Your SlideShare is downloading. ×
0
Session 6_1 Mattias Lundberg
Session 6_1 Mattias Lundberg
Session 6_1 Mattias Lundberg
Session 6_1 Mattias Lundberg
Session 6_1 Mattias Lundberg
Session 6_1 Mattias Lundberg
Session 6_1 Mattias Lundberg
Session 6_1 Mattias Lundberg
Session 6_1 Mattias Lundberg
Session 6_1 Mattias Lundberg
Session 6_1 Mattias Lundberg
Session 6_1 Mattias Lundberg
Session 6_1 Mattias Lundberg
Session 6_1 Mattias Lundberg
Session 6_1 Mattias Lundberg
Session 6_1 Mattias Lundberg
Session 6_1 Mattias Lundberg
Session 6_1 Mattias Lundberg
Session 6_1 Mattias Lundberg
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Session 6_1 Mattias Lundberg

137

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
137
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1. Samhällsekonomiska kalkyler i åtgärdsplaneringen- översikt1. Vad gör vi i åtgärdsplaneringen?2. Vad innehåller kalkylerna?3. Går kalkylerna att lita på och går de att jämföra?4. Vilka objekt räknar vi på?5. Blir lönsamheten högre eller lägre än tidigare? Mattias Lundberg, WSP Analys och Strategi, 8 jan 2009 Extern projektledare, arbetsgrupp samhällsekonomi i trafikverkens gemensamma åtgärdsplanering
  • 2. 1. Varför gör vi kalkyler nu?• Statens infrastrukturinvesteringar läggs fast i åtgärdsplaner• Först görs inriktningsplanering, avslutad med infraproppen• Åtgärdsplaneringen började dock redan förra årsskiftet• En gemensam åtgärdsplanering för första gången• Direktiven kom nyss• För att hinna få klart planerna för 2010-2021 är det bråttom
  • 3. Uppgifter för vår arbetsgrupp • Öka jämförbarhet väg och järnväg • Metoder för ”utelämnade” effekter • Ta fram prognoser • Samhällsekonomiska kalkyler för samtliga stora objekt • Systemkalkyler och känslighetsanalyser • Granskning av kalkylerna • Beskriva samlade effekter av planerna Dessutom arbetsgrupper för ”mindre” objekt
  • 4. 2. Vad innehåller kalkylerna?• Konsumenteffekter - restidsvinster, godstidsvinster, fordonskostnader biltrafik mm• Producenteffekter - biljettintäkter, fordonskostnader kollektivtrafik mm• Budgeteffekter (statsfinanser) - moms, banavgifter, bränsleskatt mm Trängsel Välstånd Utsläpp Hälsa• Externa effekter Olyckor God miljö - emissioner, trafikolyckor, trängsel, intrång mm• Åtgärdskostnad - investering, reinvestering samt drift och underhåll• Resultatet blir (bland annat) en nettonuvärdeskvot
  • 5. Hur görs en kalkyl? Omvärldsförutsättningar (BNP, befolkning mm) Prognosmodell (Sampers, Samgods eller dylik) Effektsamband Värdering, diskontering och sammanställning
  • 6. Exempel prognos- och kalkylförutsBefolkning +7% Åktid regional resa 51 kr/timmeSysselsättning +3% Åktid långväga resa 102 kr/timmeDisponibel inkomst +30% (1,9% per år) Åktid tjänsteresa 275 kr/timmeBNP +44% Dödsfall (statistiskt liv) 22,3 mkr (2,6% per år) Utsläpp koldioxid 1,50 kr/kgOljepris, underliggande +/- 0% 14% (62$ per fat) 12%Bensinpris +38% 10% 8%Dieselpris +64% 6%Kollektivtrafiktaxor +/- 0% 4% 2% 0% -2% -4% -6% Östergötlands län Hallands län Norrbottens län Totalt Stockholms län Uppsala län Västra Götalands län Södermanlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Skåne län Värmlands län Örebro län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Blekinge län Västmanlands län
  • 7. Effektsamband och värderingar• Effekten av ny väg el järnväg på antal olyckor, sparade minuter el ändrade utsläpp etc har vi bra koll på• Några effektsamband är svårare - vissa förbättringar denna gång (Jonas föredrag) - samlad effektbedömning ökar systematiken (Peos föredrag)• Värderingarna bygger oftast på marknadspriser eller studier av individers val• Värderingarna läggs fast av trafikverken och SIKA – För att skapa jämförbarhet (mellan kalkylerare och mellan åtgärder) – I ASEK 4 har nya värderingar lagts fast
  • 8. Några förändringar i ASEK 4• Successiv kalkylering för investeringskostnad• Kalkylperiod max 40 år och därefter restvärde• Skattefaktor 1 sänks, skattefaktor 2 slopas• Tjänstetidsvärde höjs (till 275 kr alla färdmedel)• Värdering av restidsosäkerhet• Olycksvärdering höjs (till 22,3 mkr per dödad)• Bullervärdering höjs (med 87 %) Påverkar oftast inte relativa lönsamheten så mycket, absolutnivåerna påverkas åt olika håll
