1. © Trivector
SOCIAL HÅLLBARHET INOM
TRAFIK- OCH STADSPLANERING
– VAD ÄR DET?
Trivectors Grandseminarium 4 sept 2014
Christer Ljungberg, VD

2. © Trivector
HÅLLBAR UTVECKLING
 ”Vår gemensamma framtid” 1987,
Brundtlandrapporten
 ”Utveckling som tillgodoser dagens
behov utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att
tillgodose sina behov”
2

3. © Trivector
 Eftersom vi människor har en förmåga att
föreställa oss framtiden har vi också en plikt att
agera på ett sätt att även de som skall leva efter
oss får ett bra liv.
Cicero, 100 f Kr

4. © Trivector
 ”Yes, the planet got destroyed. But for a beautiful moment in
time we created a lot of value for shareholders.”
New Yorker dec 2012

5. © Trivector
Katten Findus: ”Såna är de, tupparna. De går inte att lita på
dom.”
Gubben Pettson: ”Hur kan du veta hur tupparna är? Du har väl
aldrig träffat någon tupp förut.”
Katten Findus, muttrande: ”Det vet man väl hur dom är.”
5
Ur ”Tuppens minut” av Sven Nordqvist
Refererad av Niklas Orrenius i
”Sverige forever in my heart”

6. © Trivector
OK DÅ, VAD BETYDER DET?
 Hållbarhet inget exakt begrepp
 Orienterande begrepp som anger en riktning, och
att det finns en idévärld knuten till det
 Begreppet visar på ett perspektiv som handlar om
en möjlig framtid
 Att se hållbarhet som ett orienteringsbegrepp eller
ett perspektiv innebär att vi kan vara öppna för
föränderlighet och utveckling när vi utgår från det.
6
Sören Olsson, 2012, Social hållbarhet i ett planeringsperspektiv

7. © Trivector
HÅLLBARHET – TVÅ DELAR
 systems förmåga att fungera. Innebär att
‒ miljön inte överutnyttjas eller förstörs,
‒ produktion av varor och tjänster som är viktiga för oss kan
upprätthållas
‒ folk har hyggliga inkomster och levnadsmiljöer
 relationen mellan olika enheter.
‒ När den enes framgång eller välfärd bygger på andras
utnyttjande brukar omdömet bli att det inte är hållbart.
‒ Det ekologiska fotavtrycket anger att en stad eller nation
utnyttjar naturresurser som undergräver andra områdens
(och jordens) möjligheter att fungera.
7

8. © Trivector
STABILITET OCH FLEXIBILITET
 Lätt att hamna i ett tänkande där stabilitet
uppskattas – det som varade kort tid var ju knappast
hållbart.
 Men också rimligt att tänka sig att flexibilitet,
förmågan att anpassa sig till nya villkor och
förändringar är en viktig del av hållbarheten.
 Ibland uppnås stabilitet genom flexibilitet - resiliens
 Ibland måste man vara kortsiktig för att vara
långsiktig.
8

9. © Trivector
SOCIAL HÅLLBARHET
 Ibland inneburit att man efterfrågat ett socialt liv som
i största möjliga mån undviker miljöbelastning i form
av transporter eller nersmutsning.
 Men social hållbarhet är också i sig ett centralt
värde, att miljöer, stadsdelar och städer fungerar
tillfredsställande, att livet är gott, för de människor
som lever där.
9

10. © Trivector
SOCIAL HÅLLBARHET
 Två olika perspektiv:
 Välfärdsperspektiv. Det handlar om att folk ska ha
en hygglig standard och leva i en trivsam miljö samt
att fördelningen av livets goda ska vara någorlunda
rättvis.
 Sociala systems förmåga att lösa problem och
hantera intressen – problemlösningskapaciteten.
Eftersom problem uppstår i alla miljöer är det en
central hållbarhetsaspekt att det finns en kapacitet
att lösa problemen.
10

11. © Trivector
SOCIAL HÅLLBARHET
 Utifrån dessa två perspektiv kan man beskriva en
idealt hållbar situation där välfärden är god och
rättvist fördelad och där man kan hantera problem
och intressen på ett konstruktivt sätt.
 Ett ideal som är värt att sträva efter även om det till
fullo aldrig blir uppnått
 Samhällen med bättre jämlikhet fungerar bättre
(Jämlikhetsanden)
11

12. © Trivector
ALLT MER OJÄMLIKT?

13. © Trivector
MARKNADISERING
 Den sociala hållbarheten påverkas av styrningen
 Fler kombinationer mellan kommun, privat, etc.
 Svårare att överblicka och förstå hur makt och
ansvar ser ut
 Vems fel är det att tåget är försenat?
13

14. © Trivector
CIVILSAMHÄLLET
 Civilsamhället spelar roll för samverkan
 Inte lika mkt starka folkrörelser
 Mobiliseras när det behövs
 Sociala medier
 ÖP – så övergripande och utan verkan att ingen bryr
sig
 Detaljplan – då är det allvar, mobilisering av nätverk
14

15. © Trivector
SKALL VI SE VÄRLDEN, ELLER HA DEN KVAR?
15
 http://www.youtube.com/watch?v=oqUvhLNgqsA

16. © Trivector
THE CAPABILITY APPROACH – RÄTTVIS
STADSPOLITIK
1. Alla nya bostadsbygganden bör innehålla enheter för
hushåll med inkomster under medianen. Men inte för
storskaligt.
2. De bostäderna ska inte med tiden tillåtas försvinna ur
kvoten för ”affordable housing”.
3. Hushåll eller verksamheter får inte förflyttas
tvångsmässigt.
4. Utvecklingsprogram ska prioritera anställda och
småföretag.
5. Megaprojekt ska granskas extra, krävas på fördelar för
låginkomsttagare.
6. Kostnader för kollektivtrafikbiljetter ska vara låga
7. Planerare ska ta till sig principerna och arbeta utifrån
dem
16
Fainstein, S, 2010, The just city,

17. © Trivector

18. © Trivector
VI HAR INTE TAGIT PLANERING FÖR
GÅENDE PÅ RIKTIGT ALLVAR…

19. © Trivector
19

20. © Trivector
Hållbarhet är det nya internet
Pontus Schultz, Veckans Affärer 11 aug 2012

21. © Trivector
MYCKET PRAT OCH LITE VERKSTAD
”Samtidigt som hållbarhet institutionaliserats genom
politiska mål, riktlinjer och formellt etablerade
beslutsprocesser finns det inget som tydligt pekar på
att utvecklingen går i hållbar riktning”.
Fredrik Petterson, Lunds Universitet, "Swedish Infrastructure Policy
and Planning - Conditions for Sustainability".
21

22. © Trivector
NÅGRA IDÉER FÖR SOCIAL HÅLLBARHET
 Delaktighet
 Jämlikhet
 Barnperspektiv
 Fokus på hälsa
 Planera för lycka
 Jämställdhet
 Tillgänglighet före rörlighet
 Transportsystem kan vara sociala investeringar
 Inga gated communities
 Satsa på kultur
22

23. © Trivector
Det bästa sättet att
förutsäga framtiden
är att forma den

24. © Trivector
24
förstå framtiden först