Session 59 Charlotta Faith-Ell

391 views
303 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
391
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
18
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide
  • Här förs resultaten in av de olika utredningarna Utrett konsekvenserna – bedömt dagsläget – utan att något görs Indikatorer-målen – skattning/problematik
  • Session 59 Charlotta Faith-Ell

    1. 1. Jämställdhet och genus ijärnvägsplaneringen (JämPlan)Charlotta Faith-EllÅsa Aretun2011-01-13
    2. 2. SyfteSyftet med projektet är att identifiera och utveckla samt testa användbara metoder för hur genus och jämställdhet bättre ska kunna integreras i utvecklingen av järnvägssystemet.Forskare i projektetFil.dr Charlotta Faith-Ell, WSPFil.dr Lena Levin, VTIFil.dr Åsa Aretun, VTIFil.dr Susanna Nilsson, WSP
    3. 3. Forskningsprojektets upplägg / metodEtapp I – Explorativ fasa) kartläggning av existerande metoderb) analys av två genomförda järnvägsplaneringsprojekt (Svealandsbanan och Mälarbanan)c) utveckling av metod för att integrera jämställdhet i järnvägsplaneringend) sammanställning av lägesrapportEtapp II – Implementeringsfasa) Deltagande vid framställning av förfrågningsunderlag för planeringsprojektb) Beställarstöd och projekteringsstödc) Utvärdering av modellend) Analys av resultate) Sammanställning av forskningsrapport.
    4. 4. Resultatet av kartläggningen Syftet med kartläggningen: att skapa en förståelse av problematiken kring jämställdhetsintegrering i järnvägsplaneringen Svealandsbanan och Mälarbanan Jämställdhet finns med i förfrågningsunderlagen Efterfrågas inte av beställaren under projektets gång Antalet kvinnor och män räknas vid samråden
    5. 5. SvealandsbananTvå utredningar 2007 och 2009Jämställdhet tas upp som ett av flera projektmål:  Kvinnors och mäns synpunkter ska ges lika stort utrymme under planeringen.  Åtgärderna ska bidra till att både kvinnors och mäns transportbehov tillgodoses.Konsekvensanalys saknas (andra aspekter analyseras t ex kostnader, tillgänglighet, restid och miljö)Samlade bedömningen år 2007 (saknas år 2009): ”Utredningsalternativen är likvärdiga avseende jämställdhet.”Dokumentet beskriver ej hur man kommit fram till denna slutsats. Vidare saknas en återkoppling till de inledande delmålen rörande jämställdhet.
    6. 6. MälarbananProjektmålen ”Kvinnors och mäns synpunkter ska ges lika stort utrymme under planeringen. Åtgärderna ska bidra till att både kvinnors och mäns transportbehov tillgodo- ses.”Robusthetstest ur ett jämställdhetsperspektiv
    7. 7. Robusthetstest (I)Bedömningarna av stationerna längs med Mälarbanan har robusthetstestatsur jämställdhetsperspektiv. Det är svårt att spekulera i vad som är ett relevantjämställdhetsperspektiv i ett 2020-perspektiv. Vi har därför i robusthetstestetanbringat ett tydligt 2007-prespektiv, där vi utgått ifrån dagens kunskap ochförståelse för skillnader i hur män och kvinnor värderar och använder olikafärdmedel. Det ”kvinnoperspektiv” som vi här lyfter fram är i lika hög grad gil-tigt för en resurssvag och otrygg man som är beroende av kollektiva färdmedeli vardagen.Robusthetstesten gjordes enligt en enkel princip där faktorer som anses på-verka den faktiska och upplevda tillgängligheten för kvinnor i särskilt hög gradhar uppvärderats med en faktor två. De faktorer som har valts ut är baseradepå tillgänglig forskning om kvinnor och mäns resmönster och värderingar.
    8. 8. Robusthetstest (II)Följande antagande har gjorts: Kvinnor har i lägre utsträckning körkort och tillgång till bil Kvinnor är beroende av att kunna uträtta ärenden i samband med arbetsresor Fäster större vikt vid trygghet
    9. 9. Robusthetstest (III)Robusthetstestet visar att stationen i Sundbyberg har den bästa tillgänglighe-ten med kollektivtrafik samt även bedöms vara den mest effektiva bytespunktenmed goda omstigningskvalitéer blir resultatet från robusthetstestet att sta-tionen i Sundbyberg (oavsett höjdläge) får den högsta bedömningen. Den sam-manvägda bedömningen av Sundbyberg som bytespunkt blir ännu högre då ettjämställdhetsfokus läggs på bedömningen.
