samhäl- let sina dörrar för både mig och min son. Vi som grundat SBF anhöriga väljer en annan väg en den tra- ditionella, vi inns vid sidan av våra anhöriga med problema- tiskt bruk av illegala/legala pre- parat. Den kan i mångas ögon uppfattas som det totala möjlig- görandet. Vi menar dock att vi inte agerar sjukt genom att stöd- ja och vägleda dem vi bryr oss om, vi gör allt och ännu mer där- till för att få stopp på brukandet. Genom att välja att innas där så sätter vi gränser för oss själva likväl som för våra missbrukan- de anhöriga. Det är skillnad på att möjliggöra ett missbruk och att vara en medmänniska. sbF AnHÖRiGA HAR som mål att vara ett alternativ till de traditio- nella anhörigföreningarna. Vi ar- betar för att få bort diskrimine- ring och den skam som både vi anhöriga och våra brukare blir utsatta för. Föreningen vill ock- så att våra närstående med be- roendeproblematik avkriminali- seras. Vi anser att vår väg är bätt- re då brukaren har sina anhöri- ga kvar och att frågan främst är medicinsk snarare än rätts- lig. Vem skulle annars kämpa för deras överlevnad, deras rätt till hjälp? De har inte valt att bli missbrukare, de valde att prova droger. Och vem av oss har inte tagit mindre bra beslut någon gång som vi inte är stolta över? Vi MEnAR ATT AllA de anhöriga som inns i landet ska ha rätt- en att göra sig hörda. Vi anser att det är en självklarhet att vi blir lyssnade på av de myndig- heter vi brottas med för att vårt barn, syskon, partner eller vän ska få den hjälp som behövs för ett fungerande liv. Vi anser att man inom sjukvård och myndig- heter bör lyssna på oss, vi är de som känner våra anhöriga bäst. Att lyssna på oss skulle minska onödigt lidande för både oss an- höriga och våra älskade närstå- ende med beroende. Anhöriga måste få rätten att välja den väg som känns bäst att hjälpa och inte bli uteslutna och klassade som jobbiga för att vi väljer en annan fungerande väg. Vår väg grundar sig på beprövad erfarenhet snarare än signaler och moralism. AnniKA RosEnGREn ordförande Svenska brukarföreningens anhöriga som skulle vara straffbart enligt djurskyddslagarna. DUbbElMoRAlEn äR tydlig. Kräv hållbar mat till ditt barn genom att lämna in en blankett om specialkost till din kommun. Ange att ditt barn bara äter mat som producerats enligt Miljö- styrningsrådets baskrav av etis- ka skäl. Kraven innebär exem- pelvis att antibiotika bara får användas efter ordination av ve- terinär, utrymmeskrav för alla djur, bedövning före slakt, be- teskrav och max åtta timmars transport till slakt. Det betyder i princip svensk mat. Och svensk mat är bra mat och våra barn och äldre ska ha bra mat. Ju ler som ställer krav desto bättre. FREDRiK APPElGREn (VTl) Ordförande i VTL och fullmäktige- ledamot i Vingåker PERnillA HAGbERG (MP) Fullmäktigeledamot KjEll RosEn (MP) Fullmäktigeledamot Importen av livsmedel från länder med betydligt slappare krav ökar. IDEOFOTO:FRITZSCHIBLI/TT etiskt hållbar mat i skolorna Suggan på bilden har ing- et med artikeln att göra. FOTO:MARTIENGROENEN/TT FOTO:CLAUDIOBRESCIANI/TT
  • 16. ANNONS