Session 67 Torbjörn Jacobson
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Session 67 Torbjörn Jacobson

on

  • 783 views

 

Statistics

Views

Total Views
783
Views on SlideShare
783
Embed Views
0

Actions

Likes
0
Downloads
0
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

    Session 67 Torbjörn Jacobson Session 67 Torbjörn Jacobson Presentation Transcript

    • Transportforum 2009 1Stålslagg i asfaltlager – FUD-projekt i Dalarnamed deltagande från Ovako, Maserfrakt, NCC,VTI och VV VTI notat 5-2008• Stålslagg som ballast till asfaltapplikationer• Erfarenheter från Danmark och Sverige• Egenskaper hos stålslagg och slaggasfalt• Teststräckor med slaggasfalt i Dalarna. Torbjörn Jacobson, Vägverket, VGtav
    • Transportforum 2009 2Slagg – en biprodukt från järn- och stålindustrin• EAF = Electric Arc Furnace slag, LB-ugnsslagg (ljusbågsugnsslagg)• BOF = Basic Oxygen Furnace slag, LD-konverterslagg• BF = Blast Furnace slag (masugnsslagg)• Ingår i ballaststandarden, SS-EN 13043-2002 - industriellt framtagenballastLF = Ladle Furnace slag (Skänkugnsslagg)AOD = Argon Oxygen Decarburization slag (konverterslagg)FeCr = (Ferrokromslagg)
    • Transportforum 2009 31 Charge (128 ton Effekt 65 MW Ström 60 000 Astål)Input Ljusbågen 6000 °C140 ton skrot2,5 ton Kalk2,5 ton Dolomit Slagg 1650 °C1 ton Skummkol Stål 1650 °C2 600 m3 SyrgasOutput128 ton stål14 ton EAF-slagg2 ton Stoft EAF Electric Arc Furnace slag
    • Transportforum 2009 4Lager av slagg i Smedjebacken 250 000 ton • CaO, FeO, SiO2 (70-90 %) • Mindre mängder av många metaller • Krom mest kontroversiellt (0,5 %) • Låga halter av fritt CaO och MgO • Laktester har visat att endast ringa halter av metaller läcker ut
    • Transportforum 2009 5Användning av stålslaggAnvänds sedan länge i många länder som ballast i:• Obundna lager (bär och förstärkningslager)• Asfaltlager (slit, bind och bärlager, båda täta och öppna beläggningar, även till ytbehandling och kall asfalt)• Sandningssand• Handböcker finns• Enligt EU-projektet SAMARIS fungerar stålslagg utmärkt i asfaltbeläggningar• Många goda egenskaper
    • Transportforum 2009 6Erfarenheter i Halmstad ABS11 mm ABS11 mm Slagg i 4-11 mm Slagg i 4-11 mm 4 år gammal 7 år gammal ÅDT: 20 000 fordon ÅDT: 30 000 fordon
    • Transportforum 2009 7Erfarenheter i Halmstad ABS 11 mm ABS 11 mm 11 år gammal 16 år gammal ÅDT: 33 000 fordon ÅDT: 30 000 fordon
    • Transportforum 2009 8Cirkulationsplats i Laholm ABS 11 mm 11 år gammal ÅDT: 15 000
    • Transportforum 2009 9Erfarenheter i Danmark Skelettasfalt 11 mm ÅDT: 50 000 fordon 14 år gammal Inblandning av ljust stenmaterial för bättre ljusreflektion
    • Transportforum 2009 10Erfarenheter i Danmark ABT 11 mm Slagg i 0-5, 5-8 and 8- 11 mm Ljust stenmaterial i 8-11 mm 21 år gammal
    • Transportforum 2009 11Sammanfattning – studieresa (1) • Nästan 25 års erfarenheter i Danmark och 20 års erfarenheter i Halland • Huvudsakligen slitlager – mest i skelettasfalt men också i tät asfaltbetong • Även bindlager och ytbehandling • Stålslagg är mest använd i grova sorteringar (5-8, 8-11 and 11-16 mm) men ibland även i finare sorteringar (0-4 och 2-5 mm) • Vid proportionering måste hänsyn tas till densitet och porositet
    • Transportforum 2009 12Sammanfattning – studieresa (2) • God beständighet och bra mekaniska egenskaper • Bra friktion • Sprickor ger ej stenlossning (mycket bra vidhäftning) • Asfaltmassan är trög och tung att arbeta manuellt med. Ger en mörk yta. • Nylagd asfalt svalnar långsammare än konventionell asfaltmassa.
    • Transportforum 2009 13Beredning av stålslagg till asfaltballastLager av slagg 0-125 Krossning och siktningmm i Danmark av slagg i Danmark