    10. 10. Synen på manligt och kvinligtJag betraktar människor som människor. Det finns därför inte ett behov avsärbehandling. Två grupper som jag kan se är istället barnhämtare och ejbarnhämtare oavsett kön. Frågan är: tillgodoser vi barnhämtargruppen?Man skriver män och kvinnor. Det borde vara andra saker utifrån det rollspelvi normalt sett har.Kvinnor reser mer kollektivt och män mer med bil – utbyggnad av järnväg innebär därför att jämställdheten ökarRobusthetstestet väljer man att peka ut ett så kallat ”kvinnoperspektiv” Definieras genom att beskriva ”en resurssvag och otrygg man som är beroende av kollektiva färdmedel i vardagen”. Ett av grundantagandena för bedömningen av bytespunkterna att: ”kvinnor fäster större vikt vid trygghet”.
    11. 11. Problem förknippade med dessa resonemang1) Ett cirkelresonemang kring kvinnors resor samt2) En risk att förstärka skillnader
    12. 12. Jämställdhetsmålet status i relation till andra mål Respondenterna anger under intervjuerna att det överskuggande målet för allinfrastrukturplanering är det ekonomiska målet i det övergripande målet för transportpolitiken vilket anger att:”Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv ochlångsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet ihela landet.”Skälet till att man väljer att prioritera det ekonomiska målet är att det inte finnsnågot värde på jämställdhet eller miljö när man räknar nyttor med ett projekt.
    13. 13. Sammanfattning av intervjuerna– brister och begränsningar Jämställdhet följs inte upp under projektets genomförande Inga krav finns i kontraktet att konsekvensbedöma jämställdhet, det räcker med att man tar upp aspekten i projektmålen Brist på kompetens hos både beställare och utförare Jämställdhet är inte ett prioriterat område inom järnvägsplaneringen Jämställdhetsmålet har på samma sätt som miljömålen en lägre vikt än det ekonomiska målet Trafikprognoserna utgår från att kvinnor och mäns resmönster och behov ser lika dana ut vid prognosåret som idag Dålig koppling till andra aktörer
    14. 14. Sammanfattning av intervjuerna – behov Hjälp att bryta ner jämställdhetsmålet till mer konkreta mål – hur det kan användas i väg- och järnvägsprojekt Identifikation av problem – det är oklart vilket problem som ska lösas Checklista på aspekter – en lång lista som man får sortera och välja ut ifrån, som man kan avgränsa från. Det behövs av samma skäl som för MKB Exempelsamling En dokumentation som redovisar konsekvenserna mellan olika skeden på samma sätt som med MKB Erfarenhetsvärden – ”om det är så här trångt då känner man följande… ” Att bristerna i olika modeller tydliggörs och diskuteras Tydligare krav i förfrågningsunderlagen vad som förväntas av jämställdhetsdelen i projektet Tydligare krav i förfrågningsunderlaget på kompetens hos ansvarig för jämställdhetsfrågorna i uppdraget
    15. 15. Precisering av jämställdhetsmål inom transportplaneringenDagens precisering•arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkartill ett jämställt samhälle (Näringsdepartementet, 2009).Precisering i Jämplan•Jämställt samhälle - politisk prioritering – fyra nationella jämställdhetsmål(1994-)•Jämställdhetsintegrering inom staten – verksamhetsanpassa de fyrajämställdhetsmålen•Vad ska utredas/prioriteras i utredning? Vilka planeringsunderlag ska tas fram? Att utreda/planera i förhållande till att uppnå verksamhetsmål på jämställdhetsområdet
    16. 16. Anpassning av de fyra målen till järnvägsplaneringen1 Jämn fördelning av makt och inflytande• Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och genomförandeprocesser i järnvägsplaneringen.Vad visar forskningen? Planeringsunderlag2 Ekonomisk jämställdhet• Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.Järnvägssystemet ska bidra till likvärdig tillgång till utbildning och arbete för män respektive kvinnor.Vad visar forskningen? Planeringsunderlag
    17. 17. Anpassning av målen till järnvägsplaneringen3) Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet• Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.Järnvägssystemet ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan män och kvinnor avseende obetalt hem- och omsorgsarbete.Vad visar forskningen? Planeringsunderlag4) Mäns våld mot kvinnor ska upphöra• Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.Risker och rädsla att utsättas för könsstrukturerat våld/brott i samband med tågtransporter och dess negativa återverkningar på mobilitet ska undanröjas.Vad visar forskningen? Planeringsunderlag
    18. 18. 1 Jämn fördelning av makt och inflytandeJämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och genomförandeprocesser i järnvägsplaneringen. Målet gäller internt i planeringsarbetet och externt gentemot allmänhet och berörda organisationer som ges möjlighet att medverka vid samråd och remissförfaranden i samband med planeringsprocessen.Planeringsunderlag• Analys av sammansättningen i den egna och konsulternas organisation Notera: 50/50 innebär inte jämställdhet. Vem har vilka poster etc.• Samråd med allmänheten Välj aktivt metoder som rekryterar medborgare från olika grupper Utvärdera samråden: >40 av det ena könet innebär att samrådet inte lyckats uppnå målet – ska samrådet kompletteras med någon annan metod?) Hur och vem kommer till tals?
