1. Samhällsekonomiska kalkyler i åtgärdsplaneringen
- översikt
1. Vad gör vi i åtgärdsplaneringen?
2. Vad innehåller kalkylerna?
3. Går kalkylerna att lita på och går de att jämföra?
4. Vilka objekt räknar vi på?
5. Blir lönsamheten högre eller lägre än tidigare?
Mattias Lundberg, WSP Analys och Strategi, 8 jan 2009
Extern projektledare, arbetsgrupp samhällsekonomi i
trafikverkens gemensamma åtgärdsplanering
2. 1. Varför gör vi kalkyler nu?
• Statens infrastrukturinvesteringar
läggs fast i åtgärdsplaner
• Först görs inriktningsplanering,
avslutad med infraproppen
• Åtgärdsplaneringen började dock
redan förra årsskiftet
• En gemensam åtgärdsplanering för
första gången
• Direktiven kom nyss
• För att hinna få klart planerna för
2010-2021 är det bråttom
3. Uppgifter för vår arbetsgrupp
• Öka jämförbarhet väg och järnväg
• Metoder för ”utelämnade” effekter
• Ta fram prognoser
• Samhällsekonomiska kalkyler för
samtliga stora objekt
• Systemkalkyler och känslighetsanalyser
• Granskning av kalkylerna
• Beskriva samlade effekter av planerna
Dessutom arbetsgrupper för
”mindre” objekt
4. 2. Vad innehåller kalkylerna?
• Konsumenteffekter
- restidsvinster, godstidsvinster, fordonskostnader biltrafik mm
• Producenteffekter
- biljettintäkter, fordonskostnader kollektivtrafik mm
• Budgeteffekter (statsfinanser)
- moms, banavgifter, bränsleskatt mm Trängsel Välstånd
Utsläpp Hälsa
• Externa effekter Olyckor God miljö
- emissioner, trafikolyckor, trängsel, intrång mm
• Åtgärdskostnad
- investering, reinvestering samt drift och underhåll
• Resultatet blir (bland annat) en nettonuvärdeskvot
5. Hur görs en kalkyl?
Omvärldsförutsättningar
(BNP, befolkning mm)
Prognosmodell
(Sampers, Samgods eller dylik)
Effektsamband
Värdering, diskontering och
sammanställning
7. Effektsamband och värderingar
• Effekten av ny väg el järnväg på antal olyckor, sparade minuter
el ändrade utsläpp etc har vi bra koll på
• Några effektsamband är svårare
- vissa förbättringar denna gång (Jonas föredrag)
- samlad effektbedömning ökar systematiken (Peos föredrag)
• Värderingarna bygger oftast på marknadspriser eller studier av
individers val
• Värderingarna läggs fast av trafikverken och SIKA
– För att skapa jämförbarhet (mellan kalkylerare och mellan åtgärder)
– I ASEK 4 har nya värderingar lagts fast
8. Några förändringar i ASEK 4
• Successiv kalkylering för investeringskostnad
• Kalkylperiod max 40 år och därefter restvärde
• Skattefaktor 1 sänks, skattefaktor 2 slopas
• Tjänstetidsvärde höjs (till 275 kr alla färdmedel)
• Värdering av restidsosäkerhet
• Olycksvärdering höjs (till 22,3 mkr per dödad)
• Bullervärdering höjs (med 87 %)
Påverkar oftast inte relativa lönsamheten så mycket,
absolutnivåerna påverkas åt olika håll
11. 3. Viktigt att kalkylerna går att lita på
• Främst hjälpmedel för att prioritera mellan investeringarna
• Brukar inte användas för att avgöra optimal investeringsnivå
• Kalkylen bör inte vara enda beslutsunderlaget
- osäkerheter i förutsättningar och effektsamband
- effekter som inte kunnat beräknas eller värderas
- överväganden utanför kalkylen
(t.ex. fördelningseffekter eller politiska visioner)