  • 9. Persontransportarbete 2006-2020120 Bil +12%100 80 Personbil Buss GC Totalt +14% 60 Spårtrafik Inrikes flyg 40 20 Spår +38% Buss +2% 0 Flyg +2% 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
  • 10. Godstransportarbete (miljarder tonkm) Färdmedel Nuläge Basprognos (EET) 2006 2020 Lastbil 44,3 17% Järnväg 22,1 16% Sjöfart 45,9 12% Totalt 112,3 14%
  • 11. 3. Viktigt att kalkylerna går att lita på• Främst hjälpmedel för att prioritera mellan investeringarna• Brukar inte användas för att avgöra optimal investeringsnivå• Kalkylen bör inte vara enda beslutsunderlaget - osäkerheter i förutsättningar och effektsamband - effekter som inte kunnat beräknas eller värderas - överväganden utanför kalkylen (t.ex. fördelningseffekter eller politiska visioner)• Tydligare signaler från regeringen om vikten av bra kalkyler
  • 12. Går kalkylerna att jämföra?• Ökad harmonisering jämfört med tidigare• Viktigaste effekterna som saknas är intrång, lokaliserings- effekter och vissa arbetsmarknadseffekter• I övrigt bör kalkylerad nytta vara god approximation• Den relativa lönsamheten är säkrare än den absoluta• Därför jämförbart – men känslighetsanalyser viktiga
  • 13. I några fall är jämförbarheten lägre• Ingen systematiskt snedvridning till förmån för väg eller spår, men spår mer osäkra• Stora kollinvesteringar kan underskattas - pga lokaliseringseffekter• Högspecialiserade områden kan missgynnas - lokaliseringseffekter främst betydelse här - arbetsmarknadseffekter underskattas främst i specialiserad arbetsmarknad - intrång värderas inte, men implicit intrångskostnad här - restidsökning vid hög trängsel underskattas normalt
  • 14. Slutsatser om kalkylanvändning1. Visst finns det brister och osäkerheter … men för rangordning av objekt tycker jag de fungerar väl … men inte som enda beslutsunderlag2. Svårast att fånga alla nyttor för stora projekt i storstad … men med kompletterande verktyg kan mkt fångas3. Ingen annan sektor har så strukturerade beslutsunderlag … men fler skulle ha nytta av det4. Största fördelen systematik och tydliga motiveringar … men också nya lärdomar
  • 15. 4. Flera hundra objekt analyseras - drygt 30 ”stora” vägobjektObjekt i norra Sverige Objekt i östra SverigeUmeprojektet etapp 1 och etapp 2 Hjulsta - KistaSkellefteå Danderyd – ArningeE4 Kallax Söderleden + Grandenleden SkurubronSundsvallsprojektet Nockeby – TappströmFörbifart Örnsköldsvik Förbifart NorrköpingFörbifart Härnösand (Kittjärn - Överdal) Norra länkenObjekt i västra Sverige Tomteboda - Haga södraÅbromotet-Kungstensmotet-Vädermotet Norrtull – KistaKlareberg-Mellby, inkl omledning E6-E45 Förbi StockholmViared – Kråkered Södertörnsleden och MasmolänkenMarieholm - Agnesberg (=Agnesberg – Slakthuset) Bro SödertäljeMarieholmsförbindelse/tunnel och med Partihallsförbindelsen Södertälje – HallundaGodsprioriterad Hisingsled Förbifart TullingeKollprioritering 155 Genomfart TullingeTvärled E20-40: Landvettervägen etc Östlig förbindelseK2020 Ökad framkoml. Busstrafik Objekt i södra SverigeE45 Falutorget – Marieholm Hurva – KristianstadTvärled MölndalEriksbergsmotet – Ringömotet
  • 16. - Knappt 10 järnvägsobjekt i Samkalk Götalandsbanan: - Götalandsbanan 1 - Götalandsbanan 2 - Ostlänken - Västlänken - Göteborg-Borås Norrbotniabanan Dalabanan Mälarbanan Ostkustbanan? Malmö-Dalby?- Drygt 20 andra stora järnvägsobjekt- Många ”små” väg- och jvgobjekt- Ett antal regionala spårobjekt- En handfull sjöfartsobjekt
  • 17. 5. Lönsamheten jämfört med tidigare?Kostnader Skattefaktor 2 slopad Ökar NNK Generell kostnadsökning Minskar NNK Produktionsstöd (9%) slopat Ökar NNK (åtm för väg) Successiv kalkylering infört Minskar (nog) NNKNyttor Trafiknivå pga EET-styrmedel Minskar (ökar ngt jvg) NNK Höjd värdering restid och TS Ökar NNK Nya tjänstetidsvärden Ökar NNK jvg Nya effektsamband TS Minskar NNK väg Restidsosäkerhet ingår Ökar NNK Kortare kalkylperiod Minskar NNK (om lönsamt) Ny princip tidtabellsutformning Kan påverka olikaSumma ?
  • 18. Reservbilder
  • 19. Prognoserna bättre än sitt rykte prognos utfall 10% 7% 4% 5% Stockholms 0% trängselskatter -5% -6% -5% -10% -15% -13% -16% -20% -22% -25% -25% -30% Innerstad Avgiftssnittet Yttre infarter Essingeleden (trafikarbete) 6000 5000 5300 Svealandsbanan 4000 4900 3000 2000 1000 700 960 0 Transek/Temaplans Faktiskt resande prognos från 1987 1993 med tåg 1997 med buss 1999 med Svealandsbanan

×