    19. 19. Ekonomisk jämställdhet/Jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet ( mål 2 & 3)• Järnvägssystemet ska bidra till likvärdig tillgång till utbildning och arbete för män respektive kvinnor.• Järnvägssystemet ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan män och kvinnor avseende obetalt hem- och omsorgsarbete. Utredningar: av vilken tillgång till utbildning och arbete som järnvägsprojektet kan förväntas bidra med för män respektive kvinnor, hinder och möjligheter för män respektive kvinnor att nyttja infrastrukturen för tillgång till ett utökat utbildnings- och arbetsmarknadsutbud i regionenPlaneringsunderlag• Lokaliseringsanalys av kvinnors och mäns arbetsplatser/utbildning• Analys arbetstidsförläggning• Analys pendlingsmönster• Analys arbeta heltid/deltid – hämta och lämna inom barnomsorg (tidsvaneundersökningar, omsorgsstatistik).
    20. 20. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra• Risker och rädsla att utsättas för könsstrukturerat våld/brott i samband med tågtransporter och dess negativa återverkningar på mobilitet ska undanröjas.Planeringsunderlag• Utredningar av hur trafik- och bebyggelseplanering i och kring stationsmiljöer kan åstadkomma befolkade offentliga rum vid olika tidpunkter på dygnet för att undvika rädsla och risk att utsättas för könsstrukturerat våld.• Trygghetsskapande åtgärder avseende den fysiska gestaltningen av stationsmiljöer, anslutande parkeringar och hållplatser.
    21. 21. Fallstudie Simrishamnsbanan Skurbron vägutredning
    22. 22. Simrishamnsbanan - Krav vid upphandlingAllmän beskrivning av uppdragetPrecisering av uppdragetJämställdhet[..] Detta innebär att det i uppdraget ska genomföras en systematisk analys från ett jämställdhetsperspektiv av de olika utredningsalternativen. Ett förslag till angreppssätt som skulle kunna användas är JämKAS Bas. En beskrivning av denna metod återfinns i dokumentet: JämStöds Praktika - Metodbok för jämställdhetsintegrering.SamrådSamrådet är en viktig del av planeringsprocessen vid vilket det är viktigt att alla grupper som berörs av projektet både direkt och indirekt bereds möjlighet att delta. Det är därför viktigt att konsulten i sin planering av uppdraget identifierar ett arbetssätt där man så långt som möjligt försöker inkludera de olika grupper som berörs av projektet.
    23. 23. Simrishamnsbanan - Anbudsutvärdering Krav på TA för jämställdhet:  Mervärde ges för dokumenterad kunskap i jämställdhetsintegrering i infrastrukturplanering. Mervärde ges även för tidigare genomförda jämställdhetsanalyser för infraprojekt. Andel teknikansvariga kvinnor resp män Andel medarbetare i uppdraget som genomgått någon form av jämställdhetsutbildning innan upphandlingen Planen för jämställdhet värderas utifrån följande kriterier:  Planen bör vara aktuell, dvs. ej äldre än 12 månader  Jämställdhetsplanen bör vara upprättad i samverkan med representanter för arbetstagarna  För att en jämställdhetsplan ska vara effektiv bör den ha karaktären av en handlingsplan i vilken mål och åtgärder finns. Detta innebär att kvalitativ jämställdhet premieras framför kvantitativ jämställdhet (dvs pekar planen på hur man arbetar med en aktiv jämställdhetsintegrering i företaget jämfört med att enbart räkna huvuden?)
    24. 24. Simrishamnsbanan - AnbudsutvärderingKonsultens uppdragsorganisationOrganisation och kompetenskravDetta innebär att: Funktionsansvarig (FA) för jämställdhet måste anges i anbudet. FA för jämställdhet ska delta vid projekteringsmöten Alla som arbetar mer än 100 timmar i uppdraget måste genomgå Banverkets jämställdhetskurs (e-learning). FA för jämställdhet måste genomgå kursen. Konsulten ska bifoga sin jämställdhetsplan, jämställdhetspolicy, mångfaldhetsplan eller antidiskrimineringsplan till anbudet
    25. 25. Tack!Charlotta Faith-EllWSP charlotta.faith-ell@wspgroup.seÅsa Aretun VTI asa.aretun@vti.seLena Levin VTI lena.levin@vti.se

    ×