• Tydligare signaler från regeringen om vikten av bra kalkyler
12. Går kalkylerna att jämföra?
• Ökad harmonisering jämfört med tidigare
• Viktigaste effekterna som saknas är intrång, lokaliserings-
effekter och vissa arbetsmarknadseffekter
• I övrigt bör kalkylerad nytta vara god approximation
• Den relativa lönsamheten är säkrare än den absoluta
• Därför jämförbart – men känslighetsanalyser viktiga
13. I några fall är jämförbarheten lägre
• Ingen systematiskt snedvridning till förmån
för väg eller spår, men spår mer osäkra
• Stora kollinvesteringar kan underskattas
- pga lokaliseringseffekter
• Högspecialiserade områden kan missgynnas
- lokaliseringseffekter främst betydelse här
- arbetsmarknadseffekter underskattas främst i
specialiserad arbetsmarknad
- intrång värderas inte, men implicit intrångskostnad här
- restidsökning vid hög trängsel underskattas normalt
14. Slutsatser om kalkylanvändning
1. Visst finns det brister och osäkerheter
… men för rangordning av objekt tycker jag de fungerar väl
… men inte som enda beslutsunderlag
2. Svårast att fånga alla nyttor för stora projekt i storstad
… men med kompletterande verktyg kan mkt fångas
3. Ingen annan sektor har så strukturerade beslutsunderlag
… men fler skulle ha nytta av det
4. Största fördelen systematik och tydliga motiveringar
… men också nya lärdomar
15. 4. Flera hundra objekt analyseras
- drygt 30 ”stora” vägobjekt
Objekt i norra Sverige Objekt i östra Sverige
Umeprojektet etapp 1 och etapp 2 Hjulsta - Kista
Skellefteå Danderyd – Arninge
E4 Kallax Söderleden + Grandenleden Skurubron
Sundsvallsprojektet Nockeby – Tappström
Förbifart Örnsköldsvik Förbifart Norrköping
Förbifart Härnösand (Kittjärn - Överdal) Norra länken
Objekt i västra Sverige Tomteboda - Haga södra
Åbromotet-Kungstensmotet-Vädermotet Norrtull – Kista
Klareberg-Mellby, inkl omledning E6-E45 Förbi Stockholm
Viared – Kråkered Södertörnsleden och Masmolänken
Marieholm - Agnesberg (=Agnesberg – Slakthuset) Bro Södertälje
Marieholmsförbindelse/tunnel och med Partihallsförbindelsen Södertälje – Hallunda
Godsprioriterad Hisingsled Förbifart Tullinge
Kollprioritering 155 Genomfart Tullinge
Tvärled E20-40: Landvettervägen etc
Östlig förbindelse
K2020 Ökad framkoml. Busstrafik
Objekt i södra Sverige
E45 Falutorget – Marieholm
Hurva – Kristianstad
Tvärled Mölndal
Eriksbergsmotet – Ringömotet
16. - Knappt 10 järnvägsobjekt i Samkalk
Götalandsbanan:
- Götalandsbanan 1
- Götalandsbanan 2
- Ostlänken
- Västlänken
- Göteborg-Borås
Norrbotniabanan
Dalabanan
Mälarbanan
Ostkustbanan?
Malmö-Dalby?
- Drygt 20 andra stora järnvägsobjekt
- Många ”små” väg- och jvgobjekt
- Ett antal regionala spårobjekt
- En handfull sjöfartsobjekt
17. 5. Lönsamheten jämfört med tidigare?
Kostnader Skattefaktor 2 slopad Ökar NNK
Generell kostnadsökning Minskar NNK
Produktionsstöd (9%) slopat Ökar NNK (åtm för väg)
Successiv kalkylering infört Minskar (nog) NNK
Nyttor Trafiknivå pga EET-styrmedel Minskar (ökar ngt jvg) NNK
Höjd värdering restid och TS Ökar NNK
Nya tjänstetidsvärden Ökar NNK jvg
Nya effektsamband TS Minskar NNK väg
Restidsosäkerhet ingår Ökar NNK
Kortare kalkylperiod Minskar NNK (om lönsamt)
Ny princip tidtabellsutformning Kan påverka olika
Summa ?