    • Transportforum 2009 14Beredning av stålslagg till asfaltballast• Slaggen lagras utomhus i många månader för hydratisering (åldring) vilket minskar risken för svällning• Manuell och magnetisk separation av metallskrot i flera steg + krossning i flera steg + kubisering + siktning till olika sorteringar, 0-4, 2-5, 5-8, 8-11 och 11-16 mm
    • Transportforum 2009 15Egenskaper hos stålslagg• Korndensitet (kg/dm3) : 3,6, - 3,8• Kulkvarnsvärde: 6–8• Micro-Devalvärde: 6-7• Los Angelesvärde: 11 – 15• Flisighetsindex: 1-4• Volymbeständighet. Mycket god
    • Transportforum 2009 16Egenskaper hos slaggasfalt• Beständighet (ITSR): mycket god• Stabilitet: mycket god• Styvhetsmodul: god• Slitstyrka: god• Friktion, polering: mycket god• Bulleremission: god (reducering)
    • Transportforum 2009 17 Vattenkänslighet (ITSR) 3000 Våta prov Torra prov ITSR = 98 % • ITSR: 98-103 % 2500Pressdraghållfasthet (kPa) 2000 • Hålrumshalt: 2,5-4,1 % 1500 1000 • Bitumen: 100/150 500 • Bitumenhalt: 5,6-5,8 % • CaO och MgO fungerar 0 1 2 3 4 5 Prov (nr) som förstyvande vidhäftningsmedel
    • Transportforum 2009 18 Styvhetsmodul och stabilitet 10000 9000 8000 ABS11 100/150Styvhetsmodul (MPa) 7000 6000 5000 4000 3000 9000 1B 8000 2000 2B 7000 Töjning (με ) 3B 1000 6000 4B 0 5000 1 2 3 5B 4000 Prov (nr) mdv 3000 2000 1000 ABS11 100/150 0 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 Antal belastningar Ytporerna ger god inre friktion
    • Transportforum 2009 19Slitstyrka (Prall) och makrotextur • Prall (medelvärden): 31, 24 och 25 • ABS11 100/150 • Kulkvarnsvärden: 6-8 • Halt material >4 mm: drygt 70 %Makrotextur enligt sandfläcksmetoden: 1,1 mm
    • Transportforum 2009 20 Kalksten Porfyr, kvartsit, leptit, granit, gnejs mm Friktion/polering – PSV-värden Sandsten, diabas, amfibolit mmÖkad friktion Stålslagg, masugnsslagg mm
    • Transportforum 2009 21Bullermätning på väg 68, Horndal Bullermätning med Close-Proximity (CPX) Metoden Resultat: -1dBA för slaggasfalt • Provsträcka: ABS11 med slagg 4-11 • Referens: ABS11 med vanligt ballast
    • Transportforum 2009 22Provsträckor i Dalarna - Smedjebacken • Cirkulationsplats • Lagd 2005 • ÅDT: 5 000 fordon • ABS11, 5,8 % bitumen • Slagg 4-11 mm • Inga skador • Ej mer frosthalka
    • Transportforum 2009 23Provsträckor i Dalarna - Borlänge • Väg 50/70 • Cirkulationsplats • Lagd 2006 • ÅDT: 30 000 fordon • ABS11, 5,8 % bitumen • Slagg 4-11 mm • Inga skador (ser nylagd ut)
    • Transportforum 2009 24Provsträckor i Dalarna – väg 68, Horndal • Lagd 2007 • 300 m i ena riktningen • ÅDT: 3 000 fordon • ABS11, 5,8 % bitumen • Slagg 4-11 mm • Inga skador
    • Transportforum 2009 25Provsträckor i Dalarna – väg 50, Grängesberg -Ludvika • Lagd 2008 • 14 km • ÅDT: 3 000 fordon • ABS11, 5,8% bitumen • 50 % slagg 4-11 + 20 % porfyr 8-11 mm • 90 kg/m2 (32 mm) En del industriytor + en cirkulationsplats lagda 2008
    • Transportforum 2009 26 Miljöaspekter• Risk för utlakning vid lagring av • Vid deponering klassas ballast i upplag! slaggen som inert avfall• Risk för utlakning vid • Ett antal laktester har utförts av användning i asfaltbeläggning! SGI• Är slitagepartiklar från stålslagg • I asfaltlager blir slaggen mer hälsofarliga än mineraler inkapslat från naturliga bergarter? • Avnötningspartiklar från EAF- slagg ej mer hälsofarliga än de• En kontakt (tillstånd) med från grus- och bergmaterial miljömyndigheten måste tas • Nationella riktlinjer ska följas innan EAF-slagg kan användas enligt SS-EN för ballast (saknas i Sverige)
    • Transportforum 2009 27Slaggasfalt (EAF-slagg) - slutsatser• Bättre egenskaper ifråga om beständighet och stabilitet än konventionell asfalt• Bör användas där de särskilt goda egenskaperna kommer till sin nytta (utsatta platser)• Ger en viss bullerreduktion, bra friktion• Lång hållbarhet kan ge god ekonomi• Slaggasfalt är tyngre, mörkare och mer tungarbetad än konventionell asfalt. Tack för uppmärksamheten!